Mål och budget med plan

Transkript

1 Mål och budget - med plan Mål och budget med plan Beslutad i kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsens ordförande Sammanfattning av budgeten Läsanvisningar Stadens styrmodell Budgetens struktur Budgetprocessen Begrepp Planeringsförutsättningar Ekonomi Personalpolitiska frågor Befolkning Skola för kunskap med arbetsro Landskrona den arbetande staden Landskrona den trygga staden Näringsliv Boende Målstyrning Politiskt prioriterade område Personalpolitiska mål God ekonomisk hushållning Budgetantaganden Skatteunderlagsprognos Kommunal utdebitering Driftbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Känslighetsanalys Ekonomiska rapporter Resultatbudget Noter till resultaträkningen Balansräkning Nyckeltal Kassaflödesbudget Summerad driftbudget per nämnd Summerad investeringsbudget Summerad exploateringsbudget Nämnderna Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Individ- och familjenämnden Teknik- och servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Räddningsnämnden Miljönämnden Kommunstyrelsen Övriga nämnder Bilagor Bilaga 1: Driftbudget per nämnd, förändringar mellan Bilaga 2: Investeringsbudget med plan , per kategori och objekt Bilaga 3: Exploateringsbudget med plan Bilaga 4: Kapitalkostnader per nämnd Bilaga 5: Driftkonsekvenser av investeringsbeslut Bilaga 6: Kommunfullmäktiges beslut

3 1 Kommunstyrelsens ordförande Om vi går trettio år tillbaka i tiden, och jämför det tidiga åttiotalets Landskrona med dagens stad, så har mycket förändrats. Oavsett hur regional framgång mäts så hamnar Landskrona i en dålig position, vilket är extra smärtsamt med tanke på stadens fina läge. Landskronas näringsliv har tappat cirka 4000 arbetstillfällen sedan Vi har endast i mycket begränsad omfattning fått ta del av den kraftiga expansion inom tjänsteproducerande näringsgrenar som ägt rum i vår omvärld. Staden har en rad sociala obalanser - låg medelinkomst, hög arbetslöshet och ett högt bidragsberoende. Vi har också blivit en av de kommuner i Sverige som blivit mest beroende av statligt stöd. Taxeringsåret 2013 var skattekraften 83,8 % av riksgenomsnittet. Det innebär att för varje intjänad 100-lapp i riket, tjänas det i Landskrona i genomsnitt 84 kronor! Från det statliga inkomstutjämningssystemet erhåller år 553 miljoner kronor, vilket motsvarar 37 % av de skatteintäkter som Landskronaborna betalar i skatt. Alltså 553 miljoner kronor av s årliga budget kommer som bidrag från staten. Vårt bidragsberoende innebär att vi i alltför stor omfattning är beroende av andras beslut, och inte står på egna ben. Det är en stor risk att ta för en hel stad. Dagens politik handlar om att fatta beslut och vidta åtgärder som förändrar Landskrona i positiv riktning de kommande åren. Det handlar om bättre resultat i skolan, ett minskat bidragsberoende och en levande och attraktiv stad som står på egna ben, och som inte är beroende av staten. Möjligheterna är stora. Stadens läge mitt i den expansiva Öresundsregionen, med goda kommunikationer med regionen i övrigt utgör förutsättningar få kan konkurrera med. Vi har markområden intill Öresund som kan upplåtas för både boenden med regional attraktionskraft och företagsetableringar. Dessutom har staden en genuin stadskärna med en fin stadsmiljö. Det arbete bedriver måste syfta till att staden åter ska står på egna ben. Det handlar om att lyfta resultaten i skolan, att förbereda staden för att med värme och värdighet kunna ta oss an utmaningen med en åldrande befolkning där andelen människor över 80 år kommer att öka under 2020-talet. Det handlar om att bryta bidragsberoendet genom både krav och förväntningar och en aktiv näringspolitik. Och det handlar om att miljö- och klimatfrågorna måste ges ökad uppmärksamhet så att vi inte lämnar en miljöskuld till kommande generationer. Arbetet med att göra Landskrona mer självförsörjande är avgörande för vår framtid och för våra möjligheter att besluta om vår egen framtid. Satsningarna på att inom ramen för 1500-projektet (Norra Borstahusen) få människor med stabila sociala och ekonomiska förhållanden att både stanna kvar och flytta till oss är därför nödvändiga. Det kommer att stegvis minska vårt beroende av statligt stöd, och utgöra ett gott underlag för tillväxt och ökad skattekraft. Arbetet med att bryta bidragsberoende måste ske på ett både individuellt och strukturellt plan. Människor måste lyftas ur bidragsberoende och satsningarna inom Centrum och Öster ska leda till attraktivare stadsdelar och en minskad inflyttning av människor med stora sociala behov. Torkild Strandberg (fp) Kommunstyrelsens ordförande 1

4 2 Sammanfattning av budgeten s budget för 2014 har i oktober 2014 ett budgeterat resultat på 10,6 mnkr. Budget med långtidsplan har ett budgeterat resultat för respektive år på 17,6, 11,6 respektive 14,8 mnkr, vilket är en liten förbättring jämfört med De budgeterade resultaten motsvarar 0,8 %, 0,5 % respektive 0,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. s långsiktiga resultatmål skall motsvara ett resultat om minst 2 % av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Målet har även kompletterats med ett kortsiktigt delmål för, 2016 och 2017 med 1,2 %, 1,4 % och 1,6 %. Två procent motsvarar ett resultat på cirka 44 mnkr år. De kortsiktiga delmålen motsvarar 26 mnkr (1,2 %), 32 mnkr (1,4 %) och 38 mnkr (1,6 %). De budgeterade resultaten lever således inte upp till dessa finansiella målsättningar. För att på lång sikt säkerställa en god ekonomisk hushållning för krävs således bättre resultat än vad som nu budgeterats. De ekonomiska effekter som ett för lågt driftresultat och en hög investeringsnivå medför, är att kassaflödet kan bli negativt och ett extern finansieringsbehov kan uppstå då årets resultat inte kan egenfinansiera investeringarna fullt ut. Därför är sambandet resultat och investeringsnivå också viktigt ur ett finansiellt perspektiv. På intäktssidan har skatt och generella statsbidrag ökat mellan 2014 och med 83,9 mnkr. Största ökningen är skatteintäkterna som ökat med 65 mnkr vilket beror på att antalet invånare ökat med 614 st. Inkomstutjämningsbidraget har ökat med 37,0 mnkr. Staden hade 2014 ett införandebidrag på 17,0 mnkr vilket vi inte får. På intäktssidan finns även ett positivt finansnetto. Tidigare år har finansnettot uppgått till ca 30 mnkr, men i budget minskar detta till 23,0 mnkr vilket är en effekt av de stora utgifter staden har haft i form av en framtung exploateringsplan samt inlösen av pensionsskulden. Nämnderna har kompenserats för inflation och avtalsenliga löneökningar med 57 mnkr år. Utbildningsnämndens ram är kompenserad med förväntad demografiökning. Därutöver har framförallt individ- och familjenämnden fått anslag för särskilda satsningar inom barn och unga, fritidsverksamhet och anställningsprogram. Med några ytterligare mindre anslagsökningar samt avgående tillfälliga anslag har nämndernas driftbudgetramar ökat med totalt 81 mnkr netto. Två verksamheter har fått riktade effektiviseringsuppdrag på totalt 3,0 mnkr. Sju nämnder ska betala tillbaka negativt eget kapital motsvarande 5,3 mnkr. Stadens balansräkning är stark med en soliditet på 84 procent. Exploateringsbudgeten är framtung, d.v.s utgifterna är betydligt större än inkomsterna och det är framförallt Borstahusprojektet som står för de stora utgifterna. Fram till och med år 2014 ligger staden ute med ca 120 mnkr för samtliga projekt. börjar inkomsterna komma in, dock i måttlig omfattning och år 2017 ligger staden ute med ca 80 mnkr. Den totala investeringsvolymen uppgår till 186 mnkr år, varav 52 mnkr avser vatten och avlopp och 30 mnkr avser fastighetsunderhåll. Av resterande anslag 104 mnkr avser reinvesteringarna, alltså investeringar som görs för att hålla nuvarande egendomar i befintligt skick, 94,6 mnkr. Expansionsinvesteringar, alltså investeringar i nya lokaler är nästan noll år men har en topp 2016 med planerade investeringar i ett nytt äldreboende och ny skola i Norra Borstahusen. 2

5 3 Läsanvisningar Läsanvisningarna syftar till att underlätta läsningen av budgeten, genom att sätta in läsaren i det sammanhang som budgeten befinner sig i samt i budgetens struktur och process. Budgetdokumentet vänder sig i första hand till stadens politiker i fullmäktige, nämnder och styrelser och till stadens ledande tjänstemän och förutsätter att läsaren har en kunskap i och förståelse för budgetens roll i styrning och planering av stadens verksamhet. 3.1 Stadens styrmodell Kommunallagen reglerar, i kapitel 8, kommuners ekonomiska förvaltning. När det gäller budget reglerar lagen framförallt att kommuner ska upprätta en budget varje år med en flerårsplan på tre år inkl budgetens första år, ha mål för god ekonomisk hushållning och därutöver regleras vissa delar av innehållet i budgeten och budgetprocessen. Budgetens roll i styrprocessen är att fungera som ett verktyg för planering, styrning och uppföljning av verksamheten och är grunden för stadens mål- och ekonomistyrning. I budgeten fastställs det budgeterade resultatet, balansräkning och kassaflödesanalys, beslut tas om kommunmål och nämndmål, ramar för nämndernas driftbudget, investeringsobjekt och exploateringsplan. I s styrmodell, antagen av fullmäktige , framgår hur organisationen ska arbeta med omvärldsbevakning, målstyrning, budget och uppföljning samt fördelning av ansvar och roller i processen. Modellen är under utvärdering, och ett förslag till ny/reviderad styrmodell kommer att presenteras under våren. Styrmodellen reglerar att beslut om budget ska tas i juni. Med anledning av att det är valår i år tas beslut om budget i sin helhet först i november. Efter att fullmäktige beslutat om budget tar nämnderna fram verksamhetsplaner som konkretiserar nämndens uppdrag. Utgångspunkten för nämndernas verksamhetsplaner är de ramar och mål som fullmäktige beslutat om samt den lagstiftning och övriga riktlinjer som respektive nämnd måste förhålla sig till. Stadens målstyrningsmodell består av tre delar - de prioriterade områdena, mål för god ekonomisk hushållning samt personalpolitiska mål. Målen definieras även efter ansvarsnivå - fullmäktigenivå och nämndnivå. Till de fem prioriterade områdena är definierat tre kommunmål (även kallat stadens mål) per område och till kommunmålen är kopplat nämndmål. Kommun- och nämndmål beslutas på fullmäktigenivå. Nämnderna beslutar om nämndmål och indikatorer. Till varje prioriterat område finns en utsedd processledare inom förvaltningsledningen. Processledaren leder stadens arbete med att driva utvecklingen för att nå målen inom sitt prioriterade område. Stadsdirektören leder stadens arbete för samtliga prioriterade områden. Mål för god ekonomisk hushållning beslutas och följs upp på fullmäktigenivå. Personalpolitiska mål finns som kommunmål och kommunindikatorer och följs upp på fullmäktigenivå. Vissa nämnder har också formulerat personalmål på nämndnivå. Kommunallagen, kapitel 6, reglerar även kommunernas ansvar för en god intern kontroll. Intern kontroll är en process som har likheter med och som delvis överlappar ekonomistyrprocessen. I båda processerna måste den politiska såväl som tjänstemannaledningen och de anställda samverka. I s reglemente för intern kontroll framgår att målen för det interna kontrollarbetet är: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av lagar, policys, föreskrifter, riktlinjer mm 3

6 3.2 Budgetens struktur Kommunfullmäktige antar varje år en budget för nästkommande år med en ekonomisk flerårsplan (EFP) för de två följande åren. Budgetdokumentet består av fem delar: Planeringsförutsättningar Målstyrning Budgetantaganden Ekonomiska rapporter Nämnderna Planeringsförutsättningarna beskriver utveckling och tillstånd i samhällsekonomi och demografi samt förutsättningarna inom de prioriterade områdena. Ett avsnitt behandlar förutsättningarna för stadens personalpolitik. Målstyrningen består av de politiskt prioriterade områdena, personalpolitiska mål samt mål för god ekonomisk hushållning. Avsnittet om budgetantaganden beskriver de antaganden och kalkylerade förutsättningar som budgeten bygger på, t.e.x vilka kompensationer som ges till nämnderna och hur dessa är beräknade, vilka effektiviseringskrav som finns på nämnderna, vilken skatteprognos som budgeten bygger på etc. Detta avsnitt innehåller även en känslighetsanalys, d.v.s hur olika förändringar skulle påverka budgeten kostnads- eller intäktsmässigt. De ekonomiska rapporterna visar budgetbeloppen i sammandrag och består av resultatbudget, balansbudget, kassaflödesbudget, driftbudget, investeringsbudget och exploateringsbudget. Slutligen beskrivs varje nämnds ansvars- och utvecklingsområde, mål, budget och volymer. Viss information finns i bilagor såsom driftbudget per nämnd, investeringsbudget per objekt, exploateringsbudget per projekt, kapitalkostnader per nämnd, (årsarvoden för förtroendevalda och revisorer, part- och mandatstöd). 3.3 Budgetprocessen Budgetprocessen i följer normalt följande tidplan: Med start på hösten, ca 16 månader före budgetåret, arbetar en tjänstemannagrupp fram ett dokument kallat planeringsförutsättningar. Detta dokument innehåller omvärldsanalyser för ekonomi, befolkning, personal och för de prioriterade målområdena. Dokumentet är underlag till stadens planeringsdirektiv. I februari fattar kommunstyrelsen beslut om planeringsdirektiven inför framtagande av budget för nästkommande år. Dessa direktiv innehåller kända externa såväl som interna förutsättningar samt uppdrag till nämnderna. I mars-april arbetar nämnderna med att svara på kommunstyrelsens planeringsdirektiv. I maj tar budgetberedningen fram förslag till budget och flerårsplan. I juni fattar kommunfullmäktige beslut om budget. I september-oktober tar nämnderna fram verksamhetsplaner baserade på fullmäktiges beslut om budget. I december går nämndernas verksamhetsplaner till fullmäktige som information. År 2014 är processen något förändrad. Beslut om budget tas i sin helhet enbart i november. Ett tjänstemannaförslag till budget togs fram under våren och förvaltningarna har haft detta som underlag i framtagande av preliminära verksamhetsplaner. 4

7 3.4 Begrepp Soliditet är ett finansiellt mått som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Skattekraft är lika med en kommuns skatteunderlag dividerat med dess invånarantal. EIRA-modellen - en modell där investeringarna delas in i fyra kategorier: Expansionsinvesteringar - satsningar på kommunens tillväxt Imageinvesteringar - stärkning av kommunens attraktionskraft Re-investeringar - upprätthållande av befintliga tillgångar Anpassningsinvesteringar - förbättring av befintliga tillgångar EFP är lika med Ekonomisk FlerårsPlan 5

8 4 Planeringsförutsättningar Detta avsnitt belyser de planeringsförutsättningar s budget är framtagen inom. Texterna är hämtade från det tjänstemannadokument "Planeringsförutsättningar " som togs fram hösten 2013 och som utgjorde grunden till kommunstyrelsens planeringsdirektiv till nämnderna som kommunstyrelsen beslutade om i februari Vissa faktauppgifter är uppdaterade. 4.1 Ekonomi Sveriges kommuner och landstings prognos hösten 2014 Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Det gör att Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. Mot bakgrund av den optimism som präglar bland annat konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Den högre inflationen i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläget i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken i två steg nästa år höjer styrräntan till 0,75 procent. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Åren fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl 6

9 konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. s ekonomi Det finns flera starka sidor i s ekonomi: en stark balansräkning, hög soliditet och en obetydlig låneskuld. Staden har även haft goda resultat i bokslutet trots svaga budgeterade resultat. De goda resultaten har uppstått tack vare engångsintäkter, bla reavinster och återbetalning av sjukförsäkringar. Staden har låg skattekraft, jämfört med riket såväl som jämfört med Skåne, och är därmed beroende av det statliga inkomstutjämningssystemet. En liten ökning av skattkraften har dock skett det senast året. De stora ekonomiska utmaningarna ligger i höga kostnader för sociala insatser, en underhållsskuld inom det egna fastighetsbeståndet och att möta det behov som förväntas uppstå med anledning av ökningen av elever i de lägre årskurserna i skolan. En viktig del i att sträva mot god ekonomisk hushållning är att den egna organisationen ska lyckas att hålla sina budgetramar. Som ett led i detta arbete har stadsledningskontoret utvecklat samarbetet med förvaltningarnas ekonomer. Statsbidrag Ca en tredjedel av stadens intäkter består av generella statsbidrag. Dessa består av fem delar varav kostnads- respektive inkomstutjämningen är de två största delarna. Kostnadsutjämningen innebär att kommunerna, via staten, lämnar eller erhåller ett bidrag beroende på strukturella olikheter. Systemet består av många olika delar men de demografiska aspekterna väger tyngst. Inkomstutjämningssystemet jämnar ut olikheter i skattekraft. I de generella statsbidragen ingår vissa riktade bidrag där staten styr genom att skicka med pengar och samtidigt ställa specifika krav på kommunerna. T.e.x har staten reglerat att kommunerna ska utöka antalet lektioner i matematik och skickat med pengar i de generalla systemet för detta. Staten styr även genom specialdestinerade statsbidrag som är riktade till viss verksamhet och som förvaltningarna rekvirerar direkt från staten. Bidragen erhålls mot att kommunen utför det som bidraget anger. Denna statliga styrning påverkar framförallt skola/barnomsorg, äldreomsorg och individ och familjeomsorg. Statsbidragssystemet är med jämna mellanrum utsatt för revideringar beslutade riksdagen om ändringar i såväl inkomst- som kostnadsutjämningssystemen. Ändringarna i kostnadsutjämningssystemet påverkar negativ men under 2014 erhöll Landskrona ett stort införandebidrag som påverkade de totala intäkterna positivt. From får förändringarna i systemet genomslag vilket påverkar stadens intäkter. 4.2 Personalpolitiska frågor är Landskronas största arbetsgivare med cirka anställda. Stadens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge stadens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice. I har vi ett professionellt och respektfullt bemötande, oavsett vem vi möter. Vi arbetar målmedvetet för att nå goda resultat och tar ansvar för att skapa goda arbetsplatser. ska uppfattas som en attraktiv och jämlik arbetsgivare, där vår värdegrund avspeglar sig i vårt förhållningssätt och i all vår verksamhet. I det personalpolitiska programmet (PPP) finns sex fokusområden som är viktiga framgångsfaktorer för att stärka som attraktiv arbetsgivare: Medarbetarskap och ledarskap Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Arbetstid Lönepolitik Hälsofrämjande arbetsmiljö Personal och kompetensförsörjning Med värdegrunden BRA (Bemötande, Resultat, Ansvar) som utgångspunkt ska medarbetare och ledare kännetecknas av tydligt ansvarstagande för det egna uppdraget, kunna prioritera 7

10 kommuninvånarnas behov och intressen samt ha ett professionellt och gott bemötande i varje möte. Sammantaget leder detta till nöjda medarbetare som trivs och är goda ambassadörer för vilket leder till bättre kommunal service. För att nå detta måste vi ta fokus på att arbeta med strategisk personalförsörjning genom att styra och utveckla medarbetarnas och organisationens kompetens i linje med stadens verksamhetsmål. Personalförsörjningsprognosen visar att pensionsavgångar och andra uppsägningar genererar ett behov av att återrekrytera 70 % av stadens medarbetare fram till Detta är en stor utmaning och personalförsörjningen blir därmed ett viktigt strategiskt perspektiv att förhålla sig till. Det strategiska personalförsörjningsarbetet kommer ett inriktas på följande fokusområden: Attrahera Rekrytera Introducera Behålla och utveckla Att fortsätta utveckla s jämlikhetsarbete i linje med projektet Jämlika Landskrona är ett ytterligare strategiskt steg i riktning mot att uppnå stadens vision och mål. Jämlika Landskrona var ett långsiktigt projekt med målsättningen att utifrån det personalpolitiskaprogrammet väga in jämlikhetsaspekter i verksamhetsmålen och att i organisationen skapa reella möjligheter för jämlikhetsarbetet. 4.3 Befolkning Befolkningens sammansättning och utveckling har stor betydelse för en kommun. För staden som tjänsteproducent påverkar befolkningens sammansättning och utveckling stadens kostnader i form av efterfrågan på de kommunala tjänsterna och intäktsidans skatteintäkter och statsbidrag. Antalet invånare i Landskrona har under 15 år i rad ökat årligen för att uppgår till ökade antalet invånare med 513 personer. Ökningen bestod av ett positivt flyttnetto på 421 personer och ett positivt födelsenetto på 84 personer. Fram till 2023 beräknas s befolkning öka med ca 361 personer årligen. har en stor andel befolkning i arbetsför ålder (19-64), en stor barnkull i förskoleåldern samt en växande andel invånare i åldersgruppen år. Det förväntas en måttlig ökning av antalet personer över 80 år, antalet personer över 90 förväntas minska. Antalet barn mellan 6-18 år förvänta öka med 700 st fram till 2019, vilket medför att staden måste planera för fler skolplatser. 4.4 Skola för kunskap med arbetsro Skola för kunskap med arbetsro är ett prioriterat område inom sedan flera år tillbaka. Flera nämnder är engagerade i arbetet med att öka måluppfyllelsen, varav tyngdpunkten framförallt ligger hos utbildningsnämnden. Skolan är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Att lyckas i skolan, att få en utbildning och att klara den, är en av de tydligaste faktorerna för att senare kunna få ett arbete, försörjning och utveckling. Skolan är också viktig som samhällsfunktion, där bra skolor påverkar var medborgare bosätter sig. Historiskt har resultatet inom skolans område i legat lågt i förhållande till övriga riket vid jämförelse av det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 men även genom antalet som var behöriga till gymnasiestudier. Inom gymnasieskolan har det genomsnittliga meritvärdet varit en bit under riksgenomsnittet. Utbildning är en viktig parameter för arbetet med ungdomsarbetslösheten. Skola och barnomsorg, både kvalitetsmässigt och tillgång till, spelar en avgörande roll vid val av bostadsort. Landskrona förväntas att fortsätta växa under den kommande planperioden, vilket medför ett ökat behov av förskolor och skolor. Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. För att klara alla de utmaningar som finns avseende samtliga elevers krävs en utbildning av hög kvalitet kombinerat med flexibla och individuella anpassningar samt långsiktiga åtgärder. 8

11 Utvecklingen för eleverna har gått klart framåt. De senaste åren har varit ett tydligt fokus på att öka måluppfyllelsen och flera satsningar har gjorts. Meritvärdet i årskurs nio har gått från en bra bit under rikssnitt, till att nu stabiliserat sig på en högre nivå, nästan i nivå med rikssnitt (gäller skolor i kommunal regi). Utbildningsförvaltningen arbetar med nio fokusområden som tar sin utgångspunkt i dels de nationella målen som regleras genom skollag, läroplaner och andra statliga styrdokument samt de kommunala målen. De kommunala målen har till stor del en bärighet på de nationella målen. För att förverkliga nämndsmålen, och därmed även överliggande nivåer, har nämnden antagit nio fokusområden för de närmaste åren Attraktiv arbetsgivare, Digitalisering, Entreprenöriellt lärande, Inflytande, Inkludering, Matematik, Språk, Lokaler samt Uppföljning och analys. De utvecklingsprojekt som bedrivs, ska finnas inom något av de nio fokusområdena, och ett stort fokus är att utvärdering och att erfarenheterna ska kunna spridas till övriga enheter. En stor utmaning för staden är att hantera den demografiska förändringen. Lokalerna ska vara attraktiva och rätt dimensionerade för den verksamhet där bedrivs samtidigt som lärmiljön, både inomhus och utomhus har en stor påverkan på måluppfyllelsen. Staden växer och dimensioneringen av lokalerna ska hela tiden ses tillsammans med den omvärld vi finns i, i form av fristående skolor och rörligheten till respektive från andra kommuner. Befolkningsprognosen under planperioden pekar på en ökning inom förskola och skola motsvarande ca 400 barn. Gymnasieskolan har under 2013 genomgått en större förändring för några av programmen genom en fysisk flytt av verksamheten till centrum samt genom en avveckling av Enoch Thulingymnasiet. Under flera år har gymnasieverksamheten präglats av anpassning till vikande demografi, och nu ligger fokus på utvecklingen av resultatet och att stärka attraktiviteten. Omkring 60 procent av eleverna på gymnasiet finns hos andra aktörer än vilket delvis beror på det fria skolvalet och att man vill söka sig någon annanstans. En viktig grundfaktor för att öka attraktiviteten som gymnasieaktör är genom hög kvalitet på utbildningarna samt ett attraktivt läge. Ett utvecklingsområde är att stärka kopplingen mellan näringsliv och skola. Det pågår arbete med att stärka kopplingen mellan det lokala näringslivet inom industrisektorn till det industritekniska programmet inom gymnasiet samt vuxenutbildningen. Utbildningsnämnden fattade i december 2013 beslut om att teckna ett samarbetsavtal med OHIAB (Oresund Heavy Industries AB), kring att förlägga gymnasieprogrammet Industritekniska i lokaler inom OHIAB:s område. Förvaltningen ser flera olika fortsatta utvecklingsmöjligheter med detta avtal i form av exempelvis lärlingsutbildning för både vuxna och gymnasieelever. 4.5 Landskrona den arbetande staden Landskrona är präglad av sin historia som industristad vad gäller befolkning och näringsliv, staden är i behov av strukturomvandlingar vars processer tar tid. Landskrona har haft en lägre förvärvsfrekvens än riket och Malmöregionen och har inte återhämtat sig efter 90-talskrisen i samma utsträckning som Sverige som helhet. Förvärvsgraden i Landskrona är stigande och år 2011 är den uppe i 67,3 procent. Snittet för Skåne 2011 är 71,9 procent och rikssnittet är 76,8 procent.[1] Arbetslösheten i Landskrona är betydligt högre än rikssnittet, vilket kan förklaras av att Landskrona inte har lyckats med att hinna ikapp innan nästa kris slår till. Landskronas arbetsmarknad präglas av tillverkningsindustrin, en sektor som är konjunkturskänslig och som drabbas hårt under finanskriser. Även gentemot skånesnittet är Landskronas arbetslöshet relativt hög. I oktober 2013 låg arbetslösheten på 7,8 procent i Skåne (riket 6,7 procent) och 11,6 procent i Landskrona, enbart Malmö har högre öppen arbetslöshet än Landskrona i länet. Trots att många personer är arbetslösa i Skåne fortsätter det att råda brist på en rad yrken. Vid en närmare granskning av både brist- och överskottsyrken kan konstateras att situationerna inom dessa yrken i de flesta fall har varit stabil över tid. Följande mönster kan skönjas: Flertalet av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga 9

12 krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet. Flertalet överskottsyrken har låga utbildningskrav. Den stora ökningen av korttidsutbildade i arbetskraften medför att konkurrensen om dessa jobb kommer att vara fortsatt mycket hård under prognosperioden. Efterfrågan på arbetskraft påverkas mer eller mindre direkt av konjunkturläget. Den försiktiga ljusning som kan skymtas innebär att de aktuella rekryteringsproblemen på Skånes arbetsmarknad kommer att kvarstå under de kommande åren. Samtidigt är många personer utan arbete i länet. Det finns därmed ett tydligt matchningsproblem då inte tillräckligt många sökande har den kompetens som företagen efterfrågar (2). Den förstärkning som väntas på arbetsmarknaden gynnar i första hand eftergymnasialt utbildade och i viss mån gymnasialt utbildade. Däremot blir förstärkningen inte tillräcklig för att nå grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden. Kompetenskraven fortsätter att höjas, vilket möjliggörs av att arbetslösheten är förhållandevis hög. En hel del jobb som förlorats under senare år och där utbildningskraven inte är så höga återkommer inte eftersom dessa jobb har förlorats permanent. Landskrona har en lägre utbildningsnivå än Skåne och riket. Det finns en stark koncentration av högutbildade i storstadsområdena och Landskrona har haft en långsammare utveckling av andelen sysselsatta med universitets- eller högskoleutbildning. Rikssnittet på minst treårig eftergymnasial utbildning ligger på 25 procent medan motsvarande siffra i Landskorna är 16 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år. Att höja utbildningsnivån generellt är viktigt för stadens utveckling och ett sätt att tillgodose arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens. En annan viktig faktor att individer väljer att utbilda sig inom bristyrkena. [1] All statistik är hämtad från SCB, om inget annat anges. All arbetslöshetsstatistik är hämtad från Arbetsförmedlingen. [2] Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden Landskrona den trygga staden Landskrona är en medelstor stad med en problematik likt den i större städer. Stadens problemnivå kan jämföras med Helsingborg och Malmö snarare än Ängelholm och Trelleborg. Prognosen för 2014 visar på en minskning av det totala antalet anmälda brott. De brott som minskar i antal är inbrott i bostad, cykelstölder, bilbrott, snatteri och stöld, skadegörelse och rån. I Landskrona har det lagts ett särskilt fokus på att få ned våldsbrottsligheten. Efter att i fem år årligen minskat ser vi i år en ökning av våldsbrotten. Det som ökar är misshandel. En analys av vem som drabbats, var brotten sker och så vidare har påbörjats. I polisens trygghetsmätning tillfrågas invånarna och deras upplevelse av trygghet och otrygghet. Sedan 2005 kan vi i Landskrona se en positiv utveckling där allt fler personer som svarar på enkäten säger sig vara trygga och allt färre uppger att de känner sig vara otrygga. Det är även allt färre som uppger att de avstått att delta i en aktivitet på grund av att de känner sig otrygga. Den 1 januari kommer Sverige få en samlad Polismyndighet till skillnad från dagens uppdelning i Rikspolisstyrelsen och 21 polismyndigheter. Det är idag svårt att överblicka vilka konsekvenser omorganisationen av polisen får för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i Landskrona. Det är dock viktigt att vi följer utvecklingen. Bedrägerierna har ökat kraftigt de senaste åren. De senaste tio åren har antalet polisanmälda bedrägeribrott nästan tredubblats. I dagsläget är vart tionde brott ett bedrägeribrott. Det finns en risk att denna typ av brottslighet i framtiden i större omfattning även kommer att drabba kommuner. Generellt sett har ungdomsbrottsligheten i Landskrona gått ner. Den lilla andelen särskilt brottsaktiva ungdomar står dock alltjämt för allvarlig brottslighet och bidrar till otrygghet och utgör rekryteringsbas för kriminella gruppen. Vi ser en ökande problematik kring unga vuxna som valt kriminalitet som livsstil. Det finns ett behov av att utveckla vårt samarbete och våra insatser för denna målgrupp. Samverkan är viktig för att nå framgång i det förebyggande arbetet. Vi har idag ett utvecklat 10

13 samarbete med den lokala polisen. I framtiden behöver vi fördjupa vår samverkan med både kommuner, myndigheter, högskolor och universitet. Organiserad brottslighet är ett exempel på problemområde där samhället inte kommer att lyckas i sitt arbete om det inte sker ett samarbete med flera olika aktörer. Det är viktigt att vi inte glömmer bort att involvera civilsamhället i det brottsförebyggande arbetet. Det kan vara föreningslivet, trossamfunden och den enskilde medborgaren direkt. 4.7 Näringsliv Ett starkt och välmående näringsliv är en förutsättning för en positiv utveckling av Landskrona. För att skapa tillväxt krävs strategiska satsningar inom områdena etablering, nyföretagande samt stöd och service till befintligt näringsliv. Landskrona har en förhållandevis låg förvärvsfrekvens och näringslivet har haft en svag utveckling de senaste decennierna. Tillverkningsindustrin, som är den klart största näringsgrenen i Landskrona, minskar liksom i andra utvecklade ekonomier i världen. Landskrona har detta till trots fortfarande många aktiva och välmående företag inom industrisektorn. Konjunkturrapporter vittnar om att tillverkningsindustrin ser ljusare på framtiden, men det är viktigt att den fortsätter att förnya sig. De senaste åren har ett antal större företag valt att etablera sin verksamhet i Landskrona. Ett av huvudargumenten har varit det attraktiva och strategiska läget i Öresundsregionen, men också den service och det bemötande man fått av staden. Tjänsteföretagen spelar en viktig roll för regionens attraktivitet, såväl för de tillverkande företagen som för boende och besökare. Tjänstesektorn är liten i Landskrona och staden har en underrepresentation av det växande segmentet kunskapsintensiva tjänster, särskilt segmentet företagstjänster och finans. Det finns en stor potential att utveckla handeln i Landskrona, särskilt för sällanköpsvaror där endast hälften av kommuninvånarnas inköp sker inom kommunens gränser. Kulturella och kreativa näringar (KKN) har stor betydelse för samhällets utveckling. De yrkesverksamma i dessa företag skapar flera samhällsviktiga värden, förutom ekonomiska även kulturella, sociala och miljömässiga. Likaså kan besöksnäringen bidra till en attraktiv plats att bo och arbeta på, även om den inte är en stark tillväxtmotor. Turismomsättningen i Landskrona har ökat kraftigt de senaste åren och den har en potential att öka ytterligare. Landskrona har en förhållandevis liten andel arbetsställen utan anställda, viket tyder på att företagsamheten är relativt låg. Nyföretagandet spelar en stor roll för sysselsättningstillväxt och strukturomvandling. Staden måste vara en medspelare och koordinator tillsammans med de organisationer och verksamheter som har till uppdrag att stimulera och främja nyföretagande. Det händer mycket i vår omgivning och det är viktigt att Landskrona positionerar sig och tar del i det som händer. Forskningsanläggningarna ESS och MAX IV utanför Lund kommer att få stor betydelse för regionen. MAX IV beräknas vara i drift och byggstart för ESS är En näringslivsstrategi kommer att tas fram som kommer att fokusera på hantering av etableringsbar mark, vilka branscher som ska attraheras, främjande av nyföretagande och ökad service till befintligt näringsliv. 4.8 Boende arbetar för att stärka alla sina utpekade kärnor (centralort, stationsorter samt lite större tätort) med centralorten som huvudsaklig sådan. Genom att staden värnar och utvecklar både centralort och sitt omland skapas förutsättningar för att konkurrera på den regionala marknaden genom att kunna erbjuda en mångfald av boendemiljöer, goda rekreativa och regionalt attraktiva miljöer samt skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. I det flerkärniga Landskrona sker utvecklingen både inåt och utåt mot regionen. Utbyggnadsbehovet av bostäder i staden är beroende av ett antal faktorer. Den primära faktorn 11

14 är naturligtvis kopplad till förväntad befolkningsökning. Andra faktorer som påverkar behovet av bostadsutbyggnaden är omflyttning, att bostäder saknas där människor vill bo eller ett behov av andra typer av bostäder än de som finns tillgängliga. Det senare fallet kan handla såväl om stycketomter som seniorboende. Sedan många år har det pågått en koncentration av befolkningen i riket till de tre storstadsregionerna samtidigt som befolkningen fortsätter att minska i de mindre regionerna. Denna utveckling kan förväntas fortsätta. Olika gruppers behov och önskemål handlar bland annat om att friliggande villor är ett starkt önskemål bland de som står i tomtkön. Barnfamiljer efterfrågar i stor omfattning småhus. Seniorboenden och trygghetsboenden kommer vi att se en ökad efterfrågan på när andelen äldre ökar, både i centralorten och utanför denna. Utanför centralorten råder det brist på andra boendealternativ än småhusboende. T.ex. är flerbostadshus något som på flera håll saknas. Ungdomars behov av hyresrätter tillgodoses i centralorten. Det är viktigt för staden att göra satsningar som främjar en blandad bebyggelse, kanske främst då en blandad bebyggelse kan medverka till att minska segregation. För att kunna möjliggöra för äldre att bo kvar hemma kan bostäder i högre utsträckning tillgänglighetsanpassas. 12

15 5 Målstyrning har fem politiskt prioriterade områden Skola för kunskap med arbetsro Landskrona den arbetande staden Landskrona den trygga staden Näringsliv Boende Med dessa prioriterade områdena som bas finns det goda möjligheter att stärka och utveckla, detta under förutsättning att alla ansvariga tar tillvara på den potential som finns i s organisation. Framgång förutsätter att alla berörda arbetar förvaltningsövergripande med stor delaktighet och stort engagemang. Samtliga förvaltningar har ett ansvar att upprätta mål, handlingsplaner och genomföra aktiviteter som stödjer de prioriterade målområdena. Stadsdirektören leder arbetet med de prioriterade målområdena. Varje prioriterat område har en utsedd processägare. Uppdraget för processägarna är att driva, utveckla, följa upp och kvalitetssäkra arbetet inom respektive prioriterat område. Det är ett tydligt fokus på effekt och resultat. Processägarna återrapporterar resultat och analys till stadens ledning och i stadens delårs- och bokslutsrapporter. Genom att analysera de processer som görs idag vet man vad som skall förändras och utvecklas för att bli bättre. Grundläggande för arbetet är att organisatoriska gränser inte får hindra processens utveckling och de aktiviteter som prioriteras. Arbetet med de prioriterade områdena ska skapa värde för medborgaren/brukaren. Utöver de prioriterade områdena fastställs i budgeten ett antal mål för det personalpolitiska arbetet samt ett antal finansiella mål för god ekonomisk hushållning. 13

16 5.1 Politiskt prioriterade område Skola för kunskap med arbetsro Kommunmål Nämndmål Enhet En växande andel ska nå skolans mål Elever ska få det stöd som krävs för att lära sig läsa, skriva och räkna Skolan ska präglas av trygghet och arbetsro Tillgång till trådlös uppkoppling i samtliga skolor Utbyggnad av stamnät till samtliga skolor Hög simkunnighet hos alla skolelever. Elever på skolor skall efter skoltid få möjlighet att pröva olika idrotter. Alla lärare och skolledare stimuleras och utvecklas i syfte att skolplanens mål skall uppnås Fler kreativa aktiviteter på kulturinstitutionerna som stärker elevers läroprocesser. Stimulera barns förmåga och lust till lärande. Samtliga ungdomar som placeras på SIS institution ska ha en god skolförankring och obruten skolgång under sin placeringstid Alla barn och elever motiveras och utmanas att utveckla sitt lärande för att, utifrån egna förutsättningar, nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål Inga barnhushåll ska under behöva lämna sin lägenhet för annat boende på grund av en vräkningssituation relaterat till kronofogdens uppdrag Alla barn och elever har inflytande i skolans planeringsprocesser samt delaktighet i att formulera sina egna mål Den upplevda måltidssituationen ska förbättras Skolornas toaletter ska vara rena och städade med en kvalitet som gör att eleverna inte ska behöva tveka att gå på toaletterna. Kommunstyrelse Kommunstyrelse Fritidsnämnd Fritidsnämnd Utbildningsnämnd Kulturnämnd Kulturnämnd Individ och familjenämnd Utbildningsnämnd Individ och familjenämnd Utbildningsnämnd Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden 14

17 5.1.2 Landskrona den arbetande staden Kommunmål Nämndmål Enhet En växande andel ska arbeta Hälsotalet ska ökas Antalet bidragsberoende ska minska Erbjuda arbetslösa sysselsättning och arbetsmarknadspraktik inom förvaltningens olika avdelningar. Erbjuda arbetslösa sysselsättning och arbetsmarknadspraktik inom förvaltningens olika avdelningar. Att marknadsföra och trygga framtida personalförsörjning Minst 30 % av de försörjningsstödstagare som genomgått kompetenshöjande insatser i form av praktik skall ha uppnått någon form av anställning efter avslutad praktik. Betygsresultaten och genomströmningstakt för elever skall ligga över riksgenomsnitt inom varje gymnasieprogram eller vuxenutbildningsform Andelen elever som når målen i sina individuella studieplaner Tre år efter avslutad utbildning skall 90 % eller fler av elever på respektive gymnasieprogram eller vuxenutbildningsform ha arbete eller påbörjat fortsatta studier. Förskola och skolbarnomsorg skall erbjudas i den omfattning som behövs för att underlätta vårdnadshavarens arbete eller studier. Skapa praktikplatser med möjlighet till examensarbete och forskning Öka antalet praktikplatser Öka antalet resurspersoner på förvaltningen, som deltager i anställningsprogrammet som drivs av IoF. Samarbetsprojekt mellan psykiatrins öppenvård och förvaltningens avdelningar. Antalet dygn på institutionsplaceringar skall minska med 10 % i förhållande till föregående års dygnsplaceringar. Barn som erhållit insats av sektionen för familjestöd ska uppvisa en förbättring av måendet enligt SDQ vid uppföljning efter sex månader Ge invånare med annat modersmål än svenska bättre förutsättningar till arbete och förståelse av det svenska samhället och god hälsa. Minst 60 % av de försörjningsstödstagare som deltar i Kompetensforums kompetenshöjande verksamhet skall uppnå bedömningen Direkt Redo för Arbete Minst 350 av de hushåll som uppbär försörjningsstöd skall under året uppnå en egen självförsörjning. Minst 60% av de ungdomar upp till 25 år som uppbär försörjningsstöd skall göra det under kortare tid än sex månader. Kulturnämnd Fritidsnämnd Omsorgsnämnd Individ och familjenämnd Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden Fritidsnämnd Individ och familjenämnd Individ och familjenämnd Kulturnämnd Individ och familjenämnd Individ och familjenämnd Individ och familjenämnd 15

18 5.1.3 Landskrona den trygga staden Kommunmål Nämndmål Enhet Den totala brottsligheten ska pressas tillbaka Arbetet mot våldsbrottsligheten ska särskilt prioriteras Brottslighetens bakomliggande orsaker ska bekämpas med samma kraft som själva brottsligheten I förhållande till medianvärdet för de fyra senaste åren ska den polisanmälda brottsligheten minska med 4 %. Drogfri träningskultur på gym och idrottsanläggningar. Idrottsanläggningarna skall vara trygga för besökarna och ha få störningar orsakade av stölder eller skadegörelse. Miljöbrottsligheten ska bekämpas, särskilt när det gäller hanteringen av jord och schaktmassor. Samtliga åtalsanmälningar ska leda till fällande domar Att höja egenförmågan hos personer ur den äldre åldersgruppen och personer med funktionshinder så att de upplever större trygghet i det egna hemmet och i det allmänna rummet. Minst 50 % av sektionen för ungdomsutrednings klienter ska vid avslut ha vårdbehovet tillgodosett. Öka trygghets- och säkerhetsmedventandet hos barn och ungdomar ur ett olycksperspektiv. Fokus : Anlagda bränder i förskolor, skolor, ungdomsgårdar och fritidsgårdar. Problematiken kring användandet av fyrverkeripjäser hos barn-och ungdomar under 18 år. Antalet som skadas eller omkommer p.g.a. olycka ska minska. Fokus : Bostadsbränder, dödsbränder, anlagda bränder. Minska skadegörelsen på fastigheterna I förhållande till medianvärdet för de fyra senaste åren ska polisanmäld misshandel utomhus minska med 5 %. Alla incidenter skall rapporteras i Flexite I förhållande till medianvärdet för de fyra senaste åren ska tryggheten öka med 15 %. Miljöbrott ska upptäckas så att de inte blir lönsamma Skolans personal skall förbättra sin förmåga att upptäcka barn och ungdomars missförhållande Skapa attraktiva miljöer med kvaliteter som attraherar många olika kategorier av människor, och därigenom skapa trygghet Minimera klotter på byggnader och allmänna platser Öka kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar. Kommunstyrelse Fritidsnämnd Fritidsnämnd Miljönämnd Miljönämnd Omsorgsnämnd Individ och familjenämnd Räddningsnämnd Räddningsnämnd Teknik- och servicenämnden Kommunstyrelse Teknik- och servicenämnden Kommunstyrelse Miljönämnd Utbildningsnämnd Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden Räddningsnämnd 16

19 5.1.4 Näringsliv Kommunmål Nämndmål Enhet Att näringslivspolitiken och förvaltande enheter ska förmå nya företag att etablera sig i Att gemensamt stödja nyföretagande och entreprenörskap Att gemensamt underlätta för befintligt näringsliv genom att arbeta serviceinriktat Antalet arbetstillfällen ska öka i förhållande till föregående år Att ha hög beredskap med detaljplanelagd mark för kommande nyetableringar. Antalet nystartade företag i Landskrona ska öka i förhållande till föregående år Etablering av ett Kreativt hus. Fotostad Landskrona. Att service och bemötande gentemot företagen ska förbättras. Att underlätta och effektivisera företagens kontakter med kommunen. Bidra till nya affärsmöjligheter genom att skapa kontaktytor för företagare Den genomsnittliga handläggningstiden för serveringstillstånd skall högst uppgå till 6 veckor under året, och längsta handläggningstid ska vara 8 veckor. Samtliga skolor skall förenkla och fördjupa samarbetet med näringslivet Genom ett bra bemötande, hög tillgänglighet och rätt information underlätta för näringslivet i Landskrona vid markupplåtelse för ex torghandel, container, uteservering. Kommunstyrelse Stadsbyggnadsnämnd Kommunstyrelse Kulturnämnd Kulturnämnd Kommunstyrelse Individ och familjenämnd Utbildningsnämnd Teknik- och servicenämnden 17

20 5.1.5 Boende Kommunmål Nämndmål Enhet Landskrona ska föra en offensiv bostadspolitik i syfte att åstadkomma en positiv inflyttning till staden och därmed utveckla både handeln och näringslivet. För att uppnå detta krävs fler bostäder varför produktionen av ägande- och bostadsrätter ska prioriteras. Vidare måste fler hyresrätter skapas i Landskronas ytterområden. Bostadsbyggandet ska stärka Landskronas centrum och vara ett föredöme när det gäller energianvändning och miljöpåverkan. En offensiv bostadspolitik är, i kombination med övriga prioriterade områden, ett av stadens främsta instrument för att säkerställa en långsiktig och hållbar utveckling av staden. Att i samarbete med övriga förvaltningar öka andelen arbetstagare i Landskrona som har Landskrona som bostadsort Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. Ökad användning av cykel som transportmedel. Stadsbyggnadsnämnden ska upprätta planprogram/detaljplaner för att åstadkomma en positiv inflyttning till staden Exploateringsavtal ska säkerställa olika typer av boende. Medborgarna ska tycka att utbudet av olika typer av boende former är bra och att bebyggelsen är trivsam. Nya detaljplaner och exploateringsavtal i byarna ska möjliggöra hyresrätter Bostäderna skall vara miljöattraktiva Kulturprogram för barnfamiljer. Den pedagogiska verksamheten samt inne- och utemiljöer är attraktiva, goda och lärande Medborgarna ska tycka att underhåll och skötsel av gator och vägar samt att trafiksäkerheten på gator och vägar är bra. Medborgarna ska uppleva nedskräpningen i inte är ett påtagligt problem. För att Landskrona fortsatt ska vara en grön stad, ska vi plantera fler träd än vad vi avverkar. Antalet hyreskontrakt som omvandlas från 2:a handskontrakt till 1:a handskontrakt ska med start öka varje år med 10 stycken, med utgångspunkt från det antal som omvandlats 2014, tills en enligt Individ- och familjenämnden skälig mängd av 2:a handskontrakt är uppnådd. Kommunstyrelse Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden Stadsbyggnadsnämnd Stadsbyggnadsnämnd Stadsbyggnadsnämnd Stadsbyggnadsnämnd Stadsbyggnadsnämnd Kulturnämnd Utbildningsnämnd Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden Individ och familjenämnd 18