Fullmäktigeplan med budget 2016 (Tidigare Mål och budget)

Transkript

1 Kommunstyrelsen 20(46) Datum Landskrona stad Ks 166 Ks Fullmäktigeplan med budget 2016 (Tidigare Mål och budget) Ärendebeskrivning Treklövems förslag till fullmäktigeplan med budget 2016 för beslut. Ärendeberedning Stadsledningskontorets skrivelse daterad , anmäles. Arbetsutskottet beslutade att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beslut. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att ge stadsledningskontoret i uppdrag att, tillsammans med respektive utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen och individ- och familjeförvaltningen, ta fram ett förslag till sådana verksamhetsförändringar som kan leda till ökad effektivitet med bibehållen eller högre kvalitet baserat på de genomlysningar som gjorts med extemt stöd under åren Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta föreliggande förslag till fullmäktigeplan med budget 2016 med följande att-satser. Utdebitering l. Att fastställa 2016 års utdebitering av kommunal skatt för Landskrona stad till 20:24 kronor per skattekrona. Investeringsbudget 2. Att fastställa 2016 års investeringsbudget för den anslagsfinansierade verksamheten till 270,3 mnkr med en tillhörande in vesteringsplan för uppgående till 207,0 respektive 95,9 mnkr enligt tabell 7.7 och enligt bilaga Att i investeringsbudgeten ingående belopp motsvarande re-investeringsutrymme binds på nämndnivå. 4. Att i investeringsbudgeten ingående namngivna objekt binds på objektsnivå. 5. Att alla i investeringsbudgeten ingående objekt med en totalinvestering på mer än 5,0 mnkr och som ilmebär hyresförändring och/eller ökad driftskostnad inte får påbörjas förrän slutgiltig investeringskalkyl med driftskonsekvenser godkänts av kommunstyrelsen. Dessa objekt är märkta med *. Justcrnndc sign I y l

2 Kommunstyrelsen 21(46) DalUrn forts Ks Att avtal for i investeringsbudgeten ingående inhvrningsobjekt, med ett beräknat nuvärde på mer än 5,0 mnkr for hyresbetalningar under kontraktstiden, och som innebär hyresforändring och/eller ökad driftskostnad, inte får tecknas fon'än det godkänts av kommunstyrelsen. 7. Att fastställa 2016 års investeringsbudget for vatten- och avloppsverksamheten till 45,5 mnkr med en tillhörande investeringsplan for 2016 och 2017 uppgående till 40,3 mnkr respektive 40,0 mnkr enligt tabell 7.7. Driftbudget 8. Att fordelning av kommunbidrag till nämndema sker enligt tabell 7.6 Summerad driftbudget. 9. Att nämndema inom ramen for anslagna medel får göra omdisponeringar mellan olika verksamheter om detta ej innebär avsteg från de mål kommunfullmäktige fastställt eller forändrar verksamhetens inriktning. 10. Att ekonomiavdelningen får verkställa fordelningen av kommunstyrelsens anslag for lönekompensation till nämndema i enlighet med budget och utfallet av lönerevisionen. II. Att ekonomiavdelningen får verkställ a fordelning av kommunstyrelsens anslag for driftkonsekvenser till nämndema i enlighet med budget, bilaga 5. Målstyrning 12. Att Landskrona stads kommunmål for de prioriterade områdena och for resursmålen i avsnitt 5 fastställs. Exploateringsbudget 13. Att fastställa 2016 års exploateringsbudget till 36,5 mnkr nettoinkomst och totalbudget till 207,5 mnkr nettoinkomst, enligt sammandrag i tabell 7.8. Resultatbudget 14. Att fastställa 2016 års budgeterade resultat till 3 1,5 mnkr och till 9,2 respektive 2,6 mnkr for planperioden , tabell 7.J. 15. Att fastställa Landskrona stads intäkter i fom1 av skatter och generell a statsbidrag for 2016 till netto 2 263,5 mnkr (1576,6+686,9) enli gt tabell 7. J. 16. Att fastställa Landskrona stads intäkter i form av räntor, utdelningar och avkastningar for till netto 27,0 mnkr, tabell Att fastställa resultatbudgetens verksamhetskostnader (netto) till 2259,0 mnkr, tabell 7. J. Justerande sign Iv I

3 Kommunstyrelsen 22(46) Datum forts Ks Att ekonomiskt utrymme for verksamhetsforändringar i fonn av utökningar och forändringar endast budgeteras på övergripande nivå i EFP for 2017 och Riktlinjer för ekonomistyrning 19. Att samtliga forvaltningar skall lämna ekonomisk tjänstemannarapport for månadema januari, februari, april, maj, augusti och oktober enligt stadsledningskontorets anvisningar. 20. Att samtliga nämnder och kommunala bolag under 2016 skall överlämna kvartalsrapporter med helårsprognoser och bokslutsrapporter enligt kommunstyrelsens anvisningar och tidplaner. 21. Att kvartalsrapporten per 30/9 endast behandlas av kommunstyrelsen, inte av fullmäktige. 22. Att måluppfoljning skall göras i upprättad forvaltningsberättelse i samband med delårsrapport per samt i årsredovisningen for Att måluppfoljning görs i respektive nämnds kvartalsrapport per och i nämndberättelse Att de ekonomiska ramarna skall foljas och vid befarad negativ budgetavvikelse skall nämndema omgående upprätta och besluta om en åtgärdsplan for hur budgetfoljsamhet skall uppnås. Planen ska ställas till kommunstyrelsen. Övrigt 25. Att alla till budgetberedningen inkomna skrivelser och remisser i det upprättade budgetforslaget for 2016 anses besvarade. 26. Samt att alla till kommunstyrelsen inkomna skrivelser och remisser som hänskjutits till budgetberedning i det upprättade budgetforslaget 2016 anses besvarade. 27. Att ge fritidsnämnden uppdraget utreda vilka projekt som bör prioriteras inom investeringsanslaget "Utveckling Karlslundsområdet och andra rekreationsområden" och att upprätta en kalkyl for detta. 28. Att ge individ- och familjenämnden uppdraget att utreda forutsättningarna for att driva eget hem for vård och boende (H VB) eller annan bo ende fonn i kommunal regi for ungdomar med beteende-problematik. Syftet ska vara att uppnå högre kvalitet till samma eller lägre kostnad som att köpa externa platser, samt att kunna få en bättre process mellan egen öppenvård och behandling. 29. Att ge individ- och familjenämnden uppdraget att utreda och ta fram ett forslag som ska lyfta och forbättra stadens arbete mot arbetslösheten i allmänhet och ungdomsarbetslösheten i synnerhet. 30. Att ge fritidsnämnden i uppdrag att utreda möjligheterna att bygga ett kallbadhus. Utredningen ska innehålla kostnadsforslag, ansvar för drift, ev medinvestor och placering. l usterande sign lu I

4 Kommunstyrelsen 23(47) Datum landskrona stad forts. Ks Att ge kultumämnden i uppdrag att finna en långs ikti!,>l uthållig finansiering av såväl Fröfabriken som Landskrona foto. Extema finansieringsmöjligheter ska inkluderas. Särskilt yttrande Ledamöterna tillhörande (S) anmäler att man avser att inkomma med ett särskilt yttrande. Juste rande sign I tv I

5 Landskrona Särskilt yttrande KS 166 Fullmäktigeplan med budget 2016 Socialdemokraterna har lämnat in en egen budget till KS. Om vi hade styrt i Landskrona hade vi prioriterat att hela Landskrona ska leva. Jobben, skolan, ungdomar och personalen. Vi kommer att återkomma i KF i budgetdebatten den 17 juni. J

6 Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret 1(3) Datum Handläggare Karin Sannum Budgetstrateg Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen Fullmäktigeplan med budget 2016 Härmed överlämnas treklöverns förslag till fullmäktigeplan med budget 2016 för beslut. Kommunstyrelsen bör för egen del besluta att ge stadsledningskontoret i uppdrag att, tillsammans med respektive utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen och individ- och familjeförvaltningen, ta fram ett förslag till sådana verksamhetsförändringar som kan leda till ökad effektivitet med bibehållen eller högre kvalitet baserat på de genomlysningar som gjorts med externt stöd under åren Förslag till beslut Utdebitering 1. Att fastställa 2016 års utdebitering av kommunal skatt för Landskrona stad till 20:24 kronor per skattekrona. Investeringsbudget 2. Att fastställa 2016 års investeringsbudget för den anslagsfinansierade verksamheten till 270,3 mnkr med en tillhörande investeringsplan för uppgående till 207,0 respektive 95,9 mnkr enligt tabell 7.7 och enligt bilaga Att i investeringsbudgeten ingående belopp motsvarande re-investeringsutrymme binds på nämndnivå. 4. Att i investeringsbudgeten ingående namngivna objekt binds på objektsnivå. 5. Att alla i investeringsbudgeten ingående objekt med en totalinvestering på mer än 5,0 mnkr och som innebär hyresförändring och/eller ökad driftskostnad inte får påbörjas förrän slutgiltig investeringskalkyl med driftskonsekvenser godkänts av kommunstyrelsen. Dessa objekt är märkta med *. 6. Att avtal för i investeringsbudgeten ingående inhyrningsobjekt, med ett beräknat nuvärde på mer än 5,0 mnkr för hyresbetalningar under kontraktstiden, och som innebär hyresförändring och/eller ökad driftskostnad, inte får tecknas förrän det godkänts av kommunstyrelsen. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax stadsledningskontoret@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

7 2(3) 7. Att fastställa 2016 års investeringsbudget för vatten- och avloppsverksamheten till 45,5 mnkr med en tillhörande investeringsplan för 2016 och 2017 uppgående till 40,3 mnkr respektive 40,0 mnkr enligt tabell 7.7. Driftbudget 8. Att fördelning av kommunbidrag till nämnderna sker enligt tabell 7.6 Summerad driftbudget. 9. Att nämnderna inom ramen för anslagna medel får göra omdisponeringar mellan olika verksamheter om detta ej innebär avsteg från de mål kommunfullmäktige fastställt eller förändrar verksamhetens inriktning. 10. Att ekonomiavdelningen får verkställa fördelningen av kommunstyrelsens anslag för lönekompensation till nämnderna i enlighet med budget och utfallet av lönerevisionen. 11. Att ekonomiavdelningen får verkställa fördelning av kommunstyrelsens anslag för driftkonsekvenser till nämnderna i enlighet med budget, bilaga 5. Målstyrning 12. Att Landskrona stads kommunmål för de prioriterade områdena och för resursmålen i avsnitt 5 fastställs.. Exploateringsbudget 13. Att fastställa 2016 års exploateringsbudget till 36,5 mnkr nettoinkomst och totalbudget till 207,5 mnkr nettoinkomst, enligt sammandrag i tabell 7.8. Resultatbudget 14. Att fastställa 2016 års budgeterade resultat till 31,5 mnkr och till 9,2 respektive 2,6 mnkr för planperioden , tabell Att fastställa Landskrona stads intäkter i form av skatter och generella statsbidrag för 2016 till netto 2 263,5 mnkr (1576,6+686,9) enligt tabell Att fastställa Landskrona stads intäkter i form av räntor, utdelningar och avkastningar för 2016 till netto 27,0 mnkr, tabell Att fastställa resultatbudgetens verksamhetskostnader (netto) till 2 259,0 mnkr, tabell Att ekonomiskt utrymme för verksamhetsförändringar i form av utökningar och förändringar endast budgeteras på övergripande nivå i EFP för 2017 och Riktlinjer för ekonomistyrning 19. Att samtliga förvaltningar skall lämna ekonomisk tjänstemannarapport för månaderna januari, februari, april, maj, augusti och oktober enligt stadsledningskontorets anvisningar. 20. Att samtliga nämnder och kommunala bolag under 2016 skall överlämna kvartalsrapporter med helårsprognoser och bokslutsrapporter enligt kommunstyrelsens anvisningar och tidplaner. 21. Att kvartalsrapporten per 30/9 endast behandlas av kommunstyrelsen, inte av fullmäktige.

8

9 Landskrona stad Fullmäktigeplan med budget 2016

10 Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsens ordförande Sammanfattning Läsanvisningar Stadens styrmodell Fullmäktigeplanens struktur Begrepp Planeringsförutsättningar Trender Befolkning Ekonomi Personal Målstyrning God ekonomisk hushållning Politiskt prioriterade område Resursmål Budgetantaganden Skatteunderlagsprognos Kommunal utdebitering Driftbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Känslighetsanalys Ekonomiska rapporter Resultatbudget Noter till resultaträkningen Balansräkning Nyckeltal Kassaflödesbudget Summerad driftbudget per nämnd Summerad investeringsbudget Summerad exploateringsbudget Nämnderna Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Individ- och familjenämnden Teknik- och servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Räddningsnämnden Miljönämnden Kommunstyrelsen Övriga nämnder Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

11 Bilagor Bilaga 1: Budgetramar 2016 per nämnd med förändringar Bilaga 2: Investeringsbudget 2016 med plan per objekt Bilaga 3: Detaljerad exploateringsplan Bilaga 4: Kapitalkostnader per nämnd Bilaga 5: Driftbudgetkonsekvenser av investeringsbeslut Bilaga 6: Definitioner och källor till målindikatorerna Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

12 1 Kommunstyrelsens ordförande De senaste åren har vi lagt en fast kurs för att angripa Landskronas grundläggande utmaningar. Det har handlat om att skapa förutsättningar för att bygga attraktiva bostäder, lyfta stadsdelarna Centrum och Öster samt att arbeta med en aktiv näringspolitik för att företagen ska vilja flytta hit. Inför den nya mandatperioden är nästa steg att skapa kontinuitet i arbetet med Landskronas utveckling och tillväxt. Till detta har ett fjärde strategiskt utvecklingsområde lagts: miljö och klimat. Sedan flera decennier tillbaka har brist på tillväxt, orsakad av ett stagnerat näringsliv och obalansen på bostadsmarknaden, gett negativa effekter i form av arbetslöshet, bidragsberoende och kriminalitet. Tusentals arbetstillfällen har gått förlorade utan att staden fått tillräcklig kompensation av nya näringsgrenar. En ihållande obalans på bostadsmarknaden med överskott på hyresrätter har bidragit till problemen. Landskrona stad med dess verksamhet inom vård, skola och omsorg får på grund av låg medelinkomst och därmed lågt skatteunderlag ca 26 % av sin budget (verksamheternas nettokostnader) i form av statligt inkomstutjämningsbidrag för att kunna ge en god service inom dessa områden. Vårt bidragsberoende innebär att vi i alltför stor omfattning är beroende av andras beslut, och inte står på egna ben. Det är en stor risk att ta för en hel stad. Taxeringsåret 2014 var skattekraften 83,4 % av riksgenomsnittet. Det innebär att för varje intjänad 100-lapp i riket, tjänas det i Landskrona i genomsnitt 83 kronor! Från det statliga inkomstutjämningssystemet erhåller Landskrona stad år miljoner kronor, vilket motsvarar 37 % av de skatteintäkter som Landskronaborna betalar i skatt. Alltså 583 miljoner kronor av Landskrona stads årliga budget kommer som bidrag från staten. En bra skola och en värdig omsorg kräver en fungerande ekonomi, ett växande näringsliv och medborgare som betalar skatt. Vår politik handlar därför om att fortsatt fatta beslut och vidta åtgärder som förändrar Landskrona i positiv riktning de kommande åren. Det arbetet syftar till att staden åter ska stå på egna ben. Det handlar om att bedriva en aktiv näringspolitik och att fortsatt lyfta resultaten i skolan. Det handlar om att förbereda staden för att med värme och värdighet ta oss an utmaningen med en åldrande befolkning där andelen människor över 80 år kommer att öka under 2020-talet. Det handlar om att bryta bidragsberoendet genom både krav och förväntningar. Och det handlar om att miljö- och klimatfrågorna lokalt ska ges ökad uppmärksamhet. Arbetet med att göra Landskrona mer självförsörjande är avgörande för vår framtid och för våra möjligheter att besluta om vår egen framtid. Satsningarna på att inom ramen för 1500-projektet få människor med stabila sociala och ekonomiska förhållanden att både stanna kvar och flytta till oss är därför nödvändiga. Det kommer att stegvis minska vårt beroende av statligt stöd, och utgöra ett gott underlag för tillväxt och ökad skattekraft. Torkild Strandberg (fp) Kommunstyrelsens ordförande Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

13 2 Sammanfattning När beslut tas om fullmäktigeplan med budget 2016 landar det budgeterade resultatet 2016 på 31,5 mnkr, vilket är i nivå med delmålet om 1,4 % i resultat av skatter och statsbidrag. Det långsiktiga målet är 2 % och motsvarar ca 45,0 mnkr. Det är därmed en stabil budget som läggs fram även om det återstår ytterligare åtgärder för att komma till den långsiktiga nivån. Jämfört med budget 2015 som beslutades i november 2014 på 17,6 mnkr och som därefter har förstärkts med tilläggsbudget och i april 2015 uppgår till 28,0 mnkr är budget 2016 ytterligare förstärkt. För åren är däremot resultatet svagt. För att på lång sikt säkerställa en god ekonomisk hushållning för Landskrona stad krävs således ytterligare förstärkning av resultatet. Ett för lågt driftresultat kombinerat med en hög investeringsnivå medför att kassaflödet blir negativt och att ett externt finansieringsbehov kan uppstå. På lång sikt medför ett för lågt resultat att staden inte kan återinvestera för att driva verksamhet på samma nivå som idag. På intäktssidan har skatt och generella statsbidrag ökat mellan budget 2015 och budget 2016 med 86,2 mnkr. Största ökningen är skatteintäkterna som ökat med 75,2 mnkr vilket beror på att antalet invånare ökat. På intäktssidan finns även ett positivt finansnetto som uppgår till 27,0 mnkr år Antalet invånare i Landskrona förväntas öka med ca 1,5 % eller 690 personer årligen de närmsta åren. Detta är en högre befolkningsökning är rikssnittet. Ökningen återfinns framförallt inom barn och unga och därför satsas i budgeten väsentliga resurser för att möta denna ökning. Antalet äldre personer ökar i långsammare takt och det är framförallt de yngre äldre, d.v.s som ökar mest. En liten ökning finns i åldersgruppen 80 år och äldre. Satsningar som görs för denna åldersgrupp är 13 nya platser på äldreboende. Driftbudgeten 2016 är förstärkt genom att nämnderna har kompenserats för avtalsenliga löneökningar, demografiska effekter inom förskola/skola, försörjningsstöd och bostadsanpassningsbidrag. Medel anslås för att fortsätta driva anställningsprogram och en förstärkning till kulturverksamhet. Ett nytt äldreboende kommer att öppnas med totalt 45 platser varav 13 är en utökning jämfört med nuvarande bestånd. Flera lokalrokader är planerade och medel för dessa är reserverade. Det mesta av satsningarna finansieras med ökningen av skatteintäkter och statsbidrag men en del, 7,0 mnkr, finansieras genom att nämnderna får ett effektiviseringsuppdrag i form av minskade ramar. Totalt ökas driftbudgeten med 76,0 mnkr netto. Stadens balansräkning är stark och når en soliditet på dryga 81 procent för hela planperioden. Exploateringsbudgeten har fram tom 2014 varit mycket framtung, d.v.s. utgifterna har varit betydligt större än inkomsterna och det är framförallt Borstahusprojektet som står för de stora utgifterna. Fram till och med år 2014 ligger staden ute med ca 108,6 mnkr för samtliga projekt börjar inkomsterna komma in, dock i måttlig omfattning och fram tom 2019 ligger staden ute med ca 6,6 mnkr. Fr.o.m och framåt förväntas inkomsterna inkomma och kalkylen visar på 207,5 mnkr i vinst. Den totala investeringsvolymen uppgår till 315,7 mnkr år 2016, och 247,3 mnkr 2017 varav 45 respektive 40 mnkr avser vatten och avlopp. Detta är för Landskrona stad höga investeringsnivåer. Det som framförallt påverkar investeringsnivån är ny skola i Norra Borstahusen, ny idrottshall och medel för upprustning/ombyggnad av skollokaler, totalt 230 mnkr fördelat på Andra större investeringar är utbyggnad av Puls arena, satsningar på idrottsplatsen, Karlslundsområdet och andra rekreationsområden och ett nytt gruppboende för socialpsykiatrin. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

14 3 Läsanvisningar Läsanvisningarna syftar till att underlätta läsningen av budgeten, genom att sätta in läsaren i det sammanhang som budgeten befinner sig i samt i budgetens struktur och process. Budgetdokumentet vänder sig i första hand till stadens politiker i fullmäktige, nämnder och styrelser och till stadens ledande tjänstemän och förutsätter att läsaren har en kunskap i och förståelse för budgetens roll i styrning och planering av stadens verksamhet. 3.1 Stadens styrmodell Kommunallagen reglerar, i kapitel 8, kommuners ekonomiska förvaltning. När det gäller budget reglerar lagen framförallt att kommuner ska upprätta en budget varje år med en flerårsplan på tre år inkl. budgetens första år, ha mål för god ekonomisk hushållning och därutöver regleras vissa delar av innehållet i budgeten och budgetprocessen. Budgetens roll i styrprocessen är att fungera som ett verktyg för planering, styrning och uppföljning av verksamheten och är grunden för stadens mål- och ekonomistyrning. I budgeten fastställs det budgeterade resultatet, balansräkning och kassaflödesanalys, beslut tas om kommunmål med indikatorer, ramar för nämndernas driftbudget, investeringsobjekt och exploateringsplan. From år 2015 har Landskrona stad en ny styrmodell, antagen av fullmäktige Den nya styrmodellen reglerar årshjulet för budgetprocessen, målstyrningsmodell samt ansvarsnivåer. Årshjulet anger planeringsprocessen för att ta fram budget, se nedan, och uppföljningsprocessen för att följa upp budget inkl. vilka rapporter som ingår i dessa processer. Arbetet med att vidareutveckla styrmodellens delar målstyrning och planeringsförutsättningar pågår. Styrmodellen reglerar att beslut om budget, fr.o.m. i år kallad fullmäktigeplan med budget, ska tas i juni. Efter att fullmäktige beslutat om fullmäktigeplanen beslutar nämnderna om nämndsplaner. Dessa konkretiserar nämndens ansvar och uppdrag med utgångspunkt i fullmäktigeplanen samt i lagstiftning och övriga riktlinjer som respektive nämnd har att förhålla sig till. Fullmäktige beslutar om de prioriterade områdena med kommunmål och indikatorer samt resursmål med indikatorer. Fullmäktige utser vilka nämnder som ska besluta om nämndsmål med indikatorer kopplat till kommunmålen. Samtliga nämnder ska besluta om nämndmål kopplade till resursmålen. Nämnderna tar i oktober beslut om nämndsplaner med nämndmål och indikatorer. Till varje prioriterat område finns en utsedd processledare inom förvaltningsledningen. Processledaren leder stadens arbete med att driva utvecklingen för att nå målen inom sitt prioriterade område. Stadsdirektören leder processägarna och arbetet för samtliga prioriterade områden. Årshjul - planeringsprocess framtagande av fullmäktigeplan med budget: Med start på hösten, ca 16 månader före budgetåret, arbetar en tjänstemannagrupp fram ett dokument kallat planeringsförutsättningar. I februari ska nämnderna ta beslut om sina nämndsberättelser (f.d. verksamhetsberättelser). Dessa ska, utöver årsberättelse och bokslut, innehålla ett framtidsavsnitt där nämnderna beskriver hur förändringar i omvärlden kan komma att påverka nämndernas förutsättningar för att bedriva sin verksamhet samt uppge investeringsbehov för nästkommande planperiod. Detta underlag används i kommunstyrelsens fortsatta arbete med att ta fram ramar och mål för nämnderna i fullmäktigeplanen. I februari anordnas en koncernkonferens med utgångspunkt i året som gått och framtagna planeringsförutsättningarna där fokus ligger på framtida utmaningar. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

15 I mars genomför stadsledningskontoret förvaltningsdialoger med samtliga förvaltningsledningar för att föra en fördjupad dialog om nämndernas omvärldsbeskrivningar och investeringsbehov med utgångspunkt i nämndsberättelserna. I april tar den politiska ledningen fram förslag till fullmäktigeplan och budget. I maj tar oppositionen fram sina budgetförslag. I maj är det även information och förhandling enligt MBL (medbestämmandelagen) om fullmäktigeplanen, samt beslut i arbetsutskott och kommunstyrelse. I juni fattar kommunfullmäktige beslut om fullmäktigeplan med budget. I oktober beslutar nämnderna om sina nämndsplaner baserade på fullmäktigeplanen. I november presenterar nämnderna sina planer för budgetberedningen. Under hösten arbetar förvaltningarna fram förvaltningsplaner som är en konkretisering av nämndsplanerna. I december trycks fullmäktigeplanen och delar av nämndsplanerna upp till ett gemensamt budgetdokument för Landskrona stad. Kommunallagen, kapitel 6, reglerar även kommunernas ansvar för en god intern kontroll. Intern kontroll är en process som har likheter med och som delvis överlappar ekonomistyrningsprocessen. I båda processerna måste den politiska såväl som tjänstemannaledningen och de anställda samverka. I Landskrona stads reglemente för intern kontroll framgår att målen för det interna kontrollarbetet är: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av lagar, policys, föreskrifter, riktlinjer mm 3.2 Fullmäktigeplanens struktur Kommunfullmäktige antar varje år en fullmäktigeplan för tre år med en budget för nästkommande år. Fullmäktigeplanen består av fem delar: Planeringsförutsättningar Målstyrning Budgetantaganden Ekonomiska rapporter Nämnderna Planeringsförutsättningarna beskriver utveckling och tillstånd i samhällsekonomi och demografi. Ett avsnitt behandlar förutsättningarna för stadens personalpolitik. Målstyrningen består av de politiskt prioriterade områdena med kommunmål och indikatorer samt resursmål med indikatorer. Avsnittet om budgetantaganden beskriver de antaganden och kalkylerade förutsättningar som budgeten bygger på, t.ex. vilka kompensationer som ges till nämnderna och hur dessa är beräknade, vilka effektiviseringskrav som finns på nämnderna, vilken skatteprognos som budgeten bygger på etc. Detta avsnitt innehåller även en känslighetsanalys, d.v.s. hur olika förändringar skulle påverka budgeten kostnads- eller intäktsmässigt. De ekonomiska rapporterna visar budgetbeloppen i sammandrag och består av resultatbudget, balansbudget, kassaflödesbudget, driftbudget, investeringsbudget och exploateringsbudget. Slutligen beskrivs varje nämnds ansvars- och utvecklingsområde, mål, budget och volymer. Viss information finns i bilagor såsom driftbudget per nämnd, investeringsbudget per objekt, exploateringsbudget per projekt, kapitalkostnader per nämnd. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

16 3.3 Begrepp Soliditet är ett finansiellt mått som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Skattekraft är lika med en kommuns skatteunderlag dividerat med dess invånarantal. EIRA-modellen - en modell där investeringarna delas in i fyra kategorier: Expansionsinvesteringar - satsningar på kommunens tillväxt Imageinvesteringar - stärkning av kommunens attraktionskraft Re-investeringar - upprätthållande av befintliga tillgångar Anpassningsinvesteringar - förbättring av befintliga tillgångar EFP är lika med Ekonomisk FlerårsPlan R i tabellerna på de prioriterade områdena betyder att det är en resultatindikator, I = informationsindikator, P = prestationsindikator. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

17 4 Planeringsförutsättningar Detta avsnitt är delvis hämtat från dokumentet "Landskrona stads planeringsförutsättningar Trend och omvärldsanalys med sikte på 2025" som togs fram av stadsledningskontoret hösten Delvis är texterna uppdaterade och eller sammanfattade i relation till ursprungsdokumentet. 4.1 Trender En del av stadens styrmodell är de stadsövergripande planeringsförutsättningarna. Tidigare år har dessa fokuserat på de prioriterade områdena samt personal- ekonomi- och befolkningsfrågor. Under hösten 2014 utökades denna process med en trend- och omvärldsanalys som hade ett globalt perspektiv med tidshorisont till Genom en process med representanter från förvaltningarna har åtta trender identifierats som bedöms ha stor påverkansgrad på Landskrona framöver. Dessa är: digitalisering/e-samhälle, flyktingmottagande, identitetsförnyelse/strukturomvandling, klimatförändring/klimatanpassning, personalresurser, urbanisering, utanförskap och valfrihet. Arbetet med resultatet av denna trendspaning kommer att fortsätta under Befolkning Befolkning Landskrona stad fortsätter att växa och befolkningen har nu ökat 16 år i rad. Sedan år 1999 har kommunen ökat sin befolkning med drygt 6200 personer. Landskrona hade vid årsskiftet invånare, vilket har inneburit att kommunens befolkning under året har ökat med 501 personer. Fjolårets ökning beror främst på ett positivt flyttningsnetto på 426 personer men även ett positivt födelsenetto, d.v.s. att antalet födda överstiger antalet döda, med 83 personer. Befolkningsökningen förväntas fortsätta de kommande åren. Andelen 0-19 åringar ligger fortsatt på drygt 23 procent, 57 procent av befolkningen återfinns bland åringarna och andelen 65 år och äldre är 20 procent i Landskrona Befolkningsutvecklingen under perioden Landskrona stad arbetar med en byggbaserad befolkningsprognos som även tar hänsyn till den förtätning som sker i kommunen. Detta innebär att antalet inflyttare per år antas påverkas av antalet färdigställda bostäder per år. Under prognosperioden kommer folkmängden i Landskrona stad att öka med 6026 invånare, från till personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 441 personer per år och födelsenettot 161 personer per år. Totalt ger Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

18 detta en förändring med 602 personer per år. Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt personer per år medan antalet utflyttade skattas till personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 441 personer för varje år under prognosperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 612 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 451 personer. Detta medför en befolkningsförändring med 161 personer per år. Utvecklingen av folkmängden och förändringskomponenter över tid. Prognos för åren 2015 och framåt Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Källa: Statisticon AB Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

19 4.3 Ekonomi Utvecklingen i Sverige enligt Sveriges kommuner och landsting cirkulär 2015:15 "Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Den bedömning vi gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (d.v.s. KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner." Landskrona stads ekonomi Landskrona stads omsättning, exkl. bolag, uppgick, enligt årsredovisning 2014, till ca 2 miljarder kr. Intäkterna fördelade sig på: skatteintäkter 54 %, generella statsbidrag 25 %, avgifter, bidrag och ersättningar 19 % samt finansiella intäkter 2 %. Skatteintäkternas storlek är beroende av två faktorer: dels vår skattesats som staden förfogar helt och hållet över. Skattesatsen är 20:24, någon höjning är inte planerad och den har heller inte höjts (med undantag av regleringar mot landstinget) under överskådlig tid. Den andra faktorn som påverkar skatteintäkternas storlek är skatteunderlaget, vilket är lika med de beskattningsbara förvärvsinkomster som fastställts vid taxeringen. Vad och vem som får beskattas bestäms av staten. Men eftersom att skatteunderlaget ökar när människors inkomster ökar så kan staden på lång sikt påverka skatteunderlaget. Skatteunderlaget påverkas även av demografiska förändringar och av konjunkturförändringar. Skattekraft är ett mått på skatteunderlag per invånare och kan uttryckas som relativ skattekraft, d.v.s. som andel av den genomsnittliga skattekraften i landet. Landskrona stad har en låg skattekraft relativt Sverige och Skåne. För att stadens skattekraft ska öka måste stadens invånares inkomster öka snabbare än folkmängden. Skillnaden i skattekraft mellan kommuner kan sägas spegla behovet av inkomstutjämning. Landskrona som har en låg skattekraft har därmed ett stort behov av inkomstutjämningssystemet. De generella statsbidrag består av fem delar varav kostnads- respektive inkomstutjämningen är de två största delarna. Kostnadsutjämningen innebär att kommunerna, via staten, lämnar eller erhåller ett bidrag beroende på strukturella olikheter. Systemet består av många olika delar men de demografiska aspekterna väger tyngst. Inkomstutjämningssystemet jämnar ut olikheter i skattekraft, se ovan. I de generella statsbidragen ingår vissa riktade bidrag där staten styr genom Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

20 att skicka med pengar och samtidigt ställa specifika krav på kommunerna. Landskrona stads kostnader bestod, enligt årsredovisning 2014, av kostnader för arbetskraft, 60 %, lokaler, material, bränsle mm 13 %, bidrag, transfereringar och entreprenader, 23 % samt avskrivningar, 4 %. Pengarna används till att skapa välfärdstjänster, varav de tre största är inom äldreomsorg, 20 %, grundskola 20 % samt förskola och skolbarnomsorg, 12 %. Landskrona stads ekonomis starka sidor återfinns i balansräkningen. Balansräkningen visar på en hög soliditet, d.v.s. en mycket stor del, 81 % ( ) av stadens tillgångar är finansierade med egna medel och låneskulden är obetydlig. Staden har även haft goda resultat i bokslutet under en lång rad av år, trots svaga budgeterade resultat. De goda resultaten har uppstått tack vare engångsintäkter, bl.a. reavinster och statliga återbetalningar av sjukförsäkringsavgifter. De svaga sidorna i ekonomin är att staden har låg skattekraft, jämfört med riket såväl som jämfört med Skåne, och är därmed beroende av det statliga inkomstutjämningssystemet. De budgeterade resultaten har under en lång rad av år varit svaga vilket är oroande eftersom så svaga resultat som budgeterats inte är hållbart på lång sikt. När tillfälliga engångsintäkter inte längre förbättrar det verkliga resultatet kommer staden att stå inför problemet att investeringar på lång sikt inte kan finansieras med egna medel. Staden står inför en rad utmaningar på kostnadssidan såsom höga kostnader för sociala insatser och en underhållsskuld inom det egna fastighetsbeståndet. Andra utmaningar är att möta det behov som förväntas uppstå med anledning av ökningen av elever i de lägre årskurserna i skolan. Fram mot 2020 kommer även den äldre befolkningen att växa vilket även det kommer att bli en utmaning. Staden har i årets budget antagit utmaningen att stärka det budgeterade resultatet, och budgeterar ett resultat för 2016 på 1,4 % vilket är i nivå med delmålet på vägen mot målet 2,0 %. Resultaten i planen är däremot mycket svaga. För att få ett långsiktigt starkt resultat måste såväl intäkts- som kostnadssidan beaktas. I ett utåtriktat långsiktigt perspektiv handlar det om att stärka skattekraften. Inåt i den egna organisationen finns utmaningarna framförallt i att påverka kostnadssidan. En grundförutsättning är att nämnderna håller sina budgetramar och levererar rätt tjänster med rätt kvalitet, vilket förutsätter att staden har en effektiv styrmodell. Summering Sammanfattningsvis kan sägas att Landskrona stad har haft en god ekonomi men att strategier för att stärka det budgeterade resultatet måste diskuteras. Staden står, liksom många av Sveriges kommuner, även inför andra stora utmaningar framöver. Utvecklingen av konjunkturen är osäker och påverkar stadens intäkter såväl som kostnader. Utvecklingen av arbetslösheten har stor bäring på kostnader för ekonomiskt bistånd såväl som för stadens skatteintäkter. De demografiska förändringarna, utökningen av barn, unga och äldre, kommer att påverka stadens kostnader. Den låga skattekraften begränsar intäktssidan och gör staden beroende av det statliga inkomstutjämningssystemet. Det finns en osäkerhet i statsbidragen, dels dess storlek men även vilka krav staten kan tänkas ställa. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

21 4.4 Personal Landskrona stad är Landskronas största arbetsgivare med cirka anställda. Stadens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge stadens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice. I Landskrona stad har vi ett professionellt och respektfullt bemötande, oavsett vem vi möter. Vi arbetar målmedvetet för att nå goda resultat och tar ansvar för att skapa goda arbetsplatser. Landskrona stad ska uppfattas som en attraktiv och jämlik arbetsgivare, där vår värdegrund avspeglar sig i vårt förhållningssätt och i all vår verksamhet. I det personalpolitiska programmet (PPP) finns sex fokusområden som är viktiga framgångsfaktorer för att stärka Landskrona stad som attraktiv arbetsgivare: Medarbetarskap och ledarskap Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Arbetstid Lönepolitik Hälsofrämjande arbetsmiljö Personal och kompetensförsörjning Med värdegrunden BRA (Bemötande, Resultat, Ansvar) som utgångspunkt ska medarbetare och ledare kännetecknas av tydligt ansvarstagande för det egna uppdraget, kunna prioritera kommuninvånarnas behov och intressen samt ha ett professionellt och gott bemötande i varje möte. Sammantaget leder detta till nöjda medarbetare som trivs och är goda ambassadörer för Landskrona stad vilket leder till bättre kommunal service. För att nå detta måste vi ta fokus på att arbeta med strategisk personalförsörjning genom att styra och utveckla medarbetarnas och organisationens kompetens i linje med stadens verksamhetsmål. Stadens mål (under rubriken Resursmål) för personalpolitiken är Landskrona stads varumärke som attraktiv arbetsgivare ska stärkas. Till detta mål är formulerat fyra indikatorer och personalutskottet har valt att lägga ett mer hälsobefrämjande perspektiv genom att välja målindikatorn frisknärvaro i stället för sjukfrånvaron som mätts tidigare år. De tre övriga indikatorer avläses i resultat av medarbetarundersökningen. Frekvensen på medarbetarundersökningarna kommer att utökas till att genomföras varje år. Personalförsörjningsprognosen visar att pensionsavgångar och andra uppsägningar genererar ett behov av att återrekrytera 70 % av stadens medarbetare fram till Detta är en stor utmaning och personalförsörjningen blir därmed ett viktigt strategiskt perspektiv att förhålla sig till. Det strategiska personalförsörjningsarbetet kommer ett inriktas på följande fokusområden: Attrahera Rekrytera Introducera Behålla och utveckla Att fortsätta utveckla Landskrona stads jämlikhetsarbete i linje med projektet Jämlika Landskrona är ett ytterligare strategiskt steg i riktning mot att uppnå stadens vision och mål. Jämlika Landskrona var ett långsiktigt projekt med målsättningen att utifrån det personalpolitiskaprogrammet väga in jämlikhetsaspekter i verksamhetsmålen och att i organisationen skapa reella möjligheter för jämlikhetsarbetet. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

22 5 Målstyrning 5.1 God ekonomisk hushållning Kommunallagen anger, i kapital 8, att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och att mål ska anges för såväl verksamhet som ekonomi som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Landskrona stad har antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning, kommunfullmäktige I dessa framgår tydliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning på lång och kort sikt. Vissa av dessa mål har lyfts in i budgeten under resursmålet ekonomi. I riktlinjerna för god ekonomisk hushållning finns även angivet att "Stadens verksamheter skall bedrivas på så sätt att ett effektivt resursutnyttjande eftersträvas och till bästa kvalitet (effektivitet och produktivitet)". I denna fullmäktigeplan fastställer kommunfullmäktige i Landskrona de finansiella och verksamhetsmässiga mål i form av prioriterade områden med kommunmål och indikatorer samt resursmål med indikatorer som, tillsammans med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning, kommer att ligga till grund för uppföljning och utvärdering av god ekonomisk hushållning i Landskrona stad år Man måste dock vara medveten om att målstyrning innebär stora begränsningar. En kommun producerar ett mycket stort och varierat antal välfärdstjänster och allt kan inte målsättas eller utvärderas under ett enstaka budgetår. I målstyrningen måste man prioritera områden och frågor som behöver utvecklas. Målen i denna fullmäktigeplan avser att fokusera på sådana viktiga utvecklingsområden. 5.2 Politiskt prioriterade område Landskrona stad har sex politiskt prioriterade områden Skola för kunskap med arbetsro Landskrona den arbetande staden Landskrona den trygga staden Tillväxt och utveckling för Landskrona Leva och bo i Landskrona Landskronaborna i fokus Med dessa prioriterade områdena som bas finns det goda möjligheter att stärka och utveckla Landskrona stad, detta under förutsättning att alla ansvariga tar tillvara på den potential som finns i Landskrona stads organisation. Framgång förutsätter att alla berörda arbetar förvaltningsövergripande med stor delaktighet och engagemang. Samtliga förvaltningar har ett ansvar att upprätta mål, handlingsplaner och genomföra aktiviteter som stödjer de prioriterade målområdena. Stadsdirektören leder arbetet med de prioriterade målområdena. Varje prioriterat område har en utsedd processägare. Uppdraget för processägarna är att driva, utveckla, följa upp och kvalitetssäkra arbetet inom respektive prioriterat område. Det är ett tydligt fokus på effekt och resultat. Processägarna återrapporterar resultat och analys till stadens ledning och i stadens delårs- och bokslutsrapporter. Genom att analysera de processer som görs idag vet man vad som skall förändras och utvecklas för att bli bättre. Grundläggande för arbetet är att organisatoriska gränser inte får hindra processens utveckling och de aktiviteter som prioriteras. Arbetet med de prioriterade områdena ska skapa värde för medborgaren/brukaren. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

23 5.2.1 Skola för kunskap med arbetsro KOMMUNMÅL: En växande andel elever ska nå skolans mål. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sverigemedel 2014 Prognos 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel behöriga till gymnasiet yrkesprogram R 87,2% 83,8% 82,2% 87,7% 83,5% 84,8% 86,0% Meritvärde åk 9 R 213,8 212,8 213,6 214,8 214,0 218,0 222,0 225,0 Meritvärde gymnasiet med gymnasieexamen Andel med godkänt betyg i alla ämnen åk 6 Andel med godkänt betyg i alla ämnen åk 9 R 12,4 12,6 14,3 14,5 14,1 14,6 15,0 15,3 R ,0% 79,5% 74,5% 76,0% 78,0% R 79% 73% 72,5% 81,5% 74,0% 75,5% 76,5% PROCESSÄGARE: Utbildningsnämndens förvaltningschef. NÄMNDER SOM INGÅR I ARBETET OCH SOM SKA BRYTA NER MÅLET I SINA NÄMNDPLANER: utbildnings-, individ- och familje-, teknik- och service-, kultur-, fritidsnämnden samt kommunstyrelsen. Landskrona stad satsar på en skola där våra unga ska nå de uppsatta målen. Våra elever ska få det stöd som krävs för att lära sig läsa, skriva och räkna. Skolan ska vara en trygg plats med samverkan mellan eleverna och personal och det ska råda arbetsro. En skola för kunskap med arbetsro är ett prioriterat område inom Landskrona stad sedan flera år tillbaka. Skolan är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Att lyckas i skolan, att få en utbildning och att klara den, är en av de tydligaste faktorerna för att senare kunna få ett arbete och att stå på egna ben. Historiskt har resultatet inom skolans område i Landskrona stad legat lågt i förhållande till övriga riket vid jämförelse av det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 men även genom antalet som var behöriga till gymnasiestudier. Trots Landskronas socioekonomiska utmaningar med arbetslöshet och bidragsberoende, har utvecklingen för eleverna klart gått framåt. De senaste åren har ett tydligt fokus legat på att öka måluppfyllelsen och flera satsningar har gjorts. Meritvärdet i årskurs nio har gått från en bra bit under rikssnitt, till att nu stabiliserat sig på en högre nivå, i nivå med rikssnittet (gäller skolor i kommunal regi). Det finns en mätmetod som kallas SALSA. SALSA är en statistisk modell som jämför skolors betygsresultat. Det betyder att skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Det är föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever, d.v.s. andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, som utgör bakgrundsfaktorerna. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. I SALSA-mätningen presterar alla Landskronas skolor bättre än förväntat resultat. I Öppna jämförelser (Sveriges kommuner och landsting) hamnar Landskrona på plats 10 av 290 kommuner när det gäller genomsnittligt meritvärde med hänsyn taget till SALSA-värdena. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

24 5.2.2 Landskrona den arbetande staden KOMMUNMÅL: En växande andel ska arbeta. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sverigemedel 2014 Prognos 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel elever med examen från nationella program R 63,9% 67,8% 77,2% 89,1% 78,0% 79,0% 80,0% Andel som genomgått anställningsprogram som inte återkommit till försörjningsstöd efter 6 månader R ,5% ,0% 40,0% 40,0% 40,0% Andel självförsörjande hushåll av de som erhållit försörjningsstöd R 9,5% 23,0% 29,3% ,0% 25,0% 25,0% 25,0% Skattekraft i procent av riket Andel arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften Andel arbetslösa år av den registerbaserade arbetskraften Andel förvärvsarbetande I 83,3% 83,8% 83,4% 100,0% I 15,3% 15,4% 15,5% 8,1% I 27,9% 27,7% 25,6% 14,8% I 67,8% 67,5% 77,1% PROCESSÄGARE: Individ- och familjenämndens förvaltningschef NÄMNDER SOM INGÅR I ARBETET OCH SOM SKA BRYTA NER MÅLET I SINA NÄMNDPLANER: individ- och familje-, utbildnings-, omsorgs-, teknik- och service, kultur-, fritidsnämnden samt kommunstyrelsen Sysselsättningsgraden i Landskrona ska öka. Vårt mål är att ingen frisk vuxen person ska behöva vara beroende av bidrag och att en växande andel ska ha en sysselsättning. Genom insatser för att landskronaborna ska må bra hålls kostnader för ohälsa nere. Landskrona präglas fortfarande av sin historia som industristad vad gäller befolkning och näringsliv. Stadens tillverkningsindustri är fortsatt stor, en sektor som är konjunkturskänslig och som drabbas hårt vid lågkonjunktur. Landskrona har en lägre utbildningsnivå än Skåne och riket och har haft en långsammare utveckling av andelen sysselsatta med universitets- eller högskoleutbildning. Arbetslösheten i Landskrona är betydligt högre än rikssnittet. Andelen förvärvsarbetande är 67,5 % att jämföra med 77,1 % som är medel i Sverige. Detta sammantaget visar att Landskrona har stora utmaningar. Därför ska det finnas tydliga vägar till arbete och självförsörjning från bidragsberoende och arbetslöshet. Att höja utbildningsnivån generellt är viktigt för stadens utveckling och ett sätt att tillgodose arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens. En annan viktig faktor att individer väljer att utbilda sig inom bristyrken. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

25 5.2.3 Landskrona den trygga staden KOMMUNMÅL: Landskrona ska vara en tryggare stad att leva, vistas och verka i. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sverigemedel 2014 Prognos 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel personer som upplever trygghet utomhus, sen kväll, i bostadsområdet R 55% 59% % 60% 62% 64% 66% Andel personer som uppgett att de avstått en aktivitet på grund av att de känt sig otrygga R 20% 14% % 12% 11% 10% Totalt polisanmäld brottslighet Antalet polisanmälda misshandelsbrott utomhus I I PROCESSÄGARE: Kommunstyrelsens förvaltningschef NÄMNDER SOM INGÅR I ARBETET OCH SOM SKA BRYTA NER MÅLET ISINA NÄMNDPLANER: kommunstyrelsen, utbildnings-, individ- och familje-, teknik- och service, stadsbyggnads- och fritidsnämnden. Landskrona är en medelstor stad men som har en problematik likt den i större städer. Stadens problemnivå gällande trygghet och brottslighet kan jämföras med Helsingborg och Malmö. I polisens trygghetsmätning tillfrågas invånarna om deras upplevelse av trygghet och otrygghet. Sedan 2005 kan Landskrona se en positiv utveckling där allt fler personer som svarar på enkäten säger sig vara trygga och allt färre uppger att de känner sig vara otrygga. Det är även allt färre som uppger att de avstått att delta i en aktivitet på grund av att de känner sig otrygga. Landskronabornas upplevelse av en trygg stad ska öka för att höja stadens attraktionskraft. Kriminalitet ska aldrig accepteras varje brott är ett för mycket. En viktig del i detta är att tydligt och konsekvent arbeta för att minska brottsligheten och dess orsaker. Det görs i nära samarbete med andra aktörer. Den totala brottsligheten ska pressas tillbaka. Arbetet mot våldsbrottslighet ska särskilt prioriteras och brottslighetens bakomliggande orsaker ska bekämpas med samma kraft som själva brottsligheten. I år har Sverige fått en samlad Polismyndighet till skillnad från den tidigare uppdelningen i Rikspolisstyrelsen och 21 polismyndigheter. Det är idag svårt att överblicka vilka konsekvenser omorganisationen av polisen får för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i Landskrona. Samverkan är viktig för att nå framgång i det förebyggande arbetet och Landskrona har ett utvecklat samarbete med den lokala polisen. I framtiden behöver vi fördjupa vår samverkan med ytterligare aktörer. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

26 5.2.4 Tillväxt och utveckling för Landskrona KOMMUNMÅL: Landskronas näringsliv ska präglas av tillväxt i existerande företag, fler nyetableringar och ett ökat nyföretagande. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sverige -medel 2014 Prognos 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 NKI Insikt, mäts enbart ojämna år Antal anställda i Landskrona Antal arbetsställen i Landskrona R R Antal nystartade företag i Landskrona per 1000 invånare Svenskt näringslivs ranking om lokalt företagsklimat, plats I 5,3 4,5 5,5 6,5 5,9 6,1 6,3 I PROCESSÄGARE: Stadsledningskontorets förvaltningschef. NÄMNDER SOM INGÅR I ARBETET OCH SOM SKA BRYTA NER MÅLET ISINA NÄMNDPLANER: kommunstyrelsen, utbildnings-, individ- och familje-, teknik-och service, stadsbyggnads-, räddnings-och miljönämnden. Landskrona har mycket goda förutsättningar för ett växande och utvecklande näringsliv. Stadens läge erbjuder goda logistiska möjligheter, gott om mark och tomter, väl fungerande infrastruktur för både tillverkande företag och tjänsteföretag. De senaste åren har både ett antal större företag och aktörer inom handel valt att etablera sig i Landskrona. Ett av huvudargumenten har just varit det attraktiva och strategiska läget i Öresundsregionen, men också den service och det bemötande man fått av staden. Ett starkt och välmående näringsliv är en förutsättning för en positiv utveckling av Landskrona. För att skapa tillväxt krävs strategiska satsningar inom områdena etablering, nyföretagande samt stöd och service till befintligt näringsliv. Staden ska förmå nya företag att etablera sig i Landskrona och arbeta serviceinriktat och underlätta för befintligt näringsliv. Tillverkningsindustrin, som är den klart största näringsgrenen i Landskrona, minskar liksom i andra utvecklade ekonomier i världen. Landskrona har detta till trots fortfarande många aktiva och välmående företag inom industrisektorn. Detta ska vi slå vakt om. Tjänsteföretagen spelar en viktig roll för såväl för de tillverkande företagen som för boende och besökare. Sektorn är liten i Landskrona. Det finns en stor potential att utveckla handeln i Landskrona, särskilt för sällanköpsvaror där endast hälften av kommuninvånarnas inköp sker inom kommunens gränser. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

27 5.2.5 Leva och bo i Landskrona KOMMUNMÅL: Landskrona ska erbjuda regionalt attraktiva boendemiljöer samt ha en bostadsmarknad i balans. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Medelvärde 2014 Prognos 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Antal antagna detaljplaner P 5,0 4,0 6, ,0 5,0 6,0 Antal beslutade exploateringsavtal SCBs Nöjd-Region-Index - staden som en god plats att leva och bo på Andel bostadsrätter och äganderätter (egna hem) av totalt antal bostäder P R R 0,0 2,0 5, PROCESSÄGARE: stadsbyggnadsnämndens förvaltningschef ,0 8,0 10,0 59,0 60,0 60,0 60,0 60,0 48,7% 48,0% 49,8% 72,7% 50,0% 51,0% 52,0% NÄMNDER SOM INGÅR I ARBETET OCH SOM SKA BRYTA NER MÅLET ISINA NÄMNDPLANER: stadsbyggnads-, teknik- och servicenämnden samt kommunstyrelsen. Genom sitt centrala läge i Öresundsregionen är Landskrona en mycket attraktiv stad att bo och verka i med strandnära områden. Landskrona ska föra en offensiv bostadspolitik för att skapa en positiv inflyttning till staden. Under kommande år satsar staden på nya attraktiva bostäder. Möjligheter skapas för hyresbostäder, ägande- och bostadsrätter. Genom att erbjuda en mångfald av boendemiljöer, goda rekreativa och regionalt attraktiva miljöer skapas förutsättningar för att konkurrera på den regionala marknaden. Det är viktigt för staden att göra satsningar som främjar en blandad bebyggelse, kanske främst då en blandad bebyggelse kan medverka till att minska segregation. Olika gruppers behov och önskemål handlar bland annat om att friliggande villor är ett starkt önskemål bland de som står i stadens tomtkö. Barnfamiljer efterfrågar i stor omfattning småhus. En ökad efterfrågan på seniorboenden och trygghetsboenden kommer att ske när andelen äldre ökar, både i centralorten och utanför. Utanför centralorten råder det brist på andra boendealternativ än småhusboende t.ex. är flerbostadshus något som på flera håll saknas. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

28 5.2.6 Landskronaborna i fokus KOMMUNMÅL: Landskrona stads service till och dialog med medborgarna ska utvecklas. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sverigemedel 2014 Prognos 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel medborgare som på en enkel e-postfråga får svar inom två arbetsdagar Andel medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till staden R R % 86% 83% 86% 86% 86% 75% 75% 86% 78% 82% 86% Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 72% 76% 77% 78% 78% 78% 78% R 78% 84% 78% 84% 85% 85% 86% R 88% 88% 89% 89% 89% 90% Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning inom socialtjänsten R % 74% 78% 75% 78% 80% 82% PROCESSÄGARE: Omsorgsnämndens förvaltningschef. SAMTLIGA NÄMNDER ARBETAR MOT MÅLET I SIN HELHET OCH MOT DE GENERELLA INDIKATORERNA. Omsorgs- respektive individ- och familj dessutom mot de verksamhetsspecifika indikatorerna. Landskronaborna är våra främsta uppdragsgivare. Staden ska se till att det finns barnomsorg, förskola, grundskola, gymnasieskola och socialtjänst. Omsorgen för de äldre, planering för staden och nya byggen samt se till att det finns bostäder. Räddningstjänsten ska fungera precis som tillgången till vatten och avlopp. När medborgarna är i kontakt med staden ska de få ett serviceinriktat och gott bemötande. Detta gäller i det direkta mötet, per telefon och när kontakten sker via nätet. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

29 5.3 Resursmål Personal KOMMUNMÅL: Landskrona stads varumärke som attraktiv arbetsgivare ska stärkas. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Medel SKNV 2014 Prognos 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Frisknärvaro 94,5% 94,1% 93,9% 95,6% 95,0% 96,0% 96,0% 96,0% Andel som trivs 69,5% 75,0% 75,0% 79,7% 80,0% 80,0% 80,0% 80,0% Ledarskapsindex 71,7% 80,0% 80,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% Ambassadörer 70,0% 70,0% 70,0% 75,0% 75,0% 75,0% Ekonomi KOMMUNMÅL: Landskrona stad ska ha en ekonomi i enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sverigemedel 2014 Prognos 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Resultatmål 2,0% 2,4% 1,4% 2,2% 0,8% 1,4% 1,6% 1,8% Egenfinansiering investeringar Soliditet (exkl. pensionsskuld) Andel nämnder med budget i balans 89,0% 100,0% 100,0% 78,7% 77,3% 78,9% 81,0% 50,3% 80% 80% 80% 22,2% 44,4% 77,8% ,7% 100,0% 100,0% 100,0% Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

30 6 Budgetantaganden 6.1 Skatteunderlagsprognos Skatteintäkter och statsbidrag har beräknats efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 2015:07 per den 19:e februari Enligt denna prognos kommer skatter och statsbidrag att uppgå till 2 263,5 mnkr år 2016 vilket är 86,2 mnkr mer än vad som budgeterades för år Kommunal utdebitering Kommunal utdebitering skall vara oförändrad, 20: Driftbudget Kompensation för inflation Nämnderna i Landskrona stad kompenseras normalt för inflationsutveckling enligt KPIX (konsumentprisindex exkl. hushållens räntekostnader för bostäder) i enlighet med Sveriges kommuners och landstings (SKL) prognoser. Om utfallet av denna utveckling i efterhand visar sig vara lägre än vad nämnderna blivit kompenserade med justeras nästa års kompensation med denna differens. I budget 2015 kompenserades nämnderna med 1,7 % i enlighet med SKLs prognos i oktober Prognosen för 2015 enligt SKLs cirkulär 2015:07 är en utveckling på 0,4 %. Det innebär att nämnderna blivit överkompenserade med 1,3 % i budget Prognosen för KPIX 2016 är 1,4 %. Överkompensationen 2015 motsvaras därmed i stort sett av prognosen för 2016 varför ingen kompensation har getts i 2016 års budget. I kompensation för inflation kompenseras nämnderna normalt även för lönedelen i priset för interna tjänster. Interna tjänster är de som levereras av teknik- och serviceförvaltningen. För interna köp har nämnderna kompenserats med 1,8 % i budget 2016 eller 2,2 mnkr. Stadens resultatenheter, exkl. fastighet, får därmed höja sina interna priser med 1,8 % år Interna hyror får inte räknas upp eftersom denna uppräkning följer inflationskompensationstalet.. Kompensation för avtalsenliga löneökningar I budget 2016 har nämnderna kompenserats med utfallet av avtal 2015 för månaderna januarimars. Avtalet uppgick till 3,0 % och motsvarar 10,5 mnkr. I kommunstyrelsens budget finns reserverat 30,8 mnkr för kommande lönerörelse (avtal 2016 april-december). Stadsledningskontorets ekonomiavdelning får i uppdrag att fördela lönekompensationen till nämnderna när de lokala avtalen är klara. Kompensation för demografiska förändringar Befolkningsprognos, per , framtagen av Statisticon, visar att Landskrona, under planperioden , kommer att ha en ökning av antal barn och elever i åldern 0-19 år med 763 personer. Denna ökning genererar en budgetkompensation till utbildningsnämnden på 14 mnkr år För finns medel avsatta på kommunstyrelsen. Samma prognos visar, perioden , en mycket måttlig ökning, 48 personer, av antal personer 80 år och äldre. Omsorgsnämnden kompenseras i enlighet med tidigare planer med 13 nya särskilt boendeplatser på Västerpark under perioden Staden beräknar en kraftig ökning av antalet försörjningsstödtagare som en följd av att ett antal personer förväntas avslutas inom etableringsersättningen. 8,0 mnkr anslås till individ- och familjenämnden år Antal komplexa ärenden inom bostadsanpassningsbidrag har ökat under senare år och teknik- Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

31 och servicenämnden får 500 tkr i ökad ram för detta. Driftkonsekvenser av investeringsbeslut/lokalrokader I kommunstyrelsens budget 2016 finns reserverat 11,7 mnkr för driftkonsekvenser av investeringsbeslut. Därtill kommer eventuella restposter från år 2015 som inte verkställts och som överförs till Stadsledningskontorets ekonomiavdelning får i uppdrag att fördela medlen i enlighet med budget till nämnderna när projekten är avslutade. Objekt tkr Tallskolan Häljarp Västerpark, äldreboende, halvårseffekt Samlokalisering individ- och familjeförvaltningen och arbetsförmedlingen Lokalreserv Gallerian kulturskola Summa Ökade internhyror 2015 planerades de interna hyrorna att ökas med 12,0 mnkr vilket var föranlett av ett ökat underhållsbehov. Teknik- och servicenämnden som ansvarar för stadens lokaler fick då ett avkastningskrav på 10 mnkr eftersom omfattningen av det utökade underhållet inte får genomslag år 1. Avkastningskravet reduceras med 1,0 mnkr år 2016 och kommer att reduceras med 1,0 mnkr årligen efterhand som omfattningen på underhållet utökas. Särskilda satsningar Kommunstyrelsen reserverar 3,0 mnkr som beredskap för eventuella satsningar. Individ- och familjenämnden fick 2015 ett ettårigt anslag på 3,0 mnkr till förstärkning inom barn och unga, anslaget förlängs ytterligare två år, tom 2017 och ska utvärderas i bokslutet Staden satsar på en fortsättning av anställningsprogram och budgeterar 1,3 mnkr till individ- och familjenämnden som tillsammans med de 670 tkr som budgeterats 2015 ger ett anslag på 2,0 mnkr för anställningsprogram En satsning görs på kulturen i Landskrona och 2,5 mnkr anslås till kulturnämnden för arbete med Landskrona foto samt för att driva Fröfabriken. Samtidigt ges nämnden ett uppdrag att se över en långsiktigt hållbar finansiering för dessa verksamheter. De 2,0 mnkr som budgeterats på kommunstyrelsen under 2015 för Landskrona foto övergår till kulturnämndens budget. Effektivisering/omprövning av verksamheter I årets budget ingår ett effektiviseringsprogram/omprövning av verksamhet på 7,0 mnkr. Återbetalning av eget kapital Ett flertal nämnder har sedan 2015 sänkta ramar för att återbetala ett negativt eget kapital återfår stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden sina anslag med motsvarande 455 respektive 110 tkr. Personalkostnadspåslag Personalkostnadspåslaget föreslås vara oförändrat. Om förändringar sker i lagstiftning kan nytt beslut behöva tas. Nuvarande påslag är: Anställd personal 39,79 % Uppdragstagare 31,42 % Personal < 26 år 21,32 % Särskild löneskatt 24,26 % Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

32 6.4 Investeringsbudget Investeringsbudgeten är kategoriserad i fyra kategorier enligt EIRA-modellen. Kategorierna är expansion-, image-, re- och anpassningsinvesteringar. Nya lokaler som ersätts med inhyrning hos extern fastighetsägare är specificerade för sig och nuvärdesberäknade. Reinvesteringsanslag är uppräknade med 2, %. De äskade nya investeringar som senarelagts i planen kräver en fortsatt utredning för ställningstagande. Samtliga objekt som ligger i plan blir föremål för beslut inför respektive budgetår 2017 och Exploateringsbudget Norra Borstahusen Exploateringen i Strandbyn fortsätter med ombyggnation av Erikstorpsvägen och därefter lokalgatorna. Detta för att möjliggöra för byggstart för byggherrarna under vintern Framgrävningen av Säbybäcken kommer att färdigställas under 2015 i enlighet med de krav som ställts för de av Länsstyrelsen beviljade bidragen. Detaljplan för livsmedelsbutik och ny skola samt trafikhuvudleder är antagen. Jämfört med tidigare plan har en del justeringar i inkomster och utgifter gjorts. I de flesta fall är det senareläggning av planerade inkomster. Jönsaplan Markanvisningsavtal gällande Jönsaplan har tecknats med avsikt att bygga ett hotell och bostäder. Ändring av detaljplanen är påbörjad. Planerad utgift för bygge av Sockerbrukskajen har senarelagts. Väster park Byggandet av höghuset på Västerpark pågår. Huset kommer att inrymma vårdboende och lägenheter och bli 12 våningar högt. Ytterligare en villa är under uppförande. I området planeras det för att släppa 2 tomter till försäljning via stadens tomtkö. Övriga projekt Projektet Östra Häljarp har flyttats fram, från 2016 till För kvarter Havsörnen finns ett reservationsavtal och innehavaren planerar för en bygglovsansökan och säljstart under Känslighetsanalys För att få en bild av vad olika scenarior får för ekonomiska konsekvenser har följande beräkningar gjort 1 % löneökning kostar ca 15 mnkr. 1 kronas skattehöjning motsvarar en intäktsökning på 78 mnkr. En förändring av likviditeten/kassaflödet med 100 mnkr medför ett minskat finansnetto med 3,0 mnkr. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

33 7 Ekonomiska rapporter 7.1 Resultatbudget RESULTATBUDGET, mnkr Not Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 EFP 2017 EFP 2018 Kvartal 1 Verksamhetens intäkter 501,0 518,0 520,0 530,4 541,0 551,8 Verksamhetens kostnader , , , , , ,9 Beräknad verksamhetsförändring EFP 1-108,7-91,9 Avskrivningar -180,1-115,3-114,0-122,6-124,6-126,6 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,6 Skatteintäkter , , , , , ,4 Generella stadsbidrag o kostnadsutjämning 3 670,8 679,9 670,8 686,9 707,4 724,8 Finansiella intäkter 50,8 23,0 25,0 27,0 24,0 23,0 Finansiella kostnader -2,6-2,0 0,0 0,0 Resultat före extraordinära poster 28,8 17,6 29,7 31,5 9,2 2,6 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 28,8 17,6 29,7 31,5 9,2 2,6 Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

34 7.2 Noter till resultaträkningen NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN, mnkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 EFP 2017 EFP 2018 Not 1 verksamhetsförändringar EFP Avtalsenliga löneökningar -54,0-58,0 Inflation -14,0-14,0 Demografi, utbildning -17,0-13,0 Demografi, försörjningsstöd -8,0-8,0 Återredovisning av tillfälliga anslag Förändring eget kapital -4,7 Individ- och familj, 3 mnkr förlängs tom 2017 Kulturnämnd, Fotostad, Fröfabrik -1,6-0,5 Driftkonsekvenser av investeringsbeslut Utlösenkostnad, hyresavtal, komvux Avkastningskrav ökade internhyror 3,0 3,0-16,8-5,9-5,2 5,2-1,0-1,0 Effektiviseringsprogam tre år 6,0 5,0 Summa verksamhetsförändringar Not 2 skatteintäkter -108,6-91,9 Kommunalskatt 1 430, , , , , ,4 Slutavräkning, definitiv -4,6-1,7 Slutavräkning, preliminär 0,3 3,6 7,0 Summa skatteintäkter 1 426, , , , , ,4 Not 3 generella statsbidrag Inkomstutjämning 520,2 553,3 552,4 582,8 609,0 635,1 Kostnadsutjämning 54,2 48,9 46,9 47,5 48,0 48,4 Regleringsbidrag/avgift 9,9 4,0-1,7-16,7-22,9-32,1 Strukturbidrag 4,5 4,5 4,5 4,6 4,6 4,7 Införandebidrag 16,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 LSS-utjämning -0,2 1,4 1,3 1,3 1,3 1,3 Kommunal fastighetsavgift 65,6 67,8 67,4 67,4 67,4 67,4 Summa generella statsbidrag 670,8 679,9 670,8 686,9 707,4 724,8 Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

35 7.3 Balansräkning BALANSRÄKNING. mnkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 EFP 2017 EFP 2018 Tillgångar Kvartal 1 Anläggningstillgångar 1 785, , , , , ,1 Omsättningstillgångar, placerade medel 881,6 792,0 861,6 737,6 631,6 613,6 Omsättningstillgångar, övrigt 410,3 293,2 284,2 288,9 291,5 306,0 Summa tillgångar 3 077, , , , , ,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 2 489, , , , , ,5 Avsättningar 55,6 47,6 50,0 55,0 55,0 55,0 Långfristiga skulder 89,9 38,0 39,9 45,1 50,0 50,0 Kortfristiga skulder 442,3 395,0 443,0 479,4 478,3 468,2 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 077, , , , , ,7 7.4 Nyckeltal NYCKELTAL Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 EFP 2017 EFP 2018 Verksamhetens nettokostnader, mnkr Skatteintäkter och generella statsbidrag, mnkr , , , , , , , , , , , ,2 Finansnetto, mnkr 48,2 23,0 23,0 27,0 24,0 23,0 Resultat, andel av skatteintäkter och statsbidrag. mnkr Verksamhetens nettokostnad, andel av skatteintäkter och generella statsbidrag, mnkr Finansnettots andel av skatteintäkter och generella statsbidrag, % 1,4% 0,8% 1,4% 1,4% 0,4% 0,1% -100,9% -100,2% -99,7% -99,8% -100,6% -100,8% 2,3% 1,1% 1,1% 1,2% 1,0% 0,9% Soliditet, % 80,9% 84,2% 82,5% 81,5% 81,5% 81,7% Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

36 7.5 Kassaflödesbudget KASSAFLÖDESBUDGET, mnkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Den löpande verksamheten Årets resultat 28,8 29,7 31,5 Justering för av- och nedskrivningar 181,2 114,0 122,6 Ökning (+) / minskning (-) avsättningar -117,4-5,6 5,0 Justering övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapitalet 92,6 138,1 159,1 Ökning (-) minskning (+) av placerade medel -44,4 20,0 124,0 Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar -77,7 26,2-20,9 Ökning (-) minskning (+) av lager -0,1 0,0 0,0 Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder 45,5 0,7 36,4 Medel från den löpande verksamheten 15,9 185,0 298,6 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -142,2-235,0-320,0 Bidrag till förvärv av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,7 0,0 0,0 Ökning av finansiella anläggningstillgångar -2,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Medel från investeringsverksamheten -143,5-235,0-320,0 Finansieringsverksamheten Amortering av lån 0,0-50,0 0,0 Minskning av långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 Ökning av övriga långfristiga skulder 2,6 0,0 5,2 Minskning av långfristiga skulder 1,3 0,0 Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten 3,9-50,0 5,2 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 244,9 121,2 21,2 Förändring av årets kassaflöde -123,7-100,0-16,2 Likvida medel vid årets slut 121,2 21,2 5,0 Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

37 7.6 Summerad driftbudget per nämnd DRIFTBUDGET 2016, tkr Nettokostnader Avskrivningar Intern ränta 4% Totalt kommunbidrag Anslagsfinansierad verksamhet Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjenämnd Teknik- och servicenämnd Stadsbyggnadsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Räddningsnämnd Miljönämnd Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Revisionen Överförmyndare Valnämnd Summa anslagsfinansierad Resultatenheter Teknik- och servicenämnden -fastigheter RTI-projekt intern service gemensamma kost och städ IT resultatenhet Vatten och avlopp Kommunstyrelsen RTI Summa resultatenheter Total Avgår intern ränta Summa verksamhetens nettokostnader Skatter och generella stadsbidrag Finansnetto Budgeterat resultat Se även bilaga 1 för detaljer per nämnd. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

38 7.7 Summerad investeringsbudget INVESTERINGSBUDGET, tkr Skattefinansierad verksamhet Beslutad 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Expansionsinvestering Imageinvesteringar Re-investeringar Anpassningsinvesteringar SUMMA skattefinansierad verksamhet Vatten och avlopp TOTAL Se även bilaga 2 där varje objekt framgår. Nuvärdesberäkning av lokalinhyrningar tkr Individ- och familjeverksamhet till Rådmansgatan Beslutad 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan Kulturskolan till Gallerian Lokalreserver Komvux till Karl XV:e huset Nytt äldreboende Västerpark SUMMA Summerad exploateringsbudget EXPLOAT ERINGS- BUDGET, tkr Upparbetat tom 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Summa och framåt Budget totalt Inkomster Utgifter Summa netto Se bilaga 3 för detaljerad exploateringsbudget. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

39 8 Nämnderna 8.1 Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ansvarar för all utbildningsverksamhet i staden, från förskola upp till vuxenutbildning. Verksamheten har ca anställda och omsätter netto ca 900 mnkr. Förvaltningen hanterar utbildning för ca barn och elever varje dag. Förvaltningen är organiserad efter verksamhetsområde med ca 40 enheter. Verksamhetsområdena är förskola, fritidshem, grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt gymnasium, vuxenutbildning och kulturskola. Lagstiftningsmässigt styr framförallt skollagen. Nämndens förvaltningschef leder stadens arbete med det prioriterade området "Skola för kunskap med arbetsro". Nämnden får i uppdrag att formulera mål inom följande områden: Driftbudget: Skola för kunskap med arbetsro Landskrona den arbetande staden Landskrona den trygga staden Tillväxt och utveckling för Landskrona Landskronaborna i fokus Resursmålen personal och ekonomi Nämnden kompenseras med 14,0 mnkr för demografiökningar Nämnden kompenseras för avtalsenliga löneökningar Nämnden får 1,0 mnkr i effektiviseringsuppdrag Nämnden har ett upparbetat negativt eget kapital på 29,5 mnkr. Uppdraget i 2015 års budget var att lämna ett överskott på 2,0 mnkr, som verkställs som ett resultatkrav, för att påbörja en återbetalning av det egna kapitalet. Resultatkravet kvarstår I investeringsbudgeten finns anslag upptagna för en ny skola för ca 600 elever, idrottshall, omoch tillbyggnad av skolan i Häljarp samt även för upprustning av övriga skollokaler. Nämnden får utökat reinvesteringsanslag fr o m med 1,0 mnkr. DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad Summa kommunbidrag Resultat Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

40 INVESTERINGSBUDGET, tkr Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Re- investeringar IT-satsning, 3 elever/lärverktyg Förskola 2014, 100 platser, inventarier -500 Lärmiljöer Inventarier etablering industri, OHIAB -500 Inventarier Häljarp utökad kapacitet Inventarier ny skola N Borstahusen Återställning datorpark -737 SUMMA Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

41 8.2 Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden ansvarar för insatser till äldre och funktionsnedsatta personer utifrån socialtjänstlagen, lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och sjukvårdslagen. Omsorgsnämnden är organiserad i en uppdragsenhet och i tre utförarområde - hemvård, boende och hälsa samt funktionshinder. Två gruppboende enligt LSS och ett äldreboende drivs av extern entreprenör. Tre privata utförare bedriver för närvarande hemvård enligt lagen om valfrihet, LOV. Nämnden ansvarar för totalt ca brukare och medarbetare. Nämndens förvaltningschef leder stadens arbete med det prioriterade området "Landskronaborna i fokus". Nämnden får i uppdrag att formulera mål inom områdena: Driftbudget Landskrona den arbetande staden Landskronaborna i fokus Resursmålen personal och ekonomi Nämnden kompenseras för avtalsenliga löneökningar Nämnden får 2,0 mnkr i effektiviseringsuppdrag Nämnden har ett upparbetat negativt eget kapital och har fått en ramminskning på 1,0 mnkr per år under perioden för att återbetala detta 2016 beräknas ett nytt äldreboende, Västerpark, öppna med totalt 45 platser. Avveckling sker av Fäladsgården och totalt innebär det nya boendet 13 nya platser vilket kompenseras nämnden med 8,9 mnkr fördelat på Medlen budgeteras på kommunstyrelsen och utgår efter ansökan till nämnden i samband med driftstart. DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad Summa kommunbidrag Resultat INVESTERINGSBUDGET, tkr Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Re-investeringar LSS-gruppboende, Ågatan, omtillbyggnad, inventarier -100 Inventarier äldreboende Västerpark Nätverk/internetanslutningar till särskilt boende SUMMA Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

42 8.3 Individ- och familjenämnden Individ- och familjenämnden ansvarar för stödjande, främjande och förebyggande insatser till barn, unga och vuxna enligt socialtjänstlagen, lagen om vård av unga samt lagen om vård av missbrukare. Nämnden ansvarar för insatser till barn och unga enligt lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade och för fritidsinsatser till unga. Åtgärder inom det arbetsmarknadspolitiska området är också ett stort ansvarsområde för nämnden. Förvaltningen är organiserad i en funktionsinriktad organisation som består av fem verksamhetsområden. Förvaltningen har ca 320 medarbetare och ca 150 personer har en visstidsanställning inom anställningsprogrammet. Nämndens förvaltningschef leder stadens arbete med det prioriterade målområdet "Landskrona den arbetande staden". Nämnden får i uppdrag att formulera mål inom områdena: Skola för kunskap med arbetsro Landskrona den arbetande staden Landskrona den trygga staden Tillväxt och utveckling för Landskrona Landskronaborna i fokus Resursmålen personal och ekonomi Nämnden får av fullmäktige i uppdrag att utreda förutsättningarna för att driva eget hem för vård och boende (HVB) eller annan boendeform i kommunal regi för ungdomar med beteendeproblematik. Syftet är att uppnå högre kvalitet till samma eller lägre kostnad som att köpa extern vård. Syftet är även att få en bättre process mellan egen öppenvård och slutenvårdsbehandling. Nämnden får i uppdrag att utreda och ta fram ett förslag som ska lyfta och förbättra stadens arbete mot arbetslösheten i allmänhet och ungdomsarbetslösheten i synnerhet. Driftbudget: Nämnden kompenseras för avtalsenliga löneökningar. Nämnden får 1,3 mnkr i ramökning och tillsammans med tilläggsanslag 2015 på 670 tkr anslås 2,0 mnkr för att driva anställningsprogram Nämnden får utökad ram på 8,0 mnkr för förväntad ökning av antal försörjningsstödtagare. Nämnden har ett tillfälligt anslag för förstärkning inom verksamheten barn och unga på 3,0 mnkr år 2015 som förlängs i ytterligare 2 år. En utvärdering av anslaget ska göras i bokslut Nämnden har under haft ett tillfälligt anslag på 250 tkr för arbete mot hedersrelaterat våld, detta anslag avgår Nämnden får 2,0 mnkr i effektiviseringsuppdrag. Nämnden har fått en ramminskning på 369 tkr i budget 2015 som en återbetalning av ett upparbetat negativt eget kapital, denna ramminskning kvarstår till Investeringsplan 2017 innehåller anslag för boende för ensamkommande flyktingbarn och för gruppboende för personer inom socialpsykiatrin. DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad Summa kommunbidrag Resultat Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

43 INVESTERINGSBUDGET, tkr Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Re-investeringar Inventarier, gruppboende socialpsykiatri HVB-boende (ensamkommande barn), inventarier SUMMA Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

44 8.4 Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden ansvarar för stadens fastigheter, byggnader, gator och parker, allt i den mån det inte uppdragits åt kommunstyrelsen. Nämnden ska vidare fullgöra stadens uppgifter vad avser intern serviceverksamhet såsom kost, städ, vaktmästeri, växel, reception, bilpool, it-drift och it-helpdesk. Nämnden ansvarar även för flygplats, hamnar och kollektivtrafik. Teknik- och servicenämnden ska utgöra stadens trafiknämnd. Förvaltningen har ca 260 tillsvidareanställda och är organiserad i sju avdelningar varav fem är resultatenheter. Nämnden får i uppdrag att formulera mål inom följande områden: Driftbudget Skola för kunskap med arbetsro Landskrona den arbetande staden Landskrona den trygga staden Tillväxt och utveckling för Landskrona Leva och bo i Landskrona Landskronaborna i fokus Resursmålen personal och ekonomi Nämndens anslagsfinansierade verksamhet kompenseras för avtalsenliga löneökningar Kommunbidraget för bostadsanpassningsbidragen ökas med 500 tkr Nämndens anslagsfinansierade verksamhet har en minskad ram med 868 tkr årligen, för att påbörja en återbetalning av det negativa egna kapitalet Nämnden får 425 tkr i effektiviseringsuppdrag Resultatenheterna It, kost, städ, intern service får höja sina priser med 1,8 % vilket motsvarar den kompensation köparna fått i ökade anslag för lönedelen i de interna tjänsterna Fastighetsenheten får inte höja hyrorna eftersom dessa höjningar följer inflationskompensationen och den blir i budget 2016 noll. Resultatenheterna har tkr i ospecificerat avkastningskrav, vilket är en ökning med 125 tkr. Ökningen är del av IT-effektivisering. Det finns även ett avkastningskrav på tkr som avser EPC-investeringar. Kostenheten har ett upparbetat negativt eget kapital på 5,6 mnkr. Kostenheten fick 2015 utöver avkastningskrav enligt ovan ett avkastningskrav på 500 tkr för att påbörja återbetalningen av det egna kapitalet, denna återbetalning fortsätter DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad Summa kommunbidrag Resultat Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

45 INVESTERINGSBUDGET, tkr Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Stadsmiljö, re/nyinvesteringar Intern service, re/ny-investeringar Kost, re/ny-investeringar Städ, re/ny-investeringar IT, re/ny-investeringar Fastighet SUMMA TEKNIK- OCH SERVICENÄMNDEN Fastighetsinvesteringar specifikation, tkr Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Utbildningsnämnden Mindre investeringar - på uppdrag av utbildningsnämnden Mindre fastighetsinvesteringar förskola Karlslund Utbyggnad av fastighetsnät skolor -734 Om/tillbyggnad Häljarp, utökad för- och grundskolekapacitet* Upprustning skollokaler* Ny skola i Norra Borstahusen* Ny idrottshall Norra Borstahusen* Omsorgsnämnden Gruppboende I, Segergatan, rest från 2013 Trygghetslarm i fastigheter för äldreboende Gruppbo Ågatan Häljarp, tillbyggnad 2 lght+anpassningar Individ- och familjenämnden HVB-boende (ensamkommande barn), avtal 1 Gruppboende socialpsykiatri Pallas 2* Övrigt Kommunal ledningsplats, stadshuset Stadshuset Underhåll fastigheter enligt utredning Garantiåtgärder Mindre fastighetsinvesteringar, enligt TS prioritering Guldängen rivning/upprustning* Renovering Rådhuset SUMMA Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

46 8.5 Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden ska genom översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser reglera mark- och vattenanvändningen inom Landskrona stad. Utöver nämndens lagreglerade arbetsuppgifter bedrivs en omfattande verksamhet av upplysning och service inom plan- och byggområdet. Nämnden ansvarar även för stadens mark- och exploateringsfrågor, uppdaterar baskartan löpande, mm. Förvaltningen är organiserad i sex avdelningar och har ca 35 medarbetare. Nämndens förvaltningschef leder stadens arbete med det prioriterade området "Tillväxt och utveckling för Landskrona". Nämnden får i uppdrag att formulera mål inom följande områden: Driftbudget: Landskrona den trygga staden Tillväxt och utveckling för Landskrona Leva och bo i Landskrona Landskronaborna i fokus Resursmålen personal och ekonomi Nämnden kompenseras för avtalsenliga löneökningar Nämnden får 205 tkr i effektiviseringsuppdrag Nämnden hade ett upparbetat negativt eget kapital på 455 tkr som reglerades i budget 2015 och som i budget 2016 återförs till nämnden DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad Summa kommunbidrag Resultat INVESTERINGSBUDGET, tkr Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Re-investeringar Utbyte instrument enligt utbytesplan D-skrivare MBK-GIS -500 SUMMA Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

47 8.6 Fritidsnämnden Fritidsnämnden ansvarar för stadens idrottsanläggningar, friluftsanläggningar såsom badstränder och vandringsleder, badanläggningar med två inomhusbad och två utomhus bassängbad, folkhälsa och stöd till föreningslivet inom idrott och ideella organisationer. Nämnden äger en stor del av stadens idrottsanläggningar, men lämnar också bidrag till vissa föreningar som äger sina egna anläggningar. För inomhussporter samutnyttjas i stor utsträckning verksamheten de hallar som finns på skolorna. Nämnden får i uppdrag att formulera mål inom följande områden: Driftbudget Skola för kunskap med arbetsro Landskrona den arbetande staden Landskrona den trygga staden Landskronaborna i fokus Resursmålen personal och ekonomi Nämnden kompenseras för avtalsenliga löneökningar Nämnden får 365 tkr i effektiviseringsuppdrag Nämnden har fått ett utvecklingsanslag på 250 tkr under åren för kultur- och idrottsföreningar att söka för framförallt ledarskapsutbildningar Nämnden har under 2015 återbetalt ett överskridande av investeringsbudgeten med en sänkt driftram på 967 tkr. Detta anslag återförs till budget 2016 Budget 2016 sänks med 115 tkr som en finansiering av nytt ridhus I investeringsbudget 2016 anslås 19,0 mnkr för utbyggnad av Puls arena. Nämnden delfinansierar själv kapitalkostnader motsvarande 700 tkr. 3,7 mnkr anslås till upprustning av Härslövsbadet. DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad Summa kommunbidrag Resultat INVESTERINGSBUDGET, tkr Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Re-investeringar Ridhus i Karlslund Utökat anslag ridhus totalt 5 mnkr Omklädningsrum på idrottsplatsen, Karlslund* Utbyggnad Puls arena* Härslövsbadet Utbyte ventilation Karlslundsbadet Upprustning av Landskrona idrottshall till ursprunglig idé SUMMA Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

48 8.7 Kulturnämnden Kulturnämnden ansvarar för all offentlig kulturverksamhet inom områdena konst, kulturarv, bibliotek, teater, musik och stöd till det fria kulturlivet. Kulturskoleverksamheten ligger dock under utbildningsnämndens ansvar. Förvaltningen är indelad i avdelningar för bibliotek, kulturarv, kulturstöd och gemensam administration. Övergripande projekt bedrivs inom kreativa och kulturella näringar och Landskrona foto. Nämnden får i uppdrag att formulera mål inom följande områden: Skola för kunskap med arbetsro Landskrona den arbetande staden Landskronaborna i fokus Resursmålen personal och ekonomi Nämnden får i uppdrag att finna en långsiktigt uthållig finansiering av såväl Fröfabriken som Landskrona foto. Externa finansieringsmöjligheter ska inkluderas. Driftbudget: Nämnden kompenseras för avtalsenliga löneökningar Under kommunstyrelsen har under funnits ett anslag för Landskrona foto, på 2,0 mnkr, som i budget 2016 förs tillbaka till kulturnämnden Dessutom förstärks nämndens budget med 2,5 mnkr för satsningar inom Landskrona foto och Fröfabriken Nämnden får 275 tkr i effektiviseringsuppdrag Nämnden har under 2015 haft en ramminskning på 110 tkr för att återbetala ett upparbetat negativt eget kapital, som återförs till nämnden i budget 2016 I investeringsbudget 2016 anslås medel till Landskrona foto. Kulturnämnden får 1,0 mnkr i utökat re/nyinvesteringsanslag. Nämnden får med denna utökning prioritera inom de satsningar som nämnden äskat om i nämndens förslag till investeringsplan. DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad Summa kommunbidrag Resultat INVESTERINGSBUDGET, tkr Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Re/ny-investeringar Fotohistorisk utställning Landskrona foto Klimatsäkring och upprustning arkivet SUMMA Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

49 8.8 Räddningsnämnden Räddningsnämndens ansvarsområde omfattar räddningstjänstens förebyggande och utryckande verksamhet och styrs av lagen om skydd mot olyckor och lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Det finns två frivilliga brandkårer i kommunen, en på Ven och en i Glumslöv. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett nationellt mål som tydliggör att räddningsnämndens verksamhet ska prioritera förebyggande arbete med att minska anlagda bränder i skolor samt bränder i bostäder och dödsbränder. Nämnden utför även krisberedskapsåtgärder och tillstånd/ tillsyner av brandfarliga och explosiva varor. Det finns ett fördjupat samarbete mellan räddningstjänsterna i Landskrona, Svalövs och Bjuvs kommuner vilket regleras i ett samverkansavtal. Nämnden får i uppdrag att formulera mål inom följande områden: Driftbudget Tillväxt och utveckling för Landskrona Landskronaborna i fokus Resursmålen personal och ekonomi Nämnden kompenseras för avtalsenliga löneökningar Nämnden får 230 tkr i effektiviseringsuppdrag DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad Summa kommunbidrag Resultat INVESTERINGSBUDGET, tkr Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Re-investeringar Fordonsinköp, enligt utbytesplan Reservkraft Ven Släckbil Båt Tankbil SUMMA Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

50 8.9 Miljönämnden Miljönämndens ansvarar för tillsyn och prövning inom miljöbalkens område avseende hälsoskydd, miljöskydd, kemikalieskydd, förorenade områden samt naturvård. Nämnden har också ansvaret för tillsyn och prövning enligt livsmedelslagen Nämnden får i uppdrag att formulera mål inom följande områden: Driftbudget Tillväxt och utveckling för Landskrona Landskronaborna i fokus Resursmålen personal och ekonomi Nämnden kompenseras för avtalsenliga löneökningar Nämnden får 75 tkr i effektiviseringsuppdrag DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad Summa kommunbidrag Resultat INVESTERINGSBUDGET, tkr Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Re-investeringar SUMMA Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

51 8.10 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över det politiska arbete som sker i nämnder och bolag. Kommunstyrelsen har stadsledningskontoret till sin hjälp för att styra, samordna och följa upp den samlade kommunala verksamheten. Stadsledningskontoret utgör ledningsstöd och serviceorgan till kommunstyrelsen, men det har även en konsultativ- och serviceroll gentemot de kommunala förvaltningarna och bolagen. Stadsledningskontorets förvaltningschef leder arbetet inom de prioriterade områdena Landskrona den trygga staden och Tillväxt och utveckling för Landskrona. Kommunstyrelsen får i uppdrag att formulera mål inom följande områden: Driftbudget Skola för kunskap med arbetsro Landskrona den arbetande staden Landskrona den trygga staden Tillväxt och utveckling för Landskrona Leva och bo i Landskrona Landskronaborna i fokus Resursmålen personal och ekonomi På kommunstyrelsens budget budgeteras anslag som kommer att fördelas till nämnderna såsom kompensation för avtalsenliga löneökningar, driftkonsekvenser av investeringar mm Kommunstyrelsen kompenseras för avtalsenliga löneökningar Kommunstyrelsen får 425 tkr i effektiviseringsuppdrag DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad Summa kommunbidrag Resultat INVESTERINGSBUDGET, tkr Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 IT-strategi, anslagsfinansierat Säkerhetsåtgärder Re-investeringar, STA Utveckling IP, Karlslund- och andra rekreationsområden* SUMMA Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

52 8.11 Övriga nämnder Kommunfullmäktige DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad Summa kommunbidrag Resultat Revisionen DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad Summa kommunbidrag Resultat Överförmyndare DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad 0 0 Summa kommunbidrag Resultat Valnämnd DRIFTBUDGET, tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Förändring 2016 Budget 2016 Nettokostnader Kommunbidrag, drift Kommunbidrag, kapitalkostnad 0 Summa kommunbidrag Resultat Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget (44)

53 Driftbudget Budgetramar exklusive kapitalkostnader tkr Driftbudget 2016 per nämnd jämfört med 2015 och förändringar till 2016 Bilaga Belopp i Beslutad budget november 2014 Beslutade tilläggsanslag tom april 2015 Reviderad budget tom april 2015 Förändring till 2016 Beslutad budget 2016 Utbildningsnämnd Basram Tilläggsanslag 2015 inkl effekt 2016 Hyresanslag Citadellet avgår Hackebackens förskola Löneavtal 2015 april-dec jan-mars Ramförändringar Interna tjänster kompensation för lönedelen Demografisk kostnadspåverkan, utbildningsnämnd Effektivisering 2015, IT Effektiviseringsprogram Summa ram Tidsbegränsade anslag Summa ran utbildningsnämnd, exkl kapitalkostnader Kapitalkostnader Summa ram utbildningsnämnd, inkl kapitalkostnader Omsorgsnämnd Basram Tilläggsanslag 2015 inkl effekt 2016 Hyreskompensation trygghetslarm LSS gruppboende Gladan/strandvägen Tilläggsanslag, höjning av OB-tillägg Löneavtal 2015 april-dec jan-mars Ramförändringar 2016 Interna tjänster kompensation för lönedelen Uppräkning arvode uppdragstagare, 2 % Effektivisering 2015, IT Effektiviseringsprogram Summa ram Tidsbegränsade anslag Tillgänglighetssamordnare, 6 mån Återbetalning eget kapital, Digital nyckelhantering, uppstartskostn Summa ram omsorgsnämnd, exkl kapitalkostnader Kapitalkostnader Summa ram omsorgsnämnd, inkl kapitalkostnader

54 Driftbudget Budgetramar exklusive kapitalkostnader tkr Belopp i Beslutad budget november Beslutade tilläggsanslag tom apr 2015 Reviderad budget tom apr 2015 Förändring till 2016 Beslutad budget 2016 Individ- och familjenämnd Basram Tilläggsanslag 2015 inkl effekt 2016 Löneavtal 2015 april-dec jan-mars Ramförändringar 2016 Interna tjänster kompensation för lönedelen Uppräkning arvode uppdragstagare, 2 % Effektivisering 2015, IT Effektiviseringsprogram Summa ram Försörjningsstöd Basram Fut- och huttjänster Anställningsprogram , tre månader Anställningsprogram ungdomar, tre månader Anställningsprogram Summa ram försörjningsstöd Tidsbegränsade anslag Återbetalning eget kapital, Arbete mot hedersrelaterat våld Startelvan Barn och unga, 3 mnkr 2015, förlängs två år, tom Summa tidsbegränsade anslag Summa ram individ- och familjenämnd, exkl kap.kostn Kapitalkostnader Summa ram individ- och familjenämnd, inkl kap.kostn Teknik- och servicenämnd Basram Tilläggsanslag 2015 inkl effekt 2016 Löneavtal 2015 april-dec jan-mars Ramförändringar 2016 Interna tjänster kompensation för lönedelen Demografisk effekt bostadsanpassningsbidrag Effektivisering 2015, IT Effektiviseringsprogram Summa ram Tidsbegränsade anslag Avkastningskrav fastigheter, framtida underhåll Återbetalning eget kapital, Summa ram teknik- och servicenämnd, exkl kap.kostn Kapitalkostnader Summa ram teknik- och servicenämnd, inkl kap.kostn

55 Driftbudget Budgetramar exklusive kapitalkostnader tkr Belopp i Beslutad budget november Beslutade tilläggsanslag tom okt 2015 Reviderad budget tom okt 2015 Förändring till 2016 Beslutad budget 2016 Stadsbyggnadsnämnd Basram Tilläggsanslag 2015 inkl effekt 2016 Löneavtal 2015 april-dec jan-mars Ramförändringar 2016 Interna tjänster kompensation för lönedelen Effektivisering 2015, IT Effektiviseringsprogram Summa ram Tidsbegränsade anslag Återföring av återbetalningsplan eget kapital Summa ram stadsbyggnadsnämnd, exkl kapitalkostnader Kapitalkostnader Summa ram stadsbyggnadsnämnd, inkl kapitalkostnader Fritidsnämnd Basram Tilläggsanslag 2015 inkl effekt 2016 Reducering driftram Löneavtal 2015 april-dec jan-mars Ramförändringar 2016 Interna tjänster kompensation för lönedelen Effektivisering 2015, IT Effektiviseringsprogram Sänkt ram ridklubb finansiering av nytt ridhus Summa ram Tidsbegränsade anslag Idrott i centrum Utvecklingsbidrag kultur- och idrottsföreningar, Summa ram fritidsnämnd, exkl kapitalkostnader Kapitalkostnader Summa ram fritidsnämnd, inkl kapitalkostnader Kulturnämnd Basram Tilläggsanslag 2015 inkl effekt 2016 Landskrona teater Löneavtal 2015 april-dec jan-mars Ramförändringar 2016 Interna tjänster kompensation för lönedelen Effektivisering 2015, IT Effektiviseringsprogram Landskrona foto anslag flyttat från ks Kulturnämnden/Landskrona foto/fröfabriken Summa ram Tidsbegränsade anslag Återföring av återbetalningsplan eget kapital Summa ram kulturnämnd, exkl kapitalkostnader Kapitalkostnader Summa ram kulturnämnd, inkl kapitalkostnader

56 Driftbudget Budgetramar exklusive kapitalkostnader tkr Belopp i Beslutad budget november Beslutade tilläggsanslag tom okt 2015 Reviderad budget tom okt 2015 Förändring till 2016 Beslutad budget 2016 Räddningsnämnd Basram Tilläggsanslag 2015 inkl effekt Löneavtal 2015 april-dec jan-mars Ramförändringar 2016 Interna tjänster kompensation för lönedelen Effektivisering 2015, IT Effektiviseringsprogram Summa ram Tidsbegränsade anslag Invändigt underhåll Summa ram räddningsnämnd, exkl kapitalkostnader Kapitalkostnader Summa ram räddningsnämnd, inkl kapitalkostnader Miljönämnd Basram Tilläggsanslag 2015 inkl effekt 2016 Löneavtal 2015 april-dec jan-mars Ramförändringar 2016 Interna tjänster kompensation för lönedelen Effektivisering 2015, IT Effektiviseringsprogram Summa ram Tidsbegränsade anslag Summa ram miljönämnd, exkl kapitalkostnader Kapitalkostnader Summa ram miljönämnd, inkl kapitalkostnader Kommunfullmäktige Ram Tilläggsanslag 2015 inkl effekt 2016 Ramförändringar 2016 Interna tjänster kompensation för lönedelen Arvodesuppräkning Summa ram Specialdestinerade anslag Partistöd Summa ram kommunfullmäktige, exkl kapitalkostnader Kapitalkostnader Summa ram fullmäktige, inkl kapitalkostnader Överförmyndare Basram Ramförändringar 2016 Interna tjänster kompensation för lönedelen Uppräkning arvode uppdragstagare, 2 % Summa ram överförmyndare

57 Driftbudget Budgetramar exklusive kapitalkostnader tkr Belopp i Beslutad budget november Beslutade tilläggsanslag tom okt 2015 Reviderad budget tom okt 2015 Förändring till 2016 Beslutad budget 2016 Valnämnd Basram Ramförändringar Summa ram valnämnd Revision Basram Ramförändringar Interna tjänster kompensation för lönedelen Summa ram revision Kommunstyrelse Basram Tilläggsanslag 2015 inkl effekt 2016 Hyresanslag Guldängen Lokaler för Centrum för Arbetarhistoria Löneavtal 2015 april-dec jan-mars Ärendehanteringssystem Ramförändringar 2016 Uppräkning arvoden Interna tjänster kompensation för lönedelen Fotostad Landskrona Effektivisering 2015, IT Effektiviseringsprogram Summa basram Avkastning o.d. Avkastningskrav EPC-investeringar, T o Servicenämnd Avkastningskrav TS resultatenheter Återbetalning eget kapital, utbildningsnämnden Återbetalning eget kapital, kostenheten Summa avkastningar Tidsbegränsade anslag inkl vissa tilläggsanslag Webbtjänster/eget kapital E-tjänster/eget kapital Byte av ekonomisystem Anslag som kan fördelas till nämnderna Effektivisering IT Anslag för lönutveckling, Anslag för lönutveckling, ,5 % Utlagd löneutveckling jan-mars Driftkonsekvenser av investeringsbeslut Driftkonsekvenser av investeringsbeslut Demografi utbildning Volymer LSS omsorg Ökat fastighetsunderhåll Lokalrokader Anställningsprogram individ och familj Beredskap för satsningar Summa anslag som kan fördelas till nämnderna Summa ram kommunstyrelse, exkl kapitalkostnader Kapitalkostnader Summa ram kommunstyrelse, inkl kapitalkostnader

58 Driftbudget Budgetramar exklusive kapitalkostnader tkr Belopp i Beslutad budget november Beslutade tilläggsanslag tom okt 2015 Reviderad budget tom okt 2015 Förändring till 2016 Beslutad budget 2016 Summa skattefinansierad verksamhet, excl kapitalkostnader Summa kapitalkostnader nämnder, enligt spec ovan Kapitalkostnader ej skattefinansierad verksamhet Avgår intern ränta Summa avskrivningar Täckningsbidrag - ej skattefinansierad verksamhet Teknik- och servicenämnden: -Fastighet RTI-projektet Kost, städ, vaktmästeri Intern service (fd vaktmästeri) Gemensamt IT Vatten och avloppsverksamhet Kommunstyrelsen, RTI Summa täckningsbidrag VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatter och generella statsbidrag Skatteintäkter Generella statsbidrag Summa skatt och generella statsbidrag Finansiella kostnader och intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto BUDGETRESULTAT

59 INVESTERINGSBUDGET 2016 MED PLAN Bilaga 2 Belopp i tkr Skattefinansierade objekt Nämnd ANPASSNINGSINVESTERINGAR Mindre fastighetsinvesteringar, enligt TS prioritering (TSN/övr) Garantiåtgärder (TSN/övr) IT-strategi, anslagsfinansierat STA Säkerhetsåtgärder STA IT-satsning, 3 elever/lärverktyg UN Trygghetslarm i fastigheter för äldreboende (ON/TSN) Guldängen rivning/upprustning* (TSN/övr) Öster TSN Kommunal ledningsplats, stadshuset TSN LSS-gruppboende, Ågatan, om-tillbyggnad, inventarier ON -100 Utbyggnad av fastighetsnät skolor (UN/TSN) -734 Gruppbo Ågatan Häljarp, tillbyggn 2 lght+anpassningar (ON/TSN) Ridhus i Karlslund FN Utökat anslag ridhus totalt 5 mnkr FN Reservkraft Ven RN Nätverk/internetanslutningar till särskilt boende ON Utbyte vent. Karlslundsbadet FN Klimatsäkring och upprustning arkivet KN Upprustning skollokaler* TSN Summa anpassningsinvesteringar EXPANSIONSINVESTERINGAR Förskola 2014, 100 platser, inventarier UN -500 Lärmiljöer UN Inventarier etablering industri, OHIAB UN -500 Gruppboende I, Segergatan, rest från 2013 (ON/TSN) -465 Inventarier äldreboende Västerpark ON HVB-boende (ensamkommande barn), avtal 1 (IFN/TSN) Inventarier, gruppboende socialpsykiatri IFN -200 Om/tillbyggnad Häljarp, utökad för- och grundskolekapacitet* (UN/TSN) Inventarier Häljarp utökad kapacitet UN Ny skola i Norra Borstahusen* (UN/TSN) Ny idrottshall Norra Borstahusen* (UN/TSN) Inventarier ny skola N Borstahusen UN HVB-boende (ensamkommande barn), avtal 1 (IFN/TSN) Gruppboende socialpsykiatri Pallas 2* (IFN/TSN) Summa expansionsinvesteringar IMAGEINVESTERINGAR Fotohistorisk utställning KN Landskrona foto KN Utveckling IP, Karlslund- och andra rekreationsområden* KS Upprustning av Landskrona idrottshall till ursprunglig idé FN Utbyggnad Puls arena* FN Summa Imageinvesteringar

60 Belopp i tkr Skattefinansierade objekt Nämnd RE-INVESTERINGAR Re- investeringar UN Återställning datorpark UN -737 Re-investeringar ON Re-investeringar IFN Renovering Rådhuset TSN Stadshuset TSN Stormskador TSN Underhåll fastigheter enligt utredning TSN IT betalmodell TSN Re-investeringar - vaktmästeri, tryckeri TSN/IS Re-investeringar - kostverksamhet TSN/Kost Re-investeringar - stadsmiljö TSN/SM Re-investeringar - städenhet TSN/städ Mindre investeringar - på uppdrag av utb.nämnden TSN/UTB Mindre fastighetsinvesteringar förskola Karlslund TSN/UTB -65 Re-investeringar SBN Utbyte instrument enligt utbytesplan SBN D-skrivare MBK-GIS SBN -500 Re-investeringar FN Omklädningsrum på idrottsplatsen, Karlslund* FN Härslövsbadet FN Re/ny-investeringar KN Re-investeringar RN Fordonsinköp, enligt utbytesplan RN Släckbil RN Båt RN Tankbil RN Re-investeringar MN Re-investeringar, STA STA Summa re-investeringar Summa investeringar skattefinansierad verksamhet Teknik- och servicenämnd - vatten och avlopp Nyinvesteringar (TSN/VA) Reinvesteringar (TSN/VA) Summa investeringar affärsdrivande verksamhet Summa investeringar * kräver igångsättningsbeslut från kommunstyrelsen

61 Exploateringsbudget 2016 Bilaga 3 Objekt Ack utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Total budget Budget Total budget Borstahusen etapp 1 Inkomster Utgifter Borstahusen etapp 1 Summa Borstahusen etapp 2 Inkomster Utgifter Borstahusen etapp 2 Summa Borstahusen etapp 3 Inkomster Utgifter Borstahusen etapp 3 Summa Borstahusen etapp 4 Inkomster Utgifter Borstahusen etapp 4 Summa Borstahusen etapp 5 Inkomster Utgifter Borstahusen etapp 5 Summa Totalt Borstahusen Inkomster Utgifter Borstahusen etapp 5 Summa

62 Objekt Ack utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Total budget Budget Total budget Jönsaplan Inkomster Utgifter Jönsaplan Summa Kloker Inkomster Utgifter Kloker Summa Kronan Inkomster Utgifter Kronan summa Lägerplatsen Inkomster Utgifter Lägerplatsen summa Weibullsholm DSV Inkomster Utgifter Weibullsholm DSV summa Västerpark Inkomster Utgifter Västerpark DSV summa

63 Objekt Ack utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Total budget Budget Total budget Västra Fäladen, kv Gurkan Inkomster Utgifter Västerpark DSV summa Örja 1:9 Inkomster Utgifter Örja 1:9 summa Österleden, ny cirkulationsplats Inkomster Utgifter Österleden, ny cirkulationsplats summa Östra Häljarp Inkomster Utgifter Östra Häljarp summa Totala inkomster Totala utgifter Totalsumma

64 Bilaga 4 Kapitalkostnader 2016 Avskrivningar Ränta, 4 % Summa Skattefinansierad verksamhet Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjenämnd Teknik- och servicenämnd, stadsmiljö Stadsbyggnadsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Räddningsnämnd Miljönämnd Stadsledningskontoret Kommunstyrelsens Kommunfullmäktige Summa skattefinansierad verksamhet Resultatenheter Teknik- och servicenämnd Fastigheter RTI-projekt Intern service Gemensamma Kost och städ IT-resultatenhet Vatten och avlopp Kommunstyrelsen RTI Summa resultatenheter Totalt

65 Driftbudgetkonsekvenser av investeringsbeslut Bilaga Tallskolan Häljarp Västerpark, äldreboende, halvårseffekt Samlokalisering individ- och familjeförvaltnigen och arbetsförmedlingen Lokalreserv Kulturskolan till Gallerian Puls arena finansiering intäkter 700 Gruppboende socialpsykiatri Komvus till Karl XV-huset 0 Ny skola Norra Borstahusen Summa

66 Definition och källor till kommunmålens indikatorer Bilaga 6 Skola Definition Källa Andel behöriga till gymnasiet yrkesprogram Lägst betyg godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Utbildningsförvaltningen/skolverket Dessutom godkända betyg i ytterligare fem ämnen, totalt åtta ämnen. Meritvärde åk 9 Summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Utbildningsförvaltningen/skolverket Meritvärde gymnasiet med gymnasieexamen Elever som fick slutbetyg. Krävs kursbetyg i alla de kurser som normalt ingår. Dessutom Utbildningsförvaltningen/skolverket betyg i specialarbete/projektarbete. Andel med godkänt betyg i alla ämnen åk 6 Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i samtliga ämnen. Utbildningsförvaltningen/skolverket Andel med godkänt betyg i alla ämnen åk 9 Andel elever i årskurs 9 med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Utbildningsförvaltningen/skolverket Ovan och nedan skolmått avser samtliga skolor i kommunen Arbetet Definition Källa Andel elever med examen från nationella program Procentuell andel som fått gymnasieexamen av samtliga med avgångsbetyg. Utbildningsförvaltningen/skolverket Andel som genomgått anställningsprogram som inte återkommit till försörjningsstöd efter 6 månader Procentuell andel av deltagarna som inte erhållit försörjningsstöd 6 månader efter avslutat program Internt verksamhetsstödsystem Andel självförsörjande hushåll av de som erhållit Andel hushåll aktuella inom försörjningsstöd som uppnått självförsörjning Internt verksamhetsstödsystem försörjningsstöd Skattekraft i procent av riket Taxeringsåret Statistiska centralbyrån Andel arbetslösa av den registerbaserade Procentuell andel öppet arbetslösa samt i arbetsmarknadsåtgärder av den registerbaserade Arbetsförmedlingen arbetskraften arbetskraften. Andel arbetslösa år av den registerbaserade Procentuell andel åringar som är öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder av den Arbetsförmedlingen arbetskraften registerbaserade arbetskraften år Andel förvärvsarbetande Andel förvärvsarbetande i kommunen av den registerbaserade arbetskraften SCB registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Trygghet Definition Källa Andel personer som upplever trygghet utomhus, sen Andel personer som uppger när de tillfrågas att de känner sig trygga utomhus, sen kväll, i området Polisens trygghetsmätning kväll, i bostadsområdet de bor i. Andel personer somuppgett att de avstått en Polisens trygghetsmätning aktivitet på grund av att de känt sig otrygga Totalt polisanmäld brottslighet Antal anmälda brott till polisen Polisens statistik Antalet polisanmälda misshandelsbrott utomhus Antal polisanmälda misshandelsbrott utomhus Polisens statistik Boende Definition Källa Antal antagna detaljplaner Antal detaljplaner antagna av SBN under kalenderåret. Stadsbyggnadsförvaltningen Antal beslutade exploateringsavtal Antal exploateringsavtal beslutade av KS under kalenderåret. Stadsbyggnadsförvaltningen SCBs Nöjd-Region-Index - staden som en god plats att leva och bo på Helhetsbetyg som mäts med tre frågor, ska spegla arbets- och utbildnings- och fritidsmöjligheter, bostäder, kommunikationer, kommersiellt utbud, trygghet. Kkik/SKL, mått 39/Medborgarundersökning, Nöjd-Region-Index Andel bostadsrätter och äganderätter (egna hem) av totalt antal bostäder Andel bostadsrätter och äganderätter av totala antalet bostäder i kommunen. Anges i procent. Värdet för ett kalenderår kommer i maj året efter. SCB

67 Näringsliv Definition Källa NKI Insikt, mäts enbart ojämna år Mäter företagens uppfattning om servicen inom kommunens myndighetsutövning SKL:s NKI-undersökning Insikt Antal anställda i Landskrona Totalt antal anställda inom samtliga arbetsställen i Landskrona SCB Företagsregister Antal arbetsställen i Landskrona Antal arbetsställen (totalt privata, statliga, kommun och landsting) SCB Företagsregister Antal nystartade företag i Landskrona per 1000 invånare Nyföretagarbarometern omfattar nyregistrerade aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag samt enskilda firmor. Nyföretagarbarometern Svenskt näringslivs ranking om lokalt företagsklimat, plats Landskronas placering i rankingen av landets kommuner. Företagsklimatet baseras olika parametrar från enkäter och statistik. Svenskt näringsliv Medborgare Definition Källa Andel medborgare som på en enkel e-postfråga får SKL-undersökning. Vanlig fråga till kommunen, tiden mäts i arbetsdagar från att frågen Kkik/SKL, mått 1 svar inom två arbetsdagar inkommit till att svar skickats. Andel medborgare som uppfattar att de får ett gott SKL-undersökning. Subjektiv värdering av bemötande som utgår från tre värdeord: Kkik/SKL, mått 3 bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till tillmötesgående, trevlig och hjälpsam. staden Hur god är kommunens webbinformation till SKL-extern mätning, index med 200 frågor, svar ska kunna hittas inom 2 minuters sökning. 12 Kkik/SKL, mått 13 medborgarna? verksamhetområde. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt Andel brukare som svarat "mycket nöjd" eller "ganska nöjd" på frågan: Hur nöjd eller missnöjd är Kkik, 25/socialstyrelsens nationella särskilda boende du sammantaget med ditt äldreboende? brukarundersökning Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin Andel brukare som svarat "mycket nöjd" eller "ganska nöjd" på frågan: Hur nöjd eller missnöjd är Kkik, 28/socialstyrelsens nationella hemtjänst du sammantaget med den hemtjänst du har? brukarundersökning Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning inom socialtjänsten Avser samtliga personer år vars samtliga utredningar/insatser SoL, LVU) avslutades under första halvåret 2013, med uppföljning av vilka av dessa som återaktualiserats inom ett år från avslut. Kkik/SKL mått 30. Egen inrapportering till RKA, nyckeltal 3' Personal Definition Källa Frisknärvaro Andel som trivs Medarbetarundersökning Ledarskapsindex Medarbetarundersökning Ambassadörer Medarbetarundersökning Ekonomi Definition Källa Resultatmål Utfall resultat relativt skatter och statsbidrag Ekonomiavdelningen Egenfinansiering investeringar Andel investeringar som finansieras inom ramen för resultat och avskrivningar Ekonomiavdelningen Soliditet (excl pensionsskuld) Andel av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital Ekonomiavdelningen Andel nämnder med budget i balans Avser utb, oms, iof, ts, sb, kn, fn, r, m. Ej balans är underskott > el = 0,2 % avvikelse. Ekonomiavdelningen Kkik = kommunens kvaltiet i korthet, som är en av Sveriges kommuner och landsting sammanställning över 40 kommunala jämförelsemått SKL= Sveriges kommuner och landsting SoL= socialtjänstlagen LVU = lagen om vård av unga

68 Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret 1(4) Datum Er Referens landskrono stad Handläggare V år Referens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Förhandling enligt ll MBL avseende mål och budget 2016 Tid Plats Parter Närvarande Stadshuset, Landskrona Landskrona stad, Lärarförbundet, LR, Fysioterapeuterna, och Vårdförbundet För Landskrona stad, Stefan Johansson, Jonny Wedin, Per-Mikael Svensson, och Karin Sannurn För Lärarförbundet Johanna Nilsson För LR Per-Åke Montelius För Vårdförbundet Maria Ivansson För Fysioterapeuterna Johannes Ericsson Justerare Stefan Johansson, Johanna Nilsson, Per-Åke Montelius, Maria Ivansson, och Johannes Ericsson I Förhandlingen har påkallats av arbetsgivaren med anledning av förslag till Fullrnäktigeplan med budget Arbetsgivaren hänvisar till material och information lämnad enligt 19 MBL den 6 maj LR, Lärarförbundet, VISON och KOMMUNAL överlämnar och redogör för sina skriftliga yrkanden (punkter 1-6 som bilägges protokollet) Naturvetarna, Akademikerförbundet, Sveriges Arkitekter, Vårdförbundet och Skolledarförbundet tillstyrker yrkande via Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax xxx@landskrona.se Bankgiro Plu'giro Org.nr

69 2(4) 4 Arbetsgivaren ger följande svar på yrkanden: Yrkande 1 Lön Yrkande att respektive förvaltning rar full kompensation för sina lönekostnadsökningar att respektive förvaltning får full kompensation för de lönekostnadsökningar som kan hänföras till lönepolitiska prioriteringar och/eller åtgärder utifrån lönekartläggningen(mia) Svar: Arbetsgivaren påtalar att det finns sifferiösa avtal vilket gör att flexibiliteten är större hur man fördelar utrymmet Vidare menar arbetsgivaren att det är dax att göra en avstämning av lönerevisionllönebildningen vid en avstämningskonferens i september 2015 hur de lönepolitiska satsningarna står sig mot den omvärld som Landskrona stad konkurrerar mot. Arbetsgivaren menar att det utrymme som anvisats kommer att räcka till de lönepolitiska satsningar man behöver göra för 2016 och den låga inflation som råder. Därmed är man kompenserad för löneökningar. Yrkande 2 kompetens Yrkande att samtliga medarbetare ska ha årliga medarbetarsamtal att det för samtliga medarbetare upprättas en treårig kompctcnsutvecklingsplan att det i budgeten årligen under åren av sätts 5 miljoner kronor till kompetenshöjande insatser Svar: Arbetsgivaren meddelar att man i sina Resursrnål för 2016 har en inriktning att nå 100 % genomförande av utvecklingssamtal men konstaterar att p.g.a. den personalrörlighet Landskrona stad har då folk slutar och börjar under året är det svårt att nå målet. I personalutskottets personalpolitiska utvecklings förslag så finns förslag på 3 åriga utvecklingsplaner till alla medarbetare. Vidare menar arbetsgivaren att i nuläget avvisar man ytterligare 5 miljoner utan menar att befintliga medel (förvaltning/centralt) till kompetensutveckling finns inom befintliga ramar. Yrkande 3 Hälsa Yrkande att det i budgeten årligen under avsätts 5 miljoner kronor i satsningar på friskvård, arbetsmiljö samt ledarskap Svar: Arbetsgivaren påtalar att man har för avsikt att påbörja ett utvecklingsarbete att öka frisknärvaron på arbetsplatserna inom Landskrona stad Skulle det visa sig att nuvarande resurser som anvisas till hälsofrämjande arbete både på förvaltnings/central nivå inte är tillräckliga så kommer frågan om nya resurser aktualiseras i kommande budgetarbete I nuläget avvisas yrkande om ytterligare 5 miljoner.

70 3(4) Yrkande 4 Arbetsredskap Yrkande: Att arbetsgivaren tar sitt ansvar och tillhandahåller mobiltelefonlsmartphones till de anställda som har behov av detta i sitt arbete. Svar: Arbetsgivaren konstaterar att denna behovsprövning sker redan idag. Arbetsgivaren menar att de hjälpmedel som ska användas på arbetsenheterna måste prövas utifrån ett verksamhetsbehov som vilket hjälpmedel som helst Saknas det medel till hjälpmedel måste det begäras nya resurser i den ordinarie budgetprocessen på samma sätt som andra hjälpmedel. Det är inget som kan prövas centralt på något sätt utan detta bör provas på förvaltningen i första hand. Yrkande 5 Attraktiv arbetsgivare Yrkande: Att arbetsgivaren fullt ut står för den kostnad den innebär att all personal har tillgång till kaffe/the i samband med raster och paus mm som ett led i attraktiv arbetsgivare där alla arbetsplatser och alla arbetstagare har samma förutsättningar. Svar: Arbetsgivaren meddelar på flertalet arbetsplatser i Landskrona stad har personal tillgång till kaffe/the i samband med paus. Vidare rapporterar arbetsgivaren att Personalutskottet 18 maj tog ett beslut att föreslå kommunstyrelsen att anta ett inriktningsbeslut att införa fritt kaffe/the för all personal i samband med pauser i Landskrona stad Arbetsgivaren påtalar att de tjänsteprocesser som utföres inom Landskrona stad är av så olik art ett sådant beslut ska införas måste det ske i samklang med verksamhetens utformning. Yrkande 6 Personalförsörjning Yrkande: Att arbetsgivaren genomför så kallade "stanna kvar samtal" med de medarbetare som närmar sig pensionsåldern i syfte att utröna under vilka förutsättningar medarbetaren kan tänka sig att uppskjuta sin pensionsavgång. Svar: Arbetsgivaren meddelar att man påtalat för förvaltningarna att avgångssamtal ska genomföras Vidare meddelar arbetsgivaren att det är en fråga som ska tas upp i utvecklingssamtal med äldre medarbetare som närmar sig pensionsåldern Det ligger också chefsansvaret att ta upp med medarbetarna hur de tänker kring att "stanna kvar", hur man mår fysiskt och forma arbetsmiljön så den möter den äldre medarbetarens behov Arbetsgivaren är medveten om att det krävs en utbildnings/informationsinsats för att lyfta fram dessa frågeställningar bättre Detta för att få en bättre bild kring dessa förutsättningar. Frågor kring strategisk personalförsörjning kommer att fortlöpande att behandlas i central samverkan (CESAM). 4 De närvarande personalorganisationerna vill ha följande antecknat till protokollet: Att man vill ha bättre framförhållning när det gäller kallelser inför MB L i samband med budget. Arbetsgivaren svarar att man kommer att kommunisera nästa års

71 4(4) budgetarbetes tidsplan bättre och lämna den till personalorganisationerna redan innan årsskiftet Personalorganisationerna undrar om politiken tar ta del av lagda yrkanden innan budget beslut? Arbetsgivaren meddelar att MBL-protokoll går med i sammanträdeshandlingarna Personalorganisationerna undrar varför kommunstyrelsens ordförande inte närvarande vid MBL- förhandlingen? Arbetsgivaren meddelar att förre Stadsdirektören Susanne Öström ville ha det så för att skilja förvaltningen och politiken. Personalorganisationerna vill ha planer för kompetensutvecklingiarbetsmiljö framtagna och mer analyser redovisade i CESAM för underlag för framtida beslut Arbetsgivaren menar att man har samma intentioner kring detta. 5 Parterna är överens kring den fortsatta hanteringen av samtliga yrkanden. Förhandlingen avslutas. Vid protokollet hn~l Jonny Wedin Justeras F~dkr ~o 'rc-1-jt'~ ohannes Er~k- För Lärarförbundet FörLR ;;-) r /.7 J-&~_A...~ Per-Åke Montelius För Vårdförbundet Maria Ivansson

72 YRKANDEN BUDGET 2016 Lön Landskrona stads lönepolitik skall verka för konkurrenskraftiga löner som ett viktigt bidrag när det gäller att på kort och lång sikt behålla och rekrytera medarbetare. Medarbetarens prestation, resultat och bidrag till måluppfyllelsen utgör grunden för en individuell lönesättning. En viktig förutsättning för att nå framgång med den lokala lönebildningen är att det finns utrymme för lokala lönepolitiska prioriteringar, på både grupp- och individnivå. Det är viktigt att alla anställda känner sig uppskattade och motiverade i sitt arbete för att kunna möta invånare och besökare på ett professionellt sätt och därmed bidra till en positiv utveckling för Landskrona stad. Våra medarbetare är stadens främsta ambassadörer. Vill vi att dugliga och kompetenta medarbetare ska vilja arbeta för Landskrona stad krävs att den generella lönenivån jämfört med omvärlden ökar. Vi yrkar: att respektive förvaltning får full kompensation för sina lönekostnadsökningar att respektive förvaltning får full kompensation för de lönekostnadsökningar som kan hänföras till lönepolitiska prioriteringar och/eller åtgärder utifrån lönekartläggningen(mia) Per-Åke Montelius Lärarnas Riksförbund

73 YRKANDEN BUDGET 2016 Kompetens Vi välkomnar att man i förslaget till budget även fortsättningsvis satsar på skola och utbildning. Den starkaste drivkraften i en god samhällsekonomisk utveckling är utbildning. Satsningar på att höja utbildningsnivån är på kort sikt kostbara men i ett längre perspektiv genererar de en stor vinst, inte bara i ekonomisk utveckling utan även på individ nivå där medborgare med god utbildning bidrar till en positiv social utveckling som i sin tur får spridningseffekter i form av högre krav på samhällsselvice. Högre krav bidrar aktivt till en strävan att uppfylla dessa krav och skapar därmed en höjd selvicenivol för medborgarna bolde vad gäller omfattning och kvalite. I detta sammanhang är det ocksil väsentligt att de anställda ges möjlighet till adekvat kompetenshöjning för att möta medborgarnas behov av god kommunal selvice. Vi yrkar: att samtliga medarbetare ska ha årliga medarbetarsamtal att det för samtliga medarbetare upprättas en treårig kompetensutvecklingsplan att det i budgeten årligen under åren avsätts 5 miljoner kronor till kompetenshöjande insatser Per-Åke Montelius lärarnas Riksförbund

74 YRKANDEN BUDGET 2016 Hälsa Det finns ett klart samband mellan medarbetarnas hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen och kvaliteten pä utfört arbete. Eftersom ett tydligt uttalat mäl är att frisknärvaron ska öka under kommande ären så är det viktigt med en analys av lämpliga åtgärder. I en studie om frisknärvaro redovisad i juni 2015 på Högskolan i Trollhättan/Uddevalla framkom att vad som är viktigt för att öka frisknärvaron är satsningar på friskvård, förändrad arbetsmiljö samt förändrat ledarskap. Vi yrkar: att det i budgeten årligen under avsätts 5 miljoner kronor i satsningar på friskvård, arbetsmiljö samt ledarskap Per-Åke Montelius lärarnas Riksförbund

75 YRKANDEN BUDGET 2016 Lön Landskrona stads lönepolitik skall verka för konkurrenskraftiga löner som ett viktigt bidrag när det gäller att på kort och lång sikt behålla och rekrytera medarbetare. Medarbetarens prestation, resultat och bidrag till måluppfyllelsen utgör grunden för en individuell lönesättning. En viktig förutsättning för att nå framgång med den lokala lönebildningen är att det finns utrymme för lokala lönepolitiska prioriteringar, på både grupp- och individnivå. Det är viktigt att alla anställda känner sig uppskattade och motiverade i sitt arbete för att kunna möta invånare och besökare på ett professionellt sätt och därmed bidra till en positiv utveckling för landskrona stad. Våra medarbetare är stadens främsta ambassadörer. Vill vi att dugliga och kompetenta medarbetare ska vilja arbeta för Landskrona stad krävs att den generella lönenivån jämfört med omvärlden ökar. Vi yrkar: att respektive förvaltning får full kompensation för sina lönekostnadsökningar att respektive förvaltning får full kompensation för de lönekostnadsökningar som kan hänföras till lönepolitiska prioriteringar och/eller åtgärder utifrån lönekartläggningen(mia)

76 YRKANDEN BUDGET 2016 Kompetens Vi välkomnar att man i förslaget till budget även fortsättningsvis satsar på skola och utbildning. Den starkaste drivkraften i en god samhällsekonomisk utveckling är utbildning. Satsningar på att höja utbildningsnivån är på kort sikt kostbara men i ett längre perspektiv genererar de en stor vinst, inte bara i ekonomisk utveckling utan även på individnivå där medborgare med god utbildning bidrar till en positiv social utveckling som i sin tur får spridningseffekter i form av högre krav på samhällsservice. Högre krav bidrar aktivt till en strävan att uppfylla dessa krav och skapar därmed en höjd servicenivå för medborgarna både vad gäller omfattning och kvalite. I detta sammanhang är det också väsentligt att de anställda ges möjlighet till adekvat kompetenshöjning för att möta medborgarnas behov av god kommunal service. Vi yrkar: J:,.. t?. att samtliga medarbetare ska ha genomfort medarbetarsamtal senast att det för samtliga medarbetare upprättas en treårig kompetensutvecklingsplan att det i budgeten årligen under åren avsätts 5 miljoner kronor till kompetenshöjande insatser

77 YRKANDEN BUDGET 2016 Hälsa Det finns ett klart samband mellan medarbetarnas hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen och kvaliteten på utfört arbete. Eftersom ett tydligt uttalat mål är att frisknärvaron ska öka under kommande åren så är det viktigt med en analys av lämpliga åtgärder. I en studie om frisknärvaro redovisad i juni 2015 på Högskolan i Trollhättan/Uddevalla framkom att vad som är viktigt för att öka frisknärvaron är satsningar på friskvård, förändrad arbetsmiljö samt förändrat ledarskap. Vi yrkar: att det i budgeten årligen under avsätts 5 miljoner kronor i satsningar på friskvård, förändrad arbetsmiljö samt förändrat ledarskap.

78 Arbetsredskap I dagens arbetsliv är mobiitelefonenlsmartphone ett vanligt arbetsredskap, ett arbetsredskap som är nödvändigt för att den anställde ska kunna fullgöra sitt arbete. Bäde interna och externa kontakter underlättas. Dessutom är det en trygghet att kunna lanna eller kalla på hjälp om situationen så kräver. En mycket stor majoritet av våra medarbetare har inte av arbetsgivaren erhållit detta arbetsredskap utan tvingas använda sina privata mobiler för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Detta kan inte vara rimligt. Vi yrkar: att arbetsgivaren tar sitt ansvar och tillhandahåller mobiltelefon till de anställda som har behov av denna i sitt arbete.

79 Attraktiv arbetsgivare Som ett led i att skapa en god arbetsmiljö med god stämning, trivsel och gemenskap är det viktigt att alla anställda i Landskrona stad ges möjlighet att under arbetsdagen få ta en paus under trevliga former. Det finns många belägg for att just kaffepausen är ett tillfälle inte enbart for avkoppling och återhämtning utan också ett forum för informationsutbyte under informella former. Dessutom är den kontanthantering som förekommer i samband med kaffepausen på många enheter en risk i sig, vi ska så långt möjligt undvika kontanthantering i våra verksamheter. Arbetstidslagen J 7 * Arbetsgi varen ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren ska i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger. Pauser räknas in i arbetstiden. Vi yrkar: Att arbetsgivaren fullt ut står för den kostnad det innebär att all personal har tillgång till kaffe/te i samband med raster, paus mm som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare där alla arbetsplatser och alla arbetstagare har samma förutsättningar.

80 PersonalfOrsörjning Inom 5-6 år har enligt prognos ca 70 % av de idag anställda har bytt arbetsplats eller gått i pension. Detta är en stor utmaning för Landskrona, att i konkurrens med alla andra kommuner i närområdet lyckas rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens är av synnerligen stor vikt. Då gäller det att ha konkurrens fördelar, en sådan fördel är såklart lön men det finns andra som också är av värde, t ex möjligheten för en nyanställd att under sin forsta tid kunna gå bredvid den som ska ersättas eller att under anställningens första år ha stöd och hjälp av mentor. Därfor kan det vara värdefullt att försöka bibehålla erfarna medarbetare och förmå dem att uppskjuta sin pensionsavgång. AML2kap.l Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. FAS OS Arbetsorganisation, arbetsförhållanden och arbetstid ska så långt som möjligt anpassas till medarbetarens förutsättningar och bidra till bästa möjliga hälsa och välbefinnande. Vi yrkar: att arbetsgivaren genomför s.k. stannakvarsamtal med de medarbetare som närmar sig pensionsåldern i syfte att utröna under vilka förutsättningar medarbetaren kan tänka sig att uppskjuta sin pensionsavgång

81

82 Landskrona Hela Landskrona ska leva Budget Ett (S)teg mot framtid och förnyelse 1

83 Innehållsförteckning 1. Hela Landskrona ska leva Jobben Personalen välfärdens riddare Välfärd framför nedskärningar 5. En skola för alla Miljö- och klimat Kulturstaden Folkrörelsestaden Idrottsstaden Attraktivt boende och attraktiva boendemiljöer Socialt ansvarstagande Investeringsbudget Ändringsyrkande Tilläggsyrkande Sammanställning med beräkning av resultat Uppdrag

84 Hela Landskrona ska leva Vi tror på demokrati. Vi tror på människors förmåga att aktivt delta och ta ansvar för sin egen och gemensamma framtid. Delaktighet ger styrka i besluten och ansvarstagande för framgång. Vi tror på ett samhälle där landskronas medborgare har lika värde. Mitt i öresundsregionen, lika nära landsbygden som storstäderna och på den allra vackraste delen av Skånes kustremsa, med vita sandstränder och Glumslövs gröna backar här finner vi Möjligheternas stad. I Landskrona finns förutsättningar för en dynamisk och expansivt företagande. Här finns gott om mark och läget är perfekt mitt i en av världens starkaste forskningsregioner och mitt i nätet av kollektivtrafik och transporter. Vår stad som talar alla världens språk, kan dessutom handla med och ta emot turister från alla världens hörn. Landskrona har några av Sveriges bästa turistattraktioner med Ven, citadellet och Borstahusen. Vi kan sätta Landskrona på kartan och bli en del av tillväxten och framtidstron i Öresundsregionen, om vi bara vill. Järnväg och busstrafik måste samordnas för att minska resandetider och stärka kollektivtrafiken. Kommunens markinnehav garanterar att framtida expansionsbehov kan uppfyllas. Kommunens inköp av före detta Svalöf Weibulljordarna med företagsparken Kronan ger kommunen goda möjligheter att växa i framtiden. Både för företagsetableringar och boende. Landskronas satsning på IT-nät och det egna ägandet av el- och fjärrvärmenät garanterar låga priser och lika villkor för konkurrens. Ett offentligt ägande av så kallade naturliga monopol är en viktig aspekt för ett gott företagsklimat. Landskrona har en stark industriell tradition. Landskrona har varit en föregångare med IT-nätet och den positionen ska vi återta. För att hela Landskrona ska leva måste fiberutbyggnaden i kyrkbyarna bli bättre. I de globala klimatförändringarnas spår ska Landskrona kommun i samarbeta med andra aktörer, till exempel Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet och lokala företag satsa på att utveckla miljöteknik. Landskrona är samtidigt en delad stad med stora problem som måste lösas. Skillnaderna mellan fattiga och rika är för stora och har dessutom ökat under de senaste åren. Landskrona har bland den högsta arbetslösheten i Skåne, barnfattigdomen breder ut sig och sociala orättvisor minskar sammanhållningen och skapar oror och otrygghet. Vi är övertygade om att denna negativa utveckling går att bryta. Barnen är vår framtid och den börjar i skolan. Arbetet är grunden för välfärd, välstånd och människors personliga utveckling. Klimatet är en ödesfråga Att ge alla människor förmåga till egen försörjning, lyfta alla barn så att de lämnar skolan med fullständiga betyg och göra Landskrona till Sveriges mest klimatsmarta stad är våra främsta och gemensamma frågor under den kommande mandatperioden. 3

85 Jobben Arbete är grunden för välfärd, välstånd och människors personliga utveckling. Ökat samarbete och ett lokalt kunskapslyft är några viktiga steg på vägen att bryta dödläget som präglat utvecklingen de senaste åtta åren. Vi vill satsa på ett bättre lokalt samarbete mellan kommunen, arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen: Därför ska partnerskap vara ett signum för Landskrona. Ett lokalt kunskapslyft ska förbättra matchning mot arbetsmarknaden. Vi vill satsa på kommunala plusjobb för att minska arbetslösheten och höja kvaliteten i välfärden. Landskrona kommun ska vara en förebild som arbetsgivare, där anställdas och brukarnas välbefinnande står i centrum. Bland annat ska de delade turerna avskaffas och de som så önskar ska erbjudas heltidstjänstgöring. För att öka arbetstillfällen i kommunen bör man satsa på klimatsmart miljö. De olika energiformerna tillsammans med byggande av konferenshotell, högskola och nya klimatutbildningsprogram på gymnasie- och högskolenivå. Besöksnäringen måste utvecklas. Den behöver en väl fungerande infrastruktur och ett rikt kulturliv. Evenemangen i Sverige ökar. Här har Landskrona en chans att vara en viktig del av utvecklingen. Särskilt idrottsevenemang har Landskrona tidigare varit duktig på. Landskrona och Vens har en stor potential som viktiga turistmål i Öresundsregionen. Turismen är en viktig näringsgren och framtidsbransch. En viktig framgångsfaktor är samarbetet mellan kommunen och vårt näringsliv. Satsningen på det gemensamt ägda bolaget, Landskrona Plus, mellan kommunen och näringslivet är viktig för att utveckla Landskrona som destinationsort. Kommunens Program för utveckling av turismen bör uppdateras och även inkludera företrädare för dessa sektorer i detta arbete. Turistguider, instruktörer och kockar är alla exempel på yrkesroller som förädlar produkten och tillför besöksnäringens tjänster ytterligare värde. Kvalificerade och tillgängliga utbildningar är avgörande för att öka branschens produktivitet och attraktivitet. En grundbult för att ett samhälle skall fungera är att alla människor har ett arbete. Genom ett meningsfullt arbete blir livet glädjefullt även om alla jobb för den skull varken är glamourösa eller välbetalda. Vi socialdemokrater menar att arbete åt alla är ett rättvisekrav. Ingen ska ofrivilligt behöva ställas utanför. Ett liv utan arbete passiviserar människor. En mindervärdeskänsla kan få fäste som förtar lusten överhuvudtaget medverka i samhällsarbetet, i föreningslivet. Än värre är arbetslösheten bland de unga människor som kanske sjungit om studentens lyckliga dagar eller lämnat en utbildning för att finna arbetsmarknadens dörrar stängda. Unga människors arbetslöshet är ett hot mot demokratin eftersom hopplösheten kan få fäste och utlösa kriminalitet eller allmän håglöshet. 4

86 Utbildningsnivån i allmänhet måste höjas genom att hålla en god standard på utbildningarna i kommunen. Högskoleetableringen i Landskrona är en viktig del i detta, att yrkesutbildningarna ligger väl i fas med näringslivets efterfrågan är en annan. Det är centralt med en god relation mellan skola och näringsliv, så att den yrkesutbildning som ges överensstämmer med den som näringslivet efterfrågar. De yrkesförberedande gymnasieutbildningarna är viktiga och måste vara anpassade så att de kunskaper som eleverna förvärvar är omedelbart användbara i yrkeslivet. Komvux ska berikas med fler yrkesinriktade kurser som bygger på både Landskronas och regionens industriella struktur och tradition men också på nya framtidsbranscher. Ett livslångt lärande innebär möjligheter till omskolning och ny utbildning mitt i livet. Utbildning ska uppmuntras och vara både en personlig som yrkesmässig språngbräda. Ett lokalt utvecklingscentra som knyter samman näringsliv, utbildning och myndigheter ska inrättas. Yrkesutbildningar, högskoleutbildningar och inkubatorverksamhet för att utveckla nya företag ska knytas samman med detta centra. Målet om full sysselsättning ska vara det överordnande målet för Landskrona Stad. Genom arbete och sysselsättning ger vi människor värdighet och självkänsla, ökar stadens skatteintäkter och minskar kommunens utgifter för ekonomiskt bistånd. Personalen välfärdens riddare Ryggraden i den kommunala välfärden är de anställda, deras kompetens och engagemang är avgörande för att vi ska kunna erbjuda en god välfärd. Vi socialdemokrater vill att Landskrona Stad ska uppfattas som den goda arbetsgivare som lyssnar på sina anställda. De anställda ska ha inflytande och delaktighet både över sitt arbete men också över verksamheten. Vi vill utveckla arbetsklimatet där samverkan mellan kommunen som arbetsgivare och fackliga organisationer fungera väl och där alla anställda tillåts utvecklas och ta ansvar genom trygga anställningsvillkor och lyhörda ledare. Personalen är välfärdens viktigaste tillgång. Bra anställningsvillkor höjer kvaliteten i välfärden. Landskrona ska vara en mönsterarbetsplats. Vi vill minska andelen tillfälliga anställningar, avskaffa de så kallade delade turerna, öka personalens inflytande över sitt arbete, införa rätt till heltid och skapa bättre förutsättningar för kompetensutveckling. De förutsättningar vi som arbetsgivare ger dem som ser till att våra äldre och funktionshindrade har ett gott liv, att våra barn och unga lyckas i skolan, påverkar i stor utsträckning verksamhetens kvalitet. Vården, skolan och omsorgen är värda en personal som trivs med sina jobb, har en bra arbetsmiljö och en lön de kan leva på. Vi vill att människor ska vilja arbeta inom den offentliga sektorn även i framtiden. Därför måste vi också bli bättre som arbetsgivare. Vi måste sluta snåla in på resurser som skapar en bättre psykisk och fysisk arbetsmiljö, vi måste se till att statusen höjs och att utvecklingsmöjligheterna inom dessa yrkesområden blir bättre. Genom att ta bättre hand om vår personal och ge dem ett värdigare arbetsliv ger vi alla landskronabor som är i behov av välfärden en tryggare och trevligare vardag. En bra personalpolitik lönar sig i längden. 5

87 Landskrona Stad ska ha en rättvis lönepolitik med en lön som går att leva på. En rättvis lönepolitik förutsätter även jämställda löner- Lika lön för likvärdigt arbete, oavsett kön och etnisk bakgrund, ska vara en självklarhet. Välfärd framför nedskärningar Omsorgen om våra äldre och personer med funktionsnedsättning ska prioriteras. Äldre och funktionshindrade ska ha rätt till en värdig äldre- och handikappomsorg präglad av trygghet, meningsfullhet, delaktighet och ett gott bemötande. Äldre- och handikappomsorg ska sätta den enskilde i centrum där personalen aktivt arbetar hälsofrämjande, där våra äldre har ett bättre liv, där deras sinnen stimuleras och deras önskemål tillgodoses. Äldres rätt att bo ihop, även på äldreboendet, är en självklarhet för oss. Trygghetsboende är en boendeform med lägenheter speciellt anpassat för fortfarande relativt friska äldre, med tillgång till matsal och gemensamhetslokal. Detta är något som kommunen genom bolaget Landskronahem skulle kunna satsa på. Genom att skapa denna form av boende kan vi ge våra äldre ett alternativt boende med en bekvämare och mindre ensam vardag. Äldre människor ska inte behöva se nya ansikten varje gång hemtjänsten är på besök. Målet är att hemtjänstpersonalen ska ha en stund över då och då och faktiskt kunna sätta sig ner och prata med den äldre. Vi följer nogsamt utvecklingen när det gäller hur och var maten till våra äldre produceras. Vårt mål är att maten som serveras på våra äldreboende och inom hemvården ska vara god, nyttig och gärna närproducerad. Alla ska ha rätt till bra vård i livets slutskede, därför vill vi återskapa det palliativa team som gav vård och stöd till sjuka och deras anhöriga i hemmet. Alla människor ska ha samma möjligheter i samhället oavsett funktionsnedsättningar. En människas funktionsnedsättning kan vara medfödd eller förvärvad, synlig eller osynlig och mer eller mindre hämmande. Ingen människa ska behöva bli eller känna sig kränkt eller ifrågasatt oavsett om det gäller av andra människor, företag, organisationer eller myndigheter. Speciellt utsatta är människor med psykiska funktionsnedsättningar. Bostäder ska handikappanpassas vid behov och gruppbostäder ska finnas i tillräckligt antal. En skola för alla Människan är en skapande varelse som bygger värde och mening i gemenskap med andra. Alla människor skall kunna utvecklas efter sina styrkor och intressen. För att nå dit måste ekonomiska, sociala och kulturella hinder rivas ner. Vi vill skapa förutsättningar för var och en av oss och vi alla tillsammans att bli framgångsrika. Nyckel till frigörelse och personlig utveckling heter kunskap och bildning vilket också skapar förutsättning för en gynnsam ekonomisk utveckling. Detta kräver en likvärdig skola. 6

88 Barn och ungdomar i Landskronas skolor ska möta framtidstro och optimism och som en viktig del i det livslånga lärandet ska skolorna ge eleverna kunskaper, färdigheter, respekt och lust att lära. Fokus ska läggas på de grundläggande redskap/verktyg eleverna behöver för att klara sig i skolan, i dagens samhälle och livet som väntar efter skoltiden. Grunden ligger i det livslånga lärandet där alla människor har tillgång till utbildning genom hela livet från förskola till högre utbildning. Grundläggande utbildning ska komma människor till del efter egna förutsättningar och egen förmåga, vara öppen för alla och bekostas av oss alla gemensamt. All undervisning i Landskrona skall följa en tydlig utveckling från förskolan till vuxenutbildningen med samma mål som förstärks genom skolperioden. Eleverna skall tydligt se att utbildningen följer en röd tråd som möjliggör individuellt anpassade studiegångar både för den som behöver mer tid och den som kan gå snabbare fram. Lust att lära Alla elever ska känna lust att lära och att skolan är en tillgång och ger möjlighet en plats man gärna söker sig till. Ingen ska bli trött på skolan möjligen av. Efter skoldagen ska eleverna ha tillgång till skolan och kunna möta professionell personal. Vi vill erbjuda meningsfulla sysselsättningar på fritiden t.ex. att kunna förfina, fördjupa och/eller förkovra. Om läxor ges ska finnas möjlighet till hjälp och stöd. Lusten att fortsätta lära ska också erbjudas sommartid genom sommarskolor eller olika kunskapsläger. De skall vara öppna för alla barn som vill ha extra hjälp eller helt enkelt vill gå vidare av eget intresse. När skolans arbetssätt innebär arbete med digitala verktyg skall barn/elever ges tillgång till dessa även efter skoltid. Skolans uppdrag är att ge alla elever gedigna kunskaper, en demokratisk och social fostran och lust att vilja lära mer. I dagens skola är den största utmaningen att höja resultaten för alla. En modern kunskapsskola sätter kvalitet och kreativitet i centrum. Varje barn ska ges möjlighet att växa och utvecklas som individ. Den enskilde elevens utveckling står i centrum. Kulturskola tillgänglig för alla Vi tar fasta på att framtiden kräver innovativa, normbrytande, nyfikna och kreativa människor. Genom en medveten satsning på de estetiska lärprocesserna och de konstnärliga språken ökas elevernas självförtroende och skapar inre trygghet. Kulturskolans verksamhet ska göras tillgänglig för alla. Alla elever lär sig själv vid rätt mognadstillfälle, när intresse väckts och lusten finns, när han/hon behärskar rätt redskap. Genom pedagogisk handledning av professionella pedagoger, vilka är dörröppnare till kunskaper och insikter, i konsten att lära eleverna lära och att ha lust att lära mer, med rätt kunskap i rätt tid är alla kunskaper tillgängliga. Därför ska fokus läggas på grundläggande färdigheter och redskap. I grunden ligger alltid tala, läsa, skriva och räkna till vilka ytterligare färdigheter kan läggas till. Det är viktigt att dagens digitala teknik och sociala medier 7

89 inkluderas bland skolans redskap och arbetsmetoder. De digitala verktygen skall utnyttjas för ökad måluppfyllelse. All kunskapsförmedling måste ge redskapen att självständigt tolka och värdera information, se sociala sammanhang och skilja mellan fakta och värderingar. En skola med trygghet och trivsel En trygg skola är grundläggande för att lärande ska uppstå. I Landskrona har all personal lika stort ansvar att trivsel och trygghet skapas. Skolan ska vara fri från mobbning, från könstrakasserier och från rasism och främlingsfientlighet. Nolltolerans ska gälla mot allt kränkande bemötande inte minst i de risker som finns via de digitala medierna. Allt arbete i skolan ska ske i nära samarbete och tillsammans med hemmen. Skolans mål, innehåll och arbetssätt måste göras begripligt och hanterbart för alla inblandade. I Landskrona ska utvecklas en nära delaktighet för föräldrar/vårdnadshavare som ska ges ett verkligt inflytande. Förskolan är starten i det livslånga lärandet. Förskolan ska kännetecknas av trygghet, lek och lärande. De små barnens lust och möjligheter att lära ska tas tillvara. En genomtänkt träning ska påbörjas med särskild vikt att lära sig läsa och tidigt befästa läsförståelsen så att barnen tidigt får nycklar till att kunna söka kunskaper, sovra i kunskapsmängden och förstå sammanhang. Extra insatser måste göras för barn och elever som riskerar att hamna i utanförskap genom utökad studiehandledning. Kultur- och språk skall hjälpa elever att förstå bakomliggande kontext i språket, mer eller mindre kulturella signaler, hur det demokratiska samhället fungerar med alla dess friheter och möjligheter men också med krav och ansvar för individen och gruppen. Insatserna skall försa hand sättas in under förskola och lägre årskurser. På så ökas fokus på förskolan och skapar en trygg och harmonisk verksamhet. Vi vill göra en översyn över de miljöer och lokaler som förskolan disponerar. Inte minst viktig är att skapa en lugn miljö där t.ex. ljudnivåer måste minskas. Samhällets förändring där traditionella arbetstider förändras med ökad flexibilitet och den digitala utvecklingen och med radikalt förändrade arbetsmönster gör det viktigt att se över när förskolor skall vara öppna. Vi vill skapa ökade möjligheter att kunna lämna barn till en trygg omsorg, även med inslag av pedagogik, på s.k. obekväma tider genom ökat öppethållande kvällar och fler platser med nattomsorg. När ekonomiskt utrymme medges vill vi satsa på att minska barngrupper i lägre åldrar. Små barngrupper i förskolan och mindre elevgrupper inom skolans lägre årskurser. Skolan och förskolan ska aktivt bidra till att utjämna människors livschanser. En sammanhållen och likvärdig skola är en förutsättning. Idag ökar skillnaderna mellan skolor och det bli allt mer viktigt att fördela tillgängliga resurser utifrån socioekonomiska faktorer. Det fria skolvalet förstärker segregation och ökar klyftan mellan resursstarka och resurssvaga elever. Vi vill se över resursfördelningen i Landskrona för att skapa rättvis fördelning. Vi vill också aktivt verka för att de skickligaste lärarna attraheras till skolor med lägst resultat.avgifter i förskolan/skolan ska inte förekomma! 8

90 Vi vill satsa på och stärka förskolan och grundskolans lägre årskurser bland annat genom utökad studiehandledning och språk-och kulturcoacher Vi vill skapa skolor utan sociala klyftor med hjälp av en aktiv och riktad resursfördelning Extra hjälp skall erbjudas alla elever efter ordinarie skoltid samt på sommaren. Fritidsverksamhet knutna till skolorna skall utvecklas Vi vill skapa ha en avgiftsfri kulturskola och efterhand integrera kulturskolans verksamhet i grundskolan Vi vill stärka barns, ungas och föräldrars inflytande över vardagen i förskola, fritidshem och skola genom att aktivt inkludera dem i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi vill ge föräldrarepresentanter ökad möjlighet att vara aktiva genom att erbjuda ersättning för förlorad arbetsinkomst för medverkan i kvalitetsarbetet. Vi vill ge elever med utländsk bakgrund tillgång till och erbjudande om studiehandledning på modersmål samt stöd i form av språk- och kulturcoacher Vi vill se över gymnasieskolans organisation tillsammans med kommunerna i NV-Skåne. Systemet med fritt studieval bör utvärderas. Vi vill verka för att estetlinjen återstartas i staden Miljö och klimat Den mest miljö- och klimatvänliga kilowattimmen är den som aldrig används. För att nå ett långsiktigt hållbart klimatsamhälle är det av stor vikt att vi sparar energi på olika sätt. De globala klimatförändringarna och de begränsande resurserna av olja sätter dagordningen för kommande klimat - och energipolitiken i Landskrona. Klimatförändringarna ställer massiva krav på minskning av växthusgaser och därmed måste även vårt behov av olja, naturgas och kol minska. De energisystem som är utan fossila bränslen är biomassa, solenergi, värme pumpar, vindkraft, vågkraft samt geo-energi. De kan användas till förnybara energikällor och det kan täcka hela energibehovet för Landskrona stad. Innan år 2020 är det fullt möjligt att ha fasat ut fossila bränslen som olja, kol, naturgas i kommunen och ha infört ny basproduktionskapacitet av sol-, vind-, vatten-, bio- och geo- energi. Biogasen på gårdsnivå eller större biogasanläggningar kan dessutom användas som reserv för vintermånaderna, tillsammans med värmekraftverket blir det ett överskott på elström som sedan kan säljas vidare till andra kommuner. 9

91 Det finns alltså en stor potential för att producera el och värme från ovanstående energikällor och solenergierna levererar nästan gratis energi efter en avskrivningstid på cirka år. Vi vill att Landskrona ska vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart, där människors livskvalitet kan öka utan att det skadar vår gemensamma miljö. I dag har vi mer kunskap än någonsin tidigare om hur miljön påverkar våra liv och hur vår livsstil påverkar miljön. Vi vill med gott samvete kunna lämna över ett hållbart samhälle till våra barn och barnbarn. Klimatfrågan är en ödesfråga. Om hela världen hade den resursförbrukning som vi har i Sverige skulle det behövas mer än tre jordklot för att försörja jordens befolkning. Omställningen kommer att ställa krav på oss. Vi behöver minska energianvändningen samt använda nya miljövänliga och effektiva bränslen och tekniker. Vi måste återvinna istället för att förbruka. Vi behöver alla se över hur vi reser, bor och handlar. Den socialdemokratiska satsningen på trådbussarna, utvecklingen till så kallade slide in-bussar och vindkraft på Gipsön där tradition och framtid möts, är ett utmärka exempel på framsynt miljöpolitik. Vi vill att Landskrona ska bli Sveriges bästa miljökommun och Sveriges mest klimatsmarta stad. Därför ska ytterligare satsningar inom klimat- och miljöområdet ske. Det handlar om allt från miljövänliga transporter och kommunikationer till passivhus och renovering av kommunala fastigheter. Landskrona kommun ska driva på utvecklingen genom att ställa krav på bästa möjliga miljöteknik vid inköp och upphandling av arbetsfordon, färdtjänst och andra transporter. Vid all offentlig upphandling är det viktigt att krav ställs som minskar utsläpp av växthusgaser och förbättrar miljön. Vi ska främja alternativa energislag i kommunala fastigheter och ny bebyggelse ska utformas för att fungera med långsiktigt hållbar energihushållning. Vi vill med information och kampanjer verka för en renare stad. Stadens inre delar blir för varje år allt sämre med sopor och avfall i den offentliga miljön vilket förstärker Landskronas negativa rykte. Målet ska vara Den rena och miljövänliga staden. Stränderna, parkerna och kommunens grönområden ska vara välskötta och bli gröna oaser. En särskild satsning på gröna jobb ska göras. Kulturstaden Socialdemokraterna i Landskrona vill vidga begreppet kultur, till en grundläggande livskvalitetsfråga och en grundbult för vårt demokratiska samhälle. Vi vill bredda diskussionen och frikoppla kulturbegreppet från konstbegreppet, vilket kortfattat kan beskrivas att konsten är en del av kulturen inte tvärtom. Kulturen i dess många former och uttryck ökar förståelse för oss själva och för varandra, 10

92 förmågan till kritisk granskning och omprövning, den inspirerar till nya tankar och gör livet meningsfullt. Vår kulturpolitik tar utgångspunkt i att se till vilka kulturresurser som finns i Landskrona och hur dessa kan användas för att utveckla staden och förstärka dess identitet. Kulturen skall vara tillgänglig för alla och skall därför i princip vara avgiftsfri. Folkbildning är ett honnörsord för oss vilken ska värnas genom föreningar och folkbildningsförbunden. Samtidigt är vi öppna för den stora förändring som samhället genomgår vilket alltid tvingar oss att ompröva tidigare medel och metoder. Där är vår kulturpolitik framtidsorienterad och vi vill utveckla den och hela tiden ligga i framkant med utvecklingen. Vi vill satsa på en så kallad kulturskola för alla oavsett om den till sin organisation tillhör kulturen eller skolan. Kulturen ska bli en integrerad del av grundskolan så att alla barn oavsett ålder, etnicitet, kön och olika familjetraditioner får en lika stor chans att komma i kontakt med de konstnärliga uttrycksformerna. Vi vill också finna former för att lyfta fram Arbetarrörelsens historia som en för hela Landskrona central angelägenhet. Centrum för Arbetarehistoria är en viktig kulturforskning vars verksamhet i Landskrona vi vill värna och utveckla. Vi vill också satsa på levande folkfester i staden där mångfalden tydliggörs och förstärks. Den årliga karnevalen vill vi utveckla till en folkfest där stadens alla föreningar, alla förvaltningar, skolor och privata aktörer inbjuds att vara med. Kulturnämnden ska ha sin egen förvaltningsorganisation. Folkrörelsestaden Föreningslivet har en stark ställning i Landskrona, mycket beroende på en tidigare målmedveten socialdemokratisk politik. Denna är grundad såväl på föreningarnas självständighet, som på samhällets erkännande av hur viktiga föreningarna är för samhällsbygget i dess helhet. Föreningarnas roll får inte reduceras till att bli entreprenörer till kommunen, men kommunen måste axla sitt ansvar för att ge goda möjligheter till ett blomstrande föreningsliv. Långsiktigt hållbara spelregler, med klara riktlinjer för ekonomiskt stöd är en förutsättning för att föreningslivet ska vara gott. I en stad som Landskrona där förutsättningarna, behov och önskemål från medborgarna förändras i ett högt tempo, är en ständigt pågående dialog mellan föreningsliv och kommun nödvändigt. Verksamheten i föreningslivet har en långsiktig demokratisk fostran, med allt vad det betyder av förmåga att skaffa sig kunskaper att organisera sig och fatta gemensamma beslut, och medför indirekt en insikt i hur demokratin fungerar och en vilja och förmåga att engagera sig i samhällsfrågor. Gemensamma mötesplatser i hela kommunen är därför viktigt. Idrottsstaden Vi stödjer en fri och självständig idrottsrörelse som värnar om god etik, jämställdhet och integration. Vi stödjer både bredd- och elitidrotten. Vi tror att en satsning på bredd leder till en bra elit, och tvärt om. Alla människor ska ha möjlighet att delta på sina egna individuella villkor. Handikappidrotten är 11

93 viktig inte bara för den fysiska träningen utan även för att den ger förutsättningar för social gemenskap. För oss är detta en prioriterad verksamhet. Tillsammans med landskronaborna och föreningslivet vill vi göra en översyn av behoven av arenor, planer och anläggningar på både kortare och längre sikt. Det kan röra sig om allt från enklare boulebanor till arenor. Föreningarna i Landskrona är i toppklass i många avseenden och föreningarna utgör stommen i Landskrona som en idrottsstad. Men även de som individuellt utövar olika former av idrott ska få sina behov tillgodosedda. Därför måste Landskronas idrottspolitik inriktas utifrån två parallella spår, som är inbördes beroende av varandra; satsningar på både de stora sporterna och klubbarna samt på de små sporterna och spontanidrotten. En bra elit kräver breda ingångar och möjligheter för barn att leka och röra sig spontant på sin fritid utan organiserad hjälp, transporter och medlemskap i en klubb. Spontanidrott utgör dessutom en folkhälsosatsning vi verkligen tror på. Det är lika mycket idrott att gå en promenad som att spela fotboll. Båda typer av aktiviteter bör stimuleras. Samverkan berör i högsta grad föreningslivet. LISA, som är ett intresseorgan för idrottsrörelsen i Landskrona, är en självklar samarbetspartner. Ytterligare ett område där samverkan är naturligt, är kring driften av anläggningarna i Landskrona. På kort sikt måste vi nyttja befintliga lokaler bättre och prioritera underhåll för att göra lokalerna mer ändamålsensliga. Bland annat bör idrottshallar och gymnastiksalar rustas upp. På längre sikt måste vi ta fram en handlingsplan för vilka anläggningsbehov som behövs för de orter som ligger utanför tätorten. En viktig idrottspolitisk markering för oss är den så kallade nolltaxan. Fri tillgång till kommunens idrottsanläggningar för våra klubbar och föreningar innebär att medlemsavgifter för framförallt barn och ungdomar kan hållas nere. Särskilda verksamhetsbidrag för de föreningar som äger sina egna anläggningar ska utredas. Attraktivt boende och attraktiva boendemiljöer För oss socialdemokrater är en bra bostad och attraktiva boendemiljöer för alla en självklarhet. Attraktivt boende handlar för oss om attraktiva boendemiljöer och som tar hänsyn till framtida generationer. Det är för oss socialdemokrater en självklarhet för att utveckla hela kommunen. Vi vill skapa en välskött, positiv miljö med inslag av öppna mötesplatser, parkmiljöer. Parkerna, våra stränder och trädgårdskolonier är viktiga oaser. Vi vill utveckla stadens parker och stränder och hålla dem välskötta. Vi vill stimulera bostadsbyggandet, särskilt i centrala Landskrona, så att fler människor väljer att flytta till vår stad och därmed ger den lokala handeln förutsättningar att utvecklas. Hyresrätten är 12

94 en utmärkt boendeform för unga människor som söker en första bostad och även ett alternativ när den egna bostadsrätten eller villan blir för stor. Vi socialdemokrater vill utveckla Landskronahem till att bli en attraktiv allmännytta den ska vara. Det är bostadspolitikens uppgift att motverka segregation som i annat fall blir resultatet av fri marknadskraft. Allmännyttan har uppgiften att vara hyresledande och sträva efter att hålla nere hyrorna. Bostadsbyggandet på centrala tomter får högsta prioritet och Norra Borstahusen byggs ut i den takt som marknaden efterfrågar. Satsningar på passivhus och andra klimatsmarta och energisnåla byggnader ska vara ett signum för Landskrona. Som egen fastighetsägare och fastighetsförvaltare måste vi föregå med gott exempel och förvalta våra egna byggnader med den senaste gångbara klimatsmarta teknologin som finns att erbjuda. Framtida förändringar i vårt klimat måste beaktas, inte minst den förväntade havsnivåhöjningen. Ungdomar ska inte tvingas bo hemma på grund av bostadsbrist eller för att boendekostnaderna är för höga. Vi Socialdemokrater vill se till att det finns bostäder till rimliga kostnader till ungdomar i Landskrona. Dessutom är det en viktig satsning med tanke på de korta avstånden och den välutbyggda kollektivtrafiken i Öresundsregionen. Då ska ungdomar kunna bo i Landskrona och pendla till utbildning eller arbete. Socialt ansvarstagande Landskrona kommun har alltför länge varit i rampljuset för sin politik mot dem som av olika anledningar är i behov av samhällets stöd. Den så kallade Landskronamodellen ska avskaffas. Landskrona ska vara en föregångskommun där kampen mot barnfattigdom och hemlöshet står i centrum. Den rådande hyrespolicyn ska ses över och Stadsutvecklingsbolaget uppdrag förtydligas. Tillgången till en egen bostad är grundläggande för oss människor. Därför är det ett misslyckande att det finns människor i Landskrona som inte ens har tak över huvudet varje kväll. Vi anser att det finns mer som kommunen kan göra för att motverka hemlöshet. Målet måste vara att ingen i Landskrona ska vara hemlös en nollvision för hemlöshet. En framgångsrik strategi för att arbeta bort hemlösheten innehåller både socialpolitiska åtgärder och bostadspolitik. Bland annat handlar det om en bra missbruks- och beroendevård, en psykvård av hög kvalitet samt en aktiv bostadspolitik. För det första måste kommunen planera för och bygga hyresrätter när nya planer fastslås. Tillsammans bygger vi Landskrona helt! 13

95 Socialdemokraternas budgetförslag Investeringsbudget Ändringsyrkanden 1. Anslaget Ny skola i Norra Borstahusen 140,0 mnkr och Inventarier ny skola Norra Borstahusen 11,2 mnkr senareläggs och flyttas från till Anslaget Ny idrottshall Norra Borstahusen 35,0 mnkr senareläggs och flyttas från till Anslaget Upprustning av Landskrona idrottshall till ursprunglig idé tidigareläggs och flyttas från till Tilläggsyrkande 1. Nytt anslag Ny idrottshall i Häljarp 2017 med 40,0 mnkr Sammanställning över ändringar Investeringsbudget Summa -698 Investeringsnivå enligt Treklöverns förslag Socialdemokraternas ändringar: Ny skola Norra Borstahusen senareläggs ( ) Inventarier Norra Borstahusen senareläggs ( ) Ny idrottshall Norra Borstahusen senareläggs ( ) Nytt anslag "Ny idrottshall i Häljarp 2017" Upprustning av Landskrona idrottshall tidigareläggs Summa ändringar Ny nivå

96 Driftbudget Ändringsyrkanden 1. Anslaget Beredskap för satsningar, 3,0 mnkr ändras till delade turer. 2. Anslagen Ny skola Norra Borstahusen 50 %, 2 gånger 5,9 mnkr ändras till 2 gånger 3 mnkr och med rubriken Inhyrning. Tilläggsyrkanden 1 Nytt anslag på 800 tkr 2016 (avgår 2017). Att ge ett tillskott till fritidsförvaltningen på kr för att tillsammans med föreningslivet i Häljarp utreda och arbeta fram vilket behov som finns för en ny idrottshall i Häljarp. 3. Nytt anslag på 10 mnkr 2016 näringslivsåtgärder (avgår from 2017). Effektiviseringsprogrammet på 7,0 mnkr ska användas till följande 4. Utbildningsnämnden, 1,0 mnkr till höjda lärarlöner 5. Omsorgsnämnden, ytterligare 2,0 mnkr till att ta bort delade turer 6. Individ- och familjenämnden, 2,0 mnkr till gröna jobb 7. Teknik- o servicenämnden, 425 tkr till upprustning av halvmånen 8. Stadsbyggnadsnämnden, 205 tkr information till medborgarna om miljövänliga alternativ, 9. Fritidsnämnden 365 tkr till satsningar på att fler barn får möjlighet till idrotta. 10. Kulturnämnden 275 tkr till att jobba med en avgiftsfri kulturskola 11. Räddningsnämnden 230 tkr till information om förebyggande arbete 12. Miljönämnden 75 tkr till information om Landskrona den miljösmarta staden 13. Kommunstyrelsen stadsledningskontoret 375 tkr till kommission för hela Landskrona 14. Kommunstyrelsen 50 tkr till att främja ungdomsarbetet 15

97 Sammanställning med beräkning av resultat Driftbudget, tkr Resultat enligt Treklöverns förslag Socialdemokraternastilläggs/ändringsförslag: Utredning idrottshall Häljarp -800 Näringslivåtgärder Utbildningsnämden, höjda lärarlöner Omsorgsnämden, ta bort delade turer Individ- och familjenämnden, gröna jobb Teknik- och servicenämnden, upprustning halvmånen Stadsbyggnadsnämnden, information till medborgarna om miljövänliga alternativ Fritidsnämnden, satsning på att fler barn får möjlighet att idrotta Kulturnämnden, jobba med en gratis kulturskola Räddningsnämnden information om förebyggande arbete Miljönämnden, information om Landskrona den miljösmarta staden Kommunstyrelse kommission för hela Landskrona Kommunstyrelse främja ungdomsarbetet Lägre kostnader skollokaler ändras till inhyrning Summa ändringar Nytt resultat Obs varje år räknas för sig. 16

98 Uppdrag Att låta stadsledningskontoret utreda anslutning till Region Västra Götalands Tillgänglighets databas. Att låta individ-och familjenämnden utreda möjligheten att långtidsarbetslösa ungdomar anställs som tillgänglighetsinventerare enligt Västra Götalands modell. Uppdrag Att stadsledningskontoret får i uppdrag att utvärdera värdegrunden BRA för att lyssna in vad personalen i Landskrona tycker. Uppdrag Att ge utbildningsnämnden i uppdrag att följa inflyttningar och andra ändringar av barn- och elevtal, kontinuerligt rapportera till berörda nämnder samt som en konsekvens av förändringarna utreda behov av fler skollokaler i hela Landskrona kommun. Att ge utbildningsnämnden i uppdrag att utreda och lägga förslag på åtgärder i syfte att öka elevtalen i Landskronas gymnasier. Att ge utbildningsnämnden i uppdrag att utreda hur kulturskolan kan integreras i skolan till och med årskurs sex och återkomma med organisationsförslag och kostnadsutredning senast inför budgetarbetet Uppdrag Att ge i uppdrag till stadsledningskontoret att erbjuda heltid för alla som jobbar i kommunen. 17

99 Dag som ovan Jonas Esbjörnsson Eva Örtegren Jenny Tillander Lars Svensson Niklas Karlsson Vaino Roth Fatmir Azemi Mecide Özer Lars Wallstén Annbritt Andersson Jörn Jönsson Mari Nielsén Roy Wernberg Anna Fernebro Alinda Zimmander Leif Olin Aqba Ar-Rawi Susanne Andersen 18

100 VI UTVECKLAR FRAMTIDEN FÖR ALLA! BUDGET 2016

101 INLEDNING 3 EN STAD ATT JOBBA OCH UTVECKLAS I 5 FRITID OCH IDROTTSSTADEN 7 EN ORDENTLIG SKOLA 8 SVERIGEDEMOKRATERNAS YRKANDE 10

102 Inledning Att få fler invånare i arbete är utan tvekan en av Landskronas största utmaningar, inte minst för att lösa integrationen och den ökade segregationen. Att ha ett jobb ger stolthet, respekt och självförtroende. Den känslan borde alla få ha. Landskrona är en vacker stad och med stadens perfekta läge med närhet till både Malmö och Helsingborg finns en stor potential att bli en framgångsrik stad som på sikt kommer att stå på egna ben. Under ett par decennier har det förts en okontrollerad migrationspolitik och en kravlös integrationspolitik i Landskrona och i övriga Sverige. En trend som tyvärr kommer att fortsätta och permanentas med tanke på den nuvarande sammarbetsregeringens politik. Detta kommer att fortsätta leda till ökad segregation, utanförskap, hög arbetslöshet och höga försörjningsstödskostnader. Sammantaget, klyftorna i samhället kommer att öka. Riksdagens övriga sju partier skapar med dagens migrationspolitik, en ny underklass. Som enda oppositionsparti förespråkar Sverigedemokraterna en lagom invandring utifrån rådande förutsättningar. Landskrona har tagit ett stort ansvar när det gäller flyktingmottagandet. Sedan lagen ändrades vid förra årsskiftet är det så att även de kommunerna som sagt nej till ensamkommande måste ta emot dessa ändå. Nu har de första ensamkommande anlänt och vi vet inte hur många det kan bli i slutänden. Det här blir i längden ohållbart inte minst ur en ekonomisk synvinkel. Bostäder måste ordnas och efter eventuellt avslutad utbildning så ska det finnas sysselsättning till dem också. Vi säger nej till fler ensamkommande för att på så sätt markera att kommunerna inte ska tvingas till att ta emot flera än det finns resurser och förutsättningar för. Det är på tiden att Migrationsverket tar sitt fulla ansvar och står för alla de faktiska kostnaderna när man placerar ensamkommande i kommunerna. Sveriges stora flyktingmottagande har en stor påverkan på landets kommuner och Landskrona är för tillfället en attraktiv stad för nyanlända att bosätta sig i. Här ser vi stadsutvecklingsbolagets uthyrningspolicy som väldigt viktig. Från tidigare st. inflyttade bidragsberoende hushåll ligger i dag siffran nere på ca 10 st. hushåll. Vi ser många goda krafter i Landskrona som vill bryta utanförskapet och få ner arbetslösheten och dessa måste vi satsa mer på. Vi tänker då på Uppstart Landskrona som har ett brett kontaktnät med näringslivet för att skapa fler jobb. En verksamhet som Sverigedemokraterna vill ska fortsätta och återkommer till höstens tilläggsbudget med förslag på finansiering för uppväxlad affärsutveckling mot Landskronas höga arbetslöshet.

103 Vidare vill Sverigedemokraterna att Landskrona stad anställer ytterligare en person inom verksamheten för budget- och skuldrådgivning. Landskrona är i topp fem av Sveriges kommuner när det gäller skuldsatta invånare som finns i kronofogdens register. Här måste staden växla upp och arbeta förebyggande för att på så sätt förhindra att fler invånare hamnar i skuldfällan. Ett särskilt initiativ måste riktas mot unga vuxna för att förhindra en tråkig start in i vuxenlivet. Vidare har vi Sverigedemokraternas initiativ om anställningsprogram som nu varit igång i drygt tre år med goda resultat. Runt 430 hushåll har egen försörjning tack vare anställningsprogrammet 2014, något vi är stolta för att ha bidragit till. Här är det viktigt att se till individen som får en chans till egen försörjning, ett socialt liv och chans att utvecklas som människa. Landskrona måste bli bättre på samverkan mellan staden, arbetsförmedlingen och näringslivet. Ett positivt företagsklimat är ökad koppling mellan utbildning och arbetsmarknad, och breda kontaktytor mot näringslivet. Därför ser vi mycket positivt på flytten av arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen och kompetensforum, till Carl XV-huset. Att samla all kompetens på ett och samma ställe ger goda synergieffekter. Hela Landskrona måste ta sitt ansvar genom ett helhetstänk och gott samarbete där även miljöförvaltningen måste se tillväxt som en möjlighet och inte som ett problem. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på Landskronas potential. Vår roll som politiker är att skapa de bästa förutsättningarna för entreprenörer och företag att etablera sig, att växa och anställa folk. Vi ser med spänning fram emot utvecklingen för att komma tillrätta med problemen i Centrum/Öster, som nu inleder etapp 2 av upprustningen och vi är övertygade om att det bli ett lyft för hela staden. Som Landskronas enda ansvarstagande oppositionsparti vill Sverigedemokraterna ge alla Landskronas invånare goda förutsättningar oavsett var i staden de än valt att bosätta sig. Vi väljer att ta ansvar för alla områden från Borstahusen och Centrum/Öster till den lilla byn utanför staden. Landskrona skall vara en stad att leva hela livet i. Äldre människor som känner sig otrygga i sitt hem och inte vill annat än att få komma in på ett äldreboende, ska inte mötas av ett NEJ för att istället erbjudas ökad hjälp i hemmet. I Landskrona ska man inte behöva vara rädd för att bli gammal, utan känner man sig otrygg och har uppnått en viss ålder så ska Landskrona stad erbjuda boende inom äldreomsorgen. SD har länge pekat på behovet av nya boendeformer för våra äldre i Landskrona. Vi menar att dagens äldreboenden bör kompletteras med s.k. trygghetsboenden. Den boendeformen ska rikta sig framförallt till de äldre som till stor del klarar sig själva, med eller utan hemtjänst, men känner sig otrygga i sina hem. Trygghetsboenden bör, förutom den vanliga anpassningen till en äldre kundgrupp, även innehålla en gemensamhetslokal med en värdinna som finns på plats på dagtid.

104 En stad att jobba och utvecklas i Sverigedemokraterna fick förra mandatperioden igenom en låglönesatsning bland Landskrona stads anställda, nu fortsätter vi kampen mot jämställda löner och avsätter därför medel i vår budget för ytterligare satsningar. Landskrona stad har i dag över anställda och av dessa har så många som 627 st. tillsvidareanställda en månadslön som understiger kr i månaden. Vi ser detta som en ren jämställdhetssatsning baserat på inkomst och inte kön. Många anställda inom den offentliga sektorn, varav största delen inom kommunerna, arbetar idag deltid trots att de vill och kan arbeta heltid. Ofrivilligt deltidsarbete medför en rad nackdelar i form av dålig ekonomi, dålig pensionsutveckling och försämrade möjligheter till kompetensutveckling. Detta är såklart ett problem för män såväl som kvinnor, men eftersom huvuddelen av de ofrivilligt deltidsarbetslösa är kvinnor är det också ett allvarligt jämställdhetsproblem. Den offentliga sektorn är Landskronas största arbetsgivare och för Sverigedemokraterna är det en självklarhet att denna bör gå i bräschen för goda villkor på arbetsmarknaden. Sverigedemokraterna anser att staten bör skjuta till de resurser som behövs för att alla offentliganställda som idag arbetar deltid, bör ges möjlighet att utöka sin tjänst till heltid. Kommunen bör utöva påtryckningar på staten för att detta ska bli verklighet. Tills vidare bör kommunen så långt ekonomin tillåter omvandla ofrivilliga deltider till heltidstjänster och noga studera lärdomarna och misstagen från de kommuner där rätt till heltid redan har införts. Delade turer, där personalen tvingas till långa och ofta obetalda håltimmar mellan två längre arbetspass, är ett fenomen som tyvärr är ganska vanligt på den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet inom den offentliga sektorn. Personer som uppskattar att arbeta med delade turer bör givetvis få fortsätta med detta. För en långt större grupp är de delade turerna dock en tvingande plåga. Många har svårt att få familjelivet att gå ihop. Tiden som skulle ha använts till att laga mat, skjutsa barnen till idrottsaktiviteter, läsa godnattsaga och så vidare försvinner. Många ser inte sina barn i vaket tillstånd på en hel arbetsvecka. Det är inte ovanligt att personer som arbetar delade turer dagligen känner stress och trötthet och många löper ökad risk för att drabbas av sociala problem. Bland Landskrona stads anställda så har sjukfrånvaron under 2014 stigit i de flesta verksamheterna och alla förebyggande åtgärder måste därför vidtas. Ur ett långsiktigt och strategiskt perspektiv är det viktigt att åtgärder vidtas för att ytterligare minska de delade turerna. Dåliga arbetsvillkor är en av huvudanledningarna till den hotande framtida bristen på vård- och omsorgspersonal. Delade turer är på många sätt ett fenomen kopplat till bristande resurser och underbemanning. Kommunen bör så långt det vara möjligt avskaffa de ofrivilliga delade turerna samt utöva påtryckningar mot staten om ökat ekonomiskt stöd för detta arbete.

105 Den första dagen som en anställd sjukskriver sig är en så kallad karensdag, vilket innebär att arbetstagaren för denna dag inte har rätt till någon sjukersättning som kompenserar för lönebortfallet. Karensdagarna blir i många fall kostsamma för de arbetstagare inom vården och omsorgen som ofta, på grund av sitt arbete, utsätts för olika virus och andra sjukdomar. Förutom att man blir sjuk på grund av sina arbetsuppgifter, så drabbas man alltså även av större lönebortfall än andra yrkesgrupper. Detta tycker Sverigedemokraterna är principiellt felaktigt. Kommunen bör därför vidta åtgärder som kompenserar de anställda, inom framförallt vården och omsorgen, som blivit sjuka efter att ha tvingats arbeta under högriskperioder. Därför vill Sverigedemokraterna att möjligheten till slopad karensdag utreds samt kostnadsberäkna vad ett genomförande skulle kosta. Vi vill att tidigare uppdrag till stadsledningskontoret om att kostnadsberäkna ett avskaffande av de delade turerna och att erbjuda anställda heltidstjänstgöring, redovisas och genomförs skyndsamt så att arbetet med att förbättra arbetsvillkoren för Landskrona stads anställda kan påbörjas. Landskrona ska vara en blomstrande stad där man vill jobba bo, leva och verka i. Företagsetableringen i Landskrona har ökat på senare tid och nu måste vi arbeta med att behålla företagen och ge dem möjligheter att utvecklas. Landskrona stad måste hålla god och lättillgänglig service där vänligt bemötande, snabb hantering och goda relationer skapas. I stället för att skrämma iväg företagare genom höjda miljöavgifter för årlig kontroll skulle Landskrona stad utan några större problem göra som många andra kommuner gör, en återbetalning av avgiften om inte årlig kontroll har genomförts. Ett enkelt sätt att visa att vi värnar om företagarna och att de endast betalar för de tjänster som faktiskt också utförs. Så bygger vi ett bra företagsklimat i Landskrona.

106 Fritid och idrottsstaden Landskrona har tidigare varit känd som idrottsstaden med välskötta anläggningar, och det är dags att vi blir det igen. Landskrona ska hålla god kvalitet på sina idrottsanläggningar, och för att ha ett varierande idrottsutbud så är det viktigt att stadens anläggningar löpande rustas upp och att det byggs nya. Det är viktigt att människor uppmuntras att aktivera sig på regelbunden basis, särskilt barn och ungdomar. Idrott är en folkrörelse och erbjuder inte bara människor hälsa utan även en meningsfull och innehållsrik fritid. Landskrona ska samarbeta med föreningar och företag och tillsammans erbjuda ett varierat utbud av fritidsaktiviteter. Det stöd som kommunen ger ska vara transparant och lättöverskådligt men samtidigt ge anordnarna självbestämmanderätt. I Landskrona gör vi inte skillnad på flickor och pojkars fritidssysselsättning eller aktiviteter. Det är lika viktigt att idrotten är inkluderande och tillgänglig även för de med någon form av funktionsnedsättning. Landskrona ska ha en generös hållning till handikappidrottsföreningar och se möjligheter vad det gäller fritid för personer med olika funktionshinder. Därför är vi glada för och vill stötta t.ex. Viarps Kör- och Ridklubbs satsning på att anpassa sin anläggning så att den blir tillgänglig för alla. Därför vill vi uppdra åt fritidsförvaltningen att i samråd med klubben säkerställa finansieringen för iordningställandet av etapp 2 och 3. Vår vision är att Landskrona ska bli den inkluderande idrottsstaden alla pratar om, och vill ta efter. Det är viktigt att beslut och förändringar förankras i samspel med de berörda föreningarna. Mer samråd ger en starkare Landskrona. Vi tror på en stark och levande landsbygd. Vad som behövs är en politik som skapar de optimala förutsättningarna för att leva, bo och verka utanför staden på landsbygd och i våra byar. Närhet till rekreation och motion är viktig därför och satsar vi mer på våra byar och vill bygga ut och rusta upp motions och rekreationsområden. Vi vill också att fritidsförvaltningen redovisar den kartläggning man fått i uppdrag att göra över ev. upprustningsbehov av alla idrottshallar i Landskrona stad. Sverigedemokraterna vill att fritidsförvaltningen utreder kostnader och förutsättningarna för en ny ishall och en inomhushall. Som ett led i vår satsning på landsbygd och byar avsätter vi medel i vår budget för en konstgräsplan i Härslöv. Stadsledningskontorets uppdrag om att ta fram en vision om hur byarna i kommunen kan utvecklas väntar vi med spänning på och ser fram emot en snar redovisning av uppdraget.

107 En ordentlig skola Skolan ska vara en sammanhållande plattform där elever fostras till goda samhällsmedborgare och framför allt tillägnar sig relevanta kunskaper. Mobbing och annat ofog ska motarbetas bestämt, samtidigt måste kommunen verka för nolltolerans vad gäller droganvändning. Det är för oss en självklarhet att både elever och lärare ska känna sig lugna och trygga i skolan först då finns goda förutsättningar för inlärning och kreativitet. Både lärare och elever ska känna lust att vara i skolan. Sverigedemokraterna vill se en ökad satsning på arbetsro och krafttag för att skapa ordning och reda i skolan. Våld, mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap ska motverkas genom ett aktivt agerande av lärare och skolledning. Alla incidenter måste anmälas och ingen skolas strävan efter gott rykte får någonsin resultera i en utebliven anmälan. Ordning och reda är i första hand inte en fråga om ekonomiska resurser utan snarare en fråga om prioriteringar och politisk vilja. Skolans värld är ofrånkomligen en spegling av samhället i övrigt med bristande respekt, våld och hot. Skolan är Sveriges största arbetsplats om man ser till antalet elever och personal. Det finns många olika aspekter som är viktiga för att skolan ska fungera bra. Landskrona stad och utbildningsförvaltningen har under många år satsat mycket på skolan vilket har gett resultat men Landskronas skolor har lång väg kvar och måste börja tänka nytt. Vi vill att Landskrona stad tar fram en handlingsplan för ordning och studiero i klassrummen som ett led i att förbättra resultaten samt arbetsmiljön. Det krävs stora satsningar på skolornas arbetsmiljö både inomhusmiljö och utomhusmiljö. Sverigedemokraterna satsar på riksnivå, på just arbetsmiljön i skolan och som ett led i detta vill vi även på lokal nivå att man ser över skolornas arbetsmiljö, för såväl lärare som för elever. Det handlar om allt från inbjudande utomhusmiljö till inomhusmiljö i form av ventilation, ljus och ljud. När det gäller just ljudnivån i klassrummen så är det konstaterat att buller är ett av skolans största arbets miljöproblem och här måste vi ta krafttag. Västervångskolan har med goda resultat gjort bullerdämpande åtgärder och med det också fått det lugnare och bättre arbetsro i de klassrummen. Flera lärare vittnar om att de har blivit av med huvudvärken och mår generellt bättre. De flesta som undervisar i de nya klassrummen märker en stor skillnad. Det går således till en ganska ringa kostnad att uppnå ganska mycket om man prioriterar rätt. En annan viktig åtgärd när det gäller arbetsro, speciellt för de lite svagare eleverna, är att införa mobilfria lektioner. Mobiler har ju en tendens att pocka på uppmärksamheten. I skolor som förbjudit mobilerna märks det tydligt: Elevernas provresultat förbättras med i snitt 6,4 procent. Det motsvarar fem skoldagar extra under läsåret, enligt forskare vid London School of Economics. Forskarna fann också att det var de svagare eleverna som gynnades mest av den mobilfria skolan - dubbelt så mycket som genomsnittseleverna. Något för Landskrona stads skolor att ta fasta på. Som förtroendevalda politiker i kommunfullmäktige och nämnder har vi det yttersta arbetsgivaransvaret i kommunen och måste skapa rätt förutsättningar för en god arbetsmiljö. Skolan är dessutom elevernas arbetsplats och lugn och ro genom god ventilation, bra ljus och bra akustik leder till ökad koncentration och bättre möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen.

108 En annan relativt enkel åtgärd som leder till ökad koncentration är ökat antal idrottstimmar eller daglig rörelse. Sverigedemokraterna har sedan tidigare igenom förslaget om daglig rörelse, vilket genomfördes mes som ganska tidigt sedan plockades bort innan det ens utvärderats ordentligt. Skolans prioriteringar speglar idag till stor del vad samhället värderar som viktigt. Vi lever i en mer digitaliserad värld som ökar kraven på att barn och ungdomar ska lära sig mer estetiska ämnen och matematik i skolan. Förmågan att vara språkligt kunnig och att kunna kommunicera ställer allt större krav. Detta är vad samhället efterfrågar och vad politikerna lyfter fram, därmed blir det den riktning som utbildningen tar. Rapporter i mängder talar om sämre psykisk och fysisk hälsa och sämre skolresultat. Ändå väljer de Landskrona stad fortfarande att blunda för de goda effekter som regelbunden daglig motion har trots en ständig strävan mot bättre skolresultat. Fler idrottstimmar under skoltid ökar koncentrationen i de teoretiska ämnena och lägger grunden till vanor som följer med in i vuxen ålder. Vanor som långsiktigt även kommer att avlasta sjukvården. I dag finns det vetenskapliga bevis för att regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för t.ex. bröstcancer med närmare 30 procent. Ur ett folkhälsoperspektiv är situationen allvarlig, men även ur ett samhällsekonomiskt då trycket på sjukvården ökar för varje år. Vi har alla mycket att vinna på att garantera att barn och ungdomar får tillgång till mer idrott. Vi vill att Landskrona stad redan nu förbereder för att öka antalet idrottstimmar eller som minimum inför daglig motion i skolorna. Det finns en bred politisk majoritet i riksdagen för att utöka antalet idrottstimmar vilket kommer att få positiva effekter på såväl skolresultat som för folkhälsan. Landskrona stad bör ligga i framkant och redan nu påbörja det arbetet. Vi vill i samma syfte se över möjligheten att ge Landskronas gymnasieelever möjlighet att få gratis gymkort, detta skulle ge alla oavsett socioekonomisk bakgrund möjlighet att träna. En del skolor i Landskrona har investerat i smartboard i pedagogiskt syfte. Smartboard är en stor skärm belyst av en datavideoprojektor och ansluten till en dator. Tavlan har en funktion för att registrera beröring och används istället för tavlan. Men på smartboard kan du dessutom använda alla resurser som finns på datorn och på internet. Du kan visa film, söka fakta på internet, besöka olika interaktiva webbsidor eller skapa egna interaktiva. Hela lektionen kan sparas och mejlas till frånvarande elever så att de inte missar någonting. Vi ser detta som en oerhörd tillgång för såväl lärare som elever och vill att möjligheten samt kostnaderna för att tillgodose varje skola med minst en smartboard, utreds. Som ett led i att locka Landskronas elever att genomföra sina gymnasiestudier så vill vi utreda möjligheten att erbjuda alla Landskronas gymnasieelever terminskort för tåg och buss. Detta ökar deras möjlighet att ta sig till kringliggande större städer med större utbud för olika aktiviteter, vilket uppges vara en faktor som får dem att välja en skola i en större stad.

109 Sverigedemokraternas tilläggsyrkande driftsbudget 2,5 mnkr till prioriterade löneökningar för tillsvidareanställda som har en månadslön understigande 23,000 kr. 2,0 mnkr för införandet av gratis lördagsbuss under 1 år. 0,5 mnkr för utökandet av en tjänst till budget- och skuldrådgivning för förebyggande arbete. Sverigedemokraternas ändringsyrkanden driftsbudget Att individ- och familjenämndens anslag för ekonomiskt bistånd minskas med 2,0 mnkr årligen Att kommunstyrelsens beredskap för satsningar minskas med 2,0 mnkr. Att utbildningsnämndens effektiviseringsuppdrag ökas från 1,0 mnkr till 2,0 mnkr. Sverigedemokraternas tilläggsyrkanden investeringsbudget Att till fritidsnämndens investeringsbudget 2017 tilläggsbudgetera 5,0 mnkr för en konstgräsplan i Härslöv. Sverigedemokraternas övriga yrkanden Att fritidsnämnden får i uppdrag att inför behandling av budget i november 2015 tillsammans med Stadsledningsförvaltningen och Viarps kör- och ridklubb ta fram ett förslag till hur etapperna 2 och 3 kan genomföras. Att ge omsorgsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten till slopad karensdag och kostnaden för ett sådant förslag för stadens vård- och omsorgsanställda. Att ge teknik- och servicenämnden i uppdrag att skyndsamt utreda hur skötseln av park- och miljöområden i och omkring byarna kan förbättras.

110 Att ge teknik- och servicenämnden i uppdrag att tillsammans med LSR skyndsamt se över och förbättra situationen omkring sop- och återvinningsstationerna i byarna. Att ge utbildningsnämnden i uppdrag att undersöka hur den nuvarande situationen ser ut avseende gymnasielevers intresse att ansluta sig till IS (Islamiska staten) samt vad gymnasieskolorna gör för att förebygga detta. Att ge utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram förslag och kostnader för att erbjuda tåg- och busskort som gäller för hela Skåne till de gymnasielever som väljer att studera i Landskrona. Att ge fritidsnämnden i uppdrag att utreda kostnader och förutsättningar för en ny ishall. Att ge teknik- och servicenämnden i uppdrag att undersöka möjligheten att gatuskyltar i Landskrona tätort återgår till den klassiska utformningen med vit text mot blå bakgrund. Att ge utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för ordning och studiero i klassrummen som ett led i att förbättra resultaten samt arbetsmiljön. Att ge utbildningsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten samt kostnaderna för att tillgodose varje skola med minst en smartboard. Att ge utbildningsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten samt kostnaderna för att ge Landskronas gymnasieelever möjlighet att få gratis gymkort. Att kommunstyrelsen snarast inleder en process som ska leda till att ett eller flera trygghetsboenden ska finnas tillgängliga för våra seniorer. Att i treklöverns förslag till uppdrag, p.28 under övrigt, tillföra att ta fram ett förslag på hur Uppstart Landskrona kan fortsätta sin verksamhet och utöka denna för uppväxlad affärsutveckling mot arbetslösheten.

111 Driftbudget, tkr Resultat enligt Treklöverns förslag Sverigedemokraternas tilläggsyrkanden: Prioriterade löneökningar för tillsvidareanställda som har en månadslön understigande kr Gratis lördagsbuss under 1 år Utökande av en tjänst för budget- och skuldrådgivning för förebyggande arbete Sverigedemokraternas ändringsyrkanden Anslaget till individ- och familjenämnden för fler försörjningsstödtagare minskas från 8 till 6 mnkr Anslaget för beredskap "satsningar" minskas med 2,0 mnkr Utbildningsnämndens effektiviseringsuppdrag ökas från 1,0 mnkr till 2,0 mnkr Summa ändringar Nytt resultat Varje år räknas för sig Investeringsbudget, tkr Summa Investeringsnivå enligt Treklöverns förslag Sverigedemokraternas tilläggsyrkanden: Ny konstgräsplan i Härslöv Summa ändringar Ny nivå För Landskronas framtid Stefan Olsson Carina Herrstedt Fredrik Malm Mona Andersson Bengt Hellström Britta Hellström Ulf Karlsson Fredrik Lövberg Daniel Engström Daniel Petersson Birgitta Kullvén Alf Andersson Olov Stråmark Lars Ekvall Marcus Ahl Lennart Nilsson Emil Fennstam