Att skriva uppsats i kulturgeografi

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att skriva uppsats i kulturgeografi"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för geografi och ekonomisk historia Att skriva uppsats i kulturgeografi Handledarna 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning ii Abstract iii 1. ATT SKRIVA UPPSATS Men många hållpunkter finns Uppsatsens delar Innehållsförteckning Abstract Inledning Syfte och genomförande Teori Metod Resultat Diskussion Sammanfattning Formella stilistiska krav Citat Källförteckning/Referenser Fotnoter Tabeller och figurer Böcker att läsa 8 2. UPPSATSLAYOUT Inställning av format Exempel på rubriknivåer 9 BILAGA 1. Uppsatsordning avseende examensarbeten i 10 Kulturgeografi 15 hp. BILAGA 2. Att opponera några tips och synpunkter 12 2

3 1 ATT SKRIVA UPPSATS kräver att man har fantasi och kan utveckla ett ämne till att bli något mer än en berättelse, men det kräver också att man uppfyller en del formella krav. Den vetenskapliga uppsatsen ska visa att man kan omsätta teoretiska kunskaper och testa dessa empiriskt. Antingen arbetar man induktivt, och låter empirin mynna ut i en teoretisk diskussion, eller så väljer man ett deduktivt angreppssätt och låter den teoretiska utgångspunkten vara vägledande för det empiriska arbetet. Fundera extra noga över hur man empiriskt kan testa eller mäta något och vad detta testande eller mätbara kan tänkas säga. Det är viktigt att din huvudfråga faktiskt är möjlig att besvara med vetenskapliga metoder. 1.1 Men, många hållpunkter finns En bra utgångspunkt när man väljer uppsatsämne är att fokusera på något man själv tycker är intressant, inom ramen för programmet eller kursen och som också uppfyller kraven på att vara empiriskt testbart/mätbart. Uppsatsämne väljs inte helt fritt. Som regel finns en lista med olika teman att utgå ifrån. Detta hänger dels samman med den forskningsprofil institutionen har, dels tillgången på kunniga och pålästa handledare. En andra utgångspunkt är att vara realist vad gäller tiden. Ett examensarbete motsvarar 15 poäng, och det ska alltså klaras av på en halv termin. Det är 10 veckor! I praktiken är tiden något kortare än 10 veckor eftersom din uppsats också ska ventileras vid ett seminarium och hinna läsas av en opponent. Dessa moment ingår i de tio veckorna. Här är det också viktigt att understryka att uppsatsskrivandet är ett heltidsjobb som inte ger utrymme för andra aktiviteter t.ex. dubbelläsning! Ibland tenderar man som uppsatsförfattare att bli överambitiös med avseende på uppsatsens längd, men en väl strukturerad och fokuserad uppsats är bättre än en lång och omständlig textmassa. Allt man gjort måste inte heller tas med i den färdiga uppsatsen. Att skriva kort och kärnfullt, gärna med enkel satsbyggnad och relativt korta meningar, ökar dessutom möjligheterna att bli läst. Vi rekommenderar en maximal uppsatslängd om ca ord. En god idé är att i ett tidigt skede göra ett utkast till disposition med preliminära rubriker för kapitel och delkapitel samt ungefär hur många sidor respektive del kräver. Denna strategi gör det också möjligt att arbeta med olika avsnitt i uppsatsen utan speciell inbördes ordning, vilket är bra om man t.ex. måste vänta på material. I så fall kan man börja arbeta på ett 3

4 annat kapitel. En annan bra idé är att upprätta någon form att tidsplan och på så sätt bilda sig en uppfattning om hur lång tid varje del av uppsatsarbetet får ta. Till första eller andra träffen med din handledare så brukar man definiera syftet. Det är viktigt att starten blir bra och att syftet och frågeställningarna blir korrekt formulerade och rimligt avgränsade. Tänk hela tiden på hur syfte och frågeställningar skall besvaras. När du formulerar ditt syfte, fundera på om det är möjligt att studera det aktuella ämnet, och hur du kan gå tillväga. Innan du börjar arbeta på allvar bör du ha en bild av arbetsprocessen: lämplig/möjlig metod, teoretisk förankring etc. Om du finner att problemet är intressant och spännande, men det verkar svårt att uppfylla syftet är det bättre att omdefiniera syftet eller byta ämne i ett tidigt skede. Under detta första arbete med ämnesval, syfte och arbetsgång bör du söka stöd hos din handledare, som kan hjälpa dig att redan inledningsvis begränsa uppgiften till en rimlig volym med hänsyn till uppsatsperiodens längd. Exempel på enkel arbetsplan: Nr Titel mm. Sidor Klart Avprickat 1 Formulera ett problem Göra en plan Innehållsförteckning 1 14xxxx 4 Handledning 14xxxx 5 Inledning. Varför denna studie och en kort 3 14xxxx inåkning i ämnet 6 Syfte: Klart definierat syfte och konkreta xxxx frågeställningar 7 Handledning 14xxxx 9 Metod: Beskrivning av och motiv för den valda metoden xxxx 10 OSV. x x Anmäla till uppsatsseminarium 1405xx x Skicks in uppsatsen för seminariebehandling 1405xx 1.2 Uppsatsens delar Det finns också ett antal formella krav på uppsatsen, d.v.s. ett antal kapitel eller delar som alltid skall vara med. Läs även instruktionerna i Att opponera längst bak i detta dokument. Denna handledning är ett stöd för dig att färdigställa en uppsats som möter högskoleförordningens formella krav. 4

5 1.2.1 Innehållsförteckning Ett examensarbete skall innehålla samtliga huvudkapitel och delkapitel (högst 3 nivåer: 1, 1.1, och 1.1.1) med sidhänvisning, förteckning över tabeller och figurer skall ingå. I Word finns ett bra system för format (se Format/Formatmall), där man kopplar till ett index (se Infoga/Index och Förteckningar), och när ändringar görs ändras också innehållsförteckningen automatiskt. Du kan dock behöva göra ett övningsdokument innan du börjar skriva på allvar med formatmallen för att lära dig alla finesser Abstract Abstract är en sammanfattning av syfte, metod och resultat på engelska och omfattar ca ½ sida. Abstract skrivs på en sida och placeras direkt efter innehållsförteckningen. Det är Abstract som läggs in i databaser, eller skickas ut när någon vill veta vad man skrivit Inledning Kort inåkning i ämnet. Varför är det ämne som undersöks intressant och vilken är bakgrunden? Det är i detta kapitel som läsarens intresse ska fångas, och kapitlet ska leda fram till ett problem, som sedan otvetydigt leder till syftet i nästa kapitel. I inledningen ska ämnet/problemet beskrivas så att både den vetenskapliga relevansen och den samhälleliga relevansen framgår tydligt. Ditt forskningsproblem kan alltså vara av mer inomvetenskaplig natur, t.ex. metodutveckling eller ett samhällsproblem där syftet kan vara att finna en lösning på t.ex. ett planeringsproblem. Poängen är helt enkelt att problematisera det du är intresserad av eller det som är din huvudsakliga frågeställning. Varför är det samhällsrelevant och varför är det teoretiskt/forskningsmässigt intressant. Inledningen bör omfatta två sidor Syfte och frågeställningar Formulera ett klart och precist syfte, som följer logiskt av inledningen. Syftet skall kunna läsas och förstås i sig självt. Du kan också formulera ett antal frågeställningar som gör det lättare för dig att uppnå syftet. Ett syfte kan se ut så här: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera betydelsen av bostadsort för flyttare över länsgräns i Sverige mellan åren

6 Ur detta syfte kan följande frågeställningar härledas: 1) Hur nöjda är människor som flyttat respektive bott kvar med förhållandena på sin bostadsort? 2) Vilka individ- och omgivningsrelaterade faktorer påverkar betydelsen av bostadsorten? Teori Teoriavsnittet kan sägas vila på två ben. Det ena benet avser de teoretiska utgångspunkter som ditt ämnes- och metodval vilar på. Inom vilken vetenskaplig tradition vilar din studie på? Om du studerar människors flyttningar kanske klassisk makroekonomisk migrationsteori kan utgöra en bas. Eller kanske du hellre vill studera flyttningar ur ett mer beteendegeografiskt perspektiv, med teoretisk tonvikt på livsstil? Det andra benet relaterar mer till det aktuella kunskapsläget. Vad är tidigare gjort inom området? Finns det liknande studier? Kan du hitta något som kan hjälpa dig att bena upp problemet och hur du ska se på det? Vill du testa tidigare studier mot din egen, eller vill du ytterligare öka kunskap och förståelse kring ett fenomen? Vad du än väljer - teorikapitlet får inte bli en solitär i din uppsats, ett kapitel som finns bara för att det ska finnas. Du måste kunna använda det empiriska materialet, vare sig det är kvalitativt eller kvantitativt, kopplat till teorin. Empirin ska testa, eller belysa, de teoretiska resonemangen. Du måste också återkoppla resultat och diskussion till teorin. En viktig del i teoriavsnittet är att referera till tidigare och liknande studier. Sök via universitetsbiblioteket (både tidskrifter och böcker) och t.ex. Google Scholar med sökord som passar din studie Metod Beskriv och motivera val av tillvägagångssätt för att uppnå syftet. Först bör du beskriva metoden allmänt. Kom ihåg att beteckningen kvalitativa metoder inte har något med undersökningens kvalitet att göra utan är den övergripande beteckningen för en metodfamilj. Var offensiv, och argumentera varför det valda angreppssättet passar för just ditt syfte. En studie blir inte heller kvalitativ bara för att man genomför en eller två intervjuer. Det är snarare HUR man väljer att analysera det insamlade datamaterialet som avgör om studien är kvalitativt eller kvantitativt präglad. Gå tillbaka till anteckningarna och kurslitteraturen för den metodkurs du tidigare gått. Läs på där och gör rätt! 6

7 Sedan ska du bli mer detaljerad i beskrivningen av hur du gjort. Den kan grovt sett delas in i två delar en som beskriver din metod för att skapa datamaterialet, och en som beskriver hur du analyserat ditt material. För alla empiriska studier gäller att population, urval, insamlingsförfarande skall beskrivas, liksom hur materialet bearbetats. Ett avsnitt med källkritik bör förekomma. Finns svagheter eller problem med ditt material? Är det tillförlitligt (validitet och reliabilitet) och är det heltäckande? Kan det vara problem vid tolkning av resultaten? Vid val av metod bör man också kort diskutera vilka andra tillvägagångssätt som hade varit möjliga att använda. En annan viktig aspekt som alltid måste redovisas är de etiska övervägandena. Om t ex personer intervjuats, har de i så fall blivit informerade om vad intervjun ska användas till och vad studien i stort handlar om? Har de haft möjlighet att tacka nej eller att läsa den transkriberade intervjun, eller blivit garanterade anonymitet? Resultat Här ska forskningsfrågorna besvaras. Eventuellt kan kapitlet inledas med en genomgång av materialet, en sorts bakgrundsbeskrivning. Vid exempelvis en enkätundersökning kan denna inledning vara att beskriva de svarande, så att läsaren får en bild av vilka som medverkat (fördelning på kön, ålder, utbildning, var de bor etc.). Detta är uppgifter som inte är centrala i själva resultatredovisningen, men viktiga för att man ska kunna bedöma relevansen i vad som gjorts. Man kan också börja med en kontextuell beskrivning av studien, exempelvis om man har gjort en fallstudie av en specifik plats eller region. Varför är just den studerade populationen, eller den specifika platsen relevant för denna studie? Därefter kommer resultaten, i siffror och tabeller med kommentarer eller enbart i text det beror ju på hur du genomfört studien. Utgångspunkten är att resultat endast presenteras och kommenteras, men INTE spekulationer, egna reflektioner eller teoretisk utveckling. Det senare görs istället i Diskussion. I vissa förekommande fall, studier med en mer humanistisk ansats som exempelvis bygger på en enkät/intervjustudie med många frågor, kan dock även tolkning och egna reflektioner också förekomma i resultatdelen. I dylika fall kan man använda rubriken Resultat och diskussion för presentationen av empirin (inklusive tolkningar) samt Generell diskussion, för den del där studien knyts ihop (se nästa avsnitt) Diskussion (Generell diskussion) 7

8 Här knyter du ihop dina resultat med det teoretiska avsnittet. Här är platsen att demonstrera den överblick som du har skaffat dig av studieområdet. Hur kan dina resultat kopplas till vad du redan vet, och vad som tidigare gjorts? Hänvisningar tillbaka till syftet och teoriavsnittet bör göras. Men var noga med att inte upprepa vad som redan är sagt i resultatdelen. I detta kapitel finns utrymme för egna tolkningar och reflexioner, men det är viktigt att det framgår när det är dina tankar och när du har hämtat något från annat håll. I princip ska inga nya källor eller fakta framkomma i en sammanfattning, utan här gäller hopknytning av säcken. Du behöver därför inte infoga nya referenser i diskussionen, däremot kan du med fördel hänvisa tillbaka till referenserna du använde i teoridelen på vilka sätt stödjer, kritiserar, eller utvecklar dina resultat de tidigare teorierna och/eller studierna? Samtidigt som du i diskussionsavsnittet kan tillåta dig själv att ta ut svängarna lite mer och tolka dina resultat i ett större sammanhang, bör du undvika att dra allt för vidlyftiga slutsatser. Fundera på om dina resultat verkligen stödjer de reflektioner du gör. Du kan också lägga till ett avsnitt om förslag till fortsatt forskning. Gav din studie upphov till nya frågeställningar (vilket inte är ovanligt) så kan du här peka ut färdriktningen för fortsatta studier Sammanfattning Vad ville du belysa, hur gjorde du, vad blev resultatet, och hur tolkar du det? Inte heller här ska nya källor eller fakta framkomma. Det kan vara knepigt att se skillnad mellan Abstract och Sammanfattning, men generellt är Abstract mycket kort, medan sammanfattningen kan vara ett par sidor (beroende på uppsatsens storlek). 1.3 Formella stilistiska krav Citat Kortare citat i en mening förses med citattecken ( ). Ange författare, årtal och sidhänvisning direkt efter citatet. T.ex. skiljer man mellan administrativ personal (tjänstemän) och driftspersonal (arbetare) (Törnqvist 1986, s 18). En del längre citat kanske är en ordagrann återgivning av vad en respondent sagt. Då kan du göra så här (mindre typsnitt, kursiv stil, och inskjutna höger och vänstermarginaler): 8

9 När jag först flyttade, flyttade hemifrån, var det viktigt att JAG flyttade. Det förändrade hela min tillvaro och min självkänsla. Det stärkte mig. (Intervjuperson 19) OBS, skriv inte citat som är längre än tre meningar (se foldern om fusk och plagiat vid Umeå universitet: pdf) Källförteckning/Referenser Alla publicerade, övriga tryckta och muntliga källor redovisas, liksom även Internetkällor. Observera att alla referenser som finns i referenslistan måste finnas hänvisade till i texten, och naturligtvis gäller också det omvända. Vi rekommenderar att du använder Harvard-systemet och att du alltid sidhänvisar, vid direkta citat (t.ex. Andersson 1998 s 23), När du mer allmänt refererar till en källa räcker författare och år (t.ex. Westin 1994). Internetkällor: Förutom fullständig webbadress (URL) anges även ansvarig organisation/person samt datum då uppgiften hämtats. Dessa data (inte minst webbadressen) kan ta stor plats. Därför hänvisas bara till organisation/namn och år i löpande text: (Trafikverket 2013), (Robertsfors kommun 2011) eller (SCB 2008). Fullständiga uppgifterna om internetadresserna presenteras i Källförteckning, där Internetkällorna redovisas i ett eget avsnitt under rubriken Elektroniska källor. Till exempel: SCB (2008) Preliminär befolkningsstatistik per månad asp. På UBs hemsida finns en användbar Skriva-sida som tar upp olika saker kring skrivandet, sökande efter referenser, referenshantering (Harvard, men också andra system som Oxford), mm. Besök med fördel UBs sida Skriva: Fotnoter Fotnoter kan användas till att förklara någonting som inte direkt har med framställningen i övrigt att göra. Det kan vara för att hänvisa till ett annat 9

10 ställe i uppsatsen eller för att avlasta texten från upplysningar som kan vara intressanta men som bryter framställningens gång. 1 Dessa noter placeras längst ned på aktuell sida Tabeller och figurer Tabellrubrik skrivs ovanför tabellerna (s.k. tabellhuvud) och figurrubrik under figuren (s.k. figurfot). Titta i vilken bok eller artikel som helst och se att det är standard. Dessa rubriker ska inte innehålla varken beskrivning eller tolkning av tabell/figur, utan endast ange vad illustrationen visar. Ev. källa anges alltid längst ned, dvs. under tabellen resp. figuren. Exempel på diagram samt text som refererar till figuren: alla företag egentliga turistföretag Figur 1. Attityder till påståendet, är Dalsland en välkänd turistdestination Not. 1 representerar Instämmer helt, 5 representerar Instämmer inte alls Källa: Författaren De flesta företagare som deltog i enkätundersökningen anser att Dalsland är en välkänd turistdestination. Som framgår av figur 1, är det dock de egentliga turistföretagen 1.4 Böcker att läsa Schött, K., Melin, L., Strand, H. & Moberg, B. (1998): Studentens skrivhandbok. Almqvist & Wiksell, Angered. 1 Fotnoter är bra att ta till då man vill förklara någonting som måhända tar för mycket plats i den löpande texten och bryter mot den huvudsakliga framställningen. Diskussioner av mer teknisk natur eller kommentarer som ligger vid sidan av ämnet kan med fördel placeras i fotnoter. Detta utesluter naturligtvis inte att man även här gör källhänvisningar som förslagsvis bekräftar det som står i fotnoten (Svensson 2003). 10

11 Svenska Språknämnden (1991): Svenska skrivregler. Almqvist & Wiksell, Uppsala. Trost, J. (2000): Att skriva uppsats med akribi. Studentlitteratur. 2 UPPSATS-LAYOUT 2.1 Inställning av format Använd med fördel den i wordprogrammet förinställda formatmallen. Vad gäller typsnitt, storlek och radavstånd rekommenderar vi Georgia, Times New Roman eller Cambria 14 punkter och enkelt radavstånd. Detta dokument är skrivet med Georgia 14, enkelt radavstånd, rak höger och vänstermarginal samt en blankrad mellan varje stycke. 2.2 Exempel på rubriknivåer 1 KAPITELRUBRIK (1:a nivån) (fetstil, versaler, 1 blankrad till löptext) 1.1 Underrubrik (2:a nivån) (fetstil, gemena, en blankrad till löptext) Underunderrubrik (3:e nivån) (normal, gemena, en blankrad till löptext) Använd inte fler än tre rubriknivåer och försök undvika enstaka underrubriker. Underrubriker används ju för att särskilja ett par eller fler innehållsdelar, en enstaka underrubrik blir därmed irrelevant. I detta dokument använder vi tre rubriknivåer. 11

12 BILAGA 1. ORDNING FÖR EXAMENSARBETE I KULTURGEOGRAFI För den enskilde studenten gäller följande: Val av uppsatstema Uppsatsvalet föregås av en information från kursansvarig lärare om möjliga uppsatsteman. Den studerande skall sedan välja ett av dessa teman. Uppsatsämnet väljs inom temat och i samråd med tilldelad handledare. Handledning Den studerande tilldelas senast när han/hon valt uppsatstema en handledare, som normalt har sin kompetens inom det aktuella studieområdet. Den studerande kallas till en första handledarträff men det ankommer därefter på studenten att upprätthålla kontakterna med handledaren och ta initiativ till möten med handledaren. Den studerande bör dock betänka att handledarna också har andra arbetsuppgifter. Detta betyder dels att man inte kan vänta till sista stund med att besöka handledaren eller kräva en omedelbar reaktion på ett manuskript, dels att det kan vara en fördel att göra upp om en tid för mötena samt att i god tid i förväg via mail sända de texter som man önskar diskutera. Som student har du rätt att påräkna handledning under aktuell termin. Efter överenskommelse med kursansvarig kan förlängd handledning ges om specifika skäl föreligger. Examination Examinationen sker i samband med seminariebehandling av den framlagda uppsatsen. Uppsatsseminariet är alltså en del av examinationen och en viktig del av uppsatsprocessen. Efter seminariet har du ungefär 1 vecka på dig att justera uppsatsen enligt de kommentarer du fått under seminariet. Uppsatsens formella godkännande och betyg ges först då synpunkterna från seminariet arbetats in i uppsatsen. Detta skall alltid ske i samråd med examinator. Handledarens roll är avslutad i samband med uppsatsseminariet. Uppsatsseminarier äger normalt rum under terminens sista vecka (d.v.s. första veckan i juni). 12

13 Anmälan till seminarium skall, med angivelse av uppsatsens titel, ske senast måndagen 2 veckor före seminarieveckan. Uppsats som skall seminariebehandlas skall i komplett skick inlämnas till studentexpeditionen minst en vecka före resp. seminarium. Uppsatserna skall inlämnas i form av en wordfil (OBS inte flera olika) via mail till den adress som anges. Varje uppsats granskas i ett plagieringsprogram. Betyg Uppsatser betygsätts i enlighet med betygsskalan underkänd godkänd - väl godkänd. För att ha möjlighet att erhålla betyget väl godkänd krävs att seminariet äger rum under schemalagd eller anvisad tid inom terminen för förstagångsregistreringen på kursen, samt att eventuella kompletteringar görs inom anvisad tid (ca 1 vecka). Den kompletterade uppsatsen mailas enligt instruktion till examinator som sätter betyg. Presenteras uppsatsen senare kan i normalfallet endast betyget godkänd erhållas om inte synnerliga skäl föreligger. Dubbelläsning räknas inte som ett synnerligt skäl. Publicering Ett antal kopior av varje uppsats som ska seminariebehandlas finns tillgängliga vid studentexpeditionen. Samtliga uppsatser som är godkända skall registreras och tillhörande fulltext deponeras i universitetsbibliotekets publiceringsdatabas, DiVA. Denna registrering gör du som student själv. Du kan inte få ut kurspoängen förrän denna registrering är gjord. Följ de instruktioner som du hittar via följande länk. Uppsatsen blir synlig och sökbar i DiVA först efter att registreringen godkänts av institutionens DiVA-administratör. Deponerad uppsats med betyget väl godkänd görs tillgänglig publikt i fulltext om du som student önskar det. Ett sådant medgivande till fulltextpublicering görs i DiVA. 13

14 BILAGA 2. ATT OPPONERA NÅGRA TIPS OCH SYNPUNKTER Att skriva uppsats är en viktig inskolningsprocess i det akademiska arbetet. Om detta finns mycket skrivet. Nedan tas en annan aspekt upp, nämligen opponerandet. Detta ingår i seminariekulturen. Att opponera är en svår roll. Den kräver kunskap och detta får man bl.a. genom att delta i seminarier. Det finns ett minimikrav på deltagandet i seminarier, och just för att utöka din kunskap rekommenderas du att delta i så många seminarier som möjligt. För att uppnå godkänt betyg är det obligatoriskt att delta vid minst tre seminarier utöver det där den egna uppsatsen läggs fram, samt det där man själv opponerar. Det finns emellertid mycket av teknik och träning som man kan tillägna sig också på annat sätt och några punkter diskuteras nedan. Ett första problem opponenten möter, är att man får sig en uppsats tilldelad, oavsett ämne och oavsett om man är intresserad av detta eller ej. Ett annat problem kan vara om man känner författaren. Det första problemet brukar gå över när man har läst uppsatsen, man blir oftast intresserad av innehållet. Det andra problemet kan man lättast klara av om man ser oppositionen som just en roll man har att spela. Det är olika aktörer som träder in i sina givna roller opponenten och respondenten. Nästa gång är rollerna ombytta. Några steg i förberedelsearbetet Börja med att läsa igenom uppsatsen snabbt och gör lite anteckningar som stöd för minnet. Fundera under genomläsningen på om det finns något problem, syfte, frågeställningar osv. Därefter börjar det egentliga jobbet. Nu kan du koncentrera dig på innehållet samt formen för uppsatsen. Vetenskapliga tidskrifter använder sig av s.k. referees, d.v.s. bedömare som för redaktionens räkning kritiskt granskar uppsatsen. Dessa bedömare får en handledning av redaktören d.v.s. en uppsats skall granskas efter en viss mall. Från en vetenskaplig tidskrift kan instruktionen till referees se ut på följande sätt: a) Var god sammanfatta huvudlinjerna i uppsatsen. b) Bidrar denna uppsats på ett väsentligt sätt till forskningen inom området? Kommentera. 14

15 c) Ger författaren en kärnfull introduktion till sitt ämne, tydliga uttalanden (hypoteser eller motsvarande) angående huvudlinjerna i uppsatsen? Inkluderas syfte, metoder, resultat och slutsatser? Kommentera. d) Verifieras slutsatserna i uppsatsen på basis av den givna informationen? Var god kommentera. e) Var god kommentera följande: uppsatsens längd i förhållande till innehåll, figurmaterial, referenser, noter, sammanfattning och titel. f) Var god ge övrig kritik eller kommentarer. Ge konstruktiva ändringsförslag. Ett annat exempel på hur man ska läsa en text med kritiska ögon finns i tidskriften Economic Geography: elines2012.pdf Detta räcker ett bra stycke för en opponent! Vi antar att opponenten har läst uppsatsen minst två gånger och funderat över vad som skall sägas. Nu vidtar en viktig del att göra oppositionen pedagogisk. Oppositionen bör omfatta några huvudpunkter: a) Referat av uppsatsens innehåll b) Huvudfrågor och huvudkritik c) Formfrågor (disposition; kommer de olika delarna i rätt ordning, m.m.) d) Slutomdöme. Glöm inte att balansera positiv och negativ kritik under oppositionen allt är inte bra, allt är inte dåligt! Ju mer konstruktiv kritik du ger, desto bättre är det för författaren och desto intressantare för seminariedeltagarna. Undvik att diskutera språkliga småfel, bättre är att markera dessa och lämna över till författaren efter seminariet. Formen för seminariet Själva formen för seminariet ser ut på följande sätt: 15

16 a) Seminarieordföranden gör en inledning i vilken författaren och opponenten presenteras. Kanske sätter ordf. in uppsatsen i ett sammanhang (t.ex. större projekt) samt ger ramarna för seminariet; b) Ordf. lämnar ordet till författaren som får göra några kommentarer (mycket kort!). Ofta brukar denne säga att det är några korrekturfel här och där, men det ser ni själva! Men författaren kan också ge några ord angående det sammanhang (projekt, delstudie osv.) i vilket uppsatsen skall ses; c) Därefter får opponenten ordet. Han/hon börjar med att ge ett kort referat av uppsatsen, ca 5-10 min. Detta referat får inte vara för detaljerat; det måste ta fram de stora dragen och de slutsatser som kommer fram. Detta referat skall ske på författarens villkor. Opponenten skall sålunda inte försöka profilera sig, utan referatet skall hållas objektivt. Referatet fyller två syften. För det första skall det visa att opponenten har förstått innehåll och budskap. För det andra skall det visa för ev. icke pålästa lyssnare vad uppsatsen handlar om. d) Efter detta referat tillfrågar ordf. författaren om denne har något att tillägga eller om denne är nöjd med referatet. Om så är fallet går ordet till opponenten för den egentliga oppositionen. Om författaren ej är nöjd kommenteras detta. Själva oppositionen En punkt som är nära nog obligatorisk är att kommentera syftet hur detta är formulerat och om det är uppfyllt. Ofta är det så att det finns olika syften här och var, ibland blandat med lite avsikter och lite mål osv. Som opponent bör man vara observant på hur vinklingen på syftet är gjord, att beskriva, att analysera, att förklara, att förstå osv. Var misstänksam mot att undersöka, att se på, eller titta på. Ofta tyder sådana formuleringar på att författaren inte vet vad han/hon har gjort. En annan viktig punkt är att söka efter en problemformulering och kommentera denna. Antingen finns den där, eller än värre den saknas eller vanligare den är oklart formulerad. Författaren har kanske inte gjort klart för sig vad problemet är än mindre hur det skall formuleras. Vad är då en problemformulering? Man kan och bör skilja mellan ett samhällsproblem och ett vetenskapligt problem (ofta kallat undersökningsproblem). Angående samhällsproblemet är detta ett problem som någon aktör har, t.ex. hushållen, företagen, kommunen eller näringsdepartementet. Ett samhällsproblem kan ofta formuleras som att 16

17 det är för mycket, för litet av något eller det kostar för mycket, eller också måste en avvägning göras mellan olika intressen hur skall detta ske? Hur har författaren balanserat olika intressen? Det vetenskapliga problemet då? Det kan gälla att kontrollera sanningshalten i ett påstående, att finna lämpliga mätinstrument osv. eller att relatera frågan till någon viss teori eller metodik. Ett angreppssätt för opponenten är att se om författaren kan föra diskussionen från samhällsproblem till vetenskapligt problem i den meningen att slutsatserna går genom samhällsproblem via vetenskapligt problem teori metodik empiri för att återföras till den ursprungliga frågeställningen d.v.s. i samhällsproblemet. Därmed inte sagt att alla uppsatser har ett samhällsproblem eller ens bör ha det, men det underlättar och gör ofta framställningen mer intressant! I många uppsatser finns hypoteser och/eller antaganden. Hur är de formulerade? Är de besvarade? Finns det frågeställningar i uppsatsen? Det är av intresse att skilja på frågeställning och fråga. Detta kan verka som en lek med ord, men så är inte fallet. Frågeställning är något relativt brett och tangerar ofta problemställning, medan fråga är smalt och preciserat. Teori: Vilken teori använder sig författaren av? Är den relevant? Motiveras valet av teori? Finns det en teorianknytning till empirin? Här finns ofta ett glapp. Teorin redovisas ofta för sig (pliktskyldigast) och empirin för sig, och sammansmältningen saknas ofta. Metodik och val av metod: Det finns olika skolor att definiera metod och metodik. Ofta ser man teknik beskriven under metod eller metodik. Författaren bör dock redogöra för både metoden och det mer praktiska tillvägagångssättet (d.v.s. datainsamling, bearbetning m.m.). Vad är det för typ av källor författaren använder sig av? Primära, sekundära? Hur behandlas dessa, finns värderingar, kunde andra källor utnyttjas; varför, varför inte? Empiri: Hur redovisas empirin? Ofta sker detta för detaljerat och tjatigt. Siffermaterial staplas ovanpå vartannat. Författaren tar det säkra före det osäkra och redovisar allt. Redovisningen är ett sätt att legitimera att författaren minsann har jobbat. Kunde man kanske rensa och vad är det viktigaste? Hur ser illustrationer ut? Används kartor? Analys sammanfattning och slutsatser: Här brukar ett par saker inträffa i uppsatser: 17

18 a) Teorin får inget större genomslag i den sammanfattande analysen. Att analysera är att kombinera detta att dra ut något från data så att de säger något utöver sig själv. b) Att sammanfatta är att komprimera och det kan också vara att hårdra data en smula. c) Slutsatser är något annat än sammanfattning. Det är att dra ut konsekvenser från data att föra dem utanför sig själva. Genom att ställa frågan: hur skall detta användas, vad blir de praktiska följderna, konsekvenserna, så kan du förstå mer vad som bör stå i slutsatsdelen. En opponent har här ofta en tacksam uppgift eftersom slutkapitlet i många uppsatser har tillkommit i all hast och för lite möda har lagts ner på detta. Vad gäller formfrågorna kan man t.ex. kommentera följande: a) Uppsatsens disposition: Hur är avvägningen mellan de olika kapitlen och deras inbördes placering b) Vem talar i texten? Författaren, andra som citeras? Skiljer författaren på egna värderingar och andras? Hur är citattekniken? Stjäl författaren? c) Är texten läslig? Hur använder författaren språket? Det här med huvudsats och bisats är viktigt och för långa meningar är en styggelse! Har opponenten korrekturläst texten är nog författaren tacksam om han/hon får det rättade exemplaret. Seminariet är oftast tacksamt för att det slipper stavfelen. Några saker behöver dock exemplifieras, så att denna del inte går spårlöst förbi. Slarv i formen, kan också vara slarv i innehållet. Ett omdöme bör ges om språket! d) Ev. frågeformulär skall medfölja och läggas i bilaga. Fundera på vad som kan och bör ligga i bilaga. Avsluta oppositionen med ett sammanfattande omdöme. Detta tycker jag är bra och detta är mina huvudinvändningar Här ska balansen mellan positiv och negativ kritik beaktas. Detta är en mycket viktig del av oppositionen eftersom författaren här får en sammanvägd bedömning av uppsatsens starka och svaga sidor och vad åtminstone opponenten anser borde justeras eller förbättras. 18

19 Några avslutande kommentarer Ofta är det så att man i början, när man läser igenom uppsatsen första gången, inte tror att man har något att komma med. Efter att ha tänkt och läst en gång till, brukar emellertid detta inte vara något problem. Stoffet brukar räcka! Opponenten bör också försöka finna ett allmänt problem/en frågeställning som kan diskuteras i seminariegruppen. Det kan avse alltifrån teori (den i uppsatsen använda eller alternativa teorier), metod, det studerade fenomenet eller samhällsproblemet. Detta behöver inte nödvändigtvis vara en kritik eller ifrågasättande av innehållet i uppsatsen, utan syftar snarare till att få med övriga seminariedeltagare i en diskussion. Seminariet bör kunna pågå under åtminstone 60 minuter. Även i de fall det inte finns mycket att kritisera eller berömma bör opponenten kunna väcka några allmänna frågor som kan diskuteras i hela gruppen. Avslutningsvis bör betonas att opponentens roll är att granska innehållet och att ge konstruktiv kritik. Att alltför ensidigt betona brister i uppsatsen, s.k. sågning, överensstämmer inte med god seminariekultur vid vår institution och ska således inte förekomma. Vid seminariet skall både opponenten och respondenten vara så förberedda att de kan föra diskussionen fritt. Att opponenten läser innantill i sitt manus skall således inte förekomma. En bristfälligt utförd opposition kan dessutom innebära att man blir underkänd och får göra en ny opposition vid ett senare tillfälle. Men om du utgår från instruktionerna i denna text och tar rollen som opponent på allvar ska det inte behöva inträffa. 19

Att skriva uppsats i kulturgeografi på kandidatnivå

Att skriva uppsats i kulturgeografi på kandidatnivå UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för geografi och ekonomisk historia Att skriva uppsats i kulturgeografi på kandidatnivå Handledarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning i 1. ATT SKRIVA UPPSATS 1 1.1

Läs mer

Att skriva PM. En promemoria ska innehålla följande:

Att skriva PM. En promemoria ska innehålla följande: Att skriva PM En promemoria ska innehålla följande: Innehållsförteckning: Samtliga avsnitt i texten med sidhänvisning, förteckning över tabeller och figurer. Notera dock att kortare PM, upp till 5 sidor

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen vt 2015 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1. INTRODUKTION tisdag 20 januari kl. 13-15 i sal 328. Uppsatsen är terminens stora

Läs mer

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Filosofiska institutionen 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett informationsmöte om delkursens innehåll. Ett nytt möte äger rum några

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett planeringsmöte om seminariets innehåll. Då bestämmer vi också upplägget för

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning Historiska institutionen HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats En liten vägledning Innehåll B-uppsatsen: mål, krav, bedömning... 3 Kursens mål... 3 Krav på uppsatsen... 3 Att arbeta

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Att skriva magister- och masteruppsats på CTR LUNDS UNIVERSITET CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP (CTR)

Att skriva magister- och masteruppsats på CTR LUNDS UNIVERSITET CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP (CTR) Att skriva magister- och masteruppsats på CTR LUNDS UNIVERSITET CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP (CTR) 2 ATT SKRIVA MAGISTER- OCH MASTERUPPSATS PÅ CTR Att skriva magister- och masteruppsats på

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

Examensarbete i psykologi 30 hp ht 2012-

Examensarbete i psykologi 30 hp ht 2012- KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Psykologi Psykologprogrammet Examensarbete i psykologi; 30 hp Examensarbete i psykologi 30 hp ht 2012- vt 2013 Schema Uppdaterat

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Birgittaskolan Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3,

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2014 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 2014-09-03 1. INTRODUKTION onsdag 3 september kl. 13-15 i sal 300. Uppsatsen är terminens stora

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp)

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1 INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1. Försöksplan Syftet med försöksplanen är att du ska få projektets (begränsade) målsättning helt klar för dig innan

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013

LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 LATHUND FÖR VENTILERING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 Ventileringen av examensarbetena sker i seminarieform och tar oftast

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Examensarbeten inom matematik Gemensamma riktlinjer för hantering

Examensarbeten inom matematik Gemensamma riktlinjer för hantering Examensarbeten inom matematik Gemensamma riktlinjer för hantering Författare: Börje Nilsson Termin: from HT 2013 För kurserna: 2MA11E, 4MA11E, 5MA12E och 5MA11E 1 (9) Innehåll Inledning 3 Disposition 3

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), HT-15 Kursansvarig lärare Tiziana Sardiello Rum B944 Tel: 163164 E-mail: tiziana.sardiello@sociology.su.se

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Utbildningsnivå: Delkursen ges i kursen Sociologi I Giltig fr.o.m. Höstterminen 2013 Poäng: Delkursen omfattar 3 hp Ansvarig lärare Thomas Florén, Fil

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) VT 2013 Ansvarig lärare: Stefan Wiens, Ph.D., professor Rum 215, Frescati Hagväg 9 sws@psychology.su.se 08-163933 (nås

Läs mer

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet 1 (3) Kursplan Kursens benämning: Vetenskaplig metod A Engelsk benämning: Scientific method A Kurskod: 1MV015 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Denna kursplan är fastställd av Ämnesrådet i Ledningsvetenskap

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2013

PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2013 PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2013 Kursens upplägg Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om principer och tillvägagångssätt i samhällsvetenskapligt

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Handbok för skrivande av A-, B- och C-uppsatser i socialantropologi, LiU. Oktober, 2014

Handbok för skrivande av A-, B- och C-uppsatser i socialantropologi, LiU. Oktober, 2014 Handbok för skrivande av A-, B- och C-uppsatser i socialantropologi, LiU Oktober, 2014 2 Innehållsförteckning Kursplanerna för uppsatsskrivande en sammanfattning... 4 Uppsatsprocessen... 5 Val av uppsatsämne...

Läs mer

Studiehandledning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE (EXAMENSARBETE) I ARBETSTERAPI ARB029

Studiehandledning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE (EXAMENSARBETE) I ARBETSTERAPI ARB029 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi Studiehandledning SJÄLVSTÄNDIT ARBETE (EXAMENSARBETE) I ARBETSTERAPI ARB029 rundnivå (C), 15 hp Kursansvariga: Susanne ustafsson och unilla Forsberg-Wärleby

Läs mer

Titel. Äter vargar barn?

Titel. Äter vargar barn? Fredrika Titel Undertitel Äter vargar barn? En fältstudie Ta bort denna ruta ur ditt dokument! Den finns bara med som en vägledning och skall inte finnas i det färdiga dokumentet. Gymnasiearbete vt 2014

Läs mer

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN (engelsk benämning Introduction, FL, 3 ECTS) Utbildningsnivå: Delkursen ges i kursen Sociologi I Giltig fr o m: Vårterminen 2009 Poäng: Delkursen omfattar

Läs mer

UPPSATSER MR-PROGRAMMET

UPPSATSER MR-PROGRAMMET UPPSATSER MR-PROGRAMMET 1. PM om uppsatsskrivning 2. Litteratur 3. Framläggning praktiskt 4. Opponents uppgift 5. Uppsatser i biblioteket 1. PM OM UPPSATSSKRIVNING Formella krav för kandidatexamen För

Läs mer

Examensarbete i språkteknologi

Examensarbete i språkteknologi Examensarbete i språkteknologi Beáta Bandmann Megyesi Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet Översikt Examensarbetets innehåll Regler och principer Lärare och handledare Lärandemål

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Slutexamensarbete i psykologi 30 hp ht 2015-vt 2016

Slutexamensarbete i psykologi 30 hp ht 2015-vt 2016 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Psykologi Psykologprogrammet Examensarbete i psykologi; 30 hp Slutexamensarbete i psykologi 30 hp ht 2015-vt 2016 Schema Uppdaterat

Läs mer

Allmänna riktlinjer för opposition, examination och publikation av uppsats

Allmänna riktlinjer för opposition, examination och publikation av uppsats Sociologiska institutionen Uppsala universitet 3 okt -2012 Allmänna riktlinjer för opposition, examination och publikation av uppsats Att tänka på inför uppsatsskrivandet Studentarbeten omfattas normalt

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30, 2015-01-26 Introduktion

Läs mer

Uppsatser i Informatik

Uppsatser i Informatik LINKÖPINGS UNIVERSITET 2008-02-22 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Informatik Ulf Melin Uppsatser i Informatik Systemvetenskapliga programmet, vt 2008 Att skriva uppsats inom Informatik

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier. PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2012 Kursens uppläggning Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om principer och tillvägagångssätt

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

En liten praktisk guide till delkurs 4: Skriftlig uppgift (7,5 hp) (och examensarbete LHS, 10 poäng)

En liten praktisk guide till delkurs 4: Skriftlig uppgift (7,5 hp) (och examensarbete LHS, 10 poäng) En liten praktisk guide till delkurs 4: Skriftlig uppgift (7,5 hp) (och examensarbete LHS, 10 poäng) En övning i vetenskaplig arbete Den skriftliga uppgiften du ska göra är en övning i vetenskapligt författande

Läs mer

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström Gymnasiearbetet Daniel Nordström Presentationens innehåll Film gymnasiearbetet Gymnasiearbetet i korthet Gymnasiearbetet mot högskoleförberedelse Planering-genomförande och utvärdering Planeringen för

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Ansvarig lärare: Marco Tullio Liuzza, Ph.D., post doc Rum 218, Frescati Hagväg 9A Marco.Tullio.Liuzza@psychology.su.se

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier. PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, VT 2013 Kursens uppläggning Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om principer och tillvägagångssätt

Läs mer

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Gäller för självständigt arbete i biologi, miljövetenskap, markvetenskap, livsmedelsvetenskap, lantbruksvetenskap, kemi och teknologi. För att bli

Läs mer

IDÉHISTORIA Stockholms universitet

IDÉHISTORIA Stockholms universitet 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen vt 2016 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskursen version 5, 2016-02-03 Lärare: Elisabeth Mansén & Staffan Bergwik elisabeth.mansen@idehist.su.se & staffan.bergwik@idehist.su.se

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar: Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) 1 För uppsatskurserna i datorlingvistik gäller generellt att de består av

Läs mer

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Civilrätt C Juristprogrammet Uppsatsföreläsningar C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Laura Carlson 2016 Formalia Antalet ord Uppsatslängden ska vara minst 3 500 och maximalt 4 000 ord (inklusive

Läs mer

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007)

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Rektors och fakultetens riktlinjer Rektor utfärdade i juni 2006 riktlinjer för

Läs mer

Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp

Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp Stockholms universitet, Sociologiska institutionen Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp Utbildningsnivå Delkursen ges som en del av kursen Sociologi II. Poäng Delkursen

Läs mer

Handbok för skrivande av magisteruppsatser i socialantropologi, LiU. Oktober, 2014

Handbok för skrivande av magisteruppsatser i socialantropologi, LiU. Oktober, 2014 Handbok för skrivande av magisteruppsatser i socialantropologi, LiU Oktober, 2014 2 Innehåll Introduktion... 4 Socialantropologi 4... 4 Kursmålen... 4 Delkurserna... 5 Uppsatsprocessen... 6 Val av uppsatsämne...

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Bodil Ohlsson (Kursansvarig termin 10), reviderad 2016-02-11 Introduktion till guiden

Läs mer

1. Bakgrund. 2. Vad är fusk

1. Bakgrund. 2. Vad är fusk - Policy för hantering av fusk vid den Statsvetenskapliga Institutionen 1. Bakgrund För att bevara utbildningens kvalitet och trovärdighet är det viktigt att vi förebygger fusk och vidtar disciplinära

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Lathund för uppsatshandledare, uppsatsstudenter och seminarieledare

Lathund för uppsatshandledare, uppsatsstudenter och seminarieledare Lathund för uppsatshandledare, uppsatsstudenter och seminarieledare Inledning Vissa krav gäller uppsatserna på alla nivåer. De ska vara självständiga arbeten som utgår från en vetenskapligt motiverad fråga

Läs mer

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kursbok, Delkurs 2, studiehandledning, v 9-13 Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kurskod: 971G20 Kursansvarig

Läs mer

Kemiska institutionen Receptarieprogrammet 180 hp Examensarbete i farmaci, 15 hp. 2011/2012 Page 1 (10) Examensarbete i farmaci 15 hp

Kemiska institutionen Receptarieprogrammet 180 hp Examensarbete i farmaci, 15 hp. 2011/2012 Page 1 (10) Examensarbete i farmaci 15 hp 2011/2012 Page 1 (10) Examensarbete i farmaci 15 hp Handledning för examensarbeten inom Receptarieprogrammet läsåret 2011/2012 2011/2012 Page 2 (10) Allmän information om examensarbetet Mål Kursens mål

Läs mer

Riktlinjer för examensarbetare

Riktlinjer för examensarbetare Riktlinjer för examensarbetare Informationen för dig som ska göra examensarbete finns för det mesta på LTH:s hemsida: http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/. Studenten förväntas vara

Läs mer

Anvisningar för examensarbete på magisternivå inom energiteknik 15 hp Högskolan i Halmstad

Anvisningar för examensarbete på magisternivå inom energiteknik 15 hp Högskolan i Halmstad Anvisningar för examensarbete på magisternivå inom energiteknik 15 hp Högskolan i Halmstad 1. Information Denna handledning gäller för studerande som planerar att genomföra examensarbete inom utbildningen

Läs mer

Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp

Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp Stockholms Universitet, Sociologiska institutionen Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp Utbildningsnivå Delkursen ges som en del av kursen Sociologi II. Poäng Delkursen

Läs mer