Fallstudie på Statens pensionsverk
|
|
- Cecilia Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för informationsteknologi och medier UTVECKLINGSMODELL FÖR FRAMTIDENS MYNDIGHET (Magisteruppsats, D-nivå) (Examensarbete, 20p) Handledare: Aron Larsson Examinator: Love Ekenberg Inlämningsdatum: Studenter: Markus Sundström, Anders Rönnqvist,
2 Sammanfattning 24-timmarsvisionen har kommit att bli det brukliga begreppet för regeringens krav på myndigheterna att öka tillgängligheten mot sina kunder och användare. Idén med 24- timmarsmyndigheten är att en användare, av en myndighets tjänst, skall kunna få tillgång till tjänsten på en tid som passar användaren bäst, inte utifrån myndigheten. Teoretiskt sett, skulle detta innebära tillgänglighet, 24-timmar om dygnet, 365 dagar per år. Regeringen har inte formulerat så starka krav på visionen 24-timmarsmyndighet. Statskontorets fyra bedömningsområden, har tillämpats för att mäta Statens pensionsverks (SPV) 24-timmarsnivå på webbplatsen och även jämföra med andra myndigheters webbplatser. Här visar det sig att SPV:s vision överensstämmer med mätningens mål för en 24-timmarswebbplats. Tidigare fanns inte något direkt sätt att mäta om en myndighet kunde titulera sig 24-timmarsmyndighet, Statskontoret arbetar för närvarande med att ta fram en modell som beräknas vara färdig under april I rapporten presenteras modellen, Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten, för uppföljningar av 24- timmarsmyndigheter. Denna implementeras på SPV. Modellen har delat upp verksamheten i tre områden med underliggande kriterier. Områdena är indelade i förvaltningsinterna effektiviteten, samhällsnytta och konsekvenser, där samhällsnyttan är det område som SPV behöver utveckla mest. Eftersom det inte finns någon utvecklingsplan för 24-timmarsarbetet på SPV, har utifrån modellen tagits fram ett antal utvecklingsområden. Det som framkommit av studien och implementeringen av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten är att SPV inte kommer att uppnå visionen om att bli en 24- timmarsmyndighet utifrån dagens arbete, utan det krävs ett mer målmedvetet och direktare arbete utifrån de givna områdena. ii
3 Abstract Latterly, the 24/7 agency has been established as the common name used when referring to the Swedish government's requirements for increased accessibility by its citizens to public authorities. The basic idea is that citizens, with the help of ICT, are able to have access to the services provided by a public authority at any time from anywhere. One problem is that the Swedish government has not yet prescribed definitive criteria for public authority requirements and has left it up to the authorities themselves to formulate objectives and strategies. Therefore, there is a definite need for development models which can clarify the objectives and measure the progress of any public authority striving to become a 24/7 agency. This thesis presents a developmental model which enables progress measurements to be made within specific areas, thus providing a way to identify where the greatest efforts should be made within the ongoing development process. A case study is also carried out, in which the developmental model is applied to The National Government Employee Pensions Board (SPV). At present it is anticipated that there will be a large increase in the expected number of retirements and that this will, very shortly, add an additional strain to the public finances thus SPV is under a great deal of pressure to be prepared to handle this situation and maintain a secure and stable authority. SPV must therefore become an even more efficient public administration. The main results of the case study show that SPV's development towards the vision of the 24/7 agency is insufficient with respect to two criteria, namely those of internal efficiency and public utility. iii
4 Förord Användningen av informationstekniken (IT) har under de senaste åren genomgått en närmast explosiv utveckling. Detta har föranlett att myndigheterna måste följa med i utvecklingen och försöka utnyttja tekniken för att ge bättre service och tillgänglighet till medborgarna, det som i modern tid kallas 24-timmarsmyndigheten. I denna examensrapport försöker vi att utreda en del frågeställningar kring begreppet 24- timmarsmyndighet samt sätta dessa i relation till verksamheten vid Statens pensionsverk. Vi vill rikta ett särskilt tack till vår handledare, Aron Larsson, samt till vår kontaktperson vid SPV, Birgitta Sandström som gjort det möjligt för oss att genomföra detta examensarbete. Vi vill dessutom tacka de personer vid SPV som ställt upp med tid och kraft i samband med våra intervjuer, dessa är framför allt Roine Amonsson, Hans Brännlund, Catharina Ottander, Torbjörn Sundgren, Mårten Lampinen, Anna Modin och Patrik Jonasson. Utöver dessa vill vi också tacka de personer utanför SPV:s organisation som stöttat oss, dessa är först och främst Bengt Lindstedt, 24-timmarsdelegationen, samt Olle Olsson, W3C. Därtill vill vi också rikta ett tack till professor Love Ekenberg för att han ställt upp som examinator med allt vad det innebär. Sundsvall den 10 januari 2005 Anders Rönnqvist och Markus Sundström iv
5 Innehållsförteckning 1 Inledning Myndigheternas historik och förvandling till 24-timmarsmyndighet Statens pensionsverk Pension Allmän pension Tjänstepension Privat pensionssparande SPV: s nuvarande funktion Övergripande mål SPV:s framtida roll Problembakgrund Problemformulering Syfte Målgrupp Disposition timmarsmyndigheten Regeringens arbete Regeringens mål Arbetet med att skapa ytterligare möjligheter för förändringen Regeringens initiativ Myndigheternas arbete och problemområden Sveriges internationella ställning E-nämnden Vägledningen 24-timmarswebben timmarswebben timmarswebbens hjärtepunkter Utformning av 24-timmarswebben Samverkan i ett 24-timmarsperspektiv Varför skall en myndighet samverka? Krav om samverkan Webbsamordning Samverkan och standardisering Statens samverkansorgan Samverkansprojektet VISAM v
6 2.7 Mätmetoder för 24-timmarsmyndigheten SPV:s mätmetoder Statskontorets fyra bedömningsområden för webbplatsen timmarstrappan System för uppföljning av 24-timmarsmyndigheten Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Beskrivning av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Beskrivning av kriterierna Resultatberäkning Krav för titulering av 24-timmarsmyndighet Metod Tillvägagångssätt Forskningsmetoder Tillförlitlighetsdiskussion Validitet Reliabilitet Validitet och reliabilitet Datainsamlingsmetod Författarnas datainsamlingsmetod Intervjuer Analysmetod timmarsmyndigheten SPV SPV:s utseende som 24-timmarsmyndighet SPV:s formella krav SPV:s 24-timmarsarbete Prioritering i kundgrupperna SPV:s 24-timmarsgrupp Förutsättningar med 24-timmarsarbetet Sveriges förutsättningar SPV:s förutsättningar Pågående e-projekt Webbplattformen Minpension.se Rapport Direkt Säkerhetsprojektet vi
7 4.6 SPV:s fortsatta arbete Långsamt framåt Effektivisering Mål och visioner med SPV:s e-tjänster Samverkansperspektivet Dagens samverkan Dagens webbsamordning Samverkan för 24-timmarsmyndigheten SPV SPV:s webbsamordning som 24-timmarsmyndighet Nödvändiga förändringar Nödvändiga organisatoriska förändringar Nödvändiga tekniska förändringar Implementering av modeller Implementering av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Förvaltningsinterna effektiviteten Produktivitet (P K ) Kvalitet (K K ) Samverkan (Sam K ) Kostnadseffektivitet (Ke K ) Samhällsnyttan Tillgänglighet (T K ) Service till bolag och medborgare (S K ) Tillgång till offentliga handlingar (T K ) Insyn Möjlighet att påverka Konsekvenser Integritet Förtroende för förvaltningen Kunder utan IT-stöd Implementering av Statskontorets fyra bedömningsområden timmarsställningen på webben årsskiftet 2003/ timmarsställningen på webben årsskiftet 2004/ timmarsställningen på webben årsskiftet 2005/ timmarsställningen på webben årsskiftet 2006/ timmarsställningen på webben årsskiftet 2007/ timmarsställningen på webben utifrån dagens visioner Jämförelse på webben med andra myndigheter vii
8 6 Analys av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Kännetecken för en bra uppföljningsmodell Utvärdering av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Uppfyller modellen kännetecken för en bra uppföljningsmodell? Modellens tillförlitlighet Tituleringskrav Alternativ presentation av mätresultat Analys av resultat Analys enligt Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Förvaltningsinterna effektiviteten Produktivitet Kvalitet Samverkan Kostnadseffektivitet Samhällsnyttan Tillgänglighet Service till bolag och medborgare Tillgång till offentliga handlingar Insyn Möjlighet att påverka Konsekvenser Integritet Förtroende för förvaltningen Kunder utan IT-stöd Analys enligt Statskontorets fyra bedömningsområden Utvecklingen från årsskiftet 2003/2004 till vision Konstruerandet av 24-timmarswebben Webbsamordning Slutdiskussion timmarsmyndighetens utseende Definition av 24-timmarsmyndighet Definition av 24-timmarsSPV SPV:s förändringar Nuvarande planerade förändringar SPV efter nuvarande planerade förändringar Förvaltningsinterna effektiviteten Samhällsnyttan Konsekvenser Utvecklingen av webbplatsen viii
9 8.3 Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten SPV:s 24-timmarsnivå och tituleringskrav för 24-timmarsSPV Förändring på SPV enligt Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Förvaltningsinterna effektiviteten Samhällsnyttan Konsekvenser timmarsSPV:s utvecklingsområden Fortsatt forskning Förslag till vidare studier på Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Förslag till vidare forskning inom ämnet 24-timmarsmyndighet Bortom syftet Referenser Bilaga 1 Intervjuer, hösten 2004 Bilaga 2 Organisationsschema Bilaga 3 Utvecklingstrappa Internet Bilaga 4 Utvecklingsinriktning Bilaga 5 Sammanställning: Kriterier för granskning av offentliga webbplatser ix
10 Figurförteckning Figur 1 Pensionspyramid... 4 Figur 2 SPV:s kundgrupp... 5 Figur 3 Disposition... 9 Figur 4 Bredden på e-tjänstutvecklingen Figur 5 Webbsamordning, problembeskrivning Figur 6 Webbsamordning, målbeskrivning Figur 7 24-timmarstrappan Figur 8 - Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Figur 9 Tituleringsskala för 24-timmarsmyndigheter Figur 10 Analysmodell Figur 11 Samordning av SPV: s 24-timmarsgrupp Figur 12 Andel personer som utnyttjat Internet i myndighetssyfte Figur 13 Vad användarna vill att myndigheterna skall prioritera Figur 14 SPV:s utvecklingstrappa för webbplatsen Figur 15 Förvaltningsinterna effektiviteten Figur 16 Samhällsnyttan Figur 17 Konsekvenser Figur 18 Fokusering av 24-timmarswebben från 24-timmarsmyndigheten Figur timmarsställningen 2003/ Figur timmarsställningen 2004/ Figur timmarsställningen 2005/ Figur timmarsställningen 2006/ Figur timmarsställningen 2007/ Figur timmarsställningen utifrån visionerna x
11 Figur 25 Tullverket, Figur 26 PPM, Figur 27 Alternativ presentation av mätresultat Figur 28 SPV:s 24-timmarsställning Figur 29 Utvecklingskurva för SPV:s 24-timmarswebb Figur 30 Webbsamordning av minpension.se Figur 31 Diskussionsmodell Figur 32 SPV:s 24-timmarsnivå, november Figur 33 Utvecklingsområden för 24-timmarsSPV xi
12 1 Inledning Kapitel 1 behandlar bakgrunden till ämnet, de problem som finns, syfte, problemformulering samt målgrupp. Kapitlet avslutas med en disposition som visar hur rapporten är upplagd med kapitelindelning och innehåll. 1.1 Myndigheternas historik och förvandling till 24- timmarsmyndighet Den offentliga förvaltningen består idag av ett relativt stort antal självständigt ledda förvaltningsenheter 1. Den statliga förvaltningen är organiserad i ett förhållandevis litet regeringskansli och ett antal separata myndigheter. Regeringen styr myndigheterna genom skriftliga beslut som antagits vid regeringssammanträden. Regeringen är i sin tur ytterst ansvarig gentemot Riksdagen för förvaltningen. Den svenska förvaltningsmodellen gör att regeringen får möjlighet att spela en annan roll än i länder där enskilda ministrar direktstyr den del av förvaltningen som de ansvarar för. Istället för att arbeta med detaljerade verksledningsfrågor kan den svenska regeringen fokusera på rollen som koncernledning, på strategiska frågeställningar och på målen för verksamheten. Myndigheterna är en del av den statliga verksamheten och har lydnadsplikt mot regeringen. Myndigheterna ingår i riksdagens kontrollmakt och spelar en viktig roll i det demokratiska systemet. Den offentliga förvaltningen har fått sin nuvarande utformning genom successiva reformer under lång tid. (Riksrevisionsverket, 1996) Den svenska förvaltningsmodellens rötter går tillbaka till 1634 års regeringsform, författad av 1600-talets store rikskansler Axel Oxenstierna. Då inrättades fem ämbetsverk för rikets förvaltning, så kallade ämbetsmannamyndigheter. De fem ämbetsverken var Svea hovrätt, krigsrådet, amiralitetet, kansliet och räkningskammare. Av de fem ämbetsverken var kansliet det viktigaste. (Sundbärg, 1901) De viktigaste förändringarna under den återstående delen av 1600-talet skedde inom förvaltningens område och innebar, att antalet centrala ämbetsverk ökade. Konsekvensen var att riksråden alltmer utestängdes från ämbetsverkena och blev därigenom mer fristående. (ibid) Efter den svenska armens nederlag 1709 vid Poltava, den så kallade frihetstiden ( ) var rådet förvaltningens hjärta. Det var slut på det kungliga enväldet och rådet leddes av kanslipresidenten. Ämbetsverkena fick rollen av centrala myndigheter som var underordnade regeringen. Dessa myndigheter fick till sig delegerat beslutsrätten i många väsentliga arbetsuppgifter. (Riksrevisionsverket, 1996) 1 Statsmyndigheter, landsting och kommuner samt bolag och stiftelser med förvaltningsnära uppgifter 1
13 Under den gustavianska tiden ( ) blev rådet genom 1789 års statsvälvning avskaffat, men hade redan dessförinnan förlorat ansenligt i betydelse. Medan rådets befattning med domarmakten betroddes åt en nyinrättad högsta domstol, överflyttades riksstyrelsen i övrigt huvudsakligen till överläggningen. (Sundbärg, 1901) Under det karolinska enväldet och under den följande tiden ända fram till 1809, förordnades ofta tillfälliga kommissioner för särskilda förvaltningsgrenar, genom vilken ärendena leddes till de ämbetsverk där de rätteligen skulle höra. Man kan säga att myndigheterna delades upp i bitar. (ibid) Sveriges ännu gällande statsförfattning kom efter 1809 års statskupp. Då stadgades förvaltningsmyndighetens ställning som gav dem mer makt och självställning. Systemet med självständiga myndigheter blev under 1800-talet möjligt genom den centrala statsförvaltningen. (ibid) Kollegiets utveckling under det senaste seklet speglar i stor utsträckning framväxten av de moderna myndigheternas Sverige. I många fall har ett ansvar för ett nytt arbetsområde först lagts på kollegiet. När så verksamheten vuxit i omfattning har uppgiften så småningom "knoppats av" och en ny myndighet bildats. Myndigheterna har alltså byggts upp kring detta frö från kollegiet. (Kommerkollegium, www) Under 1900-talets gång har statsförvaltningen expanderat och fått uppgifter av en helt annan karaktär. Sverige har under efterkrigstiden gått från en central detaljstyrning av förvaltningen till en mål- och resultatstyrning som ger statsmyndigheter, kommuner och landsting ökad frihet att välja de bästa sätten att använda tillgängliga resurser för att nå de uppställda målen. De båda världskrigen bidrog till att accelerera den tekniska utvecklingen. Betydande infrastrukturella satsningar som följde av den tekniska tillväxten krävde ett aktivt statligt engagemang. Sveriges utveckling speciellt efter andra världskrigets slut var ekonomiskt gynnsamt. Landet var bland de enda med oskadat näringsliv och komplett arbetsstyrka. Detta visade sig i att antal myndigheter och de statliga anställda ökade betydligt under åren Antalet centrala ämbetsverk ökade från 50 till 63 och antalet förvaltningsnämnder från 30 till 53. (Riksrevisionsverket, 1996) År 1955 fastställdes den allmänna verksstadgan. Den innehöll generella föreskrifter för statliga förvaltningsorgan, till exempel skulle arbetet bedrivas så enkelt, snabbt och ekonomiskt som möjligt. Ärenden skulle dock inte behandlas av mer personal än tidigare. Stadgan innehöll att nödvändig kontakt skulle finnas med allmänheten och massmedia. På begäran skulle också andra myndigheter få de upplysningar som de krävde. (Halvarsson, 1995) År 1987 började en ny förvaltningslag att gälla. Bestämmelserna i den tidigare lagen från 1971 kompletterades för att förbättra förhållandet mellan myndigheterna och allmänheten. Dessutom framhävdes större krav på samverkan mellan myndigheter. Målen för den offentliga verksamheten definieras i termer av effektivitet, produktivitet och kvalitet. (Riksrevisionsverket, 1996) 2
14 Den offentliga förvaltningen började redan under 1960-talet använda sig av digitaliserad informations- och kommunikationsteknik. Tekniken innebar grunderna för att databaserna kunde digitaliserades och de automatiserades senare när man införde elektroniska kontorssystem för ordbehandling och enklare kalkyler. (Regeringen, 2004:1, www) 1990-talet var informationsteknikens genombrottsdecennium, vilket har påverkat myndigheterna i stor omfattning. Under 1990-talet ökade informationsteknikens utvecklingshastighet och bidrog till webbplatser, information, tjänster och enklare ärenderutiner från centrala, regionala och lokala myndigheter på Internet. IT-utvecklingen har även medfört en ökad samverkan över myndighetsgränserna. (Regeringen, 1998, www) Utifrån denna utveckling har begreppet 24-timmarsmyndighet växt fram och regeringens målsättning från 1997, om ett informationssamhälle för alla. 24-timmarsmyndigheten är samlingsbegreppet för regeringens vision om framtidens förvaltning, i stora drag bygger den på att myndigheterna förväntas vara tillgängliga dygnet runt, det vill säga; 24-timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Man kan dock inte kräva att myndigheterna skall vara fysiskt närvarande under dygnets samtliga timmar. Därför handlar 24-timmarsmyndigheten till stor del om att hitta tekniska lösningar, som gör det möjligt för medborgarna att få hjälp med sina ärenden när det passar dem. Detta kan ske genom en rad medier, till exempel webbplatser, SMS-tjänster, talsvar och Digital-TV. 24-timmarsmyndigheten bygger enligt Gunnar Lund till stor del på att effektivisera och förenkla för bolag och medborgare, 24-timmarsmyndigheten är den svenska versionen av e-government. 1.2 Statens pensionsverk Statens Pensionsanstalt (SPA) som är Statens pensionsverks (SPV) föregångare försökte under början av 1900-talet att få ordning i dåtidens pensionskassor och institutioner. SPA var en splittrad verksamhet som var uppdelad på flera myndigheter där en del svårare ärenden kunde ligga på hög i flera år. Det behövdes en förändring och det ansvariga departementet initierade att den statliga tjänstepensionen skulle sammanföras till ett verk. Förslaget godtogs av regeringen och det nya verket: Statens personalpensionsverk, idag Statens pensionsverk bildades juli 1963 och den nya verksamheten organiserades i olika byråer. I det nya SPV blev tillämpningen av tjänstepensioneringen noggrannare och mer jämförlig. Man kunde då som pensionär för första gången vara säker på att få en konsekvent och rättvist bedömd pension. Bolagiseringen under 1990-talet innebar att Statens pensionsverk för första gången utsattes för konkurrens. Tidigare hade SPV varit ensam att tillhandahålla pensionslösningar för det statliga kollektivet. Nu växte en tradition fram som innebar att statliga bolag fick möjlighet att fritt välja bland de olika bolagen som erbjuder pensionstjänster. (Statens pensionsverk, 2003) 3
15 1.2.1 Pension Pension kan ses som en uppskjuten lön som ens arbetsgivare dragit av i en pensionsavgift medan man arbetat. Detta avdrag får den anställde sedan ut som pension. Pensionen kommer från flera olika håll: allmän pension, avtals- eller tjänstepension, samt eventuell privat pensionssparande. (Statens pensionsverk, 2004, www) Fördelningen i de olika delarna illustreras i figur 1. Figur 1 Pensionspyramid Allmän pension Den allmänna pension har alla mer eller mindre rätt till, beroende på hur länge man bott i landet som vuxen. Under arbetslivet bygger en medborgare upp kapital till sin allmänna pension när han/hon arbetar, studerar, gör värnplikt eller har små barn (föräldrapenning). Allmän pension består av garantipension 2, inkomstpension 3, och premiepension 4. Den allmänna pensionen utbetalas från Försäkringskassan och personligt valda förvaltningsbolag. (Föreningssparbanken, www) Tjänstepension Tjänstepension eller som det benämns; avtalspension, är ett komplement till allmänna pensionen och bygger på avtal mellan fackförbund och arbetsgivare. Tjänstepension får medborgaren om man med sin arbetsgivare och sitt fackförbund slutit kollektivavtal eller om ens arbetsgivare tecknat ett individuellt pensionsavtal för sina anställda. SPV utbetalar tjänstepensioner och andra avtalsförmåner för anställda inom statsförvaltningen. (ibid) Privat pensionssparande Privat pensionssparande är monetära medel som medborgaren själv har valt att avsätta till ett privat pensionssparande, i en bank eller genom att teckna en pensionsförsäkring hos 2 Garantipensionen får en person som haft en låg eller ingen inkomst. 3 Baseras på den sammanlagda inkomsten som en person haft under hela sitt liv. 4 Premiepension baseras också på den sammanlagda inkomsten men är den del som man själv placerar i olika fonder. 4
16 ett försäkringsbolag. Att spara privat till pensionen är ett skattegynnat sätt att komplettera pensionen. Privat pensionssparande är en utfyllnad till den allmänna pensionen och tjänstepensionen. (Premiepensionsmyndigheten, www) SPV: s nuvarande funktion SPV är idag en av Sveriges största leverantörer av pensionstjänster för de statliga och privata avtalsområdena. Vid myndigheten arbetar sammanlagt 350 anställda i Sundsvall och Söderhamn. Statens pensionsverk hanterar tjänstepensioner samt andra förmåner för statliga myndigheter och statliga bolag. SPV betalar ut cirka pensioner varje månad till ett årligt värde av 11 miljarder kronor. Några av kunderna är Posten, Chalmers, Vägverket och Försvarsmakten. SPV tillhandahåller pensionsservice för 550 arbetsgivare med drygt anställda och pensionärer. (Statens pensionsverk, 2004, www) Verksamheten styrs av regeringen genom finansdepartementet, styrningen sker via verksförordning, instruktion, samt regleringsbrev. Nuvarande generaldirektören, Agneta Norén, ansvarar och leder den löpande verksamheten i enighet med SPV-styrelsens 5 direktiv och riktlinjer. (Statens pensionsverk, 2002) SPV:s kundgrupp Aktivt statligt anställd Arbetsgivarna Pensionärer Statliga myndigheter Statliga bolag Figur 2 SPV:s kundgrupp 5 SPV:s styrelse har fullt ansvar 5
17 Statens pensionsverks huvudsakliga uppgift är att beräkna och betala ut tjänstepensioner och andra avtalsförmåner för anställda inom statsförvaltningen. SPV beräknar även pensionspremier för arbetsgivare och redovisar statens totala tjänstepensionsskuld. SPV:s kundgrupp presenteras i figur 2. SPV:s verksamhetsidé är att sköta tjänstepensioner med statlig anknytning på ett serviceinriktat, säkert och effektivt sätt. SPV är indelad i två kärnverksamheter, den statliga och den konkurrensutsatta verksamheten. (Statens pensionsverk, 2004, www) Inom den konkurrensutsatta verksamheten har de statliga bolagen valt en annan pensionslösning än vad som gäller för den statliga verksamheten i övrigt. Det innebär att "någon" måste förvalta kapitalet för dessa pensionslösningar, då SPV är en myndighet och får inte förvalta kapital. Detta innebär att myndigheten gick ut i en upphandling som resulterade i att verksamheten idag har ett samarbete med Skandia i dessa frågor. Detta samarbete sker endast mot den konkurrensutsatta verksamheten, SPV sköter administrationen men förvaltningen av medel ligger hos Skandia. (Loo, www) När det gäller den statliga verksamheten finns förvaltningen av kapitalet i staten. Eftersom det endast är statliga verk och myndigheter som är SPV:s kunder inom detta område. (ibid) SPV:s tjänsteutbud inom avtalsområdena statliga myndigheter och statliga bolag är att besvara förfrågningar från bland annat pensionärer, statligt anställda och arbetsgivare på olika bolagen; beräkna och utbetala pensioner utföra skuld och premieberäkningar till arbetsgivare bedriva utbildningar och arrangera seminarier utgöra konsultstöd i olika pensionsfrågor statistiktjänster (Statens pensionsverk, Navet, intranät) Övergripande mål Statens pensionsverks övergripande mål är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, kunder och näringsliv. SPV:s bidrag till en effektiv statsförvaltning består framförallt av en säker och stabil utbetalning av pensioner och övriga förmåner inom det statliga kollektivet. (Finansdepartementet, 2004) SPV:s framtida roll I fyrtio år har Statens pensionsverk administrerat statlig tjänstepension. Verksamheten har alltid varit föränderlig. Förändringsarbetet går vidare mot högre automatisering, ökad 6
18 effektivitet, samhällsnytta och serviceinriktning. Den stora framtida förändringen som påverkar SPV kommer att vara när fyrtiotalisterna, som är en stor och betydelsefull grupp, pensioneras. Det kommer att bli en samhällsekonomisk påfrestning där även SPV kommer att bli drabbad. Framöver kommer pensionsåldern att bli högre, vilket beror på det faktum att människan lever allt längre. Det blir enligt Roine Amonsson fler pensionärer som skall betjänas av allt färre arbetande på verksamheten. Dessa faktorer ligger till grund för att SPV i framtiden skall effektivisera och spara monetära medel liksom alla andra myndigheter. SPV:s ledstjärna skall alltid, nu och i framtiden, vara att åstadkomma rätt pension vid rätt tidpunkt. (Statens pensionsverk, 2003) 1.3 Problembakgrund I och med den snabba utvecklingen inom IT-området de senaste åren måste myndigheterna följa med i utvecklingen, dels för att förbättra servicen till medborgarna och bolagen, dels även för att dagens förvaltning måste utvecklas för att möjliggöra rationaliseringar, effektiviseringar samt möjlighet att klara en ökad arbetsmängd. SPV står inför en ökning av antalet pensioner som skall administreras samtidigt som kravet på rationalisering av organisationen finns. SPV måste hantera en större mängd ärenden med mindre mänskliga resurser. Detta leder till att man måste öka automatiseringsgraden samt låta kunderna göra större del av arbetet. 1.4 Problemformulering Problemformuleringen är uppdelad i tre olika områden, med underliggande problemfrågeställningar: 24-timmarsmyndigheten Hur ser en 24-timmarsmyndighet ut? Hur ser SPV ut som 24-timmarsmyndighet? Vad måste SPV uppfylla för att titulera sig 24-timmarsmyndighet? Nulägesanalys Hur arbetar SPV för att bli en 24-timmarsmyndighet? Hur långt har SPV kommit i sin strävan att bli en 24-timmarsmyndighet, såväl förvaltningen i allmänhet som webbplatsen idag och imorgon? Mätmetoder Finns det idag någon relevant mätmetod för utveckling av 24-timmarsmyndigheter? Hur mäter SPV hur långt på vägen man kommit? Vilka är SPV:s utvecklingsområden? 7
19 1.5 Syfte Syftet är att undersöka och klargöra förutsättningar för utveckling av SPV som 24- timmarsmyndighet. Rapporten kommer att fokusera på en egen modell för att ta fram beslutsunderlag för den fortsatta utvecklingen. I undersökningen fokuseras på 24- timmarswebben och dess utveckling analyseras. Aspekter som säkerhet och tekniska lösningar berörs endast ytligt eftersom de i sig själva är stora områden. 1.6 Målgrupp Rapporten vänder sig till myndigheter som verkar för utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten och till Statskontoret. Fokus har lagts på SPV:s intresse utifrån 24-timmarsgruppens prioriteringar. Undersökningen leder till en del förslag till vidare forskning vilket gör att den kan användas som underlag till fortsatta studier inom området. 8
20 1.7 Disposition I figur 3 presenteras dispositionen för rapporten. -Kapitel 1 - Inledning Historik, problembakgrund, problemformulering, syfte, målgrupp och disposition Bakgrund -Kapitel 2-24-timmarsmyndigheten Teoretisk grund för 24-timmarsmyndighet; begreppet 24-timmarsmyndighet, 24-timmarswebb, samverkan, mätmetoder Teoretisk nivå -Kapitel 3 - Metod Beskrivning av studiens metod -Kapitel 4-24-timmarsmyndigheten SPV Empiriskt material av hur SPV skulle se ut som 24-timmarsmyndighet Empirisk nivå -Kapitel 5 - Implementering av modeller Implementering av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten samt Statskontorets fyra bedömningsområden för webbplatsen -Kapitel 6 - Analys av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndighet Utvärdering och tillförlitlighetsdiskussion av modellen Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndighet Analytisk nivå -Kapitel 7 - Analys av resultat Resultaten från implementeringen i kapitel 5 analyseras -Kapitel 8 - Slutdiskussion Definition av 24-timmarsmyndighet samt 24-timmarsSPV. Diskussion kring implementeringens resultat, slutsatser samt förslag till vidare forskning Figur 3 Disposition 9
Nämnden för elektronisk förvaltning
Nämnden för elektronisk förvaltning fastställer gemensamma standarder för myndigheters elektroniska kommunikation med varandra och med medborgare och företag Inrättades 1 januari 2004 13 ledamöter Statskontoret
Läs merVägledning för kanalstrategi
Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,
Läs merRedovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster
1 (6) 2008-05-30 Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster Uppdraget Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har i regleringsbreven för 2008 fått i uppdrag
Läs merRiktlinjer för IT i Halmstads kommun
Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5
Läs mer24-timmarsmyndigheten
DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål
Läs merIT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18
IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens
Läs merSAMSET dagsläget sommaren 2003
SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merDET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR
DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som
Läs merStrategiska förutsättningar
ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade
Läs merFörvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV
Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen
Läs merDigital strategi för Uppsala kommun 2014-2017
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,
Läs merBeslut vid regeringssammanträde: Delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Senast ändrad:
Sök i Rättsdatabaserna Post 1 av 1 i DIR Dir nr: Dir. 2005:52 Departement: Fi Finansdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-05-12 Rubrik: Delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning
Läs merAtt styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75)
REMISSVAR 2008-02-12 Dnr 2007/01896 Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75) Sammanfattning Riksgälden är positiv till utredarens förslag att renodla, förenkla och förtydliga
Läs mer65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)
Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning
Läs merProgram för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010
1(6) Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010 Ersätter programmet för utveckling av elektroniska tjänster 2004-03-01 39 Fastställd av kommunfullmäktige 2008-12-15 214 2(6) Program
Läs merLedamot av myndighetsstyrelse
Ledamot av myndighetsstyrelse Till Dig som är styrelseledamot eller som erbjuds att bli det De statliga myndigheternas styrelser har en viktig uppgift. De är ett instrument för regeringens styrning av
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs merEn enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag
Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 008.18
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 008.18 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2007-05-28 73 2007-05-29 2007/237-008 E-24 BROMÖLLA STRATEGI e-24 Bromölla strategi Innehåll 1 Introduktion
Läs mer24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén
24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är
Läs mer2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig
2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart
Läs merSamråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer
Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer 1. Om dig Vem svarar du som? Privatperson På jobbets eller en organisations vägnar Förnamn Efternamn Mejladress Var bor
Läs merDygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster.
Dygnet runt Anna G Tufvesson/Mira 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Varför e-tjänster? Ny informationsteknik gör det enklare för medborgare och företag att ta del av samhällets
Läs merKommittédirektiv. En expertgrupp för digitala investeringar. Dir. 2017:62. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2017.
Kommittédirektiv En expertgrupp för digitala investeringar Dir. 2017:62 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2017. Sammanfattning En särskild expertgrupp i form av en kommitté ges i uppdrag att stödja
Läs merRiktlinjer för översättningar i Försäkringskassan
1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.
Läs merKommunikationspolicy
SID 1(6) Kommunikationspolicy PROGRAM PLAN RIKTLINJER Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(6) Helsingborgs stads styrdokument
Läs merMed tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)
REMISSVAR 1 (6) DATUM 2018-10-22 ERT DATUM 2018-06-28 DIARIENR 2018/146-4 ER BETECKNING Fi2018/02431 Regeringskansliet Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten 103 33 Stockholm
Läs merStrategi för e-tjänster i Kumla kommun
1(6) 2015-04-21 KS 2015/44 Kommunstyrelsen Strategi för e-tjänster i Kumla kommun Antagen av kommunstyrelsen 2015-09-02 2(6) Innehåll Strategi för e-tjänster i Kumla kommun... 1 Vision... 3 Mål... 3 Syfte...
Läs merIKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014
1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens
Läs merEnmansbolag med begränsat ansvar
Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och
Läs merVallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga
Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merKommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014
Kommittédirektiv Utveckling i staten genom systematiska jämförelser Dir. 2014:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur utveckling och effektivisering
Läs merInrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merRegeringskansliet Socialdepartementet Stockholm
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets
Läs merVerksamhetsinriktning hösten 2018
2018-06-27 Verksamhetsinriktning hösten 2018 Innehåll 1. Verksamhetsinriktning hösten 2018... 3 1.1 Händelser som påverkar esam... 3 1.2 Förslag till övergripande inriktning hösten 2018... 3 2. Mål och
Läs merBetänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu
Yttrande 851 81 Sundsvall 2017-06-20 0771-670 670 www.bolagsverket.se Ärendenummer AD 524/2017 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu (Fi2017/01289/DF)
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 3834-3:2005 Fastställd 2005-12-22 Utgåva 1 Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material Del 3: Normala kvalitetskrav (ISO 3834-3:2005) Quality requirements for fusion
Läs merÖverenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna
Läs merEnligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.
Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)
Läs merwww.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning
www.pwc.se/eforvaltning Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning Den tredje generationens e- förvaltning Genom att till stor del betrakta offentlig information och e-tjänster som gemensamma
Läs merVägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11
Vägledningen 24-timmarswebben Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Vad? Ca 150 riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor Senaste version 2006
Läs merFörsäkringskassan informerar. Pension utomlands
GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad
Läs merÖvergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer
Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.
Läs merBetänkande av Utveckling av lokal service i samverkan: Se medborgarna för bättre service för medborgarna (SOU 2009:92)
851 81 Sundsvall 2010-04-13 1 (6) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Diarienr AD 46/2010 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Lars
Läs merIntroduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering
Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merSå enkelt som möjligt för så många som möjligt.
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning
Läs merFinansdepartementet. Magnus Enzell Finansdepartementet
Magnus Enzell Att utveckla den svenska förvaltningen En förvaltning förverkligar politiska mål En effektiv förvaltning skapar grogrund för tillväxt Stolta anor men stor ryggsäck Förvaltningspolitisk doktrin:
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté
Läs merFinansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ökad styrning av myndigheternas lokalisering
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ökad styrning av myndigheternas lokalisering Februari 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till förordning om statliga myndigheters
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en
Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en europeisk superdator Utbildningsdepartementet 2018-02-15 Dokumentbeteckning KOM (2018) 8
Läs merStyrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport och utblick
2016-12-12 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/577 Kommunstyrelsen Styrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport 2012-2016 och utblick 2017-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs meröverenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om ett enklare företagande med digital förvaltning för perioden
e Regeringskansliet Bilaga till protokoll I 6, vid regeringssammanträdet den 15 juni 2017, dnr N2017/04297/FF 2017-06-15 Näringsdepartementet överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 3834-5:2005 Fastställd 2005-12-22 Utgåva 1 Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material Del 5: Referenser med vilka överensstämmelse är nödvändig för att hävda överensstämmelse
Läs merLedamot av insynsråd
Ledamot av insynsråd Till Dig som är ledamot av ett insynsråd eller som erbjuds att bli det Insynsråden vid de statliga myndigheterna har en viktig uppgift. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn och
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merGöteborgs Stads program för IT
Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige
Läs merKommittédirektiv. Översyn av stabsmyndigheter. Dir. 2007:20. Beslut vid regeringssammanträde den 15 februari 2007
Kommittédirektiv Översyn av stabsmyndigheter Dir. 2007:20 Beslut vid regeringssammanträde den 15 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare får i uppgift att göra en översyn av Ekonomistyrningsverket
Läs merVerksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018
Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro
Läs merADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Läs merTieto Forum dagar
Tieto Forum - 360 dagar Digitaliseringsresan Daniel Brandell, digitaliseringsstrateg Tieto Sweden daniel.brandell@tieto.com Digitaliseringsresan Digitalisering vad innebär det? Digitaliseringens nytta
Läs merSammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring
Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering
Läs merEn karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ
En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga
Läs merSverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.
EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar
Läs merFORTUM BRYR SIG OM DIN PENSION OCH DINA FÖRSÄKRINGAR
FORTUM BRYR SIG OM DIN PENSION OCH DINA FÖRSÄKRINGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning - Kunskap och engagemang nyckeln till medvetna förmånsval Pensionstjänsten - En samlad bild av din pension och dina försäkringar
Läs merSlutsatser och sammanfattning
Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet
Läs merKommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010
Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande
Läs mer2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera
2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga
Läs merFörvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118)
TSG 2009-196 Fi2008/7973 REMISSVAR 1(7) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU
Läs merEn karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ
En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga
Läs merDigitalisering av det offentliga Sverige
Digitalisering av det offentliga Sverige 2016-08-28 Frukostseminarium Mål för digitaliseringen av det offentliga Sverige Förvaltningspolitik It-politik Digital förvaltning Digitalt först En innovativ och
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merPROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN
PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN 2015-2018 Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den
Läs merStrategi. Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun. Ett Hållbart Digitaliserat Herrljunga Kommun
DIARIENUMMER: KS 158/2018 FASTSTÄLLD: KF 13/2019-02-12 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: -- GILTIG TILL: DOKUMENTANSVAR: Tillsvidare Kommundirektör Strategi Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun Ett
Läs merInformationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den
Läs merInternrevisionsförordning (2006:1228)
Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som
Läs merYttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare
LANTMÄT E RIET 1 (5) YTTRANDE 2014-08-14 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2014/1597 Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare Regeringskansliets dnr 52014/ / 1992/ SFÖ 1.
Läs merRevidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Kommunstyrelsen 2019-01-29 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2019:41 Birgitta Berg 016-710 18 33 1 (2) Kommunstyrelsen Revidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merDIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER
DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro
Läs merNEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp
Läs mer2015-02-20 Av Christer Wikström
2015-02-20 Av Christer Wikström Det orangea kuvertet Förfäras ej du lilla hop, så lyder inledningen till en psalmtext bearbetad av Johan Olof Wallin. Det kan också vara inledningen till artikeln om det
Läs merYttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Bergdahl Olle Datum 2017-05-15 Diarienummer KSN-2017-1683 Kommunstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merMyndigheten för digital förvaltning
Myndigheten för digital förvaltning Organisationskommitté för inrättande av en myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn (Fi2017:09) Utredning 2017:09 1 Digital ledning Digital innovation
Läs merNu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas
Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten
Läs merBelopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension
1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merPolicy för kommunikation
Policy för kommunikation Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om den 11 december Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Policy för kommunikation Kommunfullmäktige 2017-12-11
Läs merStrategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Läs mer