Fallstudie på Statens pensionsverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fallstudie på Statens pensionsverk"

Transkript

1 Institutionen för informationsteknologi och medier UTVECKLINGSMODELL FÖR FRAMTIDENS MYNDIGHET (Magisteruppsats, D-nivå) (Examensarbete, 20p) Handledare: Aron Larsson Examinator: Love Ekenberg Inlämningsdatum: Studenter: Markus Sundström, Anders Rönnqvist,

2 Sammanfattning 24-timmarsvisionen har kommit att bli det brukliga begreppet för regeringens krav på myndigheterna att öka tillgängligheten mot sina kunder och användare. Idén med 24- timmarsmyndigheten är att en användare, av en myndighets tjänst, skall kunna få tillgång till tjänsten på en tid som passar användaren bäst, inte utifrån myndigheten. Teoretiskt sett, skulle detta innebära tillgänglighet, 24-timmar om dygnet, 365 dagar per år. Regeringen har inte formulerat så starka krav på visionen 24-timmarsmyndighet. Statskontorets fyra bedömningsområden, har tillämpats för att mäta Statens pensionsverks (SPV) 24-timmarsnivå på webbplatsen och även jämföra med andra myndigheters webbplatser. Här visar det sig att SPV:s vision överensstämmer med mätningens mål för en 24-timmarswebbplats. Tidigare fanns inte något direkt sätt att mäta om en myndighet kunde titulera sig 24-timmarsmyndighet, Statskontoret arbetar för närvarande med att ta fram en modell som beräknas vara färdig under april I rapporten presenteras modellen, Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten, för uppföljningar av 24- timmarsmyndigheter. Denna implementeras på SPV. Modellen har delat upp verksamheten i tre områden med underliggande kriterier. Områdena är indelade i förvaltningsinterna effektiviteten, samhällsnytta och konsekvenser, där samhällsnyttan är det område som SPV behöver utveckla mest. Eftersom det inte finns någon utvecklingsplan för 24-timmarsarbetet på SPV, har utifrån modellen tagits fram ett antal utvecklingsområden. Det som framkommit av studien och implementeringen av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten är att SPV inte kommer att uppnå visionen om att bli en 24- timmarsmyndighet utifrån dagens arbete, utan det krävs ett mer målmedvetet och direktare arbete utifrån de givna områdena. ii

3 Abstract Latterly, the 24/7 agency has been established as the common name used when referring to the Swedish government's requirements for increased accessibility by its citizens to public authorities. The basic idea is that citizens, with the help of ICT, are able to have access to the services provided by a public authority at any time from anywhere. One problem is that the Swedish government has not yet prescribed definitive criteria for public authority requirements and has left it up to the authorities themselves to formulate objectives and strategies. Therefore, there is a definite need for development models which can clarify the objectives and measure the progress of any public authority striving to become a 24/7 agency. This thesis presents a developmental model which enables progress measurements to be made within specific areas, thus providing a way to identify where the greatest efforts should be made within the ongoing development process. A case study is also carried out, in which the developmental model is applied to The National Government Employee Pensions Board (SPV). At present it is anticipated that there will be a large increase in the expected number of retirements and that this will, very shortly, add an additional strain to the public finances thus SPV is under a great deal of pressure to be prepared to handle this situation and maintain a secure and stable authority. SPV must therefore become an even more efficient public administration. The main results of the case study show that SPV's development towards the vision of the 24/7 agency is insufficient with respect to two criteria, namely those of internal efficiency and public utility. iii

4 Förord Användningen av informationstekniken (IT) har under de senaste åren genomgått en närmast explosiv utveckling. Detta har föranlett att myndigheterna måste följa med i utvecklingen och försöka utnyttja tekniken för att ge bättre service och tillgänglighet till medborgarna, det som i modern tid kallas 24-timmarsmyndigheten. I denna examensrapport försöker vi att utreda en del frågeställningar kring begreppet 24- timmarsmyndighet samt sätta dessa i relation till verksamheten vid Statens pensionsverk. Vi vill rikta ett särskilt tack till vår handledare, Aron Larsson, samt till vår kontaktperson vid SPV, Birgitta Sandström som gjort det möjligt för oss att genomföra detta examensarbete. Vi vill dessutom tacka de personer vid SPV som ställt upp med tid och kraft i samband med våra intervjuer, dessa är framför allt Roine Amonsson, Hans Brännlund, Catharina Ottander, Torbjörn Sundgren, Mårten Lampinen, Anna Modin och Patrik Jonasson. Utöver dessa vill vi också tacka de personer utanför SPV:s organisation som stöttat oss, dessa är först och främst Bengt Lindstedt, 24-timmarsdelegationen, samt Olle Olsson, W3C. Därtill vill vi också rikta ett tack till professor Love Ekenberg för att han ställt upp som examinator med allt vad det innebär. Sundsvall den 10 januari 2005 Anders Rönnqvist och Markus Sundström iv

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Myndigheternas historik och förvandling till 24-timmarsmyndighet Statens pensionsverk Pension Allmän pension Tjänstepension Privat pensionssparande SPV: s nuvarande funktion Övergripande mål SPV:s framtida roll Problembakgrund Problemformulering Syfte Målgrupp Disposition timmarsmyndigheten Regeringens arbete Regeringens mål Arbetet med att skapa ytterligare möjligheter för förändringen Regeringens initiativ Myndigheternas arbete och problemområden Sveriges internationella ställning E-nämnden Vägledningen 24-timmarswebben timmarswebben timmarswebbens hjärtepunkter Utformning av 24-timmarswebben Samverkan i ett 24-timmarsperspektiv Varför skall en myndighet samverka? Krav om samverkan Webbsamordning Samverkan och standardisering Statens samverkansorgan Samverkansprojektet VISAM v

6 2.7 Mätmetoder för 24-timmarsmyndigheten SPV:s mätmetoder Statskontorets fyra bedömningsområden för webbplatsen timmarstrappan System för uppföljning av 24-timmarsmyndigheten Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Beskrivning av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Beskrivning av kriterierna Resultatberäkning Krav för titulering av 24-timmarsmyndighet Metod Tillvägagångssätt Forskningsmetoder Tillförlitlighetsdiskussion Validitet Reliabilitet Validitet och reliabilitet Datainsamlingsmetod Författarnas datainsamlingsmetod Intervjuer Analysmetod timmarsmyndigheten SPV SPV:s utseende som 24-timmarsmyndighet SPV:s formella krav SPV:s 24-timmarsarbete Prioritering i kundgrupperna SPV:s 24-timmarsgrupp Förutsättningar med 24-timmarsarbetet Sveriges förutsättningar SPV:s förutsättningar Pågående e-projekt Webbplattformen Minpension.se Rapport Direkt Säkerhetsprojektet vi

7 4.6 SPV:s fortsatta arbete Långsamt framåt Effektivisering Mål och visioner med SPV:s e-tjänster Samverkansperspektivet Dagens samverkan Dagens webbsamordning Samverkan för 24-timmarsmyndigheten SPV SPV:s webbsamordning som 24-timmarsmyndighet Nödvändiga förändringar Nödvändiga organisatoriska förändringar Nödvändiga tekniska förändringar Implementering av modeller Implementering av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Förvaltningsinterna effektiviteten Produktivitet (P K ) Kvalitet (K K ) Samverkan (Sam K ) Kostnadseffektivitet (Ke K ) Samhällsnyttan Tillgänglighet (T K ) Service till bolag och medborgare (S K ) Tillgång till offentliga handlingar (T K ) Insyn Möjlighet att påverka Konsekvenser Integritet Förtroende för förvaltningen Kunder utan IT-stöd Implementering av Statskontorets fyra bedömningsområden timmarsställningen på webben årsskiftet 2003/ timmarsställningen på webben årsskiftet 2004/ timmarsställningen på webben årsskiftet 2005/ timmarsställningen på webben årsskiftet 2006/ timmarsställningen på webben årsskiftet 2007/ timmarsställningen på webben utifrån dagens visioner Jämförelse på webben med andra myndigheter vii

8 6 Analys av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Kännetecken för en bra uppföljningsmodell Utvärdering av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Uppfyller modellen kännetecken för en bra uppföljningsmodell? Modellens tillförlitlighet Tituleringskrav Alternativ presentation av mätresultat Analys av resultat Analys enligt Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Förvaltningsinterna effektiviteten Produktivitet Kvalitet Samverkan Kostnadseffektivitet Samhällsnyttan Tillgänglighet Service till bolag och medborgare Tillgång till offentliga handlingar Insyn Möjlighet att påverka Konsekvenser Integritet Förtroende för förvaltningen Kunder utan IT-stöd Analys enligt Statskontorets fyra bedömningsområden Utvecklingen från årsskiftet 2003/2004 till vision Konstruerandet av 24-timmarswebben Webbsamordning Slutdiskussion timmarsmyndighetens utseende Definition av 24-timmarsmyndighet Definition av 24-timmarsSPV SPV:s förändringar Nuvarande planerade förändringar SPV efter nuvarande planerade förändringar Förvaltningsinterna effektiviteten Samhällsnyttan Konsekvenser Utvecklingen av webbplatsen viii

9 8.3 Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten SPV:s 24-timmarsnivå och tituleringskrav för 24-timmarsSPV Förändring på SPV enligt Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Förvaltningsinterna effektiviteten Samhällsnyttan Konsekvenser timmarsSPV:s utvecklingsområden Fortsatt forskning Förslag till vidare studier på Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Förslag till vidare forskning inom ämnet 24-timmarsmyndighet Bortom syftet Referenser Bilaga 1 Intervjuer, hösten 2004 Bilaga 2 Organisationsschema Bilaga 3 Utvecklingstrappa Internet Bilaga 4 Utvecklingsinriktning Bilaga 5 Sammanställning: Kriterier för granskning av offentliga webbplatser ix

10 Figurförteckning Figur 1 Pensionspyramid... 4 Figur 2 SPV:s kundgrupp... 5 Figur 3 Disposition... 9 Figur 4 Bredden på e-tjänstutvecklingen Figur 5 Webbsamordning, problembeskrivning Figur 6 Webbsamordning, målbeskrivning Figur 7 24-timmarstrappan Figur 8 - Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten Figur 9 Tituleringsskala för 24-timmarsmyndigheter Figur 10 Analysmodell Figur 11 Samordning av SPV: s 24-timmarsgrupp Figur 12 Andel personer som utnyttjat Internet i myndighetssyfte Figur 13 Vad användarna vill att myndigheterna skall prioritera Figur 14 SPV:s utvecklingstrappa för webbplatsen Figur 15 Förvaltningsinterna effektiviteten Figur 16 Samhällsnyttan Figur 17 Konsekvenser Figur 18 Fokusering av 24-timmarswebben från 24-timmarsmyndigheten Figur timmarsställningen 2003/ Figur timmarsställningen 2004/ Figur timmarsställningen 2005/ Figur timmarsställningen 2006/ Figur timmarsställningen 2007/ Figur timmarsställningen utifrån visionerna x

11 Figur 25 Tullverket, Figur 26 PPM, Figur 27 Alternativ presentation av mätresultat Figur 28 SPV:s 24-timmarsställning Figur 29 Utvecklingskurva för SPV:s 24-timmarswebb Figur 30 Webbsamordning av minpension.se Figur 31 Diskussionsmodell Figur 32 SPV:s 24-timmarsnivå, november Figur 33 Utvecklingsområden för 24-timmarsSPV xi

12 1 Inledning Kapitel 1 behandlar bakgrunden till ämnet, de problem som finns, syfte, problemformulering samt målgrupp. Kapitlet avslutas med en disposition som visar hur rapporten är upplagd med kapitelindelning och innehåll. 1.1 Myndigheternas historik och förvandling till 24- timmarsmyndighet Den offentliga förvaltningen består idag av ett relativt stort antal självständigt ledda förvaltningsenheter 1. Den statliga förvaltningen är organiserad i ett förhållandevis litet regeringskansli och ett antal separata myndigheter. Regeringen styr myndigheterna genom skriftliga beslut som antagits vid regeringssammanträden. Regeringen är i sin tur ytterst ansvarig gentemot Riksdagen för förvaltningen. Den svenska förvaltningsmodellen gör att regeringen får möjlighet att spela en annan roll än i länder där enskilda ministrar direktstyr den del av förvaltningen som de ansvarar för. Istället för att arbeta med detaljerade verksledningsfrågor kan den svenska regeringen fokusera på rollen som koncernledning, på strategiska frågeställningar och på målen för verksamheten. Myndigheterna är en del av den statliga verksamheten och har lydnadsplikt mot regeringen. Myndigheterna ingår i riksdagens kontrollmakt och spelar en viktig roll i det demokratiska systemet. Den offentliga förvaltningen har fått sin nuvarande utformning genom successiva reformer under lång tid. (Riksrevisionsverket, 1996) Den svenska förvaltningsmodellens rötter går tillbaka till 1634 års regeringsform, författad av 1600-talets store rikskansler Axel Oxenstierna. Då inrättades fem ämbetsverk för rikets förvaltning, så kallade ämbetsmannamyndigheter. De fem ämbetsverken var Svea hovrätt, krigsrådet, amiralitetet, kansliet och räkningskammare. Av de fem ämbetsverken var kansliet det viktigaste. (Sundbärg, 1901) De viktigaste förändringarna under den återstående delen av 1600-talet skedde inom förvaltningens område och innebar, att antalet centrala ämbetsverk ökade. Konsekvensen var att riksråden alltmer utestängdes från ämbetsverkena och blev därigenom mer fristående. (ibid) Efter den svenska armens nederlag 1709 vid Poltava, den så kallade frihetstiden ( ) var rådet förvaltningens hjärta. Det var slut på det kungliga enväldet och rådet leddes av kanslipresidenten. Ämbetsverkena fick rollen av centrala myndigheter som var underordnade regeringen. Dessa myndigheter fick till sig delegerat beslutsrätten i många väsentliga arbetsuppgifter. (Riksrevisionsverket, 1996) 1 Statsmyndigheter, landsting och kommuner samt bolag och stiftelser med förvaltningsnära uppgifter 1

13 Under den gustavianska tiden ( ) blev rådet genom 1789 års statsvälvning avskaffat, men hade redan dessförinnan förlorat ansenligt i betydelse. Medan rådets befattning med domarmakten betroddes åt en nyinrättad högsta domstol, överflyttades riksstyrelsen i övrigt huvudsakligen till överläggningen. (Sundbärg, 1901) Under det karolinska enväldet och under den följande tiden ända fram till 1809, förordnades ofta tillfälliga kommissioner för särskilda förvaltningsgrenar, genom vilken ärendena leddes till de ämbetsverk där de rätteligen skulle höra. Man kan säga att myndigheterna delades upp i bitar. (ibid) Sveriges ännu gällande statsförfattning kom efter 1809 års statskupp. Då stadgades förvaltningsmyndighetens ställning som gav dem mer makt och självställning. Systemet med självständiga myndigheter blev under 1800-talet möjligt genom den centrala statsförvaltningen. (ibid) Kollegiets utveckling under det senaste seklet speglar i stor utsträckning framväxten av de moderna myndigheternas Sverige. I många fall har ett ansvar för ett nytt arbetsområde först lagts på kollegiet. När så verksamheten vuxit i omfattning har uppgiften så småningom "knoppats av" och en ny myndighet bildats. Myndigheterna har alltså byggts upp kring detta frö från kollegiet. (Kommerkollegium, www) Under 1900-talets gång har statsförvaltningen expanderat och fått uppgifter av en helt annan karaktär. Sverige har under efterkrigstiden gått från en central detaljstyrning av förvaltningen till en mål- och resultatstyrning som ger statsmyndigheter, kommuner och landsting ökad frihet att välja de bästa sätten att använda tillgängliga resurser för att nå de uppställda målen. De båda världskrigen bidrog till att accelerera den tekniska utvecklingen. Betydande infrastrukturella satsningar som följde av den tekniska tillväxten krävde ett aktivt statligt engagemang. Sveriges utveckling speciellt efter andra världskrigets slut var ekonomiskt gynnsamt. Landet var bland de enda med oskadat näringsliv och komplett arbetsstyrka. Detta visade sig i att antal myndigheter och de statliga anställda ökade betydligt under åren Antalet centrala ämbetsverk ökade från 50 till 63 och antalet förvaltningsnämnder från 30 till 53. (Riksrevisionsverket, 1996) År 1955 fastställdes den allmänna verksstadgan. Den innehöll generella föreskrifter för statliga förvaltningsorgan, till exempel skulle arbetet bedrivas så enkelt, snabbt och ekonomiskt som möjligt. Ärenden skulle dock inte behandlas av mer personal än tidigare. Stadgan innehöll att nödvändig kontakt skulle finnas med allmänheten och massmedia. På begäran skulle också andra myndigheter få de upplysningar som de krävde. (Halvarsson, 1995) År 1987 började en ny förvaltningslag att gälla. Bestämmelserna i den tidigare lagen från 1971 kompletterades för att förbättra förhållandet mellan myndigheterna och allmänheten. Dessutom framhävdes större krav på samverkan mellan myndigheter. Målen för den offentliga verksamheten definieras i termer av effektivitet, produktivitet och kvalitet. (Riksrevisionsverket, 1996) 2

14 Den offentliga förvaltningen började redan under 1960-talet använda sig av digitaliserad informations- och kommunikationsteknik. Tekniken innebar grunderna för att databaserna kunde digitaliserades och de automatiserades senare när man införde elektroniska kontorssystem för ordbehandling och enklare kalkyler. (Regeringen, 2004:1, www) 1990-talet var informationsteknikens genombrottsdecennium, vilket har påverkat myndigheterna i stor omfattning. Under 1990-talet ökade informationsteknikens utvecklingshastighet och bidrog till webbplatser, information, tjänster och enklare ärenderutiner från centrala, regionala och lokala myndigheter på Internet. IT-utvecklingen har även medfört en ökad samverkan över myndighetsgränserna. (Regeringen, 1998, www) Utifrån denna utveckling har begreppet 24-timmarsmyndighet växt fram och regeringens målsättning från 1997, om ett informationssamhälle för alla. 24-timmarsmyndigheten är samlingsbegreppet för regeringens vision om framtidens förvaltning, i stora drag bygger den på att myndigheterna förväntas vara tillgängliga dygnet runt, det vill säga; 24-timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Man kan dock inte kräva att myndigheterna skall vara fysiskt närvarande under dygnets samtliga timmar. Därför handlar 24-timmarsmyndigheten till stor del om att hitta tekniska lösningar, som gör det möjligt för medborgarna att få hjälp med sina ärenden när det passar dem. Detta kan ske genom en rad medier, till exempel webbplatser, SMS-tjänster, talsvar och Digital-TV. 24-timmarsmyndigheten bygger enligt Gunnar Lund till stor del på att effektivisera och förenkla för bolag och medborgare, 24-timmarsmyndigheten är den svenska versionen av e-government. 1.2 Statens pensionsverk Statens Pensionsanstalt (SPA) som är Statens pensionsverks (SPV) föregångare försökte under början av 1900-talet att få ordning i dåtidens pensionskassor och institutioner. SPA var en splittrad verksamhet som var uppdelad på flera myndigheter där en del svårare ärenden kunde ligga på hög i flera år. Det behövdes en förändring och det ansvariga departementet initierade att den statliga tjänstepensionen skulle sammanföras till ett verk. Förslaget godtogs av regeringen och det nya verket: Statens personalpensionsverk, idag Statens pensionsverk bildades juli 1963 och den nya verksamheten organiserades i olika byråer. I det nya SPV blev tillämpningen av tjänstepensioneringen noggrannare och mer jämförlig. Man kunde då som pensionär för första gången vara säker på att få en konsekvent och rättvist bedömd pension. Bolagiseringen under 1990-talet innebar att Statens pensionsverk för första gången utsattes för konkurrens. Tidigare hade SPV varit ensam att tillhandahålla pensionslösningar för det statliga kollektivet. Nu växte en tradition fram som innebar att statliga bolag fick möjlighet att fritt välja bland de olika bolagen som erbjuder pensionstjänster. (Statens pensionsverk, 2003) 3

15 1.2.1 Pension Pension kan ses som en uppskjuten lön som ens arbetsgivare dragit av i en pensionsavgift medan man arbetat. Detta avdrag får den anställde sedan ut som pension. Pensionen kommer från flera olika håll: allmän pension, avtals- eller tjänstepension, samt eventuell privat pensionssparande. (Statens pensionsverk, 2004, www) Fördelningen i de olika delarna illustreras i figur 1. Figur 1 Pensionspyramid Allmän pension Den allmänna pension har alla mer eller mindre rätt till, beroende på hur länge man bott i landet som vuxen. Under arbetslivet bygger en medborgare upp kapital till sin allmänna pension när han/hon arbetar, studerar, gör värnplikt eller har små barn (föräldrapenning). Allmän pension består av garantipension 2, inkomstpension 3, och premiepension 4. Den allmänna pensionen utbetalas från Försäkringskassan och personligt valda förvaltningsbolag. (Föreningssparbanken, www) Tjänstepension Tjänstepension eller som det benämns; avtalspension, är ett komplement till allmänna pensionen och bygger på avtal mellan fackförbund och arbetsgivare. Tjänstepension får medborgaren om man med sin arbetsgivare och sitt fackförbund slutit kollektivavtal eller om ens arbetsgivare tecknat ett individuellt pensionsavtal för sina anställda. SPV utbetalar tjänstepensioner och andra avtalsförmåner för anställda inom statsförvaltningen. (ibid) Privat pensionssparande Privat pensionssparande är monetära medel som medborgaren själv har valt att avsätta till ett privat pensionssparande, i en bank eller genom att teckna en pensionsförsäkring hos 2 Garantipensionen får en person som haft en låg eller ingen inkomst. 3 Baseras på den sammanlagda inkomsten som en person haft under hela sitt liv. 4 Premiepension baseras också på den sammanlagda inkomsten men är den del som man själv placerar i olika fonder. 4

16 ett försäkringsbolag. Att spara privat till pensionen är ett skattegynnat sätt att komplettera pensionen. Privat pensionssparande är en utfyllnad till den allmänna pensionen och tjänstepensionen. (Premiepensionsmyndigheten, www) SPV: s nuvarande funktion SPV är idag en av Sveriges största leverantörer av pensionstjänster för de statliga och privata avtalsområdena. Vid myndigheten arbetar sammanlagt 350 anställda i Sundsvall och Söderhamn. Statens pensionsverk hanterar tjänstepensioner samt andra förmåner för statliga myndigheter och statliga bolag. SPV betalar ut cirka pensioner varje månad till ett årligt värde av 11 miljarder kronor. Några av kunderna är Posten, Chalmers, Vägverket och Försvarsmakten. SPV tillhandahåller pensionsservice för 550 arbetsgivare med drygt anställda och pensionärer. (Statens pensionsverk, 2004, www) Verksamheten styrs av regeringen genom finansdepartementet, styrningen sker via verksförordning, instruktion, samt regleringsbrev. Nuvarande generaldirektören, Agneta Norén, ansvarar och leder den löpande verksamheten i enighet med SPV-styrelsens 5 direktiv och riktlinjer. (Statens pensionsverk, 2002) SPV:s kundgrupp Aktivt statligt anställd Arbetsgivarna Pensionärer Statliga myndigheter Statliga bolag Figur 2 SPV:s kundgrupp 5 SPV:s styrelse har fullt ansvar 5

17 Statens pensionsverks huvudsakliga uppgift är att beräkna och betala ut tjänstepensioner och andra avtalsförmåner för anställda inom statsförvaltningen. SPV beräknar även pensionspremier för arbetsgivare och redovisar statens totala tjänstepensionsskuld. SPV:s kundgrupp presenteras i figur 2. SPV:s verksamhetsidé är att sköta tjänstepensioner med statlig anknytning på ett serviceinriktat, säkert och effektivt sätt. SPV är indelad i två kärnverksamheter, den statliga och den konkurrensutsatta verksamheten. (Statens pensionsverk, 2004, www) Inom den konkurrensutsatta verksamheten har de statliga bolagen valt en annan pensionslösning än vad som gäller för den statliga verksamheten i övrigt. Det innebär att "någon" måste förvalta kapitalet för dessa pensionslösningar, då SPV är en myndighet och får inte förvalta kapital. Detta innebär att myndigheten gick ut i en upphandling som resulterade i att verksamheten idag har ett samarbete med Skandia i dessa frågor. Detta samarbete sker endast mot den konkurrensutsatta verksamheten, SPV sköter administrationen men förvaltningen av medel ligger hos Skandia. (Loo, www) När det gäller den statliga verksamheten finns förvaltningen av kapitalet i staten. Eftersom det endast är statliga verk och myndigheter som är SPV:s kunder inom detta område. (ibid) SPV:s tjänsteutbud inom avtalsområdena statliga myndigheter och statliga bolag är att besvara förfrågningar från bland annat pensionärer, statligt anställda och arbetsgivare på olika bolagen; beräkna och utbetala pensioner utföra skuld och premieberäkningar till arbetsgivare bedriva utbildningar och arrangera seminarier utgöra konsultstöd i olika pensionsfrågor statistiktjänster (Statens pensionsverk, Navet, intranät) Övergripande mål Statens pensionsverks övergripande mål är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, kunder och näringsliv. SPV:s bidrag till en effektiv statsförvaltning består framförallt av en säker och stabil utbetalning av pensioner och övriga förmåner inom det statliga kollektivet. (Finansdepartementet, 2004) SPV:s framtida roll I fyrtio år har Statens pensionsverk administrerat statlig tjänstepension. Verksamheten har alltid varit föränderlig. Förändringsarbetet går vidare mot högre automatisering, ökad 6

18 effektivitet, samhällsnytta och serviceinriktning. Den stora framtida förändringen som påverkar SPV kommer att vara när fyrtiotalisterna, som är en stor och betydelsefull grupp, pensioneras. Det kommer att bli en samhällsekonomisk påfrestning där även SPV kommer att bli drabbad. Framöver kommer pensionsåldern att bli högre, vilket beror på det faktum att människan lever allt längre. Det blir enligt Roine Amonsson fler pensionärer som skall betjänas av allt färre arbetande på verksamheten. Dessa faktorer ligger till grund för att SPV i framtiden skall effektivisera och spara monetära medel liksom alla andra myndigheter. SPV:s ledstjärna skall alltid, nu och i framtiden, vara att åstadkomma rätt pension vid rätt tidpunkt. (Statens pensionsverk, 2003) 1.3 Problembakgrund I och med den snabba utvecklingen inom IT-området de senaste åren måste myndigheterna följa med i utvecklingen, dels för att förbättra servicen till medborgarna och bolagen, dels även för att dagens förvaltning måste utvecklas för att möjliggöra rationaliseringar, effektiviseringar samt möjlighet att klara en ökad arbetsmängd. SPV står inför en ökning av antalet pensioner som skall administreras samtidigt som kravet på rationalisering av organisationen finns. SPV måste hantera en större mängd ärenden med mindre mänskliga resurser. Detta leder till att man måste öka automatiseringsgraden samt låta kunderna göra större del av arbetet. 1.4 Problemformulering Problemformuleringen är uppdelad i tre olika områden, med underliggande problemfrågeställningar: 24-timmarsmyndigheten Hur ser en 24-timmarsmyndighet ut? Hur ser SPV ut som 24-timmarsmyndighet? Vad måste SPV uppfylla för att titulera sig 24-timmarsmyndighet? Nulägesanalys Hur arbetar SPV för att bli en 24-timmarsmyndighet? Hur långt har SPV kommit i sin strävan att bli en 24-timmarsmyndighet, såväl förvaltningen i allmänhet som webbplatsen idag och imorgon? Mätmetoder Finns det idag någon relevant mätmetod för utveckling av 24-timmarsmyndigheter? Hur mäter SPV hur långt på vägen man kommit? Vilka är SPV:s utvecklingsområden? 7

19 1.5 Syfte Syftet är att undersöka och klargöra förutsättningar för utveckling av SPV som 24- timmarsmyndighet. Rapporten kommer att fokusera på en egen modell för att ta fram beslutsunderlag för den fortsatta utvecklingen. I undersökningen fokuseras på 24- timmarswebben och dess utveckling analyseras. Aspekter som säkerhet och tekniska lösningar berörs endast ytligt eftersom de i sig själva är stora områden. 1.6 Målgrupp Rapporten vänder sig till myndigheter som verkar för utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten och till Statskontoret. Fokus har lagts på SPV:s intresse utifrån 24-timmarsgruppens prioriteringar. Undersökningen leder till en del förslag till vidare forskning vilket gör att den kan användas som underlag till fortsatta studier inom området. 8

20 1.7 Disposition I figur 3 presenteras dispositionen för rapporten. -Kapitel 1 - Inledning Historik, problembakgrund, problemformulering, syfte, målgrupp och disposition Bakgrund -Kapitel 2-24-timmarsmyndigheten Teoretisk grund för 24-timmarsmyndighet; begreppet 24-timmarsmyndighet, 24-timmarswebb, samverkan, mätmetoder Teoretisk nivå -Kapitel 3 - Metod Beskrivning av studiens metod -Kapitel 4-24-timmarsmyndigheten SPV Empiriskt material av hur SPV skulle se ut som 24-timmarsmyndighet Empirisk nivå -Kapitel 5 - Implementering av modeller Implementering av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndigheten samt Statskontorets fyra bedömningsområden för webbplatsen -Kapitel 6 - Analys av Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndighet Utvärdering och tillförlitlighetsdiskussion av modellen Utvecklingsmodell för 24-timmarsmyndighet Analytisk nivå -Kapitel 7 - Analys av resultat Resultaten från implementeringen i kapitel 5 analyseras -Kapitel 8 - Slutdiskussion Definition av 24-timmarsmyndighet samt 24-timmarsSPV. Diskussion kring implementeringens resultat, slutsatser samt förslag till vidare forskning Figur 3 Disposition 9

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster 1 (6) 2008-05-30 Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster Uppdraget Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har i regleringsbreven för 2008 fått i uppdrag

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

Dygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster.

Dygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Dygnet runt Anna G Tufvesson/Mira 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Varför e-tjänster? Ny informationsteknik gör det enklare för medborgare och företag att ta del av samhällets

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Aktuella utvecklingsfrågor höst 2012

Aktuella utvecklingsfrågor höst 2012 Aktuella utvecklingsfrågor höst 2012 1 Vårt uppdrag Administrera och tillhandahålla pensioner och pensionsrelaterade förmåner samt ge generell och individualiserad information om dessa. 2 1 Vi har konkretiserat

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42. Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262

IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42. Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262 IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42 Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262 Sida 2 av 5 SYFTE MED ANVÄNDANDET AV IT I VANSBRO KOMMUN... 4 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 MÅL FÖR ANVÄNDANDE

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Bygga intern styrning och kontroll Från kaos till kontroll på ett år. Katrin Westling Palm Stephan Sandelin

Bygga intern styrning och kontroll Från kaos till kontroll på ett år. Katrin Westling Palm Stephan Sandelin Bygga intern styrning och kontroll Från kaos till kontroll på ett år Katrin Westling Palm Stephan Sandelin Pensionsmyndighetens uppdrag Rätt pension i rätt tid till alla pensionärer Möjlighet för pensionssparare

Läs mer

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Agenda Inledning och bakgrund till arbetet Samverkan men

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Din framtida pension Född 1954 eller senare 60 sidor grundkunskap

Din framtida pension Född 1954 eller senare 60 sidor grundkunskap Din framtida pension Född 1954 eller senare 60 sidor grundkunskap 1 Författare: Olle Vejde Förlag: Olle Vejde Förlag Milsbo 214, 781 94 Borlänge 0243-610 62 olle.vejde@swipnet.se ollevejde.se Fackgranskning:

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt Webbpolicy för Internet och intranät Allmänt Det är självklart och nödvändigt för Rättviks kommun att kunskap och spridning av information sker både inåt och utåt i den kommunala koncernen via Internet

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Lär känna din pension gör tre kloka val!

Lär känna din pension gör tre kloka val! Lär känna din pension gör tre kloka val! Lappuggla Lappugglan är en av Sveriges största ugglor, trots att den egentligen är mindre än den ser ut. Storleken beror främst på den luftiga fjäderdräkten. Från

Läs mer

Nyhetsbrev e-handel 1/5. Kontaktperson e-faktura

Nyhetsbrev e-handel 1/5. Kontaktperson e-faktura 1/5 Datum Ert datum Kontaktperson e-beställningar 2010-12-21 Kontaktperson e-faktura ESV Dnr 10-743/2009 Handläggare Peter Norén Er beteckning Nyhetsbrev e-handel Detta är ESV:s nyhetsbrev till kontaktpersoner

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Gör din praktik inom Myndighetsnätverket

Gör din praktik inom Myndighetsnätverket Gör din praktik inom Myndighetsnätverket Ett samarbete mellan SPV, CSN, Försäkringskassan, Bolagsverket, Tullverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Mittuniversitetet, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa Välkommen till SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB är ledande i Sverige när det gäller

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Per.Furberg@Setterwalls.se Per Furberg advokat Sekreterare/expert i olika utredningar 1988 1998 http://www.setterwalls.se F.d. rådman

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sambruk 070504 1 Trender

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer