Mötesanteckningar miljöchefsmöte

Transkript

1 Mötesanteckningar miljöchefsmöte Varberg 6-7 oktober 2016 Program: Den 6 oktober Klockan med fika och mingel från kl Välkomna till Halland! Bilden av vår roll som myndighet i en kommunal organisation - Carl Bartler, kommundirektör i Varberg PAUS Olika roller i olika skeden i planer och vikten av tydlighet och förutsägbarhet - Anders Bergh, miljöförvaltningen Varberg Kort om eftermiddagens Walk and talk LUNCH Miljösamverkan -Aktivitetsplanen är uppdaterad Maria Bylund, styrgruppen MVG och Stefan Andersson, styrgruppen MH - Mötesplats Goda Exempel - Maria Bylund, styrgruppen MVG och Stefan Andersson, styrgruppen MH - Resultat av aktiviteten Vi medverkar till att utveckla Insikt tillsammans med SKL. - Thomas Hammarlund, Göteborgs Stad Skuggningsprojektet - Johan Stern, Chefssamverkan Walk and talk - Annika Ekvall, styrgruppen MH FIKAPAUS Vi delar med oss från Walk and talk Avtackning av Lasse Lind, projektledare för MVG - Ulrika Samuelsson, ordförande styrgruppen MVG Lasse reflekterar från gångna åren - Lasse Lind, projektledare för MVG Avrunda dagen Mingel i hotellets relaxavdelning Middag på Varbergs Stadshotell Sida 1 av 17

2 Den 7 oktober Kl med fika och mingel från kl Välkomna och backspegel 8.45 Hållbart arbetsliv - konkreta insatser för friska arbetsplatser - Magnus Svartengren, professor i arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet 9.30 Paus 9.45 Hållbart arbetsliv forts Lunch Vi delar med oss av goda exempel för att skapa friska arbetsplatser Open Space - Patrik E Giehler, styrgruppen MH Vi delar med oss från Open Space Fikapaus Avslutning och överlämnande till Fyrbodal Deltagare: Antal: 34 stycken chefer. Projektledare miljösamverkan: 3 stycken. Bilder från dagarna i Varberg. Längst upp t.v Walk and talk i det soliga höstvädret. Längst ned t.v ett varmt välkomnande till höstens chefsmöte. Ovan t.h omröstning med gröna och röda lappar. Sida 2 av 17

3 Den 6 oktober Välkomna till Halland! Hallands miljöchefer hälsade välkomna till Halland! Stefan Andersson och Anders Ramberg var moderatorer för dagen. 19 organisationer var på plats för höstens möte! Bilden av vår roll som myndighet i en kommunal organisation - Carl Bartler, kommundirektör i Varberg Carl Bartler har en bred kommunal bakgrund från Göteborg där han arbetat med stadsutveckling och infrastruktur. Dagens frågeställning: hur fungerar myndighetsrollen i den kommunala organisationen och hur samarbetar vi i kommunen? Lite information om Varberg Vad är det man ser? invånare, utvecklingspotential, attraktivt utbud, familjevänligt, hög sysselsättningsgrad, mångfacetterat näringsliv, låg ungdomsarbetslöshet, livsstilsfokus och Varberg ingår i Göteborgs arbetsmarknadsregion. Varbergs vision 2025: Västkustens kreativa mittpunkt. Verksamhetsidé: Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Ledord: Nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Förhållningssätt: Hållbarhet och delaktighet. Vi misslyckas aldrig! Ibland lyckas vi och ibland lär vi oss. Det är ett citat från Nelson Mandela. Det är den mentaliteten som Carl vill att vi ska ha i vår tjänstemannaorganisation. Vi måste våga göra nya saker! Leta inte fel! Det spelar ingen roll vem som gjorde fel utan vi har fått en ny utgångspunkt. Det förhållningssättet leder oss och utvecklingen framåt. KF-budget Varberg I KF-budgeten finns fyra strategiska målområden: miljö och klimat, bostäder, utbildning och arbete, hälsa och social sammanhållning. Detta är högst på agendan och en förutsättning för att växa. Tre prioriterade inriktningar: valfrihet och kvalitetskonkurrens, attraktiv arbetsgivare, god ekonomisk hushållning. Sida 3 av 17

4 Myndighetsutövning finns på flera håll i kommunen. Kommunen är ålagd att följa en lagstiftning. Hur samarbetar man mellan politiker och tjänstemän? I kommunallagen finns bara kommunen. Förvaltningslagen Förvaltningslagens lag (1986:223): myndigheters serviceskyldighet- finns i alla organisationer. Vi måste bli bättre på servicedelen i vår myndighetsutövning! Tågvärdshistoria: det finns två sätt att vara tågvärd- kontrollera biljetter eller se till att kunden får en bra resa. Kommunallagen Kommunallagen (1991:900): 4 kap. 21 KL, 6 kap. 34 KL. Tjänstemännens roll: bära fram så bra underlag som möjligt till politikerna. Sedan får politikerna fatta (nästan) vilket beslut som helst. Förtroende måste finnas att vi inte lägger oss i varandras roller. Politiker och ledningsgrupp måste lita på tjänstemännen och det som presenteras av tjänstemännen ska vara odiskuterbart. Roller och ansvar Tjänstemannen ska ha en egen ställning och lägga fram en politiskt obunden beredning. Om politikerna vill bereda ärenden i tidigare skede får de göra det. MEN välj ett läge som politiker! Den nivå som man fattar beslut om ska man även ställas till svars för sedan. Rådet är att vara konsekvent som politiker och håll sig kvar på den (detalj)nivå som valts, dvs som politiker rör dig inte mellan olika nivåer. Det blir som det blir när vi gör som vi gör! Om man väljer en modell där man håller sig på en väldigt detaljerad nivå i politiska beslut så gäller är man i detaljerna får man svara på detaljerna! Släpp inte in politikerna att rekrytera enskilda tjänstemän! Det kan bli problem om det inte blir en bra rekrytering- vem har personalfrågorna då? Låt cheferna jobba med chefsfrågorna- kompetensutveckling och leverera resultat. Likabehandlingsprincipen- se till att egna kommunala bolag och förvaltningar behandlas på samma sätt som andra bolag. Sida 4 av 17

5 Olika roller i olika skeden i planer och vikten av tydlighet och förutsägbarhet - Anders Bergh, miljöförvaltningen Varberg Betraktelser från vår vardag och de projekt som försiggår i Varberg t.ex. Västlänken. Hur hittar vi balansen mellan rådgivning och aktivt deltagande? Svårigheten i kontakten med andra kommunala nämnder och bolag, byggherrar och entreprenörer kontra vår roll som tillsynsmyndighet. Några exempel ur vardagen i Varberg där kommunen samverkar: - Planarbetet - Stadsutvecklingsprojektet - Förorenade områden Varbergs nya planprocess Man vill tidigt rensa ut gruset i maskineriet. Det finns en önskan i kommunen om tidig konsensus i planarbetet, se bild nedan. Det gäller dock att vara vaksam kring deltagande i arbetsgrupper. Till exempel, var ska en avvikande uppfattning synas? Kommer den att arbetas bort i arbetsgruppen och finns det risk att låsas vid ett för tidigt skede? Arbetsgrupp I arbetsgruppen gäller det att inte hamna i någon konsultroll. Vår roll blir att be de som ska utreda eller bereda ärendet att skaffa en konsult. Det är dock viktigt att vi Sida 5 av 17

6 samarbetar för att vi ska nå målet. I andra arbetsgrupper har vi förutom tillsynsmyndighet fått rollen som historiska och nutida kunskapsbärare, till exempel i Kvarteret Renen (förorenat område). Det är viktigt i en arbetsgrupp att se till att kunskap om lagstiftningen kommer fram. Det är en fin balans mellan att styra och driva på eller avvakta och ställa formella krav. På Varbergs miljö- och hälsoskyddsförvaltning är nästan halva förvaltningen inblandad i arbetsgrupper. Flera vägledningar till byggexploatörer och tjänstemän har tagit fram med syfte att öka förutsägbarhet, vara tydliga, visa vilken nivå ärendet ska ligga på (förvaltning, nämnd, KS). Dessa dokument, till exempel Oljeskydd, har tagits fram med hjälp av konsult där alla roller och ansvar har retts ut. Miljösamverkan Aktivitetsplanen och Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan är uppdaterade - Maria Bylund, styrgruppen MVG och Stefan Andersson, styrgruppen MH Aktivitetsplan och Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan har uppdaterats efter bearbetning och beslut i den gemensamma styrgruppen för miljösamverkan. Det finns tre styrgrupper i miljösamverkan: en för MVG, en för MH och en gemensam styrgrupp med 2 utsedda representanter för Halland och hela MVGs styrgrupp. De två dokumenten (Aktivitetsplan och Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan) kom till efter TUV (Tillsynutveckling i Väst) och är en hjälp för oss (chefer) att nå Det önskade läget. Aktivitetsplanen kommer att bli en bilaga till aktuell verksamhetsplan i miljösamverkan och Kommunikationsstrategin är en power point och stöddokument som ska hjälpa oss (chefer) att nå Det önskade läget på arbetsplatsen. Se här (Miljösamverkan Västra Götalands sida, höger boxen) för Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan och även här (Miljösamverkan Hallands sida). Aktivitetsplanen kommer läggas som bilagan till aktuell verksamhetsplan. Den gemensamma styrgruppen granskar även Styrdokument och Kommunikationsplanen i miljösamverkan under hösten. Sida 6 av 17

7 Mötesplats Goda Exempel Maria Bylund, styrgruppen MVG och Stefan Andersson, styrgruppen MH Nu drar vi igång förberedelserna inför Mötesplats Goda exempel 2017! Lämna gärna goda exempel eller vad ni har behov av! Anmäl er till Teres Heidermark eller Maria Andersson för att vara med i projektgruppen MGE Några röster om MGE 2015: Naturvårdsverket var nöjd med evenemanget! Det var nöjda medarbetare som kom hem från MGE Resultat av aktiviteten Vi medverkar till att utveckla Insikt tillsammans med SKL. (Från Aktivitetsplanen) - Thomas Hammarlund, Utvecklingsledare i Göteborgs Stad Dialog med SKL har inte genomförts. Däremot har enkäten gjorts om. Vilka förändringar har gjorts? Vad tyckte vi inte var bra i den förra enkäten: målgrupp, uppdelat ansökan och tillsyn. Förut: Bara företag Nu: Fler målgrupper Nu: Målgrupperna är uppdelade i flera branscher (7 nu, 0 tidigare) Vi sa inte att det var någon brist sedan tidigare. Nu: Uppdelat ansökan och tillsyn. Nuvarande enkät, områden, se bild nedan. Sida 7 av 17

8 Processen har ändrats - Urval t ex företag (ärenden). Kan delas upp på Miljötillsyn, Livsmedel, privatpersoner och företag. - Intervall för varje månad (månads, kvartal, årsvis) Reflektioner från gruppen Rättssäkerhet: det är meningslöst hur de i Insikt bedömer lagen. Det är viktigt vilken överordnad rubrik som sätts. När det gäller området Rättssäkerhet är det enda som är relevant är hur våra beslut motiverats. Enkäten är inte bara för vår verksamhet utan flera andra t.ex. Bygglov, Räddningstjänsten, Serveringstillstånd. Vi behöver ha kvar punkten (i Aktivitetsplanen) och vi behöver arbeta mer med enkäten. Har du haft kontakt med andra i kommunen? Borde vara en ny fråga i enkäten. Viktigt att vi jobbar vidare med enkäten. Fullmäktige tittar mycket på denna enkät. Det är skillnad mellan förväntningar eller prestation. Hur kommer det sig att ett och samma kontor har 10 enheters skillnad? Komplettera enkäten med en djupintervju! MÖS beställde djupinterjuver i de kommuner som de fick olika svar och gick från urdåliga till jättebra. Enkäten är konstig- det är en upplevelse. Vad ger kommunen för bild generellt? Omröstning Ska vi fortsätta med punkten i Aktivitetsplanen om Insikt? Röstning: Ja (grön), nej (röd). Utfallet blev övervägande gröna lappar = ja. Hur vi kan gå vidare Rättssäkerheten skulle vi kunna gå vidare med. Hur utvärderar vi resultatet- kan vi göra det gemensamt mellan oss på något sätt? Sida 8 av 17

9 Skuggningsprojektet Johan Stern, ordförande i Chefssamverkan i miljösamverkan Chefssamverkan i miljösamverkan arbetar med ledarskapsutveckling och hur vi ser till att kunskap sprids. I TUV gjordes en djuplodande utredning varför man slutar på jobbet som chef. Det som kom fram i utredningen var att man var ensam som chef och ville har ett nätverk. Chefssamverkan tog kontakt med GR som gjorde ett skuggningsprogram som pågick under våren Det har gjorts en utvärdering. Överlag var de som deltog nöjda med programmet. Se bilden nedan för korta fakta för omgång 1 av skuggningsprogrammet. Vi har för avsikt att starta en ny omgång av skuggning våren Vi måste få ihop 10 platser (samt 10 som ska skuggas)! Meddela intresse till Maria Andersson. Erfarenheter från skugga och skuggade Anders Ramberg (skuggad) och Helen Harrysson (skugga) berättade om sina erfarenheter. Några reflektioner som kom fram: - Skuggan klarade av att vara en skugga! - Fick lära mig mycket av mig själv som skuggad. Detta är ett sätt att komma igång och bygga nätverk. - Det var värdefullt att få vara en skugga. Fick ställa många frågor och fick mycket Sida 9 av 17

10 erfarenheter. Önskar att skuggningen skulle kunna bli permanent och göras mer löpande. - Man måste vara modig Walk and talk Annika Ekvall, styrgruppen MH Nu ska vi nätverka och lära känna någon ny! Vi fick instruktioner och gick ut på en promenad i det vackra höstvädret. Efter Walk and talken delade vi med oss av erfarenheterna till gruppen. Avtackning av Lasse Lind, projektledare för MVG - Ulrika Samuelsson, ordförande styrgruppen MVG Lasse Lind har jobbat med samverkansprojekt i 23 år. Han är urfadern till samverkansprojekt. Det hela startade med Kemikalieprojekt i Älvsborg ( ). Det blev tydligt att vi måste jobba mer aktivt med tillsyn. En arbetsannons gick ut och många ansökningar kom in. Lasses ansökan innehöll hela verksamhetsplanen för projektet och det blev givet att Lasse blev projektledare. Vad är det som har gjort att det har blivit så himla bra med miljösamverkan: Lasse! Han är ödmjuk och tänker nytt och fritt. Samarbetet har under året fungerat väldigt bra. Utan Lasse hade vi inte haft de andra regionala miljösamverkan eller Miljösamverkan Sverige. Vi tackar Lasse för miljösamverkan, hans engagemang och arbete under åren! Lasse reflekterar från gångna åren - Lasse Lind, projektledare för MVG Lasse började sin karriär som miljöinspektör med Bengtsfors som sista arbetsplats som inspektör. Året var 1992 och miljöcheferna i Älvsborg tyckte det var svårt med kemikalietillsyn. Det var goda kontakter mellan Länsstyrelsen och kommunerna och man bestämde sig för att sätta igång men Älvsborgsprojektet. Landshövdingen var ordförande i styrgruppen för projektet och i arbetsgruppen satt bland annat Ulrika Samuelsson med. Älvsborgsprojektet var tidsbegränsat (2 + 2 år) och övergick så småningom i Miljösamverkan Älvsborg. Landstinget var också delaktig i samverkan eftersom de var intresserade av inomhusfrågor och kemikalier. År 1999 startade Miljösamverkan Västra Götaland (MVG). Sida 10 av 17

11 Lasse erkände att han var skeptisk till att gå från 19 kommuner till 49 kommuner i miljösamverkan. Det gick att hålla koll på varje kommun när det var 19 men skulle det vara möjligt när det var 49 kommuner? Han var också skeptisk till Göteborgs involvering i miljösamverkan- ville den stora kommunen bidra till de små? Men farhågorna kom på skam- det gick att hålla ihop 49 kommuner och Göteborg har varit med i många projekt under åren och Göteborgs kunskap har spridits ut i hela landet. Tack Göteborg! Utvärdering av MVG 2003 visade på många positiva resultat men också en del brister. Till exempel var kortsiktigheten en brist. En annan var bristande kommunikationskanaler och att det inte fanns mål som kunde följas upp för projektet (MVG). Det arbetades fram en kommunikationsplan och MVG drivs numera med en verksamhetstid på fyra år. Tydligen var miljösamverkan ett bra koncept för med tiden så växte flera miljösamverkan fram i MVGs spår. Reflektioner - Något som blev lyckat i MVG var att skapa särskilda projektgrupper för varje projekt. Det breddade kompetensen och delaktigheten. Tidigare var det en enda arbetsgrupp som gjorde alla projekt. - Det har varit en efterfråga hela tiden på miljösamverkan. Det har varit mycket arbetet men det har inte känts jobbigt. Vi har enormt duktiga inspektörer och drivande personer i miljösamverkan! - För att delta i en projektgrupp är intresset viktigaste, kunskapen kommer sedan. - I början av ett projekt är det viktigt att lyssna på projektgruppsdeltagarnas förväntningar och farhågor på projektet. - Inspektörerna idag är mer pressade än tidigare och har inte lika mycket tid till projektet. - Att delta i ett projekt i miljösamverkan ger projektgruppsdeltagaren kompetensutveckling! - Det har blivit svårare att få deltagare i tillsynskampanjer som miljösamverkan driver. Kanske har att göra med att det inte synkar med förvaltningarnas verksamhetsplaner. - Chefsmötena! Mötena har alltid varit uppskattade möten men det har hänt något de senaste åren. Mötena har blivit några snäpp bättre sedan TUV och Chefssamverkan. - Hoppas att vi i miljösamverkan fortsätter att förena de traditionella tillsynskampanjerna med alla de mjuka värdena! Sida 11 av 17

12 Den 7 oktober Välkomna och backspegel Anders Ramberg och Annika Ekvall var dagens moderatorer. Vi tittade i backspegeln och reflekterar från gårdagen. Här var några av reflektionerna: - Walk and talk var jättebra! Vi har samma problemställningar. Vi borde lyfta telefonen och ha samverkan även i vardagen. - Kommundirektören och hans inställning var bra. - Nelson Mandelas citat! - Intressant dag igår! - Bra att vi blev placerade i grupper. Bra ordnat. - Intressant om skuggningsprojektet. - Insikt- intressant diskussion. - Walk and talk- man inser att hemma är inte unikt. - Hela upplägget var bra och intressant. - Anders Berghs genomgång var bra. Det gnisslar men det går att lösa. - Vi är de ensammaste av chefer i en kommun för vi har tillsyn på våra kollegor. - Ta med arbetssätten hem! - Miljöchefsnätverket gör att de som är nya snabbt kan komma in i arbetet. Dagens tema: Arbetsglädje. Hållbart arbetsliv - konkreta insatser för friska arbetsplatser - Magnus Svartengren, professor i arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet Sammanfattning av friskfaktorer Närhet till chef Uppföljning och kontroll genom direktkontakt Individuella önskemål om utbildning tillgodoses Möjligheter till byte av arbetsuppgifter Högt i tak Magnus Svartengren är i grunden läkare och har i större delen av arbetslivet arbetat med hälsofrågor inom arbetslivet. Sida 12 av 17

13 Vi börjar med att se filmen: Utmaningen- den sjuka jobbstressen. Det är Arbetsmiljöverkets film. Den 31 mars 2016 började nya arbetsmiljöregler mot ohälsa och mobbing. Läs Organisatoriska och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) föreskrifter. Den handlar om hur bra det ska vara. Tidigare lagstiftning har fokuserat på att sämre än så här får det inte vara. Vi väntar på att något ska hända innan vi gör något. Men det finns mycket att göra innan det händer något genom att arbeta förebyggande med arbetsmiljöfrågor. Det är ett problem att ungdomar sjukskriver sig idag eftersom man vet att den viktigaste faktorn för att bli sjukskriven igen är att man redan har varit sjukskriven. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har skrivit rapporter om arbetets betydelse för hjärt- och kärlsjukdom. Det finns stöd i forskningen/utredningen att hjärt- och kärlsjukdomar är förknippade med begrepp med krav-kontroll och stöd. Frågan är hur organisationen kan vara ett stöd för den anställda? Kontroll- upplevelse att ha möjlighet att påverka sitt arbete. Krav- ställs rimliga krav. Kvinnor som arbetar på manligt dominerade arbetsplatser är friskare och män som arbetar på kvinnligt dominerade arbetsplatser sjukare. Det är ett högre sjuktal generellt hos kvinnor än män. Förklaringen är att kvinnor har mer arbete hemma. Det finns studier kopplade till att arbete utanför arbetstid leder till mer ryggbesvär. Arbetstagare som får stöd i sitt arbete, har hög arbetstillfredsställelse och goda möjligheter att påverka egna arbetet har mindre ryggont. Projekt om arbetsmiljö Avgränsning- faktorer som rimligen styrs på verksamhetsnivå - Fokus på friskhet. - Hur har man lyckats? - Vad skiljer arbetsplatser som har långtidsfriska mot de som har sjuka? Resultat Nycklar till friska företag (finns en bok) Prevent. - Ledningsstrategier - Kompetensförsörjning (hur ska det här vara om fem år) - Kommunikation och delaktighet - Rutiner kring hälsa och sjukfrånvaro Se bilden nedan. Sida 13 av 17

14 Ett av de största chefsproblemen: hålla tillbaka personliga uppfattningar. Organisatorisk rättvisa är ett begrepp som innebär att till exempel alla anställda behandlas lika. Chefen är en representant för organisationen och det är viktigt att chefen är professionell. Lösning på att en chef inte kan hålla tillbaka personliga uppfattningar: skaffa en kollega som man kan bolla med. Det näst största problemet är att inte lyssna som chef. Att vara uppriktig och tydlig är också viktig som chef. Hur många kan man vara chef för? Låg = friska företagen (16 st), Hög = sjukaste organisationen (25 st). Om man inte hinner med sina medarbetare är man inte någon bra chef. Rapport finns på miljömedicin, Uppsala: Friska kommuner och landsting. Hur gör dom? Eller, Jag är en jävel på att dricka kaffe Vi delar med oss av goda exempel för att skapa friska arbetsplatser Dela med dig av goda exempel på aktiviteter för att skapa friska arbetsplatser. Det kan vara goda exempel från din nuvarande arbetsplats eller från tidigare arbetsplats. Här är några av de goda exemplen: Walk and talk: frågar vad som krävs för att jag ska trivas på jobbet och kunna arbeta/prestera bra-> gemensam diskussion, gemensamma mål, gemensam åtgärdslista. Påminner varandra ofta om att det inte är ett 100 meter lopp utan ett maraton. Vi ska hålla länge. Sida 14 av 17

15 Personliga möten 4-5 ggr/år där vi bara pratar om handläggarens arbete/situation/belastning/hur det går/vad man vill göra/ambition/tillit/inflytande och trivsel. OBS Rollerna är tydliga- inget kompisskap osv. Ha ett förutsägbart förhållningssätt om ledighet och att vara flexibel. MÖS tillsynsmetod: sprintar och kontrollkort inkl. inne- och utegrupp. Kundtjänst med inspektörer som svarar på de flesta frågor. UL (utvecklande ledarskap) = självledarskap. Möjlighet att påverka sitt arbete. Skapa acceptans för att man inte ska komma till jobbet om man är sjuk. Motverka jag har aldrig varit hemma sjuk som innebär att man lågpresterar på jobbet samtidigt som man smittar kollegorna -> föregå med gott exempel. Höj- och sänkbara skrivbord = möjlighet till varierande arbetsställning. Se till att vara riggade för uppgiften = inte för många medarbetare per chef. Ta betalt för våra kostnader = rätt nivå på timavgift = ekonomi för att utföra tillsynen det antalet timmar vi har fått betalt för. Arbetat med företagshälsovården med föreläsningar och hälsoprofiler. Övning- synliggöra värderingar, 4 hörn. Vi tror att vi tycker lika, men det gör vi ofta inte. Ex mutor, skatt. Ha ett rullande schema för två arbetsglädjerepresentanter som väljer ut vad som känns aktuellt att arbeta med i gruppen. På APT använder vi ofta bikupor för att få delaktighet, ofta sammanställs synpunkterna och används i utveckling av arbetsplatsen, t ex hur vi ska göra våra lokaler bättre. Arbetsglädjeprojektet. Jobba med personliga åtaganden för att bidra till den goda arbetsplatsen och hög livskvalité. Personligt åtagande- en förbättring jag kommit på att jag kan göra och som jag vill göra och bestämmer mig för att jag ska göra. Fördelningsverktyget som ger balans mellan inkommande ärenden och planerad tillsyn. Se också rättvisa mellan medarbetarna. Föräldralediga och tjänstlediga bjuds in till allt. Distansarbetspolicy och generös flex. Titta tillbaka och var lite nöjd! Våga prata om hur vi mår, var inte rädd för tårar. Tydliga strukturer för information. Små enheter. Schemalagda möten, tätt, om vad som helst. Friskvårdstimmar 2h/person/månad. Sida 15 av 17

16 Open Space - Patrik E Giehler, styrgruppen MH Alla fick skriva upp på lappar vad de ville prata om= dagordningen. Punkter som vi pratade om: Stöd till personal (UL). Administrativt stöd. Vem tänker på arbetsmiljön för första linjens (mellan) chefer? Hur arbetar vi med feedback/återkoppling på våra arbetsplatser? Krav på kostnadstäckning/taxefinansiering. Framtidens miljökontor- hur kommer det att se ut och hur vill vi att det ska se ut? Värderingar (4 hörn övningar). Vi delade med oss från Open Space. Alla var överens om att Open Space var ett bra form att diskutera i- vi behåller det till framtida möten! Bilder från Open space den 7 oktober. Sida 16 av 17

17 Avslutning och överlämnande till Fyrbodal Halland tackade för sig och lämnade över ansvaret till Maria Bylund och Susanne Nordström i Fyrbodal för vårens chefmöte. Se bilden nedan för arrangörerna av miljöchefsmötena framöver. På hösten arrangeras ett tvådagarsmöte och på våren ett endagsmöte. Antecknat av: Maria Andersson, projektledare Miljösamverkan Västra Götaland Sida 17 av 17