1 Avlänkning mellan koldioxidutsläpp och ekonomisk tillväxt i Sverige

Transkript

1 1 Avlänkning mellan koldioxidutsläpp och ekonomisk tillväxt i Sverige Magnus Lindmark och Lars Fredrik Andersson Institutionen för ekonomisk historia Umeå Universitet 1.1 Avlänkning mellan koldioxidutsläpp och tillväxt I Sverige har utsläppen av koldioxid minskat sedan början av 1990-talet, vilket motsvarar den period under vilken Sverige har fört en aktiv klimatpolitik. Eftersom BNP i fasta priser har ökat med ungefär 3 procent per år har det under perioden skett en avlänkning mellan koldioxidutsläpp och ekonomisk tillväxt. Avlänkningen beror på förändringar inom de ekonomiska sektorerna, inombranscheffekter, och på strukturomvandling. Med inombranscheffekter avses att de koldioxidutsläpp som uppstår vid produktion av en given volym varor eller tjänster minskar. Det beror ofta på teknisk förändring exempelvis energieffektivisering; att det åtgår mindre energi för att producera en given mängd varor eller tjänster. Det kan också bero på att energianvändningens koldioxidintensitet har minskat genom förändrad energibärarmix. Också förändrad produktionsmix inom sektorn kan leda till inombranscheffekter. Strukturomvandling är en förändring i den mix av varor och tjänster som produceras i ekonomin. Om produktionen av varor och tjänster med låg koldioxidintensitet ökar mer än produktionen av varor och tjänster med en hög koldioxidintensitet kommer det också att ske en avlänkning. Avlänkningen mellan koldioxidutsläpp och den ekonomiska tillväxten i Sverige kan studeras genom en uppdelning av koldioxidintensiteten på dessa faktorer. 2 Eftersom avlänkningen är ett faktum redan från början av 1990-talet är det också möjligt att avlänkningen kan ha börjat tidigare än Undersökningen bygger då på skattade utsläpp och inte på officiella data. 1.2 Aggregerade utsläpp 1950 till 2005 De direkta koldioxidutsläppen från inhemska ekonomiska aktiviteter var som störst De hade då ökat stadigt sedan åtminstone Därefter minskade utsläppen med ungefär 10 procent till Fram till 1990 reducerades utsläppen med ytterligare 40 1 Underlag till Naturvårdsverket. Får ej citeras, reproduceras eller distribueras utan verkets tillstånd. 2 CO2 per BNP-krona i fasta priser 1

2 procent varefter utsläppen har minskat i historiskt sett mindre omfattning under senare delen av 1990-talet samt under de allra senaste åren. Koldioxidintensiteten ökade under hela perioden fram till Precis som för koldioxidutsläppen minskade även intensiteten som mest mellan 1970 och Första halvan av 1990-talet uppvisar i det närmaste en konstant koldioxidintensitet medan minskningar noteras från andra halvan av 1990-talet. Den periodmässiga utvecklingen av koldioxidintensiteten följer i stort sett förändringen av koldioxidutsläpp. Avlänkningen har dock varit kraftigare än minskningen av koldioxidutsläpp både under perioden 1970 till 1990 samt under perioden efter Index 1970= BNP Koldioxid Koldioxidintensitet Figur 1-1 BNP, koldioxidutsläpp och BNPs koldioxidintensitet. 1.3 Förädlingsvärde och koldioxidutsläpp inom enskilda sektorer En enskild sektors bidrag till BNP är sektorns förädlingsvärde (FV). En uppfattning om avlänkningen i de enskilda sektorernas är möjlig genom att studera de koldioxidutsläpp som genereras i sektorn och sektorns förädlingsvärde. Däremot måste man ta hänsyn till alla sektorer samtidigt för att veta hur stort sektorns bidrag till den totala koldioxidintensiteten på BNP-nivå har utvecklats Energisektorn Energisektorns tillväxt har varit mycket stark sedan 1950 och utvecklades ända fram till mitten av 1980-talet snabbare än BNP. Den kraftiga ökningen under den senare delen av 1980-talet sammanfaller med ökad kärnkraftsproduktion. Fram till början av 1990-talet minskade sektorn något men har därefter ökat svagt. Koldioxidutsläppen ökade framförallt under den senare delen av 1960-talet vilket berodde på en utbyggnad av oljeeldade värme- 2

3 och kombinationsanläggningar. Därefter minskade utsläppen fram till 1990-talet. Kärnkraftsutbyggnaden är en av förklaringarna men sannolikt inte heller den enda. Under 1990-talet fram till idag har utsläppen varit relativt konstanta El- och värmeproduktion CO2 El- och värmeproduktion VA BNP Figur 1-2 Energisektorns förädlingsvärde och koldioxidutsläpp samt BNP Bostadssektorn I BNP ingår värdet av boende, räknat som förädlingsvärdet genom uthyrning av bostäder samt som värdet av eget boende. Värdet av eget boende betraktas ofta som svårt att beräkna varför serien ska därför tolkas med försiktighet. Detta gäller även koldioxidutsläppen där grunddata är sämre än för många andra sektorer. Den ekonomiska utvecklingen av boendet har utvecklats långsammare än BNP. I korthet används en mindre del av inkomsterna till boende nu i jämförelse med på talet. Under 1950-talet ökade utsläppen ungefär i samma takt som boendets förädlingsvärde. Från början av 1960-talet skedde en markant ökning vilket har att göra med att oljepannor installerades i fler hus samtidigt som fler små bostadshus byggdes. Utsläppen stabiliserades dock redan under mitten av 1960-talet, vilket förefaller att avspegla ökningen av utsläppen i energisektorn. Det är troligt att det avspeglar fjärrvärmens ökade betydelse i samband med de stora byggprogrammen för lägenheter under perioder, det så kallade miljonprogrammet. Från början av 1970-talet minskar utsläppen från bostadssektorn. Förklaringar kan vara en ökad användning av direktverkande el men också förändringar av byggnormer mot ökad energieffektivitet. 3

4 Bostäder,lokaler o förbränning inom areella näringar CO2 Bostäder,lokaler o förbränning inom areella näringar totalt: VA boende BNP Figur 1-3 Förädlingsvärde Bostadssektorns inklusive eget boende koldioxidutsläpp samt BNP Vägtransporter Vägtransporternas ekonomiska aktivitet mäts som summan av personkilometer och tonkilometer och ökade snabbare än BNP från 1950 fram till mitten av 1960-talet. 3 Fram till början av 1990-talet utvecklades vägtransporterna ungefär i samma takt som BNP. Koldioxidutsläppen har i stort sett följt transportarbetet under hela perioden. Det innebär att en avlänkning mot BNP skedde från just början av 1990-talet. Möjliga förklaringar är förbättrad bränsleeffektivitet i fordonsparken och förändrade resvanor och godstransportmönster. 3 Bearbetning av data från SIKA samt kompletterat med Krantz (1986) Historiska nationalräkenskaper för Sverige , Transporter och kommunikationer, tabell 70, 72, 75 4

5 Vägtrafik CO2 Vägtrafik: Treansportarbetes enheter BNP Figur 1-4 Vägtransporternas transportarbete, koldioxidutsläpp samt BNP Industrin Industrins förädlingsvärde utvecklades nästan exakt likadant som BNP ända fram till mitten av 1970-talet. Effekterna av den så kallade 1970-talskrisen är tydliga under decenniets sista år. Den svaga industriella utvecklingen under 1980-talet visar sig också i en avmattad BNP-tillväxt. Efter 1990-talskrisen har dock industrins tillväxt varit historiskt mycket snabb. Industrins koldioxidutsläpp utvecklades i princip på samma sätt som förädlingsvärdet och BNP ända fram till Därefter sker en kraftig minskning av utsläppen som ungefärligen stabiliseras på dagens nivåer under slutet av 1980-talet. Utvecklingen innebär därför en avlänkning som under perioden 1970 till 1993 mest drivs av minskade utsläpp och från 1993 och framåt genom stabila utsläpp och ökat förädlingsvärde. Från 1978 till idag har industrins koldioxidintensitet minskat i ungefär samma takt. 5

6 Industrins förbränning och Industriprocesser CO2 Industrins förbränning och Industriprocesser: FV BNP Figur 1-5 Industrins förädlingsvärde, koldioxidutsläpp samt BNP 1.4 BNPs koldioxidintensitet uppdelad på komponenter De svenska koldioxidutsläppens utveckling efter 1950 kan delas i tre perioder. Den första perioden omfattar åren 1950 till 1970 och kännetecknas av ökade utsläpp. Energipolitiken var en del av industripolitiken. Den andra perioden 1970 till 1990 kännetecknas av minskade utsläpp mot bakgrund av omställningar av det energisystem som byggdes upp under och 1960-talen. Perioden 1990 till idag kännetecknas av svagt minskade utsläpp vilket skall ses mot bakgrund av aktiv klimatpolitik med styrmedel direkt riktade mot minskade koldioxidutsläpp. I det följande analyseras hur strukturomvandling och inombranscheffekter har bidragit till att BNPs koldioxidintensitet har förändrats under de olika perioderna. 4 Av metodmässiga skäl omfattar den sista perioden åren 1993 till Den sektorsfördelning som används för den sista perioden är också betydligt mer detaljerad än för perioden 1950 till 1990 vilket gör att resultaten inte är direkt jämförbara Inombranscheffekter och strukturomvandlingseffekter under perioderna Inombranscheffekterna ökade BNPs koldioxidintensitet med ungefär 1,5 procent per år under perioden fram till Också strukturomvandlingseffekterna ökade intensiteten 4 Ekonomiska data: SCB, Nationalräkenskaper , N 1972:9, , N 1981:2.5, , N 10 SM 9601, , NR 10 SM Koldioxid baserat på bränslestatistik: SOS Industrin, Svenska Petroleum institutet, SOU 1951:32, SCB Energistatistik 5 Uppdelningen av intensiteten sker enligt följande: 6

7 under perioden. Mellan 1970 och 1990 bidrog inombranscheffekterna till en minskning av koldioxidintensiteten med omkring 5 procent per år. Strukturomvandlingseffekterna var negligerbara. Under den sista perioden bidrog inombranscheffekterna till en minskad intensitet på ungefär 1,5 procent per år. Även strukturomvandlingen bidrog till en minskad intensitet. De svaga strukturomvandlingseffekterna gör dock att analysen i det följande fokuser inombranscheffekterna. 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% -5% -6% Inombranscheffekt Strukturomvandlingseffekt Totalt Figur 1-6 Bidrag till förändrad koldioxidintensitet efter komponenter Energiomställning och bidrag efter sektor 1970 till 1990 En uppdelning av inombranscheffekten på energieffektivisering och effekter av energiomställningar 6, det vill säga att energins koldioxidintensitet förändras visar att perioden fram till 1970 kännetecknas av en svag energieffektivisering och en betydande ökning av energins koldioxidintensitet. 7 Under perioden 1970 till 1990 var energieffektiviseringen starkare samtidigt som energins koldioxidintensitet minskade nästan tre gånger så mycket. 8 (1)IE (2)SE (3)DE n n n ΔCOIi FVS i, b + COIi, b ΔFVS Δ COIi ΔFVSi i= 1 i= 1 i= 1 ΔCOIT = COIT, b där COI står för koldioxidintensitet, FVS står för andel av BNP i sektor (i). IE är inombranscheffekten medan IE + DE är struktureffekten 6 För uppdelningen: se appendix 7 För perioden 1993 till 2004 som bygger undersökningen på SCBs miljöräkenskaper med vissa justeringar för att överensstämma med den officiella svenska klimatrapporteringen. Tyvärr saknas en fördelning av elenergin på sektorer varför en uppdelning av inombranscheffekten på energieffektivisering och energins koldioxidintensitet inte är möjlig. 8 I undersökningen ingår el i energianvändningen. För att undvika en orimligt hög energieffektivitet i energisektorn, där direktproducerad el i vattenkraft är viktig i Sverige, har vi räknat att den el som produceras genom vattenkraft direkt motsvaras av en lika stor insats i form av vattnets rörelseenergi. 7

8 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% Energieffektivisering Energiomställning -4,0% Figur 1-7 genomsnittligt årligt bidrag till inombranscheffekten efter komponenter Under perioden fram till 1970 bidrog tillverkningsindustrin, som i analysen redovisas tillsammans med jord- och skogsbruk, nästan inte alls till den ökade koldioxidintensiteten. Ökningen låg istället på samtliga övriga sektorer där energisektorn dominerade. Under perioden 1970 till 1990 bidrog tillverkningsindustrin till den största avlänkningseffekten. Också energisektorn, tätt följd av bostadssektorn var viktiga medan tjänstesektorn, som i undersökningen består av offentliga och privata tjänster samt byggindustrin, stod för ett ungefär hälften så stort bidrag. Även transportsektorn bidrog i begränsad omfattning till avlänkningen. Bidraget från hushållens transporttjänster, som vi i analysen har räknat som en tjänst som produceras av hushållen för egen konsumtion, är negligerbar. 9 9 Metoden underlättar beräkningen av struktureffekterna. En effekt är att BNP kommer att skrivas upp något. 8

9 Energisektorn Hushållens boende Hushållstransporter Privata-, offentliga tjänster och bygg Transporttjänster -1,5% -1,0% -0,5% 0,0% 0,5% 1,0% Jord-, skogsbruk och tillverkningsindustri Figur 1-8 Genomsnittligt årligt bidrag till koldioxidintensiteten efter sektorer Under perioden 1993 till 2004 bidrog tillverkningssektorn till den största avlänkningen. Även energisektorn och hushållens transporter var betydelsefulla. 10 Tjänstesektorns bidrag till avlänkningen är relativt blygsam. Totalt Energisektorn Hushållens boende Hushållstransporter Privata-, offentliga tjänster och bygg Transporttjänster -2,0% -1,5% -1,0% -0,5% 0,0% 0,5% Jord-, skogsbruk och tillverkningsindustri Figur 1-9 Genomsnittligt årligt bidrag till koldioxidintensiteten efter sektorer 10 Baserat på SCB Miljöräkenskaper bearbetade för konsistens med NV totala inhemska koldioxidutsläpp 9

10 1.5 Strukturförändring inom industrisektorn 1990 till 2005 Gällande tillverkningsindustrin minskade utsläppen per förädlingsvärdeskrona genom en kombination av inombranscheffekter och struktureffekter. Inombranscheffekten förklaras nästan helt av energieffektivisering. Struktureffekter Inombranscheffekt -2,0% -1,5% -1,0% -0,5% 0,0% Figur 1-10 Genomsnittligt årligt bidrag till industrins koldioxidintensitet efter komponenter Jord- och stenvaruindustrin stod för det största bidraget till industrins minskade koldioxidintensitet, men också stål- och metallverk samt massa- och pappersindustrin liksom tillverkning av fasta bränslen och petroleum bidrog påtagligt till den minskade koldioxidintensiteten. Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Massa-, pappersindustri Fasta bränslen och petroleum Livsmedelsindustri Verkstadsindustri Metallvaruindustri Byggindustri -0,8% -0,6% -0,4% -0,2% 0,0% Andra industrier Figur 1-11 Bidrag till minskning i koldioxidintensitet efter branscher. 10

11 Gällande inombranscheffekten var jord- och stenvaruindustrin, stål- och metallverk samt verkstadsindustrin viktigast. Även livsmedelsindustrin och den kemiska industrins bidrag kan noteras. Fasta bränslen och petroleum Stål- och metallverk Verkstadsindustri Kemisk industri Livsmedelsindustri Massa-, pappersindustri Byggindustri Tryckerier Andra industrier Metallvaruindustri -0,5% -0,4% -0,3% -0,2% -0,1% 0,0% 0,1% 0,2% Gruvor och Mineralutvinningsindustri Jord- och stenvaruindustri Figur 1-12 Genomsnittligt årligt bidrag till industrins koldioxidintensitet genom inombranscheffekt efter sektorer Omvandlingseffekterna dominerades nästan helt av jord- och stenvaruindustrin och massa- och pappersindustrin. Det avspeglar att även små förändringar av förädlingsvärdesandelar i koldioxidintensiv tillverkning kan ge stora struktureffekter och bidrag till avlänkningseffekter. 11

12 -1,0% -0,8% -0,6% -0,4% -0,2% 0,0% 0,2% 0,4% Jord- och stenvaruindustri Massa-, pappersindustri Stål- och metallverk Gruvor och Mineralutvinningsindustri Metallvaruindustri Livsmedelsindustri Byggindustri Tryckerier Textilindustri Andra industrier Verkstadsindustri Kemisk industri Fasta bränslen och petroleum Figur 1-12 Genomsnittligt årligt bidrag till industrins koldioxidintensitet genom struktureffekter efter sektorer Verkstadsindustrin, som är den sektor som ökar förädlingsvärdesandelen mest under perioden, bidrar med en svag ökning av industrins koldioxidintensitet genom struktureffekter. Detta vägs dock upp av sektorns inombranscheffekt varför verkstadsindustrins sammantagna bidrag blir positivt. Massa- och pappersindustrins bidrag genom struktureffekter förklaras av en minskad förädlingsvärdesandel i kombination med relativt hög koldioxidintensitet. 12

13 Tabell 1-1 Klassificering av sektorer Ekonomisk sektor Näringsgren/aktivitet Institutionell sektor 1 Jord-, skogsbruk, gruvor och Jordbruk, jakt, skogsbruk o fiske (SNI 01-05), Gruvor o mineralutvinningsindustri (SNI 10-14), Tillverkningsindustri (SNI Privata näringslivet tillverkningsindustri 15-37) 2 Transporttjänster Transport-, magasinerings- och kommunikationsföretag (SNI 60-64) Privata näringslivet 3 Privata-, offentliga tjänster och bygg Byggindustri (SNI 45), Parti- o detaljhandel m m (SNI 50-52), Hotell- och restauranger (SNI 55), Kreditinstitut o försäkringsbolag (SNI 65-67), Fastighetsbolag, uthyrnings- och företagsservicefirmor (SNI 70-74), Utbildning, hälso o sjukvård, sociala tjänster, veterinärverksamhet (SNI 80-85), Andra samhälleliga o personliga tjänster (SNI exkl ) Statliga myndigheter inkl socialförsäkring och Kommunala myndigheter Privata näringslivet, offentliga sektorn 4 Hushållstransporter Hushållens produktion av transporttjänster för egen konsumtion (bil, motorcykel, båt etc) Hushåll 5 Hushållens boende Små- och fritidshus (70.2) Hushåll 6 Energisektorn El, gas, värme, vatten- och reningsverk (SNI 40-41) Privata näringslivet Tabell 1-2. Sammanställning av källor Variabel Tidsperiod Källa Bruttonationalprodukt SCB, Nationalräkenskaper , NR 10 SM 0701 (BNP) Förädlingsvärden (FV) SCB, Nationalräkenskaper , NR 10 SM 0701 SCB, Nationalräkenskaper , N 10 SM 9601 SCB, Nationalräkenskaper , N 1981:2.5 SCB, Nationalräkenskaper , N 1972:9 Koldioxidutsläpp (CO2) SCB, Industri SCB, Energistatistik SOU 1951:32 Koldioxidutsläpp (CO2) SCB, MiR

14 Uppdelning av inombranscheffekten på olika komponenter ΔIE T = n i= 1 ( ΔEI + ΔECI ) CS i i ib ΔEI i ΔEi = ΔFV i ΔCO2i ΔECIi = ΔE i Tabell 1-3. Variabler som förekommer i rapporten 14

15 15