Handbok i klimatkommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok i klimatkommunikation"

Transkript

1 Handbok i klimatkommunikation Lars Palm, 2006

2 Handbok i klimatkommunikation, Lars Palm Utgiven av: Klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner Utgivningen av denna bok har varit möjlig tack vare ekonomiskt bidrag från Miljömålsrådet. Grafisk form: Emma Agnred Tryckeri: JMS Mediasystem ISBN

3 INNEHÅLL 1. Inledning 4 Miljö viktigt men inte intressant 4 2. Kommunikation och andra styrmedel 5 3. Den rätta ordningen 6 4. Systemmål och beteendemål 9 Systemmål 9 Beteendemål 9 5. Omvärldsanalys 11 Metoder för omvärldsanalys 11 Omvärldsanalys i samband med opinionsbildning 12 Omvärldsanalys i samband med lokala projekt 14 Checklista: omvärldsanalys Målgruppsanalys 16 Position i kommunikationsprocessen 16 Demografiska egenskaper 19 Livsstil 19 Personliga Värderingar, personlighetsdrag och självbild 20 Medievanor och situation 21 Checklista: målgruppsanalys Kommunikationsmål 25 Det ena målet förutsätter det andra 25 Checklista: kommunikationsmål Opinionsbildningsmål och dialogmål 28 Opinionsbildningsmål 28 Dialogmål Budskapsstrategier 31 Uppmärksamhet och intresse 31 Kunskapsöverföring 33 Värden, normer och förhandsinställning 35 VEM-information 35 HUR-information 36 Materiella och symboliska belöningar 37 Skräckpropaganda 38 Sammanfattning: vilka kommunikationsmål förutsätter vilka budskap? Medievalsstrategi 42 Bombmattestrategi 42 Organisk tillväxt 42 Kontaktkostnad och kontaktkvalitet 46 Räckvidd och selektivitet 47 Point of action display 47 Återframkallningsförmåga 48 Efterfrågestyrning 48 Blandstrategier 49 Sammanfattning: Olika mediers användbarhet för olika ändamål Utvärderingar 56 Utvärderingsmetoder 56 Avkastning på kommunikationsinvesteringar 60 Varning för önsketänkande vid tolkning av resultat 61 Checklista: utvärderingar Kommunikationsplanens beståndsdelar 63 Källor 66

4 1. Inledning Handbok i klimatkommunikation vänder sig till dig som är tjänstemän eller föreningsaktiv inom miljöområdet. Du kan mycket om klimat och miljö, men mindre om kommunikation. Handboken vill lära ut planering, genomförande och utvärdering av kommunikationsinsatser på olika nivåer. Handboken begränsar sig till klimatkommunikatörers kommunikation med allmänheten. Kommunikationen mellan forskare och experter å ena sidan och människor som har miljöfrågor som yrke eller som ett dominerande intresse är lika viktig, men får behandlas i ett annat sammanhang. Handboken bygger på exempel från klimatkommuner och ekokommuner, författarens egna erfarenheter av miljökommunikation samt kommunikationsteori och kommunikationsforskning. Uppläggningen av boken är liknande den som finns i handböcker för hälsokommunikatörer och vägverkskommunikatörer (Palm & Hedin 2001, Palm & Jarlbro 2003) och i Kommunikationsplanering en handbok på vetenskaplig grund (Palm 2006). Miljö viktigt men inte intressant Enligt en undersökning sommaren 2006 kom miljö på sjätte plats när det gäller viktiga samhällsfrågor efter frågor som sjukvården, arbetslösheten/sysselsättningen, utbildning/skola, äldreomsorg/pensionärer och barnomsorgen/familjepolitik men före skatter, Sveriges ekonomi/tillväxt, invandring/flyktingar och jämställdhet. (Dagens Nyheter ). I den stora vallokalsundersökningen den 19 september 2006 VALU kom miljö på 13:e plats när det gäller vilka frågor som betydde mest för väljaren. Miljö anses alltså av svenskarna vara en viktig fråga. Miljö är också ett område där alla har positiva attityder. Ingen kan vara negativ till god miljö. Enligt en undersökning från Vägverket 1995 anser 95 % av svenskarna att det är viktigt att agera miljövänligt. Det kan alltså ytligt sett förefalla vara en tacksam uppgift att vara klimatkommunikatör. Ändå har alla som arbetat med klimatkommunikation lärt sig den hårda vägen att det är svårt men inte helt omöjligt att förmå allmänheten att uppbåda något större intresse för klimatfrågor. Att människor tycker att en fråga är viktig och har rätt inställning till den är uppenbarligen ingen garanti för att de också ska tycka att frågan är intressant och att de beteendeförändringar som begärs av dem är värda de kostnader i form av pengar, tid och bekvämlighet som de kan innebära. 4

5 2. Kommunikation och andra styrmedel Att påverka människor att ändra sitt miljöbeteende med kommunikation är svårt. Det krävs i regel starkare verkningsmedel. Produktutveckling i riktning mot miljöanpassade drivmedel och bättre, bekvämare och säkrare bussar och cykelbanor är exempel på tekniska styrmedel. Trängselskatter, nolltaxa på lokalbussar, förbud att sopsortera på ett olämpligt sätt, subventioner av miljöbilar är exempel på administrativa och ekonomiska styrmedel. Kommunikativa styrmedel är utbildning, kampanjer, personlig påverkan, nätverk med mera. Att de är svaga jämfört med andra styrmedel hindrar inte att de ofta kan vara kostnadseffektiva. Kommunikativa styrmedel används oftast inte som ett alternativ till tekniska och administrativa styrmedel utan som ett komplement. De flesta klimatprojekt innebär att olika styrmedel samordnas. Att cykla till jobbet underlättas av särskilda cykelbanor, av cykelställ i anslutning till arbetsplatsen, möjligheter att medföra cykel på lokaltåg, kraftigt höjda bensinpriser och sänkta avgifter på kollektivtrafik. Men om ingen känner till möjligheten att ta med cykeln på tåget, de förbättrade cykelbanorna och förändringarna i transportkostnader kommer dessa åtgärder att vara verkningslösa. 5

6 3. Den rätta ordningen I alltför många fall rör det första beslut som fattas i samband med en kommunikationsinsats medievalet. Ofta styrs detta av slentrian den kanske vanligaste orsaken att producera en trycksak är att den gamla trycksaken är slut ännu oftare av vad som anses modernt, i förrgår trycksaker, igår videoproduktioner, idag hemsidor, i morgon bloggar. Medievalet styr målgruppen istället för tvärtom. Ett beslut att informationen skall förmedlas via en hemsida innebär automatiskt att målgruppen är hushåll med tillgång till Internet. De äldre, de lågutbildade, invandrarna m.fl. grupper exkluderas. Ett annat vanligt misstag är att anpassa informationsprojektets budget efter hur mycket som finns kvar på kontot för information istället för efter hur mycket det kan anses vara värt att lösa eller reducera klimatkommunikationsproblemet. Effekten blir att vissa projekt blir underfinansierade och andra överfinansierade av helt irrelevanta orsaker som tid på året i december startas många projekt, som betalas i förskott, om medel ur anslaget för information inte kan reserveras. Det finns förklaringar till dessa missförhållanden. När man föreställer sig information tänker man inte på abstrakta mål eller informationsproblem som skall lösas utan på konkreta informationsprodukter trycksaker, annonser, hemsidor, stortavlor, filmer, nyhetsblad med mera. En informatör ser ofta sitt existensberättigande i att producera informationsprodukter, inte i att sitta på sitt kontor och fundera över lösningen på ett problem, som kanske inte ens kan lösas med kommunikation. Uppgiften definieras som att göra en broschyr om cykling inte att öka cyklandet. Man kan fråga sig om det är nödvändigt att krångla till en sådan ytligt sett enkel och självklar sak som ordningen mellan beslut och åtgärder. Anledningen är att fel ordning kan innebära stora effektivitets- och tidsförluster. Den extra tid kommunikatören ägnar åt planering enligt den modell som föreslås tjänas mångdubbelt igen. 6

7 FIGUR 1. Förslag på hur beslut, analyser och åtgärder bör följa på varandra: Systemmål formuleras Beteendemål fastställs Omvärldsanalys & målgruppsanalys: (demografi, livsstil, värderingar, kunskaper, attityder, situation, intentioner m m) Kommunikationsmål formuleras Budskaps- och medievalsstrategier bestäms Aktiviteter planeras och verkställs Aktiviteterna utvärderas 1. Fastslå systemmål Det första beslutet måste vara att formulera målet i termer av vilket eller vilka miljöproblem som skall lösas. (Se kapitel 4). 2. Fastställ beteendemål Klimatproblem kan inte enbart lösas genom tekniska och administrativa åtgärder. Människor måste ändra sitt beteende i en rad avseenden. Det är därför nödvändigt att känna till varje målgrupps beteende i utgångsläget innan beteendemålen fastställs. (Se kapitel 4). 3. Omvärldsanalys Det finns tre anledningar att genomföra omvärldsanalyser. Stämningar och opinioner kring den fråga som saken gäller kan fångas upp. Vänner och fiender blir identifierade, något som dels kan ge underlag för mer eller mindre tillfälliga allianser, dels underlag för att förutse och bemöta väntade motargument. 7

8 På lokal nivå kan viktiga nätverk och makt- och inflytandecentra i kommunen, massmediesituation, dominerande livsstilar, skvaller-centraler, informationsspridningsvägar med mera beskrivas och analyseras (Se kapitel 5). 4. Målgruppsanalys Likaväl som beteendemålen måste styras av en analys av målgruppernas beteende i utgångsläget, måste kommunikationsmålen styras av en analys av målgruppernas demografiska egenskaper (ålder, kön, yrke mm), egenskaper (som värderingar, personlighetsdrag mm) intressen, livsstil, medievanor, kunskaper, attityder och intentioner. Nästa åtgärd blir alltså att genomföra en analys av målgrupperna. (Se kapitel 6). 5. Att fastställa kommunikationsmål Kommunikationsmålen måste självfallet styras dels av beteendemålen, dels av resultaten av målgruppsanalysen och omvärldsanalysen. De handlar om att förändra målgruppens föreställningsvärld, genom att påverka dess intresse för olika frågor, vad den tycker är viktigt och oviktigt, dess kunskaper, attityder, värden, normer, intentioner eller handlingsframkallande beslut. (Se kapitel 6). 6. Val av budskapsstrategier Budskapsstrategierna måste väljas så att de passar målgruppen och de valda kommunikationsmålen. Det finns ingen budskapsstrategi som passar alla kommunikationsmål och alla målgrupper. Är ämnet nytt och okänt passar en budskapsstrategi som bygger på alarmering, i andra situationer är kanske en kunskapsinriktad eller en intentionsinriktad strategi den lämpligaste. (Se kapitel 8). 7. Val av medievalsstrategi Det mest grundläggande valet, när det gäller medievalsstrategi, är det mellan en massmediebaserad strategi och en strategi baserad på personlig påverkan. Ju mindre skala kommunikationen bedrivs i, desto större anledning att välja personlig påverkan som medium. (Se kapitel 9). 8. Aktiviteter planeras och genomförs Budskapen formuleras, medievalet finslipas och informationen produceras och distribueras. 9. Projektet utvärderas En utvärdering måste självfallet genomföras efter det att ett projekt är genomfört men måste planeras innan. En förutsättning för att en utvärdering skall vara meningsfull är att det projekt som skall utvärderas styrs av mål på en eller flera nivåer. (Se kapitel 10). 8

9 4. Systemmål och beteendemål Målen är det viktigaste beslutsunderlaget för ett kommunikationsprojekt. Detta kan låta självklart, men det händer alltför ofta att även stora och påkostade kommunikationskampanjer drivs utan mål eller med oklara och motsägelsefulla mål. Mycket pengar kastas på så sätt i sjön. I regel gäller följande: ju mer detaljerade mål, desto större ändamålsenlighet och desto större sannolikhet för önskvärda effekter. Det finns flera olika slags mål på olika nivåer som kan vara mer eller mindre relevanta beroende på projektets art. Systemmål Systemmål är övergripande mål som man som klimatkommunikatör saknar inflytande över. De bestäms av politiker och andra beslutsfattare på riks,- regionaloch/eller kommunal nivå ofta på förslag från chefstjänstemän. Systemmålen uttrycks i termer av det problem som ska lösas. De är ibland vaga och svårtolkade, men ofta, i synnerhet i klimatsammanhang, precisa och tydliga. De svenska utsläppen av växthusgaser ska enligt riksdagen som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Målet är förstås inte lätt att uppnå, men kan inte beskyllas för att vara otydligt eller mångtydigt. Beteendemål Systemmålen styr kommunikatören indirekt via beteendemålen. Inte heller när det gäller beteendemål har kommunikatören sista ordet. Dessa mål formuleras i regel av experter på sakfrågan: statistiker, ingenjörer, forskare med mera som har förmåga och kunskaper att fastställa sambandet mellan beteenden, t.ex. minskat bilåkande och energisparande, å ena sidan och slutmålen å den andra. 9

10 Stockholms miljöpolicy anger bl.a. dessa beteendemål i anslutning till systemmålen: För att målet miljöeffektiva transporter transporter skall uppnås måste fler invånare resa med kollektivtrafik eller cykla. För att målet säkra varor skall uppnås måste sportfiskare undvika att använda blysänken vid fiske. För att målet Hållbar energianvändning skall uppnås måste företag och hushåll miljöanpassa och minska sin energianvändning med fem procent per invånare. 10

11 5. Omvärldsanalys Omvärldsanalys är ett vitt begrepp som inte enbart är intressant för kommunikatörer. En stor organisation som Stockholms stad, Vattenfall eller Naturvårdsverket har omvärldsanalytiker när det gäller exempelvis IT-frågor, lagstiftningsarbete och ny teknik. Även större miljöförvaltningar och miljöorganisationer arbetar med omvärldsanalys. För en klimatkommunikatör är omvärldsanalysen begränsad till opinionstrender och hur olika intressenter och aktörer ställer sig i olika frågor Olika metoder för omvärldsanalys Det finns en rad olika tekniker för omvärldsanalys. SWOT-analys En enkel och mycket använd form av omvärldsanalys är att genomföra en SWOTanalys av styrkor (Strengths), svagheter (Weaknesses), möjligheter (Opportunities) och hot (Threats). Om analysen bygger på ett realistiskt och detaljerat underlag kan den vara värdefull som diskussionsunderlag, om inte kommer den att påverkas av önsketänkande och förhandsinställningar och kommer att göra mer skada än nytta. I Stockholms Miljöprograms kommunikationsstrategi görs denna osminkade analys av miljöprogrammet. De flesta punkter har ganska litet med kommunikation att göra, de som har det är kursiverade. Styrkor Miljöprogrammet ingår i stadens integrerade ledningssystem. Vi får ett strukturerat miljöarbete genom Miljöprogrammet. Miljöprogrammet fokuserar på de viktigaste miljöfrågorna för staden att arbeta med. Stockholms stad och förvaltningarna har större möjlighet att genomföra målen nu jämfört med tidigare program, där målen inte alltid varit utformade så att vi kunnat påverka utvecklingen i önskad riktning. Inriktningsmålet att göra Stockholm till en ekologiskt hållbar stad. Det finns ett verktyg för tydlig uppföljning av miljömål och nyckeltal (Miljöbarometern). 11

12 Svagheter Miljöprogrammet uppfattas som en extra pålaga i det dagliga arbetet. Miljöprogrammet är förhållandevis okänt. Miljöprogrammet innebär mer kostnadskrävande lösningar i verksamheten än om man inte behövt ta hänsyn till miljöaspekter. Arbetet med Miljöprogrammet kräver dokumentation och genererar därför tidskrävande pappersarbete. Möjligheter Att ytterligare förbättra miljön och livsvillkoren i staden. Ett framstående miljöarbete och en god miljö kan ge Stockholm en konkurrensfördel framför andra städer som besöks- och etableringsort. Vi skapar en marknadsplats för nyetablering av teknik- och miljövänliga företag. En uppfattning bland medborgare att det är rent i stan. Att Stockholms stad och alla förvaltningar uppfattar det som sitt eget miljöprogram och inte som Miljöförvaltningens miljöprogram. Hot Låg trovärdighet (man har kunnat strunta i tidigare miljöprogram). Miljöfrågan är lågprioriterad i samhällsdebatten. Man tror att någon annan löser miljöproblemen. Läpparnas bekännelse. Alla tycker att miljöarbete är bra och nödvändigt, men ingen gör något. Omvärldsanalys i samband med opinionsbildning Klimatfrågan (hur farlig är växthuseffekten och hur ska den bekämpas) engagerar bland annat Naturskyddsföreningen, Vägverket och Naturvårdsverket. Energipolitiken har kraftbolagen, staten, de energiintensiva storföretagen och kommunerna som aktörer. 12

13 Nyttan med omvärldsanalyser ligger i att: Vänner och fiender blir identifierade, något som kan ge underlag för mer eller mindre tillfälliga allianser. Naturvårdsverket samarbetar bl.a. med Vägverket, Kommunförbundet, en rad enskilda kommuner och miljöorganisationer men också med olika branschorganisationer inom transportsektorn som i många avseenden inte alls delar Vägverkets åsikter om hur växthuseffekten bäst ska bekämpas. Men det finns områden där intressena sammanfaller. Ändamålen får helga medlen. Motargument och motdrag kan förutses och därigenom lättare bemötas. Den allmänna opinionen lokalt och nationellt kan avläsas. Om den allmänna opinionen inte är mogen för en tuff miljöåtgärd kanske åtgärden får vänta tills opinionen bearbetats ytterligare. Ibland är läget sådant att opinionsbildning knappast lönar sig. Skarpa åtgärder mot bilismen, som skulle kunna bidra till mindre utsläpp av växthusgaser, främst kraftigt höjda bensinskatter, är så impopulära bland bilisterna, merparten av den vuxna befolkningen, att opinionsbildning för skattehöjningar sannolikt allvarligt skulle skada opinionsbildaren. Omvärldsanalyser för opinionsbildningsändamål kan genomföras på flera olika sätt. Ett vanligt sätt är opinionsundersökningar. För en lokal klimatkommunikatör kan dock fullskaliga opinionsundersökningar vara att skjuta mygg med kanon. I de flesta fall räcker det med ett hundratal intervjuer, som mycket väl kan utföras av praktikanter eller studenter från närmaste högskola. Kommunikatören kan själv samla ihop klipp från press, radio och tv eller köpa tjänsten av ett mediebevakningsföretag (i Sverige är Observer, som också äger SIFO, det dominerande) och antingen själv analysera materialet eller låta mediebevakningsföretaget göra det. De grundläggande egenskaperna hos den textmassa som mäts är mängd (hur mycket har det skrivits) och tendens (har publiciteten varit positiv, neutral eller negativ). På lokal nivå är arbetet inte mer omfattande än att det kan utföras internt inom organisationen. En dyr i den meningen att den kostar många timmar men effektiv metod är att konstruera en aktörskarta som bygger på personliga intervjuer med företrädare för olika aktörer. Dessa får uttala sig dels om den egna organisationens ståndpunkter, dels om hur de bedömer andra aktörers ståndpunkter och inflytande idag och i framtiden. Resultaten slås ihop med eventuella innehållsanalyser av mediematerial och förädlas till aktörsstudier som placerar viktiga aktörer i förhållande till varandra vad gäller inflytande och position i den aktuella frågan. Denna aktörsanalys gjordes för Naturvårdsverkets räkning i samband med en utredning om information som styrmedel inom trafikområdet. Man kan räkna med att övriga aktörer gjorde liknande analyser. 13

14 FIGUR 2 Förenklad och uppdaterad karta över klimatfrågans aktörer Vill ha hårda tag mot bilismen INSTÄLLNING Miljöpartipolitiker V-politiker Naturskyddsföreningen Bil Sweden M-politiker Naturvårdsverket Vägverket Emot hårda tag (Palm & Windahl 1995) Svenska Petroleuminstitutet Motormännens riksförbund Litet INFLYTANDE Stort Omvärldsanalys i samband med lokala projekt De flesta klimatkommunikatörer arbetar på lokal eller regional nivå. Även på denna nivå är omvärldsbevakning värdefull för att inte säga helt nödvändig, även om de metoder som används är annorlunda än de som används vid nationella projekt. I samband med kommunikationsinsatser som främst bygger på nätverk och dialog är det viktigt att ha en detaljerad och realistisk bild av den kommun, kommundel eller den region som kommunikationen ska äga rum i. Ett ändamålsenligt instrument för lokal omvärldsbevakning är en närsamhällesdiagnos. Nyttan med närsamhällesdiagnoser ligger i att: lokala opinionsbildare, som måste vinnas för saken, och presumtiva samarbetspartners identifieras. lokala motståndare identifieras och analyseras informella opinions- och informationsspridningsvägar kartläggs. 14

15 Samverkan kring sjön Trekanten genomförde en aktörsanalys i samband med projektet. FIGUR 3 Länsstyrelssen Kommunala politiker EXPERTER VA-verk Vägverket BESLUTSFATTARE Exempel på aktörer med olika roller samt graden av deras medverkan. Miljökontor VA-verk Markägare Lokala föreningar GENOMFÖRARE Företag Skolor/förskolor ANVÄNDARE Lokala föreningar Bibliotek CHECKLISTA En omvärldsanalys i samband med ett lokalt klimatkommunikationsprojekt kan läggas upp så här: 1. Börja med en enkel swotanalys. Hur stort är intresset generellt för klimatfrågor i kommunen? Internt hur stor är entusiasmen inför att sätta igång ett kommunikationsprojekt? Vilket intresse för klimatfrågan visar de lokala medierna? Osv. 2. Förteckna tänkbara lokala aktörer i klimatfrågan: skolan, medierna, studieförbunden, de politiska partierna, de stora fackliga organisationerna, näringslivsorganisationerna t.ex. Köpmannaföreningen, nämnder och förvaltningar som ansvarar för byggnation, lokaltrafik m.m., de stora arbetsgivarna i kommunen, taxiföretaget, åkerierna, bilhandlarna, motorklubben, miljöorganisationerna. För var och en av dessa aktörer: gör en begåvad gissning vilken ståndpunkt de har i klimatfrågan, hur de ställer sig till fysiska och administrativa åtgärder som kan minska koldioxidutsläppen, t.ex. premiering av bilpooler och samåkning, miljöanpassad upphandling t.ex. av miljöbilar. Använd din egen lokalkännedom och lokalt mediematerial, använd aktörernas hemsidor och eventuella bloggar och komplettera vid behov med intervjuer. 3. Skatta varje aktörs vilja eller ovilja att samarbeta om lokala klimatfrågor. 4. Lämna scenen när förhandlingar och de faktiska samarbetet tar vid. 15

16 6. Att analysera målgrupper Skillnaden mellan målgruppsanalys och omvärldsanalys är inte alltid kristallklar. Man skulle ju kunna hävda att målgrupperna är en del av omvärlden och att målgruppsanalys följaktligen är en form för omvärldsanalys. Det finns ändå goda skäl att hålla isär termerna. I en målgruppsanalys är slutmålgrupperna, i andra hand förmedlarmålgrupperna, föremål för störst intresse. I en omvärldsanalys är det beslutsfattare, opinionsbildare, aktörer och intressenter som är mest intressanta. Miljömyndigheter och miljögrupper talar ofta om sina målgrupper som allmänheten eller medborgarna. Som en övergripande målgruppsdefinition är detta rimligt, men precisionen i kommunikationsarbetet ökar om allmänheten delas in efter olika principer och beskrivs med avseende på relevanta egenskaper. I de flesta fall är egenskaperna att betrakta som givna, som något som man inte kan påverka men ändå måste ta hänsyn till: kön och ålder, personlighetsdrag och livsstil. Andra egenskaper är möjliga att påverka, men för att kunna lyckas med detta måste kommunikatören känna till utgångsläget för målgruppens engagemang, kunskaper, attityder, intentioner och beteenden. Målgruppsanalysen behöver inte vara så märkvärdig. Till allra största delen bygger den på klimatkommunikatörens sunda förnuft och lokalsamhälleskännedom. Position i kommunikationsprocessen En viktig indelningsgrund är målgruppens position i kommunikationsprocessen. Målgruppen kan vara 1. beslutsfattare; politiker, chefstjänstemän, företagsledare m.fl. som ska påverkas och påverka andra att fatta beslut i sändarens intresse. I kommunikationsstrategin för Stockholms miljöprogram kallas dessa grupper nyckelaktörer.... personer eller grupper som har särskilda förutsättningar att själva agera eller att få andra att agera. Om nyckelaktörerna kan motiveras att arbeta aktivt med Miljöprogrammet är dessa de viktigaste kanalerna gentemot alla andra målgrupper, de som i dagliga handlingar verkligen avgör om miljömålen nås eller inte. Bland nyckelaktörerna finns: Bolags- och förvaltningsdirektörer Ledningsgrupper Informatörer Miljösamordnare 16

17 Agenda 21-samordnare Kvalitetssamordnare Nyckeltalsansvariga Budgetansvariga Upphandlare/inköpare Konsumentvägledare 2. opinionsbildare, t.ex. journalister, forskare, som verbalt verkar för sändarens intressen. Beslutsfattare låter sig påverkas, förutom av varandra, av opinionsbildare främst i form av forskare och experter och om de är politiker av vad de tror är väljarnas inställning i en fråga. 3. förmedlare, t.ex. lärare, föräldrar, chefer, aktiva i miljöorganisationer, grupper vars uppgift ses som att påverka slutmålgruppens beteende och själva påverkas av opinionsbildarna. I vissa fall kan barn fungera som förmedlare i förhållande till sina föräldrar. Uppdrag K, ett samarbete mellan Miljöverkstaden i Helsingborg stad och Studieförbundet Vuxenskolan, syftar till att nå ut med miljöinformation via barn och ungdomar till barnens föräldrar. Ett inslag i Uppdrag K är att föräldrarna under en redovisning i skolan utmanas av eleverna. Föräldrarna ges uppdrag som ska lösas gruppvis och delas upp i 4-5 grupper/studiecirklar per klass med en ledare/ sammankallande per grupp. Barnen ska ses som stödpersoner och bollplank för föräldrarna. Exempel på uppdragsidéer är: undersök den egna energianvändning dag och natt, vardag och helg och åk tåg i stället för bil och redovisa olika former av vinster. 4. förebilder som fungerar som goda exempel genom att vara föregångare när det gäller nya vanor, t.ex. att cykla till jobbet, samåka, byta oljepannan mot ett mer miljöanpassat alternativ eller att engagera sig i en miljöorganisation. Förebilderna påverkas främst av förmedlarna. Förmedlarmålgrupper och förebilder är viktiga i alla kommunikationsprojekt men särskilt i sådana som bygger på spridning av information, t.ex. nätverksprojekt. 5. slutmålgruppen för kommunikationen är den grupp som ska börja eller fortsätta med att cykla, energispara, sopsortera med mera. Ett exempel som i grova drag är densamma som denna indelning är klimatkampanjens målgruppsindelning. I de två innersta cirklarna finns kampanjens ägare och styrgrupp, utanför den ringen samverkansaktörer, utan för dessa beslutsfattare, opinionsbildare och förmedlare, och i den yttersta ringen slutmålgruppen de slumrande samhällsaktivisterna = good citizens. 17

18 FIGUR 4 Målgruppsindelning Förmedlarmålgrupper Samverkansaktörer Internt NV GD Styrgrupp Projektteam Kommunikationsteam Forskare Uppdragsgivare Opinionsbildare/Beslutsfattare Journalister De slumrande samhällsaktivisterna En vandrande skolbusskampanj i en kommun kan ha följande målgrupper indelade efter position i kommunikationsprocessen: Beslutsfattare är de skolpolitiker och skolchefer som kan främja projektet genom att avsätta medel för det. Opinionsbildare är, förutom flera av beslutsfattarna, lokala journalister, styrelsemedlemmar i föräldrarföreningen med flera. De förväntas offentligt uttrycka sitt stöd för kommunikationsprojektets mål. Förmedlare är lärare, skolläkare och skolsköterskor, miljöombud m.fl. som vidarebefordrar budskapet framför allt genom personlig påverkan. Förebilder är de föräldrar som först ansluter sig till projektet och därigenom påverkar andra att ta samma steg. Slutmålgruppen är de som regelmässigt tar bilen för att skjutsa sina barn till skolan. 18

19 Självfallet kan en och samma person tillhöra flera målgrupper. En känd politiker kan förutom som beslutsfattare också fungera som opinionsbildare och förebild (om han som förälder ansluter sig till projektet) eller ingå i slutmålgruppen (om han inte gör det). Demografiska egenskaper Den vanligaste och mest grundläggande formen av målgruppsanalys är efter demografiska egenskaper som kön, ålder yrke, inkomst, familjesammansättning, nationalitet, bostadsort, bostadsform, bilinnehav med mera. Målgruppen beskrivs som yrkesförare (i samband med t.ex. kampanjer för heavy eco driving), villaägare i samband med energisparkampanjer, lågstadieföräldrar i samband med vandrande skolbuss. Demografiska målgruppsindelningar används framför allt vid massmediekampanjer riktade direkt till slutmålgrupperna eller till förmedlarmålgrupperna, när dessa finns förtecknade exempelvis som yrkesgrupper. Livsstil Ett komplement och ibland ett alternativ till en demografisk målgruppsindelning är definition efter livsstil. Begreppet livsstil kan definieras på flera olika sätt. Det finns en bred definition, som låter livsstil innefatta såväl vanor och fritidssysselsättningar som värderingar och personlighetsdrag, och en smalare som definierar livsstil som vad människor använder sin fritid till. Den smalare definitionen har visat sig vara den mest användbara i samband med skarp kommunikation. Att nå människor med en viss livsstil är därför inte lika lätt som att nå människor med vissa demografiska egenskaper. På nationell nivå finns specialtidningar som vänder sig till olika livsstilar; den motorintresserade läser Bilsport och Teknikens värld, den heminredningsintresserade läser Allt i hemmet, den som använder sin fritid till att vårda sin hälsa läser Må Bra eller Hälsa och äventyrsresenären läser Vagabond. Någon specialtidning som behandlar miljöfrågor finns inte, däremot facktidningar som Naturvårdsverkets tidning MiljöAktuellt och medlemstidningar som Naturskyddsföreningens Sveriges Natur. På lokal nivå är livsstilar ofta koncentrerade till föreningar eller tillhåll. De livsstilar som är intressanta för en klimatkommunikatör är föreningsmänniskor, i synnerhet 19

20 medlemmar i miljöorganisationer, och friluftsmänniskor, som kan fungera som förmedlare och förebilder för vänner, grannar och arbetskamrater. Det kan vara frestande att sätta som mål att förändra människors livsstil. I de flesta fall är det dock orealistiskt. Man vill inte ändra den egna livsstilen, eftersom man ser den som den optimala. Utsikten att lyckas är större om kommunikatören siktar på att påverka enstaka inslag i en livsstil, än om målet är att få människor att helt byta livsstil. Att angripa människors livsstilar kan lätt leda till bumerangeffekter, den som känner sig angripen vänder sin motvilja mot sändaren och det som sändaren står för. Den som har motorer och motorsport som livsstil kan inte gärna förmås att överge denna för utflykter i naturen med cykel för att plocka svamp. Men kanske det är möjligt att påverka inslag i livsstilen, t.ex. förmå de motorintresserade att samåka till motortävlingar. Värderingar, personlighetsdrag och självbild Centrala värderingar (värden), personlighetsdrag och människors självbild är grundläggande byggstenar i en människas föreställningsvärld. De anger vad som är viktigt och eftersträvansvärt i livet. Värden är frihet, rättvisa, hänsyn, kortsiktig njutning, lugn och ro, renhet (som innefattar god miljö), fred, vänskap och hederlighet. Det finns en intressant grupp som ibland kallas good citizens. De behöver i och för sig inte vara särskilt intresserade av eller insatta i klimatfrågor. Men eftersom deras huvudsakliga värde är ansvar är de mottagliga för argument som anknyter till detta värde. En egenskap hos denna grupp är att de lägger etiska aspekter på sin konsumtion, vilket innebär att de väljer bort företag som smutsar ner miljön, motarbetar fackföreningar m.m. Detta förhållande är många företag väl medvetna om. Därför vinnlägger de sig om att vara miljöanpassade i varje fall framstå som sådana. Självbild är ett centralt begrepp i socialpsykologi och psykologi. Förenklat kan man säga att självbilden är svaret på frågan en människa ställer sig själv: vem är jag? Människor med ett starkt miljöengagemang kanske svarar miljövän. Värdet med att känna till målgruppens värden, självbild och personlighetsdrag ligger inte i första hand i möjligheten att styra medievalet utan i att hjälpa kommunikatören att välja budskap som är i linje med målgruppens värderingar, och välja bort sådana som strider mot dessa. Vänder man sig till good citizens kan det vara befogat att använda långsiktiga miljöargument som inte bara handlar om göra den närmaste omgivningen kommunen, bostadsområdet renare och bättre att bo i här och nu utan att skapa en bättre och renare värld för kommande generationer. 20

Strategi för miljökommunikation 2015-2019

Strategi för miljökommunikation 2015-2019 Kommunstyrelsen Datum 1 (9) Kommunledningskontoret Kommunikation Isabel Jansson, 016-710 51 03 Strategi för miljökommunikation 2015-2019 Eskilstuna kommun Eskilstuna den stolta Fristaden Eskilstuna kommun

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Riktlinjer Information och kommunikation Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Datum: 2012-02-02 Dnr: Sida: 2 (8) Riktlinjer för information och kommunikation Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Kommunikationsstrategi Stockholms miljöprogram

Kommunikationsstrategi Stockholms miljöprogram Kommunikationsstrategi Stockholms miljöprogram Råd och riktlinjer som skapar förutsättningar att nå målen i Miljöprogrammet Kommunikationsstrategi Stockholms miljöprogram Innehåll sid 1 Sammanfattning

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Workshop Kommunikationsplan

Workshop Kommunikationsplan Workshop Kommunikationsplan Kicki Stridh Workshopen Kommunikationsplan syftade till att reflektera kring Vad är en kommunikationsplan? Vad har man den till? Samt till att ge Ett par praktiska verktyg Input

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Strategiplan för Motormännen-koncernen. Strategiplan för Motormännen-koncernen

Strategiplan för Motormännen-koncernen. Strategiplan för Motormännen-koncernen Strategiplan 2015 2017 för Motormännen-koncernen Strategiplan 2015-2017 för Motormännen-koncernen Beslutad av styrelsen för Motormännens Riksförbund 2014-10-21 Vision M 2020-150 000 medlemmar Mission Bilistens

Läs mer

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX 20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 3. Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07

EXAMINATIONSUPPGIFT 3. Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07 EXAMINATIONSUPPGIFT 3 Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07 Innehåll Kritisk granskning av kampanj... 3 1 Målformulering... 3 1.1 Förslag till förbättring... 3 2

Läs mer

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Inledning Med kommunikation kan vi styra verksamheten mot de mål som Tekniska nämnden anger och kommunikationsaspekten ska finnas med i alla beslut

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.

Läs mer

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Innehållsförteckning Inledning... 3 Grundläggande principer... 3 Målgruppsanpassning... 3 Grafisk profil... 3 Planering

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

Medborgardialog en del av styrprocessen

Medborgardialog en del av styrprocessen en del av styrprocessen Övergripande kommunikationsplan www.vindeln.se Antagen av Kommunstyrelsen, den 28 april 2015, 95 Kommunikationsplan Sida 2(7) Bakgrunden till dialogen I ett samhälle där valdeltagandet

Läs mer

Att skapa klimatsmarta beteenden

Att skapa klimatsmarta beteenden Att skapa klimatsmarta beteenden Klimatkommunernas nätverksträff i Borås 26 augusti 2016 Ida Zwahlen idazwahlen@hotmail.com 0735690576 Inledning Beteendepåverkande åtgärder för att minska klimatbelastningen

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Effektivt påverkansarbete

Effektivt påverkansarbete Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Effektivt påverkansarbete Vår utgångspunkt är att allt påverkansarbete vill en förändring, politisk förändring eller en förändring i attityd eller

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter 1 till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter Denna introduktion till ämnet energibesparing och hållbara transporter riktar sig till personer som arbetar med invandrare, och som vill stödja

Läs mer

Kommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Kommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunikationsstrategi år 2014 2016 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 juli 2014 Kommunikationsstrategi för samhällsbyggnadsförvaltningen Gäller till 31 december 2016 Inledning Med kommunikation kan vi styra

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation Nätverk Samtal Gemensamt lärande -klimatkunskap -konkreta tips ordning o reda kompetent projektledning meningsfullt innehåll god stämning flexibilitet-målgruppsanpassning Stöd

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS2015.0130 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. GRUNDPRINCIPER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 4 3. HUVUDFUNKTIONER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 5 4. ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer

Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer Realize AB 1 (11) 1 Frågor inom Hållbar utveckling Framtagna frågor för arbetet med hållbar utveckling 1.1 Hur kan jag själv agera för att bidra till hållbar

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/679 2012-08-20 Kommunstyrelsen Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Ett rent hav med bra fiskbestånd och en klimatsmart utveckling i Östersjöregionen är möjlig. Det finns

Läs mer

Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation.

Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation. Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation. Välfärdskonferens Vänersborg augusti 2014 Pedagog: Elisabeth Ericson, Lindfors & Co 070-797 87 20 elisabeth@lindforsco.se Kulturkapital Alla företag,

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12) Kommunikationspolicy Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26 Kommunikationspolicy 1(12) Innehållsförteckning Landstinget Blekinge en kommunikativ organisation... 3 Policyns syfte... 3 Landstinget

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation Informationens ingredienser av Mats Lönngren Det finns inget enkelt dunderkoncept som alltid fungerar för att förändra människors beteenden. Och tur är det, hur hemskt vore det inte om någon hittade det

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015.

Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015. Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015. kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre ALLA ÄR KOMMUNIKATÖRER Information

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

Kommunikationspolicy. Syfte. Vi är proaktiva och planerade. Vi är tillgängliga och välvilliga. Vi är tydliga och relevanta 1(6)

Kommunikationspolicy. Syfte. Vi är proaktiva och planerade. Vi är tillgängliga och välvilliga. Vi är tydliga och relevanta 1(6) 1(6) Kommunikationspolicy Syfte Vårt kommunikationsarbete ska genomsyra all verksamhet och bidra till förverkligandet av Kumlas vision, övergripande mål, verksamhetsmål och beslut. Kommunikationspolicyn

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Xxxx Kommunicera förändring

Xxxx Kommunicera förändring Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet Barns och ungas tankar och känslor om klimatet Maria Ojala fil.dr i psykologi Institutionen för pedagogik, didaktik, utbildningsstudier, Uppsala Universitet Bakgrund till min forskning: Jag fokuserar på

Läs mer

1(11) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens stab Pia Jexell, Kommunikationsstrateg

1(11) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens stab Pia Jexell, Kommunikationsstrateg 1(11) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens stab Pia Jexell, Kommunikationsstrateg 070-250 66 85 pia.jexell@habo.se Kommunikationspolicyn i praktiken Detta dokument är en bilaga till Håbo kommuns

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014 Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se Kommunikationsplattform 2012-2014 Vårdförbundet 2 Innehåll Bakgrund Målgrupper Budskap Kommunikationsstrategi

Läs mer

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver hur kommunikationen ska bidra till att nå Nynäshamns kommuns övergripande mål enligt Mål och budget. Syftet med kommunikationsstrategin

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY 2 Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Nacka kommuns grundläggande värdering KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR NACKA KOMMUN Kommunikationspolicyn

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation

KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation KOMIN UNF:s policy för intern kommunikation Om KOMIN Detta är UNF-förbundets policy för kommunikationen internt i organisationen, KO- MIN helt enkelt. Syftet med dokumentet är att säkerställa en tydlig,

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Intern impelmentering

Intern impelmentering Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter

Läs mer

Miljöledning Ecotraffic

Miljöledning Ecotraffic Miljöledning Ecotraffic Ecotraffic AB Postadress Box 1159 131 26 Nacka Strand Besöksadress Kungsholmstorg 16 112 21 Stockholm +46-(0)8-545 168 00 info@ecotraffic.se http://www.ecotraffic.se orgnr: 556473-0215

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer