Handbok i klimatkommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok i klimatkommunikation"

Transkript

1 Handbok i klimatkommunikation Lars Palm, 2006

2 Handbok i klimatkommunikation, Lars Palm Utgiven av: Klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner Utgivningen av denna bok har varit möjlig tack vare ekonomiskt bidrag från Miljömålsrådet. Grafisk form: Emma Agnred Tryckeri: JMS Mediasystem ISBN

3 INNEHÅLL 1. Inledning 4 Miljö viktigt men inte intressant 4 2. Kommunikation och andra styrmedel 5 3. Den rätta ordningen 6 4. Systemmål och beteendemål 9 Systemmål 9 Beteendemål 9 5. Omvärldsanalys 11 Metoder för omvärldsanalys 11 Omvärldsanalys i samband med opinionsbildning 12 Omvärldsanalys i samband med lokala projekt 14 Checklista: omvärldsanalys Målgruppsanalys 16 Position i kommunikationsprocessen 16 Demografiska egenskaper 19 Livsstil 19 Personliga Värderingar, personlighetsdrag och självbild 20 Medievanor och situation 21 Checklista: målgruppsanalys Kommunikationsmål 25 Det ena målet förutsätter det andra 25 Checklista: kommunikationsmål Opinionsbildningsmål och dialogmål 28 Opinionsbildningsmål 28 Dialogmål Budskapsstrategier 31 Uppmärksamhet och intresse 31 Kunskapsöverföring 33 Värden, normer och förhandsinställning 35 VEM-information 35 HUR-information 36 Materiella och symboliska belöningar 37 Skräckpropaganda 38 Sammanfattning: vilka kommunikationsmål förutsätter vilka budskap? Medievalsstrategi 42 Bombmattestrategi 42 Organisk tillväxt 42 Kontaktkostnad och kontaktkvalitet 46 Räckvidd och selektivitet 47 Point of action display 47 Återframkallningsförmåga 48 Efterfrågestyrning 48 Blandstrategier 49 Sammanfattning: Olika mediers användbarhet för olika ändamål Utvärderingar 56 Utvärderingsmetoder 56 Avkastning på kommunikationsinvesteringar 60 Varning för önsketänkande vid tolkning av resultat 61 Checklista: utvärderingar Kommunikationsplanens beståndsdelar 63 Källor 66

4 1. Inledning Handbok i klimatkommunikation vänder sig till dig som är tjänstemän eller föreningsaktiv inom miljöområdet. Du kan mycket om klimat och miljö, men mindre om kommunikation. Handboken vill lära ut planering, genomförande och utvärdering av kommunikationsinsatser på olika nivåer. Handboken begränsar sig till klimatkommunikatörers kommunikation med allmänheten. Kommunikationen mellan forskare och experter å ena sidan och människor som har miljöfrågor som yrke eller som ett dominerande intresse är lika viktig, men får behandlas i ett annat sammanhang. Handboken bygger på exempel från klimatkommuner och ekokommuner, författarens egna erfarenheter av miljökommunikation samt kommunikationsteori och kommunikationsforskning. Uppläggningen av boken är liknande den som finns i handböcker för hälsokommunikatörer och vägverkskommunikatörer (Palm & Hedin 2001, Palm & Jarlbro 2003) och i Kommunikationsplanering en handbok på vetenskaplig grund (Palm 2006). Miljö viktigt men inte intressant Enligt en undersökning sommaren 2006 kom miljö på sjätte plats när det gäller viktiga samhällsfrågor efter frågor som sjukvården, arbetslösheten/sysselsättningen, utbildning/skola, äldreomsorg/pensionärer och barnomsorgen/familjepolitik men före skatter, Sveriges ekonomi/tillväxt, invandring/flyktingar och jämställdhet. (Dagens Nyheter ). I den stora vallokalsundersökningen den 19 september 2006 VALU kom miljö på 13:e plats när det gäller vilka frågor som betydde mest för väljaren. Miljö anses alltså av svenskarna vara en viktig fråga. Miljö är också ett område där alla har positiva attityder. Ingen kan vara negativ till god miljö. Enligt en undersökning från Vägverket 1995 anser 95 % av svenskarna att det är viktigt att agera miljövänligt. Det kan alltså ytligt sett förefalla vara en tacksam uppgift att vara klimatkommunikatör. Ändå har alla som arbetat med klimatkommunikation lärt sig den hårda vägen att det är svårt men inte helt omöjligt att förmå allmänheten att uppbåda något större intresse för klimatfrågor. Att människor tycker att en fråga är viktig och har rätt inställning till den är uppenbarligen ingen garanti för att de också ska tycka att frågan är intressant och att de beteendeförändringar som begärs av dem är värda de kostnader i form av pengar, tid och bekvämlighet som de kan innebära. 4

5 2. Kommunikation och andra styrmedel Att påverka människor att ändra sitt miljöbeteende med kommunikation är svårt. Det krävs i regel starkare verkningsmedel. Produktutveckling i riktning mot miljöanpassade drivmedel och bättre, bekvämare och säkrare bussar och cykelbanor är exempel på tekniska styrmedel. Trängselskatter, nolltaxa på lokalbussar, förbud att sopsortera på ett olämpligt sätt, subventioner av miljöbilar är exempel på administrativa och ekonomiska styrmedel. Kommunikativa styrmedel är utbildning, kampanjer, personlig påverkan, nätverk med mera. Att de är svaga jämfört med andra styrmedel hindrar inte att de ofta kan vara kostnadseffektiva. Kommunikativa styrmedel används oftast inte som ett alternativ till tekniska och administrativa styrmedel utan som ett komplement. De flesta klimatprojekt innebär att olika styrmedel samordnas. Att cykla till jobbet underlättas av särskilda cykelbanor, av cykelställ i anslutning till arbetsplatsen, möjligheter att medföra cykel på lokaltåg, kraftigt höjda bensinpriser och sänkta avgifter på kollektivtrafik. Men om ingen känner till möjligheten att ta med cykeln på tåget, de förbättrade cykelbanorna och förändringarna i transportkostnader kommer dessa åtgärder att vara verkningslösa. 5

6 3. Den rätta ordningen I alltför många fall rör det första beslut som fattas i samband med en kommunikationsinsats medievalet. Ofta styrs detta av slentrian den kanske vanligaste orsaken att producera en trycksak är att den gamla trycksaken är slut ännu oftare av vad som anses modernt, i förrgår trycksaker, igår videoproduktioner, idag hemsidor, i morgon bloggar. Medievalet styr målgruppen istället för tvärtom. Ett beslut att informationen skall förmedlas via en hemsida innebär automatiskt att målgruppen är hushåll med tillgång till Internet. De äldre, de lågutbildade, invandrarna m.fl. grupper exkluderas. Ett annat vanligt misstag är att anpassa informationsprojektets budget efter hur mycket som finns kvar på kontot för information istället för efter hur mycket det kan anses vara värt att lösa eller reducera klimatkommunikationsproblemet. Effekten blir att vissa projekt blir underfinansierade och andra överfinansierade av helt irrelevanta orsaker som tid på året i december startas många projekt, som betalas i förskott, om medel ur anslaget för information inte kan reserveras. Det finns förklaringar till dessa missförhållanden. När man föreställer sig information tänker man inte på abstrakta mål eller informationsproblem som skall lösas utan på konkreta informationsprodukter trycksaker, annonser, hemsidor, stortavlor, filmer, nyhetsblad med mera. En informatör ser ofta sitt existensberättigande i att producera informationsprodukter, inte i att sitta på sitt kontor och fundera över lösningen på ett problem, som kanske inte ens kan lösas med kommunikation. Uppgiften definieras som att göra en broschyr om cykling inte att öka cyklandet. Man kan fråga sig om det är nödvändigt att krångla till en sådan ytligt sett enkel och självklar sak som ordningen mellan beslut och åtgärder. Anledningen är att fel ordning kan innebära stora effektivitets- och tidsförluster. Den extra tid kommunikatören ägnar åt planering enligt den modell som föreslås tjänas mångdubbelt igen. 6

7 FIGUR 1. Förslag på hur beslut, analyser och åtgärder bör följa på varandra: Systemmål formuleras Beteendemål fastställs Omvärldsanalys & målgruppsanalys: (demografi, livsstil, värderingar, kunskaper, attityder, situation, intentioner m m) Kommunikationsmål formuleras Budskaps- och medievalsstrategier bestäms Aktiviteter planeras och verkställs Aktiviteterna utvärderas 1. Fastslå systemmål Det första beslutet måste vara att formulera målet i termer av vilket eller vilka miljöproblem som skall lösas. (Se kapitel 4). 2. Fastställ beteendemål Klimatproblem kan inte enbart lösas genom tekniska och administrativa åtgärder. Människor måste ändra sitt beteende i en rad avseenden. Det är därför nödvändigt att känna till varje målgrupps beteende i utgångsläget innan beteendemålen fastställs. (Se kapitel 4). 3. Omvärldsanalys Det finns tre anledningar att genomföra omvärldsanalyser. Stämningar och opinioner kring den fråga som saken gäller kan fångas upp. Vänner och fiender blir identifierade, något som dels kan ge underlag för mer eller mindre tillfälliga allianser, dels underlag för att förutse och bemöta väntade motargument. 7

8 På lokal nivå kan viktiga nätverk och makt- och inflytandecentra i kommunen, massmediesituation, dominerande livsstilar, skvaller-centraler, informationsspridningsvägar med mera beskrivas och analyseras (Se kapitel 5). 4. Målgruppsanalys Likaväl som beteendemålen måste styras av en analys av målgruppernas beteende i utgångsläget, måste kommunikationsmålen styras av en analys av målgruppernas demografiska egenskaper (ålder, kön, yrke mm), egenskaper (som värderingar, personlighetsdrag mm) intressen, livsstil, medievanor, kunskaper, attityder och intentioner. Nästa åtgärd blir alltså att genomföra en analys av målgrupperna. (Se kapitel 6). 5. Att fastställa kommunikationsmål Kommunikationsmålen måste självfallet styras dels av beteendemålen, dels av resultaten av målgruppsanalysen och omvärldsanalysen. De handlar om att förändra målgruppens föreställningsvärld, genom att påverka dess intresse för olika frågor, vad den tycker är viktigt och oviktigt, dess kunskaper, attityder, värden, normer, intentioner eller handlingsframkallande beslut. (Se kapitel 6). 6. Val av budskapsstrategier Budskapsstrategierna måste väljas så att de passar målgruppen och de valda kommunikationsmålen. Det finns ingen budskapsstrategi som passar alla kommunikationsmål och alla målgrupper. Är ämnet nytt och okänt passar en budskapsstrategi som bygger på alarmering, i andra situationer är kanske en kunskapsinriktad eller en intentionsinriktad strategi den lämpligaste. (Se kapitel 8). 7. Val av medievalsstrategi Det mest grundläggande valet, när det gäller medievalsstrategi, är det mellan en massmediebaserad strategi och en strategi baserad på personlig påverkan. Ju mindre skala kommunikationen bedrivs i, desto större anledning att välja personlig påverkan som medium. (Se kapitel 9). 8. Aktiviteter planeras och genomförs Budskapen formuleras, medievalet finslipas och informationen produceras och distribueras. 9. Projektet utvärderas En utvärdering måste självfallet genomföras efter det att ett projekt är genomfört men måste planeras innan. En förutsättning för att en utvärdering skall vara meningsfull är att det projekt som skall utvärderas styrs av mål på en eller flera nivåer. (Se kapitel 10). 8

9 4. Systemmål och beteendemål Målen är det viktigaste beslutsunderlaget för ett kommunikationsprojekt. Detta kan låta självklart, men det händer alltför ofta att även stora och påkostade kommunikationskampanjer drivs utan mål eller med oklara och motsägelsefulla mål. Mycket pengar kastas på så sätt i sjön. I regel gäller följande: ju mer detaljerade mål, desto större ändamålsenlighet och desto större sannolikhet för önskvärda effekter. Det finns flera olika slags mål på olika nivåer som kan vara mer eller mindre relevanta beroende på projektets art. Systemmål Systemmål är övergripande mål som man som klimatkommunikatör saknar inflytande över. De bestäms av politiker och andra beslutsfattare på riks,- regionaloch/eller kommunal nivå ofta på förslag från chefstjänstemän. Systemmålen uttrycks i termer av det problem som ska lösas. De är ibland vaga och svårtolkade, men ofta, i synnerhet i klimatsammanhang, precisa och tydliga. De svenska utsläppen av växthusgaser ska enligt riksdagen som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Målet är förstås inte lätt att uppnå, men kan inte beskyllas för att vara otydligt eller mångtydigt. Beteendemål Systemmålen styr kommunikatören indirekt via beteendemålen. Inte heller när det gäller beteendemål har kommunikatören sista ordet. Dessa mål formuleras i regel av experter på sakfrågan: statistiker, ingenjörer, forskare med mera som har förmåga och kunskaper att fastställa sambandet mellan beteenden, t.ex. minskat bilåkande och energisparande, å ena sidan och slutmålen å den andra. 9

10 Stockholms miljöpolicy anger bl.a. dessa beteendemål i anslutning till systemmålen: För att målet miljöeffektiva transporter transporter skall uppnås måste fler invånare resa med kollektivtrafik eller cykla. För att målet säkra varor skall uppnås måste sportfiskare undvika att använda blysänken vid fiske. För att målet Hållbar energianvändning skall uppnås måste företag och hushåll miljöanpassa och minska sin energianvändning med fem procent per invånare. 10

11 5. Omvärldsanalys Omvärldsanalys är ett vitt begrepp som inte enbart är intressant för kommunikatörer. En stor organisation som Stockholms stad, Vattenfall eller Naturvårdsverket har omvärldsanalytiker när det gäller exempelvis IT-frågor, lagstiftningsarbete och ny teknik. Även större miljöförvaltningar och miljöorganisationer arbetar med omvärldsanalys. För en klimatkommunikatör är omvärldsanalysen begränsad till opinionstrender och hur olika intressenter och aktörer ställer sig i olika frågor Olika metoder för omvärldsanalys Det finns en rad olika tekniker för omvärldsanalys. SWOT-analys En enkel och mycket använd form av omvärldsanalys är att genomföra en SWOTanalys av styrkor (Strengths), svagheter (Weaknesses), möjligheter (Opportunities) och hot (Threats). Om analysen bygger på ett realistiskt och detaljerat underlag kan den vara värdefull som diskussionsunderlag, om inte kommer den att påverkas av önsketänkande och förhandsinställningar och kommer att göra mer skada än nytta. I Stockholms Miljöprograms kommunikationsstrategi görs denna osminkade analys av miljöprogrammet. De flesta punkter har ganska litet med kommunikation att göra, de som har det är kursiverade. Styrkor Miljöprogrammet ingår i stadens integrerade ledningssystem. Vi får ett strukturerat miljöarbete genom Miljöprogrammet. Miljöprogrammet fokuserar på de viktigaste miljöfrågorna för staden att arbeta med. Stockholms stad och förvaltningarna har större möjlighet att genomföra målen nu jämfört med tidigare program, där målen inte alltid varit utformade så att vi kunnat påverka utvecklingen i önskad riktning. Inriktningsmålet att göra Stockholm till en ekologiskt hållbar stad. Det finns ett verktyg för tydlig uppföljning av miljömål och nyckeltal (Miljöbarometern). 11

12 Svagheter Miljöprogrammet uppfattas som en extra pålaga i det dagliga arbetet. Miljöprogrammet är förhållandevis okänt. Miljöprogrammet innebär mer kostnadskrävande lösningar i verksamheten än om man inte behövt ta hänsyn till miljöaspekter. Arbetet med Miljöprogrammet kräver dokumentation och genererar därför tidskrävande pappersarbete. Möjligheter Att ytterligare förbättra miljön och livsvillkoren i staden. Ett framstående miljöarbete och en god miljö kan ge Stockholm en konkurrensfördel framför andra städer som besöks- och etableringsort. Vi skapar en marknadsplats för nyetablering av teknik- och miljövänliga företag. En uppfattning bland medborgare att det är rent i stan. Att Stockholms stad och alla förvaltningar uppfattar det som sitt eget miljöprogram och inte som Miljöförvaltningens miljöprogram. Hot Låg trovärdighet (man har kunnat strunta i tidigare miljöprogram). Miljöfrågan är lågprioriterad i samhällsdebatten. Man tror att någon annan löser miljöproblemen. Läpparnas bekännelse. Alla tycker att miljöarbete är bra och nödvändigt, men ingen gör något. Omvärldsanalys i samband med opinionsbildning Klimatfrågan (hur farlig är växthuseffekten och hur ska den bekämpas) engagerar bland annat Naturskyddsföreningen, Vägverket och Naturvårdsverket. Energipolitiken har kraftbolagen, staten, de energiintensiva storföretagen och kommunerna som aktörer. 12

13 Nyttan med omvärldsanalyser ligger i att: Vänner och fiender blir identifierade, något som kan ge underlag för mer eller mindre tillfälliga allianser. Naturvårdsverket samarbetar bl.a. med Vägverket, Kommunförbundet, en rad enskilda kommuner och miljöorganisationer men också med olika branschorganisationer inom transportsektorn som i många avseenden inte alls delar Vägverkets åsikter om hur växthuseffekten bäst ska bekämpas. Men det finns områden där intressena sammanfaller. Ändamålen får helga medlen. Motargument och motdrag kan förutses och därigenom lättare bemötas. Den allmänna opinionen lokalt och nationellt kan avläsas. Om den allmänna opinionen inte är mogen för en tuff miljöåtgärd kanske åtgärden får vänta tills opinionen bearbetats ytterligare. Ibland är läget sådant att opinionsbildning knappast lönar sig. Skarpa åtgärder mot bilismen, som skulle kunna bidra till mindre utsläpp av växthusgaser, främst kraftigt höjda bensinskatter, är så impopulära bland bilisterna, merparten av den vuxna befolkningen, att opinionsbildning för skattehöjningar sannolikt allvarligt skulle skada opinionsbildaren. Omvärldsanalyser för opinionsbildningsändamål kan genomföras på flera olika sätt. Ett vanligt sätt är opinionsundersökningar. För en lokal klimatkommunikatör kan dock fullskaliga opinionsundersökningar vara att skjuta mygg med kanon. I de flesta fall räcker det med ett hundratal intervjuer, som mycket väl kan utföras av praktikanter eller studenter från närmaste högskola. Kommunikatören kan själv samla ihop klipp från press, radio och tv eller köpa tjänsten av ett mediebevakningsföretag (i Sverige är Observer, som också äger SIFO, det dominerande) och antingen själv analysera materialet eller låta mediebevakningsföretaget göra det. De grundläggande egenskaperna hos den textmassa som mäts är mängd (hur mycket har det skrivits) och tendens (har publiciteten varit positiv, neutral eller negativ). På lokal nivå är arbetet inte mer omfattande än att det kan utföras internt inom organisationen. En dyr i den meningen att den kostar många timmar men effektiv metod är att konstruera en aktörskarta som bygger på personliga intervjuer med företrädare för olika aktörer. Dessa får uttala sig dels om den egna organisationens ståndpunkter, dels om hur de bedömer andra aktörers ståndpunkter och inflytande idag och i framtiden. Resultaten slås ihop med eventuella innehållsanalyser av mediematerial och förädlas till aktörsstudier som placerar viktiga aktörer i förhållande till varandra vad gäller inflytande och position i den aktuella frågan. Denna aktörsanalys gjordes för Naturvårdsverkets räkning i samband med en utredning om information som styrmedel inom trafikområdet. Man kan räkna med att övriga aktörer gjorde liknande analyser. 13

14 FIGUR 2 Förenklad och uppdaterad karta över klimatfrågans aktörer Vill ha hårda tag mot bilismen INSTÄLLNING Miljöpartipolitiker V-politiker Naturskyddsföreningen Bil Sweden M-politiker Naturvårdsverket Vägverket Emot hårda tag (Palm & Windahl 1995) Svenska Petroleuminstitutet Motormännens riksförbund Litet INFLYTANDE Stort Omvärldsanalys i samband med lokala projekt De flesta klimatkommunikatörer arbetar på lokal eller regional nivå. Även på denna nivå är omvärldsbevakning värdefull för att inte säga helt nödvändig, även om de metoder som används är annorlunda än de som används vid nationella projekt. I samband med kommunikationsinsatser som främst bygger på nätverk och dialog är det viktigt att ha en detaljerad och realistisk bild av den kommun, kommundel eller den region som kommunikationen ska äga rum i. Ett ändamålsenligt instrument för lokal omvärldsbevakning är en närsamhällesdiagnos. Nyttan med närsamhällesdiagnoser ligger i att: lokala opinionsbildare, som måste vinnas för saken, och presumtiva samarbetspartners identifieras. lokala motståndare identifieras och analyseras informella opinions- och informationsspridningsvägar kartläggs. 14

15 Samverkan kring sjön Trekanten genomförde en aktörsanalys i samband med projektet. FIGUR 3 Länsstyrelssen Kommunala politiker EXPERTER VA-verk Vägverket BESLUTSFATTARE Exempel på aktörer med olika roller samt graden av deras medverkan. Miljökontor VA-verk Markägare Lokala föreningar GENOMFÖRARE Företag Skolor/förskolor ANVÄNDARE Lokala föreningar Bibliotek CHECKLISTA En omvärldsanalys i samband med ett lokalt klimatkommunikationsprojekt kan läggas upp så här: 1. Börja med en enkel swotanalys. Hur stort är intresset generellt för klimatfrågor i kommunen? Internt hur stor är entusiasmen inför att sätta igång ett kommunikationsprojekt? Vilket intresse för klimatfrågan visar de lokala medierna? Osv. 2. Förteckna tänkbara lokala aktörer i klimatfrågan: skolan, medierna, studieförbunden, de politiska partierna, de stora fackliga organisationerna, näringslivsorganisationerna t.ex. Köpmannaföreningen, nämnder och förvaltningar som ansvarar för byggnation, lokaltrafik m.m., de stora arbetsgivarna i kommunen, taxiföretaget, åkerierna, bilhandlarna, motorklubben, miljöorganisationerna. För var och en av dessa aktörer: gör en begåvad gissning vilken ståndpunkt de har i klimatfrågan, hur de ställer sig till fysiska och administrativa åtgärder som kan minska koldioxidutsläppen, t.ex. premiering av bilpooler och samåkning, miljöanpassad upphandling t.ex. av miljöbilar. Använd din egen lokalkännedom och lokalt mediematerial, använd aktörernas hemsidor och eventuella bloggar och komplettera vid behov med intervjuer. 3. Skatta varje aktörs vilja eller ovilja att samarbeta om lokala klimatfrågor. 4. Lämna scenen när förhandlingar och de faktiska samarbetet tar vid. 15

16 6. Att analysera målgrupper Skillnaden mellan målgruppsanalys och omvärldsanalys är inte alltid kristallklar. Man skulle ju kunna hävda att målgrupperna är en del av omvärlden och att målgruppsanalys följaktligen är en form för omvärldsanalys. Det finns ändå goda skäl att hålla isär termerna. I en målgruppsanalys är slutmålgrupperna, i andra hand förmedlarmålgrupperna, föremål för störst intresse. I en omvärldsanalys är det beslutsfattare, opinionsbildare, aktörer och intressenter som är mest intressanta. Miljömyndigheter och miljögrupper talar ofta om sina målgrupper som allmänheten eller medborgarna. Som en övergripande målgruppsdefinition är detta rimligt, men precisionen i kommunikationsarbetet ökar om allmänheten delas in efter olika principer och beskrivs med avseende på relevanta egenskaper. I de flesta fall är egenskaperna att betrakta som givna, som något som man inte kan påverka men ändå måste ta hänsyn till: kön och ålder, personlighetsdrag och livsstil. Andra egenskaper är möjliga att påverka, men för att kunna lyckas med detta måste kommunikatören känna till utgångsläget för målgruppens engagemang, kunskaper, attityder, intentioner och beteenden. Målgruppsanalysen behöver inte vara så märkvärdig. Till allra största delen bygger den på klimatkommunikatörens sunda förnuft och lokalsamhälleskännedom. Position i kommunikationsprocessen En viktig indelningsgrund är målgruppens position i kommunikationsprocessen. Målgruppen kan vara 1. beslutsfattare; politiker, chefstjänstemän, företagsledare m.fl. som ska påverkas och påverka andra att fatta beslut i sändarens intresse. I kommunikationsstrategin för Stockholms miljöprogram kallas dessa grupper nyckelaktörer.... personer eller grupper som har särskilda förutsättningar att själva agera eller att få andra att agera. Om nyckelaktörerna kan motiveras att arbeta aktivt med Miljöprogrammet är dessa de viktigaste kanalerna gentemot alla andra målgrupper, de som i dagliga handlingar verkligen avgör om miljömålen nås eller inte. Bland nyckelaktörerna finns: Bolags- och förvaltningsdirektörer Ledningsgrupper Informatörer Miljösamordnare 16

17 Agenda 21-samordnare Kvalitetssamordnare Nyckeltalsansvariga Budgetansvariga Upphandlare/inköpare Konsumentvägledare 2. opinionsbildare, t.ex. journalister, forskare, som verbalt verkar för sändarens intressen. Beslutsfattare låter sig påverkas, förutom av varandra, av opinionsbildare främst i form av forskare och experter och om de är politiker av vad de tror är väljarnas inställning i en fråga. 3. förmedlare, t.ex. lärare, föräldrar, chefer, aktiva i miljöorganisationer, grupper vars uppgift ses som att påverka slutmålgruppens beteende och själva påverkas av opinionsbildarna. I vissa fall kan barn fungera som förmedlare i förhållande till sina föräldrar. Uppdrag K, ett samarbete mellan Miljöverkstaden i Helsingborg stad och Studieförbundet Vuxenskolan, syftar till att nå ut med miljöinformation via barn och ungdomar till barnens föräldrar. Ett inslag i Uppdrag K är att föräldrarna under en redovisning i skolan utmanas av eleverna. Föräldrarna ges uppdrag som ska lösas gruppvis och delas upp i 4-5 grupper/studiecirklar per klass med en ledare/ sammankallande per grupp. Barnen ska ses som stödpersoner och bollplank för föräldrarna. Exempel på uppdragsidéer är: undersök den egna energianvändning dag och natt, vardag och helg och åk tåg i stället för bil och redovisa olika former av vinster. 4. förebilder som fungerar som goda exempel genom att vara föregångare när det gäller nya vanor, t.ex. att cykla till jobbet, samåka, byta oljepannan mot ett mer miljöanpassat alternativ eller att engagera sig i en miljöorganisation. Förebilderna påverkas främst av förmedlarna. Förmedlarmålgrupper och förebilder är viktiga i alla kommunikationsprojekt men särskilt i sådana som bygger på spridning av information, t.ex. nätverksprojekt. 5. slutmålgruppen för kommunikationen är den grupp som ska börja eller fortsätta med att cykla, energispara, sopsortera med mera. Ett exempel som i grova drag är densamma som denna indelning är klimatkampanjens målgruppsindelning. I de två innersta cirklarna finns kampanjens ägare och styrgrupp, utanför den ringen samverkansaktörer, utan för dessa beslutsfattare, opinionsbildare och förmedlare, och i den yttersta ringen slutmålgruppen de slumrande samhällsaktivisterna = good citizens. 17

18 FIGUR 4 Målgruppsindelning Förmedlarmålgrupper Samverkansaktörer Internt NV GD Styrgrupp Projektteam Kommunikationsteam Forskare Uppdragsgivare Opinionsbildare/Beslutsfattare Journalister De slumrande samhällsaktivisterna En vandrande skolbusskampanj i en kommun kan ha följande målgrupper indelade efter position i kommunikationsprocessen: Beslutsfattare är de skolpolitiker och skolchefer som kan främja projektet genom att avsätta medel för det. Opinionsbildare är, förutom flera av beslutsfattarna, lokala journalister, styrelsemedlemmar i föräldrarföreningen med flera. De förväntas offentligt uttrycka sitt stöd för kommunikationsprojektets mål. Förmedlare är lärare, skolläkare och skolsköterskor, miljöombud m.fl. som vidarebefordrar budskapet framför allt genom personlig påverkan. Förebilder är de föräldrar som först ansluter sig till projektet och därigenom påverkar andra att ta samma steg. Slutmålgruppen är de som regelmässigt tar bilen för att skjutsa sina barn till skolan. 18

19 Självfallet kan en och samma person tillhöra flera målgrupper. En känd politiker kan förutom som beslutsfattare också fungera som opinionsbildare och förebild (om han som förälder ansluter sig till projektet) eller ingå i slutmålgruppen (om han inte gör det). Demografiska egenskaper Den vanligaste och mest grundläggande formen av målgruppsanalys är efter demografiska egenskaper som kön, ålder yrke, inkomst, familjesammansättning, nationalitet, bostadsort, bostadsform, bilinnehav med mera. Målgruppen beskrivs som yrkesförare (i samband med t.ex. kampanjer för heavy eco driving), villaägare i samband med energisparkampanjer, lågstadieföräldrar i samband med vandrande skolbuss. Demografiska målgruppsindelningar används framför allt vid massmediekampanjer riktade direkt till slutmålgrupperna eller till förmedlarmålgrupperna, när dessa finns förtecknade exempelvis som yrkesgrupper. Livsstil Ett komplement och ibland ett alternativ till en demografisk målgruppsindelning är definition efter livsstil. Begreppet livsstil kan definieras på flera olika sätt. Det finns en bred definition, som låter livsstil innefatta såväl vanor och fritidssysselsättningar som värderingar och personlighetsdrag, och en smalare som definierar livsstil som vad människor använder sin fritid till. Den smalare definitionen har visat sig vara den mest användbara i samband med skarp kommunikation. Att nå människor med en viss livsstil är därför inte lika lätt som att nå människor med vissa demografiska egenskaper. På nationell nivå finns specialtidningar som vänder sig till olika livsstilar; den motorintresserade läser Bilsport och Teknikens värld, den heminredningsintresserade läser Allt i hemmet, den som använder sin fritid till att vårda sin hälsa läser Må Bra eller Hälsa och äventyrsresenären läser Vagabond. Någon specialtidning som behandlar miljöfrågor finns inte, däremot facktidningar som Naturvårdsverkets tidning MiljöAktuellt och medlemstidningar som Naturskyddsföreningens Sveriges Natur. På lokal nivå är livsstilar ofta koncentrerade till föreningar eller tillhåll. De livsstilar som är intressanta för en klimatkommunikatör är föreningsmänniskor, i synnerhet 19

20 medlemmar i miljöorganisationer, och friluftsmänniskor, som kan fungera som förmedlare och förebilder för vänner, grannar och arbetskamrater. Det kan vara frestande att sätta som mål att förändra människors livsstil. I de flesta fall är det dock orealistiskt. Man vill inte ändra den egna livsstilen, eftersom man ser den som den optimala. Utsikten att lyckas är större om kommunikatören siktar på att påverka enstaka inslag i en livsstil, än om målet är att få människor att helt byta livsstil. Att angripa människors livsstilar kan lätt leda till bumerangeffekter, den som känner sig angripen vänder sin motvilja mot sändaren och det som sändaren står för. Den som har motorer och motorsport som livsstil kan inte gärna förmås att överge denna för utflykter i naturen med cykel för att plocka svamp. Men kanske det är möjligt att påverka inslag i livsstilen, t.ex. förmå de motorintresserade att samåka till motortävlingar. Värderingar, personlighetsdrag och självbild Centrala värderingar (värden), personlighetsdrag och människors självbild är grundläggande byggstenar i en människas föreställningsvärld. De anger vad som är viktigt och eftersträvansvärt i livet. Värden är frihet, rättvisa, hänsyn, kortsiktig njutning, lugn och ro, renhet (som innefattar god miljö), fred, vänskap och hederlighet. Det finns en intressant grupp som ibland kallas good citizens. De behöver i och för sig inte vara särskilt intresserade av eller insatta i klimatfrågor. Men eftersom deras huvudsakliga värde är ansvar är de mottagliga för argument som anknyter till detta värde. En egenskap hos denna grupp är att de lägger etiska aspekter på sin konsumtion, vilket innebär att de väljer bort företag som smutsar ner miljön, motarbetar fackföreningar m.m. Detta förhållande är många företag väl medvetna om. Därför vinnlägger de sig om att vara miljöanpassade i varje fall framstå som sådana. Självbild är ett centralt begrepp i socialpsykologi och psykologi. Förenklat kan man säga att självbilden är svaret på frågan en människa ställer sig själv: vem är jag? Människor med ett starkt miljöengagemang kanske svarar miljövän. Värdet med att känna till målgruppens värden, självbild och personlighetsdrag ligger inte i första hand i möjligheten att styra medievalet utan i att hjälpa kommunikatören att välja budskap som är i linje med målgruppens värderingar, och välja bort sådana som strider mot dessa. Vänder man sig till good citizens kan det vara befogat att använda långsiktiga miljöargument som inte bara handlar om göra den närmaste omgivningen kommunen, bostadsområdet renare och bättre att bo i här och nu utan att skapa en bättre och renare värld för kommande generationer. 20

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 3. Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07

EXAMINATIONSUPPGIFT 3. Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07 EXAMINATIONSUPPGIFT 3 Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07 Innehåll Kritisk granskning av kampanj... 3 1 Målformulering... 3 1.1 Förslag till förbättring... 3 2

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX 20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12) Kommunikationspolicy Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26 Kommunikationspolicy 1(12) Innehållsförteckning Landstinget Blekinge en kommunikativ organisation... 3 Policyns syfte... 3 Landstinget

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation Informationens ingredienser av Mats Lönngren Det finns inget enkelt dunderkoncept som alltid fungerar för att förändra människors beteenden. Och tur är det, hur hemskt vore det inte om någon hittade det

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer

Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer Realize AB 1 (11) 1 Frågor inom Hållbar utveckling Framtagna frågor för arbetet med hållbar utveckling 1.1 Hur kan jag själv agera för att bidra till hållbar

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Sammanfattning Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Miljömiljarden Projektbeskrivning

Miljömiljarden Projektbeskrivning Stadsledningskontoret F i n a n s a v d e l n i n g e n M i l j ö e n h e t e n Miljömiljarden Projektbeskrivning Sid 1 (8) 2004-09-27 1. Nämnd / bolagsstyrelse Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2. Samordningsansvarig:

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

Kommunikation som medel för åtgärdande av undermåliga avlopp

Kommunikation som medel för åtgärdande av undermåliga avlopp Kommunikation som medel för åtgärdande av undermåliga avlopp Åsa Erlandsson, Ecoloop AB Lars Palm, Halmstad Högskola Erik Kärrman, CIT Urban Water Management AB Mats Johansson, Verna Ekologi AB CIT Urban

Läs mer

Kommunikation som medel för åtgärdande av undermåliga avlopp

Kommunikation som medel för åtgärdande av undermåliga avlopp Kommunikation som medel för åtgärdande av undermåliga avlopp Åsa Erlandsson, Ecoloop AB Lars Palm, Halmstad Högskola Erik Kärrman, CIT Urban Water Management AB Mats Johansson, Verna Ekologi AB Uppdragsnr:

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation Nätverk Samtal Gemensamt lärande -klimatkunskap -konkreta tips ordning o reda kompetent projektledning meningsfullt innehåll god stämning flexibilitet-målgruppsanpassning Stöd

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tj änsteskrivelse ~ KOMMUNSTYRELSENS Monika Larsson Kommunikationsdirektör 08-550 224 50 monika.larsson@sodertalje.se Kommunstyrelsen Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver hur kommunikationen ska bidra till att nå Nynäshamns kommuns övergripande mål enligt Mål och budget. Syftet med kommunikationsstrategin

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1

Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1 Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1 Övergripande inriktningar Information och kommunikation är strategiska styrmedel. Stadens kommunikationsarbete ska bidra till att utveckla, förmedla och förankra

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation Rätt budskap till rätt målgrupp Att nå ut med sin kommunikation Kommunikation är ett medel för att nå resultat Steg 1: Planera Kommunikation är inget fast och statiskt, utan en process som hela tiden utvecklas

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun Kommunikationspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2011 U N D E R R U B R I K Kommunikationspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Enligt beslut av kommunstyrelsen 2012-01-09 Innehållsförteckning 1 Syftet med policyn... 3 2 Krav på kommunikationsarbetet... 4 2.1 Grafisk profil... 4 3 Ansvar och organisation... 5 4 Våra gemensamma

Läs mer

Välkommen till Naturväktarna EKO

Välkommen till Naturväktarna EKO Välkommen till Naturväktarna EKO Naturväktarna EKO tar reda på hur energi och resurser hanteras i närsamhället. I vår del av världen har det materiella välståndet ökat stort sedan andra världskriget. Många

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR Affärer direkt 9 skäl att testa DR Direktreklam är en snabb, enkel och kostnadseffektiv marknadsföringskanal direkt till dina kunder. Du&Co listar några av de främsta skälen för dig att testa direktreklam.

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Sammanfattning Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer