Muntlig och skriftlig språkfärdighet. Orientalistikprogrammet (persisk inriktning) termin 1 - Persiska A

Transkript

1 Muntlig och skriftlig språkfärdighet Orientalistikprogrammet (persisk inriktning) termin 1 - Persiska A Helena Bani-Shoraka Institutionen för lingvistik och filologi 2012

2 2

3 Förord Detta kompendium innehåller material för delkursen Muntlig och skriftlig språkfärdighet för terminerna 1 på Persiska A, samt Orientalistikprogrammet med persisk inriktning. Materialet täcker första terminens praktiska språkfärdigheter (sammanlagt 7,5 högskolepoäng). Kompendiets upplägg bygger på att studenten ska inhämta praktiska (muntliga så väl som skriftliga) språkkunskaper steg för steg. Innehållet fungerar som ett av flera moment i språkundervisningen och ska kompletteras med de övriga delkurserna på termin 1 och, såsmåningom, termin 2 och 3. Det finns således genomgående korshänvisningar till såväl annat undervisningsmaterial som används på andra universietet i och utanför Iran som hänvisningar till andra delkurser och kursmaterial på Persiska A/OP 1 (grammatikkompendium, textkompendium, gloshäften och övningshäfte). Vidare, finns det mesta av innehållet inspelat, vilket erbjuder goda möjligheter till själv- och/eller distansstudier. Kompendiet i dess nuvarande utformning består av eget material utarbetat på Uppsala universitet med inslag av övningsmomnet från andra grammatik- och läroböcker i persiska. Källorna finns angivna fortlöpande. Följande referenser har på ett eller annat sätt utgjort inspirationskälla i framställningen av detta kompendium: Boyle, J.A. (1966). Grammar of Modern Persian. Wiesbaden: Otto Harrassowitz. Ghobadi, C. (1993). Vill du lära dig persiska? Uppsala,: Hallgren & Fallgren. Lambton, A.K.S. (1988). Persian Grammar. Cambridge: Cambridge University Press. Lazard, G. (1992). A Grammar of Contemporary Persian. Translated from French to English by S.A. Lyon, Costa Mesa, etc.: Mazda Publishers. Moghaddam, A.S. (1999). A General Course in Persian 1: Basic structures. Teheran: Council for Promotion of Persian Language and Literature. Purnamdarian, T. (1997). Persian Lessons for Foreigners: An elementary course. Teheran: Institute for Humanities and Cultural Studies. Rafiee, A. (2001). Colloquial Persian: The complete course for Beginners. London/NY: Routledge. Samareh, Y. (2005). Persian Language Teaching: Elementary course. Book 1. Teheran: Entesharat-e Beynolmelali-ye Alhoda. Samareh, Y. (2005). Persian Language Teaching: Intermediate course. Book 3. Teheran: Entesharat-e Beynolmelali-ye Alhoda. Talttof, K. & Stilo, D. (2005). Modern Persian: Spoken and Written. Vol I-II. New Haven: Yale University Press. Thackston, W.M. (1993). An Introduction to Persian. Bethesda, Maryland: Iranbooks. Zarghamian, M. (1998/99). Persian Language Training Course. Vol I-II. Teheran: Council for Promotion of Persian Language and Literature. Helena Bani-Shoraka Helena.Bani-Shoraka@lingfil.uu.se Uppsala 3

4 Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 4 1- Hälsningsfraser 1.1 Glosor, fraser och uttryck Dialog Demonstrativa pronomen 2.1 Här/där hit/dit var? Övningar Färger: Vad har den här för färg? Övningar Läs tillsammans! Dialog Personliga och possessiva pronomen 3.1 Personliga och possessiva pronomen Exempel Ytterligare exempel Pronominalsuffix Övning Glosor Skrivövning Övning Bildbeskrivningar 4.1 Skrivövning Skrivövning Skrivövning Skrivövning Bra-å-ha-uttryck! Hörövning Färdmedel 5.1 Glosor och fraser Ytterligare glosor och fraser Djur Bra-å-ha-uttryck! Muntlig övning Skriftlig övning 41 4

5 5.7 Skrivövning Möbler och annat i rummet 6.1 Glosor: i rummet Glosor: belägenhet Glosor: mönster Muntlig övning: beskriv bilden! Asken: ord och fraser Bra-å-ha-uttryck! Skriftlig övning: opersonliga konstruktioner Förändringar i talspråk 7.1 Fonologiska förändringar Långt ā framför nasaler Ackusativmarkören rā Ändelsen ar Prefixet be Morfologiska förändringar Förenkling av verbstammar Personändelserna Tredje person singularis av verbet vara Pronominalsuffix på prepositioner Pronominalsuffix på verb Förstärkning av adjektiviska uttryck Lexikon och syntax Ord som endast förekommer i talspråk Pågående form med verbet dāštan Friare ordföljd: SOV SVO Användningen av ke i emfatiskt syfte Verbet istādan i talspråk Exempel Övning: lokalisera och ringar in talspråkselement Kläder 8.1 Glosor Fraser och meningar Dialog: Läs och översätt till svenska Lyssna på berättelsen och skriv ner den på persiska Lyssna på berättelsen och återge den på svenska Släktrelationer 9.1 Glosor: nära och kära Pågående konstruktion 68 5

6 9.3 Lyssna på berättelsen och skriv ner den på persiska Bra-å-ha-uttryck! Mat och dryck 10.1 Glosor: mat, dryck och meny Dialog: Restaurangbesök Dialog: Är ni hungrig? Dialog: Två vänner samtalar Lyssna på berättelsen och skriv ner den på persiska Siffror och tal 11.1 Grundtal Ordningstal Muntlig övning: siffror, tal och ålder Glosor: klockan och tiden Skrivövning: vad är klockan? Geografi 12.1 Glosor: geografi, väderstreck och riktningar Lyssna på berättelsen och återge på svenska! Dialog: Om vädret blir bättre Bra-å-ha-uttryck! Irans provinser Muntlig övning: väderlek i landet Lyssna på berättelsen och svara på frågorna! 90 6

7 1- Hälsningsfraser 1.1 سالم [salām] Hej سالم علیکم [salām aleykom] Hej مرسی [mersi] Tack مرسی متشکرم [mersi, mot(e)šakkeram] Tack så mycket صبح بخیر [ṣob(ḥ) bexeyr] God morgon شب بخیر [šab bexeyr] God natt روز بخیر [ruz bexeyr] God dag! بله [bale] (formellt) Ja آره [āré] (informellt) Ja نه [na] Nej نخیر [naxeyr] Nej [loṭfan] Var snäll och/please لطفا توجه کنید. [tavajjoh konid] uppmärksamma! Var لطفا توجه کنید. [loṭfan tavajjoh konid] lyssna! Var snälla och [guš konid] Lyssna گوش کنید 7

8 [tekrār konid] Upprepa تکرار کنید [ast e] han/hon/den det ÄR است درست [dorost] rätt, riktigt درست است [doroste] rätt? Är det اشتباه [eštebāh] fel اشتباه است [eštebāhe] fel? Är det [bebaxšid] ursäkta ببخشید خب [xob] okej پس [pas] alltså یعنی [ya ni] det vill säga/betyder آقا [āqā] Herr خانم [xānom] Fröken, Fru شما [šomā] Ni تو [to] du 8

9 اسم [esm] namn اسم شما [esm-e šomā] ert namn چه [če] vad چه است [če ast] vad är اسم شما چه است [esm-e šomā če ast] ni? vad heter چه چی [če či] Vad [če ast čist čie] vad är چه است چیست اسم شما چیست [esm-e šomā čie] ni? Vad heter اسم من. [esm-e man e]. heter Jag 9

10 حال [ḥāl] tillstånd, hälsa حال شما [ḥāl-e šomā] ordagr. ert tillstånd چطور [čeṭōr] Hur e] [ḥāl-e šomā čeṭōr حال شما چطوراست Hur står det till? بد نیستم [bad nistam] ordagr. Jag är inte illa خوبم [xubam] bra. jag är/mår خیلی [xeyli] mycket ممنون [mamnun] tack مرسی بد نیستم. [mersi, bad nistam] bra. Jo tack, det är خوبم خیلی ممنون. [xubam, xeyli mamnun] mkt. Jag mår bra, tack så e] [ḥāl-e šomā čeṭōr حال شما چطوراست Hur står det till? bra. [mersi, bad nistam] Jo tack, det är مرسی بد نیستم e] [ḥāl-e šomā čeṭōr حال شما چطوراست tack. [xubam, xeyli mamnun] Jag mår bra, خوبم خیلی ممنون. Hur står det till själv? 10

11 1.2 Dialog N=Nāser, P=Parvin aleykom] [salām سالم علیکم God dag! [salām, ḥāl-e šomā čeṭōr ast] God dag! Hur står det سالم حال شما چطور است xubam. [mamnun, ممنون خوبم. حال شما چطور ast] ḥāl-e šomā čeṭōr است [man ham xubam, xeyli من هم خوبم خیلی متشکرم. motešakkeram] till? Jo tack, jag mår bra. Hur mår Ni då. Tack, jag mår också bra. Hur mår Er mor? Mår hon bättre nu? [ḥāl-e mādar-e šomā čeṭōr ast حال مادر شما چطور است behtarand] išān ḥālā ایشان حاال بهترند bättre, [bale, behtarand, xodā rā šokr] Ja, hon mår بله بهترند خدا را شکر. tack och lov. 11

12 12

13 2- Demonstrativa pronomen 2.1 این [in] Den här آن [ān] Den där [in/ān] demonstrativa pronomen Se även Thackston 9 این [in] Den här این کتاب [in ketāb] Den här boken اینها [inhā] De här این کتابها [in ketābhā] De här böckerna این+ جا [in] + [jā] Den här + platsen اینجا [injā] Här آن + جا [ān] + [jā] Den där + platsen آنجا [ānjā] Där Var? [kojā] کجا کجا است [kojā ast] Var är اینجا / آنجا است. [ānjā/injā ast] Här/där är است [ast/e/-s(t)] Är نیست. [nist] Är inte 13

14 [kojā ast] [kojā-st] [kojās] کجا است کجاست Erika? [erikā kojās(t)] Var är اریکا کجاست här. [erikā injās(t)] Erika är اریکا اینجاست. här. [erikā injā nist] Erika är inte اریکا اینجا نیست. idag. [erikā emruz injā nist] Erika är inte här اریکا امروز اینجا نیست. نمی دانم کجاست. [nemidunam kojās(t)] Jag vet inte var hon är. Presens indikativ av verbet veta: prefixet mi + presensstammen + personändelse دانستن [dānestan] Att veta می + دان + م [mi+dān+am] 1sg) Jag vet (presens [midunam] ن + می + دان + م [ne+mi+dān+ am] neg) Jag vet inte (pr.1sg [nemidunam] I talspråk förvandlas ofta vokalen ā till u framför nasaler! Se även Thackston 92 14

15 2.2 Övningar: Negin? [negin kojās(t)] Var är نگین کجاست här. [negin injās(t)] Hon/Negin är نگین اینجاست. نگین امروز اینجا نیست. نگین امروز مریض است. [negin emruz injā nis(t)] Hon/N. är inte här (idag). [negin emruz mariẓ e] Hon/Negin är sjuk idag. نمیدانم کجاست. [nemidunam kojās(t)] Jag vet inte var hon är. هنوز نیامده است. [hanuz nayāmade ast] Hon har inte kommit än. [hanuz nayumade] F: Ursäkta herr Daniel, var är fru Hāle? [bebaxšid āqā-ye Dāniel, xānom-e Hāle ببخشید آقای دانیل خانم هاله کجاست kojās(t)] S: Hon är inte här idag, Jag vet inte var hon är. kojās(t)] [emruz injā nist, nemidunam امروز اینجا نیست نمیدانم کجاست. Ursäkta fru Mitra, är herr Ḥasan här idag? ببخشید خانم میترا آقای حسن امروز اینجاست [bebaxšid xānom-e mitrā, āqā-ye Ḥasan emruz injās(t)] نه امروز اینجا نیست. [na, emruz injā nis(t)] بله امروز اینجاست. آنجاست. [bale, emruz injās(t). unjās(t)] Nej, han är inte här idag. Jo, han är här idag. Där är han. 15

16 2.3 Färger رنگ [rang] färg آبی [ābi] blå سفید [sefid] vit سیاه [siāh] svart مشکی [meški] svart قرمز [qermez] röd سبز [sabz] grön زرد [zard] gul قهوهای [qahve'i] brun صورتی [ṣurati] rosa بنفش [banafš] lila نارنجی [nārenji] orange کرم [kerem] beige خاکستری [xākestari] grå طوسی [ṭusi] grå färg? [in čerangi e] Vad har den/det här för این چه رنگی است färg. [in x v ošrang e] Den har en fin این خوش رنگ است. färg. [in badrang e] Den har en ful این بد رنگ است. [e [in xub/bad این خوب/بد است [e [bale, in xub بله این خوب است. [e [na, in bad نه این بد است. Är den här bra/dålig? Ja, den är bra. Nej, den är dålig. 16

17 2.4 Övningar: F: Vad har den här för färg? [e [in če-rangi این چه رنگی است S: Den är. ast/e] [in این است. F: Ursäkta, är den här boken grön? [:e [bebaxšid, in ketāb sabz ببخشید این کتاب سبز است S: Nej, den är röd. [e [na, qermez نه قرمز است. F: Ursäkta, vad har det här papperet för färg? [:e [bebaxšid, in kāġaz če-rangi ببخشید این کاغذ چه رنگی است S: Det här papperet är rosa. [e [in kāġaz ṣurati این کاغذ صورتی است. F: Har det fin färg? e:] [x v ošrang خوش رنگ است S: Ja, det har en fin färg. e] [bale, x v ošrang بله خوش رنگ است. S: Nej, det har ingen fin färg. Den är ful i färgen. e] [na, x v ošrang nist, badrang نه خوش رنگ نیست بدرنگ است. 17

18 2.5 Läs tillsammans! čist] [in این چیست Vad är det här? [in yek bačče ast] این یک بچه است. barn. Det här är ett čist] [ān آن چیست Vad är det där? [ān yek deraxt ast] آن یک درخت است. träd. Det där är ett [ān āqā kist] آن آقا کیست herrn? Vem är den där ast] [ān āqā, nāder آن آقا نادر است. Den herrn är Nader. hastand] [in xānom o ān āqā ki این خانم و آن آقا کی هستند hastand] [žāle va nāder ژاله و نادر هستند. dārad] [žāle doxtar ژاله دختر دارد dārad] [bale, yek doxtar بله یک دختر دارد. Vilka (vem) är den här damen och den där herrn? Det är žale och Nader. Har žale en dotter? Ja. Hon har en dotter. Läs tillsammans! kojāst] [ṣandali صندلی کجاست injāst/ānjāst] [ṣandali صندلی اینجاست/آنجاست. kojāst] [injā اینجا کجاست ast] [injā eṣfahān اینجا اصفهان است. Var är stolen? Stolen är här/där. Vad är detta för en plats? (Var är här?) Detta är Isfahan. (Här är Isfahan) Läs tillsammans! hast] [ānjā če آنجا چه هست آنجا یک میز و شش صندلی هست. ānjāst] [ki کی آنجاست doxtar] [čahār pesar o haft چهار پسر و هفت دختر. Vad finns det där borta? [ānjā yek miz o šeš s andali hast] Där finns ett bord och sex stolar. Vem är där? 4 pojkar och 7 flickor. 18

19 2.6 Dialog kojāst] [nāder emšab نادر امشب کجاست injāst] u] emšab او امشب اینجاست. حاال آن دو خواهر و سه برادر کجا هستند آن دو دختر و سه پسرحاال اینجا هستند. آن مادر و بچه امروز کجا هستند hastand] [dar xāne در خانه هستند. [ḥālā ān dō x v āhar o se barādar kojā hastand] [ān do doxtar o se pesar ḥālā injā hastand] [ān mādar o bačče emruz kojā hastand] Var är Nader i kväll? Han är här ikväll. Var är nu de där 2 systrarna och 3 bröderna? De 2 flickorna och 3 pojkarna är här nu. Var är den där mamman och barnet idag? De är hemma. 19

20 20

21 3- Personliga och possessiva pronomen 3.1 Personliga pronomen من [man] jag تو [to] du او [u/un] han/hon آن [ān/un] den/det ایشان [išān/išun] han/hon [mā] vi ما [šomā] ni شما آنها [ānhā/unā] de Possessiva pronomen Att uttrycka ägande med māl: māl + ezāfe + pers.pronomen [māl] egendom مال [ki] vem کی مال من [māl-e man] min مال تو [māl-e to] din مال او [māl-e u/un] hans/hennes/dess مال ایشان [māl-e išān/išun] hans/hennes مال ما [māl-e mā] vår مال شما [māl-e šomā] er مال آنها [māl-e ānhā/unā] deras این مال کی است این مال من است [in, māl-e ki ast/ki e]vems är den här?. [in māl-e man e] Den är min. Se även Thackston 33 21

22 مال من است. [māl-e man e] min. Den är مال تو است. [māl-e to e] din. Den är hans. [māl-e u-s(t) ún e] Den är مال او است. مال ما است. [māl-e mā-s(t)] vår. Den är مال شما است. [māl-e šomā-s(t)] er. Den är deras. [māl-e ānhā-s(t)/unās] Den är مال آنها است. Observera verbet ast reduceras vid långt ā: ast -s(t) Observera förändring av långa ā vid nasaler ā u: ānhā un(h)ā unā. Resultat: ānhā-st unā-s. Vems är det här blocket? این دفترچه مال کی است Är det ert? مال شماست [in daftarče māl-e kie:] [māl-e šomā-s(t)] 22

23 3.2 Exempel: F: Vad är det här? čie] [in če ast či (a)st čist این چه است این چیست S: Det här är en/ett. ast]. [in ye(k) این یک است. F: Är den här er? این مال شماست [in māl-e šomā:s(t)] S: Ja, den är min. [e [bale, in māl-e man بله این مال من است. S: Nej, den är inte min. Jag vet inte vems den är. نه این مال من نیست نمیدانم مال کی است. [na, in māl-e man nist. nemidunam māl-e kie] F: Ursäkta, vems är den här? kie:] [bebaxšid, in māle- ببخشید این مال کی است S: Den är Kazems, men han är inte här idag. Han är sjuk. این مال کاظم است ولی امروز اینجا نیست. مریض است. [in māl-e Kāżem e, vali emruz injā nis(t), mariẓ e] 23

24 3.3 Exempel: här? [in če ast] [in čie] Vad är det این چه است bok. [in, ye(k) ketāb ast/e] Det här är en این یک کتاب است. ast/e] [in, ye(k) kif این یک کیف است. Det här är en väska. flicka. [in, ye(k) doxtar ast/e] Det här är en این یک دختر است. röd. [in ketāb, qermez e] Den här boken är این کتاب قرمز است. stor. [in kif, bozorg e] Den här väskan är این کیف بزرگ است. 24

25 3.4 Pronominalsuffix Pronominalsuffix används för att konstruera ägande: min, din, hans Possessiva pronomen finns inte som egen separat form i persiska, utan konstrueras antingen genom att använda genitivkonstruktionen eżāfe, eller genom att lägga till ett suffix på ordet. Ändelserna (talspråksuttalet inom parentes) ser då ut på följande sätt: Singularis Pluralis 1:a -am -emān (-emun) 2:a -at (-et) -etān (-etun) 3:e -aš (-eš) -ešān (-ešun) Exempel med genitivkonstruktion: [ketāb-e mā] Vår bok کتاب ما [ketāb-e man] Min bok کتاب من [ketāb-e šomā] Er bok کتاب شما [ketāb-e to] Din bok کتاب تو ānhā] [ketāb-e کتاب آنها [ketāb-e u] Hans/hennes کتاب او bok Deras bok Exempel med pronominalsuffix: کتابم Min bok [ketāb-am] کتابمان [ketāb-emān] Vår bok کتابت Din bok [ketāb-at] کتابتان [ketāb-etān] Er bok Hans/hennes کتابش bok [ketāb-aš] کتابشان [ketāb-ešān] Deras bok Andra exempel då pronominalsuffix uttrycker ägande, som t.ex.: برادرتان اینجاست. Er bror är här. دوستم در تهران زندگی می کند. Teheran. Min vän bor i ماشین شان خراب است. Deras bil är trasig. Pronominalsuffix har även en rad andra användningsområden. Det används t.ex. för att uttrycka partitiv genitiv, kan ibland stå för direkt objekt, användas efter preposition, eller t.ex. fungera som subjekt. I vissa fall är pronominalsuffix enbart förstärkande. För ingående beskrivningar och exempel, se Carina Jahanis grammatikdokument. Se även kapitel Se även i Thackston 36 25

26 3.5 Övning این چه است [in čie] Vad är det här? این یک است. [in, ye(k) ast/e] Det här är en. این چه رنگی است [in, če rangi e] این است. [in, e] Vad är det för färg på den här? Den här är. این مال کی است [in māl-e kie] Vems är den här. مال است. [māl-e (a)st/e] Den tillhör. کجاست [ kojās(t)] Var är? 26

27 3.6 Glosor کیف [kif] väska دفترچه [daftarče] block مداد [medād] blyertspenna خودکار [x v odkār] bläckpenna کاغذ [kāġaz] papper ساعت [sā at] klocka تلفن [telefon] telefon عینک [ eynak] glasögon کلید [kelid/kilid] nyckel بچه [bačče] barn ماشین [māšin] bil عکس [ aks] fotografi اسب [asb] häst بلیط [belit/bilit] biljett فیل [fil] elefant بزرگ [bozorg] stor کوچک [kučak/kučik] liten سنگین [sangin] tung گران [gerān/gerun] dyr 27

28 3.7 Skrivövning: Skriv en kort berättelse utifrån EN av bilderna jag visat (en väska, en klocka och en bil) och med hjälp av nedanstående frågor. Titta gärna i föregående veckors handouts. 1- Vad är det för föremål på bilden? 2- Vad är det för färg på den? 3- Har du åsikter om färgen på föremålet? 4- Kan du säga ngt om storleken? 5- Vem tillhör föremålet? 6- Var är ägaren? 28

29 3.8 Övning Översätt följande rader efter samma mönster som exemplet! Ex: VÄSKA + DYR کیف + گران [gerān] [kif] 1. en väska یک کیف 2. en dyr väska یک کیف گران väska. 3. Detta är en dyr این یک کیف گران است. فیل + سنگین 1- ELEFANT + TUNG [sangin] + [fil] تلفن + کوچک 2- TELEFON + LITEN [kučak] + [telefon] ماشین + بزرگ 3- BIL + STOR [bozorg] + [māšin] 29

30 30

31 4- Bildbeskrivningar 4.1 Övning: beskriv bilden med hjälp av glosorna. اسم [esm] namn این پسر [in pesar] den här pojken سال [sāl] år; ålder سالش [sāl-aš] hans år; hans ålder کجا [kojā] var کجایی [kojāyi] "varifrånisk ) varifrån (ordagr. زندگی کردن [zendegi kardan] att leva, bo خواهر [x v āhar] syster برادر [barādar] bror داشتن [dāštan] (dār) att ha عینک [ eynak] glasögon کلید [kelid/kilid] nyckel قرمز [qermez] röd سبز [sabz] grön 31

32 4.2 Övning: beskriv bilden med hjälp av glosorna. محمد [moḥammad] namn معلم [mo allem] lärare زبان [zabān] språk; tunga انگلیسی [ingilisi] engelska سوئدی [sō'edi] svenska ریاضیات [riāẓiāt] matematik چند [čand] många? hur خانم [xānom] fru خانمش [xānom-aš] hans fru کجایی [kojāyi] "varifrånisk ) varifrån (ordagr. ماشین [māšin] bil بنفش [banafš] lila نارنجی [nārenji] orange 32

33 4.3 Övning: beskriv bilden med hjälp av glosorna. چکار [čekār] vad för något کردن [kardan] att göra نجار [najjār] snickare چکش [čakkoš] hammare میخ [mix] spik کفش [kafš] sko, skor کاله [kolāh] mössa, hatt چه رنگی [čerangi] vad för färg خوشحال [x v ošḥāl] glad کجایی [kojāyi] "varifrånisk ) varifrån (ordagr. زرد [zard] gul قهوهای [qahve'i] brun 33

34 4.4 Övning: beskriv bilden med hjälp av glosorna. خانه [xāne] hem, hus قصر [qaṣr] slott مال [māl] egendom; tillhörande مال کیست [māl-e kie] den/det? vems är خوشرنگ [x v ošrang] fin i färgen کسی [kasi] någon در آن [dar ān] i den/det درب [darb] port جدید [jadid] ny قدیمی [qadimi] gammal سنگی [sangi] sten-, av sten, stenig چوبی [čubi] trä-, av trä 34

35 4.5 Bra-å-ha-uttryck! این به سوئدی چه میشود [in be sō'edi če mišavad] [in be sō'edi či miše] ببخشید من نمیدانم. [bebaxšid, man nemidunam] [bebaxšid, man nemidānam] Vad heter det här på svenska? Ursäkta mig, jag vet inte. ببخشید من این کلمه را به فارسی/سوئدی بلد نیستم. [bebaxšid, man in kalame rā be fārsi/sō'edi balad nistam] [bebaxšid, man in kalama-ro be fārsi/sō'edi balad nistam] Ursäkta mig, jag kan inte ordet på persiska/svenska. ببخشید من این کلمه را به فارسی/سوئدی یادم نمیآید. [bebaxšid, man in kalame rā be fārsi/sō'edi yād-am nemiāyad] [bebaxšid, man in kalama-ro be fārsi/sō'edi yād-am nemiyād] Ursäkta mig, jag kommer inte ihåg ordet på persiska/svenska. ببخشید من یادم نیست این به فارسی/سوئدی چه میشود. [bebaxšid, man yād-am nist in be fārsi/sō'edi če mišavad] [bebaxšid, man yād-am nist in be fārsi/sō'edi či miše] Ursäkta mig, jag minns inte vad det heter på persiska/svenska. من این کلمه را یادم رفته به فارسی چه میشود [man in kalame rā yād-am rafte, be fārsi če mišavad] [man in kalama-ro yād-am rafte, be fārsi či miše] Jag har glömt det här ordet, vad blir det på persiska? کسی می داند اسم این چیست [kasi midānad esm-e in čist] [kasi midune esm-e in čie] Vet någon vad det här heter? 35

36 کی میداند اسم این به فارسی/سوئدی چیست [ki midānad esm-e in be fārsi/sō'edi čist] [ki midune esm-e in be fārsi/sō'edi čie] Vem vet vad det här heter på persiska/svenska? این را بلدید [in rā baladid] här? Kan ni det [in-o baladin] این را میدانید [in rā midānid] här? Vet ni det [in-o midunin] är. [man midānam in čist] Jag vet vad det من میدانم این چیست. [man midunam in čie] من نمی دانم این را چطور/ چجوری به فارسی/سوئدی بگویم. [man nemidānam in rā čeṭōr be fārsi/sō'edi beguyam] [man nemidunam in-o čeṭōr/čejuri be fārsi/sō'edi begam] Jag vet inte hur man säger det på persiska/svenska. آها اآلن یادم آمد! [āhā, alān yād-am āmad] [āhā, alān yād-am umad] Ja just det, nu kommer jag ihåg! این یک است. [in ye(k) -s/e] [in ye(k) -s/e] Det här är en/ett. 4.6 Hörövning: Lyssna på berättelsen och återge den på svenska! 36

37 5- Färdmedel 5.1 دوچرخه [dočarxe] cykel, tvåhjuling اتوبوس [otobus] buss ماشین [māšin] bil موتورسیکلت [motorsiklet] motorcykel قطار [qaṭār] tåg کشتی [kešti] båt هواپیما [havāpeymā] flygplan پیاده [piāde] prep!) gå till fots, promenera (ingen [be] till به [bā] med با من با ماشین به اوپساال رفتم. [man bā māšin be upsālā raftam] Jag åkte med bil till Uppsala. من با قطار به استکهلم رفتم. [man bā qaṭār be estokolm raftam] Jag åkte med tåg till Stockholm. من با هواپیما به ایران رفتم. [man bā havāpeymā be irān raftam] Jag åkte med flygplan till Iran. من پیاده به دانشگاه رفتم. [man piyāde be dānešgāh raftam] Jag promenerade till universitetet. 37

38 5.2 Glosor سوئدی [sō'edi] svensk ایرانی [irāni] iransk انگلیسی [ingilisi] engelsk چینی [čini] kinesisk [kojā] var کجا [kojāyi] varifrån کجایی ni? [šomā kojāyi hastid/hastin] varifrån kommer (är) شما کجایی هستید svensk. [man sō'edi hastam] Jag är من سوئدی هستم. خسته [xaste] trött خوشحال [x v ošḥāl] glad ناراحت [nārāḥat] ledsen سرحال [sarḥāl] pigg عصبانی [ aṣabāni] arg دانشجو [dānešju] student معلم [mo allem] lärare جوان [javān] ung پیر [pir] gammal پولدار [puldār] rik فقیر [faqir] fattig 38

39 5.3 Djur حیوان [ḥeyvān] djur سگ [sag] hund گربه [gorbe] katt خرگوش [xarguš] hare/kanin اسب [asb] häst آهو [āhu] gasell ماهی [māhi] fisk گوسفند [gusfand] får بز [boz] get الک پشت [lākpošt] sköldpadda خرس [xers] björn فیل [fil] elefant ببر [babr] tiger شیر [šir] lejon [parande] fågel پرنده مورچه [murče] myra سوسک [susk] kackerlacka مار [mār] orm کرم [kerm] mask قورباغه [qurbāġe] groda 39

40 5.4 Bra-å-ha-uttryck! منظورتان چیست [manżur-etān čist] [manżuretun čie] Vad menar ni (för ngt)? منظورتان کدام است [manżur-etān kodām ast] [manżuretun kodum e] Vilken menar ni? uppmärksam. Förlåt, jag var inte ببخشید من حواسم نبود. [bebaxšid, man ḥavās-am nabud] شما چه گفتید [šomā če goftid] [šomā či goftin] Vad var det ni sa? tavlan? Ursäkta, vad har ni skrivit på ببخشید روی تخته چه نوشتید [bebaxšid, ru-ye taxte če neveštid] [bebaxšid, ru(-ye) taxte či neveštin] از اینجا دیده نمی härifrån. Det syns inte شود. [az injā dide nemišavad] [az injā dide nemiše] 40

41 5.5 Muntlig övning Berätta hur du tog dig till t.ex. universitetet igår. من دیروز)با( به رفتم. 5.6 Skriftlig övning Skriv ihop 7 rader med hjälp av orden på förra sidan. Vill du använda andra och/eller fler ord du lärt dig tidigare går det förstås bra. Utgå gärna ifrån dig själv. Ex: Jag är/är inte. Ex: Jag är/är inte en

42 5.7 Översätt meningarna till svenska! 1- bebaxšid, šomā daftarče dārid? 2- bebaxšid, šomā yek medād dārid? 3- šomā kelidhā-ye man rā nādidid? 4- ānhā māšin dārand. 5- fil ḥeyvān-e bozorgi ast. 6- šomā asbsavāri baladid? 7- fil bozorgtar ast yā murče? 8- kif-e to sangin ast? 9- bebaxšid, telefon-e dasti dārid? 10- beliṭ-e sinamā dar soed čand ast? 11- man bačče nadāram. 12- mā x v odkār-e qermez nadārim. 13- bebaxšid, sā at čand ast? 14- loṭfan yek kāġaz be man bedahid! ١- ببخشید شما دفترچه دارید ۲- ببخشید شما یک مداد دارید ۳- شما کلیدهای من را ندیدید ۴- آنها ماشین دارند. ۵- فیل حیوان بزرگی است. ۶- شما اسبسواری بلدید ۷- فیل بزرگتر است یا مورچه ۸- کیف تو سنگین است ۹- ببخشید تلفن دستی دارید ١۱- بلیط سینما در سوئد چند است ١١- من بچه ندارم. ١۲- ما خودکار قرمز نداریم. ١۳- ببخشید ساعت چند است ١۴- لطفا یک کاغذ به من بدهید! 42

43 6- Möbler och annat i rummet 6.1 میز [miz] bord صندلی [ṣandali] stol مبل [mobl] soffa فرش [farš] (handknuten) matta گلیم [gelim] (vävd) matta چراغ [čerāġ] lampa در [dar] dörr پنجره [panjare] fönster پرده [parde] gardin گلدان [goldān] blomvas تابلو [tāblō] tavla دیوار [divār] vägg شمعدان [šam dān] ljusstake شمع [šam ] stearinljus بالش [bāleš] kudde روتختی [rutaxti] överkast رومیزی [rumizi] bordduk حمام [ḥammām] badrum [oṭāq-e nešiman] vardagsrum اطاق نشیمن [oṭāq-e x v āb]sovrum اطاق خواب آشپزخانه [āšpazxāne] kök 43

44 6.2 Belägenhet جلو [jelō-(y)e] framför پشت [pošt-e] bakom; rygg [pošt-e sar-e] bakom پشت سر [kenār-e] bredvid کنار [baġal(-e) dast-e] bredvid بغل دست بغل [baġal] bredvid; famn در [dar] i, inuti توی [tu-ye] inuti بیرون [birun-e] utanför باالی [bālā-ye] ovanför پایین [pāyin-e] under وسط [vasaṭ-e] i mitten av راست [rāst] höger چپ [čap] vänster طرف [ṭaraf] sida [ṭaraf-e rāst-e] till höger/på höger sida om طرف راست [ṭaraf-e čap-e] till vänster/på vänster sida om طرف چپ [qarār dāštan] vara belägen قرار داشتن [budan] vara/finnas بودن 44

45 6.3 Glosor طرح [ṭarḥ] mönster طرح دار [ṭarḥdār] mönstrat ساده [sāde] enfärgat; enkel راه راه [rāh rāh] randigt خالدار [xāldār] prickigt گلدار [goldār] blommigt چهارخانه [čahārxāne] rutigt کلفت [koloft] tjockt نازک [nāzok] tunnt بلند [boland] långt کوتاه [kutāh] kort قشنگ [qašang] fin زیبا [zibā] vacker خوشرنگ [x v ošrang] fin i färgen شیک [šik] elegant زشت [zešt] ful بدرنگ [badrang] ful i färgen 6.4 Muntlig övning: beskriv bilderna!

46 6.5 [quṭi] ask; kartong, box, paket قوطی [dar-e quṭi] askens lock در قوطی [tu-ye quṭi] inuti asken توی قوطی توی قوطی چی هست [tu-ye quṭi či hast] Vad finns inuti asken? توش چه هست Vad finns det i den? [tu(-ye/ya-)š či hast] توش یک دانه هست. [tuš ye(k) dune has(t)] Inuti den finns det en/ett. دادن [dādan] dah) att ge (pres.stam بده! [bede] duar) ge! (när man بدهید! niar) [bedahid] ge! (när man [bedin] گرفتن gir) [gereftan] att ta emot; köpa (pres.stam بگیر! [begir] duar) ta emot! (när man بگیرید! [begirid] niar) ta emot (när man [begirin] این را به بدهید. [in rā be bedahid] [ino be bedin] Ge den här till. این را به میدهید Ger ni den här till? [in rā be midahid] [ino be midin]. från Ta den här این را از دست بگیرید. [in rā az dast-e begirid] [ino az dast-e begirin] 46

47 6.6 Bra-å-ha-uttryck! Opersonliga konstruktioner: [x v oš āmadan az] att tycka om خوش آمدن از [x v oš nyāmadan az] att inte tycka om خوش نیامدن از [bad āmadan az] att tycka illa om بد آمدن از Notera att verbets andra del alltid står i 3sg. I denna opersonliga konstruktion läggs personändelsen på verbets första del, en del som kan utgöras av såväl ett adjektiv som ett substantiv. Exempel på fler opersonliga uttryck: (Se även Thackston 50) یاد آمدن [yād āmadan] komma ihåg یاد بودن /داشتن [yād budan/dāštan] minnas از یاد رفتن [(az) yād raftan] glömma bort خواب آمدن [x v āb āmadan] vara sömnig خواب بردن [x v āb bordan] somna سرد بودن/شدن [sard budan/šodan] frysa, vara kall گرم بودن/شدن [garm budan/šodan] vara/bli varm خنده گرفتن [xande gereftan] bli full i skratt, börja skratta گریه گرفتن [gerye gereftan] börja gråta گرسنه بودن [gorosne budan] vara hungrig تشنه بودن [tešne budan] vara törstig من گرمم است [(man) garm-am e] varm. Jag är سردم است [sard-am e] fryser. Jag [nażar] åsikt نظر نظر شما چیست ni? [nażar-e šomā čie] Vad är er åsikt/vad tycker این دیگر چیست här? [in digar čist in dige čie] Vad är nu det dig? Vad är det här du har satt på این چیست پوشیدی [in čie pušidi] [yeki dige] en till; en annan یکی دیگر [ye(k) quṭi-ye dige] en ask till یک قوطی دیگر 47

48 6.7 Opersonliga konstruktioner Översätt meningarna till persiska! 1- Jag kommer inte ihåg vad jag sa till henne. 2- Jag har glömt hans namn. 3- Jag tycker om de här kläderna. 4- Han/hon tycker illa om den här maten. 5- Jag är sömnig. 6- Barnet fryser. 7- Ni blev fulla i skratt av hans löjliga beteende. 8- De somnade framför TV:n. 9- Jag började gråta av nyheten om hennes död. 10- Hon är inte hungrig. 11- Vi är törstiga. 48

49 7.1 Fonologiska förändringar 7- Förändringar i talspråk Långt ā förvandlas ofta (men inte alltid) till u framför nasaler (m och n) Ex: xāne xune hus dāne dune korn ; stycken ānjā unjā där māndan mundan vara kvar Ackusativmarkören -rā ändras ofta till ro/-o Ex: in kār-ro nakon in nun-o dust nadaram gör inte detta jag tycker inte om detta bröd Ändelsen -ar förvandlas i följande ord till -e Ex: digar dige agar age magar mage Prefixet be- (imperativ och konjuktiv) blir ofta bo- Detta sker framför allt som en vokalharmonisering om verbstammen innehåller vokalen -o-. Ex: bekon bokon bex v oram box v oram 49

50 7.2. Morfologiska förändringar Verbstammar: presensstammen av verben förenklas i talspråk. Ex: goftan (guy): guy g mi+guy+am mi+g+am jag säger Exempel på andra verb: andāxtan andāz ndāz kasta bardāštan bar dār var dār ta, plocka upp dādan dah d ge goftan gu(y) g säga āmadan ā(y) ā komma davidan dav/do do springa raftan rav/ro r gå dānestan dān dun veta šodan šav/šo š bli šostan šu(y) šur tvätta x v āstan x v āh xā vilja tavānestan tavān tun vilja nešastan nešin šin sitta neveštan nevis nvis skriva gozāštan gozār zār placera; tillåta gozaštan gozar gzar passera šenāxtan šenās šnās känna till/igen šenidan šenav šnav/šno höra Personändelserna vid böjning av verb Presensindikativ av verbet kardan (att göra). Singularis -am mi+kon+am (ingen förändring) -i mi+kon+i (ingen förändring) -ad mi+kon+ad blir mi+kon+e (OBS!) Pluralis -im mi+kon+im (ingen förändring) -id mi+kon+id blir mi+kon+in (OBS!) -and mi+kon+and blir mi+kon+an (OBS!) 50

51 Samma principer gäller för personändelserna i preteritum. Notera dock att det i preteritum saknas ändelse för 3sg. Notera också (särskilt när ni jobbar med transkriptioner!) att 3pl. kan förväxlas med infinitivformen. Skillnaden ligger i betoningen: betoningen av verbet i infinitiv ligger på sista stavelsen (kardán) medan det i 3pl. ligger på första stavelsen (kárdan). Preteritum av verbet kardan (att göra) Singualris -am kard+am (ingen förändring) -i kard +i (ingen förändring) Ø kard (nollmarkering) Pluralis -im kard +im (ingen förändring) -id kard +id blir kard +in (OBS!) -and kard +and blir kárd +an (OBS!) Tredje person sg av verbet vara: ast förvandlas till - (a)s(t) eller -e. Testa alltid på ord med följande ändelser: a- ord som slutar på konsonant, Ex. xub xúbe b- ord som slutar på långt ā, Ex. kojā kojā-s(t) c- ord som slutar på e (stumt -h), Ex. xāne xun-ás(t) Ex. in, yek bačč-ás(t) (den finala vokalen e försvinner; notera också betoningen) 51

52 7.2.4 Pronominalsuffix på följande 4 prespositioner: be, bā, barāye och az med با av/från از för/åt برای till/åt به برای به [bar(ya)ām] för mig برای من - برام [be(he)m] till mig به من - بهم [barā(ya)t] för dig برای تو - برات [be(he)t] till dig به تو - بهت [barā(ya)š] för honom برای او - براش [be(he)š] till honom به او - بهش [barā(ye)mun] för oss برای ما - برامان [be(he)mun] till oss به ما - بهمان [barā(ye)tun] för er برای شما- براتان [be(he)tun] till er به شما- بهتان [barā(ye)šun] för dem برای آنها- براشان [be(he)šun] till dem به آنها- بهشان از با [azam] av mig از من - ازم [bā(hā)m] med mig با من - باهام [azat] av dig از تو - ازت [bā(hā)t] med dig با تو - باهات [azaš] av henne از او - ازش [bā(hā)š] med honom با او - باهاش [azamun] av oss از ما - ازمان [bā(hā)mun] med oss با ما - باهامان [azatun] av er از شما - ازتان [bā(hā)tun] med er با شما - باهاتان [azašun] av dem از آنها - ازشان [bā(hā)šun] med dem با آنها- باهاشان 52

53 7.2.5 Pronominalsuffix på verb I pronominalsuffixets många användningsområden finns ersättningen av ackusativobjekt. Här ser vi hur ackusativmarkören rā tillsammans med det markerade objektet ersätts av pronominalsuffix, som suffigeras på verbet. Rad 1 visar den skriftspråkliga versionen, rad 2 versionen med suffigerat pronominalsuffix och rad 3 talspråkuttalet av formen. Ex: u rā didam Jag såg honom/henne او را دیدم - ١ didam-aš Jag såg honom/henne دیدم ش - ۲ didam-eš Jag såg honom/henne دیدم ش- ۳ ān rā x v āndam آن را خواندم - ١ Jag läste den خواندم ش - ۲ x v āndam-aš Jag läste den خواندم ش - ۳ x v āndam-eš Jag läste den I utpräglat talspråk ser man ofta en dubbel markering av objektet, dvs. genom att ackusativobjektet skrivs ut och att verbet får ett pronominalsuffix. Ex: بستنی را خورد bastani rā x v ord Han/hon åt glassen bastani-ro x v ordeš Han/hon åt glassen بستنی رو خورد ش berättelsen/sagan? dāstān-rā x v āndi? Läste du داستان را خواندی berättelsen/sagan? dāstān-o xundi-š Läste du داستانو خوند یش presenterna? kādohā-rā gereftand? Tog de emot کادوها را گرفتند presenterna? kādohā-ro gereftan-ešun? Tog de emot کادوها رو گرفتنشون 53

54 Notera följande exempel där rā följer de demonstrative pronominal in/ān. Ex: آن را خورد - ١ ān rā x v ord Han/hon åt den اونو خورد ش - ۲ un-o xord-eš Han/hon åt den خورد ش - ۳ x v ord-eš Han/hon åt den خورد ت ش - ٤ x v ord-at-eš 1 Han/hon åt den ān rā did Han/hon såg den آن را دید- ١ un-o did-eš Han/hon såg den اونو دید ش- ۲ دید ش- ۳ did-eš Han/hon såg den دید ت ش- ٤ did-at-eš Han/hon såg den (honom/henne) Konstruktion pronominalsuffix suffigerat på verbet kan också, i utpräglat talspråk, förekomma utan att det finns något ackusativobjekt med i satsen. Här följer några exempel: Ex: Han/hon sa att maten hade blivit dyr. Det finns många hotell där. Var er resa bra? Vi betalade vår skuld. گفت که غذا گران شده است. goft-eš ke ġazā gerun šode در آنجا هوتل های زیادی هست. unjā hotelā-ye ziyādi hast-eš سفرتان خوب بود safar-etun xub bud-eš? بدهی مان را پرداختیم. bedehi-emun-o pardāxtim-eš 1 En mycket utpräglad talspråksvariant. Gäller i regel när objektet står i tredje person singularis. 54

55 7.2.6 Förstärkning av adjektiviska uttryck I talspråk förstärks adjektiviska pronomen genom att substantivet tar ett betonat, finalt e. Detta finala e kan även ersätta det adjektiviska pronomenet, och notera att det förekommer endast i singularis. Ex: Skriftspråk Svenska Talspråk Utpräglat talspråk den här flickan in doxtaré doxtaré این دختر den här bilen in māšiné māšiné این ماشین den här pojken in pesaré pesaré این پسر Notera att betoningen är helt avgörande här! Ex: Skriftspråk Talspråk Svenska detta? in pesar-e ki e? Vems son är این پسر کی است killen? in pesaré ki e? Vem är den här این پسره کی است Detta finala, betonade é förekommer i regel inte när substantiv står i plural. För ord som redan slutar på e och u infogas ett h (som hiatusfyllnad). Ord som slutar på långt i måste även de undvika vokalkrock, och löser det med ett y som hiatusfyllnad. Ex: Skriftspråk Talspråk Svenska in goftegué den här diskussionen این گفتگو in xunehé det här huset این خانه in bastaniyé den här glassen این بستنی Notera vokalförändringen av e när det följa av ett rā! Ex: Skriftspråk Talspråk Svenska tjejen? (un) doxtará-ro didi-š? Såg du (den där) )آن( دختر را دیدی in bastani-yá-ro az kojā این بستنی های را از کجا خریدی xaridi-š? killen? pesará-ro šenāxti-š? Kände du igen )آن( پسر را شناختی belaxare un xunehá-ro باالخره )آن( خانه ها را فروختند xaridan-ešun (alt. xaridan-eš)? Köpte de till slut (de där) husen? 55

56 7.3 Lexikon och syntax Exempel på ord som nästa enbart förekommer i talspråk. Prepositionen i Ex: Skriftspråk Talspråk Svenska tu i در tu-ye xune i hemmet, hemma در خانه او را در خانه دیدم un-o tu-ye xune didam/didam-eš Prepositionen för, åt Ex: Skriftspråk Talspråk Svenska vāse-ye för, åt برای برای شما vāsá-tun för er, åt er Jag såg honom/hemma hemma. er. yeki-ro vāsá-tun xaridam Jag köpte en åt یکی را برای شما خریدم Pågående form med verbet dāštan Verbet dāštan kommer i dessa konstruktioner i regel precis före det ordinarie verbet. Konstruktionen förekommer i satser där TAM-formen är presens indikativ och imperfekt (båda indikerar ju pågående handlingar). Det förekommer kongruens i verbböjningarna mellan huvudverbet och verbet dāštan. För det oregelbundna verbet dāštan innebär detta att det böjs i TAM-formerna presens och preteritum då verbet dāštan saknar imperfektform i modern persiska. Ex. Skriftspråk Talspråk Svenska gå. dāram miram Jag håller på att دارم می روم skriva. dāram minevisam Jag håller på att دارم می نویسم dāštam miraftam Jag höll på att gå داشتم می رفتم... då dāštam ġazā mix v ordam ke Jag höll på att äta داشتم غذا می خوردم که... att āre, dāštam migoftam ke Jo, jag höll på att säga/berätta آره داشتم می گفتم که... 56

57 7.3.3 Friare ordföljd. SOV-mönstret bryts och blir ibland SVO. Vissa prepositioner (t.ex. در (به tenderar också att falla bort. Ex: be irān rafte ast rafte irān man dar xāne māndam mundam xune Han/hon har åkt till Iran. Jag stannade kvar hemma ke används ofta emfatiskt Denna användning av ke ska inte blandas ihop med ke som relativt pronomen eller temporal konjunktion. Ex: این هفته که غیر ممکن است. [in hafte ke ġeyr-e momken ast] من که ایرانی نیستم. [man ke irāni nistam] ما که جایمان خوب است. [mā ke jā-yemān xub ast] پول که مسئلهای نیست. [pul ke mas ale-i nist] Den här veckan är det i alla fall omöjligt. Jag är i alla fall inte iranier. Vi sitter i alla fall bra. Pengar är i alla fall inget problem Verbet istādan i talspråk I talspråk vā istādan (stå still) uttalas vāystādan. Notera att detta verb i talspråk inte ta något prefix i konjunktiv och imperativ. Konjunktiv: Skriftspråk Talspråk Svensk översättning bāyad béistam bāyad vāystam Jag måste ställa/resa mig upp باید بایستم bāyad béisti bāyad vāysti Du måste ställa/resa dig upp باید بایستی bāyad béistad bāyad vāyste Han/hon måsta ställa/resa sig upp باید بایستد bāyad béistim bāyad vāystim Vi måste ställa/resa oss upp باید بایستیم bāyad béistid bāyad vāystin Ni måste ställa/resa er upp باید بایستید bāyad béistand bāyad vāystan De måste ställa/resa sig upp باید بایستند Imperativ: Skriftspråk Talspråk Svensk översättning Vänta! (béist) vāystā Ställ dig upp! Även: بایست! upp! (béistid) vāystin Ställ er upp! Res er بایستید! 57

58 7.4 Exempel: من به او گفتم این کار را نکند. [man be(he)š goftam in kār-ro nakone] لطفا به آنها بگویید! [lotfan be(he)šun begin] من امروز با او میروم. [man emruz bā(hā)š miram] من دیروز تلفنی با او حرف زدم. [man diruz telefoni bā(hā)š Jag sa till honom att inte göra så. Var snäll och säg till dem! Jag går med henne idag. Jag pratade med honom i telefon igår. با کی رفتید [bā ki(h)ā raftin] فقط با دوستهایمان رفتیم. [faqat bā dusthāyemān/dust(h)āmun raftim] همه با هم رفتیم. [hame bā ham raftim] از آنها خواستم فردا بیایند. [azašun x v āstam fardā biāyand/biyān] از دستش دیوانه میشوم. [az dasteš divune mišavam/mišam] برای آنها یک پاکت فرستادیم. [barāšun ye(k) pākat ferestādim] دارد برای تو غذا درست میکند. [dāre barāt ġazā doros(t) mikonad/mikone] Vem/vilka åkte ni med? Vi åkte bara med våra vänner. Vi åkte alla tillsammans. Jag bad dem komma imorgon. Jag blir galen på henne! Vi skickade ett paket till dem. Han håller på att laga mat åt dig. 58

59 7.5 Övning: lokalisera och ringa in talspråkselement [dustam ketāb-eš-o az dast-et gereft] Min vän tog sin bok ur din hand. 1- دوستم کتابش را از دستت گرفت. کوچولو میخواهد دنیا ببیند برود چه خبر است. 2- ماهی [māhi kučulu mixād bere bebine donyā če xabar e] Den lilla fisken vill ge sig av för att se vad som händer i världen. 3- کاوه خواهرش را به مدرسه میبرد. [kāve xāhar-eš-o be madrese mibare] Kave tar/följer sin syster till skolan. 4- مادر ماهی از خانه بیرون آمد و گفت: حاال دیگر بچه ها میخواهند به مادرشان چیز یاد بدهند! [mādar-e māhi az xune birun umad o goft: ḥālā dige baččehā mixān be mādarešun čiz yād bedan] Fiskens mamma kom ut från huset och sa: nu vill barnen också lära sina mödrar saker (och ting)! 59

60 5- حرفت را بگذار برای بعد بهتر نیست برویم گردش [ḥarf-et-o bezār barāy-e ba d, behtar nist berim gardeš] Spara ditt prat till sen, är det inte bättre att vi ger oss iväg på en simtur? [sobḥ-e be in zudi kojā mixāy beri] Vart vill du ge dig av så här tidigt på morgonen? 6- صبح به این زودی کجا میخواهی بروی 60

61 8- Kläder och sånt 8.1 لباس [lebās] kläder شلوار [šalvār] byxor دامن [dāman] kjol پلیور [poliver] tröja [poliver-e yaqe eski] polotröja پلیور یقه اسکی [pir(āh)an] skjorta; blus; klänning پیراهن ژاکت [žākat] jacka کت [kot] kavaj پالتو [pāltō] (vinter)kappa مانتو [māntō] plagg) kappa; tunika (kvinnligt شال گردن [šālgardan] halsduk دستکش [das(t)keš] vantar کاله [kolāh] mössa/hatt کراوات [kerāvāt] slips پاپیون [pāpiyon] fluga کفش [kafš] skor جوراب [jurāb] strumpa چکمه [čakme] stövlar روسری [rusari] huvudduk/sjalett Se även Thackston s

62 8.2 لباس پوشیدن [lebās pušidan] لباس درآوردن [lebās dar āvordan] att klä på sig att klä av sig من لباس پوشیدم. [man lebās pušidam] Jag har klätt på mig. من کاله سرم کردم. [man kolāh sar-am kardam] Jag har satt på mig en mössa. من کفش پایم کردم. [man kafš pā(ya)m kardam] Jag har satt på mig skor. من پلیور و شلوار پوشیدم. [man poliver o šalvār pušidam] Jag har satt på mig ett par byxor och en tröja. شما امروز چه پوشیدید [šomā emruz či pušidin] Vad har ni på er idag? من امروز تنم کردم. [man emruz tan-am kardam] Idag har jag på mig. با حجاب بودن [bāḥejāb budan] Att vara beslöjad من با حجابم / بی حجابم. [man bāḥejābam/biḥejābam] Jag är beslöjad/obeslöjad. 62

63 8.3 Dialog: Läs och översätt till svenska! En kund går in i en affär för att köpa en jacka. A = affärsbiträde, K = kund : آقا این ژاکت چند است e? K: āqā, in žāket čand مشتری A: age čune nazanin do hezār toman. age bexāin čune bezanin se hezār toman. فروشنده: اگر چانه نزنید دو هزار تومان. اگر بخواهید چانه بزنید سه هزار تومان. : کمتر از دو هزار نمیشود : عرض کردم مقطوع دو هزار تومان. مشتری: ژاکتش خوب است دو هزار تومان می- ارزد. اگرپول کافی داشتم میخریدم. : چقدر دارید : هزار و هشتصد تومان. : عیب ندارد خدا برکت بدهد. مبارک است. : متشکرم. مشتری nemiše? K: kamtar az do hezār toman فروشنده toman. A: arẓ kardam maqṭu do hezār K: žāket-eš xub e, do hezār toman miarze. age pul-e kāfi dāštam mixaridam. dārin? A: čeqadr فروشنده toman. K: hezār o hašṣad مشتری e. A: eyb nadāre, xodā barekat bede. mobārak فروشنده مشتری motšakkeram. K: Källa: Rafiee, s فروشنده [forušande] affärsbiträde, försäljare مشتری [moštari] kund چانه زدن [čāne zadan] hala att pruta, ordagrant slå عرض کردن گفتن [ arẓ kardan, goftan] att säga مقطوع [maqṭu ] Fast, bestämt ارزیدن [arzidan] att vara värt ngt کافی [kāfi] tillräckligt عیب ندارد [ eyb nadārad] det är ingen fara خدا برکت بدهد [xodā barekat bedahad] må Herren ge sin välsignelse [mobārak] gratulation مبارک عرض - ارز [ arẓ - arz] NOTERA SKILLNADEN! 63

64 8.4 Lyssna på berättelsen och skriv ner den på persiska! ye ruz dāštam miraftam markaz-e šahr. Savār-e metro šodam, xeyliam šuluġ bud. mixāstam ye kot-e jadid bexaram, ye kot-e zemestuni. Az bābām pul gerefte budam o bā dustam tu markaz-e šahr, tu Åhléns, qarār gozāšte budam. Vaxti ke az metro piyāde šodam didam kif-e pulam nis(t). kif-e pulam-o dozd zade bud. xeyli nārāḥat šodam. مرکز [markaz] centrum شهر [šahr] staden, stan سوار شدن [savār šodan] stiga på شلوغ [šoluġ] stökigt, rörigt, fullt med folk جدید [jadid] ny زمستانی [zemestāni] vinter- vintrig; پول [pul] pengar قرار گذاشتن [qarār gozāštan] stämma träff پیاده شدن [piāde šodan] stiga av کیف پول [kif-e pul] plånbok دزد [dozd] tjuv زدن [zadan] (slang) slå; stjäla 64

65 8.5 Lyssna på berättelsen och återge innehållet på svenska! دیروز با دوستم رفتم خرید. احمد اصال خجالتی نیست اما من خیلی کمرو هستم. خوب شد که احمد همراهم بود. یک پالتو خریدم برای پدرم و یک کاله زمستانی هم برای خودم. پدرم وقتی پالتو را دید خیلی خوشحال شد اما حس کردم که از رنگش زیاد خوشش نیامد. آخر پدرم همیشه میگوید رنگ روشن مال جوانهاست. پالتو را پس بردیم. صاحب فروشگاه پرسید: پالتو چهاش است گفتم: هیچ چیزیاش نیست فقط رنگش برای پدرم خیلی روشن است. فروشنده گفت: عیب ندارد پدرتان را جوانتر نشان میدهد. من دیگر نمیدانستم چه بگویم اما احمد بالفاصله گفت: پدر دوستم از این رنگ خوشش نمیآید. شما اگر جای او بودید این پالتو را به پدرتان تحمیل میکردید فروشنده جوابی نداشت و فورا پالتو را پس گرفت. Källa: Rafiee, s خرید [xarid] handel; shopping اصال [aṣlan] inte alls خچالتی [xejālati] blyg کمرو [kamru] blyg پررو [porru] framfusig, fräck رو [ru] ansikte همراه [hamrāh] tillsammans, sällskap پالتو [pāltō] vinterrock زمستانی [zemestāni] vinter- vintrig; روشن [rošan] ljus جوانها [javānhā] ynglingar صاحب [ṣāḥeb] ägare فروشگاه [forušgāh] affär, butik چه اش است [če-aš ast] den? vad är det med/för fel på den. [hič čizi-(a)š nist] det är inget fel på هیچ چیزیاش نیست. عیب ندارد [ eyb nadārad] det gör inget دیگر [digar] inte mer/längre [agar jā-ye u budid] om ni var i hans ställe اگر جای او بودید فروشنده [forušande] försäljare جواب [javāb] svar پس گرفتن [pas gereftan] ta tillbaka حس کردن [ḥess kardan] känna پس بردن [pas bordan] (med) återföra, gå tillbaka نشان دادن [nešān dādan] (upp-) visa بالفاصله [belāfāṣele] genast تحمیل کردن [taḥmil kardan] ge فورا [fōran] genast 65

66 66

67 9- Släktrelationer 9.1 Nära och kära مادر [mādar] mor پدر [pedar] far پسر [pesar] son دختر [doxtar] dotter خواهر [x v āhar] syster برادر [barādar] bror مادربزرگ [mādarbozorg] mormor/farmor پدربزرگ [pedarbozorg] morfar/farfar شوهر [šōhar] man خانم [xānom] fru زن [zan] fru همسر [hamsar] make/maka دوست پسر [dustpesar] pojkvän [dustdoxtar] دوست دختر flickvän نامزد [nāmzad] fästman/fästmö عمو [ amu] farbror عمه [ amme] faster دایی [dāyi] morbror خاله [xāle] moster دختر خاله [doxtarxāle] dotter) kusin (mosters پسرخاله [pesarxāle] son) kusin (moster دختر عمه [doxtar amme] dotter) kusin (fasters پسر عمه [pesar amme] son) kusin (fasters Se även Thackston s

68 9.2 Pågående konstruktion med dāštan I nutid: من دارم می روم [man dāram miram] jag håller på och går تو داری می روی [to dāri miri] du håller på och går او دارد می رود [un dāre mire] han/hon håller på och går ما داریم می رویم [mā dārim mirim] vi håller på och går شما دارید می روید [šomā dārin mirin] ni håller på och går آنها دارند می روند [unā dāran miran] de håller på och går gör)? Vad håller du på med (håller på och تو چکار داری میکنی [to čikār dāri mikoni] blommorna. Jag håller på och vattnar من دارم گلدان را آب میدهم. [man dāram goldun-o āb midam] med? Vad håller Parviz på پرویز دارد چکار میکند [parviz dāre čikār mikone] pluggar. Parviz håller på och پرویز دارد درس میخواند. [parviz dāre dars mixune] väg? Vart är ni på شما کجا دارید میروید [šomā kojā dārin mirin] biografen. Vi är på väg till ما داریم به سینما میرویم. [mā dārim be sinamā mirim] I förfluten tid: من داشتم میرفتم [man dāštam miraftam] jag höll på att gå تو داشتی میرفتی [to dāšti mirafti] du höll på att gå او داشت میرفت [un dāšt miraft] han/hon höll på att gå ما داشتیم میرفتیم [mā dāštim miraftim] vi höll på att gå شما داشتید میرفتید [šomā dāštin miraftin] ni höll på att gå آنها داشتند میرفتند [unā dāštan miraftan] de höll på att gå göra)? Vad höll du på med (höll på att تو چکار داشتی میکردی [to čikār dāšti mikardi] blommorna. Jag höll på och vattnade من داشتم گلدان را آب می دادم. [man dāštam goldun-o āb midādam] Se även Thackston

69 9.3 Lyssna på berättelsen och skriv ner den på persiska! yeki az dust-ā-m esm-eš ali-ye. tāze umade soed, tā ḥālā ham estokolm narafte. bexāṭer-e hamin man hafte-ye āyande mibaram-eš unjā. tu estokolm am mixām jāhā-ye didani-ye šahr-o beheš nešun bedam. šab am mirim xune-ye xāl-am ke sālhās(t) estokolm zendegi mikone. mixām ali qabl az bargašt-eš pāyetaxt-e soed-o bebine. do hafte bištar nemimune soed. یکی از [yeki az] en av تازه [tāze] ny; nyligen تا حاال [tā ḥālā] till nu, hittills به خاطر [be xāṭer-e hamin] p.g.a. detta, därför هفتهی آینده [hafte-ye āyande] kommande vecka جاهای دیدنی [jāhā-ye didani] sevärda platser شهر [šahr] staden نشان دادن [nešān dādan] visa شب [šab] kväll; på kvällen خاله [xāle] moster سالها است [sālhā ast] det är åratal, sedan många år زندگی کردن [zendegi kardan] bo, leva قبل از [qabl az] innan, före برگشت [bargašt] återresa, återvändande پایتخت [pāyetaxt] huvudstad بیشتر [bištar] mer; (med neg. verb) inte längre ماندن [māndan] stanna (kvar); förbli 69

70 9.4 Bra-å-ha-uttryck! Veckodagar Veckans första dag börjar med šanbe (observera att n:et uttalas som ett m!), en lördag enligt vår räkning och slutar med jom e, d.v.s. en fredag. شنبه [šambe] lördag یکشنبه [yekšambe] söndag دوشنبه [došambe] måndag سه شنبه [sešambe] tisdag چهارشنبه [čāršambe] onsdag پنجشنبه [panjšambe] torsdag جمعه [jom e] fredag Månader och årstider فصل بهار [faṣl-e bahār] våren فروردین [farvardin] mars/april 31 dagar اردیبهشت [ordibehešt] april/maj 31 dagar خرداد [xordād] maj/juni 31 dagar فصل تابستان [faṣl-e tābestān] sommaren تیر [tir] juni/juli 31 dagar مرداد [mordād] juli/augusti 31 dagar شهریور [šahrivar] augusti/september 31 dagar فصل پاییز [faṣl-e pāyiz] hösten مهر [mehr] september/oktober 30 dagar آبان [ābān] oktober/november 30 dagar آذر [āzar] november/dec. 30 dagar فصل زمستان [faṣl-e zemestān] vintern دی [dey] december/januari 30 dagar بهمن [bahman] januari/februari 30 dagar اسفند [esfand] februari/mars 30 dagar 70

71 10- Mat och dryck 10.1 غذا [ġazā] mat پلو [polo] ris نان [nān nun] bröd کباب [kabāb] kebab نوشابه [nušābe] dryck; läsk ساالد [sālād] sallad میوه [mive] frukt شیرینی [širini] kakor کیک [keyk] tårta چای [čāy] te قهوه [qahve] kaffe آب میوه [ābmive] juice شربت [šarbat] saft شراب [šarāb] vin آبجو [ābjō] öl مشروب [mašrub] sprit Fortsättning på nästa sida! 71

72 پیش غذاها [pišġazāhā] förrätt غذا های اصلی [ġazāhā-ye aṣli] huvudrätter آشامیدنی ها [āšāmidanihā] drycker دسرها [deserhā] desserter ماست و موسیر [māst o musir] youghurt och gräslök ماست و خیار [māst o xiār] youghurt med gurka ساالد فصل [sālād-e faṣl] säsongens sallad ساالد الیویه [sālād oliviye] sallad) sallad med majonäs (även rysk کشک بادنجان [kašk-e bādemjān] stekt aubergin i vit sås پنیر [panir] (får-)ost سبزی [sabzi] färska örter چلوکباب [čelokabāb] grillade kebabspett med ris چلو [čelo] ris مخصوص [maxṣuṣ] (husets) special برگ [barg] ordagr. blad; här med bankat kött کوبیده [kubide] ordagr. bankad; här med köttfärs جوجه کباب [jujekabāb] kycklingkebab زرشک پلو [zereškpolo] lingon) ris med berberis (sura مرغ [morġ] höna; här kyckling خورش [x v oreš] gryta قرمه سبزی [qorme sabzi] grönsaksgryta med lammkött دوغ [duġ] youghurtdryck آب پرتقال [āb porteqāl] apelsinjuice بستنی [bastani] glass پالوده شیرازی [pālude širāzi] inhemsk glass, här från Shiraz Se även Thackston s ! 72