Interkulturell kompetens och vikten av ett normmedvetet förhållningssätt

Transkript

1 Normkritik och hälsobudskap Interkulturell kompetens och vikten av ett normmedvetet förhållningssätt Moa Hallmyr Lewis, folkhälsovetare Maria Magnusson, med. dr, dietist, sjuksköterska

2

3 Ojämlikhet i hälsa ett globalt problem -Closing the Gap WHO , Final report på hemsidan -Nationell kommission för jämlik hälsa i Sverige (juni 20105) -Göteborg/ sociala skillnader i levnadsvillkor och hälsa (2015)

4 Ingen människa kan vara icke-positionerad, och vår position påverkar vad vi kan se, förstå och förmedla (Donna Haraway 1991) Bild: Folkhälsomyndigheten

5 Hälsa Biomedicinskt perspektiv: - Avvikelse från det normala WHO- definition - Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och social välbefinnande, där med inte bara frånvaro av sjukdom, Ojämlikhet i hälsa ett globalt problem -Closing the Gap -Folkhälsan i Sverige -Göteborg/ sociala skillnader i hälsa

6 Normer När man granskar mångfald fästs uppmärksamheten ofta på undantagen: Normativiteten osynliggörs och blir rådande. Det betyder att de som avviker från normen ofta glöms bort/negativ fokus. Detta för i sin tur med sig att det är svårt att berätta om det som är viktigt för en själv.

7

8 Vad är normkritik?

9 Samtala utan att utelämna någon och förstärka normbilder Är frågorna/ budskapet anpassat till målgruppen Finns det någon som riskerar att bli exkluderad Är de begrepp du använder relevanta för sammanhanget - pojke, flicka, hen, - barn, ungdom, vuxen, - utlandsfödd, invandrare, flykting - funktionsnedsatt, - kristen, troende, - flickvän, pojkvän, partner - sexuellt aktiv, heterosexuell, homosexuell

10

11 Källor Inspiration och samarbeten Kunskapscentrum för jämlikvård West Pride Ungdomsmottagningen Mänskliga Rättigheter i Göteborg

12 BETYDELSEN AV SAMTALSMETODIK OCH PROFESSIONELL KOMPETENS

13 1996

14 KRITISK MEDVETENHET - INTERKULTURELL KOMPETENS

15 Vi lever i ett socialt sammanhang där olika och ojämlik tillgång till makt och resurser spelar stor roll för hälsa och sjukdom, för tillgång till vård, och bemötande. Eftersom vi alla är en del av samhället måste vi förstå något om vår egen roll, vår egen position och hur vi handlar utifrån den. På så sätt kan vi skaffa oss en kritisk medvetenhet (Westerståhl 2012, s 142). Maria Magnusson 9 maj 2014, DRF Uppland

16 Skall jag verkligen börja med gluten idag tycker ni?

17 uppfattar traditionellt sig själv, inte som en kultur bland andra, utan som bärare av absoluta sanningar (Taylor 2003) bör kunna identifieras med jämlik vård till alla, oavsett kön, etnicitet, samhällsklass, religion och sexuell läggning (Kumagai & Lypson 2009) Den medicinska kulturen Personcentrerad rådgivning kännetecknas av ömsesidig respekt och förståelse utvecklande av terapeutisk relation respekt för individens rättigheter, värden och uppfattningar (McCance et al 2009) Interkulturell kompetens. Kärnan i begreppet bör vara kritisk medvetenhet och ett distanserat förhållningssätt till egna fördomar, antaganden och värderingar (Kumagai & Lypson 2009) beskrivs ofta som förmåga att stödja multikulturella befolkningar (Vaughn 2008) kritiseras för att förenkla identitetsbegreppet och bidra till stigmatisering (Lee & Farrell 2006, Kleinman & Benson 2006) Maria Magnusson 9 maj 2014, DRF Uppland

18 Vi kan ha brister i kunskap och förutfattade meningar när det gäller avvikelser från normen eller vårt eget perspektiv Det kan leda till att den vi möter inte känner sig förstådd, i värsta fall inte respekterad, och att vi inte ger de mest adekvata råden för just den personen.

19 Samtalsutdrag (studie av skolsköterskors samtal med överviktiga elever och deras föräldrar) Nr I Om vi går tillbaka lite till maten, tänkte jag på, lagar du i ugnen maten eller steker du den i friterar M Jag lagar den i ugn I Ja, det är ju mycke bättre i ugnen som du vet M Ja, mycke bättre I För där har du inte det feta. (M: Fettet, ja) Neej Sen får man inte glömma att kroppen behöver lite fett också M Fett också. Jaa. (Hmhm )

20 ni äter ju så mycket grönsaker i er kultur. (sagt av från skolsköterska till familj med ursprung i Medelhavsområdet, utan föregående undersökning av hur familjens matvanor såg ut)

21 EXEMPEL PÅ BETYDELSEN AV INKOMST (MAT)

22 RAO, M., AFSHIN, A., SINGH, G. & MOZAFFARIAN, D Do healthier foods and diet patterns cost more than less healthy options? A systematic review and meta-analysis. BMJ Open, 3, e Maillot et al. (2010): Det är svårt att i längden äta billigt och hälsosamt om man skall välja mat som de flesta anser normal Rydén & Hagfors (2011) : Data från den svenska studien Riksmaten barn (2003) visar att de barn som äter en dyrare kost också äter hälsosammare Håkansson, A. Utgör livsmedelspriser en barriär mot en hälsosam kost? Ekonomisk debatt 8 (2015)

23 Vad kostar kalorierna? Livsmedel Broccoli 5 (400) Kolja 10 (200) Kycklingfilé 10 (200) Morötter 22 (91) Pizza 24 (83) Smågodis 50 (40) Baguette med vitlökssmör 70 (29) Havregrynsgröt 199 (10) Kalorier per krona (kronor per dag för 2000 kalorier, 2009 års priser)

24 Referenser Håkansson, A. Utgör livsmedelspriser en barriär mot en hälsosam kost? ekonomisk debatt 8 (2015) Kumanyika, S.K. (2008) Environmental influences on childhood obesity: ethnic and cultural influences in context. Physiol Behav, 94(1), Magnusson, M. (ed.) (2013) Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa, Studentlitteratur, Lund. Maillot, M., Darmon, N. & Drewnowski, A. (2010) Are the lowest-cost healthful food plans culturally and socially acceptable? Public Health Nutr, 13(8), Mintz, S. (1996) Tasting food, tasting freedom, Beacon Press, Boston. Rao, M., Afshin, A., Singh, G. & Mozaffarian, D. (2013) Do healthier foods and diet patterns cost more than less healthy options? A systematic review and metaanalysis. BMJ Open, 3(12), e Rostila, M. & Toivanen, S. (2012) Ojämlikhet i hälsa, Liber, Stockholm. Rydén, P.J. & Hagfors, L. (2011) Diet cost, diet quality and socio-economic position: how are they related and what contributes to differences in diet costs? Public Health and Nutrition, 14(9), WHO (1986) Ottawa Charter for Health Promotion, 1986 World Health Organization, Ottawa.

25 Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa Magnusson, Maria (red.) 156s 2013 Art.nr ISBN

26 TACK FÖR IDAG!