Granskning av ansökan om tillstånd att höja den termiska effekten i reaktorn Oskarshamn 2

Transkript

1 Sida: 1/79 GRANSKNINGSRAPPORT Datum: Vår referens: SSM 2008/170 Tillståndshavare: OKG Aktiebolag Objekt: Oskarshamn 2 Granskningsgrupp: Lars Axelsson, Lars Bennemo, Tomas Jelinek, Tage Eriksson, Jan Gällsjö, Klas Idehaag, Ingemar Lund, Anders Wiebert, Ann-Christin Hägg, Oddbjörn Sandervåg, Jan in de Betou, Johan Ljung, Karen Gott, Ninos Garis, Kostas Xanthopoulos Författare: Kostas Xanthopoulos Samråd: Anne Edland, Carl-Magnus Larsson, Jan Hanberg, Lars Skånberg, Leif Karlsson, Svante Ernberg Fastställd: Lennart Carlsson Granskning av ansökan om tillstånd att höja den termiska effekten i reaktorn Oskarshamn 2 Sammanfattning OKG Aktiebolag (OKG) har ansökt om tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att höja den termiska effekten från 1800 MW till 2300 MW i kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 2 (O2). Till ansökan har bifogats underlag som bl.a. beskriver den planerade effekthöjningens påverkan på anläggningen, de ändringar och andra åtgärder som planeras genomföras i anläggningen samt en miljökonsekvensbeskrivning. Ett effekthöjningsärende innehåller granskning av fyra ansökningar. Dessa är ansökan om regeringstillstånd, ansökan om godkännande av preliminär säkerhetsredovisning (PSAR), ansökan om provdrift och ansökan om rutinmässig drift. Denna granskning avser ansökan om regeringstillstånd och syftar till att göra en bedömning av effekthöjningsärendet med hänsyn till säkerhet och strålskydd. Beslut i tillståndsfrågan fattas därefter av regeringen. Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) granskning har omfattat underlag som behandlar organisation och styrning av effekthöjningsprojektet, underlag rörande påverkan på anläggningens system, säkerhetsfunktioner, barriärer och djupförsvar vid effekthöjning, samt den miljökonsekvensbeskrivning

2 Sida: 2/79 (MKB) som tagits fram enligt krav i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. SSM:s sammanfattande bedömning och värdering SSM bedömer att projektet PLEX Effekthöjning har utifrån sin organisation, styrning och ledning de förutsättningar som behövs för att genomföra aviserade analyser och åtgärder. För att dessa analyser och åtgärder skall kunna utföras med tillräcklig bra kvalitet från säkerhets- och strålskyddssynpunkt behöver projektet förfoga över kompetent personal. SSM bedömer också att OKG har identifierat effekthöjningens huvudsakliga påverkan på simulatorn. SSM har ingenting att invända mot OKG:s avsikt att integrera de förändringar som påverkar simulatorn med O2:s säkerhetshöjning som helhet. Detsamma gäller OKG:s valda strategi för arbetet med att förändra och anpassa drift- och störningsinstruktioner samt säkring av driftpersonalens kompetens. SSM bedömer att OKG huvudsakligen identifierat de delar av anläggningen och anläggningens säkerhetsredovisning inklusive säkerhetsfunktioner, barriärer och djupförsvar som kan komma att påverkas av effekthöjningen. OKG har också identifierat att ett flertal säkerhetsanalyser behöver ses över och att en del nya analyser behöver tas fram. SSM finner att relativt omfattande analyser och utredningar behöver genomföras från säkerhets- och strålskyddssynpunkt inför den kommande redovisningen av PSAR. Effekthöjningens påverkan på flödesinducerade vibrationer och felfunktioner i matarvattensystem är exempel på frågeställningar som behöver utredas och värderas ytterligare inför redovisningen av PSAR. SSM bedömer att den planerade effekthöjningen kan medföra snävare marginaler och känsligare dynamik i anläggningen, d.v.s. kan påverka negativt nivå 1 och 2 i djupförsvaret. Inför den kommande redovisningen av PSAR behöver därför OKG utreda de ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att upprätthålla nödvändig robusthet och kontroll över driftstörningar i anläggningen i enlighet med vad nivå 1 respektive nivå 2 i djupförsvaret kräver. SSM finner i sin bedömning av MKB att miljökvalitetsnormerna har beaktats och att samrådsförfarandet har följt syftet med berörda krav i miljöbalken. SSM bedömer också att OKG uppfyller de allmänna hänsynsregler som är aktuella i den fråga som nu är föremål för prövning. Inför den kommande redovisningen av PSAR behöver dock OKG ytterligare klargöra vissa frågeställningar avseende bl.a. utsläpp i luften och

3 Sida: 3/79 miljöpåverkan de olika alternativen av processkoppling i turbinanläggningen kan ha. SSM noterar att OKG fortfarande inte har lämnat någon närmare information till Svenska kraftnät (SvK) om den planerade effekthöjningen så att SvK kan påbörja en utredning angående stamnätets möjlighet att ta emot den ökade effekten från O2. SSM delar SvK:s bedömning att driftsäkerheten i stamnätet kan komma att försämras p.g.a. ökad effekt från O2 om inte åtgärder vidtas. SSM konstaterar vidare att en försämrad driftsäkerhet i stamnätet påverkar reaktorsäkerheten negativt. I och med att många viktiga analyser och utredningar återstår att göras, kan SSM i detta skede inte bedöma om alla nödvändiga säkerhetsmarginaler avseende bl.a. påverkade delar i barriärer och säkerhetsfunktioner kan innehållas vid den högre effekten. SSM delar därmed OKG:s säkerhetsvärdering enligt kap 6.5 i den inlämnade redovisningen [9] där det bl.a. framgår att ytterligare säkerhetsanalyser behöver göras för att säkerställa att samtliga acceptanskriterier uppfylls vid 2300 MW termisk effekt. SSM:s samlade bedömning är att i detta skede finns det inte faktorer som på ett avgörande sätt talar emot möjligheten att höja nuvarande effektnivå på 1800 MW i O2. SSM kan dock i detta skede inte bedöma om alla säkerhetsoch strålskyddskrav kommer att uppfyllas vid den effektnivå som ansökan avser (2300 MW). Eftersom hitintills genomförda analyser och utredningar har utgått ifrån 2300 MW termisk effekt, bör emellertid denna effektnivå ses som en övre gräns.

4 Sida: 4/79 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 6 2. Syfte med granskningen 8 3. Granskningens genomförande 9 4. Krav 9 5. Analys Organisation och styrning Tekniska lösningar och inverkan på säkerhetsredovisningen Byggnader, 100-system Reaktor och hjälputrustning, 200-system Reaktor och hjälputrustning, 300-system Turbin och generatoranläggning, 400-system Kontrollsystem, 500-system Elektriska kraftsystem, 600-system Reaktor och hjälputrustning, 700-system Påverkan på belastningar, hållfasthet och material Inverkan på anläggningsplats och omgivning Inverkan på härden Anläggningens radioaktiva ämnen Strålskydd Säkerhetsanalyser Felfunktioner i reaktorn Felfunktioner i matarvattensystem Felfunktioner som berör ångledningar Rörbrott utanför reaktorinneslutningen Rörbrottinnanför reaktorinneslutningen Felfunktioner i hjälpkraftsystem Felfunktioner i system för radioaktiva avfall Felfunktioner i turbinsystem Felfunktioner i andra system Missöden i bränslehantering Jordbävning Brand Bortfall av snabbstoppsystemet vid förväntade störningar Yttre påverkan Inre händelser Cykelspecifika analyser och driftbegränsningar Svåra haverier Probabilistiska säkerhetsanalyser (PSA) Analys av komplexa sekvenser Övriga analyser Påverkan på barriärer, djupförsvar och säkerhetsfunktioner Barriärer 52

5 Sida: 5/ Djupförsvar Säkerhetsfunktioner Säkerhetsvärdering Primär- och fristående säkerhetsgranskning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Samrådsförfarande Allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Avfall SSM:s samlade bedömning av MKB Yttrande från allmänheten och myndigheter Yttrande från allmänheten Yttrande från svenska myndigheter Yttrande från myndigheter i grannländer Sammanfattande bedömning och värdering Referenser 75

6 Sida: 6/79 1. Bakgrund Projekt PLEX (Plant Life Extension) startade 2004 i syfte att planera och genomföra nödvändiga säkerhetshöjande åtgärder fram till och med år 2012 vid O2 i enlighet med för anläggningen gällande övergångsplaner. Under våren 2006 fick projekt PLEX i uppdrag att även projektera och utreda möjligheten att höja reaktorns termiska effekt. Under våren 2007 beslutade OKG:s styrelse om att en höjning av den termiska effekten vid O2 skall genomföras inom ramen för projekt PLEX. Ett effekthöjningsärende initieras genom att en tillståndshavare som har planer på effekthöjning i en reaktor ansöker om tillstånd. Detta görs efter att tillståndshavaren genom förstudier har övertygat sig om möjligheterna att driva reaktorn vid den högre effekten med uppfyllande av säkerhets- och strålskyddskrav. OKG har utifrån resultaten från två olika leverantörers förslag till åtgärder för en termisk effekthöjning, tagit fram en rekommendation i två förstudierapporter [1],[2]. Ansökan adresseras till regeringen men skickas till SSM vars uppgift inledningsvis är att granska ansökan och göra en bedömning samt baserat på denna värdering ta fram ett yttrande till regeringen. Beslut i tillståndsfrågan fattas därefter av regeringen. Allmän om höjning av den termiska effekten Syftet med att öka den termiska effekten i en rektor är för att kunna producera mer el. Detta görs genom att förse turbinen med mer ånga. Ångproduktionen ökar genom höjning av reaktorns termiska effekt. Turbinanläggningen behöver således anpassas för att ta emot ett större ångflöde. Detsamma gäller reaktorn för att kunna producera detta flöde. Uppbyggnaden av reaktorhärden kan anpassas så att reaktorns totaleffekt ökar utan att maximala belastningar för enskilda bränsleelement överskrider acceptansgränser. Allmänt om säkerhets- och strålskyddspåverkan av effekthöjning Vid en effekthöjning kommer mängden av radioaktiva ämnen att öka. Neutronbestrålningen på komponenter nära reaktorhärden kommer således att öka. Detta innebär att programmen för kontroll av bestrålningsförsprödning och bestrålningsinducerad spänningskorrosion behöver ses över. Resteffekten kommer att öka vilket innebär ökad belastning på de system som skall tillföra kylvatten till reaktorn samt kyla bort resteffekten. Mängden

7 Sida: 7/79 radioaktivt avfall kommer att öka på grund av ökad energiproduktion. Tryckfallet i ångledningarna kommer också att öka p.g.a. ökat ångflöde. Ovanstående är exempel på ändrade förhållanden och parametrar på grund av en effekthöjning som behöver identifieras och bedömas mot berörda säkerhets- och strålskyddskrav. Innehållet i ansökan OKG inkom med en ansökan [3] den 26 september 2007 adresserad till regeringen men ställd till dåvarande Statens kärnkraftinspektion (SKI) om att höja den termiska effekten i O2 från 1800 MW till 2300 MW. Till ansökan bifogades underlag som beskriver hur projektet skall styras och ledas, vilken inverkan föreslagen effekthöjning har på anläggningens säkerhetsredovisning, planerade anläggningsändringar på en övergripande nivå, en säkerhetsvärdering, samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Dessutom bifogades ett antal referenser. Effekthöjningsstrategin för Oskarshamn 2 Sedan anläggningen togs i drift har erfarenheten av anläggningsdriften, utvecklingen av använda analysmetoder samt moderna bränslekonstruktioner medfört i vissa fall ökning av säkerhetsmarginalerna mellan beräknade värden i t.ex. säkerhetsanalyserna och motsvarande acceptansvärden för s.k. licensiering. Detta tillsammans med en del ombyggnader av reaktorsystemen och vissa ändringar inom turbinanläggningen kan möjliggöra en säker drift av O2 vid en högre termisk effektnivå. Enligt OKG:s senaste tidplan beräknas alla planerade åtgärder för effekthöjning bli klara år Miljöprövning För att höja en reaktors termiska effekt krävs ett nytt tillstånd enligt kärntekniklagen, 5 i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (KTL). Av 5b följer att vid prövning av ärenden enligt KTL skall vissa bestämmelser i miljöbalken (MB) tillämpas. Dessutom skall en miljökonsekvensbeskrivning ingå i en ansökan. Detta innebär att SSM i beredningen av effekthöjningsärendet även prövar om berörda bestämmelser i miljöbalken är uppfyllda. Förutom detta tillstånd krävs även ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Bestämmelserna framgår av avsnitt 4.10 nedan. OKG har därför lämnat ansökan till Miljödomstolen i Växjö om tillstånd för verksamheten vid Oskarhamn 2. Ansökan innefattar planerade

8 Sida: 8/79 effekthöjningar. Detta innebär att parallellt med SSM:s granskning sker en prövning vid en miljödomstol av redovisad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 2. Syfte med granskningen Syftet med denna granskning är att bedöma om det finns nödvändiga förutsättningar för att genomföra den planerade effekthöjningen. Detta innebär att granskningen omfattat följande: - Om ledningen, styrningen och den interna granskningen av PLEXprojektet är sådan att planerade analyser, tekniska anläggningsändringar och övriga åtgärder kommer att kunna genomföras som avsett och med hög kvalitet ur säkerhets- och strålskyddssynpunkt. - Att alla de delar av anläggningen som kan påverkas av drift vid den högre effekten är identifierade och att gjorda värderingar av anläggningens påverkade delar är korrekta. Bland annat innebär detta en systematisk genomgång av anläggningens barriärer, säkerhets-, driftoch hjälpfunktioner för att kunna bedöma om redovisade ställningstaganden är korrekta vad gäller påverkan på respektive barriär och funktion samt att nödvändiga säkerhetsmarginaler i olika avseenden kommer att innehållas. - Genomförda analyser och utredningar av hur respektive barriär, funktion och verksamhet påverkas bedöms med avseende på bl.a. omfattning, inriktning och använd metodik samt gjorda och planerade analyser och utredningar granskas med avseende på omfattning, inriktning och använd metodik. - Att härden skall kunna kylas på ett fullt acceptabelt sätt även efter den aviserade effekthöjningen och att de beräkningsverktyg som används är validerade även för sådana fall. - Att nödvändiga åtgärder vidtas så att gällande säkerhets- och strålskyddskrav uppfylls. Vid sådana bedömningar skall även eventuella beslut som fattats med stöd av övergångsbestämmelserna i SSMFS 2008:17 beaktas. - Genomförd primär- och fristående säkerhetsgranskning. - Att de förändringar av driftinstruktioner samt utbildning och träning av driftpersonal som behöver genomföras är identifierade. - Effekthöjningens påverkan på miljön och att redovisad miljökonsekvensbeskrivning (MKB) uppfyller berörda krav. Här är det viktigt att bedömningarna sker även med stöd av yttranden från berörda myndigheter, som Svenska Kraftnät.

9 Sida: 9/79 3. Granskningens genomförande Följande personer har från SSM:s avdelningar deltagit i granskningen och handläggningen av detta ärende: Avdelningen för Kärnkraftssäkerhet: Lars Axelsson, Jan Gällsjö, Klas Idehaag, Lars Bennemo, Tomas Jelinek, Tage Eriksson, Jan in de Betou, Oddbjörn Sandervåg, Karen Gott, Johan Ljung, Ninos Garis, Kostas Xanthopoulos. Avdelningen för Radioaktiva ämnen: Anders Wiebert, Ann-Christin Hägg, Internationella avdelningen: Ingemar Lund Kostas Xanthopoulos från avdelningen för Kärnkraftssäkerhet, enheten för Reaktorteknik, har varit sammanhållande. 4. Krav Nedan redovisas de krav som beaktats vid granskning och beredning av OKG:s ansökan. 4.1 Kärntekniklagen (KTL) och Kärnteknikförordningen (KTF) - 5 i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (KTL) som anger att frågor om tillstånd för kärnteknisk verksamhet prövas av regeringen. - 5 b i KTL som ställer krav på att vid prövning av ärenden enligt denna lag skall 2 kap., 5 kap. 3 och 16 kap. 5 miljöbalken tillämpas. Denna paragraf innehåller även bestämmelser om att en miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anläggning. Vidare anges att när det gäller förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet (KTF) som anger att i de fall en ansökan avser en fråga som regeringen skall pröva, skall myndigheten skaffa behövliga yttranden och med ett eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen. - 4, första och andra stycket i KTL som ställer krav på att säkerheten vid kärnteknisk verksamhet skall upprätthållas genom att vidta de åtgärder som krävs för att förebygga fel i eller felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande eller annat som kan leda till en radiologisk olycka.

10 Sida: 10/ Strålskyddslagen - 6 i strålskyddslagen (1988:220) som ställer krav på att den som bedriver verksamhet med strålning skall bl.a. vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på människor, djur och miljö. 4.3 SSMFS 2008:1 angående säkerhet i kärntekniska anläggningar - 2 kap. 1 och 3 kap 1-4 som preciserar bestämmelserna i 4 KTL vad gäller grundläggande säkerhets- och konstruktionskrav. - 2 kap. 7-9 som ställer krav på ledning och styrning av verksamheten inklusive uppföljning av leverantören. - 3 kap. 1-4 som ställer grundläggande konstruktionskrav. - 4 kap. 1 som innehåller bestämmelser för värdering och redovisning av säkerheten i en anläggning. - 5 kap. 1-2 som ställer krav på säkerhetstekniska driftförutsättningar och instruktioner. - 6 kap. 2-3 som ställer krav på inneslutning av kärnämne och kärnavfall. 4.4 SSMFS 2008:17 angående konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer Dessa föreskrifter skall beaktas i den utsträckning som följer av de enskilda tillståndsbeslut som fattats när det gäller tidpunkter för att uppfylla kraven i föreskrifter. Följande paragrafer har beaktats: avseende konstruktionsprinciper för djupförsvar avseende miljökvalificering avseende reaktorhärden. Vidare beaktats, i samverkan med myndighetens projekt för moderniseringsgranskningar, vissa andra bestämmelser i SSMFS 2008:17 där analys och införande av åtgärder enligt fattat övergångsbeslut kan ha betydelse för att ta ställning till planerad effekthöjning. 4.5 SSMFS 2008:13 angående mekaniska anordningar - 2 kap., 4 kap. och 5 kap. om grundläggande krav för mekaniska anordningar och krav vid om- och tillbyggnader.

11 Sida: 11/79-3 kap. 6 om krav för återkommande hållfasthetsprovning av bestrålat reaktortryckkärlsmaterial. 4.6 SSMFS 2008:26 angående personstrålskydd om krav på att stråldoser begränsas så långt som det är rimligt möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. 4.7 SSMFS 2008:23 angående skydd av människors hälsa och miljön om begränsning av utsläpp av radioaktiva ämnen baserade på optimering av strålskyddet och genom utnyttjande av bästa möjliga teknik, samt 9 om krav på handlingsplaner för att begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen i samband med bränsleskador, strategier för att undvika sådana och 11 om krav på utredningar av konsekvenser av nya/förändrade utsläppsvägar/utsläppskällor. 4.8 SSMFS 2008:22 angående hantering av radioaktivt avfall och kärnavfall och 6-9 om krav på avfallsplaner respektive registrering och mätning samt dokumentation. 4.9 SSMFS 2008:19 angående planering inför och under avveckling av kärntekniska anläggningar - 3 om krav på att innehavaren av tillståndet för en kärnteknisk anläggning skall se till att, när en anläggning uppförs eller byggs, aspekter som stråldoser, utsläpp av radioaktiva ämnen och avfallsmängder vid en framtida avveckling beaktas Bestämmelser i miljöbalken som skall tillämpas i effekthöjningsärenden Vid prövning av ärenden enligt 5b i KTL skall följande bestämmelser i miljöbalken (1998:808) tillämpas: - 2 kap. med bestämmelser om allmänna hänsynsregler - 5 kap. 3 och 16 kap. 5 med bestämmelser om miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning - 6 kap. med regler för hur MKB:n skall upprättas och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag.

12 Sida: 12/79 5. Analys 5.1 Organisation och styrning Berörda krav 2 kap 7 och 9 SSMFS 2008:1 OKG redovisar en övergripande bild av omfattningen av projektet PLEX samt hur projektet skall arbeta, organiseras och genomföras. Beställare av projektet är OKG:s verkställande direktör (VD). Beställaren bistås av såväl ett beställarombud samt av en styrgrupp. I den redovisade projektledningsplanen [4] med tillhörande anvisningar (projekthandboken) och delprojekteringsplaner beskrivs hur projektet skall ledas och styras. Kvalitetsledningssystemet för projektet följer OKG:s verksamhetssystem inklusive projektrutiner. Den bildade projektorganisationen leds av en projektledare och denna har till stöd en projektgrupp bestående av personal från OKG samt av inhyrda konsulter. Projektorganisationen är uppbyggd med en stab och sju delprojekt: Säkerhet, Process, El och I/C, Bygg/Brand, Turbin, Teknik/Implementering samt Rekombinator. Arbetsstrukturen för projektet är indelad och baserad på delprojekten och det arbete som skall utföras i respektive delprojekt. Projektledaren ansvarar för de långsiktiga strategiska frågorna, ekonomi samt redovisning mot styrgrupp, VD och styrelse. Projektet har också en biträdande projektledare som delegerats ansvar för den dagliga operativa verksamheten. Av redovisningen framgår även generella ansvarsområden samt ansvar och befogenheter för delprojektledare och andra funktioner inom projektorganisationen. Dessutom gäller generellt att alla medarbetare har ett fackmannaansvar som gäller för den avdelning/enhet som medarbetaren tillhör. Berörd avdelning/enhet ansvarar för kompetenssäkringen av fackmannaansvar såväl för egen som för inhyrd personal. Projekt PLEX avser följa den framtagna projektmodell, som är parallellt framtagen med OKG:s projektmodell. Försvårande för PLEX är att det är ett projekt som skall hantera de flesta större investeringsåtgärderna på O2 fram till och med Det finns därmed åtgärder som befinner sig i olika

13 Sida: 13/79 projektfaser. PLEX består av tre etapper och den generella projektmodellen gäller för var och en av dessa etapper. Då varje etapp inte kan vara den andra helt lik i fråga om exempelvis beslutspunkter så beskrivs alla avsteg från PLEX generella projektmodell i delprojektens projektledningsplaner. Projektledningen har ansvar för att planerat arbete utförs och för styrningen av projektets genomförande i enlighet med projektledningsplanen och de anvisningar/rutiner som tas fram och kopplas till projektledningsplanen. En projekthandbok finns som består av projektledningsplaner, projektplaner, anvisningar, planer, mallar, granskningsplaner och uppdragsbeskrivning. Projekthandboken finns tillgänglig elektroniskt i projektets arkiv. OKG anger att projektledningsplanen skall uppdateras vid viktiga förändringar i projektet såsom väsentligt ändrad omfattning eller tidsplan. Ändringar är identifierade som en risk och det anges att ändringar skall analyseras noga. OKG anger vidare att projektet skall kvalitetsgranska framtagna dokument. Även interna projektrevisioner skall genomföras för att följa upp att projekthandboken efterlevs och är tillämpbar. Dessutom skall auditering av leverantörer och uppföljningar av leverantörens arbete genomföras genom hela projektet. Arbetet med uppdatering av anläggningens säkerhetsredovisning (SAR) och säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) kommer att genomföras av både OKG och leverantörerna. Hanteringen av SAR och STF beskrivs i [5]-[7]. Sakgranskning skall utföras av linjeverksamheterna med styrning av projektet. Den fristående granskningen utförs av avd S enligt OKG:s ordinarie rutiner. Även kvalitetskontroll (QC) är organiserat inom delprojekten Bygg/Brand, El/I&C, Process och Turbin. Om ändringar eller avvikelser uppstår i projektet mot OKG:s verksamhetssystem finns särskild rutin framtagen för detta ändamål och eventuell åtgärd godkänns på behörig nivå enligt projekthandbokens anvisning. Även OKG:s ordinarie avvikelserutiner skall användas i projektet och detta är även refererat i projekthandboken. Det anges också att hanteringen av MTO-aspekter vid anläggningsändringar är omhändertagen i projektplaneringen. Projektet har identifierat att vikten av säkringen av MTO-aspekterna och en specifik anvisning och MTO-plan finns framtagen. Förutom organisatoriska aspekter som delvis berörts ovan avseende arbetsfördelning och roller omfattar MTO-delarna även utformning såsom gränssnitt och arbetsmiljö, rutiner och arbetssätt såsom instruktioner samt kompetens och bemanning.

14 Sida: 14/79 Arbetet med att förändra och anpassa drift- och störningsinstruktioner kommer övergripande att styras av projektets rutiner för MTO-arbetet inom området Arbetssätt och rutiner. Säkring av slutanvändarens kompetens utifrån de anläggningsändringar som genomförs i samband med effekthöjningen kommer övergripande att styras av projektets rutiner för MTO-arbetet under området Kompetens och bemanning [8]. I båda fall kommer arbetet att styras av detaljerade rutiner som finns i projektspecifika anvisningar vilka är ett komplement till OKG:s ordinarie rutiner för instruktionsuppdatering respektive kompetenssäkring. OKG anger att effekthöjningens största påverkan på simulatorn är kopplad till de kapacitetsökningar som kommer att genomföras i både drift- och säkerhetssystem, vilket påverkar processmodellen i simulatorn. De förändringar som påverkar simulatorn till följd av effekthöjningen kommer att integreras med O2:s säkerhetshöjning som helhet. Om det under projektets genomförande skulle uppkomma ytterligare personalbehov skall man i första hand vända sig till linjen innan extern personal används. Projektet skall presentera en tänkt bemanningsplan inför varje nytt budgetår som linjen skall ta ställning till så att resurssäkring kan göras. Projektledare/projektledning ansvarar för projektteamet, för projektmedlemmarnas kompetensutveckling, samt för förutsättningar för samverkan. Om utbildningsbehov föreligger skall detta planeras in som en del av projektets åtagande. Om förändringar sker i projektets inriktning eller om nya projektmedlemmar tillkommer skall detta värderas och hanteras och eventuell anpassad utbildning ske. Projektet hanterar även dess påverkan på personalens kompetensbehov. Enligt OKG finns en särskild rutin för att säkerställa kompetensen på berörda personalgrupper samt för klarställande av anläggningsändringens eventuella påverkan på bemanningsbehovet. SSM bedömer att den inlämnade redovisningen innehåller en tillräcklig detaljerad beskrivning av projektets omfattning, ansvar och befogenhetsfördelning. Samma bedömning gäller projektets organisation och styrning, kvalitetssäkring av interna revisionsuppföljningar och granskningar, samt hantering av avvikelser. SSM bedömer också att OKG har identifierat effekthöjningens huvudsakliga påverkan på simulatorn. SSM har ingenting att invända mot OKG:s avsikt att integrera de förändringar som påverkar simulatorn med O2:s

15 Sida: 15/79 säkerhetshöjning som helhet. Detsamma gäller OKG:s valda strategi för arbetet med att förändra och anpassa drift- och störningsinstruktioner samt säkring av driftpersonalens kompetens. SSM anser att resursbehov och resurssäkring utgör en viktig del i stora projekt som PLEX. Detta förutsätter en god samverkan mellan projekten och linjeverksamheten och att såväl projektledning som OKG har en kontinuerlig kommunikation kring dessa frågeställningar. SSM förutsätter att projektet förfogar över kompetent personal så att god kvalitet säkerställs vid genomförandet av analyser, ändringar och utredningar. Mot bakgrund av att OKG bedriver flera stora projekt parallellt är det också av stor vikt att sådana projekt inte negativt påverkar anläggningens dagliga drift och säkerhet. Särskild uppmärksamhet behöver således ägnas åt detta av såväl beställaren som anläggningschefen för O2 och hela OKG:s ledning. Sammantaget bedömer SSM att projektet PLEX har utifrån sin organisation, styrning och ledning de förutsättningar som behövs för att genomföra aviserade analyser och åtgärder för planerad effekthöjning. För att dessa analyser och åtgärder skall kunna utföras med tillräcklig bra kvalitet från säkerhets- och strålskyddssynpunkt behöver projektet förfoga över kompetent personal. 5.2 Tekniska lösningar och inverkan på säkerhetsredovisningen Byggnader, 100-system Berörda krav 3 kap. 1-2 och 4 kap 1-3 SSMFS 2008:1, 2 kap 1-4 SSMFS 2008:13, samt 3-4 och 7-8 SSMFS 2008:17. I denna grupp ingår system med uppgifter att bl.a. föra havsvatten till kylvattensystem, bära upp den del av reaktorns hjälpsystem och annan processutrustning som finns utanför inneslutningen, skydda omgivningen mot okontrollerade utsläpp av radioaktivitet, säkerställa PS-funktionen samt inrymma, bära upp och skydda säkerhetsklassad utrustning. Av redovisningen [9] framgår det att OKG beslutat att införa ett djupvattenintag för bortledning av kylvatten till Oskarshamn 1 och 2 samt utföra en ny intagsbassäng för kylvatten vid Tallskär i samband med

16 Sida: 16/79 genomförandet av effekthöjningen i O2. Åtgärden är resultatet från en tidigare dom från miljödomstolen i Växjö den 16 augusti 2006 avseende OKG:s tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk vid Simpevarp. OKG har vid Växjö tingsrätt ansökt om tillstånd enligt 9 kap. och 11 kap. miljöbalken till miljöfarlig verksamhet respektive vattenverksamhet att införa ovanstående åtgärder. Till ansökan bifogades en miljökonsekvensbeskrivning. SSM har inget att erinra mot OKG:s redovisning men vill dock uppmärksamma OKG att aktuella åtgärder som omfattas av bestämmelserna i SSMFS 2008:1 och SSMFS 2008:13 behöver anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten Reaktor och hjälputrustning, 200-system Berörda krav 3 kap. 1-2 och 4 kap. 1-3 SSMFS 2008:1, 2 kap. 1-4 och 3 kap 6 SSMFS 2008:13, samt 3-4 och 7-8 SSMFS 2008:17. I denna grupp ingår system med uppgifter att bl.a. innesluta och avleda producerad ånga, innesluta reaktorns kylmedel, bära upp och stödja härden, skilja fallspalten från härdområdet, avskilja ångan från ångvattenblandning samt manövrera styrstavarna in och ut i härden. Av ref [9] framgår det att reaktortryckkärlet, matarvattenfördelarna och härdstommens olika komponenter kommer att påverkas av effekthöjningen genom att flöden och flödesförhållanden i reaktortryckkärlet förändras och genom en ökad neutronbestrålning. Matarvattenfördelarna kommer dessutom att påverkas genom att matarvattenflödet ökar. Fuktavskiljaren kommer att påverkas av effekthöjningen genom att det totala ångflödet ökar. Fuktavskiljarens förmåga att avskilja fukt är beroende av det totala ångflödet och ångkvalitet som erhålls efter ångseparatorerna. OKG bedömer att befintligt reaktortryckkärl kommer att klara den planerade effekthöjningen. Bedömningen baseras på att trycket och rörbrottsareorna

17 Sida: 17/79 förblir oförändrade samt att matarvattentemperaturen bibehålls eller höjs marginellt. Vidare bedömer OKG att reaktortryckärlet kommer att klara de nya högre dosrater efter den planerade effekthöjningen. Av ref [10] framgår det att bl.a. den planerade effekthöjningen kommer att ge en viss förskjutning av den s.k. HTG-kurvan, att för vissa interndelar kommer den återkommande kontrollen att bli mer omfattande och att skaderisken för dessa delar kommer att öka. OKG bedömer dock att denna risk inte är av den graden att den förhindrar den planerade effekthöjningen OKG avser att utföra analyser för att avgöra om matarvattenfördelarna behöver bytas ut eller inte. Dessa analyser kommer att utföras under konstruktionsfasen. För att erhålla tillräckligt lågt fuktinnehåll i ångan kommer den befintliga fuktavskiljaren att bytas ut. OKG planerar att genomföra s.k. CFD-analyser i syfte att identifiera oönskade effekter (vibrationer) på nivåmätning och ångledningar. Dessutom kommer utrustningen för hantering av fuktavskiljaren att behöva modifieras. Ångseparatorerna samt härd- och bor-strilen byttes ut år 2003 i samband med projekt MÅS. Enligt OKG har dessa anordningar dimensionerats för 2400 MW termisk effekt. I ref [11] ges en utförlig beskrivning och värdering av huruvida den planerade effekthöjningen kommer att påverka var en av de systemdelar som ingår i 200-gruppen. Den inlämnade redovisningen bedöms innehålla en tillräckligt detaljerad kartläggning av de systemdelar som kommer att bli påverkade av den planerade effekthöjningen. Av denna kartläggning framgår det att bl.a. effekthöjningens inverkan på flödesinducerade vibrationer och materialdegraderingar är av central betydelse för de aktuella systemdelarna. Inför den planerade effekthöjningen behöver således OKG utreda effekthöjningens inverkan på flödesinducerade vibrationer i bl.a. reaktortryckkärlets interna delar. En sådan utredning behöver bl.a. omfatta värderingar av teoretiska analyser av flödesinducerade vibrationer, tänkbara åtgärder som t.ex. vibrationsmättningar i anläggningen, frekvens- och dämpningshöjande åtgärder, samt förändringar av strömningsförhållanden i områden med vibrationsrisk.

18 Sida: 18/79 OKG behöver också utreda effekthöjningens påverkan på primärsystemets integritet, bl.a. reaktortryckkärlet och dess interna delar. En sådan utredning behöver bl.a. omfatta hur förändringar i vattenkemi och strömningshastighet tillsammans med en förväntad förhöjd belastningsnivå i samband med en effekthöjning kan öka risken för IGSCC (Inter-Granular Stress Corrosion Cracking) och FAC (Flow-Accelerated Corrosion) Reaktor och hjälputrustning, 300-system Berörda krav 3 kap. 1-2 och 4 kap 1-3 SSMFS 2008:1, 2 kap 1-4 SSMFS 2008:13, samt 3-4 och 7-8 SSMFS 2008:17. I denna grupp ingår främst systemen som skall utföra säkerhetsfunktionerna, samt systemen som skall begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen vid så kallade svåra haverier. OKG anger följande i sin redovisning [9]-[11] om den planerade effekthöjningens påverkan på dessa system: Strömningshastigheten i ångledningssystemet (311) kommer att öka. Detta kan resultera i ökade vibrationer, ökat tryckfall och troligen ökad risk för obefogad stängning av de inre skalventilerna. Genom att byta dessa till annan typ reduceras denna risk till självstängning. Inga andra potentiellt negativa konsekvenser har identifierats. Risken för oacceptabla vibrationer i ångledningarna bedöms inte vara signifikant vid den högra effektnivån. Matarvattenflödet och därmed strömningshastigheten i matarvattenledningarna (312) som ansluter mot reaktortanken kommer att öka. Enligt OKG:s bedömning kommer den högre strömningshastigheten att med god marginal understiga maximalt tillåten strömningshastighet. Nivåsänkningen i reaktortanken kommer att bli större i händelse av matarvattenbortfall. Enligt OKG behöver en utredning göras för att klarställa om snabbstopp på matarvattenbortfall behöver införas för att säkra spädmatningskapaciteten i hjälpmatarvattensystem (327). Tryckavsäkringskapacitet i avblåsningssystemet (314) behöver ökas. För att möta detta behov behöver ett antal åtgärder genomföras, t.ex. bygga om en av de befintliga säkerhetsventilerna till en nedblåsningsventil och sänka öppningstrycket för både säkerhets- och nedblåsningsventilerna.

19 Sida: 19/79 Det hydrauliska snabbstoppsystemets (354) förmåga att skjuta in samtliga styrstavar tillräckligt snabbt i härden vid den mest utmanande händelsen för systemet kommer att påverkas. Dessutom ställer kravet på att systemet skall kunna göra reaktorn underkritisk oberoende av avblåsningssystemet ytterligare krav på systemet. För att upprätthålla ett tillräckligt högt tryck i systemet under hela inskjutningsfasen av styrstavarna behöver gasvolymen och/eller trycket i systemet ökas. Eventuellt behöver utrustning införas för att begränsa trycket i snabbstoppstankarna och därmed styrstavarnas inskjutningshastighet till acceptabla värden vid låga reaktortryck. Vid mycket osannolika händelser behöver öppningstrycket av sprängblecket i system för tryckavlastning av inneslutningen via scrubbern (362) utredas. Även öppningstrycket i system för tryckavsäkring av inneslutningen direkt till atmosfären (361) behöver justeras om öppningstrycket för system 362 ändras. Detta för att lämpliga marginaler mellan system 361 och 362 skall innehållas. Haverianalyserna behöver också uppdateras med avseende på ändrad härd. Sprinklersystem för reaktorinneslutningen (322) samverkar med havsvattenkylsystem (712) och sekundärkylsystem (721). För att kylkedjan 322/712/721 skall kunna klara av en större resteffekt och därmed begränsa kondensationsbassängens temperatur till tillåtna värden behöver kylkedjans kapacitet ökas. Slutlig utläggning av kylkedjan fastställs under konstruktionsskedet. Systemets värmeväxlare kan komma att bytas till nya värmeväxlare med högre kapacitet. Vidare kan åtgärder i systemet i form av rörbyten och pumpmodifikationer komma ifråga för att öka flödet. Enligt OKG [1] behöver genomföras vidare studier för att optimera ändringarna, eftersom många alternativ är möjliga. OKG anger vidare att reningsflödet i reningssystem för reaktorvatten (331) kommer att bibehållas trots att matarvattenflödet ökar. Konsekvensen blir att reningsgraden i systemet av föroreningar, t.ex. klorider, som huvudsakligen tillförs via matarvattnet kommer att minska med 0,5% till 1,5 %. Ett ökat reningsflöde skulle å andra sidan resultera i bl.a. ökad mängd sulfater i reaktorvattnet. OKG bedömer de negativa konsekvenserna av ett ökat reningsflöde vara övervägande. Enligt tidigare myndighetskrav skall det införas automatisk aktivering av borsystemet (351) från reaktorskyddssystemet, senast den 31 december 2012.

20 Sida: 20/79 Den inlämnade redovisningen bedöms innehålla en tillräckligt detaljerad kartläggning av de systemdelar som kommer att påverkas av den planerade effekthöjningen. SSM förutsätter att risken för oacceptabla vibrationer i ångledningarna utreds och analyseras på ett mer detaljerat sätt inför den planerade effekthöjningen. SSM förutsätter också att OKG följer tidigare myndighetskrav enligt beslut (SKI 2005/1405, ) från dåvarande Statens kärnkraftinspektion att automatisering av borsystemet så att reaktivitetskontrollen diversifieras skall vara genomförd i enlighet med vad som gäller enligt 10 SSMFS 2008:17, innan anläggningen drivs vid en förhöjd termisk effekt. Vid analys av automatisk aktivering av borsystemet behöver OKG beakta även ATWC 1 - sekvenser, d.v.s. sekvenser där inga styrstavar tillgodoräknas. Se även avsnitt i denna granskningsrapport. Detsamma gäller genomförandet av åtgärder avseende snabbstopp utan tillgodoräknande av tryckavsäkring enligt 4 i dessa föreskrifter. SSM noterar att det råder osäkerhet om vilka ändringar i kylkedjan 322/712/721 som behöver genomföras så att tillräcklig kylkapacitet uppnås för att kunna begränsa kondensationsbassängens temperatur till tillåtna värden. SSM delar således OKG:s bedömning att ytterligare studier behöver genomföras. av konsekvenserna av bibehållet reningsflöde i 331- system framgår av avsnitt 5.5, 5.6 och nedan. Sammantaget konstaterar SSM att ett flertal analyser som berör 300- systemen behöver genomföras inför den planerade effekthöjningen Turbin och generatoranläggning, 400-system Berörda krav 3 kap. 1-2 och 4 kap 1-3 SSMFS 2008:1, 2 kap 1-4 SSMFS 2008:13, samt 4 SSMFS 2008:17. 1 Anticipated Transients Without Control road

21 Sida: 21/79 Ingående system i turbin och generatoranläggningen är inte klassade som säkerhetssystem (2 SSMFS 2008:17) men dessa system har grundläggande betydelse för att driva anläggningen utan störningar eller händelser som utmanar säkerheten. 400-systemens uppgift är att omvandla reaktorångans termiska energi till elektrisk energi. OKG anger i sin redovisning [9] att den planerade effekthöjningen kommer att medföra ett ökat ång- och matarvattenflöde vid oförändrat tryck och eventuellt marginellt höjd matarvattentemperatur. Mattarvattenflödets rening kommer troligen, efter utredning, att ändras med s.k. framåtpumpning innebärande att en mindre del passerar kondensatrening med viss påverkan på vattenkemin. Ett flertal komponenter kommer att bytas ut som t.ex. regler- och snabbstängningsventiler, högtrycksoljesystem, dumputrustning, ejektorer, HT-turbin, LT-turbin, förvärmaranläggning, fuktavskiljare och mellanöverhettare. Förändringar i turbinreglering och logik kommer att behöva göras. Samma gäller turbinautomatik och turbinskydd. OKG anger också att val av en ur säkerhetssynpunkt bättre icke brännbar turbinreglerolja har nackdelar från miljösynpunkt. Vissa komponentbyten har sin grund i såväl åldringsbytesskäl som dimensionering för det högre ång- och matarvattenflödet. En del åtgärder görs dock för att få en bättre anläggningsverkningsgrad. OKG anger vidare att en del analyser och ställningstaganden kommer att göras senare vid arbetet med detaljkonstruktion. Nedan redovisas påverkan på och/eller åtgärder för vissa utvalda system/funktioner: OKG anger tre olika tekniska lösningar för dränagets processkopplingar i turbinanläggningen: i) behålla befintlig processkoppling ii) införa lågtrycksframåtkoppling iii) införa högtrycksframåtkoppling. Utredning om val av teknisk lösning kommer att göras i ett senare skede. Fuktavskiljare och mellanöverhettare (412) samt ledningar och ventiler byts ut av åldersskäl. Dessutom införs ny styrning och övervakning. Syftet är att förbättra verkningsgraden. Detaljlösning och styrning av ventiler kommer att klarställas under kommande projektering. Beroende på val av högtrycksventiler kan det bli aktuellt med ett nytt regleroljesystem (417/418). Även dumpventiler kan få ett nytt regleroljesystem. Vid nya oljesystem kan valet bli icke brännbar hydraulolja som inte är fördelaktig ur miljösynpunkt. Beslut om val av hydraulolja kommer OKG att fatta under detaljprojektering. Detsamma

22 Sida: 22/79 gäller val av isolering i syfte att minska brandrisk. Detaljlösning och styrning av ventiler kommer att klarställas under kommande projektering. Befintliga dumpventiler i dumputrustningssystemet (432) kommer att ersättas med nya ledningar till kondensor. Även ny styrning och övervakning införs. Högtrycks- och lågtrycksförvärmare i förvärmarsystem (441) byts ut och anpassas för de nya förhållandena. Trycket i avtappningsledningar till förvärmarna höjs något och kommer sannolikt att bytas ut. Lågtrycksdränageinpumpningen kommer att minska om framåtpumpat högtrycksdränage införs. Dagens dränagepumpar behålls men optimeras för den nya kapaciteten. Befintliga kondensatpumpar (442) kommer att kunna användas, men för att kunna klara det ökade flödet (från 535 till 678 kg/s) krävs att tre pumpar i stället för två är i drift samtidigt. Byte av HT-, MÖH- och dumpventiler medför att turbinregulatorn (461) påverkas så att bl.a. logik och funktion behöver anpassas. Ett eventuellt införande av vidhetsbypassventil medför omfattande ändringar i logiken. Även ventillägesregulator byts vilket kräver ny driftsättning av systemet och av anslutande manöversystem och hydraulik. Bytet kan medföra även justering av turbinskyddssystemets (466) funktioner (trippellogik). Mekanisk rusningsvakt utgår och ersätts av en mjukvarubaserad. Övriga skyddsfunktioner blir anpassade beroende på vald processkoppling. Turbinanläggningen fungerar som värmesänka för inkommande ånga samt levererar kylvatten (matarvatten) till reaktorn. Turbinanläggningens driftsäkerhet har därigenom en indirekt och viktig betydelse för reaktorsäkerheten. De planerade åtgärder som beskrivs ovan och som krävs för drift vid den högre effektnivån är inte direkt säkerhetsrelaterade. SSM vill dock betona betydelsen, vid en så omfattande ombyggnad, att en analys av dess konsekvenser för den säkerhetsrelaterade delen av anläggningen är nödvändig. SSM förutsätter att vid val av teknisk lösning av processkopplingar i turbinanläggningen beaktas bl.a. risken för dos till personal och omgivning samt påverkan på avfall. Enligt kan behovet av att ha alla tre kondensatpumpar i drift för att klara av det ökade kondensatflödet vid den högre effektnivån påverka anläggningens tillgänglighet och bl.a. ge störningar på reaktornivåregleringen, d.v.s. påverka negativt nivå 1 och 2 i djupförsvaret,

23 Sida: 23/79 se avsnitt I sammanhanget skall påpekas att anläggningen, vid den högre effektnivån, har snävare marginaler och känsligare dynamik vilket ger snabbare genomslag i processen. Inför effekthöjningen behöver därför OKG utreda de ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att upprätthålla nödvändig robusthet och kontroll över driftstörningar i anläggningen i enlighet med vad nivå 1 respektive nivå 2 i djupförsvaret kräver Kontrollsystem, 500-system Berörda krav 3 kap. 1-2 och 4 kap. 1-3 SSMFS 2008:1, 2 kap. 1-4 SSMFS 2008:13, 3-4 samt 7-8 SSMFS 2008:17. OKG anger [9]-[11] att inom ramen för projekt PLEX-säkerhetshöjning kommer ny säkerhets - och driftklassad kontrollutrustning att införas. Införandet kommer att påverka kontrollrummets utformning. För övriga 500- systemen gäller generellt att deras principiella funktioner kvarstår oförändrade, samt att utformningen anpassas till de ändringar som införs i 300-, 400- och 700-systemen. Nedan redovisas påverkan på och/eller åtgärder för vissa system. Utformningen av driftområdetsövervakning liksom utlösande villkor och logik anpassas till den högre effekten i reaktorskyddssytemet (516). Turbinens regler- och skyddsutrustning påverkas av total teknisk lösning såsom processkoppling och byte av HT-, MÖH- och dumpventiler. Enligt OKG kan man välja att antingen anpassa befintligt MMC-system eller byta ut det mot ett annat system. Effekthöjningen medför att ett nytt driftområde definieras, se vidare avsnitt 5.4. Mätområdes- och gränsvärdesinställningar i system för neutronflödesmätning (531) behöver anpassas till dessa förutsättningar. Enligt OKG:s bedömning är detta möjligt med befintligt system. Ökad reaktoreffekt och därigenom ökat ångflöde, samt ny utformning av interna delar, påverkar nivå- och tryckmätningen. Ökat ångflöde medför ökad divergens mellan nivåmätkanalerna. Vid transienter erhålls förändrade svängningsförlopp. Resultatet av bland annat den planerade CFD-analysen i samband med införandet av den nya fuktavskiljaren får avgöra om

24 Sida: 24/79 ytterligare åtgärder behöver genomföras i system för reaktorns instrumentering (536). Den högre strömningshastigheten i ångledningarna vid den högre effekten kommer att leda till ett ökat aktivitetsflöde. Detta innebär att inställda gränsvärden i systemet för aktivitetsmätning för ångledningar (551) behöver justeras. Den inlämnade redovisningen bedöms innehålla en tillräcklig bra kartläggning av de systemdelar som kommer att bli påverkade av den planerade effekthöjningen. Beskrivningen av vissa system kunde dock vara mer detaljerad. Det kan t.ex. nämnas att av redovisningen framgår endast att kablar mellan transformatorer och ställverk kan behöva uppgraderas. Enligt SSM:s bedömning kommer effekthöjningen att bl.a. kräva ytterligare tillkommande kraftkablar till större och nya objekt, framför allt i turbinsystemen. Det blir således förändringar i system 515 (kablar, kabelvägar och kabelgenomföringar). SSM bedömer vidare att nedstyrningsrampen (dess optimalt utseende) i effektregulatorn (535) behöver ses över avseende bränslets design. Nedrampningen vid den föreslagna nya reaktorskyddsfunktionen (516), då en eller två HC-pumpar (313) skall trippas vid snabbstopp eller öppning av avblåsningssystemet (314), behöver också ses över med hänsyn till bränslets design. Enligt behöver dessa frågeställningar belysas inför framtagningen av PSAR Elektriska kraftsystem, 600-system Berörda krav 2 kap 1 och 10, 3 kap 1 samt bilaga 2 SSMFS 2008:1, 14 SSMFS 2008:17. OKG anger i sin redovisning [9]-[11] att de förändringar i 600-system som är drivna av effekthöjningen är begränsade dels till de system som överför

25 Sida: 25/79 den producerade eleffekten till yttre nät och dels i utbyggnad/utbyte 6 kv ställverk (icke säkerhetsklassat) för att ge plats för tillkommande matningar av nya objekt, huvudsakligen pumpar för framåtpumpning. Dessutom byts reläskydden i de ombyggda 6 kv ställverk och övriga reläskydd ses över för eventuella parameterändringar p.g.a. högre effektuttag till matade objekt. Även vissa andra elkraftsystem som inte tillhör 600-gruppen påverkas, t.ex. huvudgenerator med hjälpsystem samt kablar. OKG anger att kylningen för huvudgenerator, huvudtransformator, stationstransformator, starttransformator och magnetiseringstransformator kan behöva förbättras. Magnetiseringssystem, generatorskenstråk och generatorbrytare behöver bytas. Dessutom kommer kortslutningsströmmar i flera delar av elkraftanläggningen att förändras (höjas). Utbytet av dieselgeneratorer, icke säkerhetsklassade 6 kv-ställverken samt introduktionen av nya säkerhetsklassade ställverk (69x system) anges inte vara en konsekvens av effekthöjningen. OKG påpekar att effekthöjningen troligen kommer att leda till att kravet om tålighet mot kortslutningar i nätet enligt Svenska Kraftnäts föreskrifter SvKFS 2005:2 inte kommer att kunna innehållas. OKG anger vidare vilka analyser i säkerhetsredovisningen som påverkas av elkraftsystemets ändrade utformning vid effekthöjningen. OKG anger att analyserna av olika sekvenser av felfunktioner i hjälpkraftsystem som instabilitet hos yttre nät, bortfall av yttre nät, lastfrånslag, bortfall av yttre nät med misslyckad övergång till husturbindrift, samt bortfall av enskild skena blir påverkade. Befintliga sekvenser av yttre påverkan kommer att kompletteras med en ny sekvens Kraftsystemteknisk påverkan OKG anger också att beräkningar behöver göras för kortslutningsströmmar, när den tekniska lösningen avseende pumpar och andra större objekt som styr modifiering av reläskydd blivit klarställd. Flera av de elektriska kraftsystemen är direkt nödvändiga för att anläggningens säkerhetsfunktioner skall kunna utföras. Kraftförsörjning från yttre nät utgör därför en viktig del av djupförsvaret. I de allmänna råden till bilaga 2 föreskrifterna SSMFS 2008:1 anges Redovisningen av konstruktionsförutsättningarna för elektrisk utrustning bör utöver de händelser, händelseförlopp och förhållanden som kan