Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för Breviksskolan 16/17

Transkript

1 OXL100 v (11) BREVIKSSKOLAN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vision för Breviksskolan 16/17 På Breviksskolan ska alla barn och elever kunna känna sig trygga och ha lika rättigheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller funktionshinder. Ingen form av kränkande behandling, mobbning, rasistiska yttringar eller hedersrelaterat våld får förekomma. Var och en har ansvar för att utifrån sina egna förutsättningar bidra till att skapa den goda lärandemiljön och arbetsplatsen. Alla elever och personal i verksamheten ska respektera detta och inte utsätta andra för något slags kränkande handlingar. Om sådana ändå sker ska varje anställd som får kännedom om detta omedelbart agera enligt skolans handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Barn och elevers rättigheter och skyldigheter Enligt FN:s Barnkonvention och skolans författningar har barn och elever rättighet att bli skyddade mot alla former av kränkande behandling. Barn och elever är skyldiga att ha åldersadekvat kunskap om kränkande behandling och reagera snabbt på alla tendenser till sådan. Elever jämställs i de flesta delar av Arbetsmiljölagen med arbetstagare. Från år 7 har eleverna rätt att välja egna elevskyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete. From april 2006 finns en särskild Barn- och elevombudsman (BEO), som har till uppgift att tillvarata barns och elevers rättigheter. I Oxelösunds kommun är varje rektor ansvarig för att all personal känner till sina skyldigheter enligt Diskrimineringslagen och Skollagen. Rektor är ansvarig för att det finns tydliga anvisningar och rutiner för hur vi på Breviksskolan arbetar utifrån dessa lagar. Den nya Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Oxelögatan (vx) OXELÖSUND (fax) registrator-un@oxelosund.se

2 2 (11) trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder stärktes skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att även bristande tillgänglighet ses som diskriminering. Bestämmelserna kring annan kränkande behandling regleras från 1 januari 2009 i Skollagen 14 a kap. Enhetens utredningar dokumenteras och arkiveras enligt särskilda anvisningar på skolan. Undervisning, schemaläggning och läromedel Skolan granskar läromedel och anpassar till elever med särskilda behov. Elever som behöver kompensatoriska hjälpmedel får tillgång till det. Det kan vara ergonomiska hjälpmedel eller pedagogiska hjälpmedel som t ex olika dataprogram. Skolan tar hänsyn till elever med olika medicinska behov vid schemaläggning (t ex diabetes). Pedagogerna gör individuella anpassningar i sin undervisning. Vid behov får eleven särskilt stöd och ett åtgärdsprogram utformas. Vad är diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling? Till kränkande behandling hör negativa handlingar riktade mot annan person, medvetna eller omedvetna. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. bli hotad eller kallad någonting som upplevs kränkande) Psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- eller bildburna (t.ex. klotter, lappar, e-post, SMS/MMS eller inlägg på nätet) Kränkningen är subjektiv och bestäms av den som blivit kränkt. Den utsatte bär inte ansvar för att kränkningen sker. På Breviksskolan gäller nolltolerans vad det gäller alla tendenser till kränkande behandling. Detta jobbar vi med på skolan, bland annat via trygghetsgruppen. Om ytterligare åtgärder behövs har vi även ett nära samarbete med polis och socialtjänst.

3 3 (11) Vem ansvarar? Rektor är ytterst ansvarig för att motverka kränkningar på skolan. Alla måste vara med och ta ansvar, både personal och elever. Som elev skall det vara självklart att bry sig om andra, och prata med en vuxen om det förekommer kränkningar. Mål På Breviksskolan ska ingen elev utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vårt mål är en skola med trygghet och trivsel det är för oss: att elever och personal gör sitt bästa för att alla ska trivas. att alla visar respekt och hänsyn för varandra, skolans lokaler och material. att det är tillåtet att uttrycka sina åsikter och visa sina känslor utan att kränka någon. att alla ges chansen att kunna ta tillvara sina möjligheter. att alla blir sedda och bekräftade. att alla känner sig välkomna. Nulägesbeskrivning och åtgärder Senaste två läsåren har Oxelösund och Breviksskolan tagit emot fler och fler nyanlända elever. För att ge dem en trygg och bra start har skolan startat en mottagningsenhet med modersmålslärare och studiehandledare. Här går eleverna två månader, sedan klassplaceras de men kan få fortsatt stöd i teoretiska ämnen i förberedelsegruppen. På Breviksskolan har vi en Trygghetsgrupp som jobbar både förebyggande och när det framkommer att elev blir utsatt för kränkningar eller mobbing. Trygghetsgruppen består av personal från samtliga arbetslag på skolan. Gruppen träffas några tillfällen varje termin för att stämma av läget på skolan och prata trygghet och trivsel. Om skolan får kännedom om att en elev känner sig kränkt får två personer från trygghetsgruppen ansvar för att samtala med de inblandade för att komma till rätta med situationen. Några representanter från gruppen är också varje år med och tar fram en ny likabehandlingsplan. I arbetet med planen utgår man ifrån vad trygghetsgruppen sett under året, elevernas svar i trivselenkäten samt eventuella synpunkter från föräldrar och övrig personal. (Hantering av ärenden i trygghetsgruppen, se stycket Åtgärder när trakasserier och kränkningar uppstått s.7).

4 4 (11) 2013 tog den centrala elevhälsan i kommunen fram en mall för hur rutinerna kring överlämningen från åk 5 till 6 ska se ut. Personalen på Brevik jobbar vidare med att besöka de andra skolorna och möter upp eleverna tidigt för en bra övergång till Brevik. Det finns också ett nytt omdömes- och planeringsverktyg i datasystemet Dexter som ska underlätta kunskapsöverlämningen från åk 5 till åk 6. Som en del i trivsel- och trygghetsarbetet på skolan får alla elever en gång per år anonymt fylla i en trivselenkät. Elevernas svar ger oss en inblick i vad som fungerar bra på skolan och vad vi behöver jobba mer med. Elevernas svar blir också en viktig del i vårt fortsatta arbete och utformningen av nya likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. När resultatet är sammanställt presenteras det för all personal under de gemensamma studiedagarna i augusti. Personalen analyserar resultatet och kommer fram till vad man tillsammans med eleverna ska jobba vidare med under året. Fokus ligger i att stärka det eleverna tycker är bra och åtgärda det som är mindre bra. I 2016 års enkät svarar 95,5 % av eleverna att de trivs i skolan och 98,1 % känner sig trygga i skolan alltid eller ibland. (jämfört med 93 respektive 95,5 % 2015). De elever som ibland känner sig otrygga nämner ofta korridoren, vid skåpen, matsalen eller omklädningsrummen. Eleverna svarar också i enkäten på frågor om vad de tycker är bra med skolan. Utifrån perspektivet trygghet, trivsel och likabehandling kan man se många positiva svar. Många elever svarar att: man känner sig trygg, bra stämning, välkomnande, kan vara sig själv och accepteras som den man är, kompisar, ingen mobbning och skulle något ske stoppar de vuxna det direkt samt att det finns vuxna man alltid kan prata med. I en friendsrapport från 2013 (baserad på enkätsvar från barn) framkommer att endast 50 % av eleverna uppger att personal ingriper om någon behandlas illa. Jämförelsevis kan vi glädjande konstatera att 90,5 % av våra elever uppger att personal ser och ingriper om någon behandlas illa.( 7 % svarade Nej och 2,5 % svarade ej på frågan) I 2016 års enkät förtydligade vi frågan gällande mobbning, då vi tidigare inte var nöjda med formuleringen. 8 % av eleverna uppgav i år att de senaste året känt sig mobbade. Av de elever som svarat att de känt sig mobbade svarar 9,4 % att det skett på fritiden, 9,4 % att det skett på social medier och 56,2 % att det skett i skolan. (25 % svarade ej på frågan). Siffrorna kommer trygghetsgruppen titta mer på under läsåret. I senaste enkäten la vi också till en fråga angående arbetsro i klassrummen. I svaren ser vi att 36,9 % av eleverna upplever att de alltid får arbetsro, 57 % ibland och 5,4 % att de aldrig får det. Detta är en av de frågor som personalen tillsammans med eleverna kommer fortsätta lägga fokus på under läsåret. Elevrådet kommer diskutera sina tankar om hur man kan uppnå bättre arbetsro och personalen jobbar vidare med detta i arbetslagen. En konkret åtgärd 2015 var att utöka antalet lektioner där man är två lärare i stället för en.

5 5 (11) Förebyggande och trygghetsskapande arbete i punktform Så här vill vi åstadkomma en trygg miljö: Personal och elever signalerar tydligt i ord och handling att alla har lika värde, rätt att yttra sig och rätt till tid. Ansvarig: rektor, alla på skolan. Personal från arbetslagen finns på plats i korridorerna under raster. Ansvarig: rektor, all personal. På skolan finns en trygghetsgrupp. Ansvariga: rektor och kurator. På skolan finns ett bemannat bibliotek- Ansvarig: Koordinaten Varje dag äter de flesta i personalen lunch tillsammans med eleverna för att skapa lugn, trivsel och trygghet.- Ansvariga: all personal I korridoren finns ett café som är bemannat varje skoldag. Där kan man fika, låna spel och bollar och det finns ytterligare en vuxen att prata med. Det är också där som personalen fikar, tillsammans med eleverna. Ansvarig: aktivitetspedagog. På skolan används schemalagd tid (ex. mentorstid) till relationsskapande samtal mellan mentor och elev. Ansvariga: mentorer. På skolan finns trivsel- och ordningsregler som gäller både personal och elever. Ansvariga: alla på skolan. Eleverna får varje år på våren fylla i en anonym trivsel- och trygghetsenkät. Ansvarig: kurator. Föräldrar uppmanas att alltid omgående ta kontakt med personalen om de misstänker att någon elev inte har det bra. Ansvarig: mentor. Klassråd. Ansvarig: mentor. Elevråd och elevskyddsombud. Utifrån elevernas önskan att få vara med och bestämma mer finns representanter från elevrådet från ht -10 också med i ett matråd på skolan. Ansvarig: aktivitetspedagog. Rutiner finns för att underlätta övergången när eleverna börjar på Breviksskolan Ansvarig: rektor. Eleverna ska aldrig välja lag eller grupper i undervisning. Andra sätt att indela ska användas. Ansvarig: undervisande lärare.

6 6 (11) Planens förankring - Rektor ansvarar för att nyanställd personal informeras om planen. - Rektor ansvarar för att föräldrar informeras om planen på skolrådet. - Mentorer ansvarar för att eleverna får ett exemplar av planen och förstår innebörden av den. Detta arbete ska ske årligen under höstterminen på mentorstid. - Mentorer ansvarar för att planen tas upp på föräldramöte. - IT-ansvarig ansvarar för att planen finns tillgänglig för alla på skolans hemsida. Elevrådet utvärderar planen i maj månad. I samband med detta utvärderar rektor planen med skolrådet på skolan. Under sommaren utvärderar personalen planen. Vid höstterminens start ansvarar rektor för att ny plan tas fram. Den nya planen tas fram med utgångspunkt i en nulägesanalys på skolan utifrån de utvärderingar och enkäter som elever och personal deltagit i under våren samt eventuella synpunkter från föräldrar.

7 7 (11) Kränkningar, våld, diskriminering Om utsatt elev eller personal behöver stöd, ansvarar rektor för att det erbjuds t.ex. via elevhälsan eller företagshälsovården. Arbetsgång vid kränkningar mellan elever i skolan När något händer: Blanketten anmälan kränkande behandling ska fyllas i och lämnas till rektor som i sin tur informerar huvudmannen. Denne skall enligt 6:10 i skollagen skyndsamt utreda omständigheterna och följa upp att tillräckliga åtgärder satts/sätts in. Vid tillfällen som bedöms vara av lindrigare art Personal pratar genast med berörda parter Arbetslaget diskuterar situationen och gör tillsammans med sina trygghetsgruppsrepresentanter en bedömning. Om det handlar om upprepade allvarliga kränkningar kopplas trygghetsgruppen in. I annat fall hanterar arbetslaget situationen och pratar med de inblandade. Vid trakasserier/kränkningar som bedöms vara av grövre art Trygghetsgruppen kontaktas och vidtar åtgärder enligt fastställd arbetsgång nedan: Kurator/biträdande rektor kontaktar minst två samtalsledare från ett annat arbetslag än det som eleven tillhör. Dessa får ansvar för ärendet och meddelar mentor att trygghetsgruppen är inkopplad. Mentor i sin tur informerar vårdnadshavare. Dokumentation förs fortlöpande av samtalsledarna. Samtalsledarna samlar information och utarbetar en individuell plan. Exempel på åtgärder Observation i klass Omorganisation i klass/grupp Stöd av elevhälsan Rektorsmöte Tillfällig avstängning vid hot/våld

8 8 (11) 2. Samtal Samtal med den trakasserade/kränkte för att få veta vad som hänt och få konkreta händelser att tala om med de elever som kränker. 3. Detta ska ske snarast: När de aktuella eleverna finns på skolan, hämtas de en i taget till ett samtal. Eleverna ska inte känna till detta i förväg eller veta att skolan uppmärksammat fallet. Om möjligt informeras undervisande lärare i förväg så att hämtningen inte blir tydlig för övriga elever. Mentor informeras fortlöpande om läget. Om det är flera inblandade ska de inte kunna prata med varandra mellan samtalen. Personalens förhållningssätt i samtalet ska vara neutral. 4. Uppföljning Enskilda uppföljningssamtal vid ett eller flera tillfällen med alla inblandade och återkoppling till vårdnadshavare via mentor. Har kränkningarna upphört avslutas ärendet enligt punkt 5 annars vidtas åtgärder enligt punkt Utvärdering och uppföljning Berörd personal utvärderar ärendet efter uppföljningssamtalen. Ärendet avslutas eller: 6. Om vi ej lyckas stoppa trakasserierna eller kränkningarna kontaktar teamet rektor eller elevhälsoteamet, som vidtar ytterligare åtgärder. Anmälan till polis eller socialtjänst kan bli aktuell.

9 9 (11) Arbetsgång då elev kränker personal Berörd personal kontaktar vårdnadshavare. Mentor underrättas. Vid behov kontaktas rektor. Denne tar i sin tur kontakt med vårdnadshavare. Arbetsgång då personal kränker elev Den som får kännedom om att en personal kränkt en elev måste alltid kontakta rektor. Personal som kränkt en elev måste alltid kontakta rektor innan vidare åtgärder vidtas. Rektor ansvarar för utredningen, återkopplingen till vårdnadshavare och/eller elev samt för uppföljningen. Arbetsgång då personal kränker personal Den som får kännedom om att en personal kränkt en annan personal, eller som själv känner sig kränkt, kontaktar rektor. Rektor ansvarar för utredning, uppföljning och eventuella åtgärder. Arbetsgång då personal blir kränkt av annan vuxen Den som får kännedom om att en vuxen kränkt en personal, eller som själv känner sig kränkt, kontaktar rektor. Rektor ansvarar för utredning, uppföljning och eventuella åtgärder.

10 10 (11) Arbetsgång när elev blir utsatt för diskriminering Vid misstanke om att en elev blir utsatt för diskriminering kontaktas alltid rektor. Rektor ansvarar för utredning och uppföljning samt kontaktar mentor. Arbetsgång vid våld mot elev Tillkalla fler vuxna för att hjälpa till i den akuta situationen. Bedöm de fysiska skadorna och vidta åtgärder. Den drabbade får ej lämnas ensam. Arbetslaget bestämmer vem som ska ta hand om klassen och ger information för att undvika spekulationer. Mentor kontaktar hemmet. Skolan ansvarar för att boka läkarbesök för bedömning och dokumentation av skadan. Skriv händelserapport. Rektor gör anmälan till polis och/eller socialtjänsten. Vårdnadshavarna tar kontakt med försäkringsbolag om det behövs. Mentor har uppföljningsansvar. Detta gäller för den angripande om det är en elev: Eleven avskiljs t.ex. genom att föräldrar hämtar efter att skolan kontaktat hemmet, eller att eleven får möjlighet att sitta själv med en vuxen. Rektor samtalar snarast med eleven. Rektor kallar till möte med berörd personal och vårdnadshavare för att planera elevens fortsatta skolgång. Om den angripande är en vuxen görs en polisanmälan snarast.

11 11 (11) Arbetsgång vid våld mot vuxen Tillkalla fler vuxna för att hjälpa till i den akuta situationen. Bedöm de fysiska skadorna och vidta åtgärder. Den drabbade får ej lämnas ensam. Arbetslaget bestämmer vem som ska ta hand om klassen och ger information för att undvika spekulationer. Rektor kontaktar den drabbade. Rektor ansvarar för att boka läkarbesök för bedömning och dokumentation av skadan. Skaderapport skrivs (blankett TFA7TFA-KL). Vid allvarligare skada görs även anmälan till Arbetsmiljöinspektionen. Skriv händelserapport. Rektor gör anmälan till polis och/eller socialtjänsten. Rektor har uppföljningsansvar. Detta gäller för den angripande om det är en elev: Eleven avskiljs t.ex. genom att föräldrar hämtar efter att personal kontaktat hemmet, eller att eleven får möjlighet att sitta själv med en vuxen. Rektor samtalar snarast med eleven. Rektor kallar till möte för att tillsammans med berörd personal och vårdnadshavare planera elevens fortsatta skolgång. Uppföljning sker enl. planering. Om den angripande är en vuxen görs en polisanmälan snarast.