Slutrapport Projekt Hållbart hus för mat, stödmottagare Föreningen Vara Småstad Journalnummer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Projekt Hållbart hus för mat, stödmottagare Föreningen Vara Småstad Journalnummer 2010-157"

Transkript

1 Slutrapport Projekt Hållbart hus för mat, stödmottagare Föreningen Vara Småstad Journalnummer Kontaktpersoner Föreningen Vara Småstad: Bodil Warolin, Notarievägen 16, Vara, tel Projektansvarig: Anette Wallin, Assarsgården 3, Vara, tel Sammanfattning av projektet Bakgrund Varas identitet är i grund och botten jordbruket, men det återspeglas inte i de lokala butikernas utbud. Det är ganska svårt att få tag på lokalt producerade varor, och ingen butik erbjuder ett brett sortiment av närproducerade livsmedel. Dessa hittar man istället till stor del i Göteborg, till exempel på butiker som Ecostore, i saluhallen eller sommartid på Bondens marknad i Haga. Idén i projektet Hållbart Hus för Mat är att lyfta fram den lokalt producerade matens roll i Vara, att undersöka möjligheterna för, och visualisera idén om en centralt placerad symbolbyggnad där den lokalt producerade maten tillsammans med en lokalt producerad byggnad är i fokus. Projektet är en förstudie. Plan - Att med hjälp av intervjuer, litteraturstudier, studier av andra saluhallsprojekt och möten med en utvecklingsgrupp förstå vilken typ av byggnad som behövs, ungefär hur stor den skall vara och vilken typ av verksamhet som skulle kunna bedrivas i den. - Att genom studiebesök, intervjuer och litteraturstudier förstå det ekologiska byggandet i Sverige, och att ta lärdom av ekologiskt byggande i andra europeiska länder. - Att med detta som grund utforma ett lokalt förankrat saluhus, föreslå placering och presentera en visualiserad idé om detta. Genomfört Det som har genomförts i projektet överensstämmer helt med planen ovan. Utöver detta har relativt mycket tid lagts under det senaste halvåret på förankringsarbete och presentationer av projektet i olika sammanhang. Resultat Förväntade resultat av förstudien enligt projektplan, kompletterat med kommentarer om utfall: En utvecklad, väl grundad och visualiserad idé om en hållbar byggnad i Vara för exponering, försäljning och marknadsföring av lokalt producerade livsmedel. Lämplig utforming och storlek har undersökts med hjälp av studiebesök, intervjuer och skissarbete. Detta har redovisats och presenterats lokalt i flera sammanhang i bilder, ritningar, fysisk modell, på planscher och i muntliga presentationer. Ett förslag till utveckling, komplettering och stärkande av Vara centrum. Har redovisats enligt tidigare punkt. Kunskapsinhämtning inom området byggande med förnyelsebara material. Redovisning av detta i en jämförelse mellan Skaraborg och Vorarlberg. Kunskapsinhämtning har skett och använts inom ramen för projektet. Jämförelse har dock visat sig omöjlig att göra inom ramen för detta projekt. Området är allt för komplext och tydligare avgränsningar behövs. Under pt 8 finns dock några personliga kommentarer om skillnader och likheter. Att de ovan nämnda områdena kommer upp på dagordningen både lokalt i bygden och politiskt.

2 Detta har förverkligats, projektet har omskrivits vid ett flertal tillfällen i lokaltidningarna, och finns med som ett möjligt scenario i kommunens arbete med utveckling av centrum. Detta arbete pågår när denna slutrapport skrivs. Positiva effekter av projektet Förutom att idén om saluhus kommit upp på dagordningen, är det svårt att påvisa några andra positiva effekter av just förstudien. Erfarenheter som kan vara till nytta för andra Förankringsarbete tar tid. Det tar tid för människor att smälta nya idéer. Det tar också tid att hitta de rätta sammanhangen att presentera sin idé i, då tajming är viktigt och det kan vara klokt att vänta in rätt tillfälle. Därför kan det vara lämpligt att planera in sådan tid i ett sådant här projekt, tid där man egentligen inte arbetar så mycket aktivt med projektet utan mer berättar om det. Drivs projektet under ett valår bör man ta hänsyn till det i planeringen, om projektet är av den art som bör förankras politiskt. Ett projekt kan stå och falla med sin trovärdighet. I vårt exempel skulle man naturligtvis kunna berätta om att det i Österrike finns passivhus som är isolerade med fårull. Att visa bilder på detsamma är en helt annan sak. Att kunna visa bilder eller andra referenser och berätta om sådant man själv sett, upplevt eller lärt sig är viktigt för trovärdigheten. Därför är goda referenser värt att prioritera. 4. Vilka som genomförde projektet Då projektet är en förstudie har det huvudsakliga arbetet utförts av projektledaren, Anette Wallin. Huvudmannen Föreningen Vara Småstad har varit aktiva genom att projektet tagits upp på deras styrelsemöten, och att ett flertal styrelsemedlemmar deltagit i aktiviteter inom projektet vid ett eller flera tillfällen. I projektplanen definierades en utvecklingsgrupp bestående av lokala aktörer i livsmedelsbranschen. Det visade sig att det var svårt att hålla samman denna konstellation som en grupp, då var och en av deltagarna är mycket aktiva och har många åtaganden, inte minst i sina egna företag. Trots det har deras synpunkter, speciellt i projektets inledning varit mycket värdefulla. De har också haft insyn i projektet under projekttiden. Utöver denna grupp har projektet förankrats genom att ansvariga politiker och kommunala tjänstemän har haft möjlighet att följa projektet genom att presentationer i olika forum. De synpunkter som framkommit från Föreningen Vara Småstad, politiker och tjänstemän som följt projektet, samt aktörerna i utvecklingsgruppen har i hög grad påverkat saluhusets utformning och placering. Som förstudie har projektet inte direkt skapat nya samarbeten, men däremot fick vi positiva reaktioner efter det avslutande inspirationsmötet på konserthuset dit både politiker, livsmedelsproducenter, köpmän och andra berörda deltog. Det upplevdes även positivt att dessa grupper fick tillfälle att mötas. 5. Varför vi ville genomföra projektet. Som inledningsvis beskrivits fanns det en frustration över att utbudet av lokalt producerade varor är

3 så begränsat i Vara. Det fanns också en koncepttanke som handlar om resurshushållning, och att skapa av det som bygden ger även vad gäller byggnaden. Generellt sett är kunskapen om ekologiskt byggande låg i Sverige, och efterfrågan på produkterna är låg. Så även i Vara trots att det finns goda förutsättningar för att använda jordbrukets produkter i byggnader, som till exempel genom byggande med halmbalar. Utöver detta är det fleras åsikt att något behöver göras för att Vara torg skall upplevas mer attraktivt. Allt detta sammanfört ledde till projektet. 6. Vem projektet riktade sig till Förstudien riktade sig i första hand till potentiella aktörer. Antingen i egenskap av byggherre för byggnaden eller i egenskap av aktör i saluhuset eller restaurangen. Projektet riktade sig även till producenter och beslutsfattare. Då det är en förstudie var dock främsta syftet att utveckla en idé. 7. Genomfört i projektet Projekttiden genomfördes från januari 2010-mars De aktiviteter som planerades finns beskrivna under pt 3 ovan. Nedan följer en mer utförlig beskrivning av aktiviteter och händelseförlopp. I arkitektyrket (som i många andra professioner) är konceptuellt arbetssätt vanligt och ofta ansett som avgörande för ett gott resultat. Det kan liknas vid att skaffa sig ett tema som genomsyrar ett helt projekt, att få olika delar att samspela och ge en känsla av helhet. Genom detta sätt att arbeta skapas mervärden, skapas det som är speciellt. Konceptet i detta projekt är själva grunden för projektet, och var klart redan vid projektansökan. Mervärde skapas för besökare, ort och de verksamma aktörerna i huset genom att själva byggnaden genomsyras av samma kvalitetstänkande som maten, att den är lokalt producerad, sprungen ur det som jordbruket kan ge och tillverkad med hög hantverksskicklighet. Det bästa mor hade, det satte hon på bordet är ett tankesätt som följt med i projektet. Jag startade med litteraturstudier, studiebesök och intervjuer samt informationssökning på nätet. Bland annat besökte jag Roger Olofsson, som odlar hampa och andra produkter som kan användas som byggisolering. Han berättade om sina produkter och sina tankar om ekologiskt byggande. Sofia på Sivans ost, Markus på Sparköp, Per på Nordpolen samt Niklas på Adelsåsens kalkon intervjuades om hur de arbetar, hur deras egna lokal behov ser ut. vilka tankar de har om ett saluhus mm. Av den litteratur jag läste i ämnet vill jag särskilt lyfta fram The market hall revisited, en doktorsavhandling som behandlar Stockholms saluhallar och handelns historia i stort. Jag besökte Göteborgs saluhallar, och träffade Bendix Hermansson, en av de ansvariga för projektet om Hjos saluhall samt gjorde även ett besök på Växthus Oskar i Grästorp och samtalade med Gunnel Lundmark som har stor kunskap i området och är en av dem som ligger bakom marknaderna vid Tre Älgar under sommarhalvåret. Parallellt med detta startade jag studier av ekologiskt byggande i Sverige och i andra europeiska länder, med speciellt fokus på Österrike. Anledningen till detta var att ekologiskt byggande, i detta sammanhang förstått som byggande i huvudsak med förnyelsebara material, inte är speciellt spritt i Sverige men röner betydligt större intresse i många andra europeiska länder. Jag träffade representanter för Västra Götalandsregionens miljöenhet, samt Passivhuscentrum för intervjuer. I samband med detta började jag också planera den studieresa till Österrike som varit en del av projektet för att dra lärdom av deras kunskaper. Skissarbetet startade tidigt, för och nackdelar med olika placeringar på torget prövades. En placering mitt på torget upplevdes som allt för monumental, placering på nuvarande salutorg som lite avsides (vid denna tid så var ju den stora dragaren ICA fortfarande lokaliserad vid torget), och

4 den plats som valdes för fortsatt skissarbete var den nordligaste delen av torget, i hörnet mellan Maritas textilbod och Sporttorget. Studieresan till Österrike genomfördes i april. Den var mycket inspirerande och lärorik, och har redovisats i separat reseberättelse. Efter studieresan fokuserades arbetet på att rent konkret rita ett hus. Ett stort antal skisser gjordes. Under våren redovisades de första idéerna om saluhuset för den lilla grupp av lokala aktörer som inledningsvis bidragit med sina kunskaper i intervjuer. Idéerna redovisades även för kommunstyrelsens arbetsutskott med kommunchefen, samt var uppe till diskussion hos huvudmannen Föreningen Vara Småstads styrelse. Föreningen Vara Småstad deltog med projektet på Jordgubbens dag, Varas årliga stora sommarevenemang. Hus för mat visades upp i föreningens monter på torget på skärmar och i en modell av torget. Modellen väckte intresse hos många förbipasserande och det var mycket intressant att få berätta om idéerna i projektet och få respons på dom. Reaktionerna var blandade. Flera var skeptiska men många var också mycket positiva till tankarna. I samband med detta omskrevs projektet i lokaltidningarna. Under sommaren följde en lugn period, endast avbruten av att projektet omskrevs ytterligare någon gång i en lokaltidning. I slutet av augusti hade Föreningen Vara Småstad sitt första möte efter sommaren, och på detta presenterades projektet mer utförligt för styrelsen. Projektledaren fick i uppdrag att under hösten ordna ett möte på konserthuset dit berörda skulle bjudas in och projektet presenteras. Av olika anledningar blev detta inte genomfört under de närmaste månaderna, dels på grund av hög arbetsbelastning i projektledarens ordinarie arbete, dels på grund av att den kommunala situationen var turbulent under hösten. Valrörelsen pågick, och en ny näringslivschef började sitt arbete på kommunen. I oktober hölls dock en presentation av projektet för bland annat den nya näringslivschefen, kommunchefen och stadsarkitekten. Under den tid som projektet pågick under 2010 förändrades situationen på och runt torget radikalt. De båda livsmedelsbutikerna som legat där under lång tid och varit dragare i centrala Vara flyttade till ett nytt externt handelscentrum i november. Genom detta ändrades förutsättningarna även för projektet Hållbart hus för mat. Trycket på torget var inte längre lika stort efter butikernas flytt, andra möjligheter fanns plötsligt att ta delar av parkeringen i anspråk för byggnation av ett saluhus, men samtidigt ställde sig många tveksamma till nybyggnad när det stod ett antal lokaler tomma kring torget. Den ursprungliga tanken var att projektet Hållbart hus för mat skulle slutredovisats i oktober Det upplevdes inte lämpligt, då förankringsarbete upplevdes som avgörande för projketet. Under 2010 hade sittande majoritet fått information om projektet genom presentation i KsAU där moderaternas och centerns företrädare deltog vid just detta tillfälle. Att avsluta projektet mitt i en valrörelse var inte lämpligt, naturligtvis ville vi få tillfälle att presentera projektet även för de politiker som skulle styra efter valet. Vi ansökte om projektförlängning och fick det beviljat till slutet av mars I november blev det klart att Vara hade en ny politisk majoritet. Vi bedömde det som lämpligt att vänta med presentation av projektet till efter årsskiftet, och planerade i samråd med näringslivschefen för en presentation på konserthuset som Föreningen Vara Småstad bjöd in till i början av februari. Som förberedelse för detta hölls en presentation för det nya KsAU, då näringslivschefen, moderaternas, centerns och socialdemokraternas företrädare deltog tillsammans med tekniske chefen.

5 Datumet för presentationen på konserthuset var den 2 februari. Vi hyrde lilla salen, och bjöd in ett drygt hundratal personer. Genom Västgötalandet fick vi hjälp att vidarebefordra inbjudningar till lokala aktörer inom turism, livsmedelsproduktion och handel. Politiker i fullmäktige och kommunstyrelse bjöds in via kommunen. Vi bjöd även in ett stort antal lokala producenter som är knutna till andra organisationer än Västgötalandet. Programmet bestod i att projektledaren presenterade projektet, Varas näringslivschef presenterade sina tankar om Vara och dess utveckling, och Matambassadör Claes Wernersson på Qvänum Mat o Malt pratade allmänt om mat och matturism. Dessutom bjöd vi på lokalt producerade förfriskningar och snacks. 39 personer deltog i inspirationsmötet, en blandad skara av politiker, producenter och andra intresserade. Vi som anordnade kvällen var mycket glada över att så många var intresserade av att komma. Som avslutning på kvällen skickades en lista runt där de närvarande kunde teckna sig om de var intresserade av att på något sätt medverka i projektet framöver. 23 personer tecknade sig på listan som intresserade av att på något sätt medverka i fortsatt projektutveckling. 12 personer tecknade sig som intresserade av att vara verksamma i eller leverera till en möjlig saluhall. I mitten av mars presenterades projektidéerna även i varas rotaryklubb. Det blev den sista aktiviteten i projektet. Föreningen Vara Småstad kommer med detta att avsluta förstudien Hållbart hus för mat. Vid skrivande stund är det inte känt om annan huvudman kommer att på något sätt föra projektet vidare. Vad som fungerat och inte fungerat Mycket har gått som planerat. Som ovan nämnts finns det dock några saker som inte riktigt blivit som planerat. En del har fungerat bättre, annat sämre. Vid projektstarten trodde jag att jag skulle kunna hålla samman en utvecklingsgrupp. Det visade sig omöjligt eftersom de tillfrågade personerna är mycket upptagna både i sina egna verksamheter och i andra engagemang. Snarare har det blivit så att projektet har bollats med enskilda personer, och vid några tillfällen med Föreningen Vara Småstads styrelse. Som nämnts ovan var det svårt med förankringsarbetet när många politiker byttes ut, då projektet behöver en politisk förankring för att vara genomförbart. Vad gäller studieresan till Österrike, så var språket ett mycket större problem än väntat. Nästan alla människor jag träffade var mycket ovilliga att tala engelska, vilket gjorde att tolk krävdes. Det var också tungrott att planera studieresan, då epost på engelska över huvud taget inte besvarades (vilket tog ett tag att inse). Över huvud taget så visade det sig ganska komplicerat att planera studieresan, och det krävde mycket tid. När den väl genomfördes, så var den dock mycket lyckad. Vad gäller intresset för projektet hade vi inga förväntningar. Många har dock visat intresse, vilket har varit en positiv överraskning. En positiv överraskning har även varit att projektet omskrivits i lokaltidningarna. Även kontakterna med kommunen och i synnerhet den nya näringslivschefen har fungerat över förväntan. 8. Projektets mål och resultat Resultat Primärt i projektet var att visualisera idén om en saluhall på torget i Vara. Detta har genomförts. Ett antal presentationer av förslaget har hållits, enligt ovan. I projektplanen definierades under pt 5 förväntade resultat av förstudien. De var följande: En utvecklad, väl grundad och visualiserad idé om en hållbar byggnad i Vara för exponering,

6 försäljning och marknadsföring av lokalt producerade livsmedel. Lämplig utformning och storlek har undersökts med hjälp av studiebesök, intervjuer och skissarbete. Detta har redovisats och presenterats lokalt i flera sammanhang i bilder, ritningar, fysisk modell, på planscher och i muntliga presentationer. Ett förslag till utveckling, komplettering och stärkande av Vara centrum. Har redovisats enligt tidigare punkt. Kunskapsinhämtning inom området byggande med förnyelsebara material. Redovisning av detta i en jämförelse mellan Skaraborg och Vorarlberg. Kunskapsinhämtning har skett men en sådan övergripande jämförelse har visat sig allt för komplex att göra inom ramen för detta projekt. Reseberättelse har gjorts. Här följer dock några personliga kommentarer om skillnader och likheter mellan Vorarlberg och Västra Götaland: I det svenska byggandet är miljöhänsyn, generellt sett, liktydligt med energieffektivitet. Det är mer eller mindre den enda miljöfråga som är på agendan och politiskt intressant, vilket blev tydligt i de intervjuer jag gjorde på passivhuscentrum och Västra Götalandsregionens miljöenhet (de enda byggnadsrelaterade miljöfrågor som hanteras här är de som rör minskade koldioxidutsläpp i bruksskedet, inom energieffektiva byggnader ). Fokus på energi syns både regionalt och nationellt inte minst i de incitament som finns i systemet, de bidrag som kan sökas osv. Materialval och materialens härkomst är i dessa sammanhang en ickefråga. Materialfrågor, kvalitet och härkomst, byggnadsekologi, byggande med förnyelsebara material mm är istället ett område som man arbetar med i byggnadsvårds-sammanhang. Det handlar mycket om att bevara de gamla hantverksteknikerna för att de inte skall dö ut, att upprätthålla kunskaper så att våra kulturbyggnader skall kunna renoveras på ett riktigt sätt och att se till att de nödvändiga materialen även fortsättningsvis finns tillgängliga. Dessa områden arbetar man bl.a med på Slöjd och byggnadsvård, en regional verksamhet organisatoriskt lagd under Västarvet som är Västra Götalandsregionens museiorganisation. Enligt deras egen hemsida är de västsveriges centrum för hållbarhet och sunda material. Knutna till sig har de ett antal skickliga hantverkare, och de sysslar med rådgivning i materialfrågor mm. Även i Vorarlberg är energifrågorna en stor och mycket viktig fråga. Man ställer höga krav, kanske de högsta i Europa. Sedan flera år finns det starka ekonomiska incitament för enskilda att bygga energieffektivt, eller satsa på alternativa energiformer där överskottet sedan kan säljas till det allmänna nätet. Nationellt finns under det österrikiska transport och innovationsministeriet ett program som hanterar frågorna. Man spänner då över hela området från material till energi och inomhusklimat. Mer information om detta finns exempelvis på eller samt Inom programmet finns ett mycket stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt inom byggekologi, energi mm. Även regionalt hanteras frågorna med helhetsperspektiv. Vorarlberg var först ut med sin baubook, en systematisk kartläggning av byggmaterial ur miljö- och energiperspektiv som kopplats till olika nivåer i bidragssystemet. Detta tillämpas nu över hela landet. Regionalt arbetar Gemeindehaus med rådgivning i byggande mot kommunerna. Organisationen är kommunfinansierad, ungefär motsvarande våra kommunförbund och arbetar på konsultbasis. De har hjälpt ett stort antal kommuner att bygga med miljöhänsyn i ex skolor, daghem eller kommunhus. Mot kommunerna finns det ett bidragssystem där bidragens nivå står i relation till byggnadernas ecoperformance, mätt enligt baubooks kriterier. Det har resulterat i ca kommunala referensobjekt byggda med huvudsakligen lokala och förnyelsebara material. Denna satsning är mycket medveten, då man anser att det är den offentliga sektorns ansvar att bygga med hög

7 kvalitet, vara föregångare och skapa pilot- och referensproekt. Intresset för det lokala hantverkskunnandet och förnyelse av gamla tekniker är stort även i nybyggnadssektorn. Statusen och kompetensen i hantverksyrkena är hög. Hantverkare och arkitekter arbetar kreativt för att utveckla nya metoder sprungna ur de gamla. Därför finns det inte det minsta av museikänsla över det ekologiska byggandet i Österrike, snarare är det innovativt och spännande, både tekniskt och arkitektoniskt. Parallellt med ett byggande som motsvarar svensk standard finns ett modernt byggande med alternativa ekologiska material. Detta anses av befolkningen som top of the class, det som du väljer om du är kvalitetsmedveten eller söker det lilla extra till med ditt hus. Varje småhusfabrikant med självaktning erbjuder även hus i förnyelsebara material, dessa är något dyrare än standardutförandet, men kan också belånas högre då de anses vara bättre och har ett högre andrahandsvärde. Som beskrivits i reserapporten är den största lärdomen att man i Österrike och då främst Vorarlberg helt enkelt har ett annat sätt att tänka. Man har andra värderingar, en oerhörd kunskap om trä och andra förnyelsebara material, och anser att det är miljömässigt och ekonomiskt försvarbart att ta tillvara de lokala förnyelsebara material som ges. Regionalt och nationellt månar man om det lokala och småskaliga, och har ett tydligt helhetsperspektiv på frågan om byggandets miljöpåverkan. Detta tror jag är nyckeln till deras framgång, och något som vi i Sverige kan lära oss mycket av. 9. Projektets mätbara resultat Ej tillämpbart då projektet är en förstudie. 10. Spridning av resultatet Detta har redovisats ovan under pt Projektets kostnader De enda ekonomiska medel som funnits i projektet är de som tillhandahållits av Leader. Ingen har varit anställd i projektet, däremot har konsulttjänster köpts inom projektledning, projektutveckling, administration och ekonomi. Dessa har redovisats under övriga kostnader. Andra kostnader av betydande storlek är kostnader i samband med studieresa till Vorarlberg, i form av logi och transportkostnader samt kostnader för tolk. Den totala kostnaden för projektet har varit 87072:- 12. Slutsatser Vad som varit svårt intressant mm har redovisats under pt 7. Mervärdet som projektet har tillfört är att man har börjat att se ytterligare ett sätt att låta jordbruket och maten profilera Vara. Konceptidén med en symbolbyggnad för jordbruket och bygden som skulle kunna vara både en turistattraktion och en mötesplats för lokalinvånarna har blivit väl emottagen. Den gamla idén om en byggnad på torget har också fått en konkret form och ett relevant innehåll. Saluhusprojektet i Vara skiljer sig från andra saluhusprojekt genom konceptet som är unikt. Andra projekt har arbetat på andra sätt; i Hjo har man haft stort fokus på produkterna då det är en samling producenter som initierat projektet. I Göteborg utlyser kommunen i dagarna en arkitekttävling om

8 en ny saluhall på Hisingen. Här är det kommunen själv genom Älvstranden Utveckling som är drivkraft och syftet är att skapa en multikulturell plats för handel och möten mellan människor. I Humlas Leaderprojekt utgår man från befintliga lokaler och undersöker möjligheterna för att utveckla en redan etablerad verksamhet med försäljning. Också i Landskrona har nyss startat en förstudie för saluhall. Här finns en nystartad förening vars syfte är att undersöka möjligheterna och förutsättningarna att bygga upp en högklassig saluhall/matakademi i Landskrona. Alla arbetssätt har sina för och nackdelar. I Vara har tanken varit att först visualisera visionen, och sedan arbeta med att sprida och förankra idén. Arbetssättet och frågeställningarna har krävt detta, och tanken har varit att det är lättare att kommunicera och få stöd för en idé som man kan presentera i bilder. Till skillnad från andra projekt har det heller aldrig varit aktuellt att projektets huvudman skall bygga och finansiera en saluhall. Vi har istället velat visa på möjligheter för Vara med omnejd. 13. Bilagor (urval av material som producerats under projekttiden) A Planscher använda på Jordgubbens dag, (originalformat A1) B Modellbilder saluhus ver 1 C Inbjudan till inspirationsträff D Collage av bilder som används i diverse bildspel och presentationer E Collage av foton från aktiviteter

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren

Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren Bilaga 3. Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren Slutrapport Förstudien: Drivkrafterna i Skelleftebygden Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Mona

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Beskriv kort och konkret ditt projekt genom att svara på följande frågor

Beskriv kort och konkret ditt projekt genom att svara på följande frågor Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Orust privata landsbygdsflyg Ett antal f.d. piloter ska tillsammans med ungdomar

Läs mer

En dag för företaget i Stjärnsund

En dag för företaget i Stjärnsund En dag för företaget i Stjärnsund Projektägare: Stiernsunds AIF, ideell förening Projektledare: Sten Hårdbåge Kommun: Hedemora Dnr: 101 Jnr: 2011 5939 Projekttid: 2011-09-05-2012-09-30 Projektet blev väldigt

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Fisketurism Nedre Dalälven

Fisketurism Nedre Dalälven Fisketurism Nedre Dalälven Projektet har arbetat målmedvetet för bättre hållbarhet och kvalitet i fisket. Projektägare: Leader Nedre Dalälven Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 72 Jnr:

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Hantverksrundan 13-14/10, Tranemo-Svenljunga kl. 10-16 Datum:20121205 Journalnummer: 2008-008 BX Projekttid: 20120906-20121231 Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Grafisk profil/glasets Hus Datum: 20150531... Journalnummer: Projekttid: 20150301-20150531. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras fölnde förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Det händer på landet i Pite Journalnummer: 2009-5873 Namn på LAG grupp som nominerar: Spira

Läs mer

Projektredovisning slutrapport

Projektredovisning slutrapport Projektredovisning slutrapport Projektnamn och kontaktpersoner Projektnamn; Hållbara Blädinge steg 1 Journalnummer; 2009-4152 Kundnummer; G7222 Stödmottagare; Hållbara Blädinge Kontaktuppgifter; Lisbeth

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Projektplan Mälteriet

Projektplan Mälteriet Projektplan Mälteriet Projektnamn Skånska mälteriet lokal malt för lokal förädling Projektidé Undersöka förutsättningarna för ett lokalt småskaligt mälteri i Skåne nordost för att kunna producera unik

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04 Seminarium om energieffektivt byggande Skövde 2008-09-04 Dagens program Inledning Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Passivhuscentrum Smart Energi fokusgruppen för effektiv

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT 1 INLEDNING 1.1 Allmänna uppgifter Datum: 9/7-2012 Projekttid: 18 juni 29 juni Stödmottagare (organisation): Josephine Svärd Journalnummer: Projektnamn: Konstutställning 1.2 Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr Nybergets Fiber På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. Projektägare: Nybergets Fiber, ekonomisk förening Projektledare: Mikael Lundin Kommun: Säter Dnr:

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Västarvet siktar mot nya målgrupper

Västarvet siktar mot nya målgrupper Västarvet siktar mot nya målgrupper Västarvet/projekt bod2010 Slutrapport från Gör det Jämt! Västarvet, Västra Götalandsregionen 2 Innehåll Innehåll 2 Allmänt....3 Ansvarig chef 3 Projektorganisation...3

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Projektledare: Jan-Anders Eriksson, tel. 070-524 91 51, E-post: jan-anders.eriksson@torsta.se

Projektledare: Jan-Anders Eriksson, tel. 070-524 91 51, E-post: jan-anders.eriksson@torsta.se Slutrapport Bodsjöstugan, destinationsdesign och entreprenörskap. Regionförbundet Jämtlands län Journalnr.: 2011-7487 Projektledare: Jan-Anders Eriksson, tel. 070-524 91 51, E-post: jan-anders.eriksson@torsta.se

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön

Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön VERKSAMHETSRAPPORT 2012-02-17 Webbversion Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön Ur förordningen

Läs mer

Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013

Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013 Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013 Klockan 18.30-20.30 i Alfredshällskolans matsal. Cirka 140 deltagare. Anders Nyquist, planeringschef i Lomma kommun, hälsade alla välkomna och inledde kvällens

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

Slutrapport för Leader-checken. Bredband i Härstorp 1 (5) Datum: 2015-04-15. Diarienummer: 2010-061 BQ. Projekttid: 2014-02-19-2015-06-30

Slutrapport för Leader-checken. Bredband i Härstorp 1 (5) Datum: 2015-04-15. Diarienummer: 2010-061 BQ. Projekttid: 2014-02-19-2015-06-30 1 (5) Slutrapport för Leader-checken Bredband i Härstorp Datum: 2015-04-15 Diarienummer: 2010-061 BQ Projekttid: 2014-02-19-2015-06-30 Kontaktpersoner i projektet: (uppgifter på personer som kan svara

Läs mer