Slutrapport Projekt Hållbart hus för mat, stödmottagare Föreningen Vara Småstad Journalnummer

Transkript

1 Slutrapport Projekt Hållbart hus för mat, stödmottagare Föreningen Vara Småstad Journalnummer Kontaktpersoner Föreningen Vara Småstad: Bodil Warolin, Notarievägen 16, Vara, tel Projektansvarig: Anette Wallin, Assarsgården 3, Vara, tel Sammanfattning av projektet Bakgrund Varas identitet är i grund och botten jordbruket, men det återspeglas inte i de lokala butikernas utbud. Det är ganska svårt att få tag på lokalt producerade varor, och ingen butik erbjuder ett brett sortiment av närproducerade livsmedel. Dessa hittar man istället till stor del i Göteborg, till exempel på butiker som Ecostore, i saluhallen eller sommartid på Bondens marknad i Haga. Idén i projektet Hållbart Hus för Mat är att lyfta fram den lokalt producerade matens roll i Vara, att undersöka möjligheterna för, och visualisera idén om en centralt placerad symbolbyggnad där den lokalt producerade maten tillsammans med en lokalt producerad byggnad är i fokus. Projektet är en förstudie. Plan - Att med hjälp av intervjuer, litteraturstudier, studier av andra saluhallsprojekt och möten med en utvecklingsgrupp förstå vilken typ av byggnad som behövs, ungefär hur stor den skall vara och vilken typ av verksamhet som skulle kunna bedrivas i den. - Att genom studiebesök, intervjuer och litteraturstudier förstå det ekologiska byggandet i Sverige, och att ta lärdom av ekologiskt byggande i andra europeiska länder. - Att med detta som grund utforma ett lokalt förankrat saluhus, föreslå placering och presentera en visualiserad idé om detta. Genomfört Det som har genomförts i projektet överensstämmer helt med planen ovan. Utöver detta har relativt mycket tid lagts under det senaste halvåret på förankringsarbete och presentationer av projektet i olika sammanhang. Resultat Förväntade resultat av förstudien enligt projektplan, kompletterat med kommentarer om utfall: En utvecklad, väl grundad och visualiserad idé om en hållbar byggnad i Vara för exponering, försäljning och marknadsföring av lokalt producerade livsmedel. Lämplig utforming och storlek har undersökts med hjälp av studiebesök, intervjuer och skissarbete. Detta har redovisats och presenterats lokalt i flera sammanhang i bilder, ritningar, fysisk modell, på planscher och i muntliga presentationer. Ett förslag till utveckling, komplettering och stärkande av Vara centrum. Har redovisats enligt tidigare punkt. Kunskapsinhämtning inom området byggande med förnyelsebara material. Redovisning av detta i en jämförelse mellan Skaraborg och Vorarlberg. Kunskapsinhämtning har skett och använts inom ramen för projektet. Jämförelse har dock visat sig omöjlig att göra inom ramen för detta projekt. Området är allt för komplext och tydligare avgränsningar behövs. Under pt 8 finns dock några personliga kommentarer om skillnader och likheter. Att de ovan nämnda områdena kommer upp på dagordningen både lokalt i bygden och politiskt.

2 Detta har förverkligats, projektet har omskrivits vid ett flertal tillfällen i lokaltidningarna, och finns med som ett möjligt scenario i kommunens arbete med utveckling av centrum. Detta arbete pågår när denna slutrapport skrivs. Positiva effekter av projektet Förutom att idén om saluhus kommit upp på dagordningen, är det svårt att påvisa några andra positiva effekter av just förstudien. Erfarenheter som kan vara till nytta för andra Förankringsarbete tar tid. Det tar tid för människor att smälta nya idéer. Det tar också tid att hitta de rätta sammanhangen att presentera sin idé i, då tajming är viktigt och det kan vara klokt att vänta in rätt tillfälle. Därför kan det vara lämpligt att planera in sådan tid i ett sådant här projekt, tid där man egentligen inte arbetar så mycket aktivt med projektet utan mer berättar om det. Drivs projektet under ett valår bör man ta hänsyn till det i planeringen, om projektet är av den art som bör förankras politiskt. Ett projekt kan stå och falla med sin trovärdighet. I vårt exempel skulle man naturligtvis kunna berätta om att det i Österrike finns passivhus som är isolerade med fårull. Att visa bilder på detsamma är en helt annan sak. Att kunna visa bilder eller andra referenser och berätta om sådant man själv sett, upplevt eller lärt sig är viktigt för trovärdigheten. Därför är goda referenser värt att prioritera. 4. Vilka som genomförde projektet Då projektet är en förstudie har det huvudsakliga arbetet utförts av projektledaren, Anette Wallin. Huvudmannen Föreningen Vara Småstad har varit aktiva genom att projektet tagits upp på deras styrelsemöten, och att ett flertal styrelsemedlemmar deltagit i aktiviteter inom projektet vid ett eller flera tillfällen. I projektplanen definierades en utvecklingsgrupp bestående av lokala aktörer i livsmedelsbranschen. Det visade sig att det var svårt att hålla samman denna konstellation som en grupp, då var och en av deltagarna är mycket aktiva och har många åtaganden, inte minst i sina egna företag. Trots det har deras synpunkter, speciellt i projektets inledning varit mycket värdefulla. De har också haft insyn i projektet under projekttiden. Utöver denna grupp har projektet förankrats genom att ansvariga politiker och kommunala tjänstemän har haft möjlighet att följa projektet genom att presentationer i olika forum. De synpunkter som framkommit från Föreningen Vara Småstad, politiker och tjänstemän som följt projektet, samt aktörerna i utvecklingsgruppen har i hög grad påverkat saluhusets utformning och placering. Som förstudie har projektet inte direkt skapat nya samarbeten, men däremot fick vi positiva reaktioner efter det avslutande inspirationsmötet på konserthuset dit både politiker, livsmedelsproducenter, köpmän och andra berörda deltog. Det upplevdes även positivt att dessa grupper fick tillfälle att mötas. 5. Varför vi ville genomföra projektet. Som inledningsvis beskrivits fanns det en frustration över att utbudet av lokalt producerade varor är

3 så begränsat i Vara. Det fanns också en koncepttanke som handlar om resurshushållning, och att skapa av det som bygden ger även vad gäller byggnaden. Generellt sett är kunskapen om ekologiskt byggande låg i Sverige, och efterfrågan på produkterna är låg. Så även i Vara trots att det finns goda förutsättningar för att använda jordbrukets produkter i byggnader, som till exempel genom byggande med halmbalar. Utöver detta är det fleras åsikt att något behöver göras för att Vara torg skall upplevas mer attraktivt. Allt detta sammanfört ledde till projektet. 6. Vem projektet riktade sig till Förstudien riktade sig i första hand till potentiella aktörer. Antingen i egenskap av byggherre för byggnaden eller i egenskap av aktör i saluhuset eller restaurangen. Projektet riktade sig även till producenter och beslutsfattare. Då det är en förstudie var dock främsta syftet att utveckla en idé. 7. Genomfört i projektet Projekttiden genomfördes från januari 2010-mars De aktiviteter som planerades finns beskrivna under pt 3 ovan. Nedan följer en mer utförlig beskrivning av aktiviteter och händelseförlopp. I arkitektyrket (som i många andra professioner) är konceptuellt arbetssätt vanligt och ofta ansett som avgörande för ett gott resultat. Det kan liknas vid att skaffa sig ett tema som genomsyrar ett helt projekt, att få olika delar att samspela och ge en känsla av helhet. Genom detta sätt att arbeta skapas mervärden, skapas det som är speciellt. Konceptet i detta projekt är själva grunden för projektet, och var klart redan vid projektansökan. Mervärde skapas för besökare, ort och de verksamma aktörerna i huset genom att själva byggnaden genomsyras av samma kvalitetstänkande som maten, att den är lokalt producerad, sprungen ur det som jordbruket kan ge och tillverkad med hög hantverksskicklighet. Det bästa mor hade, det satte hon på bordet är ett tankesätt som följt med i projektet. Jag startade med litteraturstudier, studiebesök och intervjuer samt informationssökning på nätet. Bland annat besökte jag Roger Olofsson, som odlar hampa och andra produkter som kan användas som byggisolering. Han berättade om sina produkter och sina tankar om ekologiskt byggande. Sofia på Sivans ost, Markus på Sparköp, Per på Nordpolen samt Niklas på Adelsåsens kalkon intervjuades om hur de arbetar, hur deras egna lokal behov ser ut. vilka tankar de har om ett saluhus mm. Av den litteratur jag läste i ämnet vill jag särskilt lyfta fram The market hall revisited, en doktorsavhandling som behandlar Stockholms saluhallar och handelns historia i stort. Jag besökte Göteborgs saluhallar, och träffade Bendix Hermansson, en av de ansvariga för projektet om Hjos saluhall samt gjorde även ett besök på Växthus Oskar i Grästorp och samtalade med Gunnel Lundmark som har stor kunskap i området och är en av dem som ligger bakom marknaderna vid Tre Älgar under sommarhalvåret. Parallellt med detta startade jag studier av ekologiskt byggande i Sverige och i andra europeiska länder, med speciellt fokus på Österrike. Anledningen till detta var att ekologiskt byggande, i detta sammanhang förstått som byggande i huvudsak med förnyelsebara material, inte är speciellt spritt i Sverige men röner betydligt större intresse i många andra europeiska länder. Jag träffade representanter för Västra Götalandsregionens miljöenhet, samt Passivhuscentrum för intervjuer. I samband med detta började jag också planera den studieresa till Österrike som varit en del av projektet för att dra lärdom av deras kunskaper. Skissarbetet startade tidigt, för och nackdelar med olika placeringar på torget prövades. En placering mitt på torget upplevdes som allt för monumental, placering på nuvarande salutorg som lite avsides (vid denna tid så var ju den stora dragaren ICA fortfarande lokaliserad vid torget), och

4 den plats som valdes för fortsatt skissarbete var den nordligaste delen av torget, i hörnet mellan Maritas textilbod och Sporttorget. Studieresan till Österrike genomfördes i april. Den var mycket inspirerande och lärorik, och har redovisats i separat reseberättelse. Efter studieresan fokuserades arbetet på att rent konkret rita ett hus. Ett stort antal skisser gjordes. Under våren redovisades de första idéerna om saluhuset för den lilla grupp av lokala aktörer som inledningsvis bidragit med sina kunskaper i intervjuer. Idéerna redovisades även för kommunstyrelsens arbetsutskott med kommunchefen, samt var uppe till diskussion hos huvudmannen Föreningen Vara Småstads styrelse. Föreningen Vara Småstad deltog med projektet på Jordgubbens dag, Varas årliga stora sommarevenemang. Hus för mat visades upp i föreningens monter på torget på skärmar och i en modell av torget. Modellen väckte intresse hos många förbipasserande och det var mycket intressant att få berätta om idéerna i projektet och få respons på dom. Reaktionerna var blandade. Flera var skeptiska men många var också mycket positiva till tankarna. I samband med detta omskrevs projektet i lokaltidningarna. Under sommaren följde en lugn period, endast avbruten av att projektet omskrevs ytterligare någon gång i en lokaltidning. I slutet av augusti hade Föreningen Vara Småstad sitt första möte efter sommaren, och på detta presenterades projektet mer utförligt för styrelsen. Projektledaren fick i uppdrag att under hösten ordna ett möte på konserthuset dit berörda skulle bjudas in och projektet presenteras. Av olika anledningar blev detta inte genomfört under de närmaste månaderna, dels på grund av hög arbetsbelastning i projektledarens ordinarie arbete, dels på grund av att den kommunala situationen var turbulent under hösten. Valrörelsen pågick, och en ny näringslivschef började sitt arbete på kommunen. I oktober hölls dock en presentation av projektet för bland annat den nya näringslivschefen, kommunchefen och stadsarkitekten. Under den tid som projektet pågick under 2010 förändrades situationen på och runt torget radikalt. De båda livsmedelsbutikerna som legat där under lång tid och varit dragare i centrala Vara flyttade till ett nytt externt handelscentrum i november. Genom detta ändrades förutsättningarna även för projektet Hållbart hus för mat. Trycket på torget var inte längre lika stort efter butikernas flytt, andra möjligheter fanns plötsligt att ta delar av parkeringen i anspråk för byggnation av ett saluhus, men samtidigt ställde sig många tveksamma till nybyggnad när det stod ett antal lokaler tomma kring torget. Den ursprungliga tanken var att projektet Hållbart hus för mat skulle slutredovisats i oktober Det upplevdes inte lämpligt, då förankringsarbete upplevdes som avgörande för projketet. Under 2010 hade sittande majoritet fått information om projektet genom presentation i KsAU där moderaternas och centerns företrädare deltog vid just detta tillfälle. Att avsluta projektet mitt i en valrörelse var inte lämpligt, naturligtvis ville vi få tillfälle att presentera projektet även för de politiker som skulle styra efter valet. Vi ansökte om projektförlängning och fick det beviljat till slutet av mars I november blev det klart att Vara hade en ny politisk majoritet. Vi bedömde det som lämpligt att vänta med presentation av projektet till efter årsskiftet, och planerade i samråd med näringslivschefen för en presentation på konserthuset som Föreningen Vara Småstad bjöd in till i början av februari. Som förberedelse för detta hölls en presentation för det nya KsAU, då näringslivschefen, moderaternas, centerns och socialdemokraternas företrädare deltog tillsammans med tekniske chefen.

5 Datumet för presentationen på konserthuset var den 2 februari. Vi hyrde lilla salen, och bjöd in ett drygt hundratal personer. Genom Västgötalandet fick vi hjälp att vidarebefordra inbjudningar till lokala aktörer inom turism, livsmedelsproduktion och handel. Politiker i fullmäktige och kommunstyrelse bjöds in via kommunen. Vi bjöd även in ett stort antal lokala producenter som är knutna till andra organisationer än Västgötalandet. Programmet bestod i att projektledaren presenterade projektet, Varas näringslivschef presenterade sina tankar om Vara och dess utveckling, och Matambassadör Claes Wernersson på Qvänum Mat o Malt pratade allmänt om mat och matturism. Dessutom bjöd vi på lokalt producerade förfriskningar och snacks. 39 personer deltog i inspirationsmötet, en blandad skara av politiker, producenter och andra intresserade. Vi som anordnade kvällen var mycket glada över att så många var intresserade av att komma. Som avslutning på kvällen skickades en lista runt där de närvarande kunde teckna sig om de var intresserade av att på något sätt medverka i projektet framöver. 23 personer tecknade sig på listan som intresserade av att på något sätt medverka i fortsatt projektutveckling. 12 personer tecknade sig som intresserade av att vara verksamma i eller leverera till en möjlig saluhall. I mitten av mars presenterades projektidéerna även i varas rotaryklubb. Det blev den sista aktiviteten i projektet. Föreningen Vara Småstad kommer med detta att avsluta förstudien Hållbart hus för mat. Vid skrivande stund är det inte känt om annan huvudman kommer att på något sätt föra projektet vidare. Vad som fungerat och inte fungerat Mycket har gått som planerat. Som ovan nämnts finns det dock några saker som inte riktigt blivit som planerat. En del har fungerat bättre, annat sämre. Vid projektstarten trodde jag att jag skulle kunna hålla samman en utvecklingsgrupp. Det visade sig omöjligt eftersom de tillfrågade personerna är mycket upptagna både i sina egna verksamheter och i andra engagemang. Snarare har det blivit så att projektet har bollats med enskilda personer, och vid några tillfällen med Föreningen Vara Småstads styrelse. Som nämnts ovan var det svårt med förankringsarbetet när många politiker byttes ut, då projektet behöver en politisk förankring för att vara genomförbart. Vad gäller studieresan till Österrike, så var språket ett mycket större problem än väntat. Nästan alla människor jag träffade var mycket ovilliga att tala engelska, vilket gjorde att tolk krävdes. Det var också tungrott att planera studieresan, då epost på engelska över huvud taget inte besvarades (vilket tog ett tag att inse). Över huvud taget så visade det sig ganska komplicerat att planera studieresan, och det krävde mycket tid. När den väl genomfördes, så var den dock mycket lyckad. Vad gäller intresset för projektet hade vi inga förväntningar. Många har dock visat intresse, vilket har varit en positiv överraskning. En positiv överraskning har även varit att projektet omskrivits i lokaltidningarna. Även kontakterna med kommunen och i synnerhet den nya näringslivschefen har fungerat över förväntan. 8. Projektets mål och resultat Resultat Primärt i projektet var att visualisera idén om en saluhall på torget i Vara. Detta har genomförts. Ett antal presentationer av förslaget har hållits, enligt ovan. I projektplanen definierades under pt 5 förväntade resultat av förstudien. De var följande: En utvecklad, väl grundad och visualiserad idé om en hållbar byggnad i Vara för exponering,

6 försäljning och marknadsföring av lokalt producerade livsmedel. Lämplig utformning och storlek har undersökts med hjälp av studiebesök, intervjuer och skissarbete. Detta har redovisats och presenterats lokalt i flera sammanhang i bilder, ritningar, fysisk modell, på planscher och i muntliga presentationer. Ett förslag till utveckling, komplettering och stärkande av Vara centrum. Har redovisats enligt tidigare punkt. Kunskapsinhämtning inom området byggande med förnyelsebara material. Redovisning av detta i en jämförelse mellan Skaraborg och Vorarlberg. Kunskapsinhämtning har skett men en sådan övergripande jämförelse har visat sig allt för komplex att göra inom ramen för detta projekt. Reseberättelse har gjorts. Här följer dock några personliga kommentarer om skillnader och likheter mellan Vorarlberg och Västra Götaland: I det svenska byggandet är miljöhänsyn, generellt sett, liktydligt med energieffektivitet. Det är mer eller mindre den enda miljöfråga som är på agendan och politiskt intressant, vilket blev tydligt i de intervjuer jag gjorde på passivhuscentrum och Västra Götalandsregionens miljöenhet (de enda byggnadsrelaterade miljöfrågor som hanteras här är de som rör minskade koldioxidutsläpp i bruksskedet, inom energieffektiva byggnader ). Fokus på energi syns både regionalt och nationellt inte minst i de incitament som finns i systemet, de bidrag som kan sökas osv. Materialval och materialens härkomst är i dessa sammanhang en ickefråga. Materialfrågor, kvalitet och härkomst, byggnadsekologi, byggande med förnyelsebara material mm är istället ett område som man arbetar med i byggnadsvårds-sammanhang. Det handlar mycket om att bevara de gamla hantverksteknikerna för att de inte skall dö ut, att upprätthålla kunskaper så att våra kulturbyggnader skall kunna renoveras på ett riktigt sätt och att se till att de nödvändiga materialen även fortsättningsvis finns tillgängliga. Dessa områden arbetar man bl.a med på Slöjd och byggnadsvård, en regional verksamhet organisatoriskt lagd under Västarvet som är Västra Götalandsregionens museiorganisation. Enligt deras egen hemsida är de västsveriges centrum för hållbarhet och sunda material. Knutna till sig har de ett antal skickliga hantverkare, och de sysslar med rådgivning i materialfrågor mm. Även i Vorarlberg är energifrågorna en stor och mycket viktig fråga. Man ställer höga krav, kanske de högsta i Europa. Sedan flera år finns det starka ekonomiska incitament för enskilda att bygga energieffektivt, eller satsa på alternativa energiformer där överskottet sedan kan säljas till det allmänna nätet. Nationellt finns under det österrikiska transport och innovationsministeriet ett program som hanterar frågorna. Man spänner då över hela området från material till energi och inomhusklimat. Mer information om detta finns exempelvis på eller samt Inom programmet finns ett mycket stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt inom byggekologi, energi mm. Även regionalt hanteras frågorna med helhetsperspektiv. Vorarlberg var först ut med sin baubook, en systematisk kartläggning av byggmaterial ur miljö- och energiperspektiv som kopplats till olika nivåer i bidragssystemet. Detta tillämpas nu över hela landet. Regionalt arbetar Gemeindehaus med rådgivning i byggande mot kommunerna. Organisationen är kommunfinansierad, ungefär motsvarande våra kommunförbund och arbetar på konsultbasis. De har hjälpt ett stort antal kommuner att bygga med miljöhänsyn i ex skolor, daghem eller kommunhus. Mot kommunerna finns det ett bidragssystem där bidragens nivå står i relation till byggnadernas ecoperformance, mätt enligt baubooks kriterier. Det har resulterat i ca kommunala referensobjekt byggda med huvudsakligen lokala och förnyelsebara material. Denna satsning är mycket medveten, då man anser att det är den offentliga sektorns ansvar att bygga med hög

7 kvalitet, vara föregångare och skapa pilot- och referensproekt. Intresset för det lokala hantverkskunnandet och förnyelse av gamla tekniker är stort även i nybyggnadssektorn. Statusen och kompetensen i hantverksyrkena är hög. Hantverkare och arkitekter arbetar kreativt för att utveckla nya metoder sprungna ur de gamla. Därför finns det inte det minsta av museikänsla över det ekologiska byggandet i Österrike, snarare är det innovativt och spännande, både tekniskt och arkitektoniskt. Parallellt med ett byggande som motsvarar svensk standard finns ett modernt byggande med alternativa ekologiska material. Detta anses av befolkningen som top of the class, det som du väljer om du är kvalitetsmedveten eller söker det lilla extra till med ditt hus. Varje småhusfabrikant med självaktning erbjuder även hus i förnyelsebara material, dessa är något dyrare än standardutförandet, men kan också belånas högre då de anses vara bättre och har ett högre andrahandsvärde. Som beskrivits i reserapporten är den största lärdomen att man i Österrike och då främst Vorarlberg helt enkelt har ett annat sätt att tänka. Man har andra värderingar, en oerhörd kunskap om trä och andra förnyelsebara material, och anser att det är miljömässigt och ekonomiskt försvarbart att ta tillvara de lokala förnyelsebara material som ges. Regionalt och nationellt månar man om det lokala och småskaliga, och har ett tydligt helhetsperspektiv på frågan om byggandets miljöpåverkan. Detta tror jag är nyckeln till deras framgång, och något som vi i Sverige kan lära oss mycket av. 9. Projektets mätbara resultat Ej tillämpbart då projektet är en förstudie. 10. Spridning av resultatet Detta har redovisats ovan under pt Projektets kostnader De enda ekonomiska medel som funnits i projektet är de som tillhandahållits av Leader. Ingen har varit anställd i projektet, däremot har konsulttjänster köpts inom projektledning, projektutveckling, administration och ekonomi. Dessa har redovisats under övriga kostnader. Andra kostnader av betydande storlek är kostnader i samband med studieresa till Vorarlberg, i form av logi och transportkostnader samt kostnader för tolk. Den totala kostnaden för projektet har varit 87072:- 12. Slutsatser Vad som varit svårt intressant mm har redovisats under pt 7. Mervärdet som projektet har tillfört är att man har börjat att se ytterligare ett sätt att låta jordbruket och maten profilera Vara. Konceptidén med en symbolbyggnad för jordbruket och bygden som skulle kunna vara både en turistattraktion och en mötesplats för lokalinvånarna har blivit väl emottagen. Den gamla idén om en byggnad på torget har också fått en konkret form och ett relevant innehåll. Saluhusprojektet i Vara skiljer sig från andra saluhusprojekt genom konceptet som är unikt. Andra projekt har arbetat på andra sätt; i Hjo har man haft stort fokus på produkterna då det är en samling producenter som initierat projektet. I Göteborg utlyser kommunen i dagarna en arkitekttävling om

8 en ny saluhall på Hisingen. Här är det kommunen själv genom Älvstranden Utveckling som är drivkraft och syftet är att skapa en multikulturell plats för handel och möten mellan människor. I Humlas Leaderprojekt utgår man från befintliga lokaler och undersöker möjligheterna för att utveckla en redan etablerad verksamhet med försäljning. Också i Landskrona har nyss startat en förstudie för saluhall. Här finns en nystartad förening vars syfte är att undersöka möjligheterna och förutsättningarna att bygga upp en högklassig saluhall/matakademi i Landskrona. Alla arbetssätt har sina för och nackdelar. I Vara har tanken varit att först visualisera visionen, och sedan arbeta med att sprida och förankra idén. Arbetssättet och frågeställningarna har krävt detta, och tanken har varit att det är lättare att kommunicera och få stöd för en idé som man kan presentera i bilder. Till skillnad från andra projekt har det heller aldrig varit aktuellt att projektets huvudman skall bygga och finansiera en saluhall. Vi har istället velat visa på möjligheter för Vara med omnejd. 13. Bilagor (urval av material som producerats under projekttiden) A Planscher använda på Jordgubbens dag, (originalformat A1) B Modellbilder saluhus ver 1 C Inbjudan till inspirationsträff D Collage av bilder som används i diverse bildspel och presentationer E Collage av foton från aktiviteter