Undervisnings- och kulturministeriets brev OKM/48/210/2011 av

Transkript

1 Undervisnings- och kulturministeriet Helsingfors Åbo Nr 284/20/2011 Hänvisning Undervisnings- och kulturministeriets brev OKM/48/210/2011 av Ärende Rapport över de viktigaste strategiska besluten för utveckling och strukturell reform av universitetets verksamhet Akademis styrelse godkände den 23 september 2010 en övergripande strategi för åren Strategin vilar på tre hörnstenar, d.v.s. forskning på hög internationell nivå, högklassig universitetsutbildning på svenska och Åbo Akademis kulturbärande ansvar både nationellt och i Norden. En konkretisering av målsättningarna i strategin har skett inom sex arbetsgrupper med uppdrag att utarbeta utvecklingsplaner på olika områden, dvs. forskning och forskarutbildning, grundutbildning och livslångt lärande, kvalitetshantering, personal, externa relationer inklusive alumnverksamheten samt utrymmen och den fysiska arbetsmiljön. Utvecklingsplanerna, som har behandlats av resultatenheterna och diskuterats på allmänna torgmöten, har presenterats i den rapport som Åbo Akademi sände den 13 maj 2011 till UKM. Styrelsen har vid sin behandling av utvecklingsplanerna förutsatt att implementeringen av strategin påbörjas med åtgärder som är ägnade att öka genomströmningen och förkorta studietiderna inom grundutbildningen, att öka kvaliteten på lärandet samt att befrämja internationaliseringen. I initialskedet har detta inneburit satsningar studiehandledning (bl.a. anställande av studiepsykologer och vidareutveckling av det elektroniska studieplaneringsverktyget MinPlan), utveckling av studieprocesserna och ökade medel för material på engelska på webben, samt fokusering på internationell forskningsfinansiering. En utvecklingsplan för internationell verksamhet är nu på remiss hos de akademiska resultatenheterna. Åbo Akademi förnyade sin organisation samtidigt som den nya universitetslagen trädde i kraft. Då bildades 12 akademiska resultatenheter med grundtanken att skapa grundenheter som skulle vara tillräckligt stora för att kunna utgöra en bra bas för framgångsrik forskning, forskningssamarbete och utbildning och med en sådan intern ämnesmässig närhet, som är en förutsättning för framgångsrik verksamhet. En del av resultatenheterna är verksamma på flera verksamhetsorter, vilket är ägnat att stärka sammanhållningen inom akademin över verksamhetsorterna. De akademiska resultatenheterna är indelade i tre fakultetsområden ledda av varsin prorektor som förfogar över strategiska medel. Stödfunktionerna (datacentralen, biblioteket och centret för språk och kommunikation) leds av en gemensam nämnd. Centret för livslångt lärande (CLL) är en fristående institution som är gemensam för Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia.

2 En uppföljning av organisationsreformen har gjorts under hösten 2011 genom att biträdande förvaltningschef Lisette Edin från Luleå tekniska universitet har granskat hur reformen har utfallit. Resultaten av uppföljningen har publicerats och presenterats vid ett öppet möte för personal och studerande i januari Beslut om de åtgärder som uppföljningen ger anledning till fattas senare under år Åbo Akademis fördelning av basresurser till resultatenheterna har skett enligt en helt resultatbaserad kalkylmodell, som beaktar resultaten under tre år, och som har inbyggda tröskelnivåer för anslagsökning respektive nedskärning för att motverka alltför tvära kast i anslagstilldelningen. Kalkylmodellen har gjort det möjligt för resultatenheterna att satsa på sina egna styrkeområden. Detta gäller t.ex. den kvalitativt högtstående forskningen i naturvetenskaper och teknik. En arbetsgrupp har tillsatts med uppgift, att utgående från det föreliggande utkastet till gemensamma målsättningar för högskolväsendet och det därtill knutna förslaget till finansieringsmodell för universiteten, inom april månad 2012 komma med ett förslag till revidering av den modell som akademin nu tillämpar internt. Utöver basfinansiering tilldelas resultatenheterna strategisk finansiering som avtalas vid de årliga interna resultatförhandlingarna mellan rektor och resultatenheterna. Föremål för strategisk finansiering är bl.a. lärarutbildningen, forskning och utbildning i kulturämnen, logopedutbildningen, utökad utbildning av farmaceuter, det med högskolorna i Åbo gemensamma centret för barn- och ungdomsforskning som satsar på longitudinell datainsamling, landsbygdsforskning, institutet för mänskliga rättigheter, forskning kring användarupplevelser inom MediaCity och tvärvetenskaplig profilering gällande miljöfrågor och hållbar utveckling (inkluderar Östersjöforskning och det nationella ledningsansvaret för universitetsnätverket Baltic University Programme, det nationella WELMU-projektet rörande undervattensbiodiversitet och UniPID (The Finnish University Partnership for International development)). Stödet till de spetsenheter inom forskning som utsetts av Finlands Akademi har fortsatt; likaså tidsbundna satsningar på egna interna spetsenheter inom forskning, med avsikten att vaska fram enheter som kan tävla om nomineringar inom externa spetsforskningsprogram. En ny satsning är två interna kvalitetsenheter som efter extern utvärdering valts för perioden Strategiska satsningar görs också på Bioteknikcentret i Åbo med molekylär avbildning som tyngdpunkt, på det nationella PET-centret, som medverkar i en spetsenhet inom forskning som utsetts av Finlands Akademi, och på det med Åbo universitet gemensamma datatekniska forsknings- och utbildningscentret TUCS. Det kulturbärande ansvaret är en integrerad del av akademins utbildnings- och forskningsverksamhet som i första hand förverkligas genom basfinansiering. I tillägg till detta görs stora satsningar på biblioteken med ett speciellt nationellt ansvar för svenskspråkig litteratur och informationsförsörjning och som har värdefulla arkiv och samlingar (t.ex. bildoch handskriftssamlingarna), på övriga arkiv, samlingar och museer (t.ex. Sibeliusmuseum), på universitetets körer och orkestrar, på publikations- och kommunikationsverksamheten, alumnverksamheten, studerandenas ämnesföreningar, bevarandet av den historiska byggnadsmiljön och inte minst på det omfattande utbudet av fortbildning, utvecklingsverksamhet samt undervisning inom det öppna universitetet, som koordineras av CLL, och som har stor regional spridning. Det är möjligt att fram mått på den kulturbärande verksamhetens utveckling, även om det kräver mångsidiga mått på verksamheten (t.ex. den ekonomiska satsningens omfattning, publikationer, utställningar, konserter, låntagare och lån, kursdeltagare, avlagda studiepoäng, katalogisering och digitalisering m.m.). 2

3 Granskningen av strategiska beslut enligt olika typer av verksamhet visar följande: Forskning och forskarutbildning: Målsättningar Forskning på hög internationell nivå: Öka antalet externt kvalitetsprövade forskningsmiljöer och nätverk o Bibehållande av positionen som ledande forskningsuniversitet inom naturvetenskap och teknik o Minst två nya spetsenheter utsedda av Finlands Akademi o Medverkan i nya nordiska spetsenheter o Internt belöningssystem för forskningsframgång Intensifierat samarbete, unik profil och goda förutsättningar för forskning o Interna spetsenheter (beslut om finansiering fram till 2019) o Ökat stöd för forskarna o Specifika satsningar på professurer i kulturämnen Förstärka forskarutbildningen vid alla institutioner o Utvecklande av Forskarskolan vid Åbo Akademi o Stöd till deltagandet i nationella, nordiska och övriga internationella forskarutbildningsprogram Satsningarna på att upprätthålla och öka antalet kvalitetsprövade forskningsmiljöer har fortsatt bl.a. genom stöd till de spetsenheter som utsetts av Finlands Akademi, genom Åbo Akademis program för att lyfta fram interna spetsenheter och genom utnyttjande av finansiering för FIRI-projekt, deltagande i forskningsprogrammen inom NordForsk och utnyttjande av FiDiPro-programmet. Akademin har satsat kraftigt på samarbetet inom de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK). Stiftelsen för Åbo Akademi står för en flerårig satsning på professurerna i kulturämnen vid akademin och har även stött akademins infrastruktur speciellt inom biotekniken (Turku Bioimaging) och mångvetenskaplig undervisning och forskning kring hållbar utveckling som inbegriper skärgården och Östersjön men också anknyter till forskning kring demokrati, hållbar ekonomi och mänskliga rättigheter. Akademin har lagt stor vikt på att främja forskningen inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi liksom också delar av det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet genom forskarbefattningar och forskningsprojekt som upprätthålls genom extern finansiering. I blickpunkten står nu också att i enlighet med responsen från UKM förstärka kopplingen mellan undervisning och forskning inom lärarutbildningen. Forskarskolan vid Åbo Akademi har startat sin verksamhet Forskarskolan har som uppgift att stödja institutionerna i planeringen och koordineringen av forskarutbildningen. I inledningsskedet inrättades sex doktorandbefattningar på heltid. Målsättningen är att den nystartade forskarskolan ska växa till 24 doktorandplatser under de kommande fyra åren. I anslutning till detta har en verksamhetshandbok för forskarutbildningen utarbetats. Samtidigt fortsätter stödet till deltagarna i de nationella och nordiska forskarskolorna. För att stödja forskningsverksamheten har rektor fattat beslut om att på årlig bas finansiera tio sabbatsperioder omfattande sex månader för professorer. Speciell vikt läggs på att öka den konkurrensutsatta internationella forskningsfinansieringen. 3

4 I uppföljningen av satsningarna på forskning tillämpas vedertagna metoder och mått (extern utvärdering, volymen på konkurrensutsatt extern finansiering, vetenskapliga publikationer, uppfinningar och patent, internationellt lärar- och forskarutbyte, antal avlagda doktorsexamina m.m.). Utbildning Målsättningar: Högklassig universitetsutbildning på svenska På forskning baserad utbildning av hög kvalitet o Ökad genomströmning (52 % 70 % och förkortad studietid med ett år jmf med nuläget) o Minst en nationell kvalitetsenhet inom utbildning Heltäckande utbildningsutbud o Såväl bredd, som kompletta kedjor från grund- till forskarutbildning o Utvecklat samarbete med andra utbildningsenheter o Möjlighet till livslångt lärande oberoende av utgångsläge Attraktivt alternativ för såväl inhemska som utländska studerande o ökat stöd för pedagogisk kompetensutveckling o satsning på studiehandledning och -rådgivning o utexaminerade har den högsta sysselsättningsgraden i Finland Satsningen på att förbättra genomströmningen har påbörjats via Projekt Alcuin vars mål är att utveckla grundstrukturerna för samtliga utbildningar (t.ex. lärandemål, kursoch undervisningsplanering samt handledningsprocessen). En smidig genomströmning är en förutsättning för att studerande ska ha möjlighet att avlägga examina inom den målsätta tiden för respektive utbildning. Studierådgivningen stärks fr.o.m då två studierådgivningspsykologer anställs för att stöda såväl studerande som lärare. Jämsides med detta sker en fortsatt utveckling av studieplaneringsverktyget MinPlan Utbildningens kvalitet ska höjas genom satsningen på interna kvalitetsenheter Avsikten är att de två enheter som valts av en extern utvärderingspanel ska ta fram goda modeller och förfaringssätt ( best practices ) som kan utnyttjas allmänt inom akademin för utveckling av utbildningen. Inom den pedagogiska kompetensutvecklingen har nya krav på lärarens pedagogiska kompetens införts ( ) och en referensgrupp tillsatts för att förnya den utbildningshelhet akademin erbjuder. Arbetet på att skapa en utarbetad systematik för identifiering av tidigare inhämtad kunskap pågår, vilket också kräver systematik för själva erkännandet av realkompetensen (AHOT). För att fullfölja sitt finlandssvenska ansvar har akademin utökat samarbetet inom utbildningen (t.ex. teknik med yrkeshögskolan Novia, barnpedagogik och farmaci med Helsingfors universitet). En målsättning i strategin är att utbildningarna ska ha en hög arbetslivsrelevans. Därför är avsikten att kartlägga behovet av allmänfärdigheter och specifikt kunnande för olika utbildningar både inom grund- och forskarutbildning. Avsikten är ytterligare att följa upp vilken effekt systemet med studentrespons har på utveckling av utbildningarna. Systemet baserar sig på styrelsens beslut. De positiva effekter som satsningen förväntas ge är en utvecklad reflexiv responskultur som utgår från den egna insatsen och tydligt formulerade lärandemål. Uppgifter från kursutvärdering, de årliga studieklimatundersökningarna och enkäterna till utexaminerade kommer att sammanföras. 4

5 Responskulturen blir en tydlig del av akademins uppföljning av verksamheten och innebär ökad diskussion om kurser och studiegång, vilket höjer utbildningens kvalitet Ett projekt med att utarbeta systematisk information om studievägar till lärarutbildningen och om lärarutbildningen inom ÅA pågår. I uppföljning av satsningarna på utbildning tillämpas vedertagna metoder och mått (extern utvärdering, studietidens längd, avlagda studiepoäng per läsår och studerande, internationellt studentutbyte, kvalitativ studeranderespons, avlagda examina, olika nyckeltalsmått t.ex. antalet studerande per lärare och forskare, utbudet av virtuell undervisning m.m.) Personal Målsättningar: Ett välmående universitet Akademin ska ha en god arbetsmiljö och synliggöras som en attraktiv forsknings- studie- och arbetsplats med ansvarskännande och kunnig personal genom att: o ta i bruk en karriärstege i fyra steg för den forskande och undervisande personalen, o erbjuda goda möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling, o främja smidig kommunikation inom akademin och erbjuda regelbundna utvecklingssamtal för anställda, o befinna sig bland de tre universitet i Finland som har den fördelaktigaste proportionen mellan antalet lärare och studerande, o garantera delaktighet i beslutsprocesser, o visa beredskap till förändring och o främja arbetarskydd, hälsa och säkerhet. Betydande åtgärder har redan vidtagits för att uppnå de ovan relaterade målen. Den nya anställningsstrukturen för den undervisande och forskande personalen som styrelsen fastställde år 2010 har redan börjat förverkligas och syns som ett ökande antal akademilektorer, universitetslärare och forskardoktorer. Utvecklingssamtalen har redan en etablerad plats i verksamheten. Antalet tidsbundna anställningar uppföljs kontinuerligt och antalet anställningar där tidsbundenheten inte är motiverad minskas systematiskt. Arbetsklimatundersökningar genomförs vartannat år och inom företagshälsovården har specifika satsningar gjorts på förebyggande verksamhet. Personalutbildning och kompetensförsörjning, som år 2011 omfattande 150 kurser, varav 50 kurser på distans, har inriktats på pedagogisk fortbildning, seniorprojekt, utbildning i IT och på att stöda de organisatoriska förändringarna och ledarskapet. Vikt läggs också vid att introducera unga arbetstagare, nyanställda och internationell personal, samt att beakta och förbättra verksamhetsförutsättningarna för arbetstagare i den övre ändan av åldersskalan. Också tillgänglighetsfrågor och jämställdhet är föremål för kontinuerlig uppmärksamhet. Under 2011 har det tillsatts en referensgrupp för att utvecklas riktlinjer för den undervisande personalens pedagogiska kompetens. Enligt uppdrag planeringschef Bengt Sandell 5