Inspektion av polismyndigheternas. och utreda hatbrott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inspektion av polismyndigheternas. och utreda hatbrott"

Transkript

1 Tillsynsrapport 2013:4 Inspektion av polismyndigheternas förmåga att upptäcka och utreda hatbrott Rikspolisstyrelsen

2

3 Sammanfattning 3 Sammanfattning I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att medborgarnas rätt till religionsfrihet, yttrandefrihet m.m. säkerställs. Rättsväsendet i allmänhet, och Polisen i synnerhet, är viktiga aktörer i samhällets kontinuerliga arbete med grundläggande fri- och rättigheter. Hatbrott är ett samlingsnamn för ett motiv att begå brott och alla typer av brott kan ha tillägget hatbrott. Vid varje utredning av ett brott, oavsett vilket, är det lagstiftarens intention att Polisen ska beakta om ett hatbrottsmotiv föreligger. I det stora ärendeflödet är det lätt att tappa bort hatbrotten eftersom de i dagsläget utgör en liten andel av det totala antalet anmälda brott. Polisens systemstöd för markering av hatbrott är begränsat och markeringen följer inte ärendet genom hela utredningsprocessen. I Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna beskrivs rätten till mångfald. Europakonventionen är också en del av svensk lagstiftning. De styrdokument som reglerar Polisens verksamhet omnämner inte hatbrott som ett prioriterat område. Konsekvensen av detta är att polismyndigheterna i de flesta fall väljer bort området i verksamhetsplaner och andra styrdokument. De polismyndigheter som valt att omnämna hatbrott i sina styrdokument har också en inriktning för hur hatbrotten ska omhändertas i myndigheten. Avgörande faktorer är också att PNU 1 -processen fungerar och att det finns en särskild hatbrottskompetens. Inspektionen visar att det finns skillnader i förmågan hos de inspekterade myndigheterna. Vid de två inspekterade storstadsmyndigheterna är förutsättningarna och förmågan att upptäcka och utreda hatbrott högre eftersom myndigheterna har valt att både prioritera hatbrott och inrätta särskilda utredningsgrupper. Hatbrott anmäls i alla polismyndigheter. Enligt den årliga rapporten om hatbrott från Brå framgår 1 Polisens nationella utredningskoncept. att det finns en skillnad mellan det antal hatbrott som Brå har identifierat och de hatbrott som anmälts och upptäckts hos Polisen. Detta bland annat beroende på att definitionen av vad som är ett hatbrott är olika. En viktig framgångsfaktor när det gäller polismyndigheternas förmåga att upptäcka och utreda hatbrott är att det finns rutiner för att uppmärksamma hatbrott i det inkommande ärendeflödet. I detta sammanhang är förstahandsåtgärder, anmälningsupptagning, granskning och förundersökningsledning viktiga delar. Tydliga processer med inbyggd kvalitetssäkring är en förutsättning för att fånga upp och identifiera hatbrott. Att som ansvarig för någon del av processen granska ett ärende med hatbrottsglasögon innebär att möjligheten att upptäcka brottet ökar väsentligt. För den del av ärendena som inte inledningsvis markeras som ett hatbrott gäller att den som hanterar ärendet är medveten om och uppmärksammar att hatbrottsmotivet ska utredas tillsammans med det ursprungliga brottet. Nuvarande systemstöd försvårar processen att följa ett i RAR 2 markerat hatbrottsärende. Den hatbrottsmarkering som görs i RAR syns inte i anmälan efter det att anmälan är granskad och godkänd. Markeringen överförs heller inte till DurTvå 3 eller till åklagarnas ärendehanteringssystem Cåbra 4. Polismyndigheterna behöver skapa egna rutiner för att säkerställa att hatbrott som identifieras i samband med anmälningsupptagningen inte tappas bort i den fortsatta processen. Mot bakgrund av att det saknas en brottskod för hatbrott behöver myndigheterna också ta fram egna rutiner för uppföljning av hatbrott. 2 Rationell anmälningsrutin, är Polisens IT-baserade ärendehanteringsrutin för brottsanmälan. 3 Datoriserad utredningsrutin för tvångsmedel, är ett IT-baserat verktyg för stöd i utredningsarbetet. 4 Åklagarmyndighetens IT-baserade ärendehanteringssystem.

4 Tillsynsrapport 2013:4 4 Även uppföljningen försvåras eftersom hatbrotten kan finnas i alla brott. Det finns ingen unik brottskod vilket gör att utfallet inte är sökbart i systemen. Uppföljning på myndighetsnivå är således helt avhängig de av den egna myndigheten framtagna rutinerna och målen för arbetet med hatbrott. Inom myndigheterna finns goda förutsättningar för att skapa kunskap om vilken problembild som finns. Polismyndigheterna bör i större omfattning använda kriminalunderrättelsetjänsten (Kut:en) vid upprättande av lägesbilder och beslutsunderlag avseende hatbrott. Detta material kan användas både i det brottsförebyggande arbetet och vid operativ planering. Eftersom det handlar om en straffskärpning kopplad till ett annat brott så är tydliga processer med inbyggd kvalitetssäkring en förutsättning för att fånga upp och identifiera hatbrott. Det är även möjligt att motivbilden för hatbrott inte framkommer förrän vid domstolsförhandlingen vilket innebär att straffskärpningen aktualiseras långt efter Polisen handlagt ärendet. Inspektionsgruppens uppfattning är att det finns en medvetenhet vid polismyndigheterna om förekomsten av hatbrott men att det i vissa fall saknas förutsättningar, både avseende resurser och kompetens, för att ta hand om frågan. Hos de inspekterade myndigheterna har hatbrottsproblematiken uppmärksammats av respektive myndighetsledning. I de fall frågan inte redan omhändertagits vid myndigheterna har arbete för att utveckla kompetens och processer inom området inletts.

5 Innehåll 5 Innehåll Sammanfattning Definitioner och förkortningar Direktiv Inspektionsgruppen Inledning Genomförande Metod Inspekterade polismyndigheter Bakgrund Rättslig reglering Styrdokument Polisens underrättelsemodell (Pum) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) Tidigare uppföljnings- och tillsynsåtgärder Iakttagelser Polismyndigheten i Östergötlands län Ledning och styrning Polisens nationella utredningskoncept Brottsförebyggande arbete Inspektionsgruppens iakttagelser Polismyndigheten i Stockholms län Ledning och styrning Polisens nationella utredningskoncept Brottsförebyggande arbete Inspektionsgruppens iakttagelser Ärendegenomgång Sammanfattande iakttagelser Externa kontakter Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Brottsförebyggande rådet RFSL Bedömningar Rekommendationer Bilaga Direktiv Lagtext BRÅ Ärendegenomgång Polismyndigheten i Kalmar län Ledning och styrning Polisens nationella utredningskoncept Brottsförebyggande arbete Inspektionsgruppens iakttagelser Polismyndigheten i Skåne Ledning och styrning Polisens nationella utredningskoncept Brottsförebyggande arbete Inspektionsgruppens iakttagelser Polismyndigheten i Värmlands län Ledning och styrning Brottsförebyggande arbete Inspektionsgruppens iakttagelser Polismyndigheten i Västmanlands län Ledning och styrning Polisens nationella utredningskoncept Brottsförebyggande arbete Inspektionsgruppens iakttagelser...24

6 Tillsynsrapport 2013:4 6 1 Definitioner och förkortningar APT BF Bip BOSAM BrB BSO Cåbra DurTvå FAP FU-ledare Group Wise HR IB IG KJ Kut LKC LOKUS MOLG MSG OBS-info OLG OP/SUL PHS PKC PM PNU PSS PST Pum Pum-A Arbetsplatsträff Brottsförebyggande arbete Bilder inom Polisen Brottsoffersamordnare Brottsbalken Brottssamordning Åklagarmyndigheternas ärendehanteringssystem Datoriserad utredningsrutin IT-baserat utredningsstöd Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Förundersökningsledare Polisens e-postsystem Human Resources (personal) Inrebefäl Ingripandeverksamhet Kriminaljour Kriminalunderrättelsetjänst Länskommunikationscentral Lokala brottsplatsundersökare Myndighetens operativa ledningsgrupp Myndighetens samverkansgrupp Underrättelseinformation på Intranätet Operativa ledningsgruppen, perspektiv 3 6 mån. framåt Operativ särskild utredningsledare Polishögskolan Polisens kontaktcenter Promemoria Polisens nationella utredningskoncept Personsäkerhetssektion Personsäkerhetsteam Polisens underrättelsemodell Systemstöd för dokumentation av operativ polisverksamhet PUST RAKEL RAR RB RFSL ROLG RPS SLG SUL UC UL VB YB ÅM Polisens utredningsstöd, metod och IT-stöd för utredning Radiokommunikation för effektiv ledning Rationell Anmälans Rutin, Polisens ärendehanteringsrutin för brottsanmälningar Rättegångsbalken Riksförbundet för sexuellt likaberättigande Regionala operativa ledningsgruppen Rikspolisstyrelsen Strategisk ledningsgrupp, perspektiv 1 3 år framåt Särskild utredningsledare Utvecklingscentrum Utredningsverksamhet Vakthavande befäl Yttre befäl Åklagarmyndigheten

7 Inledning 7 2 Inledning 2.1 Direktiv Rikspolisstyrelsen (RPS) har i sin tillsynsplan för 2012 beslutat att genomföra tillsynsåtgärder avseende polismyndigheternas förmåga att upptäcka och utreda hatbrott. Med hatbrott avses här brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. Syftet med inspektionen är att granska polismyndigheternas förmåga att upptäcka och utreda hatbrott och inspektionen ska bland annat inriktas mot att undersöka polismyndigheternas prioritering av hatbrott, förmåga att utreda dem, arbetsprocesser enligt polisens underrättelsemodell (Pum) och polisens nationella utredningskoncept (PNU), förebyggande arbete samt utvecklingen av utredningsresultatet. Utöver detta ska inspektionen särskilt redovisa goda exempel på hatbrottsområdet som kan vara till stöd för Polisen i det fortsatta utvecklingsarbetet på området. Uppdraget ska vara slutfört senast den 1 mars Inspektionsgruppen Deltagare i inspektionsgruppen. polisintendenten Ann-Christin Sjöqvist, inspektionsledare, Polismyndigheten i Norrbotten kommissarien, Thomas Bull, Polismyndigheten i Skåne (deltog inte vid inspektionen i Skåne) inspektören, Jenny Bonazzi, Polismyndigheten i Uppsala län tillförordnad chef kriminalunderrättelsetjänsten (Kut), Peter Sundberg, Polismyndigheten i Norrbotten

8 Tillsynsrapport 2013:4 8 3 Genomförande 3.1 Metod Inspektionsgruppen har besökt samtliga inspekterade polismyndigheter. Gruppens uppdrag har varit att belysa hela polismyndighetens verksamhet på hatbrottsområdet. Av olika skäl har det inte varit möjligt för gruppen att besöka alla områden och enheter inom de inspekterade myndigheterna. Inspektionsgruppen konstaterar därför att det kan finnas skillnader i rutiner och arbetssätt mellan enheter inom samma polismyndighet på hatbrottsområdet och att det är viktigt att respektive myndighetsledning vidtar åtgärder för att säkerställa en enhetlig hantering av hatbrotten inom myndigheterna. I samband med myndighetsbesöken har inspektionsgruppen intervjuat ett antal befattningshavare. Målsättningen har varit att vid intervjuerna följa processflöden enlig Pum och PNU. Av den anledningen har också intervjufrågorna anpassats för respektive funktion, allt i syfte att få en så klar bild som möjligt över myndighetens förmåga att upptäcka och utreda hatbrott. Vid besöken i respektive polismyndighet har även en representant för lokal åklagarkammare intervjuats. Vidare har inspektionsgruppen besökt Åklagarmyndighetens (ÅM) Utvecklingscentrum (UC) i Malmö och Brottsförebyggande Rådet i Stockholm (Brå), samt haft en telefonintervju med Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Stockholm. 3.2 Inspekterade polismyndigheter Inspektionen genomfördes under perioden november 2012 januari 2013 och omfattade följande polismyndigheter: Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten i Skåne Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Värmlands län Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten i Östergötlands län

9 Bakgrund 9 4 Bakgrund I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att medborgarnas rätt till religionsfrihet, yttrandefrihet m.m. säkerställs. Rättsväsendet i allmänhet, och Polisen i synnerhet, är viktiga aktörer i samhällets kontinuerliga arbete med grundläggande fri- och rättigheter. Hatbrott är ett samlingsnamn för ett motiv att begå brott och alla typer av brott kan ha tillägget hatbrott. Så snart det uppmärksammas att det kan handla om ett hatbrott ska en markering (J) göras i RAR. Denna markering gör det möjligt att söka de anmälda hatbrotten i utredningsprocessen. En begränsning är att markeringen inte syns tydligt i ärendet i den fortsatta utredningsprocessen. Brå, ÅM och Polisen definierar inte hatbrott på samma sätt. Brå använder följande definition av hatbrott: Brott mot person, grupp, egendom, institution eller representant för dessa, som motiveras av rädsla för, fientlighet eller hat mot den utsatte grundat på hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck som gärningspersonen tror, vet eller uppfattar att personen eller gruppen har. Definitionen utvidgades 2008 även till att omfatta representanter för de grupper som omfattas av definitionen (till exempel politiker eller journalister). Utöver främlingsfientliga hatbrott mot minoriteter, islamofobiska hatbrott, antisemitiska hatbrott och homofobiska hatbrott utvidgades definitionen dessutom till att även omfatta främlingsfientliga hatbrott mellan minoriteter och mot majoriteten, övriga antireligiösa hatbrott, bi- och heterofobiska hatbrott och transfobiska hatbrott. ÅM:s 5 definition av hatbrott överensstämmer i allt väsentligt med Brå:s: Hatbrotten utgörs av brotten hets mot folkgrupp, olaga diskriminering, homofobiska brott, hot och våld mot förtroendeanställda samt alla andra typer av brott där ett motiv varit att kränka en person, 5 ÅM-A 2011/1602, sidan 4. en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan omständighet. RPS använder följande definition av hatbrott angiven vid enkät från Brå 2011: Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till vissa egenskaper hos personer eller vissa grupper i samhället. Hatbrottslagstiftningen grundas på hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religionstillhörighet eller trosbekännelse eller sexuell läggning, det vill säga hetero-, homo-, trans-, eller bisexuell. En person behöver inte passa in på någon av dessa beskrivningar för att bli offer för ett hatbrott. Det räcker med att gärningspersonen utsätter personen i tron om att denne har någon av egenskaperna eller tillhör någon av grupperna. Inspektionsgruppen finner det anmärkningsvärt att Polisen och ÅM saknar en gemensam definition av hatbrott. Oavsett definition så finns det utrymme för subjektiva tolkningar av vad ett hatbrott är hos anmälningsupptagare, utredande polis och åklagare. 4.1 Rättslig reglering Europeiska konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna gäller för alla medlemsstater i Europa rådet. I Sverige gäller konventionen som svensk lag. Konventionen handlar till exempel om tanke-, religions-, yttrande- och mötesfrihet, rätt till ett skyddat privatliv och barns rätt till skydd och omvårdnad. Regleringen enligt tryckfrihetsförordningen är i vissa ärenden tillämplig när det gäller hatbrott och då främst avseende tryckta skrifter. I brottsbalken (BrB) finns, förutom hets mot folkgrupp (16 kap. 8 BrB) och olaga diskriminering (16 kap. 9 BrB), ingen specifik lag som reglerar den typ av brott som sammanfattas som hatbrott. En straffskärpningsregel i 29 kap. 2 7p BrB gör att en

10 Tillsynsrapport 2013:4 10 gärningsperson får ett strängare straff för ett brott om det utförts med hatbrottsmotiv. Av 29 kap. 1 BrB följer att straff ska, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. I kommentarer uttrycks att paragrafen bör användas med försiktighet. Vissa brott är gradindelade som ringa-, normal- och grova brott. De för brottet gradindelande omständigheterna kallas brottsinterna faktorer och får inte återigen användas som straffvärdehöjande faktorer. Anledningen är att det orsakar en dubbelbestraffning, inte heller får de medföra att straffmaximum passeras. Vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft. Det ska särskilt beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Av 29 kap. 2 1st och 7p BrB framgår att som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. Enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål, RPSFS 2013:2 FAP 403-5, leds förundersökning om brott av enkel beskaffenhet av polisiär förundersökningsledare. I hatbrottsärenden där en person uppnått skälig misstanke leder åklagare förundersökningen. 4.2 Styrdokument Hatbrott omnämns inte i de övergripande dokument som styr Polisens verksamhet. Dokumenten som avses är budgetpropositionen för rättsväsendet 2012, regleringsbrevet för budgetåret 2012 för RPS, rikspolischefens inriktning (uppdaterad 2011), polisens beslutade planeringsförutsättningar för och RPS verksamhetsplan för Hatbrott omnämndes senast i regleringsbrevet för RPS har flera strategiska uppdrag. Uppdragen revideras varje år men kan ha ett tidsperspektiv som sträcker sig över flera år. Ett av uppdragen, som också har betydelse för utredning av hatbrott, är att RPS ska stödja polismyndigheternas arbete med att fullt ut tillämpa Polisens nationella utredningskoncept i syfte att öka effektiviteten och kvalitén i den brottsutredande verksamheten. Viktiga komponenter i det arbetet är RPS:s ansvar för att bidra till att Polisens bemötande av brottsoffer och vittnen utvecklas. 4.3 Polisens underrättelsemodell (Pum) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) Polisens arbete mot hatbrott ska följa de strukturer och modeller som följer av Pum och PNU. Polisens generella modell för ledning och styrning av verksamheten omfattar självklart också arbetet mot hatbrott. Underrättelseledd polisverksamhet kan beskrivas som en modell för ledning och styrning av all planlagd operativ polisverksamhet med undantag för hanteringen av händelser som kräver omedelbara åtgärder. Beslut om inriktning, prioritering och genomförande baseras på underrättelser och annan relevant kunskap. Underrättelseledd polisverksamhet är alltså inte en organisationsform och inte heller synonymt med kriminalunderrättelseverksamhet. Pum har tillkommit för att inrikta polisverksamheten så att Polisens åtgärder mot brott, ordningsstörningar och otrygghet kommer vid rätt tidpunkt, har rätt utformning och sätts in med rätt resurs 6. 6 Rikspolisstyrelsen (2005) Polisens underrättelsemodell. USE /05.

11 Bakgrund 11 Den brottsutredande verksamheten ska med utgångspunkt i Pum bedrivas i enlighet med PNU som i grunden är en metod för att leda och styra utredningsverksamheten. I PNU har de viktigaste faktorerna för en effektiv brottsutredning identifierats. Dessa faktorer är att: det finns tillgång till aktiva förundersökningsledare som har rätt kompetens under de dagar och på de tider på dygnet då de flesta brotten begås polismyndigheterna bedriver en effektiv brottssamordning. Brottssamordning är en funktion som utifrån en helhetssyn samordnar och fördelar myndighetens brottsutredningar. I brottssamordningen ingår de tre komponenterna ärendesamordning, operativ brottsanalys och forensisk analys. Funktionen har fått varierande genomslag i polismyndigheterna i nära anslutning till brottet utföra brottsplatsundersökningar samt säkra och analysera spår adekvata utredningsåtgärder snabbt vidtas på brottsplatsen. Bland de utvecklingsåtgärder som noterats från dessa inspektioner nämns betydelsen av att polismyndigheterna har en utpekad funktion med ansvar för hatbrott och att det finns ett nära samarbete med brottsoffersamordningen. Kunskapen om den rättsliga regleringen och betydelsen av att tydliggöra motivbilden är ytterligare två faktorer som påverkar förutsättningarna att upptäcka och utreda hatbrott. Långtgående förstahandsåtgärder i kombination med tillgång till analytisk kompetens och information från underrättelseverksamheten utgör grund för en bra verksamhet inom hatbrott. Tydliga brottsförebyggande strategier och ett omhändertagande av hatbrott även vid särskilda händelser med rasistiska och främlingsfientliga inslag ger en grund för att hatbrott förebyggs och också identifieras när de anmäls. Samverkan med åklagare och externa aktörer ger Polisen ökade möjligheter till dialog och förståelse för arbetet med hatbrott. 4.4 Tidigare uppföljnings- och tillsynsåtgärder Under år 2000 och 2001 genomförde RPS tre tillsynsåtgärder på hatbrottsområdet: VKA /00, Inspektion av ärenden med rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska inslag samt olaga diskriminering vid Polismyndigheten i Västmanlands län VKA /00, Inspektion av ärenden med rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska inslag samt olaga diskriminering vid Polismyndigheten i Skåne VKA /00, Granskning av brottsutredningar med inslag av rasism, främlingsfientlighet eller homofobi handlagda vid Polismyndigheten i Kalmar län.

12 Tillsynsrapport 2013: Iakttagelser 5.1 Polismyndigheten i Östergötlands län Anställda: drygt Hatbrott 2011 enligt Brå: 202 Anmälda hatbrott 2011 per invånare enligt Brå: Ledning och styrning Hatbrott finns inte med i myndighetens verksamhetsplan för Under genomfördes ett arbete avseende polismyndighetens förmåga att upptäcka och utreda hatbrott. En handlingsplan för hantering av hatbrott togs i samband med detta fram av en lokal arbetsgrupp där även åklagare deltog. En av åtgärderna i handlingsplanen resulterade i en myndighetsövergripande utbildning rörande hatbrott. Myndigheten har inrättat ett koncept med så kalllade måloperatörer inom flera nationellt prioriterade områden. Detta har visat sig vara en framgångsfaktor för utveckling av arbetsprocesser och resultat. Vid myndigheten finns spetskompetens kring hatbrott, framförallt inom utredningsverksamheten. Även inom chefsskiktet finns erfarenhet av att arbeta mot hatbrott. Förundersökningsledarna (FU-ledarna) i myndigheten är enligt myndighetsledningen rutinerade och ska kunna identifiera hatbrott. De senaste årens tillskott av resurser gör att det finns många unga poliser i kåren. De nyanställda har till viss del utbildats i hatbrottsproblematiken vid Polishögskolan (PHS). Genom beslut av myndighetsledningen har åtgärder genomförts i syfte att stärka förmågan i arbetet med brott i nära relation. De åtgärder som genomförts till exempel avseende förbättrade förstahandsåtgärder har effekt även på förmågan att upptäcka och utreda hatbrott. Ledningens kortfattade analys av hur förmågan att arbeta mot hatbrott stärkts sammanfattas enligt följande: Kompetens vi måste lära oss att identifiera brotten. Processen vi måste hitta ett bra sätt att utreda brotten. Under senare år har Pum fått större genomslag i myndigheten. Detta har också resulterat i att den operativa ledningsgruppens (OLG:s) arbetsprocess har utvecklats positivt och blivit mer stringent under det senaste året. Varken den strategiska ledningsgruppen (SLG) eller OLG har lagt några beställningar till Kut rörande hatbrott. Däremot finns hatbrott med som problembild vid insatsplanering och ingår då i de underlag Kut tillhandahåller. Vid Kut finns ingen uttalad inriktning mot hatbrott. Däremot har under lång tid personer och grupper som kan tänkas begå hatbrott följts, till exempel inom vit maktgrupperingar. I detta avseende sker även nära samverkan med Säkerhetspolisen Polisens nationella utredningskoncept Polismyndigheten har genomfört en omfattande omorganisation vilket innebär att utredningsverksamheten har en annan indelning än tidigare. Den nya organisationen speglar till viss del uppdraget kopplat till de nationella målen. Inflödet av anmälningar styrs till en mängdbrottsrotel där FU-ledare i rollen som utredningsbefäl tar beslut och ger direktiv. Utredningsbefälet kan, förutom att fördela ärenden till egna handläggare, även styra ärenden till lokala utredningsenheter. Vid dessa enheter ansvarar i huvudsak enhetschefen för FU-ledning. Utredningsbefälets handläggning föregås ofta av stationsbefälets granskning. I stationsbefälets roll som granskare kvalitetssäkras också de initiala åtgärderna som patruller i yttre tjänst genomfört. Till detta kommer den FU-ledning som vakthavande befäl (VB) utför. När en patrull beordras till ett jobb via länskommunikationscentralen (LKC) är det enligt yttre personal inte ovanligt att VB är FUledare, i många fall utan att utredningsbefälet har vetskap om ärendet och kan ge direktiv. En stor del av myndighetens ärenden handläggs vid mängdbrottsroteln. Vid de lokala utredningsenheterna i Norrköping och Linköping, tidigare våldsrotlar, handläggs brott

13 Iakttagelser 13 av grövre karaktär. Avsikten är att de två särskilt utbildade hatbrottsutredarna, placerade i Norrköping respektive Linköping, ska utreda misstänkta hatbrott. Styrningen fungerar dock inte som det är tänkt och hatbrottsutredaren i Norrköping har ett mycket lågt inflöde av hatbrott; i nuläget endast ett fåtal ärenden per år. Polismyndigheten har genomfört ett antal åtgärder i syfte att säkerställa att de initiala utredningsåtgärderna genomförs med hög kvalitet. Ett exempel på detta är att all yttre personal tilldelats en personlig digitalkamera med möjlighet att videofilma. Det har inneburit att dokumentation på fältet underlättats. Antalet utredningar där det förutom avrapportering i text även finns foto-, ljud- och videomaterial har ökat. Riktlinjer finns även för hur dokumentation ska gå till. En framgångsfaktor i sammanhanget är kontinuerlig återkoppling till yttre personal, gärna i direkt anslutning till de aktiviteter som vidtagits. Även om patruller i yttre tjänst har god kompetens för att undersöka brottsplatsen kan det i vissa fall också finnas behov av kriminalteknisk kompetens. Mot bakgrund av hatbrottsmotivet kan brott som vid en första anblick bedöms vara av enkel beskaffenhet trots det kräva en noggrann undersökning och dokumentation av brottsplatsen. Vid behov av sådan kompetens bistår lokala brottsplatsundersökare (LOKUS) eller kriminaltekniker. Tillgången till LOKUS är ibland inte tillräcklig och frågan om ansvaret för ledning och styrning av LOKUS diskuteras. Enligt yttre personal är det viktigt att yttre befäl (YB) finns med i dialogen vid behov av stöd i form av LOKUS till patrullerna. Detta för att på bästa sätt kunna säkra bevisning både avseende hatbrott och andra brott. Under 2006/2007 genomfördes ett arbete som handlade om att se över polismyndighetens förmåga att upptäcka och utreda hatbrott. Två särskilt utpekade hatbrottsutredare utbildades vid PHS och en myndighetsövergripande lokal utbildning för alla medarbetare genomfördes. Ingen ytterligare utbildning har därefter genomförts avseende hatbrott. Inspektionsgruppen finner efter samtal med olika kategorier av medarbetare att deras ambition att leverera bra utredningsåtgärder också återspeglas på hatbrottsområdet. Detta oaktat att hatbrott inte är prioriterat på samma sätt som andra ärendegrupper. Den nyligen genomförda utbildningen inom området brott i nära relation spelar troligen en roll som förklaring till ambitionsnivån. Utredningar av den brottstypen är också beroende av en hög ambitionsnivå, framförallt i initialskedet då en stor mängd information ska samlas in och kvalitetssäkras. Vid dialog med lokal åklagarkammare framkommer behov av utbildning inom hatbrott. I huvudsak kan lärandet ske genom dialog och återkoppling i ärenden på lokal nivå. Dialogen bör även omfatta arbetsmetoder och rutiner. Fram till mitten av november 2012 har polismyndigheten identifierat 273 hatbrott. Vid närmare analys vid polismyndigheten visar sig att en stor del av dessa ärenden saknar bakomliggande hatbrottsmotiv och felaktigt markerats som ett hatbrott med ett J i RAR-anmälan Brottsförebyggande arbete Hatbrottsproblematiken finns med vid planering och genomförande av insatser. En viss dialog upprätthålls med grupperingar som kan utsättas för hatbrott. Dialogen sker i huvudsak via ungdomsgrupper och Kut-kontakter och bygger på att skapa förtroende för att kunna upprätthålla dialogen över tid. Polismyndighetens brottsoffersamordnare var djupt involverad i de aktiviteter kring handläggning av hatbrott som pågick under Dessa aktiviteter resulterade bland annat i en handlingsplan och sedermera en myndighetsövergripande utbildning. Efter det har en stor del av brottsoffersamordnarens fokus legat på brottsofferhantering i ett bredare perspektiv, bland annat genom inrättandet av en personsäkerhetsenhet. En framgångsfaktor ur ett brottsförebyggande- och omhändertagandeperspektiv är uppföljning och analys av ärenden. På så sätt uppmärksammas både positiva och negativa faktorer i det förebyggande arbetet. Idag sker sådan uppföljning och analys till viss del vid utredningsenheterna

14 Tillsynsrapport 2013:4 14 och materialet används även i samverkansdialog med Brottsofferjouren Inspektionsgruppens iakttagelser Under genomfördes ett arbete som handlade om att se över polismyndighetens förmåga att upptäcka och utreda hatbrott. Två utredare utbildades i hatbrott vid PHS och en myndighetsövergripande utbildning för all personal genomfördes. Resultatet av detta kan fortfarande spåras vid samtal med myndighetens medarbetare. Under inspektionen framkommer ett uttalat behov av att inrätta en brottssamordningsfunktion. Funktionen ska i samverkan med Kut-analytiker och forensiska analytiker bearbeta ärenden. Bearbetningen ska även omfatta de ärenden som är direktavskrivna. Inspektionsgruppen instämmer i detta då en effektiv brottssamordning även kan ha fokus på hatbrott. Inspektionsgruppen noterar att polismyndigheten genomfört ett antal åtgärder i syfte att säkerställa att de initiala utredningsåtgärderna genomförs med hög kvalitet. Genom samlokalisering av stationsbefäl och utredningsbefäl i avrapporteringslokalerna i Norrköping skapas en god dialog mellan FU-ledare och patruller vid avrapportering. Här sker kvalitetssäkring av avrapporteringen. Inspektionsgruppen noterar en viss olikhet i åklagarnas hantering av hatbrott. Sannolikt beror detta på att två olika åklagarkammare är berörda. Inspektionsgruppen noterar att LOKUS-funktionen är underdimensionerad. LOKUS organisatoriska tillhörighet och riktlinjer för ledning och styrning av resursen förefaller vara oklart. Den nationella kriminaltekniska strategin har ännu inte fått fullt genomslag vid myndigheten. En handlingsplan bör upprättas för säkerställande av att den kriminaltekniska strategin genomförs. Brottsofferarbetet fungerar väl. Det finns rutiner för uppföljning och återkoppling till brottsoffer. Rutiner vid exempelvis brott i nära relation kan med fördel användas även för brottsoffer som utsatts för hatbrott. Inspektionsgruppens uppfattning är att brottsoffersamordnaren kan ta en större del i myndighetens arbete mot hatbrott. Brå:s analys visar att 202 hatbrott anmäldes 2011 i Östergötland. Få av dessa ärenden styrdes till befintlig specialistkompetens. Det behöver i sig inte betyda att hatbrottsärenden inte utreds, däremot indikerar det ett lågt utnyttjande av den specialistkompetens som finns. 5.2 Polismyndigheten i Kalmar län Anställda: cirka 540 Hatbrott 2011 enligt Brå: 82 Anmälda hatbrott 2011 per invånare enligt Brå: Ledning och styrning Polismyndigheten i Kalmar län bedriver en nära samverkan med Polismyndigheten i Kronoberg rörande strategisk planering. Den strategiska ledningen är gemensam för de två myndigheterna. Verksamhetsplanen är gemensam och i verksamhetsplanen för 2012 nämns inte hatbrott. Polismyndigheten i Kalmar län är en del av Sydsamverkan i vilken också ingår polismyndigheterna i Kronoberg, Blekinge och Skåne. Myndigheten har omorganiserats relativt nyligen. Målsättningen var att skapa en processorienterad organisation. Resursläget bedöms för närvarande vara gott. Samtliga operativa enheter är underställda den operativa chefen (OPC). Det finns en enhet för södra länsdelen, en för norra länsdelen samt en för den länsgemensamma verksamheten. Myndighetens taktiska ledare (TL) har processansvar för brottsförebyggande arbete (BF) respektive utredningsverksamhet (UL). I den strategiska ledningen ingår även delar av verksamhetsstödet. Även om ledningsgruppen inte är samordnad geografiskt sker samordning i pågående arbetsprocesser. Polisstyrelserna samverkar via gemensamma möten. Ledningsgrupperna har fokus

15 Iakttagelser 15 på trygghetsfrågor. Vid den senaste trygghetsmätningen framgick att tryggheten ökat i länet. Myndighetsledningen uppger att hatbrott förekommer i Kalmar län. Det handlar både om främlingsfientliga och homofobiska brott. En minskning av antalet ärenden har noterats jämfört med några år tillbaka i tiden då hatbrottsärenden förekom i större omfattning. Det då ökade antalet ärenden berodde bland annat på en högre närvaro av personer knutna till Vit maktgrupperingar. Den strategiska ledningsgruppen har inte gjort någon beställning till Kut rörande hatbrott. Frågan har heller inte diskuterats i SLG. Kut-chefen deltar inte vid SLG:s möten. I OLG har hatbrott inte funnits på agendan under senare tid. Tidigare, när personer i Vit maktgrupperingar var mer aktiva, fördes dock, bland annat i samband med olika insatser, en mer regelbunden diskussion om hatbrott. Kut-chefen deltar vid OLG:s möten och har därmed möjlighet att bereda eventuella problembilder för beslut. Vid Kut finns god kompetens om hatbrott. Nuvarande chef har under lång tid arbetat med dessa frågor både vid Kut och inom annan polisiär verksamhet. Kompetens inom området hatbrott finns i första hand när det gäller främlingsfientlighet. Kompetensen är inte lika stor när det gäller homofobiska hatbrott. Vid Kut finns resurser för spaning och bevissäkring på Internet. Delgivning av information från Kut sker i huvudsak via rapporter och lokalt Kut-info Polisens nationella utredningskoncept Inre befäl (IB) granskar alla inkommande ärenden, fattar FU-beslut, ger direktiv samt kvalitetssäkrar initiala åtgärder. För att täcka dygnets alla timmar och veckodagar sker samverkan med Polismyndigheten i Kronoberg och deras IB i Växjö. På grund av den belastning IB utsätts för anser de att överlämningar inte alltid håller önskvärd kvalitet. I rollen som IB ingår både granskning av inkomna ärenden och kriminaljoursverksamhet. Det får till följden att IB inte kan gå djupare i ärenden, det finns helt enkelt inte tid till det. Brottssamordningsteamet ansvarar för daglig ärendesammanställning i form av ett Exceldokument som tillhandahålls via Kut-info. Listan innehåller de ärenden där förundersökning har inletts. I listan sker ingen markering av eventuella hatbrott. Vid ett dagligt morgonmöte behandlas inkomna ärenden som därefter fördelas till utredare för handläggning i DurTvå. Det finns ingen särskilt utpekad funktion i myndigheten med utpekat ansvar för hatbrott, exempelvis gällande bevakning och analys av inkommande anmälningar. Det finns heller ingen särskilt utpekad hatbrottsutredare. Någon forensisk analys sker i dagsläget inte vid Brottssamordningsteamet. Hatbrott läggs inte i balans utan fördelas snarast på utredare för vidare handläggning. Fördelning av ärenden styrs av det geografiska område där brottet begåtts. Vid utredningsteamen hanteras hatbrott på samma sätt som andra ärenden. RAR-flaggan, J, som indikerar hatbrott syns inte vid utskrift av anmälan och hatbrottsanmälningar markeras heller inte i DurTvå. Brottssamordningsteamet har därför infört en lokal rutin som innebär att det överst i utredningsakten bifogas ett dokument som visar att det kan föreligga ett hatbrottsmotiv som måste utredas. YB har delegation att agera förundersökningsledare initialt, framförallt när denne befinner sig på brottsplatsen. Delegationen sträcker sig i princip lika långt som för övriga FU-ledare vid myndigheten. Kontakt tas med IB senast när YB och patrull lämnar platsen. YB överlämnar förundersökningsledningen i pågående ärende till IB. Patrullerna har tillgång till adekvat utrustning för utförande av förstahandsåtgärder på brottsplatsen. Förutom utrustning för spårsäkring används videokamera frekvent för att dokumentera. För att säkerställa att förstahandsåtgärderna håller god kvalitet för patrullerna en dialog med IB. Efter avrapportering går utredningsmaterialet vidare till myndighetens utredningsteam. IB avgör om ett ärende ska överlämnas till lokalt utredningsteam. Som stöd i arbetet med platsundersökning finns LOKUS att tillgå. Tillgängligheten bedöms som god. Vid åklagarkammaren finns två utpekade åklagare

16 Tillsynsrapport 2013:4 16 för hatbrott. Åklagarna är medvetna om att det inte finns särskilt utpekade hatbrottsutredare vid polismyndigheten utan att hatbrottsärenden handläggs av alla utredare. Vid överlämning till åklagare följer det ibland med en notering som visar att det rör sig om ett hatbrott. Ärendets karaktär kan även delges åklagaren muntligt. Enligt åklagare vore en tydlig märkning av ärendet i någon form önskvärd. I Kalmar län förekom tidigare år fler hatbrott än under Det fanns flera olika grupperingar, ofta med högerextrem inriktning, som förekom i hatbrottsärenden. Det gör att myndigheten upparbetat en tämligen god kompetens kring hatbrott. Det skapades även en lathund för att underlätta för medarbetarna vid bedömning och klassificering av hatbrott. De nyutbildade poliser som rekryterats till polismyndigheten har fått utbildning om hatbrott på PHS. FU-ledare vid utredningsteamen anser att de har förmågan att uppdaga och bedöma hatbrott. De har också god kännedom om gällande rutiner gentemot åklagarna. Utredningsteamen hanterar även spaningsärenden, det vill säga ärenden med okänd gärningsman. Kända utvecklingsområden är brottssamordning och forensisk analys. Den fortlöpande kompetensutvecklingen vid utredningsenheterna säkerställs bland annat genom utvecklingssamtal. Varje månad sker uppföljning av arbetet via ärendedialog. Polismyndigheten har enligt Brå haft 82 hatbrottsärenden under Jämförelsen med sökning i RAR visar att 116 ärenden markerats som hatbrott under Ett fåtal av dessa har identifierats för utredning i den interna processen. En analys vid polismyndigheten pekar på bristande kvalitet i dessa anmälningar. En stor del av dessa ärenden sak nar bakomliggande hatbrottsmotiv och har felaktigt markerats med J i RAR-anmälan Brottsförebyggande arbete Det finns ingen utpekad funktion eller person som utvecklar och upprätthåller någon dialog med grupper i samhället som riskerar att bli utsatta för hatbrott. Kalmar kommun hade under en tid en hatbrottsjour. En medarbetare vid polismyndigheten fungerade som kontaktperson till jouren. Myndigheten har ett brottsoffer- och personsäkerhetsteam (BOSAM/PST). De två brottsoffersamordnarna fungerar även som personsäkerhetshandläggare. Ytterligare en resurs ansvarar för myndighetens personsäkerhetsarbete. Brottsoffersamordnarna läser alla ärenden som inkommer till myndigheten för att ha kontroll på inflödet. BOSAM/PST har dialog med IB eftersom FUledarna i den funktionen har kontroll på hela inflödet. Brottsoffersamordning initieras genom att en utredare tar kontakt med gruppen. Ett krav är att en riskbedömning upprättats för att beslut ska kunna fattas om fortsatta åtgärder. För att få denna process att fungera bedriver BOSAM/PST lokal utbildning och föreläser i samband med olika enheters arbetsplatsträffar (APT). Vid dialog framkommer att BOSAM/PST inte har hanterat några hatbrottsärenden Inspektionsgruppens iakttagelser Inspektionsgruppen noterar att hatbrott inte har prioriterats ur ett strategiskt perspektiv. Inspektionsgruppen har inte kunnat identifiera något gemensamt forum för FU-ledare där arbetsprocesser och rutiner diskuteras. Ett sådant forum skulle vara en framgångsfaktor i arbetet med att skapa enhetliga bedömningar och en enhetlig handläggning. IB är lokaliserade på flera orter inom polismyndigheterna Kalmar och Kronoberg. Inspektionsgruppens uppfattning är att myndigheten i och med detta ännu inte uppnått en enhetlighet i att samordna och kvalitetssäkra patrullernas avrapporteringar. Avsaknaden av en process för tydlig brottssamordning och forensisk analys gör att det finns en uppenbar risk för att hatbrottsärenden inte identifieras. Inspektionsgruppen noterar att polismyndigheten

17 Iakttagelser 17 avdelningen, alla på samma organisatoriska nivå. Övergripande ledning finns vid enheten för Taktisk Ledning (TL). Chefen för TL är också s.k. processledare för BF- och UL-verksamheten. Chefen för TL är ordförande i myndighetens OLG (MOLG) och tillika ordförande i Regionala OLG (ROLG). Utöver dessa avdelningar finns även en stabsavdelning innehållande alla stödfunktioner inom service och gemensam verksamhet. Hatbrott finns med i polismyndighetens verksamhetsplan. Myndighetsledningen prioriterar hatbrott i styrdokumenten för att visa den strategiska inriktningen, både för operativ verksamhet och ur ett kompetensutvecklingsperspektiv. I systemstöd för dokumentation av operativ polisverksamhet (Pum-A) finns övergripande inriktningsbeslut och beslut om planlagd linjeverksamhet med koppling till hatbrott för Risken att utsättas för hatbrott utgör en del av vardagen för många människor i Skåne och polismyndigheten fokuserar därför på hatbrott. Myndighetsledningen bedömer att det är viktigt för Polisens förtroende att myndigheten bedriver ett aktivt och strukturerat arbete mot hatbrott. Frågan är hela tiden aktuell och det finns ett tydligt engagemang i ledningen och bland medarbetarna. Myndighetsledningen anser att budskapet om hur hatbrott ska hanteras har nått ut till medarbetarna och ser också värdet av att påverka de egna värderingarna på området. Vid TL finns specialister inom olika områden, exempelvis vid brottsoffersamordning, och TL leder och styr genom att samla sådan kompetens till sin enhet. Genom inrättandet av en mångfaldssamordnare vid stabsavdelningen utvecklas också myndighetens kommunikation, både internt och externt, på området. Myndighetens operativa ledningsgrupp har beställt underlag för planering av operativt arbete hos Kut. Vid Kut finns god kompetens om enskilda gärningsmän och grupperingar som bedöms ha motiv att begå hatbrott. Särskilt utpekade handläggare ansvarar för olika delar av underrättelsebeargenomfört ett antal åtgärder i syfte att säkerställa att de initiala utredningsåtgärderna genomförs med hög kvalitet. Yttre personal förefaller ha de förutsättningar som krävs. Inspektionsgruppen anser att det är anmärkningsvärt att den yttre personalen upplever skillnader i förundersökningsledningen i samband med kvalitetssäkring av arbetet. Införandet av en checklista för kvalitetssäkring kan vara en nyckel till framgång i dialogen. Inspektionsgruppen bedömer att det finns skillnader i kompetensnivå hos vissa nyckelfunktioner. Dessa bedöms möjliga att överbrygga genom en strukturerad utbildningsinsats. BOSAM/PST bedöms fungera väl i myndigheten. Även om resursen är begränsad så upprätthålls en aktiv dialog med utredande enheter. Det finns rutiner för att kunna initiera fördjupade analyser i samverkan med Kut. Inspektionsgruppen noterar att BOSAM/PST inte handlagt något hatbrottsärende ur ett brottsoffer- eller personsäkerhetsperspektiv. Inspektionsgruppen konstaterar att kännedomen om åklagarkammarens särskilt utpekade hatbrottsåklagare är låg. Genom kontakten med hatbrottsåklagaren har polismyndigheten tillgång till god kompetens vid frågeställningar kring klassificering och utredning av hatbrott. Avsaknaden av särskilt utpekade hatbrottsutredare kan indikera en skillnad i prioritering av hatbrott mellan polis och åklagare. Avslutningsvis konstaterar inspektionsgruppen att myndigheten samverkar med Polismyndigheten i Kronobergs län på hatbrottsområdet. 5.3 Polismyndigheten i Skåne Anställda: cirka Hatbrott 2011 enligt Brå: 733 Anmälda hatbrott 2011 per invånare enligt Brå: Ledning och styrning Myndigheten är en av tre polisiära storstadsmyndigheter i Sverige. Organisationen är uppdelad i fem polisområden, länskriminalen och länsoperativa

18 Tillsynsrapport 2013:4 18 betningen. En funktion har inrättats för spaning och säkrande av material på Internet, en arena som är välkänd för hatbrottsyttringar i olika former. Delgivning av underrättelser sker i huvudsak via rapporter och Kut-info Polisens nationella utredningskoncept Vid kriminaljoursektionen (KJ) i Malmö finns IB, FU-ledare, särskilda utredningsledare (SUL) och LOKUS. Beslaghantering och arrestantbevakning ingår också i KJ:s verksamhetsansvar. Att samlokalisera flera funktioner är en framgångsfaktor. Patruller i Malmö avrapporterar i KJ:s lokaler. Närheten till SUL skapar möjlighet att kvalitetssäkra patrullernas avrapportering. IB hanterar hela inflödet av anmälningar och utgör på så sätt en trattfunktion i granskningen. Skrivelser, besöks-, polisens kontaktcenter (PKC)- eller patrullanmälan styrs till OP/SUL som granskar och bedömer anmälan. OP/SUL fördelar sedan ärenden för handläggning. OP/SUL har ett antal utredare till sitt förfogande. FU-ledare kvalitetssäkrar patrullernas avrapportering. På så sätt kan kompletterande frågor ställas för att försöka identifiera eventuella hatbrott. Vid KJ finns även en funktion för brottssamordning (BSO). FU-ledare vid BSO analyserar flödet i syfte att hitta eventuella samband mellan olika ärenden. Vid BSO handläggs även ärenden med okänd gärningsman. Målet med handläggningen är att sortera ut anmälningar där det kan finnas möjligheter att få fram en skäligen misstänkt person. BSO har väl upparbetade kanaler till Kut både för att förmedla och ta del av underrättelser. FU-ledarna har mycket god kännedom om brottsligheten i området och vissa har deltagit vid den interna utbildningen om hatbrott för några år sedan. När ett hatbrott identifieras fördelas ärendet till hatbrottsgruppen där en utpekad hatbrotts-sul har två speciellt utpekade hatbrottsutredare tillgängliga. Polismyndigheten har under hösten 2012 inrättat en så kallad hatbrottstelefon vilken innebär ökade möjligheter att anmäla hatbrott för de personer som av någon anledning tvekar att göra anmälan genom de mer traditionella kanalerna. Förhoppningen är att myndigheten på detta sätt ska få in fler anmälningar om hatbrott. Hatbrottstelefonen hanteras av medarbetare vid hatbrottsgruppen. Förutsättningar finns för att vidta förstahandsåtgärder av god kvalitet. Patrullerna har tillgång till anpassad utrustning för platsundersökning och dokumentation. LOKUS kan biträda vid platsundersökningar och vid grova brott eller speciella händelser kan kriminaltekniker anlitas. Åklagarmyndigheten har två utpekade hatbrottsåklagare som bedömer att antalet hatbrottsärenden ökar men att det fortfarande handlar om ett relativt lågt antal. Inflödet har minskat sedan FAP ändrades den 1 juni Förändringen innebär att polisen numera leder förundersökningar i hatbrottsärenden som är av enkel beskaffenhet och där gärningsmannen är okänd. Utredningsverksamheten fungerar bra. De utpekade hatbrottsutredarna som har särskild kompetens på området medverkar till detta. Det har också ett stort värde att de utpekade hatbrottsutredarna samverkar med de externa aktörerna, sannolikt har det effekt på förtroendet hos de som anmäler brotten. Personal i yttre tjänst har god kompetens och är uppmärksamma på hatbrott. Genom den kvalitetssäkring som är en del av avrapporteringen pågår ett kontinuerligt lärande i vardagen Brottsförebyggande arbete Närpolischefen i Malmö city är kontaktperson till judiska och romska grupper. Närpolischefen ingår även i Dialogforum ett lokalt forum för olika aktörer som skapats för att utveckla dialogen kring integrations- och mångfaldsfrågor. Myndighetsansvarig brottsoffersamordnare vid enheten TL fungerar även som processledare för brottsofferarbetet. Utöver centralt placerad brottsoffersamordnare finns brottsofferhandläggare vid lokala enheter. Samverkan sker med kommunerna rörande hantering av brottsoffer som är i behov av stöd eller skydd av kommunala funktioner. Brottsoffersamordnarna anser att de är en viktig

19 Iakttagelser 19 resurs i utredningsarbetet. Genom att erbjuda brottsofferstöd och skydd försöker samordnarna att öka förutsättningarna för brottsoffren att ta sig igenom hela processen från anmälan till åtal och förhandling i domstol. Övergripande mål är att nå lagföring i så stor omfattning som möjligt. BOSAM följer även upp ärenden gällande kontaktförbud och har en dialog med åklagaren i vissa lägen när problembilder kring brottsoffer noteras. Polismyndigheten har skapat rutiner för uppföljning av antalet anmälda hatbrott. Utvecklingen under de tre senaste åren visar en ökning av antalet anmälda brott med 35% beräknat på utfallet 2011 jämfört med Prognosen för 2012 visar en minsk ning av antalet anmälda hatbrott. Den största delen utgörs av hatbrott med främlingsfientliga inslag följt av antisemitistiska hatbrott. De brottskategorier som är vanligast är ofredande, hets mot folkgrupp och olaga hot. Inom polismyndigheten i Skåne är det polisområde Malmö som har den övervägande största delen av antalet anmälningar Inspektionsgruppens iakttagelser Inspektionsgruppen noterar att myndighetsledningen fokuserar på hatbrott, både ur strategiskt och operativt perspektiv. Inspektionsgruppen konstaterar att det finns ett tydligt budskap från myndighetsledningen till medarbetarna. Detta är positivt och en förutsättning för att arbetet ska utvecklas i rätt riktning. Samtidigt noterar inspektionsgruppen att hatbrottsgruppens arbete i huvudsak rör Malmö. Det är viktigt att arbetssättet får genomslag i hela myndigheten. Myndighetsledningen har tagit beslut om att ytterligare förstärka förmågan att hantera hatbrott. Detta ska bland annat ske genom en utbildningsinsats som inleds Vid Kut finns god kompetens inom området och denna används av MOLG som gör direkta beställningar hos Kut:en. Vid Kut utvecklas också arbetet mot hatbrott, bland annat genom den grupp för spaning på Internet som inrättats. Inspektionsgruppen anser att polismyndigheten bedriver en väl strukturerad förundersöknings- ledning med tydlig ansvarsfördelning och tydliga gränssnitt. Hatbrottsärenden fördelas till en särskilt utpekad FU-ledare och utredare med hatbrottskompetens vilket ger goda förutsättningar att driva ärendet vidare. Förundersökningsdialogen med särskilt utpekade hatbrottsåklagare underlättas av den väl strukturerade arbetsprocessen. BSO vid myndigheten analyserar inflödet av ärenden fortlöpande. Inspektionsgruppen anser att man vid myndigheten lagt stor vikt vid att få både den förebyggandeoch utredande processen att fungera väl. Kontrollen över anmälningsflödet är god. Inspektionsgruppen uppfattar att dialogen med Kut fungerar bra. Det faktum att en hatbrottstelefon inrättats kan innebära att mörkertalet för hatbrott minskar. Det är möjligt att de som utsatts för hatbrott gör en anmälan om de vet att de möts av någon med god kännedom om hatbrott. Samtidigt vill inspektionsgruppen uppmärksamma risken med att myndigheten skapar andra kanaler för anmälningar än de traditionella via till exempel I takt med att ett särskilt nummer, i detta fall kopplat till en speciell mobiltelefon, blir känt så kommer sannolikt också belastningen på den ingångskanalen att öka. Mot bakgrund av att hatbrottstelefonen endast är bemannad med en person finns det en risk för att den avsatta resursen inte kommer att räcka till i den takt trycket eventuellt ökar på denna kanal, men också för att myndigheten blir sårbar eftersom verksamheten vilar på en nyckelperson. Inspektionsgruppen noterar att myndigheten bedriver ett aktivt brottsofferarbete. En framgångsfaktor är sannolikt att processägaren för brottsofferarbetet är placerad vid TL och således nära myndighetsledningen. På så sätt kan arbetet styras och ledas på ett effektivt sätt. Även BOSAM är involverade i hatbrottsfrågor. Inspektionsgruppen noterar ett uttalat övergripande mål för hatbrott ökad lagföring genom aktivt stöd av brottsoffer genom hela processen. Det är inspektionsgruppens bedömning att detta utan tvekan underlättas genom den fortlöpande dialog som BOSAM upprätthåller med externa aktörer. Här kan särskilt framhållas de avtal som upprättats med kommunerna.

20 Tillsynsrapport 2013: Polismyndigheten i Värmlands län Anställda: cirka 600 Hatbrott 2011 enligt Brå: 135 Anmälda hatbrott 2011 per invånare enligt Brå: Ledning och styrning Myndigheten är uppdelad i fyra polisområden med Arvika, Torsby, Kristinehamn och Karlstad som huvudorter. Målet är att vid dessa huvudorter bygga en polisiär infrastruktur som är hållbar över tid. Centralt finns en myndighetsstab och en operativ avdelning. Operativa avdelningen består av två delar, territoriell (geografisk) och funktionell (funktionsbaserad). Vid operativa avdelningen finns en stab samt länsgemensamma enheter. Länet gränsar mot Norge och polismyndigheten samverkar dagligen med den norska polisen. Myndigheten försöker ligga i fas med samhällsutveckling och nya uppgifter för att inte avstanna i utvecklingen. För att styra detta har myndigheten skapat Vision 2014 som bland annat berör förutsättningarna av att ha god ledning och operativ förmåga. Hatbrott finns inte med i myndighetens verksamhetsplan för Tidigare länspolismästare beställde en rapport av Kut gällande hatbrott i Värmland. Rapporten utgjorde underlag för beslut om genomförande av ett antal kompetenshöjande åtgärder som omfattade alla medarbetare. Både SLG och OLG tar fortlöpande del av Kut:s rapporter och lägesbilder, vidare delges underrättelser vid ett dagligt länsövergripande så kallat fördelningsmöte. Underrättelsematerial delges även via Kut-info. Kut bedömer att det förekommer hatbrott med främlingsfientliga förtecken i grupperingar som varit kända under en tid i länet. I de kända grupperingarna finns bland annat nynazister. Därutöver förekommer hatbrott även som problembild mellan etniska grupper i länet. Uppföljning sker av den information om hatbrott som Brå tillhandahåller. Vid Kut har nyligen inrättats en funktion för Internetspaning och säkring av material ur bevishänseende. Vissa platser på Internet är kända forum för främlingsfientliga yttringar. Polismyndigheten har en tydlig organisation för FU-ledning. Delegationsordningen som reviderats i närtid är också tydlig. Anmälningar granskas av jourhavande FU-ledare vid KJ som utgör myndighetens tratt för inkommande ärenden. Brottsamordning sker i huvudsak vid KJ. Brottstrender och brott med eventuell koppling till varandra identifieras. En stor del av inkommande ärenden direktavskrivs och är efter detta inte föremål för vidare analys. Efter initial granskning och handläggning fördelas ärenden till respektive polisområde eller länsgemensam enhet såvida FUledaren inte bedömer att KJ ska bereda ärendet vidare eller vidta andra utredningsåtgärder. Tillgängligheten på jourhavande FU-ledare är god, arbetstidsplaneringen bygger på ett schema som skapar täckning dag och kväll under veckodagar samt förstärkning kväll/natt under fredag lördag. När jour-fu-ledare inte är i tjänst träder VB i deras ställe. Patrullerna anser dock att VB inte har samma kompetens på området som jour-fu-ledarna. Ärendefördelning baseras på geografisk plats där brottet begåtts brottsforum. Det finns inga särskilt utpekade hatbrottsutredare eller FU-ledare för hatbrott. Det finns ingen rutin i DurTvå för markering av hatbrottsärenden. En funktion som forensisk analytiker har inrättats. Där analyseras inflödet för att hitta eventuella samband mellan ärenden. Den forensiske analytikern har inte tillgång till underrättelser i sitt arbete. Myndigheten har under några år arbetat med ett koncept där nyutexaminerade poliser gör en så kallad sjätte termin på en utredningsenhet. Detta har medfört en medvetenhet om vikten av att förstahandsåtgärderna är kvalitativt bra och så uttömmande som möjligt. Patruller kontaktar FU-ledare vid KJ för stöd i arbetet med förstahandsåtgärder. Alla nya poliser

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se Kriminalteknisk strategi med handlingsplan www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm ISBN: 978-91-89475-73-1 Diarienr.: POA-470-7282/08 Upplaga: 1 000 ex juni 2007 1 000 ex

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11)

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Utdrag från den särskilde utredarens beslut om huvuddragen i den nya polismyndighetens detaljorganisation 2014-05-15 1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Närmare medborgarna

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Polismyndigheternas handläggning av arbetsmiljöbrott

Polismyndigheternas handläggning av arbetsmiljöbrott Tillsynsrapport 2013:13 Polismyndigheternas handläggning av arbetsmiljöbrott Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 3 Sammanfattning Inspektionen har undersökt polismyndigheternas handläggning av arbetsmiljöbrott

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas hantering av våld i offentlig miljö

Uppföljning av polismyndigheternas hantering av våld i offentlig miljö Tillsynsrapport 2013:14 Uppföljning av polismyndigheternas hantering av våld i offentlig miljö Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 3 Sammanfattning Rikspolisstyrelsen genomförde en inspektion av våld i

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

Inspektion av polismyndigheternas förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid

Inspektion av polismyndigheternas förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid Inspektion av polismyndigheternas förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid Inspektionsrapport 2012:1 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Mars 2012 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

Uppföljande inspektion av polismyndigheternas handläggning av brottsofferfrågor

Uppföljande inspektion av polismyndigheternas handläggning av brottsofferfrågor Uppföljande inspektion av polismyndigheternas handläggning av brottsofferfrågor Inspektionsrapport 2012:6 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet juli 2012 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 Underlag för diskussioner i arbetsgrupper HÄR ÄR VI I ARBETET I och med att inriktningsbeslutet fattades i oktober 2013 är fas 3 och 4 avslutat. Ungefär

Läs mer

Hanteringen av mängdbrott

Hanteringen av mängdbrott RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott en kärnuppgift för polis och åklagare ISBN 978 91 786 218 2 RiR 2010:10 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen Justitiedepartementet Datum: 2010-05-20

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Utgivare Produktion Beställning fler exemplar Dnr Tryck Upplaga Grafisk form Foto Polismyndigheten i Västmanlands län Box 9 721 03 Västerås Kommunikationsenheten Controllerenheten

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Polismyndigheten består av: 85 90 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner 1 nationell operativ avdelning 1 nationellt forensiskt centrum 6 gemensamma

Läs mer

Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:3 Införandet av PUST en uppföljning. Cecilia Woxblom

Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:3 Införandet av PUST en uppföljning. Cecilia Woxblom Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:3 Införandet av PUST en uppföljning Cecilia Woxblom Införandet av PUST en uppföljning 2 Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:3 Införandet

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Inspektion av Polisens kontaktcenter

Inspektion av Polisens kontaktcenter Inspektion av Polisens kontaktcenter (PKC) Inspektionsrapport 2011:5 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Oktober 2011 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: STA-128-3420/10

Läs mer

Polisanmälda hatbrott med antiromska motiv

Polisanmälda hatbrott med antiromska motiv Printed by Media-Tryck, Lund University 2015 Polisanmälda hatbrott med antiromska motiv en studie av polisens utredningsåtgärder ISABEL SCHOULTZ RÄTTSSOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET LUNDS

Läs mer

Tillsynsrapport Våldtäkt mot vuxen

Tillsynsrapport Våldtäkt mot vuxen 1 Tillsynsrapport Våldtäkt mot vuxen Kvaliteten i den brottsutredande verksamheten Tillsynsrapport 2012:4 Utvecklingscentrum Göteborg 2012-11-21 (dnr ÅM-A 2012/0821 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning s regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2014-05-08 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i s författningssamling (ÅFS) gällande författningar... 3 2 Riktlinjer

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå

Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå avdelning Produktion: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: POA-400-1222/09 Omslagsfoto: Denny Lorentzen, mobila enheten på

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning Åklagarmyndighetens regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2015-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) gällande

Läs mer

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten

Läs mer

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON 20 SAMBANDET 4 2012 VASSA PÅ MILJÖBROTT Miljöbrott innebär en bredd av ärenden. Under 2012 har det bland annat inneburit ett oljeutsläpp samt ett

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Ökad effektivitet och förbättrad samverkan vid handläggning av mängdbrott

Ökad effektivitet och förbättrad samverkan vid handläggning av mängdbrott Ökad effektivitet och förbättrad samverkan vid handläggning av mängdbrott REDOVISNING I MAJ 2010 AV ETT REGERINGSUPPDRAG TILL RIKSPOLISSTYRELSEN, ÅKLAGARMYNDIGHETEN OCH DOMSTOLSVERKET Utgivare: Rikspolisstyrelsen/Domstolsverket/Åklagarmyndigheten

Läs mer

Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer

Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-12-11 Dnr 177-2012 Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Rapport 2015:9. Brå-Lean. Försöksprojekt för ökad uppklaring av mängdbrott

Rapport 2015:9. Brå-Lean. Försöksprojekt för ökad uppklaring av mängdbrott Rapport 2015:9 Brå-Lean Försöksprojekt för ökad uppklaring av mängdbrott ISSN 1100-6676 ISBN 978-91-87335-43-3 URN:NBN:SE:BRA-593 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Anna Eksten Omslag: Lotta Sjöberg

Läs mer

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten Delrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 ---

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 --- Talmanus till PowerPointpresentationen: Vägen till en polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021 Bild 1 --- Bild 2 Säkerhetspolisen ingår inte i reformen utan kommer att vara en egen myndighet efter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 A191-1275/07

VERKSAMHETSPLAN 2008 A191-1275/07 A191-1275/07 VERK SAM HETS PLAN 2008 1 1. Inledning En planering för goda resultat Polisstyrelsen har i Verksamhetsplan 2008 lagt fast viktiga mål för polisarbetet i Jönköpings län. Den är ett uppdrag

Läs mer

Chef till Nationellt forensiskt centrum

Chef till Nationellt forensiskt centrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till Nationellt forensiskt centrum Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Inspektion av polis - myndig heternas hantering av rutiner vid bl.a. riskanalyser

Inspektion av polis - myndig heternas hantering av rutiner vid bl.a. riskanalyser Inspektion av polis - myndig heternas hantering av rutiner vid bl.a. riskanalyser Inspektionsrapport 2010:8 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Oktober 2010 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Djurskyddspolisen i Stockholms län

Djurskyddspolisen i Stockholms län Djurskyddspolisen i Stockholms län Den här satsningen leder till mindre lidande för både människor och djur. Det går att använda flera mjuka instrument som förelägganden och tillsyn. Det gör att vi kan

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Polismyndigheten i Örebro län

Verksamhetsplan 2013. Polismyndigheten i Örebro län Verksamhetsplan 2013 Polismyndigheten i Örebro län Utgivare Polismyndigheten i Örebro län Datum 18 december 2012 Textbearbetning Jan Mill, Annelie Finnebäck Utvecklings- och planeringsenheten Grafisk layout

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Op5 Utvecklingsverksamheten

Op5 Utvecklingsverksamheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Op5 Utvecklingsverksamheten Delrapport etapp 1;2 15 december 2013 1 Innehåll OP 5. Rapport. Första etappen del 2... 2 Projektets genomförande...

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Inspektion av polismyndigheternas

Inspektion av polismyndigheternas Inspektion av polismyndigheternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet Innehåller bilaga om vägledning avseende polisiära åtgärder i samband med förverkande av utbyte

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Rapport 2007:17. Hatbrott 2006. En sammanställning av polisanmälningar med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv

Rapport 2007:17. Hatbrott 2006. En sammanställning av polisanmälningar med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv Rapport 2007:17 Hatbrott 2006 En sammanställning av polisanmälningar med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv Hatbrott 2006 En sammanställning av polisanmälningar med

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2015-06-16 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) Remissyttrande Sida 1 (7) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Ju2009/834/Å Justitiedepartementet (Ju/Å) 103 33 Stockholm Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Inspektion av polismyndigheternas förmåga att handlägga IT-brott

Inspektion av polismyndigheternas förmåga att handlägga IT-brott Tillsynsrapport 2014:2 Inspektion av polismyndigheternas förmåga att handlägga IT-brott Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 1 Sammanfattning Rikspolisstyrelsen (RPS) beslutade den 2 april 2013 att genomföra

Läs mer