Inspektion av polismyndigheternas förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid

Transkript

1 Inspektion av polismyndigheternas förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid Inspektionsrapport 2012:1 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Mars 2012

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: STA /10 Omslagsfoto: Anders Lundmark Grafisk form: Alenäs grafisk Form Upplaga: 100 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2012

3 innehåll Sammanfattning Inspektionen har undersökt polismyndigheternas förmåga att under icke-kontorstid genomföra utredningsåtgärder med tillämpning av Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Undersökningen har i huvudsak omfattat myndigheternas resursanvändande och organisatoriska utformning samt om arbetet bedrivs effektivt och rättssäkert med hög kvalitet. De fyra väsentliga och prioriterade områden i PNU har varit i fokus vid inspektionen. Dessa områden handlar om initiala utredningsåtgärder, förundersökningsledning (FU-ledning), brottssamordning och kriminaltekniska åtgärder. Inspektionen har även inriktas mot hur verksamhetens behov av bemanning över tid fastställts och vad som ligger till grund för gjorda bedömningar. Även tillgången till och samordningen av utredningsstöd, brottssamordning och kriminalteknisk kompetens under icke-kontorstid har undersökts. I de fall det under icke-kontorstid inträffat grova brott eller då det finns ärenden med frihetsberövade genomför polismyndigheterna utredningsåtgärderna väl. Däremot behöver polismyndigheterna vidta åtgärder för att nå en effektiv styrning av verksamheten och en planering av resurserna för att i tillräcklig mån kunna utföra utredningsåtgärder även i andra ärenden under icke-kontorstid och med tillämpning av PNU. Därför är det viktigt att det inte är arbetstidens förläggning som styr vilka arbetsuppgifter som kan utföras, utan att det istället är behovet av att kunna vidta tillräckliga utredningsåtgärder i närmare anslutning till brottet som är styrande. Detta förutsätter att det finns en grundligt genomförd analys av vad som krävs för att skapa en verksamhetsanpassad arbetstid. Analysen ska därefter ligga till grund för dimensioneringen av kvalificerad FU-ledning, utredningsstöd, brottssamordningsfunktioner och kriminalteknisk kompetens. Myndigheterna ska säkerställa att kompetens finns för att utföra ålagda uppdrag och nå uppsatta mål. Utifrån ett strategiskt arbete med kompetensförsörjningen kopplat till verksamhetsbehovet ska inriktningen och åtgärderna sammanställas i en kompetensförsörjningsplan. Endast en av de inspekterade myndigheterna har i tillräcklig omfattning prioriterat ett strategiskt arbete med kompetensförsörjningen och tagit fram en kompetensförsörjningsplan. Mängdbrotten som negativt påverkar många människors vardag och skapar otrygghet är Polisens största verksamhetsområde. De flesta mängdbrott kan ofta utredas i direkt anslutning till att brottet inträffat eller anmäls. Därför är tillgången till en aktiv FU-ledning med hög kvalitet avgörande för en effektiv brottsbekämpning. Förundersökningsledaren (FU-ledaren) ska aktivt leda och ge direktiv i brottsutredningar samt ansvara för att dessa granskas och kvalitetssäkras. Därutöver ska FU-ledaren ansvara för att återkoppling ges till den utredande personalen. En systematisk återkoppling syftar till att undvika brister i initiala delar av utredningen vilket annars kan leda till onödigt merarbete och försämrade möjligheter att klara upp brotten. Den som leder en förundersökning har det fulla ansvaret för den och ska se till att utredningen bedrivs effektivt. Trots att problemen är uppenbara med att uppnå tillräcklig FU-ledarkompetens under delar av dygnet och även under brottsfrekvent tid saknas det en systematisk samordning av kompetensen med angränsande län. Inspektionsgruppen har noterat att den kriminaltekniska kompetens som utgörs av lokala brottsplatsundersökare (LOKUS) inte samordnas i tillräcklig omfattning varpå den inte nyttjas fullt ut. En konsekvens av att ansvaret för brottsplatsundersökningar i stor utsträckning därmed åvilar den yttre personalen, är att det inte alltid finns tillräcklig kompetens och tid för att utföra undersökningen effektivt och ändamålsenligt. Detta leder till försämrade möjligheter att klara upp brotten. En annan konsekvens är att möjligheterna försämras för brottsanalys och forensisk analys då säkring av spår och beskrivningar av tillvägagångssätt inte görs i tillräcklig omfattning och med tillräcklig kvalitet. Brottssamordningen är främst inriktad på ärendesamordning inom den egna myndigheten. Brottsanalys och forensisk analys har inte utvecklats i tillräcklig omfattning. Systematik saknas och samordning med angränsande län förekommer inte annat än i undantagsfall. Då mängdbrott av seriekaraktär ofta sker snabbt och över länsgränserna är det därför särskilt angeläget att säkerställa att omedelbara åtgärder också kan vidtas i mängdbrottsärenden av seriekaraktär, oavsett tidpunkt på dygnet. Därför behöver samverkansformerna och systemstöden för brottssamordning med brottsanalys och forensisk analys utvecklas och etableras. Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid 3

4 innehåll Förkortningar ATA/Polis Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar BF Brottsförebyggande arbete BrottsBAS Organisatorisk enhet med inriktning på FU-arbetsledning, brottssamordning och utredning vid polismyndigheten i Hallands län Cåbra Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem DurTvå Datoriserad utredningsrutin IT-baserat verktyg till stöd i utredningsarbetet FUK Förundersökningskungörelse (1947:948) FU-ledare Förundersökningsledare FU-ledning Förundersökningsledning HK/EA Huvudkontoret ekonomiavdelningen vid RPS HK/POA Huvudkontoret polisavdelningen vid RPS IB Inre befäl IG Ingripandeverksamhet IKA Rapport innehållande inventering, kartläggning och analys inför inspektionsbeslut IM IT-stöd och rutiner för anmälan via internet KUT Kriminalunderrättelsetjänst LKC Länskommunikationscentralen LKJ Länskriminaljouren LOKUS Lokala brottsplatsundersökare LUL Lag (1964:167) om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare MR Misstankeregistret innehåller uppgifter om skäligen misstänkta för brott OLG Operativa ledningsgruppen, forum för planering och beslut om polisens operativa inriktning och mål PKC Polisens kontaktcenter PNU Polisens nationella utredningskoncept PUM Polisens underrättelsemodell PUM-A PUM-Applikationen, verktyg för dokumentation av operativ polisverksamhet PUST Polisens utredningsstöd, metod och IT-stöd för utredning av vissa brott i nära anslutning till brottet RAR Rationell Anmälans Rutin, Polisens ärendehanteringsrutin för brottsanmälningar RB Rättegångsbalken (1942:740) RF Regeringsformen RPS Rikspolisstyrelsen SKL Statens kriminaltekniska laboratorium SYDSAM Samverkansområde mellan polismyndigheterna i Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar VB Vakthavande befäl YB Yttre befäl 4 Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid

5 innehåll Begrepp som används i rapporten Uppdrag och genomförande Uppdraget...8 Inspektionens inriktning...8 Genomförandet...8 Disposition Bakgrund Inventering, kartläggning och analys Rättslig reglering Styrdokument Inspekterade polismyndigheter Inledning Polismyndigheten i Dalarna Organisation m.m Bemanning, arbetstidsförläggning och resurser Kompetens Resultat Inspektionsgruppens iakttagelser Polismyndigheten i Västmanlands län Organisation m.m Bemanning, arbetstidsförläggning och resurser Kompetens Resultat Inspektionsgruppens iakttagelser Polismyndigheten i Västerbottens län Organisation m.m Bemanning, arbetstidsförläggning och resurser Kompetens Resultat Inspektionsgruppens iakttagelser Polismyndigheten i Kronobergs län Organisation m.m Bemanning, arbetstidsförläggning och resurser Kompetens Resultat Inspektionsgruppens iakttagelser Polismyndigheten i Hallands län Organisation m.m Bemanning, arbetstidsförläggning och resurser Kompetens Resultat Inspektionsgruppens iakttagelser Särskilda iakttagelser Undersökning av åtgärder bostadsinbrott under icke-kontorstid Polisens kontaktcenter (PKC) Inspektionsgruppens överväganden Inspektionsgruppens rekommendationer Rekommendationer till polismyndigheterna Rekommendationer för utveckling genom Rikspolisstyrelsen Bilaga direktiv... 32

6 Begrepp som används i rapporten Brottssamordning Ett effektivt brottsutredande arbete kräver att utredningarna samordnas. Enligt PNU ska det finnas en brottssamordningsfunktion vid en polismyndighet eftersom utredningsverksamheten ofta brister i samordning av utredningar och inte i tillräcklig utsträckning använder befintlig information i det operativa arbetet. Detta gäller särskilt vid utredningar av mängdbrott. I brottssamordningsuppgiften ingår främst ärendesamordning, operativ brottsanalys av mängdbrott och forensisk analys. Ärendesamordning innebär att alla ärenden med samma gärningsman samordnas för att ledas av en FU-ledare och handläggas vid samma organisatoriska enhet av samma utredare. Den operativa brottsanalysen syftar till att upptäcka brottsmönster för att kunna angripa seriebrottslighet. Detta sker genom att analysera ärenden utan skäligen misstänkt i syfte att hitta mönster såsom signalementsuppgifter, tillvägagångssätt och trender. Forensisk analys innebär att jämförande analyser görs mellan olika tillvägagångssätt och mellan olika spår. Spår från okända gärningsmän jämförs med spår från andra brottsplatser. Brott med gemensamma nämnare grupperas med hjälp av exempelvis DNAspår, fingeravtryck och verktygsspår samt jämförelser av kemiska sammansättningar i narkotikapreparat och särdrag vid förfalskningsbrott. Dagtid Avser normalarbetstid enligt lydelsen i ATA/Polis 7 2d d.v.s. måndag fredag klockan Förundersökningsledning Tillgången till en aktiv FU-ledning med hög kvalitet är avgörande för en effektiv brottsbekämpning. FUledarfunktionna ska vara en renodlad, myndighetsgemensam resurs med en långtgående delegation i fråga om beslutsbefogenheter i de brott där Polisen leder förundersökningar. FU-ledarna ska tjänstgöra under brottsfrekvent tid, ha en hög kompetens och ha utredningsresurser till sitt förfogande. De ska aktivt leda och ge direktiv i brottsutredningar samt ansvara för att dessa granskas och kvalitetssäkras. Dessutom ska FU-ledaren ansvara för att återkoppling ges till berörd personal. Icke-kontorstid Annan tid än dagtid. Initiala utredningsåtgärder Mängdbrotten ska handläggas effektivt genom att utredningsarbetet påbörjas i direkt anslutning till att brottet inträffar eller anmäls. Personalen i yttre tjänst är brottsutredare på brottsplatsen och inleder utredningen genom att vidta utredningsåtgärder såsom att säkra spår och höra vittnen så fort som möjligt. Förenklade utredningsförfaranden ska användas i alla situationer där det är tillämpbart. Kriminaltekniska åtgärder Den kriminaltekniska verksamheten utgör en betydelsefull del av PNU. Detta betyder att det ska bedrivas en likvärdig kriminalteknisk verksamhet utifrån en nationell standard inom Polisen och den ska utföras planlagt och underrättelselett i enlighet med Polisens underrättelsemodell (PUM). Vid varje polismyndighet ska det finnas tre kompetensnivåer för den kriminaltekniska verksamheten där yttre polis och LOKUS ska ha tillgång till handledning från nivån över den egna. Kunskaper och utrustning ska finnas hos den yttre personalen för att säkra vanligt förekommande spårtyper som fingeravtryck, skospår, biologiska spår och verktygsspår. Utbildning ska öka insikten om behovet av kvalitetssäkrade rutiner redan i förstahandsåtgärderna. Samtliga poliser ska ha kunskaper för att skydda känsliga spår i avvaktan på annan kompetens. De ska också kunna göra en preliminär bedömning av gärningsmannens tillvägagångssätt. Ansvaret för utbildningen ska ligga på den tekniska roteln vid respektive myndighet. LOKUS ska finnas tillgängliga på brottsfrekventa tider och arbeta med mängdbrott. De ska stå till FUledarnas förfogande för att kunna genomföra brottsplatsundersökningar, helst tillsammans med första patrull på plats så att information inte går förlorad. En annan uppgift kan vara att komplettera en telefonanmälan med en brottsplatsundersökning. LOKUS ska kunna göra en analys av brottet och beskriva gärningsmannens tillvägagångssätt för ett kriminalunderrättelseinriktat behov. Polismyndigheterna ska säkerställa att LOKUS finns tillgängliga under brottsfrekventa tider och att det etableras ett nära samarbete med den tekniska roteln. 6 Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid

7 Begrepp som används i rapporten Kriminaltekniker ska i huvudsak arbeta med utredningar av grova brott. Kriminaltekniker ska även vara kompetensstöd för LOKUS och s.k. Cold Caseenheter som återupptar ouppklarade utredningar. Det ska finnas tillgång till kvalificerade kriminaltekniker under hela dygnet i hela landet. Det bör finnas en samordningsfunktion mellan de olika kriminaltekniska kompetenserna. Mängdbrott Sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet. Positiva lagföringsbeslut Positiva lagföringsbeslut avser brottsmisstankar där åklagaren har fattat beslut om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Seriebrottslighet En större mängd brott av liknande art under en begränsad tidsperiod som samma gärningsman/ gärningsmän misstänks ligga bakom, inte sällan med spridning över ett större geografiskt område. Personuppklarade brott Brott där åklagare fattat beslut om åtal, meddelat åtalsunderlåtelse eller utfärdat strafföreläggande. Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid 7

8 1 Uppdrag och genomförande Uppdraget Rikspolisstyrelsen (RPS) beslutade den 5 april 2011 att inspektera Polismyndigheten i Västmanlands län, Polismyndigheten i Kronobergs län, Polismyndigheten i Dalarna, Polismyndigheten i Västerbottens län och Polismyndigheten i Hallands län. Av direktivet framgår att syftet med inspektionen är att undersöka polismyndigheternas brottsutredande förmåga under icke-kontorstid, vilket i huvudsak avser myndigheternas resursanvändande och organisatoriska utformning utifrån prioriteringarna i Polisens nationella utredningskoncept (PNU) samt om arbetet bedrivs effektivt och rättssäkert med hög kvalitet. Genom att följa PNU sparas tid och resurser samtidigt som kvaliteten på ärendena höjs och fler brott klaras upp. Prioriterade områden inom PNU är de initiala utredningsåtgärderna, förundersökningsledningen, brottssamordningen och kriminaltekniska åtgärder. Inspektionens inriktning Inspektionen ska främst inriktas mot hur verksamhetens behov av bemanning över tid fastställts och vad som ligger till grund för bedömningen sambandet mellan en anpassad utredningsverksamhet under icke-kontorstid och polismyndigheternas resultat när det gäller produktion flexibiliteten mellan verksamhetsgrenarna tillgången till utredningsstöd under icke-kontorstid tillgången till brottssamordning under ickekontorstid tillgången till kriminalteknisk kompetens under icke-kontorstid samordningen av nödvändig kompetens överlämningar under icke-kontorstid av mer akuta ärenden från Polisens kontaktcenter (PKC) till länskommunikationscentralen (LKC) arbetsmiljöaspekter befintlig kompetens och behov av kompetensförstärkning Genomförandet RPS tillsatte en inspektionsgrupp under ledning av länspolismästaren Mats Kirestam, Polismyndigheten i Södermanlands län. I inspektionsgruppen har även ingått polismästaren Torbjörn Johansson, Polismyndigheten i Södermanlands län, kommissarien Monika Carlsson, Polismyndigheten i Uppsala län och kom- missarien Ken Petersson, Polismyndigheten i Södermanlands län. Polissekreteraren Thomas Wallberg, RPS har under sin praktik deltagit i vissa delar av inspektionen. Inspektionsgruppen har inhämtat upplysningar och information från polismyndigheterna och i Polisens ITsystem, i syfte att kartlägga den lokala arbetstidsförläggningen och ärendeinflödet samt myndigheternas lokala styrning, inriktning och mål. En närmare undersökning av polismyndigheternas hantering av anmälda försök och fullbordade inbrott i villa/radhus och lägenhet under en avgränsad tidsperiod, har genomförts i IT-systemen RAR och DurTvå. Inspektionsgruppen har genomfört intervjuer vid polismyndigheterna under perioden september november Sammanlagt har ett 70-tal personer intervjuats under ca 30 samtal. Företrädare för myndighetsledningarna har intervjuats om respektive myndighets strategiska ledning och styrning samt samverkansformer med åklagarmyndigheten och angränsande polismyndigheter. I övrigt har av intervjuerna främst ägnats åt frågor som rör operativ ledning och styrning, samt det operativa arbetets genomförande. Därutöver har intervjuer genomförts med chefsåklagarna om arbetsmetoder, genomströmningstider, samverkan, lagföring och kvalitet. Särskilda intervjuer har genomförts under ickekontorstid med jourhavande FU-ledare, vakthavande befäl, yttre befäl och poliser i yttre tjänst. Inspektionsgruppen har även intervjuat nationellt ansvarig för PKC vid RPS/HK/POA. Detta för att få en samlad bild av arbetsprocessen med kontakter och överlämnanden mellan PKC och LKC under ickekontorstid. Syftet med PNU är att effektivisera utredningsverksamheten och förbättra utredningsresultatet. Med anledning av detta har förfrågan ställts till Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och RPS/HK/EA i vilken utsträckning SKL:s data om forensiska analyser och undersökningar, DNA-jämförelseprov och träffrapporter samt Polisens resultatstatistik och -uppföljning kan besvara ett eventuellt samband mellan en anpassad utredningsverksamhet under icke-kontorstid och polismyndigheternas resultat när det gäller produktion. Den statistik som funnits i tillgänglig form vid SKL och RPS har dock inte innehållit sådana data som kan belägga ett eventuellt samband. 8 Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid

9 Uppdrag och genomförande Disposition I kapitel 2 beskrivs översiktligt den inledande undersökning RPS genomfört inför tillsynen av polismyndigheternas förmåga att vidta utredningsåtgärder under icke-kontorstid. Dessutom sammanfattas den rättsliga regleringen samt hur styrdokumenten utvecklar och preciserar riktlinjer och målsättningar för utredningsverksamheten inom Polisen. I kapitel 3 beskrivs inledningsvis de inspekterade polismyndigheternas huvudsakliga organisation med resurser, bemanning och kompetens.. Därefter anges inspektionsgruppens polismyndighetsvisa iakttagelser. I kapitel 4 beskrivs särskilda iakttagelser beträffande utredningsåtgärder vidtagna i samband med bostadsinbrott under icke-kontorstid samt särskilda iakttagelser rörande PKC-verksamheten. I kapitel 5 finns inspektionsgruppens överväganden, vilka lämnas sammantagna för de inspekterade polismyndigheterna. I kapitel 6 redovisas inspektionsgruppens rekommendationer. Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid 9

10 2 Bakgrund Inventering, kartläggning och analys Den rapport om inventering, kartläggning och analys (IKA) som ligger till grund för den företagna inspektionen visar att det krävs en väl fungerande verksamhet för att starta brottsutredningsprocessen oavsett tidpunkt på dygnet. Det gäller naturligtvis då grövre brottslighet inträffar, men därutöver bör en förmåga att vidta snabba och effektiva brottsutredande åtgärder beträffande mängdbrott eftersträvas. PNU ska utgöra stödet för polismyndigheternas strävan att öka lagföringen, reducera brottsligheten och effektivisera utredningsverksamheten, främst beträffande mängdbrott. Införandet av Polisens kontaktcenter (PKC) är också ett led i att effektivisera verksamheten och förbättra Polisens service och tillgänglighet, inte minst beträffande anmälningar som förekommer i stora volymer. IKA-rapporten pekar på faktorer utanför PNU som har betydelse för förmågan att vidta brottsutredande åtgärder. En sådan faktor är bemanning av organisationen. Ingripanden i akuta situationer, FU-ledning, förhörsledning, hämtning till förhör och att genomföra husrannsakningar är exempel på åtgärder som kan behöva utföras i samband med brottsutredning. En annan sådan faktor är tillgången till lokaler och utrustning såsom förhörslokaler, arrester och tekniska utrustning. Rättslig reglering I 23 kap. rättegångsbalken (RB) finns grundläggande bestämmelser om förundersökning. Förundersökning ska enligt 23 kap l inledas så snart det på grund av angivelse eller annat skäl finns anledning anta att ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts. Detta gäller dock inte om det finns förutsättningar för s.k. förundersökningsbegränsning enligt 23 kap 4a andra stycket. Vidare framgår av 23 kap 22 att förundersökning inte behöver genomföras i fråga om bötesbrott och brott som begås under rättegång. En förundersökning inleds av polismyndighet eller åklagare. Har den inletts av polismyndighet och är saken inte av enkel beskaffenhet, ska ledningen av förundersökningen övertas av åklagaren så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. Åklagaren ska också ta över ledningen av förundersökningen när det är påkallat av särskilda skäl. När förundersökning leds av åklagare får åklagaren anlita biträde av polismyndighet och uppdra åt polisman att vidta åtgärder som hör till utredningen. Enligt 23 kap 3, tredje stycket får polisman, innan förundersökning hunnit inledas, hålla förhör och vidta andra åtgärder som är av betydelse för utredningen. En förundersökning kan enligt 23 kap 4 avslutas om det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen och ska då läggas ned. Reglerna om förundersökningsbegränsning enligt 23 kap 4a innebär också att förundersökningen kan läggas ner. Har en förundersökning slutförts ska åklagaren besluta i åtalsfrågan enligt 23 kap 20. Av 23 kap 2 framgår att förundersökningen har två huvudsakliga syften. Det ena är att fastslå om ett brott har begåtts, vem som i så fall skäligen kan misstänkas för brottet samt att ge underlag för bedömning av frågan om åtal ska väckas. Det andra huvudsyftet är att förbereda målet så att bevisningen kan presenteras i ett sammanhang vid huvudförhandlingen. Ett tredje syfte som inte nämns i 23 kap 2, men som är väsentligt är att ge den misstänkte inblick i bevismaterial och göra det möjligt att få detta justerat och berikat för att därigenom underlätta för den misstänkte att förbereda sitt försvar. Ytterligare ett syfte som framgår av 22 kap 2 är att klargöra om det finns något enskilt anspråk och vilka omständigheter det i så fall grundas på. Åklagare är under vissa förutsättningar skyldig att föra målsägandens talan i brottmål. Underlaget för denna talan ska tas fram under förundersökningen. Det finns ett skyndsamhetskrav på förundersökningsförfarandet. Av 23 kap 4, andra stycket, framgår att förundersökningen ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. Kompletterande verkställighetsföreskrifter till förundersökningsförfarandet finns i förundersökningskungörelsen (FUK). Av FUK 2a framgår bl.a. att förundersökningar där målsäganden vid tiden för anmälan inte fyllt 18 år och utsatts för vissa kränkande brott ska drivas särskilt skyndsamt. Regler om särskild skyndsamhet återfinns också i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 4. I en demokratisk rättsstat finns inte bara regler för en effektiv brottsutredande verksamhet utan även regler som begränsar dessa till skydd för den enskilde. Grundläggande regler för mänskliga rättigheter återfinns i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och Regeringsformen (RF) 2 kap. 10 Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid

11 Bakgrund Grundläggande principer till skydd för den enskilde kommer till uttryck i rättegångsbalken. Objektivitetsprincipen enligt 23 kap. 4 innebär att såväl omständigheter som talar mot den misstänkte som för den misstänkte ska beaktas. Hänsynsprincipen innebär att berörda personer av förundersökningen inte onödigtvis ska utsättas för misstanke, extra kostnad eller annan olägenhet. Skyndsamhetsprincipen som bl.a. kommer till uttryck i 23 kap. 4, andra stycket gagnar såväl rättssäkerheten som vikten av en effektiv förundersökningsprocess. Ansvaret för en effektiv och rättssäker brottsutredning åvilar förundersökningsledaren. Det framgår av FUK 1a, andra stycket att förundersökningsledaren har ansvar för förundersökningen i dess helhet. Utredningen ska bedrivas effektivt och den enskildes rättssäkerhetsintressen ska tas till vara. Därutöver ska behövliga direktiv för arbetet med förundersökningen lämnas till den som biträder i arbetet. Styrdokument För Polisens verksamhetsstyrning är det i huvudsak planeringsförutsättningarna och rikspolischefens inriktningsbeslut som utgör de nationella styrdokumenten. Dessa dokument utvecklar och preciserar regeringens styrning och avser styra verksamheten mot Polisens nationella mål och uppdrag. I rikspolischefens inriktning framgår att den brottsutredande verksamheten ska bidra till att fler brott klaras upp. Den ska bygga på PNU och brott ska utredas i nära anslutning till händelsen och den kriminaltekniska verksamheten ska hålla hög kvalitet. PKC ska vara en del i den brottsutredande verksamheten. Utredningsverksamheten ges nya möjligheter till snabbare ärendehantering genom införandet av Polisens utredningsstöd (PUST). I planeringsförutsättningarna angavs att det var särskilt viktigt att poliser i yttre tjänst ökar sin kompetens när det gäller initiala utredningsåtgärder. Det förutsätts att ett ökat antal spår leder till ett större underlag för forensisk analys vilket bidrar till att fler skäligen misstänkta kan bindas till brottsplatsen. I syfte att öka antalet spårsäkringar från inbrottsplatser underströks vikten av tillgängligheten av LOKUS på brottsfrekventa tider. För att öka förmågan att upptäcka brottsmönster och seriebrottslighet är en utveckling av den operativa brottsanalysen nödvändig I de preliminära planeringsförutsättningarna angavs att brottsplatsundersökningar alltid ska göras av antingen LOKUS eller kriminaltekniker vid inbrott i bostad eller annan lokal där betydande värden förvaras. Därför ska det finnas tillräckligt många LOKUS på brottsfrekventa tider, så att mer kvalificerade brottsplatsundersökningar kan genomföras i direkt anslutning till att brott upptäcks. Som en ytterligare åtgärd angavs att den operativa brottsanalysen utvecklas så att förmågan att upptäcka brottsmönster och seriebrottslighet ökar. Även möjligheterna till så kallad registertopsning ska uppmärksammas vid kontakt med personer som är skäligen misstänkta för brott varpå fängelse kan följa. Särskilt viktigt är att all anmälningsmottagning inom Polisen betraktas och bedrivs som en del i den brottsutredande verksamheten. PKC är en viktig kanal för initial information. En god tillgänglighet för allmänheten och bra kvalitet i information och dokumentation av såväl tips som brottsanmälningar skapar goda förutsättningar för en ökad utveckling av brottsutredningsprocessen i enlighet med PNU. Detta förutsätter dock att det vid PKC alltid finns tillräckligt med personal som också har den rätta kompetensen. Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid 11

12 3 Inspekterade polismyndigheter Inledning Intervjupersonerna vid de inspekterade polismyndigheterna uppger i huvudsak att verksamheten bedrivs enligt PNU. Tillgången och ledningen över funktioner som FU-ledare, brottsamordnare, kriminaltekniker och LOKUS under icke-kontorstid har dock utformats på olika sätt vid de besökta polismyndigheterna. Dessutom varierar kompetensnivån och samordningen av kompetens inom och mellan myndigheterna, vilket leder till konsekvenser för den som utsätts för brott. Inspektionsgruppen kan konstatera att det förekommer variationer över hur verksamhetsanalyser genomförts och vilka bedömningsgrunder som legat till grund för resursdimensioneringen och mer verksamhetsanpassade arbetstider. Polismyndigheten i Dalarna Organisation m.m. Dalarnas län består av 15 kommuner och ca invånare. Ytan är ca kvadratkilometer. Falun är den största kommunen med ca invånare följt av Borlänge kommun med ca invånare. De minsta kommunerna i länet är Orsa och Vansbro med 6900 respektive 6700 invånare. Polismyndigheten hade vid halvårsskiftet 2011, 634 anställda, varav 494 poliser och 140 civila. Myndighetens operativa avdelning är geografiskt uppdelad i fem polisområden samt enheter med länsomfattande karaktär organiserade under begreppet, Länspolisen. Polisområde Avesta omfattar kommunerna Avesta och Hedemora. Polisområde Falun-Borlänge omfattar kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef och Säter. Polisområde Ludvika omfattar kommunerna Ludvika och Smedjebacken. Polisområde Malung omfattar kommunerna Malung-Sälen och Vansbro. Polisområde Mora omfattar kommunerna Leksand, Mora, Orsa, Rättvik och Älvdalen. Länspolisen omfattar ekorotel, familjevåldsrotel, hundenhet, länskommunikationscentral, länskriminaljour, teknisk rotel, trafikenhet, utlänningsenhet och våldsrotel. För operativ stödverksamhet finns en kriminalunderrättelsetjänst (KUT) med enhet för narkotika/spaning samt en planeringsenhet. Till myndighetens stab, med länspolismästarens expedition, räknas fem enheter: controllerenheten HR-enheten kommunikationsenheten planeringsenheten rättsenheten Bemanning, arbetstidsförläggning och resurser Polismyndigheten har ingen dygnstäckning med utredningspersonal. Länskriminaljouren (LKJ), som i huvudsak handlägger ärenden med frihetsberövade är i genomsnitt bemannad med fyra utredare, varav en gruppchef måndag fredag, klockan samt med fyra utredare varav en gruppchef lördag och söndag, klockan Jourhavande FU-ledare som tillhör LKJ finns i tjänst måndag fredag, klockan samt lördag och söndag, klockan Vakthavande befäl (VB) upprätthåller funktionen under övrig tid. VB och jourhavande FU-ledare är samlokaliserade i LKC. Två fältarbetande kriminaltekniker från tekniska roteln finns att tillgå under dagtid, måndag söndag. Vid polisområdena finns LOKUS att tillgå på dagtid måndag fredag. Brottssamordning är bemannad med två brottssamordnare och en assistent på halvtid under dagtid måndag fredag. Jour eller beredskap användes inte. Kompetens Fyra av sex jourhavande FU-ledare har genomgått den nationella FU-ledarutbildningen. VB saknar den nationella FU-ledarutbildningen och har i normalfallet heller ingen större utredningsvana. Samtliga utredare vid LKJ har LOKUS-utbildning. I huvudsak har poliser i yttre tjänst genomgått den lokala utbildningen förste man på brottsplats och har tillgång till spårsäkringsväska. LOKUS genomför regelbundet denna utbildning för den yttre personalen. Samtliga nyutexaminerade poliser genomgår också en särskild kompetensutveckling under fyra månader vid någon länsgemensam kriminalenhet. Samordning av kompetens med angränsade län sker inte. Däremot är frågan beslutad i ett direktiv om ut ökat operativt samarbete inom samverkansområdet 12 Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid

13 Inspekterade polismyndigheter och avser LKC, gemensam förundersökningsledning i skift samt kvalificerad yttre ledning. Myndighetens kompetensförsörjningsplan är under framtagning. Resultat Andelen redovisade mängdbrottsärenden till åklagare av inkomna ärenden ökade marginellt 2011 jämfört med 2010 och var på genomsnittlig nivå för polismyndigheterna. Andelen positiva lagföringsbeslut i de polisledda förundersökningarna avseende samtliga mängdbrottskategorier var 2011 på oförändrad nivå jämfört med det föregående året och genomsnittlig nivå för polismyndigheterna. Andelen beslut om åtalsunderlåtelse (exkl. LUL) av de positiva lagföringsbesluten i de polisledda förundersökningarna avseende samtliga mängdbrottskategorier minskade 2011 jämfört med föregående år och var på genomsnittlig nivå för polismyndigheterna. Personuppklaringsprocenten var oförändrat 2011 jämfört med 2010 och var på en genomsnittlig nivå. Antalet redovisade ärenden per utredningstimmar är bättre än genomsnittligt för brottsområde ett, men sämre än genomsnittligt för brottsområde två och tre. Inspektionsgruppens iakttagelser Verksamhetsanalys Polismyndigheten har inte en dokumenterad verksamhetsanalys som anger vad som krävs för en effektiv verksamhet och som ligger till grund för ett dimensioneringsbeslut av myndighetens organisationsdelar. Företrädare för myndigheten menar dock att det gjorts en behovsbedömning som ligger till grund för rådande bemanning, arbetstidsförläggning och organisation. Bedömningen har gjorts utifrån erfarenhet, historik och verksamhetsstatistik. Det råder emellertid delade meningar inom myndigheten om vad som utgör en verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning där utredningsresurs, brottssamordning och kompetent och aktiv FU-ledning ska finnas att tillgå i syfte att skapa möjligheter till initiala utrednings- och kriminaltekniska åtgärder. Hinder såsom kultur och tradition har angetts som skäl till att verksamheten inte dimensionerats utifrån behovsbedömningen. Avsaknaden av en vision och mål på kort och lång sikt om hur utredningsverksamheten på ickekontorstid skulle kunna gå till och vara organiserad är andra orsaker som nämnts som hinder för att fastställa ett bemanningsbehov under icke-kontorstid. Eftersom analysen inte är dokumenterad är det oklart vilka övervägande som legat till grund för en mer verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning. Det är också oklart i vilken omfattning arbetstidsförläggningen bygger på OLG:s fortlöpande beslut och i vilken mån detta följs upp. Arbetet med verksamhetsgrafen i syfte att förhindra överkapacitet och att arbetstid förläggs till tidpunkter med lågt verksamhetsbehov har inte vunnit genomslag. Sammantaget bedöms således kopplingen mellan verksamhetens behov och dimensioneringen av organisationsdelarna som svag, då även den gjorda bedömningen inte tycks fått genomslag i arbetstidsförläggningen. Det är viktigt i sammanhanget att vara observant på om det förhåller sig så att det är arbetstidens förläggning som styr vilka arbetsuppgifter som kan utföras, istället för det motsatta förhållandet. Förstahandsåtgärder De initiala åtgärderna som vidtas görs i första hand av den yttre IG-personalen. Avstånden inom länet utgör ofta ett hinder för att få fram personal med särskild kompetens för förhör och spårsäkring initialt. Verksamheten vid LKJ är i huvudsak inriktad på att hantera frihetsberövade och har inte som målsättning att under den största delen av dygnet kunna slutföra mängdbrottsutredningar i nära anslutning till brottet. Utredningsåtgärderna som sker då det finns frihetsberövande synes bedrivas effektivt och rättssäkert. Förundersökningsledning Rollfördelningen i det brottsutredande uppdraget mellan VB och jourhavande FU-ledare är oklar och varierar mellan individer. Jourhavande FU-ledares roll och mandat initialt är inte klarlagd och det finns ingen dokumenterad reglering när överlämnade ska ske från VB till jourhavande FU-ledare. Därför är jourhavande FU-ledares möjligheter till omedelbar aktiv förundersökningsledning genom beslutsfattande i utredningar och över resurser i det brottsutredande uppdraget varierande beroende av vem som tjänstgör som VB. Det råder dessutom skilda uppfattningar i myndigheten om nyttan och behovet av en sådan reglering. Inspektionsgruppen får intrycket av att grunden till att det finns olika uppfattningar är att det finns tydliga inslag av såväl traditionalism som nytänkande. Det råder oenighet om huruvida organisationen och bemanningen är tillräckligt flexibel för utredningsverksamhet under icke-kontorstid. Organisationskulturella orsaker framförs som en faktor till problematiken. Brottssamordning Brottssamordningen görs i huvudsak endast under dagtid och är inriktad på ärendesamordning inom Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid 13

14 Inspekterade polismyndigheter länet. Brottssamordning med inriktning mot brottsanalys och forensisk analys förekommer inte mer än i undantagsfall. Brottssamordning mot angränsade län eller inom regionen genomförs inte heller i någon vidare och systematisk omfattning. Det framstår som om myndigheten inte ser något behov av brottssamordning under icke-kontorstid. Myndighetens förmåga att tidigt upptäcka mängdbrott av seriekaraktär är därför mycket begränsad. Överlag bedöms överförandet av ärenden från PKC fungera väl. Det finns dock exempel då samråd mellan FU-ledare vid PKC och brottssamordningen eller VB inte fungerat på avsett sätt. Kriminaltekniska åtgärder Polismyndigheten har 2009 meddelat direktiv 1 i syfte att införa den nationella kriminaltekniska strategin. Detta direktiv innebär bl.a. att polis som kommer till platsen för ett brott ska tillvarata varje möjlighet till att säkra spår. LOKUS ska finnas i varje polisområde och arbeta med mängdbrottsrelaterade undersökningar med prioritering av misshandel, tillgreppsbrott och skadegörelse. Kriminalteknisk brottsplatsundersökning ska alltid göras med vissa undantag vid våldsbrott, våldtäkt, mordbrand, bostadsinbrott och åldringsbrott bestående av stöld i bostad utan inbrott. Direktivet följs upp tre gånger per år, men det är oklart utifrån vilket underlag. Myndigheten har också en målsättning att alla bostadsinbrott ska brottsplatsundersökas av LOKUS, vilken inte uppnås eftersom LOKUS-resursen inte är dimensionerad för detta. I vissa delar och i begränsad omfattning utförs initiala utrednings- och kriminaltekniska åtgärder av poliser i ingripandeverksamheten. Det saknas en samordning av myndighetens verksamhet med brottsplatsundersökningar. Den samlade LOKUS-resursen vid polisområdena och LKJ samordnas inte och nyttjas därmed inte fullt ut. Den kriminaltekniska kompetensen finns endast att tillgå på dagtid och den LOKUS-kompetens som finns hos utredningspersonal vid LKJ användes inte. Det råder delade uppfattningar om LOKUS-kompetens för personal vid LKJ är relevant för de arbetsuppgifter som utförs. Arbetsmiljö Arbetsmiljön upplevs överlag som god. Åtgärder för att öka samverkan mellan jourhavande FU-ledare och VB har vidtagits genom samlokalisering i LKC. Detta har skapat ett mervärde för VB samtidigt som miljön i 1 Direktiv 2/ LKC i många fall upplevs som störande för den jourhavande FU-ledaren. Utrustningsnivån för LOKUS varierar betydligt mellan polisområdena och det finns inga myndighetsvisa riktlinjer som anger en enhetlig utrustningsnivå. Samverkan Polismyndigheten förefaller att ha ett gott och nära samarbete med åklagarkammaren. Samarbetet mellan åklagare och utredare om lämnade direktiv fungerar bra bl.a. tack vare en god personkännedom. Det förekommer vissa problem med kö till den jouråklagarorganisation med en nattåklagare och två dagåklagare som sammantaget finns för länen Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. En grundförutsättning för en effektivare verksamhet är att kunskaper och erfarenheter om fungerande arbetsmetoder och teknik tas tillvara och sprids. Mot bakgrund av myndighetens organisationslösning är det viktigt att det finns ett engagemang för utredningsverksamhetsfrågorna bland polisområdescheferna, bl. a. i syfte att utveckla samarbetet med åklagarkammaren. Detta gäller särskilt i frågor om att förstärka FUledningen under icke-kontorstid, FU-begränsningar och den polisära FU-ledningens operativa roll. Enligt uppgifter förefaller det som om engagemanget är varierande och borde kunna stärkas. Samordning och samverkan av kompetens med angränsande län för FU-ledning och kriminaltekniska åtgärder sker inte. Det råder olika uppfattningar i myndigheten om hur detta skulle kunna gå till. Detta är anmärkningsvärt då polismyndigheterna i samverkansområde Bergslagen kommit överens 2 om att senast 31 maj 2011 samarbeta för att det ska finnas FU-ledare i tjänst under hela eller större delen av dygnet alla dagar i veckan. Under lågfrekvent tid kan enligt samverkansöverenskommelsen en FU-ledare ha ansvaret i en av myndigheterna för hela samverkansområdet. Polismyndigheten i Västmanlands län Organisation m.m. Västmanlands län består av tio kommuner och ca invånare. Ytan är ca kvadratkilometer. Västerås är den största kommunen med ca invånare följt av Köpings kommun med ca invånare. De minsta kommunerna i länet är Norberg och Skinnskatteberg med respektive invånare. 2 Utökat operativt samarbete i Samverkansområde Bergslagen (AA /11) 14 Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid

15 Inspekterade polismyndigheter Polismyndigheten hade vid halvårsskiftet 2011, 757 anställda, varav 532 poliser och 225 civila. Myndigheten är uppdelad i en operativ avdelning och en stab. Den operativa avdelningen har en utrednings- och lagföringsenhet, en brottsförebyggande enhet (BF-enhet) och en serviceenhet. Därutöver finns sektioner/grupper för samordnad personalplanering, personsäkerhetssamordning, underrättelsesektion och grupp för särskilda uppdrag. Myndigheten är geografiskt indelad i fyra närpolisområden vilka organisatoriskt sorterar under den brottsförebyggande enheten: Närpolisområde Västerås omfattar kommunerna Västerås, Hallstahammar och Surahammar. Närpolisområde Västra-Mälardalen omfattar kommunerna Köping, Arboga och Kungsör. Närpolisområde Fagersta omfattar kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Närpolisområde Sala omfattar Sala kommun. Förutom närpolisområdena finns ledningssektionen, hundsektionen och trafiksektionen inom den brottsförebyggande enheten. Utrednings- och lagföringsenheten omfattar utredningssektioner vid närpolisområdena Västerås, Västra-Mälardalen, Fagersta och Sala. Därutöver finns primärutredningssektionen, trafikutredningssektionen, ekobrottssektionen, ungdomssektionen, sektionen för grova brott, familje- och relationsbrottssektionen, ett mobilt team, teknisk sektion samt PKC. Till myndighetens stab hör ekonomienheten, rättsenheten med gränspolissektionen, HR-enheten samt controllerenheten. Bemanning, arbetstidsförläggning och resurser Polismyndigheten har ingen dygnstäckning med utredningspersonal och särskilt utpekade FU-ledare från UL-enheten. Den huvudsakliga arbetstidsförläggningen vid UL-enheten är dagtid måndag fredag men viss arbetstid är förlagd på kvällar och helger. Under tiden alternativt ansvarar VB för FU-ledning och personal från BF-enheten ansvarar för utredningsåtgärder. Vid särskilda händelser och grova brott kallas FU-ledare och utredningspersonal in, oavsett tid på dygnet. Primärutredningssektionen består av ca 40 anställda. Kriminaljouren vid primärutredningssektionen är indelad i tre utredningsgrupper där varje grupp består av fem utredare och en FU-ledare. Arbetstidsförläggningen är periodplanerad arbetstid måndag lördag samt söndag Den huvudsakliga arbetsuppgiften är att hantera ärenden med frihetsberövade. Brottssamordningen vid primärutredningssektionen är bemannad med FU-ledare under dagtid måndag söndag. Vid primärutredningssektionen finns fyra LOKUS placerade. De primära arbetsuppgifterna för LOKUS är kriminaltekniska åtgärder inriktade mot mängdbrott med en särskild prioritet mot inbrott i bostad. Utredningssektionerna i Västerås, Fagersta, Sala och Västra Mälardalen består totalt av ca 42 anställda. LOKUS finns på varje lokalutredningssektion förutom Västerås. Arbetstidsförläggningen är dagtid förutom vid utredningssektionen Västra Mälardalen där kvälls- och helgtjänstgöring förekommer (periodplanering) och Västerås där veckoplanerad arbetstid med helg- och kvällstjänstgöring är införd. Grova brottssektionen med ca 23 anställda har arbetstidsförläggning på dagtid för utredare och periodplanerad arbetstid för spanare alla dagar fram till Tekniska sektionen med ca 20 anställda arbetar övervägande dagtid, vilket i huvudsak beror på brist på tekniker. Beredskapslista eller jour används inte. PKC:s FU-ledare har veckoplanerad arbetstid fram till veckans alla dagar. Kompetens Kriminaljouren vid primärutredningssektionen, som i huvudsak handlägger ärenden med frihetsberövade, har tre utredningsgrupper som leds av FU-ledare. En av tre FU-ledare har genomgått den nationella FUledarutbildningen. Brottssamordningen vid primärutredningssektionen har fem FU-ledare. Tre av dessa har genomgått den nationella FU-ledarutbildningen. Myndigheten bedriver egen utveckling av FU-ledare med olika teman två gånger per år. Dessutom har ett auskultationsprogram på ca tio veckor vid åklagarkammaren upprättats för polisiära FU-ledare. Vid tekniska sektionen har åtta av tio tekniker den nationella teknikerutbildningen. LOKUS utbildas internt i avsaknad av en nationell utbildning. Under 2008 påbörjades kompetensutveckling i utredningsverksamhet för nya polisassistenter vid någon av de länsgemensamma kriminalsektionerna. VB har inte genomgått den nationella FU-ledarutbildningen och har i normalfallet ringa utredningsvana. I huvudsak har poliser i yttre tjänst genomgått utbildningen förste man på brottsplats och har tillgång till spårsäkringsväska. Samtliga polisaspiranter får under aspirantutbildningen två dagars utbildning Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid 15

16 Inspekterade polismyndigheter Brottssamordning Brottssamordning genomförs endast under dagtid och är främst inriktad mot ärendesamordning. Brottsanalys och forensisk analys förekommer endast i viss utsträckning. Samordningen sker i huvudsak i RAR och inom länet. Rutiner för nationell och regional brottssamordning saknas och användandet av misstankeregistret (MR) sker sällan. Brottssamordning med angränsade län genomförs inte i någon vidare eller systematisk omfattning. Därvid tekniska roteln. Samtliga VB, yttre befäl (YB), inspektörer vid LKC och FU-ledare har genomgått minst två dagars kategorianpassad utbildning. Samordning av kompetens med angränsade län sker inte. Myndigheten saknar kompetensförsörjningsplan för En kompetensförsörjningsplan för är dock under framtagning. Resultat Andelen redovisade mängdbrottsärenden till åklagare av inkomna ärenden minskade något 2011 jämfört med föregående år och var på en genomsnittlig nivå jämfört med övriga polismyndigheter. Andelen positiva lagföringsbeslut i de polisledda förundersökningarna avseende samtliga mängdbrottskategorier har ökat jämfört med samma period förra året och var på genomsnittlig jämfört med övriga polismyndigheter. Andelen beslut om åtalsunderlåtelse (exkl. LUL) av de positiva lagföringsbesluten i de polisledda förundersökningarna avseende samtliga mängdbrottskategorier minskade något 2011 jämfört med 2010 men är högre än genomsnittligt för polismyndigheterna. Personuppklaringsprocenten var oförändrad 2011 jämfört med 2010 och var på en genomsnittlig nivå. Antalet redovisade ärenden per utredningstimmar var genomsnittligt. Inspektionsgruppens iakttagelser Verksamhetsanalys En ny organisation avseende inrättandet av en utrednings- och lagföringsenheten beslutades I det förarbete som ledde fram till beslutet gjordes en bedömning av hur den nya organisationen skulle bemannas. Det finns ett förslag framtaget som avser förändring av befintlig organisation och bemanning över tid vid primärutredningssektionen. Detta arbete har initierats med anledning av att myndigheten har uppfattat ett allt högre krav på resultat och kompetens samt det förhållandet att huvuddelen av utredningspersonalen vid utredningssektionerna arbetar under dagtid. En utveckling mot en mer verksamhetsanpassad arbetstid för utredningspersonalen avser inte att ersätta det utredningsarbete som ska genomföras av yttre personal. Det är positivt att myndigheten fortlöpande omprövar sin organisation och bemanning bl.a. i syfte att utveckla och förstärka FU-ledningen under ickekontorstid. Däremot synes inte bedömningen ha karaktären av en dokumenterad verksamhetsanalys som anger vad som krävs för en effektiv verksamhet och som ska ligga till grund för ett dimensioneringsbeslut av myndighetens alla organisationsdelar. För att klargöra det lägsta kravet på bemanning och vilken bemanning som är den högsta godtagbara förutsätts beslut av OLG. Det är viktigt att det inte är arbetstidens förläggning som styr vilka arbetsuppgifter som kan utföras, utan att det istället är det motsatta förhållandet som råder. Intresset av att i närmare anslutning till brottet kunna vidta tillräckliga utredningsåtgärder bör därför beaktas i dessa frågor. Förstahandsåtgärder Verksamheten vid kriminaljouren vid primärutredningssektionen är i huvudsak inriktad på att hantera frihetsberövade och har inte som målsättning att under den största delen av dygnet kunna slutföra mängdbrottsutredningar i nära anslutning till brottet. Utredningsåtgärderna som sker då det finns frihetsberövande synes bedrivas effektivt och rättssäkert. Syftet med PNU är att effektivisera utredningsverksamheten och förbättra utredningsresultatet. För att leda och styra verksamheten framåt behövs dels kunskaper om hur prestationerna och resultaten utvecklas, dels förutsättningar för alla medarbetare att vara delaktiga i planeringen och uppföljningen. Det har vid åklagarkammaren noterats variationer i omfattning och kvalitet i förstahandsåtgärder i de polisledda förundersökningarna. Det finns därför ett behov av att följa utvecklingen i syfte att öka kvaliteten och antalet förstahandsåtgärder vid mängdbrottsärenden. Förundersökningsledning Aktiv FU-ledning under icke-kontorstid sker i huvudsak endast då det finns någon frihetsberövad. I övriga fall är det VB eller utredaren själv som i praktiken har rollen som FU-ledare. Avsaknaden av ledning och styrning från en kvalificerad FU-ledare i mängdbrottsärenden är tydlig under icke-kontorstid. Trots att uppmärksamheten på ärenden som kan förundersökningsbegränsas har utvecklats under det senaste året borde flera slutredovisade ärenden ha varit föremål för förundersökningsbegränsning. 16 Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid

17 Inspekterade polismyndigheter med är myndighetens förmåga att upptäcka mängdbrott av seriekaraktär i initiala skeden mycket begränsat. Kriminaltekniska åtgärder De uttalade mål och inriktningar som myndigheten har när det gäller brottsplatsundersökningar och spårsäkringar återfinns i myndighetens verksamhetsplan. Där anges att samtliga fall av inbrott ska vara spårsäkrade av LOKUS eller tekniker. Genom popupbilder i RAR-systemet får myndigheten uppgifter över vilka brottsplatser som har undersökts. Rutiner för uppföljning av kvalitetsaspekter saknas. Brottsplatsundersökningar och spårsäkringar som görs under icke-kontorstid görs främst av yttre BF-personal. Anledningen är ett högt vakansläge för LOKUS och kriminaltekniker i myndigheten som främst beror på rekryterings- och bemanningsproblem. Arbetsmiljö Inga brister i arbetsmiljön har lyfts fram. Samverkan Samarbetet med åklagarkammaren fungerar väl. Det finns dock en uppfattning hos utredare och vissa chefer att åklagarna borde vara mer närvarande och tillgängliga i polisens lokaler. Företrädare för åklagarkammaren har uppfattningen att kontakterna i arbetet blir mer effektivt om DurTvå och åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem (Cåbra) nyttjas fullt ut. Det är dock viktigt att förståelse skapas för detta synsätt, samtidigt som behoven från utredande personal tillvaratas på annat lämpligt sätt, exempelvis genom en månatlig resultatuppföljning där företrädare för åklagarmyndigheten medverkar. Samordning och samverkan av kompetens med angränsande län för dygnstäckning av FU-ledning, brottssamordning och kriminaltekniska åtgärder sker inte. Polismyndigheten i Västerbottens län Organisation m.m. Västerbottens län består av 15 kommuner och ca invånare. Ytan är ca kvadratkilometer. Umeå är den största kommunen med ca invånare följt av Skellefteå kommun med ca invånare. De minsta kommunerna i länet är Sorsele och Bjurholm med respektive invånare. Polismyndigheten hade vid halvårsskiftet 2011, 627 anställda, varav 479 poliser och 148 civila. Myndigheten är uppdelad i två polisområden och en stab. Till dessa kommer en aktionsgrupp och en samordnings-kut. Polisområde Umeå/Södra Lappland är indelad i en länskommunikationscentral, en operativ samordningsenhet, en ordningsavdelning, en trafikavdelning, en länskriminalavdelning och en serviceenhet. Ordningsavdelningen vid polisområde Umeå/Södra Lappland består av sex närpolisområden, utryckningsenhet för Umeå och enhet för extern service. Länskriminalavdelningen vid polisområde Umeå/ Södra Lappland är indelad i en FU-ledningsenhet, en rotel för grova brott, två jourenheter, KUT, en teknisk rotel, en ungdomsenhet och en utredningsenhet. Polisområde Skellefteå är indelad i en operativ avdelning, en trafikenhet och en serviceenhet. Operativa avdelningen vid polisområde Skellefteå består av två närpolisområden, en jourenhet, KUT, en utredningsenhet, en utryckningsenhet och en spaningsenhet. Bemanning, arbetstidsförläggning och resurser Polismyndigheten har ingen dygnstäckning med utredningspersonal. Den huvudsakliga arbetstidsförläggningen vid jourenheterna är veckoplanerad arbetstid måndag lördag och i vissa fall till efter särskilt beslut samt söndag dagtid. Jourhavande FU-ledare finns i Umeå och Skellefteå och har arbetstidsförläggning måndag söndag och i vissa fall till efter särskilt beslut. I det geografiska området Södra Lappland, inlandsområdet finns det FU-ledare i Lycksele under dagtid måndag fredag. Under övrig tid ansvarar VB för FU-ledning och personal från utryckningsenheten ansvarar för utredningsåtgärder. Utryckningsenheterna i Umeå och Skellefteå har arbetstidsförläggning dygnet runt. I Södra Lappland, inlandsområdet finns patruller i beredskap efter vardagar och efter under helger. Patruller finns under dagar och kvällar i flera av inlandets kommuner. Kriminaltekniker finns i Umeå och Skellefteå. Arbetstidsförläggningen är dagtid, måndag fredag och i beredskap övrig tid. LOKUS finns i inlandsområdet vid närpolisområdena och tjänstgör som poliser i yttre tjänst. Kompetens Polismyndigheten bedömer tillgången på kompetenta FU-ledare som otillräcklig under vissa tider på dygnet. Polismyndigheten eftersträvar att alla FU-ledare, förutom VB, ska ha genomgått den nationella FUledarutbildningen. Vissa FU-ledare genomgår kurs i straffprocess vid Umeå Universitet. Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid 17

18 Inspekterade polismyndigheter Kompetens saknas för en önskvärd nivå av operativ brottsanalys och forensisk samordning. Det finns ett behov att öka tillgången på kompetenta kriminaltekniker något. Det finns också ett behov av en utökad LOKUS-verksamhet. Befintliga LOKUS har genomgått tre veckors lokal utbildning vid tekniska roteln och har den kompetens som krävs. Poliser i yttre tjänst fortbildas i förstahandsåtgärder med två till tre års intervall. Utbildning för förhörsledare i förhörsteknik planeras under våren Samordning av kompetens med angränsade län sker inte. Det förs dock diskussioner om FU-ledning dygnet runt inom samverkansområdet. Myndigheten saknar en aktuell kompetensförsörjningsplan. En kompetensförsörjningsplan för 2012 är dock under framtagning. Resultat Andelen redovisade mängdbrottsärenden till åklagare av inkomna ärenden ökade något 2011 jämfört med de två föregående åren och var högst i landet. Andelen positiva lagföringsbeslut i de polisledda förundersökningarna avseende samtliga mängdbrottskategorier ökade marginellt 2011 jämfört med Andelen positiva lagföringsbeslut var på en genomsnittlig nivå för polismyndigheterna. Andelen beslut om åtalsunderlåtelse (exkl. LUL) av de positiva lagföringsbesluten i de polisledda förundersökningarna avseende samtliga mängdbrottskategorier minskade under 2011 jämfört med 2010 och var lägre än genomsnittligt för polismyndigheterna. Personuppklaringsprocenten har ökat mycket kraftigt 2011 jämfört med 2010 och var på en högre nivå än genomsnittligt för polismyndigheterna. Antalet redovisade ärenden per utredningstimmar var jämfört med övriga polismyndigheter bättre än genomsnittligt för brottsområde ett och genomsnittligt för brottsområde två och tre. Inspektionsgruppens iakttagelser Verksamhetsanalys Den analys som ligger till grund för rådande bemanning, arbetstidsförläggning och organisation har genomförts av en partsammansatt arbetsgrupp. Arbetet mynnade ut i en rapport med förslag om att renodla FU-ledningen, ensa hanteringen av inkommande ärenden, minska antalet överlämningar, flytta polismyndighetsärenden från kriminaljouren, utveckla kommunikationen mellan inre befäl (IB), YB och VB. 3 Rapport upprättad operativa avdelningen Polisområde Skellefteå. Därutöver lämnades förslag till en översyn av arbetstider och bemanning av funktioner på jourenheterna. Förslagen ledde till ett beslut 4 om inrättandet av enheter för jourutredning och funktion för renodlad jourhavande FU-ledning i Umeå och i Skellefteå med bemanning dag- och kvällstid. Den genomförda verksamhetsanalysen omfattar inte alla verksamhetsdelar vid myndigheten utan är främst inriktad på jourverksamheten och därmed hanteringen av frihetsberövade. Den är dessutom genomförd 2007 och utvecklar inte eventuella säsongsvariationer och varierande brottsfrekvenser för en mer verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning. Det är också oklart i vilken omfattning OLG:s beslut avses omsättas i arbetstidsförläggning och hur besluten ska följas upp. Arbetet med verksamhetsgrafen i syfte att förhindra överkapacitet och att arbetstid förläggs till tidpunkter med lågt verksamhetsbehov har inte vunnit genomslag. Den sammantagna bilden av den genomförda verksamhetsanalysen för en verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning är att den kan utvecklas och anpassas till rådande förhållande så att det inte är arbetstidens förläggning som styr vilka arbetsuppgifter som kan utföras. Förstahandsåtgärder Det finns ett behov av att utveckla och öka förstahandsåtgärderna vid mängdbrottsärenden. Ofta uppfattar patrullerna från utryckningsenheten att det råder tidsbrist och att det därför inte finns tid till att fullfölja förstahandsåtgärderna i form av att hålla alla förhör. Patruller upplever också en rädsla att förstöra eventuella spår, vilket får till följd de inte försöker säkra spår i önskvärd utsträckning. Samtidigt finns det uppfattningar om att arbetet med förstahandsåtgärderna tar allt för stora resurser, särskilt då det gäller arbetet med inledande förhör. Förhören visar också på brister då det gäller att täcka brottens rekvisit. Å ena sidan finns det uppfattningar i ledningen för utredningsverksamheten att patrullerna bränner krut på förstahandsåtgärder eftersom personerna som hörs initialt ändå måste höras om. Å andra sidan ser åklagarna ett stort värde av förstahandsåtgärder såsom initiala förhör, foto av brottsplatser och skisser. Det finns dock en uppfattning hos åklagarmyndigheten att det råder svårigheter med att förbättra kvaliteten i ärenden avseende övriga brott och med att få igång arbetet med att hålla inledande förhör och förhör med barn. Andelen positiva lagföringsbeslut har minskat och det förekommer indikationer på brister i redovisade 4 Beslut (AAC /07) 18 Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid

19 Inspekterade polismyndigheter ärenden. Genomförandet av inledande förhör och dokumentation med videokamera i samband med relationsbrott sker i allt för liten utsträckning. Däremot ökar antalet ärenden där mängdbrott, såsom skadegörelse, fotodokumenteras. Införandet av utredningsstödet PUST har lett till att rekvisiten fångas i allt högre utsträckning för de mängdbrottstyper som PUST avser. Däremot har metoden inte vunnit genomslag då PUST-ärenden i huvudsak avrapporteras från polisstationer. Förundersökningsledning Kvalificerad FU-ledning sker då jourhavande FUledare är i tjänst fram till Övrig tid är VB FUledare. Önskemål om att jourhavande FU-ledare ska tjänstgöra på tider efter har framförts från skilda håll i organisationen. Det har framkommit att då VB ansvarar för FUledningen bedrivs den inte tillräckligt effektivt och aktivt. Det rör sig framförallt om brister i lämnade direktiv eller avsaknaden av sådana. Detta förklaras med att VB:s uppdrag i första hand är minutoperativt och att VB inte har tillräcklig utbildning och erfarenhet av FU-ledning. Det framstår också som oklart i vilken omfattning den jourhavande FU-ledaren ansvarar för ledningen av en förundersökning och de patruller som involverats i den för att genomföra utredningsåtgärder. Detta gäller särskilt vid händelser då VB prioriterar om patrullerna och i fall då den jourhavande FU-ledaren hunnit avsluta sitt tjänstgöringspass innan vidtagna utredningsåtgärder slutförts och avrapporterats. VB och jourhavande FU-ledare är inte samlokaliserade. En samlokalisering mellan jourhavande FUledare och VB i syfte att underlätta kommunikationen och förståelsen samt fördelningen och effektueringen av det operativa arbetet upplevs inte som framgångsrikt. Anledningen är svårigheter att få tillstånd ett välfungerande samarbete som bland annat förklaras med historiska och kulturella skäl. Brottssamordning Brottssamordning i form av ärendesamordning sker inom länet av jourhavande FU-ledarna. Ärendesamordningen behöver utvecklas enligt åklagarmyndigheten. Brottsanalys och forensisk analys sker inte annat än vid särskilda händelser med grövre brottslighet. Emellertid har ett särskilt projekt inletts för att utveckla brottssamordning mot gärningsmän. Brottssamordning sker inte systematiskt med andra län, vilket påverkar möjligheterna att nå framgångar i arbetet mot brott med seriekaraktär. Kriminaltekniska åtgärder Myndigheten har inte angett särskilda mål med mått eller inriktningar för brottsplatsundersökningar eller spårsäkring. En särskild promemoria 5 har dock upprättats i syfte att tjäna som ett stöd för bedömningar och beslut som rör brottsplatsundersökningar m.m. Det förefaller som om det råder en hög medvetenhet bland personal i yttre tjänst om betydelsen av att vidta inledande utredningsåtgärder med spårsäkring och att arbeta i en brottsutredare roll. Trots det finns det en uppfattning bland personalen att antalet säkrade spår och tagna salivprov är lågt inom myndigheten. Den rådande uppfattningen är också att brottsplatsundersökningar i allmänhet kan avvaktas till nästkommande vardag om brottet upptäckts och anmälts under ickekontorstid. Tillgången av stöd i form av LOKUS är låg, dels p.g.a. att dessa i huvudsak tjänstgör under dagtid, dels att det saknas en samordning av resurserna. Problematiken med videokameror som inte fungerat i samband videodokumentation i relationsbrottsärenden har påtalats. Det har även uppstått handhavandeproblem med stillbildskameror då dessa har varit av varierande typ. Arbetsmiljö Arbetsmiljön synes vara tillfyllest. Samverkan Samordning och samverkan av kompetens med angränsande län eller inom regionen för dygnstäckning av FU-ledning, brottssamordning och kriminaltekniska åtgärder sker inte. Samarbetet med åklagarkammaren fungerar väl, särskilt när det gäller grov brottslighet. Polismyndigheten i Kronobergs län Organisation m.m. Kronobergs län består av åtta kommuner och ca invånare. Ytan är ca kvadratkilometer. Växjö är den största kommunen med ca invånare följt av Ljungby kommun med ca invånare. De minsta kommunerna i länet är Uppvidinge och Lessebo med respektive invånare. Polismyndigheten hade vid halvårsskiftet 2011, 426 anställda, varav 319 poliser och 107 civila. Myndigheten har operativa enheter för tillstånd, utlänningsärenden, KUT-spaning, kriminalteknik och IT-brott, brottssamordning, brottsoffer och personsäkerhet, EKO och bedrägeribrott, utredning, ordningsverksamhet, hundverksamhet och trafikövervakning. 5 PM Angående brottsplatsundersökningar Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid 19

20 Inspekterade polismyndigheter Det finns tre närpolisområden i länet och i varje kommun finns det en polisstation. Växjö närpolisområde omfattar kommunerna Alvesta och Växjö. Tingsryd närpolisområde omfattar kommunerna Tingsryd, Lessebo och Uppvidinge. Ljungby närpolisområde omfattar kommunerna Ljungby, Markaryd och Älmhult. Myndigheten har från våren 2011 ett gemensamt LKC och vakthavande befäl (VB) med Polismyndigheten i Kalmar län. LKC finns i Kalmar. Även den strategiska ledningen med stödfunktioner är gemensam med Polismyndigheten i Kalmar län och är placerad i Växjö. Bemanning, arbetstidsförläggning och resurser Polismyndigheten har ingen dygnstäckning med utredningspersonal. Utredningsenheten har utredare i tjänst på dagtid veckans samtliga dagar. På helger under dagtid finns det, utöver en ordinarie FU-ledare även minst fyra utredare. Kriminaljoursverksamheten ingår i en nyinrättad arbetsgrupp som från och med i höst i första hand ska hantera tillgreppsärenden. Minst två poliser ur gruppen har listbunden tjänstgöring på vardagar fram till kl och helger fram till kl Ingripandeprocessens verksamhetsområde omfattar hela Kronobergs län och är dygnstäckande. Den leds av yttre befäl (YB) som främst har poliser vid ordningsenheten i Växjö och vid Ljungby närpolisområde till sitt förfogande. Minimistyrkan är fyra patruller, placerade i Växjö respektive Ljungby. Utöver dessa finns kompletterande resurser vid närpolisområdena, utredningsenheten, trafikenheten samt KUT-span. I samband med att den gemensamma ledningscentralen etablerades inrättades en funktion som IB med placering vid brottssamordningen. IB har ansvar för kvalitetssäkringen vid avrapportering, leder förundersökningar hela dygnet samt har ansvar för frihetsberövade. IB för Kronobergs län är placerade i Växjö och tjänstgör i dygnet runt funktion. Utöver ärenden vid egen myndighet pågår även försök med att IB i Växjö även ansvarar för förundersökningar i Kalmar län under söndag torsdag natt. Förundersökningsledning på icke-kontorstid bedrivs även genom jour FU-ledare som tjänstgör på dagtid alla dagar under året. Under dagtid finns även FU-ledning vid varje utredningsgrupp. För närvarande finns åtta poliser i LOKUS-funktionen. Sex av dessa är placerade i Växjö närpolisområde, samt en i vardera Ljungby och Tingsryd närpolisområde. Inriktningen är att, i förhållande till behovet av brottsplatsundersökningar, minst en LOKUS finns i tjänst under dag- respektive kvällstid veckans alla dagar. Kriminaltekniker kompletterar LOKUS med brottsplatsundersökningar, men har sina huvudsakliga uppgifter med kvalificerade brottsplatsundersökningar. Kriminaltekniker tjänstgör vardagar under dagtid. Det finns dessutom alltid två tekniker i tjänst även under dagtid på helger. Kriminaltekniker har inte beredskap. Kompetens Myndighetens inriktning är att ordinarie förundersökningsledare ska genomgå den nationella FU-ledarutbildningen. I de fall detta av någon anledning inte har kunnat ske, genomförs en lokal tvåveckors kurs i förundersökning där målgruppen är IB och övriga ordinarie förundersökningsledare. YB har FU-ledarbehörighet med begränsning till de situationer då denne är på plats och det ännu inte varit praktiskt möjligt att överlämna ledningen till IB. LOKUS genomgår en anpassad lokal utbildning och genomför auskultation vid den kriminaltekniska enheten. Poliser i yttre tjänst erhåller återkommande kompletterande utbildning för bättre initiala åtgärder på brottsplatser, spårsäkring m.m. Utbildningen ges lokalt genom egna kriminaltekniker och FU-ledare. Myndighetens kompetensförsörjningsplan är från Resultat Andelen redovisade mängdbrottsärenden till åklagare av inkomna ärenden ökade något under 2011 jämfört med 2010 och var på en genomsnittlig nivå jämfört med övriga polismyndigheter. Andelen positiva lagföringsbeslut i de polisledda förundersökningarna avseende samtliga mängdbrottskategorier minskade marginellt under 2011 jämfört med 2010 men ökade något jämfört med Andelen positiva lagföringsbeslut var på en genomsnittlig nivå för polismyndigheterna. Andelen beslut om åtalsunderlåtelse (exkl. LUL) av de positiva lagföringsbesluten i de polisledda förundersökningarna avseende samtliga mängdbrottskategorier ökade marginellt 2011 jämfört med 2010 och var lägre än genomsnittet för polismyndigheterna. Personuppklaringsprocenten har ökat kraftigt 2011 jämfört med 2010 och Personuppklaringsprocenten var på en högre nivå än genomsnittligt för polismyndigheterna. Antalet redovisade ärenden per utredningstimmar var sämre än genomsnittligt för brottsområde 20 Inspektion av polismyndigheters förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid