Uppföljning av inspektion av polismyndigheternas ärendebalanser i den brottsutredande verksamheten

Transkript

1 Tillsynsrapport 2013:3 Uppföljning av inspektion av polismyndigheternas ärendebalanser i den brottsutredande verksamheten Rikspolisstyrelsen

2

3 Sammanfattning 3 Sammanfattning Hösten 2009 genomförde Rikspolisstyrelsen (RPS) en inspektion av polismyndigheternas ärendebalanser i utredningsverksamheten. Inspektionen redovisades i inspektionsrapport 2010:5. En uppföljande inspektion har genomförts under hösten Inspektionen har genomförts vid fem polismyndigheter varav tre även inspekterades Inspektionen har framförallt varit inriktad på ärendebalansernas storlek, ålder och sammansättning samt utvecklingen under de senaste tre åren. Synpunkter och rekommendationer från inspektionen 2009 jämförs med situationen idag. Sammanlagt har drygt 400 ärenden granskats vid de fem polismyndigheterna. Inspektionsgruppen konstaterar att de polismyndigheter som med bibehållen rättssäkerhet klarar att ha ett begränsat antal öppna ärenden kännetecknas av att verksamheten präglas av ordning och reda med klara rutiner, tydlig ansvarsfördelning och uppföljning polisledningen kontinuerligt följer upp utredningsverksamhetens resultat mot de mål som har beslutats. En uppföljning sker åtminstone en gång i månaden, utredningssituationen redovisas utförligt och polisledningen ställer krav på åtgärder när målsättningen inte nås det finns kunskap om målen, deras betydelse och antal öppna ärenden. Utredningssituationen genomsyrar hela organisationen i alla led från myndighetsledning till utredare. Vid inspektionen 2009 var ärenden öppna i polismyndigheterna varav äldre än sex månader. När den nu aktuella inspektionen genomfördes var ärenden öppna varav äldre än sex månader. Det innebär att antalet öppna ärenden har minskat med dvs. tio procent. Det är positivt att drygt ärenden, av den totala minskningen, avser ärenden som är äldre än sex månader. Inspektionsgruppen anser att det inte med hjälp av tillgänglig statistik går att dra slutsatsen att få öppna äldre ärenden också innebär en bättre brottsuppklaring. Det finns sannolikt ett sådant samband men frågan är komplex och om ett brott klaras upp beror på flera komponenter. Det som stryker påståendet om ett samband mellan snabba polisiära utredningsåtgärder och en bättre uppklaring är att ingen brottsutredning blir bättre av att den läggs i balans och utreds vid ett senare tillfälle. Ett riktmärke som använts inom polisen för att ange ärendebalansens maximala omfattning har varit att antalet öppna ärenden ska vara högst en tiondel av antalet ärenden som inkommer under ett år. Inspektionsgruppen anser att ärendebalansens storlek i första hand bör bedömas utifrån antalet öppna ärenden som är äldre än sex månader. De ärenden som endast är någon eller några månader är inget stort problem. Andelen öppna ärenden äldre än sex månader bör därför inte vid någon tidpunkt överstiga 1,5 procent av antalet inkomna ärenden under föregående år. I PNU-konceptet förordas att fu-ledningen är renodlad och inte kombinerad med arbetsledning och personalansvar. Inspektionsgruppen anser att detta ställningstagande bör omprövas eftersom de inspekterade polismyndigheterna som uppvisat bäst utredningsresultat har kombinerat dessa uppgifter. Ett delat ansvar mellan fu-ledning och personalansvar är också onödigt resurskrävande. Vid inspektionen 2009 konstaterades att LOKUSkonceptet inte fått genomslag i de inspekterade polismyndigheterna. Detta omdöme kvarstår även efter denna inspektion. Verksamhetsvärdet av LOKUS bör utvärderas och LOKUS framtida innehåll och omfattning bör därefter beslutas. En genomgående brist i utredningsverksamheten är att samordningen av ärenden inte utnyttjas i den omfattning som är möjligt. Detta beror på att samordningsöverenskommelsen inte är tillräckligt känd inom polisen, rutiner för kontroll av möjligheterna att samordna ärenden har brister och det finns också en motvilja bland polismyndigheterna att ta emot ärenden för samordning. Ett antal remissärenden har granskats och den mottagande polismyndigheten har i regel hanterat dessa ärenden snabbt. En fråga som även diskuterades i den förra inspektionen är hur många ärenden en fu-ledare respektive en utredare kan hantera samtidigt för att fungera optimalt. Inspektionsgruppen anser att ett riktmärke när det gäller mängdbrott bör vara ärenden för en fu-ledare och ett 20-tal ärenden för en utredare.

4 Innehåll 5 Innehåll 1. Uppdrag och genomförande Regelverk och verksamhetsmål Regelverk Verksamhetsstyrning Den tidigare inspektionen Allmänt om öppna ärenden Inledning Utvecklingen av öppna ärenden Öppna ärenden De inspekterade polismyndigheterna Polismyndigheten Dalarna Polismyndigheten i Norrbotten Polismyndigheten i Skåne (PONV) Polismyndigheten i Östergötlands län Polismyndigheten i Jönköpings län Sammanfattande synpunkter Rekommendationer Bilaga...43 Förkortningar...46

5 Tillsynsrapport 2013: Uppdrag och genomförande Uppdrag RPS beslutade den 5 juli 2012 att genomföra en uppföljande inspektion av polismyndigheternas ärendebalanser i utredningsverksamheten (VLK /12). Inspektionen är planerad enligt RPS tillsynsplan för Av direktivet framgår att syftet med inspektionen är att granska att polisverksamheten bedrivs i överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast polisverksamheten bedrivs effektivt och uppfyller rättssäkerhetens krav förvaltningen inom Polisen fungerar väl. Inspektionen ska särskilt inriktas mot att undersöka hur ärendebalanserna har utvecklats sedan förra inspektionen hur polismyndigheterna har prioriterat arbetet med ärendebalanser hur polismyndigheterna har organiserat arbetet på området och hur det har påverkat utvecklingen av ärendebalanserna hur polismyndigheterna arbetar med att utveckla arbetsmetoder för att förhindra uppkomsten av ärendebalanser, särskilt med inriktning på att kvalitetssäkra initiala utredningsåtgärder vilka åtgärder polismyndigheterna vidtar för att minska redan uppkomna ärendebalanser beskrivning av öppna kriminalärenden, den totala mängden samt den del som är äldre än 6 månader den totala mängden bearbetade och obearbetade balansärenden hur polismyndigheternas arbete på området bedrivs inom ramen för Polisens underrättelsemodell (PUM) hur polismyndigheternas arbete på området bedrivs inom ramen för Polisens nationella utredningskoncept (PNU) särskilt fokus på tillgreppsbrott där uppklaringen generellt sett är låg PUM-A för arbetet med ärendebalanser uppföljning samverkan utbildning och fortbildning preskription, en beskrivning av det faktiska läget. Genomförande Inspektionen har omfattat besök vid polismyndigheterna i Dalarna, Norrbotten, Skåne (Polisområde Nordvästra Skåne), Östergötlands län och Jönköpings län. RPS tillsatte en inspektionsgrupp under ledning av polisöverintendenten Håkan Rosenqvist. I gruppen har ingått kommissarien Stefan Karlsson, inspektören Peter Tagesson, verksamhetskontrollern Magnus Lundstedt, kommissarien Cecilia Brick och kommissarien Stefan Thörn. De tre förstanämnda är anställda vid Polismyndigheten i Kronobergs län och de två sistnämnda vid Polismyndigheten i Kalmar län. Inspektionen har genomförts under sammanlagt en arbetsdag vid respektive inspekterad polismyndighet. I de inspekterade myndigheterna har bl.a. myndighetsföreträdare, brottssamordnare, fu-ledare och utredare intervjuats. Ett tiotal intervjuer har genomförts vid varje polismyndighet. Utöver intervjuerna har inspektionsgruppen tagit del av den dokumentation som finns i polismyndigheterna om den lokala utredningsverksamheten. Tyngdpunkten vid inspektionerna var granskning av ärenden. Urvalet har varit inriktat på ärenden med lagstadgade tidsfrister (LUL och FuK) och övriga brott (exklusive trafikbrott). Fristärenden har utgjort ungefär en fjärdedel av de granskade ärendena. I urvalet var cirka 2/3 ärenden där det funnits skäligen misstänka. Urvalet i övrigt har varit att hälften har avsett integritetskränkande brott.

6 Uppdrag och genomförande 7 Antal granskade brott Dalarna 59 Norrbotten 100 Skåne (PONV) 90 Östergötland 65 Jönköping 99 Sammanlagt granskade 413 Denna rapport och de synpunkter och förslag som redovisas bygger på den genomförda granskningen av ärenden, intervjuer, övrig granskad dokumentation och på den kunskap som inspektionsgruppens deltagare har om verksamheten bl.a. från den tidigare inspektionen inom samma verksamhetsområde. De inspekterade polismyndigheterna har beretts möjlighet att sakgranska det avsnitt i inspektionsrapporten som berör den egna polismyndigheten. Polismyndigheternas synpunkter i samband med sakgranskningen har i allt väsentligt beaktats. Inspektionsgruppen redovisar i respektive avsnitt om de inspekterade polismyndigheterna synpunkter på verksamheten. I avsnitten Allmänt om öppna ärenden, Sammanfattande synpunkter och Rekommendationer redovisas övergripande synpunkter och rekommendationer.

7 Tillsynsrapport 2013:3 8 2 Regelverk och verksamhetsmål 2.1 Regelverk Allmänt En av polisens grundläggande uppgifter är att utreda brott. En polis som får kännedom om brott som hör under allmänt åtal ska lämna rapport om detta till sin förman. I vissa fall kan polisen lämna rapporteftergift (2 p. 3 och 9 PL). De flesta bestämmelserna om polisens brottsutredande verksamhet finns i RB och FuK. En förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som möjligt och om det inte finns skäl att fullfölja den ska den läggas ner. Innan en förundersökning har inletts får en polis hålla förhör och vidta de utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen. (23 kap. 3 tredje stycket och 4 RB). Det är fu-ledaren som har ansvar för förundersökningen i dess helhet och som ska se till att utredningen bedrivs effektivt. (1 a FuK). Den yttersta tidsfristen för att utreda ett brott regleras i bestämmelserna i 35 kap. BrB om preskription. Utöver de allmänna kraven på att en förundersökning ska bedrivas skyndsamt finns också tidsfrister som ska iakttas om gärningsmannen eller målsägaren inte har fyllt 18 år. Brottsoffer under 18 år En förundersökning ska bedrivas särskilt skyndsamt om målsägaren vid anmälningstillfället är under 18 år och brottet riktats mot målsägarens liv, hälsa, frihet eller frid och för brottet är föreskrivet fängelse i mer än sex månader. Förundersökningen ska då vara avslutad och beslut i åtalsfrågan ska ha fattats inom tre månader från att det finns en skäligen misstänkt. Tidsfristen får endast överskridas om det är motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda skäl (2 a FuK). Gärningsman under 18 år Polisen ska, om det inte är obehövligt, underrätta åklagaren när en förundersökning har inletts mot någon som inte har fyllt 18 år. Polis och åklagare ska samråda för att inte förundersökningen ska hamna i dröjsmål (2 FuK). En förundersökning mot den som inte har fyllt 18 år och som avser ett brott på vilket kan följa fängelse ska bedrivas särskilt skyndsamt. Inom sex veckor från det att delgivning om misstanke gjordes ska förundersökningen vara avslutad och beslut ha fattats i åtalsfrågan. Tidsfristen får endast överskridas om det är nödvändigt med hänsyn till att den misstänkte ska delta i medling, utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter (4 LUL). Fr.o.m. den 1 mars 2012 har den särreglering som fanns i 3 LUL beträffande skäligen misstänkta som är yngre än arton år tagits bort. Det innebär att polisen numera är förundersökningsledare beträffande samtliga brott av enkel beskaffenhet enligt RPS föreskrifter om ledning av förundersökning i brottmål (FAP 403-5). Misstänkt under 15 år Om någon under 15 år kan misstänkas för ett brott som det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år ska en utredning om brottet inledas om inte särskilda skäl talar emot detta. Det gäller även straffbart försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Socialnämnden kan begära att en utredning om brott även ska inledas i andra fall om det har betydelse för att bedöma socialtjänstens behov av insatser. En utredning får även inledas för att klarlägga om någon som fyllt 15 år har tagit del i brottet, för att efterforska gods som åtkommits eller ska förverkas eller om det föreligger särskilda skäl. Utredningen ska bedrivas med särskild skyndsamhet och får inte pågå längre än tre månader om det inte är nödvändigt med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda skäl (31 LuL).

8 Regelverk och verksamhetsmål Verksamhetsstyrning Regleringsbrevet för polisen 2012 I regeringens regleringsbrev för RPS och övriga myndigheter inom polisorganisationen anges de övergripande målen för polisen. Av regleringsbrevet för 2012 framgår att brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Polisen ska bidra till en sådan utveckling genom att arbeta brottsbekämpande bl.a. genom att förhindra att brott begås och utreda brott i syfte att lagföra skyldiga. Polisens ska vidare till regeringen redovisa utfallet inom tolv indikatorer bl.a. antal anmälda brott, antal ärenden som redovisats till åklagare samt antal och andel personuppklarade brott. De två indikatorer som är av särskilt intresse när det gäller en granskning av ärendebalanser, är kravet på återrapportering av andel öppna ärenden äldre än sex månader av inkomna ärenden och antal öppna ärenden. I regleringsbrevet anges vidare att handläggningen av ärenden där barn är inblandade ska hanteras med särskild skyndsamhet. Av RPS redovisning till regeringen ska framgå om de lagstadgade tidsfristerna har hållits. RPS ska också redovisa hur bekämpningen av mängdbrott har utvecklats och hur polisen säkerställer god polisiär förundersökningskompetens i ungdomsärenden. RPS tertialrapport 2 för 2012 (januari augusti) Rapporten är en redovisning för perioden januari augusti 2012 jämfört med motsvarande period RPS konstaterar sammanfattningsvis att antal ärenden som redovisats till åklagare har minskat med 8 procent andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden har minskat med 6 procent antalet personuppklarade brott har minskat med 8 procent personuppklaringsprocenten har minskat med 9 procent arbetsproduktiviteten (antal ärenden redovisade till åklagare per utredningstimmar) har minskat med 13 procent antalet öppna ärenden har ökat med 5 procent. RPS planeringsförutsättningar för perioden RPS uppdrag är att utveckla och precisera statsmaktens krav och att förmedla detta till polisorganisationen. 1 Det sker huvudsakligen genom de årliga planeringsförutsättningar som beslutas av RPS och som är styrande för polismyndigheternas verksamhet. Polismyndigheterna ska till RPS redovisa underlag till de uppgifter som regeringen har begärt beträffande antal anmälningar etc. Inom tre prioriterade verksamhetsområden anges kvantitativa mål. Inom målområdet våld i offentlig miljö ska minst 27 procent av ärendena redovisas till åklagare av antalet inkomna ärenden under året. Det nationella riktvärdet när det gäller andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott är 5,5 procent. Det nationella riktvärdet när det gäller brott i nära relationer är att minst 26,5 procent av ärendena ska redovisas till åklagare av antalet inkomna ärenden under året. 1 2 p. 2 förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen.

9 Tillsynsrapport 2013: Den tidigare inspektionen 2009 Den nu genomförda inspektionen av polismyndigheternas ärendebalanser i utredningsverksamheten är en uppföljning av den inspektion som genomfördes hösten Inspektionen har redovisats i RPS inspektionsrapport 2010:5. Inspektionen 2009 omfattade polismyndigheterna i Dalarna, Norrbotten, Skåne (Polisområde Nordvästra Skåne), Kalmar län och Blekinge län. Inspektionsgruppen granskade ett 50-tal ärenden vid respektive polismyndighet. I rapporten redovisades utredningsverksamheten vid var och en av de inspekterade polismyndigheterna förhållandevis utförligt. Där framgår också vilka brister som noterades i samband med granskningen av ärenden. Iakttagna brister i hanteringen redovisades myndighetsvis och antalet påpekanden varierade mellan 10 och 20 beroende på polismyndighet. I inspektionsrapporten konstaterades att en hel del goda exempel på väl fungerande utredningsverksamhet noterats men också oroväckande höga balanser, brister och felaktigheter i ledningen av förundersökningar, kontroll och dokumentation. En genomgående brist var att myndigheterna hade mindre god kontroll på ärendebalansernas innehåll när det gäller ärendetyper, handläggning, preskriptionstider och dokumentation. Inspektionsgruppens sammanfattande bedömning var att de iakttagna bristerna berodde på bristande ledning och styrning, ordning och reda och personligt ansvar. Inspektionsresultatet redovisades sammanfattningsvis i ett 15-tal rekommendationer om åtgärder som inspektionsgruppen anser borde genomföras. 2 Fyra av rekommendationerna avsåg åtgärder som RPS borde genomföra. Genom inspektionsverksamhet följa upp att PUM och PNU har införts och hanteras likformigt i polismyndigheterna. Komplettera PNU med en rekommendation om att antalet öppna ärenden bör uppgå till högst 9 procent av inkommande ärenden. Ändra PNU-konceptet så att det möjliggör att en fu-ledare även är arbetsledare samt att RPS gör en översyn av utbildningsbehovet inom utredningsverksamheten. De rekommendationer som inspektionsgruppen riktade mot polismyndigheterna handlade bl.a. om ökade ansträngningar att rekrytera lämpliga fuledare, att fu-ledare alltid ska skriva direktiv, beslut om hur många ärenden det är rimligt att en fu-ledare respektive en utredare ska hantera samtidigt samt att verksamheten måste styras och prioriteras av myndighetsledningen. 2 Se närmare om detta i avsnitt 7 Rekommendationer.

10 Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 11 4 Allmänt om öppna ärenden 4.1 Inledning Inspektionsgruppens iakttagelser redovisas myndighetsvis i avsnitt 5. I detta avsnitt redovisas vissa övergripande frågor. En svårighet i uppföljningen av utredningsverksamheten är att polisens statistik i första hand bygger på antalet K-ärenden (dvs. diarienummer i K-diariet) samtidigt som åklagarnas och Brå:s statistik bygger på antal brott/brottsmisstankar. Varje K-anmälan kan innehålla flera brottsmisstankar, flera brott av samma typ och flera olika typer av brott. Jämförbarheten mellan myndigheterna är därför begränsad. Detta problem kommer troligen att försvinna när polisen går över till ett uppföljningssystem där antalet misstankar redovisas i statistiken. Det är viktigt att ärenden med samma gärningsman samordnas och utreds i ett sammanhang. Detta av resursskäl men även så att den misstänkte lagförs för samtliga aktuella brott samtidigt. Brottssamordningen består av tre komponenter: ärendesamordning, operativ brottsanalys och forensisk analys. Brottssamordningsfunktionens uppgift är att samordna och fördela brottsutredningar. Det finns två definitioner av när ett brott betraktas som uppklarat. Personuppklarade brott och teknisk uppklaring av brott. När ett brott är personuppklarat har åklagaren fattat beslut om åtal, utfärdat straffföreläggande eller meddelat åtalsunderlåtelse. En teknisk uppklaring av brott innebär att förundersökningen av olika anledningar har lagts ner, t.ex. för att man inte kan styrka att ett brott har begåtts eller att den misstänkte är minderårig (under 15 år). Uttrycket uppklarade brott används som samlingsbegrepp för både personuppklaring och teknisk uppklaring. Införandet av PNU-konceptet bygger på att det finns aktiva fu-ledare med rätt kompetens som är i tjänst under frekventa tider det finns en effektiv brottssamordning det genomförs brottsplatsundersökningar i nära anslutning till brottet samt att spår säkras och analyseras det vidtas snabba och lämpliga utredningsåtgärder på brottsplatsen. 4.2 Utvecklingen av antalet öppna ärenden Nedan redovisas utvecklingen av antalet öppna ärenden i landets samtliga polismyndigheter. Inspektionen av Polismyndigheten i Skåne omfattade endast PONV. Av jämförelseskäl redovisas därför PONV särskilt efter polismyndigheterna. 30/ / / / /9-12 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Polismyndigheten totalt PO Nordvästra Skåne

11 Tillsynsrapport 2013:3 12 I. Antal öppna ärenden (utom trafikbrott) Antalet öppna ärenden har minskat efter inspektionen 2009 från till omkring dvs. en tioprocentig minskning. Antalet öppna ärenden var under 2010 och 2011 på en ännu lägre nivå, respektive öppna ärenden. I samtliga polismyndigheter utom fem har antalet öppna ärenden minskat under perioden men det rör sig i flera fall om små förändringar. II. Antal öppna ärenden äldre än sex månader (utom trafikbrott) 30/ / / / /9-12 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Polismyndigheten totalt PO Nordvästra Skåne Antalet öppna ärenden äldre än sex månader har minskat med drygt 25 procent under perioden. Under har antalet öppna ärenden minskat med Det är positivt att av denna minskning var mer än ärenden äldre än sex månader. III. Andel öppna ärenden totalt av inkomna (utom trafikbrott) Polismyndigheterna har rangordnats från den polismyndighet som 2012 haft lägst andel öppna ärenden till den polismyndigheten med störst andel öppna ärenden. 30/ / / / /9-12 Jönköping 13,5 13,1 12,0 11,0 9,3 Stockholm 13,4 12,7 9,4 9,0 10,7 Skåne 11,6 11,1 11,3 10,3 11,7 Västmanland 12,8 13,8 11,5 10,5 11,8 Blekinge 12,7 13,3 13,7 15,7 11,9 Uppsala 12,4 13,1 12,4 10,8 11,9 Västra Götaland 14,7 12,6 14,1 12,8 12,1 Kronoberg 15,7 17,3 14,5 15,8 13,2 Halland 12,8 13,4 14,8 12,9 13,3 Södermanland 18,7 15,7 15,7 13,2 14,0 Gotland 12,4 11,3 13,1 9,7 14,2 Västerbotten 17,4 15,4 15,4 13,5 14,3 Örebro 13,3 14,5 13,1 13,1 14,4 Värmland 17,6 15,4 15,1 13,7 14,4 Jämtland 19,5 18,4 17,2 14,2 14,6 Dalarna 17,8 21,6 17,5 14,9 15,5 Västernorrland 14,2 14,8 16,2 15,1 16,0 Östergötland 14,5 14,4 14,3 15,0 16,2 Gävleborg 12,7 14,9 19,2 14,6 17,2 Norrbotten 18,3 17,0 19,6 19,3 17,7 Kalmar 23,4 20,2 17,1 14,7 17,9 Polismyndigheten totalt 14,1 13,5 12,7 11,7 12,5 PO Nordvästra Skåne 11,7 9,3 10,0 8,7 11,6 Redovisningen av andelen öppna ärenden innebär att polismyndigheterna kan jämföras. Utfallet visar att det är stor spännvidd mellan de polismyndigheter som har störst andel och de som har minst andel öppna ärenden. Sett till utfallet 2012 varierar andelen mellan 9 och 18 procent dvs. den som har störst andel öppna ärenden har en dubbelt så stor andel som den myndighet som har minst andel öppna ärenden.

12 Bakgrund/Reglering av ämnesområdet Öppna ärenden En av polisens grundläggande uppgifter är att utreda brott. I detta innefattas att polisen ska ha en hög uppklaring av brott. För att lyckas med detta måste polisen ha ett begränsat antal öppna ärenden, kort genomströmningstid och ett bra brottsofferarbete. Det finns ett tydligt samband mellan få öppna ärenden och kort genomströmningstid. Målsättningen bör vara att polisen arbetar aktivt med de ärenden som är öppna. Detta innefattar ärenden där det finns åtgärder som kan vidtas för att identifiera gärningsmannen så att en förundersökning kan redovisas till åklagaren. De ärenden där det saknas förutsättningar att nå framgång i utredningsarbetet ska avslutas snarast. Detta hindrar emellertid inte att dessa ärenden kan tas upp på nytt om ny bevisning framkommer. De ärenden som normalt betraktas som egentliga balansärenden är ärenden där det finns förutsättningar att utreda ärendet men där det inte sker eftersom organisation eller brist på resurser försvårar detta. Det kan också konstateras att det inte är särskilt svårt för polismyndigheterna att minska antalet öppna ärenden. Svårigheten verkar istället vara att ligga kvar på en låg nivå när den har uppnåtts. De åtgärder som vidtas när antalet öppna ärenden på nytt ökar är sällan tillräckligt kraftfulla och vidtas dessutom oftast för sent. Polismyndigheterna inrättar då vanligtvis balanskommissioner för att komma till rätta med antalet öppna ärenden. Det gör att antalet öppna ärenden kan minska i varje fall tillfälligt. Ett inrättande av en balanskommission är enligt inspektionsgruppens uppfattning ett tecken på att utredningsverksamheten har misslyckats eftersom man inte klarar av att hantera ärendena i linjeverksamheten. Problemen med öppna ärenden är i stor utsträckning relaterade dels till det stora antalet bedrägerianmälningar som ofta blir liggande utan utredningsåtgärder och dels utredningssituationen i polisdistriktens huvudorter. En framgångsrik utredningsverksamhet förutsätter att polisens arbete präglas av professionalism i alla led. De åtgärder som vidtas inledningsvis ska säkerställa att all tillgänglig relevant information om brottet snabbt inhämtas och dokumenteras. Ärendets fortsatta hantering ska bedömas av en fu-ledare med kunskap och förmåga att värdera utredningsläget och vad som kan göras för att identifiera en skäligen misstänkt (lagföringsprognos). Varje led måste känna till sin uppgift och fullgöra den med kvalitet. Utredningsarbetet ska kännetecknas av att alla de möjligheter att utreda brottet som finns också tas tillvara. En viktig del i detta är att utredningsåtgärderna genomförs i nära anslutning till att polisen får kännedom om brottet. Förutsättningarna att utreda ett brott försämras ju längre tid som går. IV. Andel öppna ärenden av inkomna under de senaste tolv månaderna redovisat tertialvis i de inspekterade polismyndigheterna samt genomsnitt i landet (utom trafikbrott) Riket Dalarna Norrbotten NV Skåne Östergötland Jönköping 2009T1 2009T2 2009T3 2010T1 2010T2 2010T3 2011T1 2011T2 2011T3 2012T1 2012T2 V. Andel öppna ärenden äldre än sex månader under av inkomna under de senaste tolv månaderna redovisat tertialvis i de inspekterade polismyndigheter samt genomsnitt i landet (utom trafikbrott) Riket Dalarna Norrbotten NV Skåne Östergötland Jönköping 2009T1 2009T2 2009T3 2010T1 2010T2 2010T3 2011T1 2011T2 2011T3 2012T1 2012T2 Tabellerna ovan visar utvecklingen dels nationellt och dels för de inspekterade polismyndigheterna. Redovisningen är tertialvis och denna presentationsform har framförallt valts för att visa ökningen av antalet öppna ärenden under sommarmånaderna (tertial 2).

13 Tillsynsrapport 2013:3 14 Polisen redovisar regelbundet till regeringen bl.a. antal öppna ärenden och andel öppna ärenden äldre än sex månader av inkomna ärenden. 3 Utfallet i denna redovisning varierar mellan polismyndigheterna och hur stor andel öppna ärenden som är acceptabelt har inte definierats. Inom polisen har diskuterats att antalet öppna ärenden inte ska vara mer än högst tio procent av antalet inkomna ärenden under året. Rekommendationer och förslag i den riktningen lämnades också i den tidigare inspektionsrapporten. Inspektionsgruppen anser att det totala antalet öppna ärenden har mindre betydelse om polismyndigheten samtidigt redovisar ett litet antal ärenden som är äldre än sex månader. Polismyndigheten har då förmåga att hantera volymen av relativt nya ärenden. Det är enligt inspektionsgruppens uppfattning de öppna äldre ärendena som är det stora problemet. En iakttagelse inspektionsgruppen gjort är att det inte är ovanligt att bra åtgärder vidtas inledningsvis, t.ex. anmälningsupptagning, målsägar- och vittnesförhör samt bevissäkring. Det som därefter återstår för att ärendet ska kunna slutredovisas är någon enstaka utredningsåtgärd. Ofta genomförs den emellertid inte utan istället hamnar ärendet i balans. Där kan det bli liggande i månader och i enstaka fall t.o.m. år utan att redovisas. Det bör också framhållas att det finns ett antal ärenden där det p.g.a. brottets komplexitet eller när bevisning framkommit långt efter anmälningstillfället inte är möjligt att redovisa ärendet inom sex månader. Dessa ärenden är, i de flesta brottskategorier, trots allt förhållandevis få. VI. Öppna ärenden äldre än sex månader den 30 september 2012 av inkomna (utom trafikbrott) under senaste tolvmånadersperioden Polismyndigheterna har rangordnats från den polismyndigheten med lägst andel öppna äldre ärenden till den polismyndigheten med störst andel öppna äldre ärenden. De mål som polismyndigheterna har beslutat när det gäller öppna ärenden äldre än sex månader innebär att högst ett angivet antal ärenden eller en viss procent- 3 Regleringsbrev för polisen budgetåret 2012 avsnitt 1 punkt 8-9. Se även avsnitt 2.2. Öppna äldre än 6 månader Öppna äldre än 6 månader Jönköping 532 1,76 Blekinge 282 1,99 Stockholm ,50 Uppsala 878 2,60 Västmanland 814 2,66 Skåne ,95 Halland ,34 Västerbotten 651 3,38 Gotland 241 3,60 Södermanland ,63 Värmland ,90 Västra Götaland ,03 Örebro ,03 Kronoberg 799 4,34 Västernorrland ,83 Gävleborg ,94 Norrbotten ,94 Östergötland ,36 Kalmar ,40 Dalarna ,49 Jämtland 610 5,64 Polismyndigheten totalt ,40 PO Nordvästra Skåne ,29 sats ska vara öppna vid slutet av året. Det är m.a.o. tillräckligt att målet uppnås under denna dag. Ett mål som bättre tillgodoser allmänhetens krav och som är tydligare är att den andel ärenden som målet avser ska ange den högsta nivån under hela året. Det innebär att om polismyndigheten vet att antalet ärenden ökar under t.ex. sommarmånaderna så måste myndigheten inför sommaren ha så få öppna ärenden att den förväntade ökningen ryms inom det angivna målet. Inspektionsgruppen har valt att betrakta öppna ärenden äldre än sex månader som äldre ärenden. Detta eftersom det är den redovisning som f.n. lämnas till regeringen. Det kan finnas skäl att överväga om andra avgränsningar t.ex. tre månader bättre belyser utredningssituationen. Inspektionsgruppen föreslår därför att andelen öppna ärenden äldre än sex månader under hela året ska vara högst 1,5 procent av antalet inkomna under föregående år.

14 Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 15 Det föreslagna målet bygger på antalet öppna ärenden i de inspekterade polismyndigheterna med minsta andel öppna ärenden (Skåne och Jönköping) men förutsätter att även dessa myndigheter har ett mindre antal öppna bedrägeriärenden. Det mål som föreslås kan för flera polismyndigheter framstå som avlägset. Inspektionsgruppen är medveten om detta och anser därför att RPS och polismyndigheterna bör upprätta planer för hur antalet öppna ärenden ska minska och när målet ska vara uppnått. VII. En jämförelse mellan öppna ärenden äldre än sex månader (30 september 2012) och det föreslagna målet med 1,5 % (avser inkomna ärenden under senaste tolvmånadersperioden utom trafikbrott) Öppna äldre än 6 månader 1,5% målet Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Polismyndigheten totalt PO Nordvästra Skåne

15 Tillsynsrapport 2013: De inspekterade polismyndigheterna 5.1 Polismyndigheten Dalarna Några veckor före inspektionen överlämnade inspektionsgruppen en förteckning med 123 öppna K-ärenden i RAR till polismyndigheten. Dessa ärendeakter, eller slutredovisningsuppgift i RAR om ärendet hade slutredovisats före inspektionen, skulle finnas tillgängliga vid inspektionstillfället. Inspektionsgruppen kan konstatera att 59 ärenden av de begärda 123 har funnits tillgäng liga. Det innebär att 64 ärenden, dvs. mer än hälften, av de ärenden inspektionsgruppen avsett att granska inte har varit tillgängliga. Det handlar, i allt väsentligt, om ärenden från polisområde Falun-Borlänge (62 av 64 ärenden) 4. Inspektionsgruppens redovisning och synpunkter på verksamheten måste bedömas mot bakgrund av dessa brister i granskningsunderlaget. Allmänt Under 2011 registrerades nästan K-anmälningar om brott i polismyndigheten. Under 2009 registrerades anmälningar och 2010 registrerades I polismyndigheten finns 591 anställda varav 451 poliser och 140 anställda med annan kompetens. Antalet anställda är därmed ett 30-tal färre, varav 20 poliser, än vid den tidigare inspektionen Utredningsverksamhetens organisation Det egentliga polisarbetet bedrivs huvudsakligen i fem polisområden och vid länspolisen som är funktionsindelad i nio enheter/rotlar. 4 Orsaken till detta uppges vara att de ansvariga fu-ledarna endast öppnat en av de tre filerna i Excel där de aktuella ärendena fanns angivna. Någon kontroll har sedan inte skett av de ärenden som skickats in av fu-ledarna och att dessa har överensstämt med begäran. De enheter inom länspolisen som är av störst intresse för utredningsverksamheten är: ekoroteln, familjevåldsroteln, länskriminaljouren (LKJ), våldsroteln, den tekniska roteln och LKC. I övrigt finns hundenhet, trafikenhet och utlänningsenhet. Organisationen är densamma som vid inspektionen 2009 med den förändringen att inom länspolisen har en våldsrotel inrättats. Syftet med denna är att polismyndigheten ska ha tillgång till en kompetent resurs för att hantera grova våldsbrott. Särskilt om Länskriminaljouren (LKJ) En nyckelfunktion i utredningsarbetet är LKJ som består av tre funktioner: jour-fu-ledare, brottssamordning och en beredningsgrupp (daggruppen). Jour-fu-ledarna är lokaliserade i anslutning till vb och LKC. De har normalt fyra utredare till sitt förfogande. När ett akut ärende inkommer till LKC har vb ansvar för detta och de operativa åtgärderna. Det innebär att vb t.ex. beslutar om att inleda en förundersökning. Ärendet överlämnas sedan till en jour-fu-ledare som är det specialiststöd vb har för att genomföra de inledande åtgärderna. Jour-fu-ledarna granskar också anmälningar i RAR. Ärenden med anhållna hanteras av LKJ fram till häktning och överlämnas därefter till aktuellt polisområde. Brottssamordningsfunktionen granskar de anmälningar som inte granskats av jour-fu-ledarna. De kontrollerar om det finns möjligheter att samordna ärendet med andra utredningar samt möjligheterna till fu-begränsning. De bedömer om ärendet ska avslutas, om ytterligare utredningsåtgärder ska vidtas eller om ärendet direkt ska överlämnas till ett polisområde. Daggruppen genomför vissa utredningsåtgärder t.ex. att hämta in kontoinformation i bedrägerier och att ta in filmer vid smitning från betalningen på bensinstationer. Daggruppen beslutar därefter om ärendet ska avslutas eller överlämnas till aktuellt polisområde.

16 Inspekterade myndigheter 17 Utredningsverksamheten Inom länspolisen utreds de brott som hanteras inom respektive specialenhet (eko, familjevåld, LKJ, narkotika/spaningsrotel och teknisk rotel). Övriga brott utreds i respektive polisområde. Polisiära fu-ledare finns vid polisområdenas utredningsenheter och specialrotlarna vid länspolisen. LKJ har ett särskilt ansvar för fu-ledning initialt i akuta ärenden men har inte full dygnstäckning. Vakthavande befäl är ensam fu-ledare under lågfrekvent tid (vardagar samt under lördag-söndag). Ledning och styrning I polismyndighetens VP för 2012 konstateras att en tydlig förbättring har skett under 2011 när det gäller utredning och lagföring. Fler ärenden har redovisats till åklagare och uppklaringen har ökat. Samtidigt har antalet öppna ärenden minskat kraftigt. Polismyndigheten har i VP särskilda mål inom bl.a. brottskategorierna: våld i offentlig miljö, brott i nära relationer, grova våldsbrott och mängdbrott. 5 I polismyndigheten finns en särskilt beslutad prioriteringsordning vid utredning av brott. Brotten har prioriterats i fem grupper (A-E). Prioriteringsordningen är daterad 27 mars 2000 och har inte reviderats därefter. Öppna K-ärenden (ärendebalans) När den tidigare inspektionen genomfördes 2009 hade polismyndigheten närmare öppna K-ärenden varav drygt av dessa var äldre än sex månader. Polismyndigheten vidtog därefter åtgärder för att minska balanserna och hade under en kort period 2011 något färre än öppna ärenden. Antalet 5 Polismyndighetens mål ansluter till de nationella målen i Polisens planeringsförutsättningar för perioden , avsnitt 7 och bilaga 2. Det nationella riktvärdet för våld i offentlig miljö är 27 procent, för tillgrepp genom inbrott, 5,5 procent och för brott i nära relationer 26,5 procent. öppna ärenden har därefter ökat successivt och vid inspektionstillfället har polismyndigheten öppna ärenden varav närmare hälften finns i polisområde Falun/Borlänge. Öppna 6-12 mån Öppna över Öppna 12 mån totalt Öppna Öppna Brottskategori 0-3 mån 3-6 mån Bedrägeribrott mm Ej rubricerat Ekonomiska brott Narkotikabrott Skadegörelse Tillgrepp i butik Tillgreppsbrott (exkl i butik) Våldsbrott Övriga BrB-brott Övriga brott mot person Övr specialstraffsrättsliga brott Totalt Polismyndighetens öppna ärenden den 30 september 2012 fördelat på brottskategorier och anmälans ålder (utom trafikbrott) Polismyndigheten har varje år under avslutat fler ärenden än vad som kommit in under året. Den del av de öppna ärendena som är äldre än sex månader har under varit mellan procent. Polismyndighetens mål är att det vid utgången av 2012 ska finnas högst öppna ärenden dvs. tio procent av det uppskattade antalet anmälningar Målet har brutits ner på nivån polisområde och länspolisen. Målet innebär att antalet öppna ärenden ska minska under året med 856. Vid inspektionstillfället har istället antalet öppna ärenden ökat med 675 sedan årsskiftet. Polismyndigheten har beslutat att utreda arbetsrutiner och att avsätta särskilda utredningsresurser för att minska antalet öppna ärenden. Detta ska genomföras fr.o.m. hösten 2012 och någon sluttidpunkt för detta har inte angivits. Översynen avser åtgärder på såväl kort som lång sikt.

17 Tillsynsrapport 2013:3 18 Utbildning och annan kompetensutveckling I polismyndigheten finns ett 20-tal poliser med den längre fu-ledarutbildningen. Ambitionen är att fler ska genomgå utbildningen och att detta ska garantera att kompetensen upprätthålls även när fu-ledare flyttar till andra arbetsuppgifter. Samtidigt ska det innebära en faktisk ökning av antalet fu-ledare med denna utbildning. Det finns f.n. ett 10-tal poliser med LOKUSutbildning och det täcker behovet på de större orterna. Inom myndigheten pågår f.n. en diskussion om hur behovet av att genomföra brottsplatsundersökningar ska tillgodoses även på mindre och mer avlägsna orter. Myndigheten har under senare år haft ansvar för ett antal uppmärksammade våldsbrott där myndigheten i efterhand fått kritik för hur utredningarna genomförts. Detta har medfört att en särskild våldsrotel med åtta poliser och en civilanställd har inrättats. En del av poliserna har genomgått PHS utbildning i PUG (Polisens metodstöd för utredning av grova brott) och denna utbildningssatsning ska fortsätta. Detta för att skapa bättre förutsättningar för ett mer kvalificerat polis- och utredningsarbete i samband med grova våldsbrott. Inspektionsgruppens synpunkter Inspektionsgruppens synpunkter har delats in i två avsnitt, dels en bedömning av nuläget i förhållande till de iakttagelser och rekommendationer som inspektionsgruppen redovisade 2009 och dels övriga synpunkter. Nuläge i förhållande till den tidigare inspektionen 2009 Inspektionsgruppen begärde att 123 ärenden skulle vara tillgängliga vid inspektionen. 59 ärenden var tillgängliga och har granskats vid inspektionen. (Tabell se sid 19). Övriga synpunkter Polismyndigheten har sedan 2009 genomfört beaktansvärda insatser för att minska antalet öppna ärenden som då var närmare dvs. 24 procent av antalet inkomna ärenden under året. Under en kort period 2011 fanns färre än öppna ärenden. Vid inspektionstillfället finns öppna ärenden dvs. cirka 16 procent av inkomna ärenden under året. Målet för 2012 är att det vid årets slut ska finnas högst öppna ärenden. Antalet öppna ärenden behöver därför minska med under årets sista knappt fyra månader för detta ska uppnås. Polismyndigheten uppvisar ett mycket gott resultat hittills under 2012 när det gäller andelen personuppklarade våldsbrott och andelen personuppklarade övriga brott mot person. Resultatet är det bästa av samtliga landets polismyndigheter. LKJ är det filter i polismyndigheten som ska renodla utredningsverksamheten genom att bedöma i vilka ärenden det finns möjlighet att utreda brottet och när förutsättningar för detta saknas. Det är viktigt att resurserna koncentreras på ärenden där det finns möjlighet att utreda brottet och identifiera förövaren. Samtidigt är det viktigt att ärenden där det helt saknas spaningsuppslag avslutas. Myndighetens prioriteringsordning vid utredning av anmälda brott är från år Den bör årligen vara föremål för en översyn och anpassas till polisens planeringsförutsättningar och polismyndighetens VP. Prioriteringen av bestämmelsen i 2 a FuK kan möjligen, med god vilja, läsas in i prioriteringen men tidsfristen i bestämmelsen bör tydliggöras. Polismyndigheten kommer troligen inte att nå målet att vid utgången av 2012 ha högst öppna K-ärenden. Under de tre senaste åren har polismyndigheten varje år avslutat fler ärenden än som kommit in under samma år. Det finns vissa möjligheter att polismyndigheten kan vidmakthålla denna positiva trend även under I samband med inspektionen noterades att ett 15-tal ärenden som var preskriberade inte hade avslutats i RAR och att även andra ärenden som avslutats inte hade avförts. Polismyndigheten bör ha en rutin för regelbunden uppföljning av diarium och andra register så att dessa är aktuella. Vb dröjer i vissa fall med att överlämna ärendet till jour-fu-ledaren. Detta trots att det är fråga om en funktion som vb har omedelbart tillgänglig. Jour-fu-ledare genomför endast en kontroll för

18 Inspekterade myndigheter 19 samordning gentemot den egna myndigheten men inte i förhållande till övriga polismyndigheter. Beredningsgruppen har inte alltid varit bemannad på det sätt som planerats och det har fått till följd att inkommande ärenden inte granskats tillräckligt utan överlämnats direkt till polisområdena. Detta innebär att ärenden som kunde ha avslutats av LKJ istället har hamnat som öppna ärenden i polisområdena. Det är en brist att ärenden har varit öppna i mer än fjorton månader utan att någon åtgärd har dokumenterats i ärendet. Inspektionsgruppens iakttagelser 2009 Ett flertal ärenden med långsam handläggning trots att åklagaren skickat flera påminnelser. Åklagaren har i några ärenden överfört ledningen av förundersökningen till polisen, av allt att döma på grund av att inga åtgärder har vidtagits trots flera påminnelser. Ett flertal ärenden med långsam handläggning trots att det finns en misstänkt person. Handläggningstiden enligt LUL 4 har i några ärenden överskridits. Några preskriberade ärenden hittades. Handläggningstiden har i några ärenden blivit utdragen beroende på att man avvaktat beslut från åklagaren. Låg aktivitet i några ärenden som bedöms bero på bristfällig styrning och ledning från fu-ledaren. Några ärenden som inte har avförts i kriminaldiariet. Snarast fullfölja ambitionen att kraftigt minska antalet öppna ärenden, för att på sikt finna en processmodell som ger över tid stabil och rationell balans på en nivå som endast är cirka en tredjedel av dagens (närmare 6 000) Tydliggöra och stärka övergripande ledning, kontroll och uppföljning av utredningsprocessen på myndighetsnivå, och då ta fram tjänsteföreskrifter och rutiner för ärendehandläggning, bevakning av tidsfrister, kontroll och uppföljning. Se över vad som kan göras för att öka produktionen i utredningsprocessen, exempelvis metodförändringar på utredningsenheterna, resursfördelningen, den yttre personalens initiala åtgärder och mer strukturerad och individuell uppföljning och återkoppling. Öka ansträngningarna med att rekrytera fu-ledare med kvalificerad kompetens samt personal till fullföljande av LOKUS-konceptet. Vidta åtgärder för att säkerställa lagstiftningens krav på dokumentation och administration under ärendehandläggningen. Undersöka möjligheterna för samverkan i ett regionalt koncept för hantering av grova brott som kräver särskild organisation eller stora resurser, för att på så sätt öka kvalitén på utredningar av denna typ, men framförallt för att undvika att utredningar av vardagsbrottsligheten blir eftersatt under långa perioder. Nulägesbeskrivning I 8 av 59 granskade ärenden förekom påminnelser. I ett ärende hade 8 påminnelser skickats. Fr.o.m. den 1 september 2010 ska den 4:e påminnelsen överlämnas till lpme som begär en särskild redovisning. Införandet rutinen har medfört att antalet påminnelser har minskat. Några sådana ärenden har inte påträffats vid granskningen. I minst 15 av de 59 granskade ärendena har handläggningen varit långsam. Inspektionsgruppen har inte haft tillgång till mer än knappt hälften av de ärenden som begärts. En stor del av de ärenden som inte kunnat granskas avsåg ärenden där någon påverkan i DurTvå inte skett de senaste 14 månaderna. Många av dessa ärenden har sannolikt haft en långsam handläggning. I ett tiotal av de granskade ärendena har handläggningstiden överskridits. 15 preskriberade ärenden har upptäckts. Ett av dessa preskriberades 2008 men flera har preskriberats i närtid. Några sådana ärenden har inte upptäckts. I de granskade ärendena har genomgående funnits tydliga direktiv. Ett drygt 10-tal avslutade ärenden som inte har avförts ur diariet har anträffats. Antalet öppna ärenden har inte minskat till en tredjedel dvs. högst öppna ärenden. Frågorna tas upp i OLG-möten, i de s.k. krimdirektiven, vid resultatdialoger med polisområdescheferna samt uppföljning veckovis i ärendebarometern som redovisas på polisens hemsida i IntraPolis. Detta har inte genomförts konsekvent och uthålligt men antalet öppna ärenden har minskat från till och vid något tillfälle 2011 fanns färre än öppna ärenden. Polismyndigheten ska genomföra en översyn av rutiner m.m. i utredningsverksamheten och dessutom öka antalet utredare. En förbättring har skett och i myndigheten finns ett 20-tal poliser med den längre utbildningen för fu-ledare. Denna utbildningssatsning ska fortsätta. I myndigheten finns f.n. ett 10-tal poliser med LOKUS-utbildning och LOKUS ska finnas i alla polisområden. Har lösts genom tekniska förändringar i Tvång. Ett samverkansprojekt har genomförts i Bergslagen och har 2010 resulterat i överenskommelsen Riktlinjer avseende utredning av grova brott. I denna regleras bl.a. personaluttag, ekonomi och arbetsmiljöansvar vid samverkan mellan polismyndigheterna i Dalarna, Värmland och Örebro. Detta kompletteras i polismyndigheten med ett direktiv 1/2012 (tjänsteföreskrift) om utredning av grova brott.

19 Tillsynsrapport 2013: Polismyndigheten i Norrbotten Allmänt Under 2011 registrerades K-anmälningar om brott i polismyndigheten. Under 2009 registrerades anmälningar och 2010 registrerades nästan I polismyndigheten finns 648 anställda varav 468 poliser och 180 anställda med annan kompetens. Antalet anställda har ökat med ett trettiotal varav ett tjugotal poliser sedan den föregående inspektionen Utredningsverksamhetens organisation Utredningsverksamheten bedrivs huvudsakligen i den brottsutredande avdelningen som är organiserad i nio enheter varav fem är funktionsindelade och fyra har ett geografiskt ansvar. De myndighetsgemensamma brottsutredningsenheterna är ekobrott, narkotika, kriminalteknik och brottsamordning. PKC är en nationell verksamhet som bedrivs lokalt och kan också räknas in i detta. De brott som inte omfattas av specialenheterna hanteras i de fyra utredningsenheterna med geografiskt ansvar; Norra Lappland, Östra Norrbotten, Luleå/ Boden och Piteå älvdal. Den brottsförebyggande avdelningen är bl.a. organiserad i LKC och fyra polisområden med geografiskt ansvar. Vb som finns i LKC leder all yttre akutverksamhet och är måndag - fredag ensam fu-ledare i polismyndigheten. Poliserna i ingripandeverksamheten har ansvar för att genomföra långtgående förstahandsåtgärder vid brott. I vissa polisområden har poliserna även ett ansvar för att slutföra förundersökningar beträffande vissa brott. Ledning och styrning I polismyndighetens VP för 2012 anges tio prioriterade brottsområden, bl.a. mängdbrott, inbrottsstölder, brott i nära relation och grova våldsbrott. Polismyndigheten har också mål om antal öppna ärenden. Andelen redovisade ärenden till åklagare ska uppgå till minst 22 procent. Andelen positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökningen letts av polismyndigheten ska uppgå till minst 90 procent (kvalitetsmål). En strategi har kopplats till detta. Utredningsverksamheten Brottssamordningsenheten (BSE) är den funktion i polismyndigheten där samtliga anmälningar ska hanteras inledningsvis. Inom enheten finns jour-fuledare som lokalmässigt är placerade tillsammans med vb. Inom BSE finns också en beredningsenhet med en gruppchef och 6-7 poliser (målet är att det ska vara poliser). Ärenden som kräver vissa utredningsåtgärder för att klarlägga om de ska utredas eller avslutas hanteras inom beredningsfunktionen. BSE avslutar f.n. 77 procent av det totala antalet anmälningarna och 23 procent överlämnas, i de flesta fall, till de fyra lokala utredningsenheterna. Jour-fu-ledaren arbetar nära vb och ska bl.a. vara ett stöd för poliserna i yttre tjänst, en garanti för att alla utredningsåtgärder som är möjliga att vidta i ett akut ärende också blir vidtagna och att dokumentationen håller god kvalitet. Var och en av de fyra utredningsenheterna har minst två egna polisiära fu-ledare. Det finns särskilda mål för resp. utredningsenhet om bl.a. antal öppna ärenden. Utredningsenheten i t.ex. Norra Lappland har målet att det ska finnas högst 340 öppna ärenden. F.n. finns cirka 400 öppna ärenden. Polismyndigheten upprättar statusrapporter för verksamhetsmålen på polisområdesnivå och följer upp dessa i verksamhetsdialoger varje månad. De myndighetsgemensamma enheterna Ekobrott, Narkotika och Kriminalteknik hanterar ärenden/ uppgifter inom respektive specialfunktion. Polismyndigheten har tillsammans med Åklagarmyndigheten träffat en överenskommelse (Margit) om åtgärder för att minska antalet öppna ärenden och då särskilt ärenden äldre än tre månader. Insatsen ska pågå fr.o.m. den 3 september t.o.m. den 25 november I gruppen ingår fem fu-ledare, 20 utredare samt administrativt stöd. Målsättningen är att antalet öppna ärenden ska minska med och att polismyndigheten på sikt ska ha högst öppna ärenden.