ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 81 NR Besök Elbranschens nätplats:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 81 NR. 5-6 2010. Besök Elbranschens nätplats: www.elbranschen.nu"

Transkript

1 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 81 NR Besök Elbranschens nätplats:

2

3

4 Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare kv. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB Billstabågen 5, Västerås. Tel , fax För ytterligare information: Svensk kärnkraft är bra för både miljön och samhället. Ger inga växthusgaser. Ger inga försurande utsläpp eller hälsovådliga rökgaser. Producerar mycket och billig elström en livsnödvändighet för svensk basindustri och vår fortsatta välfärd. Tar ansvar för sitt avfall över hela livscykeln. Vilka andra energikällor gör det? Miljövänner för kärnkraft Box 83, Väröbacka

5 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post Bankgiro Plusgiro Helårsprenumeration (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Rolf Oward Årgång 81 Tryckt hos Tryckfolket AB i Malmö ISSN: Omslagsfoto: Kjell Duberg Ur innehållet i nr. 5-6/2010 SIGYN GÅR I PENSION SKB:s m/s Sigyn har tjänat det svenska kärnavfallsprogrammet i närmare 30 år. Men om ett par år går hon i pension och ersätts av ett nytt fartyg KÄRNKRAFT OCH CANCER Kärnkraft innebär ingen ökad cancerrisk. Det anser i alla fall Italiens främste cancerläkare och han blir nu ordförande i den italienska byrån för kärnkraftssäkerhet ELBRUKS KRÖNIKA: Leve Norden och vattenkraften! Men hela systemet måste omvärderas. Gammalt tänkande har lett till att man har minskat den tillåtna kraftproduktionen och i krönikan lämnas en del uppslag till vad som kan göras KYLSLAGEN FRAMTID? I Elbranschens förra utgåva kunde vi läsa professor Göran Frostells utomordentliga sammanställning av de faktorer som styr klimatet i ett makroperspektiv och i detta nummer kan vi läsa professor Lars Franzéns fördjupning i ämnet. Är vi måhända med raska steg på väg mot en snöbollsjord? CENSUR I KLIMATFRÅGAN ÄR EN SAMHÄLLSFARA En självutnämnd maktelit hotar med underång om vi inte tror på den globala uppvärmningen och underkastar oss en världsregim där FN:s famösa klimatpanel ska styra vårt sätt att tänka. Läs professor Wibjörn Karléns analyserande och upplysande artikel DEBATTSIDORNA Ett par bitska debattartiklar avslutar denna utgåva. Båda handlar om den impotenta vindkraften men ur lite olika aspekter Elbranschens blå-gula sidor Annonsera på Elbranschens nätplats!

6 BEHOVET AV SÄKRA transporter av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall anses komma att finnas under lång tid framöver. SKB har därför beslutat att bygga ett nytt fartyg för att på sikt ersätta m/s Sigyn. Kraven på det nya fartyget är högt ställda både vad gäller säkerheten och miljön. Det nya fartyget kommer exempelvis att ha redundans i framdriften, med sex mindre, bränslesnåla motorer. Det kommer också att vara utrustat med katalytisk rening för bästa möjliga bränsleekonomi med minsta möjliga miljöpåverkan. Med tanke på den last fartyget kommer att transportera är det en självklarhet med höga krav gällande såväl miljöpåverkan som säkerhet, säger SKB:s vd Claes Thegerström. Efter en noggrann upphandlingsprocess har avtal Elbranschen 5-6/2010 Sigyn går i pension SKB:s m/s Sigyn har tjänat det svenska kärnavfallsprogrammet sedan talets början. Men från och med 2013 kommer transporterna att ske med ett nytt fartyg, specialbyggt för uppgiften och med högt ställda miljö- och säkerhetskrav. SKB har tecknat avtal med holländska Damen Shipyards Group som ska bygga fartyget. tecknats med Damen Shipyards Group. Thegerström framhåller att Damen är ett stort och välrenommerat företag med bred erfarenhet av att bygga fartyg av varierande slag och storlek. Damen Shipyard Group har sin bas i Holland men är en världsomfattande varvskoncern med verksamhet på ett 30-tal platser på flera kontinenter. Under 2009 levererade Damen totalt 150 fartyg av olika slag. Damen Shipyard Group äger bland annat Götaverken Cityvarvet i Göteborgs hamn. Det nya fartyget blir i likhet med föregångaren unikt på en rad sätt. Där har Damen både presenterat ett bra eget koncept och varit lyhörda för de krav vi ställt. Fram till dess att det nya fartyget är färdigbyggt kommer m/s Sigyn att fortsätta att transportera det svenska använda kärnbränsle och det radioaktiva avfallet mellan kärnkraftverken och SKB:s anläggningar. M/s Sigyn har sedan början av 1980-talet fungerat på ett säkert och effektivt sätt. Det kommer hon att göra ytterligare ett antal år, säger Claes Thegerström. Fakta om det nya fartyget: Beräknad sjösättning: 2013 Längd: 99,5 meter Bredd: 18,6 meter Lastkapacitet (antal behållare): 12 Djupgående: 4,5 meter Marschfart: 12 knop Fakta om m/s Sigyn: Sjösättning: 1982 Längd: 90 meter Bredd: 18 meter Lastkapacitet (antal behållare): 10 Djupgående: 4 meter Marschfart: 12 knop SKB Kärnkraft och cancer Är kärnkraft verkligen en cancerrisk? Nej, det tycker inte Italiens främste cancerläkare. Han har nu accepterat att bli ordförande för den nybildade byrån för kärnkraftssäkerheten. UMBERTO VERONESI har ägnat hela sitt liv åt cancer. Dels som läkare på det sjukhus han själv har varit med och byggt upp i Milano, dels som forskare, speciellt på bröstcancer. De senaste två åren har han varit senator för oppositionspartiet Demokratiska partiet. Det är officiellt mot kärnkraft, men trots det tvekade inte den 85-årige Umberto Veronesi, utan tackade ja när den italienske infrastrukturministern frågade honom. Jag ser inga risker med kärnkraften i dag. Olyckan i Tjernobyl berodde på en galen chef, RAPPORT: KRISTINA WALLIN som stängde av 12 säkerhetssystem för att utföra ett experiment. Detta är inget vi ska låta oss påverkas av i dag, och inget som kan hända igen, förklarade han efter nomineringen. 4 Vindarna har vänt i Italien Italienarna röstade nej till kärnkraften 1987, sedan Tjernobylolyckan hade skrämt upp alla. Efter omröstningen stoppades inom några få år alla kärnkraftverk i landet. Men Umberto Veronesi gick redan för tio år sedan ut och deklarerade att han var för en nysatsning på kärnkraft i Italien, eftersom alternativet petroleum orsakar massor av cancerfall varje år. Då var det revolutionerande att tala om kärnkraft i Italien, men de senaste årens energikriser har ändrat det politiska klimatet. Nu har den nye infrastrukturministern satt fart på de sovande kärnkraftsplanerna. Inom fyra år hoppas han att det första kraftverket ska börja ta form. I detta arbete kommer byrån för säkerheten att ha en nyckelroll. Umberto Veronesi ska nämligen tillsammans med fyra andra styrelsemedlemmar välja platser där verken ska ligga. Det finns redan en plan som visar var det är möjligt både att bygga och sedan lagra avfallet, men det lokala motståndet är stort, och det kommer inte att bli lätt för den nya byrån och regeringen att få sin vilja igenom. Senast år 2020 är det tänkt att det första verket ska vara helt färdigt. Annonsera på Elbranschens nätplats

7 Cressall Resistors Experten på kraftmotstånd! CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och standardiserade konstruktioner för applikationer som Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och traktionsändamål Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, lösningar för integration med reservkraftsaggregat Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och kondensatorurladdning Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det kraftmotstånd som behövs. Prova oss - Besök CHS Controls AB Florettgatan 33, Helsingborg Tel , fax Alltid tillgänglig - Alltid öppen! Always available - Always open! Vi har nu flyttat verksamheten till kursgården Hörsta skola Elsäkerhetsutbildning AMS-utbildning Nya ESA industri och ESA installation (ISA) Elbehörigheter Allmän behörighet Nya starkströmsföreskrifterna nu även på engelska Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar Hörsta skola, Kumla Tel , Fax E-post: HÖGKVALITATIVA OCH SÄKRA TRANSFORMATORER Järntrådsvägen 5, Partille Tel

8 Elbranschen 5-6/2010 SVENSK ELBRUKARFÖRENING Telefon/fax Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ca 25, är juridiska personer och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. LARS BLOMQVIST ELBRUK VID DET NORDISKA MINISTER- RÅDETS möte i Köpenhamn i slutet av oktober beslöt energiministrarna att Det nordiska perspektivet ska vara vägledande när pengar satsas i transmissionsnäten. Det är mycket positivt att ministrarna nu enats om att det nordiska perspektivet ska vara vägledande i alla kommande beslut kring den gemensamma marknaden. Då kan produktionsresurserna utnyttjas effektivare samtidigt som konkurrensen stärks och leverenssäkerheten förbättras, säger Energimarknadsinspektionens generaldirektör Yvonne Fredriksson. Att hon nämnde möjligheten till ett bättre utnyttjande av produktionsresurserna är intressant, för det har, oss veterligen, bara berörts i fråga om kärnkraft då svensk elmarknad och landets el-situation har ventilerats. Förnämliga produktionsresurser används för lite Från Elbruks sida hoppas vi därför att man nu ska intressera sig också för vår andra stora elproduktionsresurs, vattenkraften, och samtidigt konstatera att den utnyttjas dåligt, men att det kan förbättras med förhållandevis begränsade insatser. Fokus har hittills legat helt på Leve Norden och vattenkraften! energianvändningen och hur den kan effektiviseras; att effektivisera något som producerats ineffektivt är bara halva lösningen. Elbruk har därför flera gånger i den här tidskriften påpekat att landets många vattenkraftverk kan ge oss mycket mera el, både som effekt och energi, än vad de faktiskt i vissa fall tillåts att göra. Eftersom vi vurmar lite för vattenkraften kan vi därför med Ministerrådets uttalande som grund aktualisera våra förslag om att se över hela hanteringen av detta miljövänliga kraftslag vars utnyttjandegrad är mindre än 50 procent. Hela systemet måste omvärderas Kraftproduktionen i de redan reglerade älvarnas kraftverk hindras av gamla och föråldrade (?) synsätt, värderingar och särintressen. För att åtgärda det så att, som ministrarna tydligen sagt, produktionsresurserna utnyttjas effektivare samtidigt som konkurrensen stärks och leverenssäkerheten förbättras måste hela systemet ses över och omvärderas. Det får inte vara så att det gamla tänkandet och värderandet ligger kvar och faktiskt, som i några fall, lett till att man minskat den tillåtna vattenkraftsproduktionen. Det påverkar inte förbrukningen och leder rimligen till att bortfallet kompenseras någon annanstans. Hur det sker vet ingen, men icke-attraktiva kraftslag finns naturligtvis bland alternativen. Det bättre utnyttjandet som vi talar om kan diagrammet få illustrera. Den undre linjen visar vattenkraftsproduktionen under 2009 så som Svenska Kraftnät registrerat den och det summeras till totalt MWh eller drygt 66 TWh vilket är något mer än en normalårsproduktion för vattenkraften; totalt förbrukar vi 145 TWh el varje år. Antag att vi vill klara en ökning med 1 procent eller 1,45 TWh och ta den helt från vattenkraften. Då måste kraftverkens sammanlagda effekt varje timme ökas med totalt 165 MW. Av diagrammet att döma tycks det inte vara fråga om någon dramatisk ökning, kraftstationer och ledningar finns redan, men finns det vatten? Är det möjligt? Vi tror det, om politikerna tänker längre än fyra år och vågar ta fram och värdera fakta. Här ger vi några uppslag till vad som kan göras. Vattenutbyte med Norge Börja med att undersöka regnmängderna i de aktuella älvarnas nederbördsområden, och då menar vi alla områden mellan Stora Sjöfallet och Strömstad. Enligt SMHI har regnmängderna ökat under senare decennier och kommer att göra det framledes också enligt klimatforskarnas spådomar. Går det att öka volymen hos befintliga vattenmagasin eller var finns det platser där man kan bygga nya? Elenergin som produceras med vattnet säljs på den gemensamma nordiska elmarknaden och Det nordiska perspektivet ska vara vägledande har ministrarna sagt, och vi hoppas att det inte bara gäller stamnäten och exportkablar. Utred därför tillsammans med Norge om, och var, vi kan byta vatten med varandra; går det att leda över vatten till grannlandet så att befintliga vattenkraftsstationer där kan utnyttjas effektivare. Avkräv alla vindkraftssatsningar ett samkörningsavtal direkt med ett vattenkraftsföretag med magasineringskapacitet för att få byggtillstånd. Och så det svåraste av allt! Ändra de många regelverk som rör miljösyn, tappningsplaner, lokala intressen m.m. som nu försvårar utnyttjandet av vattenkraftverken. Politiker måste våga ifrågasätta de nuvarande paradigmen för miljön. Om ministrarna verkligen menar vad de säger om att utnyttja befintliga resurser effektivare måste de rimligen göra något åt vattenkraften. Anläggningarna är underutnyttjade och att förbättra detta är huvudsakligen ett politiskt problem, inte ett tekniskt. Annonsera på Elbranschens nätplats 6

9 TransformatorerLikriktare 1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK Vår katalog finns på Internet! TRAMO-ETV AB, ESLÖV Telefon Telefax DIESELELVERK Mobila elverk Stationära elverk Containermonterade elverk Kundanpassade elverk Automatikutrustning Box 37, Rydsgård Tel , fax RING FÖR MER INFORMATION!

10 Elbranschen 5-6/2010 Kylslagen framtid? I Elbranschen nr. 4/2010 kunde (och kan vi) läsa professor Göran Frostells utomordentliga sammanställning av de faktorer som styr jordens klimat i ett makroperspektiv. Läs här professor Lars Franzéns fördjupning i ämnet. Är vi måhända med raska steg på väg mot en snöbollsjord? I ELBRANSCHEN NR. 4/2010 tar Göran Frostell upp ett väsentligt ämne som kommit i skymundan i den allt mer polariserade debatten om människans eventuella påverkan på klimatet, en debatt som har börjat likna ett religiöst krig. På ena sidan står de som är övertygade om människans inverkan på klimatet, främst genom utsläpp av växthusgaser men även genom ändrad markanvändning och andra direkta och indirekta faktorer. På den andra sidan finns ett stort antal skeptiker inklusive en liten grupp vetenskapsmän, många av dem seriösa klimatforskare, som öppet vågar gå ut med skepticism mot det som i dag blivit paradigm. Bland troende kallas skeptikerna klimatförnekare och dessa tillåts sällan komma till tals i debatten utan förlöjliganden och mer eller mindre uttalade hot. På 1970-talet var istiden nära Som klimatforskare sedan några LARS FRANZÉN PROFESSOR I NATURGEOGRAFI, OBEROENDE FORSKARE GÖTEBORGS UNIVERSITET decennier tillbaka har jag själv följt utvecklingen med skräckblandad förundran. Den som var med under 1970-talet minns kanske att istiden då var nära. Pressen fylldes med braskande rubriker rakt motsatta dagens. Tidningarna 2010 har således hotat med mer eller mindre katastrofala följder så fort vädret har förväntats avvika det minsta från det normala, allt som oftast kryddat med hänvisning till global uppvärmning. Varningar av olika klass har levererats för såväl fullt normala frontpassager, som perioder med lite extra efterlängtad sommarvärme. I mina ögon har utvecklingen kring frågor om klimat och väder tagit sig alltmer hysteriska former. För att återknyta till den lilla grupp forskare som vågar gå emot strömmen, finns ytterligare ett icke försumbart antal, som befinner sig i någon slags gråzon, sådana som gärna vänder sig emot den etablerade sanningen under privata samtal, men som inte vågar eller vill visa detta öppet. Ett skäl kan vara att man inte biter den hand som föder en, att uteblivna forskningsanslag eller steg i den akademiska karriären kan bli följden av ett offentligt ifrågasättande eller avståndstagande. Stadigt bättre efter Lilla Istiden Jag hade själv nöjet att träffa Göran Frostell under gemytliga former i Stockholm för något år sedan där jag vid Geotecs årsmöte presenterade delar av min egen forskning kring forna tiders klimat. I sin artikel visar Frostell några av de diagram som jag använde för att förklara att klimatutvecklingen verkar följa ett visst mönster under de fem mellanistider som föregått vår egen. För att kortfattat rekapitulera mina slutsatser finns det en tydlig tendens att klimatet blir instabilt mot slutet av mellanistider. Under de sista millennierna kastas klimatet mellan extrema kallperioder och lika extrema perioder med varmt klimat. I de flesta fall upprepas dessa kast ett par gånger och avslutas med en mycket markerad varmpuls på några hundra år. Omsätter vi detta till utvecklingen under vår mellanistid kan mycket väl de extremer vi upplevt vara en upprepning av detta mönster. Går vi tillbaka år i tiden hade vi en varmperiod som kulminerade strax efter år noll, alltså antika Roms blomstringstid. Detta följdes av en lika markerad kallpuls centrerad kring år 550. Steget från varmt till kallt innefattar Roms fall och Folkvandringstiden. Med samma regelbundenhet blev det extremt varmt under Vikingatiden (Medieval Warm Period), kanske den varmaste period vi upplevt sedan det s.k. Postglaciala Värmeoptimum för år sedan. Vikingatiden följdes av snabbt sjunkande temperaturer mot kulmen av den s.k. Lilla Istiden kring Denna period kan ha varit den kallaste vi upplevt sedan den Postglaciala chocken för omkring år sedan. Sedan Lilla Istiden har klimatet stadigt blivit bättre och för närvarande upplever vi sannolikt liknande förhållanden som under Vikingatiden. Medan tidigare kallperioder av historiker och arkeologer har kallats Mörka åldrar har värmeperioderna utmärkt sig genom kulturell blomstring med stabila samhällsbildningar. Längre istider och kortare mellanistider Mönstret de senaste åren är skrämmande likt det som upprepats under de fem senaste mellanistiderna och detta faktum borde stämma till eftertanke. Betänker man också att Figur 1. Istider och mellanistider under senare delen av kvartärtiden. Utvecklingen visar en tendens mot längre och intensivare istidspulser och allt kortare varma uppehåll. 8

11 Elbranschen 5-6/2010 Figur 2. Istider under jordens historia. Minst fyra istider har föregått vår egen. mönstret av istider och mellanistider visar att medan istiderna blivit allt längre och längre, har mellanistiderna tenderat att bli kortare (Figur 1). De kortare klimatvariationerna följer en tusenårscykel som kan spåras minst en halv miljon år tillbaka i olika geologiska arkiv. Vad denna klimatcykel beror på vet jag i dagsläget inte, men resultat från min egen forskning pekar mot ett varierat inflöde av kosmiskt stoft, som i sin tur skulle kunna påverka molnbildning och därmed ett varierat inflöde till jordytan av kortvågig strålning från vår viktigaste energikälla, solen. Vad jag definitivt kan utesluta är att människan ligger bakom detta cykliska förlopp. Den globala uppvärmningen sedan Lilla Istiden ligger helt i linje med denna cykel. Jag kan dock i dagsläget inte utesluta att den naturliga komponenten har förstärkts något marginellt av olika mänskliga aktiviteter där jag särskilt tror att förändring av strålningsbalansen till följd av ändrad markanvändning är en viktig faktor. Möjligen kan människans bidrag av koldioxid sedan Lilla Istiden ha brutit händelsekedjan mot en ny istidspuls, men mer om detta nedan. Första istiden för 2-2,5 miljarder år sedan Eftersom Göran Frostell återuppväcker istidshotet i sin mångfacetterade artikel vill jag gärna bidra med några ytterligare fakta. Sedan jorden skapades för 4,6 miljarder år sedan har planeten genomlevt ett antal stora istider (Figur 2). Spår av sådana finns bl.a. i olika geologiska arkiv i global skala. Den första av dessa istider inträffade för mellan 2 och 2,5 miljarder år sedan och varade ungefär 100 miljoner år. Nästa stora istid drabbade hela jorden och man tror att även haven var bottenfrusna. Denna istid har fått ge namnet åt den s.k. Snowball Earth -teorin. Man baserar sina slutsatser på att geologiska spår av istiden även finns på platser som då befann sig vid ekvatorn. Det som särskilt utmärkte denna istid var att stora delar av dåtidens landmassor var belägna nära polerna, en mycket stor del låg kring dagens sydpol. Nedisningar startar normalt sett inte i havet utan inleds på land. Denna globala nedisning varade drygt ett par hundra miljoner år (för ca miljoner år sedan) och avslutades sannolikt genom att den dåvarande superkontinenten Rhodinia drev isär under omfattande vulkanism (Figur 3). Även om de geologiska signalerna för halterna av koldioxid i luften är diffusa för denna istid pekar det mesta mot att de var extremt låga. Bidraget från vulkanismen i samband med uppbrottet kan vara en orsak till att istiden upphörde. Under alla omständigheter är det under den följande varma perioden, kambrium, som livet på jorden tog ordentlig fart. Flyttar vi oss en bit fram i tiden till karbon/perm hade kontinenterna åter slagits samman till superkontinenten Pangea. Lyckligtvis befann sig landmassorna inte till lika stor del på höga breddgrader då utan närmare ekvatorn. Den istid som följde berörde därmed mestadels arktiska landområden. Koldioxidhalterna var återigen extremt låga, d.v.s. ungefär som vi har haft det de senaste tre årmiljonerna. Denna, den Karbonopermiska istiden varade knappt 100 miljoner år och avslutades med en uppbrytning av Pangea, återigen med massiva utsläpp av koldioxid från vulkanism. Följande geologiska epoker hade ett relativt varmt och stabilt klimat, där livet utvecklades och frodades. Fram emot tertiär började emellertid kontinenterna åter packa sig samman till något som liknar en superkontinent och framåt slutet av denna period närmade sig koldioxidhalterna åter kritiskt låga nivåer. Framåt slutet av tertiär var det så dags igen för nästa istid, den som vi lever i nu. Spår av is finns från Antarktis redan för 20 miljoner år sedan, på Grönland för ca 6 miljoner år sedan och på våra breddgrader inträffade de första nedisningarna för ungefär 3 miljoner år sedan. Olika geologiska arkiv, som t.ex. djuphavssediment och kinesiska lössjordar visar att det sedan starten inträffat ett 50-tal istidspulser med varierande längd och intensitet. Ett tydligt mönster framträder dock, att medan istiderna i början var korta och de varma mellanspelen långa, har förhållandet vänt under det senaste tiotalet istider, med allt länge kallperioder och allt kortare varma interglacialer (Figur 1). Jorden närmar sig ett stadium av ständig istid Den globala temperaturtrenden på lång sikt sedan slutet av tertiär talar också sitt tydliga språk, att jorden närmar sig ett stadium av ständig istid (Figur 4). Två av de viktigaste grundförutsättningarna är uppfyllda; 1/ Större delen av jordens landmassor befinner sig på höga breddgrader (Figur 5). Antarktis ligger stabilt förankrad kring sydpolen, resten av kontinenterna ligger på norra halvklotet med en tendens att genom kontinentaldrift koncentreras kring nordpolen. Denna nordliga superkontinent tillsammans med det redan nedisade Antarktis utgör en förträfflig plattform för global nedisning. 2/ Sedda ur ett geologiskt tidsperspektiv är koldioxidhalterna under vår istid extremt låga. Studerar man halternas variation under de senaste kalla pulserna verkar själva glacialfaserna ha börjat när halterna legat kring ppmv d.v.s. bara några få ppm under de halter som uppmätts för Lilla Istiden. Min egen personliga uppfattning är att Lilla Istiden kan ha varit en Figur 3. Atmosfärens halt av koldioxid har varierat stort under fanerozoikum. De stora istiderna sammanfaller med extremt låga halter av denna växthusgas. 9

12 Elbranschen 5-6/2010 Figur 4. Syreisotopstudier av djuphavssediment visar en stadigt sjunkande temperaturtrend sedan slutet av tertiär. Temperaturamplituden mellan istid och mellanistid tenderar också att öka successivt. första trevare mot nya istidsförhållanden men att utvecklingen bröts genom människans försorg, befolkningsökningen krävde nya odlingsjordar vilket genom avverkning av skog och bearbetning av jorden frigjorde koldioxid. Senare följdes detta av utdikning och ianspråkstagande av torvmarker för odling och bränsle. Slutligen tillkom fossila kolkällor. Allt detta kan ha bidragit till att en för klimatet ogynnsam utveckling bröts (Figur 6). Det mesta pekar mot en ny superistid Hur denna antropogena påverkan inverkat på den vidare globala klimatutvecklingen kan vi bara gissa oss till. Möjligen kan utnyttjandet av fossilt kol förhindra eller skjuta upp en ny istidsfas några hundra eller tusen Figur 6. Temperaturutvecklingen under de senaste åren. Figur 5. En stor del av jordens landmassor befinner sig för närvarande på höga breddgrader. Detta är en av grundförutsättningarna för omfattande nedisningar. Är vi måhända med raska steg på väg mot en snöbollsjord? år och på det sättet rädda oss från åtminstone en ny istidspuls. Kanske det kan rädda oss över den kalla fas de samverkande faktorerna från solens inverkan ger, som Göran Frostell redovisar, och låta klimatet vara drägligt för allt liv på jorden ytterligare år, men i det långa loppet pekar det mesta mot en ny superistid, som inte kommer att upphöra förrän kontinenterna behagar driva isär och förse oss med en ny portion livgivande och värmande koldioxid. För människor som lever på jorden just nu finns det mer angelägna problem att hantera. Göran Frostell, med sitt långa livsperspektiv, föreslår inrättandet av en världsregering med mandat att avstyra krig och terrorism. Kanske är det i dagens värld med blixtsnabba kommunikationer både genomförbart och nödvändigt, om inte annat som ett redskap för att fördela jordens begränsade resurser på ett mer rättvist sätt mellan världsinnevånarna. Ett sådant organ skulle också kunna medverka till att såväl land- som havsområden avsätts som refugier och genbanker för de miljontals organismarter, som utgör stommen i det globala ekosystem vi satt oss till herrar över. Under inga omständigheter får en eventuell världsregering tillåtas utvecklas som FN:s klimatorgan, med åsiktsförtryck, polarisering och elitism, utan förutsättningslöst och vidsynt ta sig an de stora frågor vi i framtiden kommer att ställas inför. Ingen utveckling utan fossilt kol Innan vetenskapligt stabila bevis för att människans utsläpp av växthusgaser verkligen påverkar klimatet i den omfattning som hävdas och att en global uppvärmning utgör ett hot och inte ett hopp, bör klimatfrågan lyftas upp från den skendebatt den utgör. Utan fossila koltillgångar hade den modena industrialismen inklusive utveckling av teknik, jordbruk, transporter och medicin m.m. inte varit möjlig. Vi hade sannolikt levt ungefär som Amishfolket, och jordens befolkning hade varit en bråkdel av vad den är i dag. Vad klimatdebatten i grunden handlar om, och det verkliga problemet, är således inte klimatet utan de sinande tillgångarna på fossil energi (och andra strategiska råvaror), som ska delas mellan allt fler. De kvarvarande resurserna måste därför användas på ett bättre sätt än i dag, inte minst för att utveckla och trygga nya hållbara energisystem bortom kol och olja. Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer! El & Trading AB Arlanda Tel

13 TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG Gjuthartsisolerade transformatorer kva Krafttransformatorer MVA ELNORD KRAFT Odlingsvägen TÄBY

14 Elbranschen 5-6/2010 Censur i klimatfrågan är en samhällsfara Till typiska upprepningar som förkunnar världens undergång hör myten om en global och tilltagande uppvärmning. Den självutnämnda makteliten hotar med undergång om vi inte lydigt rättar in oss i ledet, böjer oss för ett världsherravälde och låter FN:s klimatpanel och några miljöorganisationer styra världen. Men övertygelsen om en markant global uppvärmning visar på dålig kunskap om dokumenterade fakta. Läs professor Wibjörn Karléns analyserande och upplysande artikel. ETT AVSEVÄRT ANTAL påståenden som behandlar ekonomiska kriser, olyckor, klimatkatastrofer, svält och politiskt förtryck publiceras dagligen. Efter en tid känns påståendena självklara och man funderar inte på om innehållet är korrekt och om det finns fakta som stödjer informationen. Oberoende av innehållets värde påverkar den ständigt upprepade informationen vår syn på framtiden och vår planering. Om påståendena är sanna är detta bra men om informationen är tveksam eller helt fel förhindrar accepterandet en kritisk värdering och slentrianmässigt upprepade påståenden får en klart negativ effekt. Upprepandet leder lätt till en ensidig uppfattning av vad som är korrekt och försök att diskutera alternativa åsikter stoppas. Individen måste ha frihet att presentera och diskutera observationer, resultat och åsikter oberoende av om de är i linje med en intressegrupps åsikter, medias syn eller ett av politiker uppsatt mål. Upprepade felaktigheter Upprepade, felaktiga påståenden kan få mycket negativa effekter. Hit hör den envist upprepade tron på en markant global uppvärmning, ett snabbt WIBJÖRN KARLÉN PROFESSOR EMERITUS, UPPSALA minskande istäcke i Arktis, att nederbördsrika områden blir våtare medan torra områden drabbas av svårare torka och att värmeböljor och översvämningar kommer allt oftare, etc. Slutsatser om en katastrofal trend är ofta ett resultat av ett kort perspektiv. Typiskt för dessa upprepningar är att de förkunnar världens undergång om vi inte lydigt rättar in oss i ledet, böjer oss för ett världsherravälde och låter FN:s klimatpanel och några miljöorganisationer leda världen. Övertygelsen om en markant global uppvärmning visar på dålig kunskap om dokumenterade fakta. Tro på global uppvärmning kan ge framtida problem Många föreslagna åtgärder baserade på IPPC:s rapporter är utmärkta. Oberoende av om CO 2 har den allt annat överskuggande betydelse, som det nu hävdas, är många av förslagen bra för mänskligheten. Hit hör åtgärder som minskar vår energiförbrukning och då särskilt oljeberoendet. Framhävandet av kommande underskott på livsmedel, om den nuvarande snabba befolkningstillväxten fortsätter, kan kanske leda till en mer realistisk samhällsplanering, en mer genomtänkt plan för samhällets utbyggnad och framställning av biobränslen. Stark tro på fortsatt global uppvärmning kan emellertid i en del fall leda till framtida problem. Skogsplantering är ett exempel. Tron på uppvärmning kan motivera köp av plantor från ett område med en något högre temperatur än i det område där de ska planteras. Fortsätter temperaturen att stiga kan dessa plantor ge god avkastning, men uteblir uppvärmningen kan resultatet bli en katastrofal skogsdöd. Samhället är känsligt för extrema vädersituationer De klimatfaktorer som slår ut samhällen är de extrema tillfällena, inte små förändringar i t.ex. temperaturens medelvärde. Samhället är känsligt för extrema vädersituationer. Kallt vinterväder med djup tjäle och överbelastning av elnät är exempel på problem som kan få allvarliga konsekvenser. Avloppssystem som inte är dimensionerade för häftiga regn tycks finnas på många platser och förorsakar dyra problem. Vid planering bör extremvärden vara normgivande och inte medelvärden. Den ofta angivna uppvärmningen på ca 0,8 C är beräknad för tiden mellan en kall period omkring 1900 och en varm period omkring år 2000 (Fig. 1). Dessutom bör man beakta att förändringen är liten. Vi talar ofta om förhållandena under en s.k. normalperiod på 30 år (ofta ). Eftersom en del påtagliga klimatsvängningar omfattar år kan en 30-årsperiod visa ett orealistiskt högt eller lågt medelvärde. Medelvärden för 30 år är en för kort tid vid klimatstudier. Förekomsten av extrema vädersituationer borde beaktas vid planering av ett samhälle. Kort referensperiod används alltför ofta Tyvärr åberopas ofta enbart perioden mellan 1970 och 2000, en period under vilken temperaturen steg påtagligt i en stor del av världen. Används data för en längre period blir slutsatserna helt annorlunda. Så t.ex. visar data från de nordiska ländernas väderlekstjänster att temperaturen var väl så hög under talet som under slutet av talet (Fig. 1). Publicerade data från ett antal områden visar lik- Figur 1. Årsmedeltemperatur för tolv svenska stationer (SMHI). Temperaturen var under 1930-talet påtagligt hög. Kalla år förekom vid ett tiotal tillfällen mellan 1892 och Kallast var året Temperaturen har emellanåt förändrats påtagligt över några få år, som t.ex. mellan 1938 och

15 Euro Energy Components AB - Din kontakt inom el! 3-polig A NYHET! 3 Montagematriel

16 Elbranschen 5-6/2010 Figur 2. Årsmedeltemperatur, medelvärde för de tre stationerna Central England, DeBilt (Holland) och Uppsala Temperaturen varierar men visar enbart en liten trend (0,4 C). Låg temperatur uppmättes bland annat i slutet av 1800-talet, den tid då de ofta presenterade globala temperaturserierna börjar. Genom att börja vid en tid med låg temperatur och sluta vid en tid med hög temperatur erhålls en tydlig trend mot varmare klimat. nande förhållanden. Året 2009 tycks dock ha varit förhållandevis varmt. Den markerade uppvärmning under de senaste 10-talen år av 1900-talet visar en del av en fluktuation i klimatet bland många andra sådana och inte någon skrämmande trend. Inkluderas de senaste tio åren visar inte data någon obruten temperaturökning. Trenden bröts omkring år 2000 och den globala temperaturen har därefter inte visat någon påtaglig trend. Genom olämplig avgränsning i tid kan data ge en felaktig bild av verkliga förhållanden. Direkt felaktiga påståenden förekommer. Ett exempel är påståendet att uppvärmningen under sent 1900-tal är snabbare än den varit någonsin tidigare. Uppvärmningen var lika snabb under talet och exempel på förändringar snabbare än de under 1900-talet är kända från ett antal långa klimatserier beräknade med hjälp av trädringar, iskärnor och sediment. Felaktiga kurvor ger skrämmande intryck Figurer i IPCC (2007) visar temperaturen från början av 1900-talet för ett antal områden på joden. Genomgående visar dessa figurer en liten uppvärmning fram till 1930-talet följt av en svag avkylning och Figur 3. Antalet solfläckar har varierat under den period för vilken observationer finns. Under 1600-talet var solfläckar ovanliga. De var relativt få under en period i början av 1800-talet, omkring 1900 och även på 1970-talet. Under de senaste åren har antalet minskat något, ett förhållande som sällan framhålls. Observera likheten mellan 11-årsmedelvärdet för temperaturen och antalet solfläckar. Det finns ett samband mellan antalet solfläckar och klimat, men sambandet är inte helt tydligt. (Figuren är hämtad från Wikipedia, Sunspot numbers.png). en mycket markant uppvärmning från slutet av 1970-talet eller början av 1980-talet och fram till år Försök att verifiera dessa dataserier visar att uppvärmningen på talet var större än den som IPCC:s kurvor visar. Varifrån IPCC hämtat dessa data är okänt. De temperaturer som IPCC visar ger ett skrämmande intryck av en sedan 1970-talet snabb och unik uppvärmning. Data från ett antal områden för vilka data finns visar en klart mindre skrämmande bild. Exempel på hur läsaren skräms till att tro på en mycket påtaglig uppvärmning under 1900-talet i förhållande till temperaturen under en månghundraårig period finns i IPCC:s rapporter. Den kurva som konstruerats av Michael Mann, och som kallas för the hockey-stick, är ett exempel. Den visar en lång period av allt svalare klimat samt en mycket brant stigande kurva under det senaste århundradet och liknar därmed en liggande hockeyklubba. Kurvan har blivit allvarligt kritiserad men visas fortfarande då människans inverkan på klimatet ska framhävas. Ett antal rekonstruktioner av klimatet utförda med hjälp av långa trädringsserier m.m. visar att temperaturen varierat påtagligt under flera tusen år och att den var lika hög eller högre än nu under bland annat Medeltiden, en period tillräckligt gynnsam för att viss begränsad odling skulle var möjlig även på Grönland. Det senaste århundradet är inte unikt. Data har medvetet förvanskats En granskning av dataserier i NASAS:s arkiv visar att för minst några stationer har data för de senare åren modifierats (förvanskats). Utskrifter av data gjorda för några år sedan avviker från senare presenterade serier. Genom att justera data visar serierna en tydlig uppvärmning för sen tid, ett förhållande som stärker den åsikt som den grupp som tror på stor mänsklig inverkan på klimatet hävdar. Den överdrivna trenden tycks vara ett resultat av en medveten manipulering av data. Ett okritiskt nyttjande av IPCC:s temperaturtrender medför tro på en mycket stark och unik uppvärmning av jorden i sen tid. I många situationer framhålls att den enda möjliga förklaringen är människans utsläpp av CO 2. Här finns fel i resonemanget. Temperaturen var, som påpekats tidigare, ungefär lika hög omkring år 2000 som på 1930-talet, innan människan släppte ut mer än obetydliga mängder CO 2. Det finns alltså variationer i klimatet oberoende av människans aktivitet. Möjligen påverkade naturliga variationer i mängden CO 2 i atmosfären klimatet men denna möjlighet förkastas av en del meteorologer. (En serie data omfattande direkta mätningar av CO 2 i atmosfären visar en markant ökad mängd CO 2 på 1930-talet, en tid då 14

17 Elbranschen 5-6/2010 den globala temperaturen steg påtagligt). Alternativa orsaker till klimatförändringar Diskussionen om klimatets variationer har varit fokuserade på människans utsläpp av växthusgaser och föreslagna, alternativa orsaker har förkastas. Solens och jordens magnetfällt kan påverka klimatet och är förklaringar som borde beaktas (Fig. 2 och 3). Likheter i frekvens och tid för förändringar i solens aktivitet borde föranleda diskussion, men en sådan undviks. Ofta upprepas att solaktiviteten inte visar någon tendens till avmattning. Därför, hävdas det, kan solaktiviteten inte vara av betydelse för temperaturen eftersom den slutade stiga efter år Många grafiska presentationer av solaktiviteten visar dock en avmattad sådan under det senaste tiotalet år (Fig. 3). Ett antal andra faktorer som påverkar klimatet såväl lokalt som regionalt är kända. En av de mycket väldokumenterade orsakerna är vulkaniska utbrott. Exempel på utbrott som påverkat klimatet är Santorinis utbrott år 1470 f. Kr., Tambora 1815 e. Kr., Krakatau 1883 och Pinatubo Efter utbrottet av Pinatubo sjönk den globala temperaturen med ca 0,5 C, en nedgång som efter några år klingade av. Klimatrekonstruktioner över långa perioder Tillgängliga långa temperaturserier visar att temperaturen har stigit och fallit vid ett antal tillfällen sedan 1700-talet, men trenden över hela perioden är liten (Fig. 2). Ännu längre rekonstruktioner av temperaturen baserade på trädringar och andra metoder visar att temperaturen inom många studerade områden var högre än den nu är under bland annat Medeltiden. Uppvärmningen under 1900-talets senare 30 år är därför inte unik, vilket en del forskare hävdar. Eftersom förändringar av samma storlek som under slutet av 1900-talet har förekommit kan uppvärmningen på 1900-talet uppenbarligen ha naturliga förklaringar. Ändå hävdar en del forskare att uppvärmningen under sent tal enbart beror på människans aktivitet. Eftersom koncentration av CO 2 i atmosfären fortsatt att öka samtidigt som temperaturen inte har stigit efter ca år 2000 är det inte troligt att det är människan som förorsakat uppvärmningen. En viktig faktor som man ofta undviker att nämna är klimatets variabilitet. Sedan talet och fram till nu har årsmedeltemperaturen enligt genomförda rekonstruktioner för ett antal platser varierat med upp till ca 3 C. Mot bakgrund av känd variabilitet över perioder av varierande längd kan uppvärmningen under sen tid ses som en liten fluktuation i en serie av sådana. Inne att vara klimatsmart Många människor är modeinriktade. Det är lika fel att vara den sista som den första med ett nytt mode står det i en bok med regler för socialt umgänge publicerad på talet. Liknande förhållanden tycks gälla i den vetenskapliga världen. När den teoretiska möjligheten för att CO 2 skulle kunna höja jordens temperatur framfördes av Svante Arrhenius 1896 uppmärksammades inte risken för att utsläpp av CO 2 skulle medföra en temperaturökning speciellt mycket. Några få tog upp tanken under första hälften av 1900-talet men det var först senare som teorin började diskuteras i en bredare krets och att koldioxidökningen ansågs vara av central betydelse för klimatet. På 1980-talet fick teorin en spridning inte olik en modefluga. Anammande av teorin visade att man var medveten om aktuell forskning. Fantasin visade inga gränser då de möjliga hot mot mänskligheten som CO 2 kunde skapa diskuterades och sedan framföras som fakta. Den som tvivlade på teorin var en samhällsfara. Nya begrepp som klimatsmart kom att ingå i såväl politikers som allmänhetens medvetande, ett begrepp som sattes i motsats till klimatförnekare, skeptiker, etc. Få av dessa klimatsmarta människor torde ha granskat några temperaturdata. Människans vilja att bli ledd utan att behöva ta personlig ställning är ett verkligt hot mot utvecklingen. Sammanfattning Människans katastrofala inverkan på klimatet betonas ofta i media. Många förslag till åtgärder för att begränsa inflytandet är bra och bör stödjas. Hit hör försök att begränsa människans oljeberoende. Tyvärr baseras ofta diskussionen på osäkra data och en del överdrifter. Försök att reducera överdrifter om växthusgasernas inverkan, och att visa på alternativa, möjliga orsaker till observerade förändringar, har mindre ofta publicerats. Stöd för växthusteorin anses förbättra människans framtida miljö och bör därför framhållas i artiklar för att dessa ska få publiceras. Motiveringarna för åtgärder som kan begränsa global uppvärmning är i hög grad baserade på data från IPCC-rapporterna, som inte alltid ger en objektiv bild. Hit hör framhållandet av uppvärmningen på ca 0,8 C mellan slutet av talet och slutet av 1900-talet som en unik och skrämmande förändring. Denna uppvärmning bör ses mot bakgrund av att temperaturen var ungefär lika hög redan på 1930-talet, innan människan släppte ut stora mängder CO 2 och att temperaturen i många områden var högre än den nu är under Medeltiden och även så vid flera tidigare tillfällen. Årsmedeltemperaturen har vid studerade platser sedan Medeltiden varierat med ca 3 C. Den globala temperaturen torde ha varierat avsevärt mindre men inte helt obetydligt. Bristen på data gör det svårt att beräkna en tillförlitlig global temperatur för tiden före mitten av 1800-talet. De uppskattningar som nu finns förkastas därför lätt av forskare som vill framhäva människans inverkan på klimatet. Litteraturförslag: Gray, L.J., J. Beer, M. Geller, J. D. Haigh, M. Lockwood, K. Matthes, U. Cubasch, D. Fleitmann, G. Harrison, L. Hood, J. Luterbacher, G. A. Meehl, D. Shindell, B. van Geel, and W. White, 2010:l SOLAR IN- FLUENCES ON CLIMATE, Reviews of Geophysics, 48 RG4001, p Scafetta, N., 2010: Empirical evidence for a celestrial origin of the climate oscillations and its implications. Journal of Atmospheric and Solar-Terrestrial Physics (2010). Doi: /j.jastp Slå vakt om yttrandefriheten! Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 15

18 Elbranschen 5-6/2010 DEBATT I ELBRANSCHEN Lögner om kärnkraftens kostnad Kärnkraft är inte alls så dyr som det påstås om man jämför med den impotenta vindkraften. Läs Lars Wiegerts debattinlägg. I NOVEMBER SKREV representanter för Svenska Naturskyddsföreningen, LRF och Tällberg Foundation en artikel som i nästan hotfulla ordalag anmodade Vattenfall att skrinlägga planerna på att ersätta befintlig kärnkraft med ny. Skribenterna beskyllde Vattenfalls ledning för att bryta mot det uppdrag de har via bolagsordningen och menade att regeringen skulle ingripa om Vattenfall inte på eget bevåg gjorde som trojkan Svante Axelsson, L-G Pettersson och Anders Wijkman tycker. Förmätna herrar på höga hästar Man måste säga att det är ganska förmätet av dessa tre att tro sig kunna bedöma kostnaderna bättre än bolagsledningarna för Vattenfall och andra ledande kraftföretag, däribland det Finska Tellisudden, för att inte tala om franska EDF med sina drygt 50 kärnkraftverk som LARS WIEGERT CIV. ING. MED 37 ÅR I ELKRAFTENS TJÄNST försörjer Frankrike och grannländer med miljövänlig el. Jag tror inte att dessa kraftföretag skulle nyttja kärnkraft om den vore en så dålig affär som trojkan påstår. Nej, fransmännen och många andra bygger nya reaktorer och det gör de för att de anser det vara lönsamt. Faktum är att den svenska kärnkraften drar in i storleksordningen 12 Mdr kronor årligen i ren vinst till sina ägare, varav större delen går till staten, dels via ägarskap (Vattenfall) och dels via skatter och avgifter. Då är även försäkringar och kostnad för avfallshantering betald i förskott. Bocken till trädgårdsmästare Trots att trojkan så självsäkert påstår att vindkraft är så mycket lönsammare och att mer kärnkraft skulle vara en ekonomisk katastrof, efterlyser de ändå en oberoende och grundlig analys av de parametrar som påverkar kostnaderna. Det är nästan skrattretande när de försöker påskina att Energimyndigheten med Thomas Kåberger som generaldirektör, kompis med Svante Axelsson och tidigare ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen, tillika kärnkraftsmotståndare, skulle kunna åstadkomma en neutral analys i den vägen. Det behövs inte heller, för det finns redan flera oberoende 16

19 Elbranschen 5-6/2010 DEBATT I ELBRANSCHEN analyser. Jag har i min hand en sådan utförd av en helt fristående konsult på uppdrag av SKGS. Den jämför vilket elpris som behöver tas ut från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft för att de ska vara lönsamma på lika villkor. Resultatet är att ny Vattenkraft behöver ta ut 39 öre/kwh, Vindkraft 64 och Kärnkraft 30 öre/kwh, vilket är summorna av kapitalkostnad och löpande kostnad. Kärnkraften producerar alltså elkraft till lägst kostnad vilket inte minst är bra för samhället, arbetstillfällena och välfärden. Dessutom är det ingen skillnad i miljöpåverkan mellan dessa tre energislag. Jag känner till minst tre oberoende livscykelanalyser som visar detta. De jämför de samlade utsläppen genom hela livscykeln, alltså från gruvan till graven. Räknat per producerad kwh har kärnkraft inte mer utsläpp än vindkraft. Vindkraft nästan dubbelt så dyr Även om man räknar på nedlagt kapital för installerad effekt i Finland 5 som ju bespottas för att ha blivit svindlande dyrt, uppemot dubbelt mot vad som först var kalkylerat, kommer man fram till att vindkraften ändå blir bra mycket dyrare. Finland 5 med sina MW har ett kapitalbehov på ca 34 miljoner kronor per MW ut på nätet. Jämför detta med ett aktuellt vindkraftsprojekt (Brahehus), som enligt projektets egna uppgifter förväntas ge MWh under ett år. Dividerat med årets timmar blir det i snitt 7,4 MW effektivt ut på nätet. Med en kalkylerad kostnad på 450 miljoner kronor blir det 61 miljoner per tillgänglig MW. Alltså blir investeringskostnaden för vindkraft nästan dubbelt så hög som Finland 5, trots fördyringen där. Nu kan SKGS som ju representerar industrin möjligen beskyllas för att ha aktier i kärnkraftsbranschen, men vi kan nog vara övertygade om att de för länge sedan hade bytt till vindkraftsaktier om dessa vore så lönsamma som trojkan vill påskina. Vad Sverige behöver är mer kärnkraft och inget annat! Investeringskostnaden för vindkraft blir nästan dubbelt så hög som Finlands femte reaktor, trots fördyringen där. 17

20 Elbranschen 5-6/2010 DEBATT I ELBRANSCHEN En skamfläck blev det på Sveriges banér när Barsebäck våldstängdes. Och nu vill en liten högljudd kamarilla stoppa planerna på ny kärnkraft som ska ersätta de tio återstående reaktorerna när dessa så småningom faller för åldersstrecket. Slopa elcertifikatsystemet! Den för Elbranschens läsare numera förhållandevis välbekante debattören Bengt Lindhé i Skara har läst samma artikel av besserwissertrojkan som Lars Wiegert refererar till i föregående inlägg (sid. 15). Lindhés slutsats är att hela det förkättrade elcertifikatsystemet borde avskaffas I DN DEBATT den 9 november propagerar Svante Axelsson i Naturskyddsföreningen tillsammans med förbundsordföranden i LRF, Lars-Göran Pettersson, och Anders Wijkman i Tällberg Foundation, för att regeringen ska stoppa Vattenfalls planer på ny kärnkraft. Motiveringen är att kärnkraften är för dyr. Av allt att döma vill man ha bort kärnkraften för att det inte ska bli uppenbart för alla hur felaktig satsningen på vindkraft har varit och kommer att bli. BENGT LINDHÉ Vindkraft värdelös när den skulle behövas som bäst Några inledande fakta i målet. Den gångna tolvmånadersperioden producerade Sveriges vindkraftverk 3 TWh av de totalt 140 TWh som vi normalt använder under ett år. Det är 2 procent. Den genomsnittliga verkningsgraden för landbaserade vindkraftverk är 23 procent. Den varierar över tiden från noll till 100 procent. Eftersom efterfrågan på el inte alls följer samma kurva får man koppla in reglerande vattenkraft. När det är riktigt kallt har man liten hjälp av vindkraften. Den 21 december 2009 var det riktigt kallt. Under eftermiddagens toppbelastning på MW bidrog vindkraften med 100 MW eller knappt 0,5 procent. På den högsta förbrukningstoppen januari 2010 på MW bidrog vindkraften med 1 procent. Maud Olofsson skrev i DN den 2 mars 2010 att vi ska bygga nya vindkraftverk som ska öka elproduktionen från vindkraft med 10 TWh. Dagens subventioner till vindkraft via elcertifikaten är 35 öre per kwh. Detta är en stödnivå som saknar motstycke i svensk industrihistoria och utan vilken inte ens befintlig vindkraft skulle överleva. I Maud Olofssons framtid ska det år 2020 produceras 13 TWh per år med vindens hjälp. Det blir miljardbelopp om den ekvationen ska gå ihop. Utöver subventionerna via elcertifikaten kommer extrakostnader för alla de nya ledningar som utbyggnaden av vindkraft för med sig Vad gör vi när nuvarande reaktorer faller för åldersstrecket? Om Alliansens beslut om tillstånd för ombyggnad av dagens svenska kärnkraftverk inte realiseras kommer vi snart in i ett läge då vi måste importera el. De nuvarande 10 kärnkraftsreaktorerna faller så småningom för åldersstrecket. Och 13 TWh från vindkraftverken förmår inte ersätta de ca 45 TWh som nuvarande kärnkraftsreaktorer ger. Den mesta el vi importerar kommer från kolkraftverk i Tyskland och Polen med allt vad det innebär i form av utsläpp och gruvolyckor. I artikeln på DN Debatt anger den inledande underrubriken att vindkraft redan nu kan konkurrera med kärnkraft. Låt oss ta fasta på det påståendet. Det innebär att elcertifikaten är helt onödiga. Vi delar den uppfattningen och föreslår att regeringen så snart det går skrotar hela elcertifikatsystemet. Vi får den billigaste elen när marknaden själv avgör hur el ska produceras. Ingen kan påstå att kärnkraft är farlig när nuvarande typ av reaktorer har skadefria reaktorår bakom sig världen över. I världens kolgruvor dör årligen mellan och gruvarbetare. Uppemot 500 unika besökare varje arbetsdag! Annonsera på Elbranschens nätplats Kontakta annonsavdelningen, tel

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Klimatförändringar genom jordens historia

Klimatförändringar genom jordens historia Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad "De redovisade argumenten för mänsklig uppvärmning av Jorden via förbränning av fossila bränslen är långt ifrån övertygande. I själva verket finns det

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år 2014-01-14 2014-01-16 Page 1 Det som ger oss problem är inte vad vi inte vet utan vad vi är helt övertygade om, men som visar sig

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 205 Tentamen juni 205, 8:00 2:00, Q2 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk?

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? 1/7 Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? En rapport av EME Analys, Stockholm den 26 november 27 2/7 Låg total tillgänglighet Nedanstående diagram visar att Finland har ett

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer