Tebladet. När håret inte längre är huvudsaken. Länstidningen. Vinn lyxiga upplevelser i Tebladets nya tipstävling!

Transkript

1 Länstidningen Vinn lyxiga upplevelser i Tebladets nya tipstävling! SIDAN februari 2012 årgång 31 Till alla länsbor från landstinget GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Nyheter Läkarstudenter ute i vården För drygt ett år sedan började den första kullen läkarstudenter på Örebro universitet. Nu har de varit ute på sin första praktik på USÖ. Samarbete ger kortare köer SIDAN 3 Ett utökat samarbete mellan länets tre sjukhus ska korta köerna till specialistvården. Det innebär att du som patient kan komma att erbjudas vård på det sjukhus som har kortast kö. SIDAN 4 Ingen ansökan om regionkommun Det blir ingen gemensam ansökan från landstingen i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län om att bilda regionkommun, men arbetet kommer att fortsätta. SIDORNA 6-7 Kerstin Lindqvist en av Örebro läns landsting har drygt medarbetare. Undersköterskan Kerstin Lindqvist är en av dem. Häng med henne en vanlig dag på jobbet. SIDAN 11 Sjukgymnastik hjälp mot artros Atros är världens vanligaste ledsjukdom. Med viktnedgång, rätt träning och sjukgymnastik kan du som lider av sjukdomen bli bättre. SIDORNA När håret inte längre är huvudsaken SIDORNA 8-9 Tävla och vinn lyxiga priser Du missar väl inte Tebladets populära tipstävling? Nytt för i år är att vi har ännu fler lyxiga priser. Så ta chansen och tävla i landstingskunskap. SIDAN 16 Kåseriet Det var bättre förr Efter att inte ha setts på 50 år träffar Tebladets kåsör Kikki Pålerud en gammal skolkamrat och känner bara igen henne tack vare näsan. SIDAN 14...och Tebladstårtan går till Sussie Arnell SIDAN 15

2 2 Tebladet 1/12 Välkommen till Tebladet! Det blev ingen ansökan från landstingen i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län om att bilda regionkommun. Men trots den uteblivna ansökan fortsätter arbetet med de här frågorna. I det här numret skriver vi inte bara om samarbeten över länsgränserna, utan även om samarbeten inom länet. Örebro läns landsting har ett enormt utbud av hjälpmedel. Förskrivare, både inom kommunerna och inom landstinget, får låna hjälpmedel till brukarna och sedan lämna tillbaka dem när behovet upphör eller förändras. I månadsskiftet februarimars hittar du årets upplaga av Landstingskatalogen i din brevlåda. Landstingskatalogen är Örebro läns landstings egen telefonkatalog som skickas till alla hushåll i Örebro län. Nå vården I Landstingskatalogen hittar du aktuell information vart du vänder dig om du eller en anhörig blir sjuk, vad vården kostar och hur landstinget styrs. Spara gärna katalogen! Du kan ha nytta av den under året. Lättlästa sidor I Landstingskatalogen finns sidor som är lättlästa. Du som har svårt DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING Varje år diagnostiseras över fall av cancer i Sverige. Att tappa håret på grund av cytostatikabehandling är för många väldigt dramatiskt. Vi har träffat Iréne Wisell, som genomgått två bröstcancerbehandlingar, och sjukhusfrisören Rose-Marie Karlsson, som är en av få frisörer som har kunskapen att prova ut peruker. Du missar väl inte att du kan tävla i landstingskunskap och vinna fina priser? Nytt för i år är att priserna är fler och lyxigare. Varsågod, tidningen är din! Landstingskatalogen i din brevlåda Landstingskatalogen 2012 LÄTTLÄST TELEFONKATALOGEN KARTOR PATIENTINFORMATION OM LANDSTINGET SÖKREGISTER att läsa kan också beställa katalogen som cd-skiva. Ring eller skicka e-post till receptionen@orebroll.se. Om du av någon anledning inte fått katalogen i din brevlåda finns den att hämta hos din vårdgivare. Landstingskatalogen är ett komplement till landstingets webbplats och Sjukvårdsrådgivningens webbplats Där hittar du mer information om landstingets olika verksamheter och fakta och råd om olika sjukdomar och besvär. Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande: Ökad tillgänglighet Är du nöjd med landstingets bokslut för 2011? Ja, det måste jag säga att jag är, men det är lite speciellt den här gången. Man kan räkna på två olika sätt. Vi har sagt hela året att vi kommer att klara budget, och det gjorde vi också med råge: + 56 miljoner kronor över budgeterat belopp. Men, räknar vi in den ränteförändringskostnad, som det nationella rådet kom med som ett dråpslag i slutet av året, på hela 222 miljoner kronor - ja, då är det ett negativt resultat som uppgår till 133 miljoner kronor. En tröst i bedrövelsen är att detta drabbar alla landsting negativt, och inget jämförbart landsting presenterar ett positivt resultat på sista raden, när kostnaden för pensionsskuldsuppskrivningen räknas in i resultatet. Vad händer med vården under 2012? Det är självklart att länsborna kan och ska förvänta sig en fortsatt god vård, där vi ständigt strävar efter förbättringar. Vi ska öka tillgängligheten i vården, och det är särskilt viktigt att slå vakt om barn och unga, om de äldre och om dem som söker för många olika sjukdomar. För att du som patient ska få snabbare vård på sjukhus ska samarbetet ökas mellan våra tre sjukhus. Vi kallar det för Ett sjukhus på tre ben, och det innebär att du som patient kan erbjudas vård på antingen Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett eller Lindesbergs lasarett det av sjukhusen som har kortast kö. På så vis kan våra länsbor få snabbare tillgång till specialistvård. Kvalitet på vården är ett nyckelbegrepp, och därför fortsätter arbetet med patientsäkerhet med full kraft. Här är det viktigt att vi får en bra patientmedverkan i arbetet med att se vad som kan förbättras. Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kommuner. Antal invånare är Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker. Drygt tio kronor i skatt Att driva landstingets verksamheter under ett år kostar ca 7,7 miljarder kronor. Det är ca 21 miljoner kronor per dygn. Det betalas främst genom skatter. Du betalar cirka tio kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad hundralapp. Med en genomsnittlig lön betalar du ca kronor i månaden i skatt till landstinget. Det ger hälso- och sjukvård, tandvård till unga, rehabilitering, utbildning, kulturstöd och mycket mer. Mest hälso- och sjukvård Den största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för ca 85 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 30 vårdcentraler i länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med ca anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare. Var med och påverka Som länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webbplatsen Det här är Tebladet Tebladet kommer med 11 nummer per år. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu. Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting. Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: Men vi ska alla vara medvetna att det pågår ett tufft arbete i vården för närvarande, för att hitta effektivare sätt att arbeta på när pressen på vården ökar, samtidigt som vi har begränsade resurser att röra oss med. Idag kan vi göra allt mer för allt fler människor, men vi har bara en påse pengar, och därför måste verksamheterna klara av att hålla sina budgetramar. Det blev ingen Region Mälardalen? Nej, vårt gemensamma förslag från landstingen i Örebro, Västmanland och Sörmland att våra tre landsting skulle gå ihop och bilda ett nytt kraftfullt Region Mälardalen nådde inte ända fram, trots att de flesta kommuner ställde sig positiva till förslaget hela 26 av de 31 ingående kommunerna. Det var Landstinget Sörmland som inte fick tillräcklig politisk uppslutning, och det är att beklaga. Små län och landsting i ett litet land i en global värld kommer inte ensamma att klara konkurrensen med övriga Sverige och Europa för att kunna genomföra större satsningar på sjukvård, infrastruktur, näringslivsutveckling och kultur. Vi lever i en föränderlig värld, och som politiker måste man ha insikt och tänka i nya banor för att kunna fatta framsynta beslut som gynnar invånarna. Genom att gå samman kan landstingen trygga utvecklingen för sina invånare. Ytterst handlar det om att skapa goda förutsättningar för att regionala och lokala företrädare tillsammans med staten ska kunna svara upp mot medborgarnas behov och förvalta skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt. Vi nådde inte ända fram denna gång, men jag är övertygad om att regionfrågan lever vidare. Det är vi som gör Tebladet Ann-Marie Wentzel ansv. utgivare E-post: ann-marie.wentzel@ orebroll.se Victoria Rydergård redaktör E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se Kristin Lundström redaktör E-post: kristin.lundstrom@ orebroll.se Carl Olsson webbredaktör E-post: carl.olsson@ orebroll.se Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ E-post: tebladet@orebroll.se Tryckeri: VF-tryck

3 Tebladet 1/12 3 Möt nästa generations läkare Den nystartade läkarutbildningen i Örebro ska bidra till att trygga framtidens behov av läkare. För att studenterna ska vara redo för de utmaningar som väntar i yrkeslivet varvas studier på universitetet med verksamhetsförlagd utbildning på länets sjukhus och vårdcentraler. Chansen är därför stor att du som patient får möta morgondagens läkare redan nu. Det är lite nervöst, men framförallt spännande Redan i unga år tyckte Anna Ottosson Bixo att läkaryrket verkade roligt. Den uppfattningen har hon sedan behållit upp i vuxen ålder. Jag gillar att ha kontakt med människor och jag är intresserad av naturvetenskapliga ämnen. Dessutom tycker jag att människokroppen är väldigt fascinerande, säger hon. När det blev dags för universitetsstudier föll det sig därför naturligt att söka läkarprogrammet. Även valet av skola, Örebro universitet, var ganska enkelt. Eftersom jag kommer från Västerås tyckte jag Örebro lät bra. Om jag inte hade trivts med utbildningen hade det ju inte varit så långt att flytta hem igen, säger hon. inlett termin tre och det är det dags för en första inblick i vården på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Det sker i form av en två veckor lång verksamhetsförlagd utbildning. Genom lottdragning har Anna Ottosson Bixo hamnat på onkologen, där tumörsjukdomar behandlas. Det känns lite nervöst, men framförallt spännande. Hela klassen har sett fram emot det här och jag tror att det kommer bli lärorikt, säger hon. Och fortsätter: Syftet med de här första praktikperioderna är att vi ska lära oss grunderna i patientmötet och de enklaste undersökningarna, till exempel att ta blodtryck och lyssna på hjärtat. Hon upplever att de flesta patienter tycker det är kul att möta en läkarstudent och på vårdcentralen hände det att de önskade henne lycka till. Även personalen är glada över att vi kommer, säger hon. Ännu återstår många år av studier innan det är dags för Anna Ottosson Bixo att välja vilken inriktning hon ska satsa på. Som det ser ut i dag blir det barnläkare, men helt säker är hon inte. Många läkare man träffar säger att den specialitet de till slut valde inte var den de tänkte sig när de började utbildningen. Det finns ju specialiteter som jag inte ens känner till i dag, säger hon. Patientmöten. Om några år är Anna Ottosson Bixo färdig läkare. Men redan nu möter hon patienter på vårdcentraler och sjukhus när hon har verksamhetsförlagd utbildning. Diskussioner Men det fanns fler faktorer som spelade in. Bland annat att läkarprogrammet i Örebro tillämpar problembaserat lärande, PBL. Varje vecka får vi två påhittade patientfall som vi diskuterar och ställer frågor kring. Det passar mig bättre att läsa själv och sedan analysera än att bara sitta och lyssna på föreläsningar, säger hon. Förutom diskussioner innehåller utbildningen naturligtvis också föreläsningar, seminarier och laborationer. Under de två inledande terminerna har studenterna även haft verksamhetsförlagd utbildning i primärvården. När Tebladet träffar Anna Ottosson Bixo i januari har hon nyss FAKTA Läkarutbildningen i Örebro Termin 1 startade 17 januari i år och består av 68 studenter, varav 40 kvinnor och 28 män. Termin 2 startade i augusti 2011 och består av 61 studenter, varav 36 kvinnor och 25 män. Termin 3 startade i januari 2011 och består av 57 studenter, varav 34 kvinnor och 23 män. Studenterna som började i januari 2011 och går rakt igenom utbildningen kommer att få sin läkarexamen i månadsskiftet maj/ juni De kan därefter börja sin AT-tjänstgöring och få sin legitimation våren Därefter börjar de sin specialistutbildning och kan vara färdiga specialister Under år 2011 var studenterna sammanlagt tio dagar på olika vårdcentraler i länet. Under vårterminen 2012 har två veckor på USÖ klarats av. En vecka på vårdcentral och ytterligare cirka fyra dagar på olika kliniker på USÖ återstår. När studenterna i höst börjar sin fjärde termin tillkommer två nya veckor på USÖ, en ny vecka på vårdcentral och ytterligare cirka fyra dagar på olika kliniker på USÖ. Samtidigt kommer en ny termin 3 som ska göra detsamma som den nuvarande termin 3 gör. När studenterna kommer till termin 7, 2014, kommer huvuddelen av deras utbildningstid vara förlagd i verksamheten Då kommer studenterna även till Karlskoga och Lindesberg samt Värmland. Inför höstterminen 2012 är sista ansökningsdag den 15 april. Jag ville vara en del av sjukvårdsapparaten för att kunna hjälpa andra Under gymnasietiden insåg Markus Björksten från Bollebygd att han ville bli läkare. Den insikten grundade sig bland annat i ett stort intresse för biologi i allmänhet, och kroppens funktioner i synnerhet. En annan anledning till hans intresse för läkaryrket var personliga erfarenheter från sjukvården. Jag har haft mycket kontakt med vården eftersom jag haft flera släktingar som har varit sjuka. Jag kände att jag ville vara en del av sjukvårdsapparaten för att kunna hjälpa andra, säger han. När det efter gymnasiet blev dags att läsa vidare sökte han därför in till flera olika läkarutbildningar i landet. Han blev dock Läkarstudenten Markus Björksten trivs på utbildningen i Örebro. inte antagen. Då vidgade han sökområdet utanför Sveriges gränser och kom in på läkarprogrammet i Århus, Danmark, där han påbörjade sina studier. Men drömmen om att studera i Sverige fanns kvar. När läkarprogrammet i Örebro skulle starta skickade han in en ansökan. Hans förhoppning var att det skulle finnas en stor entusiasm och mycket energi på den nystartade utbildningen. Det tyngst vägande skälet till att han valde Örebro var dock att utbildningen bygger på problembaserat lärande, PBL. Det är jätteroligt att arbeta i grupp och att tillsammans försöka lösa olika fall, säger han. Och fortsätter: I Danmark fick vi stora detaljkunskaper men jag tycker sättet vi arbetar på i Örebro är mer givande. Det blir en bättre förståelse för helheten vilket jag tycker är värdefullt. Stimulerande yrke När Tebladet träffar Markus Björksten är han mitt uppe i sin första verksamhetsförlagda utbildning på Universitetssjukhuset Örebro. Den gör han på avdelning 93, njurmedicin. Det är ungefär som jag väntat mig. Det handlar ganska mycket om att observera och att göra enklare undersökningar som att lyssna på hjärtat och ta blodtryck, säger han. Han känner sig välkommen på avdelningen och vittnar om att alla tycker det är roligt när läkarstudenterna dyker upp i verksamheten. Det gäller såväl personal som patienter. Efter ett halvårs studier i Danmark och ett års studier i Örebro känner han sig övertygad om att läkaryrket är rätt för honom. Det är ett väldigt stimulerande yrke. Man möter ständigt nya personer och det dyker hela tiden upp nya problem att lösa, säger han. Psyket är intressant Vilken specialitet han ska inrikta sig på har han dock inte riktigt klart för sig. Jag tycker psyket är intressant och jag har en gammal dröm om att bli psykiatriker. Men det kommer troligen att ändras under utbildningens gång, säger han.

4 4 Tebladet 1/12 SVENSKA MÄSTARE Landstingets växel är bäst i Sverige För tredje året i följd tog Örebro läns landstings telefonväxel hem segern i SM i telefoni för växlar med fler än anknytningar. Vi arbetar ständigt för att förbättra kvaliteten. Vinsten är ett kvitto på att vårt hårda och målmedvetna arbete gett resultat, säger Björn Emmerik, områdeschef på landstingets kundtjänst. Dagligen ringer cirka personer till landstingets 25 växeltelefonister. Vi vill att de som behöver komma i kontakt med sjukvården ska känna sig omhändertagna redan i växeln, säger Björn Emmerik. EKONOMI Preliminärt bokslut för 2011 Örebro läns landsting visar ett positivt ekonomiskt resultat på 70 miljoner kronor för år Det är bättre än den planerade budgeten. Inkluderas de så kallade jämförelsestörande posterna, som i det här fallet utgörs av förändrad räntesats för beräkning av landstingets pensionsskuld samt återbetalning av ett skadestånd från SJ till Tåg i Bergslagen, blir resultatet minus 133 miljoner kronor. Landstingets förvaltningar redovisar ett totalt underskott på 60 miljoner kronor, jämfört med 19 miljoner kronor året innan. Under fjolåret investerade landstinget 290 miljoner kronor, varav 161 miljoner kronor gick till byggnader och 129 miljoner kronor till utrustningsinvesteringar. KULTUR 35 miljoner till regional kultur Statens kulturråd har godkänt Örebro läns regionala kulturplan. Örebro län får 35,3 miljoner kronor från staten till den regionala kulturen. Länet får dessutom kronor för att utveckla musikteatern som konstform i länet. Statens kulturråd har tidigare gett statliga bidrag direkt till de regionala kulturverksamheterna som exempelvis Länsteatern, Länsmuséet och Länsmusiken. Nu har ansvaret lagts över på regionerna. Från och med i år har Örebro läns landsting det övergripande regionala kulturpolitiska ansvaret i länet. Det innebär att driva utvecklingsarbete samt att ansvara för genomförandet och utvärdering av kulturplanen. Länets tre sjukhus samarbetar för att du ska få snabb vård Du som är patient ska få snabbare vård på sjukhus. Det är tanken när länets tre sjukhus utökar samarbetet. Det finns tre bra sjukhus i Örebro län och de ska användas på ett bra sätt för mer tillgänglighet och jämlik kvalitet i vården, Pia Öijen säger Pia Öijen, som är hälsooch sjukvårdsdirektör i Örebro läns landsting. Lindesberg lasarett, Karlskoga lasarett och Universitetssjukhuset Mats Granberg Örebro, USÖ, har under flera år samarbetat för att patienterna ska få vård så fort som möjligt. Det har inneburit att en del patienter från till exempel Örebro har fått åka till lasarettet i Lindesberg för att göra vissa operationer. Nu utökar vi det här samarbetet, säger Pia Öijen. Patienterna kommer i högre utsträckning att erbjudas vård på det sjukhus som har kortast kö. Snabbare vård För dig som patient innebär det att du snabbare får komma till specialistvården på sjukhuset, säger Mats Granberg, produktionscontroller på landstingets ledningskansli. Du som är patient får erbjudande att komma till det sjukhus som har kortast kö. Det kan innebära att du kan få åka till en annan ort. Kanske får du som bor i Örebro resa till Karlskoga eller du i Lindesberg får åka till Örebro. Det är för att patienterna inte ska behöva vänta i onödan. När vi har tre välfungerande sjukhus ska de användas så klokt som möjligt, säger Pia Öijen. Geografiskt är Örebro län ett litet län med förhållandevis korta Specialistvården på länets tre sjukhus ska utnyttjas ännu bättre. Det innebär att du som patient ska få åka till det sjukhus som har kortast kö. avstånd och goda kommunikationer, tillägger hon. Samarbetet gör att skattebetalarnas pengar används mer effektivt. Med en sammanhållen sjukvårdsorganisation använder vi våra verksamheter så att vi får ut mesta möjliga, säger Pia Öijen. FAKTA Vårdresor Du reser gratis till och från vården med kollektivtrafiken. Din kallelse är din färdbiljett till vårdbesöket. För hemresan är kvittot på besöksavgiften din färdbiljett. Åker du tåg betalar du resan själv och får sedan pengar av landstinget i efterhand. Det kan du även göra om du åker buss. Om du bor långt från närmaste hållplats får du gratis anslutningsresa med taxi eller egen bil till hållplatsen. För mer information: Operation av grå starr startar i Lindesberg I april månad börjar Lindesbergs lasarett att operera patienter med grå starr, så kallade kataraktoperationer. Det är en följd av det utökade samarbetet mellan länets sjukhus. 400 operationer kommer att utföras årligen vid Lindesbergs lasarett. På så sätt kommer väntetiderna till dessa ögonoperationer att minska för länsborna. Operationerna i Lindesberg ska utföras av ögonkirurger från Universitetssjukhuset Örebro. Anledningen till att dessa operationer utförs i Lindesberg men inte i Örebro är att Lindesbergs lasarett, genom att omdisponera användningen av sina operationslokaler, kunnat frigöra en dag i veckan för gråstarrsoperationer. Det här är ett utmärkt exempel på hur vi genom att samverka mer kan använda våra resurser bättre, Tack vare det här samarbetet kan vi nu öka antalet operationer och minska väntetiderna för länsborna säger Marianne Skinnars Bruno, sjukhusdirektör på Lindesbergs lasarett. Patienter har fått vänta längre än 60 dagar på operation för att vi har opererat för få patienter i länet. Tack vare det här samarbetet kan vi nu öka antalet operationer i länet och minska väntetiderna för länsborna. Förutom patienter från norra länsdelen kommer också patienter från övriga länet att erbjudas operation vid Lindesbergs lasarett. Ögonmottagningarna i Örebro län kommer under våren att starta ytterligare samarbeten för att korta väntetider inom ögonsjukvården. För att patienterna ska få kortare väntetid till mottagningsbesöken kommer de i vissa fall att erbjudas vård på det sjukhus i länet som har kortast väntetid.

5 Tebladet 1/12 5 HPV-vaccineringen har startat på skolorna Nu har den kostnadsfria HPV-vaccineringen, som skyddar mot livmoderhalscancer, startat på skolorna i Örebro län. Äntligen är den nationella upphandlingen klar så vi kan börja med vaccineringen, säger Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare på Örebro läns landsting. Först ut i vaccinationsprogrammet är de äldsta flickorna, födda 1994 och 1995 samt flickor födda De får sina två första sprutor under vårterminen. Den tredje och avslutande dosen får de under höstterminen. För att nå ut till så många flickor som möjligt Örebro läns landsting har för första gången tagit fram ett samlat klimatmål. Fram till år 2015 ska landstingets totala klimatpåverkan ha minskat med 30 procent. Bland de främsta Örebro läns landsting är redan i dag ett av de främsta landstingen på miljöfrågor och energieffektiviseringar. Nu tar vi nästa steg med ett ambitiöst Miljö- och hållbarhetsprogram som sätter ribban ännu högre, säger landstingsrådet sköts vaccineringen av skolhälsovården. Vi går ut med ett erbjudande om vaccination i skolklasserna. Sedan får de gå till skolsköterskan där de får sina doser, säger Ingrid Gustavsson, verksamhetschef för skolhälsovården i Örebro kommun. Flickor utanför skolan För de flickor som är födda 1993 är vaccinationen sedan en tid tillbaka i gång på länets vårdcentraler. Flickorna fick sin första spruta i december och hinner på så sätt få alla tre doser innan de går ut gymnasiet till sommaren. Jonas Karlsson (S), ordförande i nämnden för trafik, miljö och service. Ledande på miljöarbete Målsättningen är att Örebro läns landsting ska vara ledande på miljöarbete. Vi är i dag ett av två landsting som jobbar med klimatkompensation och har tagit positionen som det landsting som jobbar mest med de här frågorna, berättar Jonas Karlsson. Vårdcentralerna kommer också att sköta vaccineringen av de flickor som inte går i skolan, och som på grund av det inte har någon kontakt med skolhälsovården. Den kostnadsfria vaccineringen är kraftigt försenad till följd av en domstolsprocess mellan två läkemedelsföretag som tillhandahåller HPV-vaccin. I slutet av förra året löstes dock tvisten. Vi är två år försenade men nu är det klart. Det har varit en orimlig situation, både för flickorna och för oss i vården, säger Leif Ekholm. Det nya Miljö- och hållbarhetsprogrammet innehåller konkreta mål och åtgärder inom åtta strategiska områden energi, resor och transporter, läkemedel, kemikalier, avfall och återvinning, livsmedel samt produkter och organisation för hållbarhet. Klimatpåverkan Några av målen för år 2015 är att klimatpåverkan från länets kollektivtrafik ska ha minskat med 20 procent, att landstingets Vaccinet som valts är Gardasil, som förutom skydd mot livmoderhalscancer även ger skydd mot kondylom, genitala vårtor. Se för mer information. Tidsplan för HPV-vaccinering Årskull Planerad start 1994 Våren Våren Hösten Hösten Hösten 2012/ våren Våren 2012 Samlat klimatmål för Örebro läns landsting Lätt att kontakta vården via webben länsbor använder Mina vårdkontakter Många i Örebro län har upptäckt att det är lätt att nå vården via webben. Den nationella e-tjänsten Mina vårdkontakter infördes brett under 2011 och över personer i Örebro län använder tjänsten i dag. ÖREBRO LÄNS LANDSTING Nämnden för folkhälsa Kommande sammanträden under 2012: 21 februari, 3 april, 22 maj, 25 september, 30 oktober och 21 november klockan Föredragningslista och information om lokal för sammanträden finns på eller tel Åhörare hälsas välkomna! Ställa frågor Med Mina vårdkontakter kan du till exempel av- och omboka en tid i vården, ställa en fråga, välja vårdcentral, beställa ett klamydiatest eller se dina recept. I dag kan du nå ungefär 180 av landstingets mottagningar genom Mina vårdkontakter. Det är ett säkert sätt att nå vården via webben när det passar dig, säger Maria Bülow, projektledare för Mina vårdkontakter i Örebro läns landsting. Ökad tillgänglighet Genom webben ökar tillgängligheten i vården. Det är ett komplement till telefonkontakt. Du som vill börja använda Mina vårdkontakter kan skaffa en inloggning via se/minavardkontakter. Genom att bli mer tillgängliga med säkra e-tjänster på internet kan vi i vården möta olika individers behov. Mina vårdkontakter är ett led i detta, säger landstingets hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen. Den största fördelen med Mina vårdkontakter är att du som är patient får en till ingång till vården och når flera mottagningar på ett och samma ställe. Mina vårdkontakter uppfyller också de krav på säkerhet och sekretess som ställs inom vården, säger Maria Bülow. De här verksamheterna når du med Mina vårdkontakter: Alla länets vårdcentraler Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Folktandvården Psykiatrin Habiliteringen Läs mer: ÖREBRO LÄNS LANDSTING Jonas Karlsson (S) klimatpåverkan från medicinska gaser ska ha minskat med 70 procent jämfört med år 2010 och att andelen ekologiska livsmedel i landstinget ska vara 45 procent. Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel Kommande sammanträden under 2012: 22 februari, 23 maj, 26 september, 17 oktober och 28 november klockan Föredragningslista och information om lokal för sammanträden finns på eller tel Åhörare hälsas välkomna! Höjd vårdkvalitet Örebro läns landsting ska bli bättre på att anmäla avvikelser i vården. Det framgår av landstingets patientsäkerhetsberättelse för Det handlar inte om att leta syndabockar, utan det handlar om att vi ska undvika att göra samma misstag gång på gång. Vi registrerar avvikelser för att lära oss, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande. Enligt henne har Örebro läns landsting några år framför sig då antalet anmälda avvikelser kommer att öka. Ökningen ska ses som något positivt. Det ska inte uppfattas som att vården blivit sämre, utan det är ett sätt för oss att höja kvaliteten på vården och öka patientsäkerheten. VINTERKRÄKSJUKAN Säsong för vinterkräksjuka Nu är det säsong för vinterkräksjukan. Vinterkräksjukan orsakas av det så kallade Caliciviruset. Det smittar genom mat, vatten och kontaktytor, och man insjuknar inom 12 till 48 timmar. Enbart handsprit tar inte död på viruset. Tvätta händerna med tvål och vatten efter toalettbesök och innan du äter. Det är viktigt att vara hemma minst 48 timmar efter sista kräkningen. Annars finns risk att du smittar andra. Efter kräksjuka är det också viktigt att göra rent toalett och andra ytor noggrant. FORSKNING Forskningsstudie om prostatacancer Lennart Hardell, professor och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, Bert van Bavel, professor vid Örebro Universitet och överläkare Bengt Johansson, USÖ, ska genomföra en forskningsstudie om prostatacancer, den vanligaste cancerformen hos män. År 2010 insjuknade totalt män i Sverige, 33 procent av all manlig cancer. Forskningen ska analysera resultaten av kurativt syftande strålbehandling vid onkologiska kliniken under åren Totalt rör det sig om cirka 400 patienter som fått extern strålbehandling, 500 patienter med kombinerad extern behandling och brachyterapi och 200 patienter med enbart brachyterapi. Brachyterapi innebär att strålkällan förs in i prostata. Man ska även studera om vissa långlivade industrikemikalier kan öka risken för prostatacancer. AVGIFTER Högkostnadstaket är oförändrat Örebro läns landsting har tills vidare oförändrat högkostnadstak för öppenvård. Taket är fortfarande 900 kronor, medan det i de flesta andra landsting är kronor. Även högkostnadstaket för sjukresor är oförändrat och ligger kvar på kronor. Om man får vård i ett annat landsting får man som patient betala de patientavgifter och följa de högkostnadstak som gäller i det landsting där man får vård. Högkostnadstaket för läkemedel är kronor i hela landet.

6 6 Tebladet 1/12 Ingen ansökan om att bilda gemensam region i Mälardalen Det blir ingen gemensam ansökan från landstingen i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län om att bilda regionkommun, Region Mälardalen. Landstinget Sörmland beslöt att avbryta processen med en ansökan i och med att man inte lyckades få tillräcklig politisk majoritet för förslaget. Hällefors Ljusnarsberg Nora Lindesberg Norberg Fagersta Skinnskatteberg Köping Surahammar Hallstahammar Sala Västerås Just nu finns det inte möjlighet att gå vidare med ansökan, men vi kommer att fortsätta arbetet på olika sätt. Marie-Louise Forsberg-Fransson En regionbildning där fler landsting ingår är viktigt både för tillväxten i vår region och för att säkra framtida god vård, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande i Örebro läns landsting. Karlskoga Örebro Degerfors Lekeberg Kumla Hallsberg Laxå Askersund Arboga Kungsör Vingåker Katrineholm Eskilstuna Flen Strängnäs Gnesta Nyköping Oxelösund Trosa Det här var den tilltänkta regionen. Sörmland har avbrutit processen med ansökan eftersom man inte lyckats få en tillräcklig politisk majoritet för förslaget. Örebro läns landsting kommer att fortsätta arbetet för en regionbildning där flera landsting ingår. 26 av 31 var positiva Skälet till att landstingsstyrelsen i Sörmland har beslutat avstå från att lämna in ansökan är att man inte anser sig ha fått det gehör man velat ha hos Sörmlandskommunerna. Nu vill man istället göra ett omtag och ta tag i frågan under nästa mandatperiod. Tanken var annars att landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län skulle ha skickat in en ansökan senast 31 januari i år för att från och med år 2015 ha utgjort Region Mälardalen. Utredningen om, och förslag till, ansökan om regionkommunbildning skickades i slutet av förra året ut till de 31 kommunerna i länen för yttrande. En sammanställning visar att 26 kommuner ställde sig positiva till huvudinriktningen medan fem kommuner sade nej. Både landstingsstyrelsen i Västmanland och landstingsstyrelsen i Örebro län ställde sig för egen del bakom ansökan. Eftersom de flesta berörda kommuner har ställt sig positiva och det också finns en positiv majoritet i landstingspartierna i Västmanland och Örebro för att bilda Region Mälardalen känns det inte som att allt det arbete som lagts ner hittills är förgäves, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson. Ola Karlsson (M), landstingsstyrelsens 2:e vice ordförande, fyller i: Nu är det viktigt att se till att den statliga regionindelningen harmoniserar med de intentioner som vi haft med vårt förslag till regionbildning. Det är grundläggande att vi har ett väl fungerande samarbete i den här regionen och med staten för att få en positiv utveckling för vår region. Koll på landstinget Vad tycker din landstingspolitiker om: Regionfrågan? Tycker du att det är viktigt att Örebro läns landsting blir del av en större region? Irén Lejegren, Socialdemokraterna: Ja, det tycker jag. För landstingets del är det viktigt att få tillgång till bättre arbetsmarknad och därmed högre skatteintäkter. Ansvar för regional utveckling, kollektivtrafik och infrastruktur ger oss möjligheten att verkligen arbeta för fler jobb och bättre tillgänglighet. För medborgarnas hälsa och tillgången till god vård är den långsiktiga utvecklingen av vården ett av våra viktigaste mål. Dessutom får vi direktval till de regionala fullmäktigeförsamlingarna. Det är bra för demokratin! Ola Karlsson, Moderaterna: Det är viktigt att vårt län samverkar och samarbetar med kringliggande län, särskilt mot Stockholmsområdet. Vi har många gemensamma utmaningar som vi bäst hanterar och löser tillsammans, som kollektivtrafik och infrastruktur. Även för USÖ är det nödvändigt med ett tätt samarbete för att säkra underlaget för den högspecialiserade vården och för utvecklingen som universitetssjukhus. Erik Johansson, Folkpartiet: Exemplen Västra Götaland och Skåne visar tydligt att det finns stora vinster att göra på att integrera flera län i en större region. Framför allt inom stora kostsamma system, t ex kollektivtrafik, finns samordningsvinster och på miljöområdet likaså. Dessutom ges ett större underlag för specialistsjukvården, och möjligheten att samordna denna. Slutligen finns administrativa effektiviseringar och tillväxtfaktorer att beakta. Sammantaget är en större region en överlevnadsfråga, framför allt med de framtida utmaningarna i åtanke. Jihad Menhem, Vänsterpartiet: Jag tycker inte att en större region är en bra lösning för landstinget och länsinvånarna. Vi i Vänsterpartiet Örebro län vidhåller vårt tidigare ställningstagande och säger nej till en storregion. Vi tycker att samverkan och samordning är av största vikt för att samhällets gemensamma resurser ska användas på bästa sätt. Örebro läns landsting samverkar redan med samtliga kommuner i länet och har även ett samarbete med andra län inom sjukvårdsregionen. Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Tillsammans är vi starkare. Det är viktigt för vår tillväxt, kommunikationerna och inte minst för vår hälsooch sjukvård. Jämfört med de regioner som redan finns i landet är Örebro län ett litet län med ett för litet befolkningsunderlag och därmed för liten ekonomi för att kunna utveckla alla dessa områden. Men det är viktigt att hålla demokratifrågorna högt och att vi inte kommer längre bort från medborgarna. Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Sverige har förändrats sedan landet organiserades i län på 1600-talet. Det är hög tid att vi bildar en region tillsammans med våra grannar. I Centerpartiet tror vi på en stark nivå mellan kommunerna och staten. Vitsen med regionerna är att de ska bli så starka att man kan flytta makt från staten till regionerna. Vi ser i omvärlden att regionernas betydelse ökar. Regionerna är basen för utveckling och hållbar tillväxt. Catrin Steen, Miljöpartiet: Med de klimatförändringar och konsekvenser av miljöförstöringarna som vi står inför, så är det nödvändigt att ta ett gemensamt grepp för att arbeta mot ett klimatneutralt samhälle. Genom en stor region hade vi kunnat ta ner pengar och ansvar från staten för att kunna arbeta i en bredare uppslutning med klimat och infrastruktursfrågorna. Anders Östlund, Sverigedemokraterna: Centralt för Sverigedemokraterna är att all offentlig verksamhet ska genomsyras av ett minimum av byråkrati. För oss är det också viktigt med närhet mellan medborgarna och beslutsfattarna. Frågor som inte har några naturliga gränser inom landet borde skötas av staten. Storregioner inom Sverige riskerar bara att göra mellannivån mer ofantlig än offentlig. Det finns heller inga bevis för att nuvarande region Västra Götaland, just på grund av regionbildningen, har utvecklats snabbare än övriga delar av landet.

7 Tebladet 1/12 7 Vi kommer att fortsätta arbetet med de här frågorna Arbetet med att bilda Region Mälardalen bestående av landstingen i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län har avbrutits. Men Magnus Persson, regiondirektör på Regionförbundet Örebro, är trots detta övertygad om att regioner hör framtiden till. Vi kommer att fortsätta arbetet med de här frågorna. Man ska komma ihåg att alternativet till att bilda region inte är status quo. Det kommer att hända saker oavsett hur vi väljer att göra, säger Magnus Persson. Han tror nämligen att framtiden kommer att ställa större krav på sjukvård, infrastruktur och regional utveckling än vad enskilda län kan klara av. Därför menar han att ju snabbare en region kan bildas, desto bättre är det. Att ligga i framkant och driva regionfrågan innebär ett försprång gentemot andra regioner som inte kommit lika långt, säger han. Mer pengar En av fördelarna med en regionbildning skulle, enligt Magnus Persson, vara att en större region är en betydligt mer intressant FRÅGAN Magnus Persson Tycker du att det är viktigt att Örebro läns landsting blir del av en större region? samtalspartner för staten än vad ett litet landsting eller regionförbund är. Vi har sett att när stora regioner, till exempel Skåne och Västra Götaland, söker medfinansiering får de fram mer pengar än vad de mindre landstingen får, säger han. Regionerna har därmed lättare att driva igenom större projekt inom till exempel infrastrukturområdet. Att regeringens utredare Mats Sjöström i december 2012 väntas föreslå sammanslagningar av landets länsstyrelser stärker Magnus Persson i hans uppfattning om att regioner är en bra lösning. Det fungerar inte om en länsstyrelse ska träffa flera olika landsting och regionförbund när den regionala politiska nivån ska diskutera med staten på regional nivå, säger han. Stärker demokratin Ett annat viktigt argument som Magnus Persson för fram är demokratiaspekten. Väldigt mycket av det regionala utvecklingsarbetet sker i dag över landstings- och kommungränserna genom samverkan i indirekt valda samarbetsformer, till exempel kommunalförbund, säger han. Och fortsätter: Genom att bilda region skulle vi få in regionala utvecklingsfrågor under nämnder och styrelser i regionkommunen. Då skulle medborgarna klart och tydligt se vem det är som fattar besluten. Det skulle stärka demokratin Martin Larsson, Örebro: Jag vet inte riktigt vad jag tycker, men om alla andra blir regioner är det nog viktigt att vi också ingår i en region. Man vill ju inte hänga i luften som stackars Värmland. eftersom det då blir lättare för medborgarna att vara med och påverka den politiska processen. Fler fördelar Vid bildandet av en regionkommun skulle invånarna dessutom få tillgång till en större arbetsmarknadsregion. Även kulturen skulle stärkas genom till exempel teater- och musiksamarbeten över de nuvarande gränserna. När det gäller sjukvården skulle en region underlätta arbetet med de utmaningar som den snabba medicinska utvecklingen och en åldrande befolkning för med sig. En sammanslagning av landstingen skulle ge utrymme för betydande effektvinster som garanterar en fortsatt vård av hög kvalitet nära invånarna. BAKGRUND I januari 2009 meddelade regeringen att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt staten, regionkommuner och primärkommuner. Fyra regionkommuner har redan bildats Skåne, Västra Götaland, Halland och Gotland. I flera län pågår arbete som syftar till att ansöka hos regeringen om att bilda större regioner. Parallellt pågår en utredning om hur den statliga regionala indelningen ska se ut. Genom att ansöka om att bilda regionkommun senast den 31 januari 2012 hade landstingen kunnat vara med och påverka hur Sveriges framtida karta ritas. Idén med regionbildning är att få ett mer sammanhållande ansvar för regional utveckling samt hälsooch sjukvård i Sverige. Cecilia Beckmann, Örebro: Det beror på vad syftet är. Jag tycker att landstingen ska ge bra sjukvård åt länsborna. Blir vården bättre om vi går med i en region, så är det bra. Din åsikt om vården är viktig! Därför skickas en enkät ut under de närmaste veckorna till slumpmässigt utvalda patienter som besökt vår mottagning. Om du blir utvald och får en enkät hemskickad till din brevlåda ber vi dig fylla i den och på så sätt hjälpa oss att förbättra vården. Dina svar är helt anonyma och skyddas av sekretess. Om du har några frågor eller om du inte vill ha någon enkät hemskickad till dig kan du tala med personalen på mottagningen. NATIONELL PATIENTENKÄT ÄR EN NATIONELL ÅTERKOMMANDE UNDERSÖKNING SOM GENOMFÖRS I SAMTLIGA LANDSTING OCH REGIONER. RESULTATEN GER UNDERLAG FÖR FÖRBÄTTRINGSARBETET I VÅRDEN. LÄS MER PÅ Dina synpunkter på vården är viktiga Patienternas synpunkter på vården är värdefulla. Därför är det viktigt att så många som möjligt svarar på de nationella patientenkäter som skickas ut under våren. För att vi ska kunna uppnå bästa möjliga resultat behöver vi få det kvitto från patienterna som enkäterna ger, säger Pia Öijen, hälso- och sjukvårdsdirektör på Örebro läns landsting. Birgitta Johansson, Örebro läns landstings psykiatridirektör, håller med. Patientenkäten är oerhört värdefull och utgör en viktig faktor i vårt utvecklingsarbete. Vi tar tacksamt emot både kreativa förslag, kritik och beröm, säger hon. Väldigt viktiga frågor Enkätfrågorna behandlar bland annat bemötande, delaktighet, förtroende och information. Det är väldigt viktiga frågor som vi värderar oerhört högt, säger Pia Öijen. Under våren 2012 är det FAKTA Mätperiod Psykiatri (slutenvård) Psykiatri (öppenvård) Specialiserad sjukhusvård (sluten) Specialiserad sjukhusvård (öppen) Dialys Tandvård slumpmässigt utvalda patienter inom psykiatrin, specialiserad sjukhusvård, öppenvård, dialys och tandvård som kommer att få enkätfrågor hemskickade ett par veckor efter besöket i vården. Enkäten kan, förutom via brev, också besvaras via webben. Oavsett hur svaren skickas in är de helt anonyma och skyddas av sekretess. Goda exempel Enligt tidsplanen ska svaren vara sammanställda i slutet av sommaren. Resultatet används sedan för att utveckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv. Det används också för jämförelser mellan vården i de olika landstingen. Styrkan med en nationell enkät är att vi kan ta del av goda exempel från andra landsting på områden där vi inte ligger i topp. På andra områden är det vi som fungerar som det goda exemplet, säger Pia Öijen. Januari - mars Februari - mars Mars april April April Mars Föreläsningar och invigningar Örebro läns landsting vill gärna ta del av dina och andra patienters erfarenheter av vården. BRÖSTCANCER: Onsdagen den 22 februari hålls en föreläsning om bröstcancer på Karlskoga lasarett klockan Föreläsare är Åsa Ek, som är överläkare på Karlskoga lasarett. Föreläsningen hålls utan kostnad i lasarettets föreläsningssal. Anita Johansson, Örebro: Ja, det tror jag är bra. Det är onödigt att sitta med administration på varje liten enhet. Dessutom kan man inom en region specialisera sig på olika saker. Fredrik Berntsson, Örebro: Nej, det tycker jag inte. Jag tror att man har bättre koll på sitt eget län. Det känns som om det kan vara svårt att ha koll på en hel region. Margit Bangshöj, Örebro: Ja, ni kommer inte klara er utan större regioner. Jag kommer från Danmark och där har vi redan gjort samma sak. Att ingå i en region är ett måste. INVIGNING: Onsdagen den 29 februari klockan 14, invigs ortopedtekniks nya lokaler i V-huset på Universitetssjukhuset Örebro. Invigningen är öppen för allmänheten och förrättas av landstingsstyrelsens ordförande Marie- Louise Forsberg-Fransson. Besökarna bjuds på bildspel om bygget, information om framtiden och rundvandring i lokalerna PSYKISK HÄLSA: Måndagen den 5 mars kommer Martin Bengtsson, författare och föreläsare, till Nikolaikyrkan i Örebro för att tala om I skuggan av San Siro - från proffsdröm till mardröm. Föreläsningen börjar klockan Den är ett samarrangemang mellan Familjerådgivningen i Örebro läns landsting och S:t Lukasstiftelsen, samt Nikolai församling.

8 8 Tebladet 1/12 Proffs på peruker. Rose-Marie Karlsson driver USÖ Hårvård, som är en av de salonger man som patient kan vända sig till för att prova ut peruker som förskrivits av Örebro läns landsting. De flesta som provar ut peruk väljer en som ser ut som det egna håret. "Att tappa håret blir för många väldigt dramatiskt" Den 18 april 2011 lät Iréne Wisell raka av håret och satte på sig peruk. Åtta månader senare kände hon sig redo att ta av peruken och visa sitt kort-korta hår. Det har inte varit någon hemlighet att jag har cancer, men man måste ha kommit en bit på resan för att orka med alla blickar och frågor, konstaterar hon. Utan peruk. Den 18 april förra året fick Rose-Ma Tänk när jag satt här första gången. Är du bere När Iréne Wisell förstod att hon skulle tappa håret valde hon istället att raka av det. Jag ville skona mig själv och slippa uppleva att det föll av, berättar hon. Vi träffar Iréne Wisell hos frisören Rose-Marie Karlsson på USÖ Hårvård. Iréne ser otroligt pigg och fräsch ut och det är bara det korta håret som möjligtvis antyder att hon kämpar mot en svår sjukdom. Cancern var tillbaka I februari 2011 fick hon diagnosen bröstcancer. Hon hade fått ett återfall av sjukdomen som hon tidigare hade trott sig bekämpat. Jag genomgick min första bröstcancerbehandling När jag fick reda på att cancern var tillbaka igen visste jag vad jag hade framför mig. Jag ville inte på nytt vara med om att håret föll av i stora sjok, berättar Iréne Wisell. Förra gången började hon att tappa håret under en cykeltur. Jag tog i håret, kände hur det lossnade och såg det sedan försvinna i vinden. Det var oerhört smärtsamt, konstaterar hon. Ett synligt tecken Den här gången var Iréne Wisell beredd. Hon visste vad som skulle komma och konstigt nog kände hon mer styrka än förra gången att försöka besegra cancern. Jag gick in till Rose-Marie och sa: Nu rakar vi bort håret. Sedan hjälpte hon mig att prova ut peruker. Rose-Marie Karlsson driver USÖ Hårvård, som är en av de salonger man som patient kan vända sig till för att prova ut peruker som förskrivits av Örebro läns landsting. Att tappa håret är för många väldigt dramatiskt. Det blir också ett synligt tecken på att man har en allvarlig sjukdom som man behandlas för. När håret börjar släppa får en del ont, ungefär som när man haft det uppsatt i en tofs en hel dag och sedan släpper ut det igen. Då brukar jag rekommendera att man tar Jag får vara med mina kunder på deras livs tuffaste resa bort det, säger Rose- Marie Karlsson. Först mår man dåligt av att vänta på behandlingen. Och när man börjat med behandlingen mår man dåligt av att gå och vänta på att håret ska falla av. Då är det bättre att raka av det, säger Iréne Wisell. Tappar håret gör de flesta som går igenom en cellgiftsbehandling. En del kommer in hit och säger att jag har så tjockt hår, så det kommer inte ramla av, men det gör det alltid, konstaterar Rose- Marie Karlsson. Håret är en fantastisk mätare som visar hur man mår. Jag har haft kunder där man sett att håret inte mår bra. Det har varit matt och livlöst och hur man än har försökt föna och styla har det inte blivit riktigt bra. Sedan har de fått en diagnos och plötsligt förstår man varför deras hår varit så besvärligt, fortsätter hon. Förordar syntet Som cancerpatient i Örebro läns landsting har man rätt till två syntetperuker per år eller en av äkta hår. Perukerna kostar från kronor och uppåt, men patienterna behöver bara betala 170 kronor per peruk. Då ingår dessutom inklippningen. Jag förordar peruker i syntet. De är väldigt bra numera och med tanke på att många lever ett aktivt liv och behöver tvätta perukerna ofta så är det bra att ha två stycken, säger Rose-Marie Karlsson. De flesta som provar ut peruk väljer en som ser ut som det egna håret. När man ska prova ut peruk nummer två är man ofta lite modigare och vill testa något nytt,

9 Tebladet 1/12 9 arie Karlsson raka av Iréne Wisells hår och hjälpa henne att prova ut peruker som hon kunde bära under tiden hon genomgick behandling mot bröstcancer. I dag har håret så sakteligen börjat komma tillbaka. edd sa du och sen tog du fram rakapparaten, minns Iréne Wisell. konstaterar Rose-Marie Karlsson. Jag hade en som var lik mitt eget hår och en med lite mer längd. Den med mer längd blev favoriten. Jag försökte vända peruken till något positivt och såg min chans att testa något nytt, berättar Iréne Wisell. Måste sitta rätt Perukerna har utvecklats och förbättrats enormt de senaste åren. Är det bra passform och peruken är välskött så syns det inte att man bär peruk. Men det är viktigt att den inte sitter för långt fram. Peruken ska sitta precis där det egna hårfästet börjar, säger Rose- Marie Karlsson och visar hur man genom att lägga lillfingret på näsbenets högsta punkt och hålla ihop alla fingrar utom tummen får fram var hårfästet börjar. Gör man så börjar hårfästet precis där pekfingret hamnar. Det är få frisörer som har kunskapen att prova ut peruker. Det tar mycket tid att hålla på med peruker och det måste få ta tid. Det är människor i kris som kommer till mig. Många gånger kommer kunderna hit direkt när de har fått beskedet och då måste man ta sig tid att lyssna och stötta, säger Rose-Marie Karlsson. Det är fantastiskt att Rose-Marie finns här på sjukhuset. Det kändes skönt att slippa ge sig ut på stan när man hade fått cancerbeskedet. Jag gick in till Rose-Marie, hon såg min personlighet och visste direkt vilken kartong hon skulle leta efter peruk i. Hon är helt underbar och har en fantastisk förmåga att få en att må bättre. Hon peppade mig och fick mig att inse att lite ögonskugga och läppstift kan göra underverk för humöret, säger Iréne Wisell. Och att hålla humöret uppe när man ska bekämpa en svår sjukdom är viktigt. Det är lätt att deppa ihop och tycka synd om sig själv. När För att skydda sig själv är det bättre att tänka positivt och göra det bästa av situationen jag fick cancer första gången tänkte jag att det här går nog inte vägen. Då fick jag rådet att tacka nej till alla historier. Det var ett mycket bra råd. För att skydda sig själv är det bättre att tänka positivt och försöka göra det bästa av situationen. Man får försöka se ljusglimtarna. Tack vare peruken har man ju alltid perfekt frisyr, konstaterar Iréne Wisell och fyrar av ett brett leende. Numera är perukerna ett minne blott. Hennes egna hår har så sakteligen börjat komma tillbaka och hon har för första gången varit hos Rose-Marie Karlsson för att klippa och tona håret. Jag fick en enorm lyckokänsla när Rose-Marie satte i lite färg. Mitt hår är mycket tjockare nu när det har kommit tillbaka. Dessutom har det blivit lockigt. Det ska bli spännande att se vad som händer med det längre fram, säger Iréne Wisell. Trogen kund Jag får vara med mina kunder på deras livs tuffaste resa och tack vare att sjukvården är så bra numera kommer de flesta tillbaka hit och visar upp sitt nya hår. Det känns lika roligt varje gång. En del säger: Nu hoppas jag att jag slipper se dig igen, berättar Rose- Marie Karlsson och skrattar glatt. Men Iréne Wisell blir hon inte av med. Nej, Rose-Marie har fått en trogen kund. Efter allt vi har gått igenom tillsammans stannar jag hos henne. FAKTA Varje år diagnostiseras drygt nya fall av cancer. Antalet cancerfall ökar och en orsak till det är att antalet äldre ökar. Två tredjedelar av alla som får cancer är över 65 år insjuknade 1684 personer i cancer i Örebro län män och 822 kvinnor. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Hos män är prostatacancer vanligast. Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor. Tack vare bättre diagnostik och effektivare behandling ökar överlevnaden i cancersjukdom. Idag är femårsöverlevnaden för alla cancersjukdomar sammantaget 67,6 procent för kvinnor och 69,2 procent för män. Det är dock stora skillnader mellan olika cancerformer. Alla tappar inte håret av cellgiftbehandling utan det beror på vilken typ av cellgift man får. Vilka cellgifter man väljer beror på vilken cancersjukdom man behandlar.

10 10 Tebladet 1/12 Hjälpmedel för dem med störst behov prioriteras olika artiklar, så många finns till utlåning i Örebro läns landstings enorma utbud av hjälpmedel - allt från avancerad teknik, som ögonstyrning av datorer, till rullstolar. Den modell som används för förskrivning av hjälpmedel innebär att de brukare som har de största behoven ska prioriteras framför dem med mindre behov. På det här sättet kan Örebro läns landsting försäkra sig om att möta de ökande kraven på dyrare hjälpmedel till dem med Vi är som ett stort bibliotek för förskrivare, det vill säga arbetsterapeuter och sjukgymnaster i kommunerna och i landstinget. Här får de låna hjälpmedel till brukarna och sedan lämna tillbaka dem när behovet upphör, säger Eva Sund, verksamhetschef på landstingets Centrum för hjälpmedel. Kostnadsfria Majoriteten av alla personliga hjälpmedel som skrivs ut är kostnadsfria för brukaren. Hjälpmedel hjälper en person att behålla ett sätt att fungera, gör svaga funktioner bättre eller ersätter en förlorad funktion. Landstinget ansvarar för individuellt utprovade hjälpmedel som behövs för det dagliga livet och för behandlingshjälpmedel. Personliga hjälpmedel för det dagliga livet är hjälpmedel som lindrar eller kompenserar en skada eller en funktionsnedsättning. Individuellt utprovade Vi har hjälpmedel för det dagliga livet och bara sådana som är personliga. Det betyder att hjälpmedlen är individuellt utprovade, och att det är brukaren själv som använder hjälpmedlet, med eller utan hjälp av en annan person, berättar Cri Sirsjö, enhetschef på Centrum för hjälpmedel. Centrum för hjälpmedel tillhandahåller hjälpmedel inom fem olika områden - kommunikation, kognition, förflyttning, hygien och inkontinens. Till kommunikationshjälpmedel räknas bland annat textoch bildtelefoni. Kognitionshjälpmedel kan vara minneshjälpmedel och hjälpmedel för att orientera sig i tid och rum. Till förflyttningshjälpmedel hör bland annat rollatorer och rullstolar. Exempel på hygienhjälpmedel är toalettförhöjningar och flyttbara toalettstolar. de största behoven. Enklare hjälpmedel som går att köpa på den öppna marknaden ska den enskilde själv ansvara för och det är mot den bakgrunden som hjälpmedel då och då tas bort ur hjälpmedelssortimentet. Det var också orsaken till att landstingsfullmäktige i slutet på förra året beslutade att duschpall, läsbord och belysnings- och förstoringsarmatur skulle tas bort ur hjälpmedelssortimentet. Beslutet väckte starka reaktioner hos vissa grupper och det har också uppstått oklarheter om vilka hjälpmedel som nu tagits bort från utlåningssortimentet. Därför Personliga hjälpmedel för det dagliga livet Till inkontinenshjälpmedel hör bland annat olika sorters droppskydd och blöjor. Landstingets personliga hjälpmedel finns inte bara hos Centrum för hjälpmedel. Syncentralen förskriver hjälpmedel till synsvaga och gravt synskadade. Audiologiska kliniken har hjälpmedel till hörselskadade och döva. Dessutom finns Ortopedteknik som provar ut, tillverkar och servar proteser, stödskenor, fotinlägg och ortopediska skor till personer som är i behov av ortopedtekniska hjälpmedel. Behovsanpassade Landstingets hjälpmedel förskrivs efter behov. Vi tar reda på vad brukaren vill göra, och så tar vi fram ett hjälpmedel som uppfyller det behovet. Om brukaren exempelvis vill kunna förflytta sig utomhus så undersöker vi gemensamt så att ett medvetet val kan göras vilket hjälpmedel som på bästa sätt uppfyller hans eller hennes behov, berättar Eva Sund. Återanvändning Vi lånar ut hjälpmedel kostnadsfritt och tar tillbaka dem när behovet upphör eller förändras. För oss är det viktigt med en hållbar miljötanke. Det som kommer tillbaka görs i ordning i ursprungligt skick, och vi är bra på att återanvända, fortsätter Cri Sirsjö. Varje landsting har sina egna riktlinjer för hjälpmedel. Vi är de enda i Sverige som fortfarande är helt landstingsfinansierade. Alla andra har ett FAKTA Den som använder hjälpmedel kallas för brukare. Den som du träffar för att få ett hjälpmedel är förskrivare. Förskrivaren skriver ut hjälpmedel och tar reda på vad brukaren behöver. Alla förskrivare i länet ska följa samma regler när de skriver ut hjälpmedel, så att alla brukare får samma möjligheter. Ditt behov bestämmer vilka Utgår. Duschpallen Edge, bokstöd samt belysnings- och förstoringsarmatur med golvstativ utgår ur landstingets hjälpmedelssortiment. (Bild på armaturen saknas.) reder Tebladet ut vad som gäller. Den trebenta duschpallen Egde, se bild, har efter landstingsfullmäktiges beslut försvunnit ur blandsystem med köp, byt och sälj gentemot kommunerna, säger Eva Sund. hjälpmedel du erbjuds. Ålder, kön eller livsstil får inte spela roll. På kan du få mer information om vilka hjälpmedel som du kan få låna av Örebro läns landsting. På kan du läsa mer om vad du har för rättighet att kunna få olika hjälpmedel. utlåningssortimentet. Övriga sitthjälpmedel för bad och dusch finns däremot kvar i landstingets utlåningssortiment. Samma sak gäller för det ställbara bokstödet, se bild, som i landstingsfullmäktiges beslut kallas för läsbord. Belysnings- och förstoringsarmatur samt golvstativ har försvunnit ur landstingets hjälpmedelssortiment och får i fortsättningen köpas på den öppna marknaden. Vi kommer dock att fortsättningsvis erbjuda pallen Edge och bokstödet till försäljning, säger habiliteringschef Mats Eriksson. Örebro läns landstings kostnader för hjälpmedel är cirka 90 miljoner kronor per år. Som ett stort bibliotek. Örebro läns landsting har ett enormt utbud av hjälpmedel. Centrum för hjälpmedels lager är som ett stort bibliotek där förskrivare, både inom kommunerna och inom landstinget, får låna hjälpmedel till brukarna och sedan lämna tillbaka dem när behovet upphör. Proffs på hjälpmedel. Cri Sirsjö och Eva Sund på Centrum för hjälpmedel har koll på hjälpmedel.

11 Tebladet 1/12 11 Undersköterska. Kerstin Lindqvist är en av de cirka undersköterskor som arbetar inom Örebro läns landsting. Hon känner en stolthet över sitt yrke och trivs med sina arbetsuppgifter. Kerstin Lindqvist vårdar de sjukaste Örebro läns landsting sysselsätter drygt medarbetare fördelade på mer än 250 olika yrkeskategorier. Majoriteten arbetar inom sjukvården för att se till att du som patient får bästa möjliga vård om du blir sjuk eller skadad. En viktig kugge i det arbetet utgörs av landstingets cirka undersköterskor. Kerstin Lindqvist är en av dem. Klockan 6.55 en gråkall torsdagsmorgon slår sig undersköterskan Kerstin Lindqvist ner i samlingsrummet på intensivvårdsavdelningen, Iva, på Universitetssjukhuset Örebro. Då är det dags för en nattsköterska att rapportera vad som hänt under natten till Kerstin Lindqvist och de andra som tar över för att arbeta dagskiftet. Därefter beger hon sig tillsammans med sjuksköterskan Lena Kuremyr till salen där de två patienter som duon ska sköta om ligger i sina sängar. En sjuksköterska och en undersköterska ansvarar tillsammans för en sal med två patienter. Här är patienterna under ständig övervakning, vi lämnar dem aldrig utan tillsyn, säger Kerstin Lindqvist. Inne på rummet börjar hon vant utföra sina sysslor. Jag brukar säga att min uppgift som undersköterska är att hålla patienterna hela, rena och fräscha, säger hon. Det innebär bland annat att hon tvättar patienterna, sköter sondmatning, lägger om sår, tar hand om munvården och ser till att de som ligger inne länge inte får liggsår. Hon ser dessutom till att herrarna är renrakade. Vi vill att de ska vara fina. Det är viktigt både för patienten och för de anhöriga som kommer på besök, säger hon. Varje timme ska rummets blinkande monitorer läsas av och värdena skrivas ner i journalerna. Det handlar bland annat om blodtryck, puls, syrehalt i blodet, urinmängd och andningsfrekvens. Alla värden följs sedan noggrant upp. Intensivvård är en balansgång och vi måste hela tiden göra nya bedömningar av patienternas tillstånd utifrån de mätvärden vi får fram, säger Kerstin Lindqvist. Socialt yrke Förutom att man som undersköterska på Iva ska vara kunnig inom både omvårdnad och teknik kräver yrket dessutom att man är en social person. Vi pratar en hel del med patienterna och bygger upp en relation med dem. Många ligger dock i respirator och är inte talbara. Väldigt ofta får vi också stötta och trösta de anhöriga eftersom många av dem sitter här och är oroliga, säger hon. På intensivvårdsavdelningen finns åtta vårdplatser. De är alla avsedda för mycket sjuka patienter som är i behov av noggrann övervakning och avancerad behandling. Här ligger bland andra personer med svår lunginflammation, patienter som genomgått stora operationer och patienter som varit med om svåra trauman, till exempel olyckor. Man kan säga att vi på våra åtta platser vårdar sjukhusets åtta sjukaste patienter som förväntas bli friska, säger Kerstin Lindqvist. Hur länge patienterna ligger på avdelningen varierar mycket. Vissa skrivs ut efter någon dag medan andra kan bli liggandes i månader. Ofta minns inte patienterna så mycket av sin tid här på Iva. Så om de har legat mer än fyra dygn så börjar vi skriva dagbok om vad som händer. Ett par månader efter utskrivningen blir de sedan kallade till Iva-mottagningen, som jag och tre sjuksköterskor har hand om. Där går vi med hjälp av patientens journal igenom tiden som patienten låg inne. Vi pratar också om hur patienten klarat sig efter tiden på sjukhuset, och om det finns frågor angående dagboken, säger hon. Stolthet Kerstin Lindqvist började sin bana inom Örebro läns landsting på psykvården. Därefter arbetade hon på förlossningen/bb och onkologen innan hon kom till Iva. Här har hon arbetat i 14 år. Det är kort tid om man jämför med många andra här. På Iva slutar man inte. Här är arbetsklimatet väldigt gott och relationerna med arbetskamraterna jättebra, säger hon. Dessutom är arbetsuppgifterna väldigt roliga och omväxlande, fortsätter hon. Hon har därför ingen anledning att ångra sitt yrkesval. Jag har valt att stanna på undersköterskenivån för att jag trivs med det. Som undersköterska är man nära patienterna och de anhöriga, säger hon. Och fortsätter: Jag känner verkligen en stolthet över mitt arbete. Och jag hoppas att alla som arbetar i vården tycker de har ett roligt jobb, där de gör sitt bästa. FAKTA Sveriges Viktigaste Jobb Hälso- och sjukvården behöver rekrytera över personer fram till Bäst arbetsmarknad har undersköterskor, vissa specialistsjuksköterskor och specialistläkare. Det visar Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, nya rekryteringsprognos. SKL ska genom en fyraårig kommunikationssatsning Sveriges Viktigaste Jobb öka kunskapen om och nyansera bilden av jobben i välfärdssektorn och kommuner och landsting som arbetsgivare.

12 12 Tebladet 1/12 Ökad säkerhet och integritet i förlossningens nya lokaler Rymligare lokaler, fler familjerum samt toalett och dusch på varje förlossningsrum. Det är resultatet av den flytt till nya lokaler som avdelning Q på Karlskoga lasarett genomfört. I och med flytten ökade golvytan på avdelning Q, som består av förlossning, BB och gynekologisk vård, från kvadratmeter till Antalet familjerum har därmed kunnat utökats från två till fyra. I dessa rum kan föräldrar och nyfödda stanna kvar efter förlossningen för att få stöd och hjälp av personalen. För oss är det en självklarhet att kunna erbjuda det, säger Gill Kullberg, verksamhetschef på kvinnokliniken. Egen toalett Nu finns det också toalett och dusch på varje rum. Tidigare fick alla patienter på förlossningen dela på en gemensam toalett. Den nya avdelningen bidrar till ökad säkerhet och integritet för patienterna. Dessutom har personalen bättre utrymme för till exempel lyft, vilket minskar risken för arbetsskador, säger Gill Kullberg. 700 födslar På Karlskoga lasarett föder i genomsnitt 700 kvinnor barn varje år. Drygt hälften av dessa kommer från det traditionella upptagningsområdet Karlskoga-Degerfors-Laxå. Resten hör framförallt hemma i övriga Nyinflyttade. Den nya avdelning Q är ett lyft för både patienter och personal. Det säger Gill Kullberg, verksamhetschef på kvinnokliniken på Karlskoga lasarett. kommuner i Örebro län samt Värmland. Att så många utifrån söker sig till Karlskoga lasarett tror Gill Kullberg till stor del beror på personalen. Det är svårt att sätta fingret på den speciella anda som råder här. Vi känner en arbetsglädje och vill att alla individer ska känna sig sedda. Vi gör alltid vårt bästa i alla situationer, säger hon. FAKTA Avdelning Q består av BB, förlossning och gynekologisk vård. Inom verksamheten finns också auroramottagningen dit kvinnor som känner oro och rädsla inför graviditet och förlossning kan vända sig. Barnmorskorna på BB har telefonrådgivning när det gäller amning och nyfödda barn. Avdelningen har 16 vårdplatser. På avdelningen arbetar 14 undersköterskor/barnsköterskor, En annan fördel är enligt Gill Kullberg den relativt lilla arbetsgruppen. All personal kan arbeta överallt på avdelningen. Det gör oss flexibla och vi kan sätta in personalen där det finns störst behov för stunden. Den lilla gruppen bidrar också till en familjär stämning, säger hon. 18 barnmorskor, 1 sekreterare, 5 specialistläkare och 2 läkare under utbildning samt 1 avdelningschef. Förra året föddes 616 barn på Karlskoga lasarett. 334 av mammorna kom från Karlskoga, Degerfors eller Laxå, 173 kom från övriga kommuner i Örebro län, 96 från Värmland och 13 från övriga Sverige. På Universitetssjukhuset Örebro föddes förra året barn. Livsviktig kunskap om hbt-bemötande på länets ungdomsmottagningar Nu är alla ungdomsmottagningar i Örebro läns landsting hbt-certifierade. Det betyder att personalen har fått utbildning och kunskap om att ge ett korrekt och bra bemötande av homo- bi- och transpersoner. Certifieringen skedde fredagen den 20 januari Jag är extra glad att det är en ungdomsmottagning för där är det ibland livsviktigt med bemötandet. Det kan hänga på liv och död att få ett korrekt bemötande, säger Kaj Heino från RFSL:s förbundsstyrelse. Han och Agneta Tynander, som är utbildare inom RFSL, var i Örebro och delade ut certifikat till länets ungdomsmottagningar. RFSL är en förkortning för Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. De har utbildat personalen och ger certifikat till verksamheter som uppfyller de krav som finns för certifiering. En certifiering gäller två år och kan därefter förlängas om verksamheten fortfarande uppfyller kraven. Kunskap och bemötande Landstingsrådet Jenny Steen (S), som var med vid certifieringen, tycker det är viktigt och roligt att en verksamhet som jobbar för ungdomar är först ut. Målet är att kunskapen om hbt ska öka i hela landstinget, säger hon. Joachim Ståhlgren Bouveng, Barnmorskan Cecilia Nyqvist på Knuffens ungdomsmottagning tog emot hbt-certifikatet som delades ut av Kaj Heino och Agneta Tynander från, RFSL. som arbetar med hivprevention och som kurator för RFSL i Örebro, är glad över ungdomasmottagningarnas hbt-arbete. Jag kan med stolthet i rösten säga till de ungdomar jag möter att de kan söka sig till vilken ungdomsmottagning som helst i länet. För de kommer inte att få sin könsidentitet ifrågasatt. Jag vet att de kommer att få ett bra bemötande av personal med grundläggande hbt-kompetens, säger han. Rörelse lindrar. I sjukgymnastikens träningshall har artrosskolan gruppträning under Man tänker mer på hur man rör sig för att göra rätt rörelser, sånt kanske man inte Hon går på träning en gång i veckan efter en träningsintroduktion med artrosskolan Du som har "Fler borde söka sjukgymnast man Har du ont i lederna, kanske i knäna, höfterna, eller händerna? Det kan vara artros. En sjukgymnast kan ge goda råd som gör att du mår bättre. Trots det söker få hjälp hos sjukgymnast. Artros är världens vanligaste ledsjukdom en folksjukdom som drabbar cirka personer i Sverige. Många som drabbas av artros blir stillasittande och får mycket ont, berättar sjukgymnasterna Marie Hamping och Helena Bäck. De har båda arbetat med artrosskola på Hallsbergs vårdcentral, men nu har Marie Hamping flyttat till Kumla vårdcentral där hon fortsätter med arbetet. Även om artros är en sjukdom som inte går att bota kan du som lider av smärta ofta bli bättre genom viktnedgång, kunskap om sjukdomen och med rätt träning och sjukgymnastik. Smärtan svårast Det som är svårt när man har artros är att det gör ont att röra sig. Samtidigt är det viktigt att man rör sig. Rörelse gör att det skapas ledvätska så att brosket smörjs bättre, säger Helena Bäck. Hos en sjukgymnast får du som patient hjälp med att hantera smärtan och kan diskutera vilka rörelser som fungerar för just dig. Många som har artros går aldrig till sjukgymnast. Men en sjukgymnast kan guida med rörelser som är bra och svara på frågor om smärta. Det kan också vara bra att få veta att smärtan inte är farlig. På en smärtskala från ett till tio så kan man träna upp till fem. Det är inte farligt när det gör ont. Man måste hitta en nivå som fungerar, men man ska börja för-

13 Tebladet 1/12 13 Inger Norman har tränat i cirka en månad när Tebladet är på besök. Jag tycker att det känns lite bättre i knäna, men balansen är fortfarande svår, säger hon. Hon har artros i flera leder, men knäna är värst. Inger Norman tycker att artosskolan varit bra och att få introduktion och sjukgymnastikledd träning har varit väldigt bra. Det blir att man går hit och tränar när de är här. Jag försöker gå hit två gånger i veckan, men som pensionär har man ju så mycket annat att göra, säger hon och skrattar. sjukgymnasterna Marie Hamping och Helena Bäcks ledning. Det är ett bra sätt att komma igång på tycker deltagarna. tänkt på annars, säger Ing-Marie Pettersson från Sköllersta. och tycker att det har blivit skillnad i smärtan. artros kan få hjälp behöver inte ha remiss" siktigt, säger Helena Bäck. Vi tycker att fler borde söka sjukgymnast. Det finns ändå hjälp att få, säger Marie Hamping. Vårdcentraler i Örebro läns landsting har sjukgymnaster och kan erbjuda artrosskola som du kan få gå. För att söka hjälp behöver du ringa en sjukgymnast via din vårdcentral. Det behövs ingen remiss från läkaren. Många vet inte att man kan komma direkt till oss, säger Helena Bäck. I Hallsberg har de jobbat med artrosskolan efter ett nytt koncept för bättre omhändertagande av patienter med artros. I deras artrosskola ingår bland annat uppföljning och gruppträning. Kan drabba alla åldrar Risken för artros ökar med stigande ålder. Men man kan ha otur att få det även i unga år. Till exempel är det ganska vanligt hos unga personer med idrottsskador. Ärftlighet är också en faktor och då är det bra att förebygga, till exempel genom träning. Om du har ont och misstänkter att du har artros är det bra att söka direkt till en sjukgymnast för att få en bedömning om det är artros du lider av. Söker man läkare och röntgas är det inte säkert att artros upptäcks. Det kan dröja tio år innan sjukdomen syns på röntgen, säger Helena Bäck. Artrosskola Det går ofta att förbättra sin livskvalitet och minska smärtan trots artros. Marie Hamping poängterar att det dock inte alltid fungerar. Ibland kanske det behövs operation för att byta en knäled eller höft, säger hon. Att gå artrosskola kan vara en bra start för att få information och komma igång med träning och eventuell viktnedgång. Många är rädda för att röra sig eftersom det gör ont. Genom sjukgymnast kan de få hjälp att komma över sin rädsla. Vi ser att många patienter som går artrosskola blir mycket bättre. Men det är ett tufft jobb de måste göra, säger Marie Hamping. FAKTA Artros är den vanligaste reumatiska ledsjukdomen. Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket. Det leder till bristande funktion i leden. I artrosskolan får patienten kunskap för att hantera sin sjukdom. Grunden i behandling av artros är information, träning och viktkontroll. Vill du veta mer? Det kommer en föreläsning om artros onsdag den 21 mars kl på Karlskoga lasarett. Föreläsare: Jan Bonnerstig, överläkare samt Peter Andersson och Helene Nordenhäll, sjukgymnaster. Det är jättebra att träna tillsammans med artrosskolan så man inte behöver träna ensam säger Gerda Zellman. Sen har man ju en ung pojke här som tränare, säger hon och skrattar mot sjukgymnasten Mark Aartz.

14 14 Tebladet 1/12 KÅSERI KIKKI PÅLERUD Kåsör och undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Var det bättre förr? Jag mötte en gammal skolkamrat på stan härom dagen. Eftersom det var femtio år sedan vi delade klassrum, så borde det finnas en hel del att tala om. Hon började med att dra en rejäl lögn angående mitt utseende. Du ser precis likadan ut som då! Bevare mig väl! Om man ser ut som en trettonåring när man fyllt sextiotre så bör man vara ett medicinskt fenomen. För mig tog det minst en kvart innan jag kände igen henne på näsan. En fantastisk näsa, på sitt vis. En näsa med en svagt rosafärgad vårta. Hon har vårtan kvar efter alla dessa år, tänkte jag. Vi beslutade oss för att ta en fika och prata om gamla tider, inte om vårtan. Jag minns att jag var fascinerad av denna utväxt redan i skolan. Hon var en dam med skarpa åsikter om det mesta och när hon hetsade upp sig så guppade vårtan fram och tillbaka. Det minns jag tydligt. En sak till som hörde till hennes ovanor, var uttrycket Det var bättre förr. Som på en given signal sa hon: Det var bättre förr. Titta på lussekatterna! De är små som flugskitar. Förr i tiden var de fem gånger så stora. Högt talade hon också. Fiket var fullsatt och vid ordet flugskitar, vände sig alla om och glodde åt vårat håll. Pinsamt, tyckte jag som är en blyg och försiktig människa av naturen. Är du gift, eller lyckligt skild som alla andra, fortsatte hon. Nej, det var bättre förr. Då höll man ihop familjen till varje pris. Att skilja sig var ovanligt på den tiden. Ungarna visste var de hörde hemma. Nu åker de fram och tillbaka som en jojo, mellan föräldrarna. Det var bättre förr! Mycket bättre. Är du skild? Nej, jag är gift sedan fyrtiotvå tillbaka. Med samma gubbe! Hon teg i en halv minut. Vårtan ställde sig i givakt utan minsta vibration. Jag ser att du stirrar på min vårta, fräste hon. Nej, nej inte alls, stammade jag. Det var bättre förr. Då var det ingen som stirrade på en vårta. Alla hade vårtor på den tiden. Min lillasyster hade tjugoåtta stycken. Jag vet att jag gjorde fel när jag frågade om samtliga satt på näsan, men jag kunde inte låta bli. Alla har vi väl något som vi lider av, eller hur? Desperat försökte jag att rädda situationen. Titta på mina fötter så stora de är, storlek fyrtioett. Det var faktiskt bättre förr. Då hade jag bara trettiosex! Vi var inga goda kamrater i skolan och skulle förmodligen inte bli det nu heller. Efter att irriterad ha kliat sig på vårtan, försvann hon som en oljad blixt ut genom dörröppningen. Jag skyndade till bussen och blev i farten trängd av en ouppfostrad ungdom med ringar i näsan och ögonbrynen. Det var tammetusan bättre förr!! Vinn teaterbiljetter till pjäsen Syrror Nu lottar Tebladet ut biljetter till den nyskrivna pjäsen Syrror, av Camilla Blomqvist. Det är en komedi med sjuksköterskor, undersköterskor och läkare i fokus. I Syrror möter du bland andra en undersköterska som aldrig kan sluta vårda. Hon vårdar patienter, krukväxter och familj, men själv är hon livrädd för att gå till doktorn. En karaktär i pjäsen är i hemlighet så trött på vårdtagare att hon kan spy. Universitetssjukhuset Örebro är länets största sjukhus och också en av länets största arbetsgivare. I Syrror tar Örebro Länsteater tempen på USÖ. Pjäsen har vuxit fram i samtal Fem personer kan vinna två biljetter var när Tebladet lottar ut biljetter till pjäsen Syrror. Skicka in talongen senast den 29 februari om du vill delta i utlottningen. FOTO MAGNUS WAHMAN med personal på sjukhuset. Det är en absurd och vindlande resa genom USÖ:s korridorer och kulvertar. Vinn biljetter Nu har du som läsare av Tebladet chans att vinna biljetter till pjäsen. Skicka in talongen nedan och delta i utlottningen. Jag vill delta i utlottningen av teaterbiljetter till Syrror Namn:... Adress: Postnr:... Ort:... Telefon hem:... arbete:... Adress: Tebladet, Box 1613, Örebro. Märk kuvertet med Syrror. Vinnarna meddelas personligen.

15 Tebladet 1/12 15 Det här var verkligen oväntat, men jätteroligt! Det säger Sussie Arnell, sjukgymnast på barn- och ungdomshabiliteringen i Nora efter att hon fått ta emot månadens Tebladstårta. Nominerat henne till tårtan hade familjen Rauséus gjort. Sussie är oerhört engagerad i vår 7-åriga son Hannes som har flera olika funktionsnedsättningar. Vi har många duktiga engagerade människor runt Hannes, till exempel hans läkare Erik Stenninger och vår kurator Annica Hällzon, som nu går i pension. Men Sussie är speciell. Hon är De blev också nominerade till Tebladstårtan Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: sköterskorna på Hallsbergs vårdcen Wentzel, landstingets ledningskansli, lyhörd, fantastisk på att entusiasmera och komma med goda råd och en otroligt värdefull person att bolla vardagsproblem med. Hon hjälper till att få vardagen att flyta på och hittar lösningar som underlättar och ger Hannes de bästa förutsättningarna för framtiden. Sussie är verkligen guld värd, säger Hannes mamma, Ankie Rauséus. Brinner för sitt jobb Enligt familjen Rauséus märks det tydligt att Sussie Arnell verkligen brinner för sitt jobb. Jag har aldrig träffat någon som Sussie. Hon lägger verkligen ner det där lilla extra. En av hennes styrkor är hennes förmåga att snabbt återkoppla till oss föräldrar när vi haft frågor eller hon besökt Hannes på förskolan. Det är väldigt värdefullt och något vi uppskattar enormt, säger Ankie Rauséus. Ska åka på ridläger Tack vare Sussie har vår familj fått möjlighet att åka och bada lugnt och ostört i habiliteringens bassäng. Det är något som både Hannes och hans lillasyster njuter av. Sussie har också sett till att Hannes har fått börja med behandlingsridning och till vår stora förvåning är det något han verkligen gillar. I sommar ska Hannes dessutom få chansen att åka på ridläger, fortsätter hon. ningen, landstingets ledningskansli, av Glad överraskning. Sussie Arnell, sjukgymnast på barn- och ungdomshabiliteringen i Nora, blev glatt överraskad när hon fick månadens Tebladstårta. Tårtan blev ett välkommet tillskott till eftermiddagsfikat med kollegorna. Ser varje familjs behov Jag har haft kontakt med Hannes och hans familj sedan Hannes var liten. I bästa fall får jag följa ett barn under hela uppväxten. Barn växer och har olika behov och för mig gäller det att se varje familjs unika behov. Jag försöker hela tiden göra sjukgymnastiken så rolig som möjligt. Belöningen i mitt yrke brukar vara feedbacken jag får från barnen, ungdomarna och deras familjer. Att då dessutom få Tebladstårtan känns speciellt och det var definitivt inget jag hade förväntat mig, säger Sussie Arnell. TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? tidningen Tebladet som kommer Förslag skickas senast den 12

16 16 Sista. Tebladet Telefon: , E -post: tebladet@orebroll.se Tävla i landstingskunskap NYHET: Vinn fler lyxiga priser för kropp och själ Andrapris: Ett dagspa-paket på Lokabrunn för två personer. Förstapris: Hotellövernattning på Clarion Hotel i Örebro med trerättersmiddag, frukostbuffé samt behandling på Badrummet spa och biljetter till Länsteatern. Allt för två personer. Tredjepris: Presentkort på Gustavsviksbadet i Örebro. Var med i Tebladets tipstävling! Första pris är en lyxig hotellövernattning för två på Clarion Hotel Örebro med spabehandling på Badrummet spa och teaterbiljetter från Länsteatern. Förstapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår en trerättersmiddag och frukostbuffé i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdelning med avslappningspool, bastu och träningsrum och få en spabehandling bestående av lerinpackning med ansiktsvård på Badrummet spa. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföreställning på Länsteatern. Andrapriset är ett dagspa-paket på Loka Brunn för två personer en vardag. I priset ingår entré till vattensalongen med unika bad- och spaupplevelser, entré till det nya gymmet, instruktörsledda aktivitetspass (endast torsdag-fredag), lunchbuffé, lokatofflor att ta med hem samt frukt och vattenbuffé. 1. Vad är artros? 1) En ledsjukdom X) En hudsjukdom 2) En muskelsjukdom 2. Örebro läns landsting sysselsätter drygt medarbetare. Hur många av dem är undersköterskor? 1) Cirka X) Cirka ) Cirka Vad heter Örebro läns landstings hälso- och sjukvårdsdirektör? 1) Leif Ekholm X) Pia Öijen 2) Camilla Blomqvist 4. Hur mycket måste den som fått en peruk förskriven betala för sin peruk? 1) 170 kronor X) kronor 2) 710 kronor 5. Nu startar den kostnadsfria HPV-vaccineringen av unga flickor i länet. Vilket vaccin får de? 1) Gardasil X) Cervarix 2) Gardafix 6. Hur många regionkommuner finns det i landet? 1) Två X) Tre 2) Fyra 7. Vilken typ av certifiering har ungdomsmottagningarna i Örebro län fått? 1) hbt-certifiering X) hiv-certifiering 2) tbc-certifiering 8. Med hur många procent ska Örebro läns landstings totala klimatpåverkan ha minskat fram till år 2015? 1) 70 procent X) 30 procent 2) 50 procent 9. Vilken webbadress kan du gå in på för att skaffa en inloggning till e-tjänsten Mina vårdkontakter? 1) X) 2) 1 X 2 Tredjepriset är ett presentkort på 500 kronor på Gustavsviksbadet i Örebro som bland annat har upplevelsebad och relaxavdelning. Bland de rätta svaren lottar vi dessutom ut 50 fina extrapriser. För att tävla måste du svara rätt på de tio tipsfrågorna alla svaren finns i tidningen. 10. Hur många artiklar finns till utlåning i Örebro läns landstings utbud av hjälpmedel? 1) X) 400 2) Skicka tävlingskupongen till Tebladet, Box 1613, Örebro. Tävlingskupongen ska ha inkommit till landstinget senast den 8 mars Märk kuvertet med Tebladstävling. Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på Du kan också faxa kupongen till nummer Rätt svar och vinnare annonseras i Nerikes Allehanda, Karlskoga Kuriren/Karlskoga Tidning och på landstingets webbplats på Internet, den 15 mars Namn:... Telefon dagtid:... Gatuadress:... Postnummer och ort:...