EXAMINATION I PSYKOLOGI/ PSYKIATRI med bilagda bedömningskriterier och kommentarer till UKÄ. Namn;. Poäng;..(50). Betyg;

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Tandläkarprogrammet T5 Vt 2013 EXAMINATION I PSYKOLOGI/ PSYKIATRI med bilagda bedömningskriterier och kommentarer till UKÄ. Namn;. Poäng;..(50). Betyg; Anvisning; Utgå från att du nyss tillträtt ett vikariat på en klinik i en mindre stad. Här nedan följer tre fall som du skulle kunna ställas inför. Till varje fall hör några frågeställningar. Mejla ditt svar till roger.larsson@vannas.se. Senast fredag 3/5. Konstruktion; Utifrån tre autentiska avpersonifierade patientfall vill jag att studenterna skall kunna visa att de dels har förstått hur man inom den psykiatriska vården bedömer psykisk ohälsa/ sjukdom och dels kan ge konkreta förslag på hur ett professionellt bemötande kan vara i de aktuella fallen. Godkändnivå = 70% = min. 35 p. Fall 1 Anders Anamnes; Anders är 45 år och för närvarande sjukskriven. Han har arbete som lärare på en högstadieskola men är sedan drygt två år sjukskriven för depression. Det finns också en missbruksproblematik med i bilden och för cirka 3 år sedan blev Anders dömd för hustrumisshandel. Konsekvenserna av detta blev att hans fru begärde skilsmässa och ensam vårdnad av de två barnen. Barnen är två pojkar, 12 och 9 år. Idag har Anders umgänge med sina söner varannan helg, men han orkar ofta inte med detta utan klarar kanske av att vara med dem från fredag till lördag. Anders är också rökare och röker idag 1 2 askar per dag. Innan Anders kommer till tandvården så har han fått ett ultimatum från sin arbetsgivare (kommunen) och sin chef (rektorn för skolan). Om han inte på allvar tar itu med sin problematik så kommer han att bli uppsagd från sin lärartjänst han har varit borta för länge. Men eftersom han tidigare fungerat bra som lärare så vill man ge honom en chans att rehabilitera sig och börja arbetsträna. Under sjukdomstiden så har Anders tandhälsa kraftigt försämrats. På inrådan av sin läkare på den psykiatriska kliniken så har han nu kontaktat din klinik för att få hjälp. När Anders ringde till kliniken så uppgav han att han har svår ångest och är mycket orolig för om han kommer att klara av behandlingen. Han säger också att han alltid haft tandläkarskräck och inte skött sina tänder speciellt bra.

2 Anders är motiverad till att få ordning på livet och hälsan, men han ser behovet av tandvård som ett stort problem. Men han förstår att han måste göra något åt sina tänder. Han kan inte fungera inför tonårselever med så risiga tänder som han har idag. En tanke han själv har är eventuell helprotes. FRÅGOR; A 1. Förklara utifrån DSM hur man inom psykiatrin definierar utmattningsdepression! (5p) a) att diagnosen utmattningsdepression kan ses som ett ohälsotillstånd som lett till depression (exogen) b) att symptombilden är depression c) att tillståndet kan beskrivas/ förklaras utifrån Axel IV och Axel V enligt DSM d) att kunna ange några tecken (symptom) på depression 4-5 p; a) att det är patientens funktionsnivå som oftast avgör när behovet av vård föreligger b) att det är vanligt med sk samsjuklighet (självmedicinering) vid denna typ av tillstånd c) att det behövs en kombination av olika behandlingsåtgärder och psyko-socialt stöd.. A 2. Ångestproblematik är ofta kopplat till depressionstillstånd. Hur definieras ångestsjukdom i den psykiatriska vården? ( 5 p) Bedömningskriterier: 3p; a) att ångest både kan ses som symtom vid andra sjukdomstillstånd men också vara en sjukdom i sig b) att en ångestsjukdom utvecklas över tid c) att vid ångestsjukdom har patienten sjukdomsinsikt a) att vid ångestsjukdom finns en beteendeproblematik som kan leda till funktionsnedsättning i sig, ex tvångssyndrom b) att vid behandling kan vissa symptom reduceras med medicin men beteendeproblematiken kräver annan terapi, ex KBT

3 A 3. Hur gör du när Anders kommer till dig som patient? - Vad bör du tänka på i ditt bemötande av honom utifrån hans ångestproblematik? - Hur skulle en behandlingsplan kunna se ut där du tar hänsyn till hans psykiska ohälsa? Ex. hur kan hans tandläkarskräck, ångestproblematik, rökning, depression mm tänkas påverka hans förmåga till kooperation? ( 5 p) Här är flera olika svar möjliga men för godkänd krävs att svaren anger konkreta åtgärder omkring; a) Bemötande; - att man alltid skall ta patientens rädsla- oro- ångest på allvar - att anamnesen är viktig för att få korrekt information, ex om eventuell medicinering - att föra en dialog med patienten om hur tandvårdsbehandlingen kan underlättas för patienten b) Behandlingsplan; - att tandvårdsbehandlingen kan ses som en del av en psykiatrisk rehabilitering där olika mål och delmål kan sättas upp - att tillsammans med patienten bestämma en plan som patienten anser genomförbar, acceptera att patienten vill förändra sin situation men också är den som bäst kan avgöra vad som ska prioriteras - att fråga patienten om samråd ska ske med psykiater eller psykolog

4 FALL 2; Är patienten Berit psykiskt sjuk? Patienten Berit; Är 45 år och arbetar som handläggare på försäkringskassan. Hon har nyss separerat från sitt andra äktenskap och har inga barn. Så mycket vet DU inför ditt första möte med Berit! Hon sökte till kliniken för cirka en månad sedan och undersöktes snabbt av en tandläkare som noterade; mycket dålig munhygien. Kariessanering och ev. remiss till tandhygienist. Patienten psykiskt sjuk? Berit hade då inte varit till tandvården på drygt tio år. Den tandläkare som undersökte Berit är f.n. sjukskriven så du kan inte få några ytterligare uppgifter. Men du är hans vikarie och skall ta över hans patienter. Berit kommer på avtalad tid. Hon är välklädd och ganska hårt sminkad. Du reagerar något över att hon inte tar i hand och undviker ögonkontakt. Men när du undersöker henne får du en smärre chock! Hon har väldigt mycket tandsten och tänderna är mycket missfärgade och hon har mycket dålig andedräkt. Men du fokuserar på undersökningen. När du med sonden berör en av de nedre hörntänderna stöter Berit bort din hand och utbrister; - Jag kände att du reagerade! Såg du mylonerna? Jag har haft dem ett bra tag nu och de har grävt ner sig bakom en hörntand! Tandläkaren jag träffade sa att jag hade fel och att det inte finns några myloner men visst såg du dem?! De ser ut som spolmaskar och piper hela tiden! När patienten säger detta till dig är hon fullständigt uppriktig och tittar dig djupt i ögonen! FRÅGOR; B 1. Vilken typ av psykiatriska symptom finns i exemplet här ovan? (Ge ett motiverat svar enligt DSM.) 5 p. Enligt DSM Axel 1 uppvisar patienten tydliga symptom på psykos i form av en hallucinatorisk vanföreställning. att patienten haft sina symptom en längre tid att patienten har ett avvikande beteende, är kontaktskygg B 2. Vilken typ av psykisk sjukdom kan det vara fråga om? (Motivera ditt svar!) 5 p. att det är någon form av psykos 4 5 P; att motivera svaret utifrån de symptom som patienten uppvisar

5 B 3. En typ av psykisk sjukdom som Berit INTE har är dysmorfofobi. Förklara kortfattat och med ett konkret exempel vad som menas med dysmorfofobi. 5 p Bedömingskriterier; att förklara diagnosen i konkret mening tvångsmässig fixering vid någon fysisk funktion eller defekt (inbillad) att dysmorfofobi kan jämföras med sk hypokondri och i grunden räknas som en ångestsjukdom att symptombilden kan finnas i mun, munhåla, tänder och försvåra eller omöjliggöra tandvårdsbehandling. B 4. Hur ska DU bemöta Berit? Hur bör du agera i den akuta situationen? Försök formulera DITT svar på Berits fråga och beskriv hur du gör sedan och varför! 5 p. Grundregeln är att aldrig bekräfta symptom vid psykos. Däremot kan man behöva bekräfta att man ser och förstår att patienten har problem. Exempel på möjligt svar; - Jag ser att du har ont och är.. men det jag ser är tecken på.. Att inte behandla en patient i akut psykos eftersom det riskerar att förvärra det psykiatriska sjukdomstillståndet. - att försöka få patienten att acceptera att behandling inte är möjlig just nu - att försöka motivera patienten att först söka psykiatrisk vård och behandling och därefter återkomma till tandvården - att erbjuda patienten hjälp att kontakta den psykiatriska verksamheten

6 FALL 3; Carl En dag blir du uppringd av en kvinna fru Johansson som säger att hon har en son som skulle behöva få komma till en tandläkare för han vill inte borsta tänderna. Du får intrycket av att sonen måste vara i skolåldern kanske år. Du kommer överens med fru Johansson om en tid ett par dagar senare och tänker för ett kort ögonblick att det är ju positivt att det finns föräldrar som vill ta hjälp av en tandläkare för att lära sina barn god tandhygien! Precis när du lagt på luren kommer du på att du glömt att fråga om sonens födelsedata men du tänker att det går ju ändå fort att plocka fram journalen när de väl kommer! Men när fru Johansson och hennes son kommer så får du en överraskning. Sonen är inte alls någon liten pojke utan en kort och knubbig man i fyrtioårsåldern som sitter i rullstol. Fru Johansson berättar nu att sonen Carl är utvecklingsstörd. Han har både Down s syndrom och en förlossningsskada och han har bott hemma hos föräldrarna sedan han slutade särskolan. Mamman säger att sonen inte pratar särskilt mycket, men hon påpekar att han förstår allt man säger åt honom! I särskolan fick Carl lära sig att borsta tänderna ordentligt och detta har han gjort fram tills för några veckor sedan. Carl sköter sin hygien själv men mamman har upptäckt att han slutat borsta tänderna (borsten torr och tandkrämen orörd) och när hon frågat Carl så säger han bara; tuggummi är bättre! Kanske har han fått denna idé från reklam- TV! FRÅGOR; C 1. Carl är begåvningshandikappad på B- nivå. Förklara vad som kännetecknar begåvningshandikapp på B- nivå!. -Vilken utvecklingsnivå = utvecklingsålder (kognitivt) motsvarar B- nivå? - Hur fungerar det logiska tänkandet på B- nivå? - En person på B- nivå är begränsad till sitt evokativa minne. Vad menas med detta? (5p) Att B- nivå även kallas måttligt begåvningshandikapp och motsvarar utvecklingsåldern 2 6 år med avseende på kognitiv utveckling. På denna nivå dominerar det sk kategoriska tänkandet rätt är rätt och fel är fel detta innebär att det är i princip omöjligt att använda relativa begrepp. Att vara begränsad till det sk evokativa minnet innebär att man endast kan relatera till sådant man upplevt själv (självupplevelseminnet). Att utifrån egna upplevelser så har en person på B- nivå förmåga till ett konkret logiskt tänkande och kan lära sig nya kunskaper om han/ hon får undervisning och träning.

7 C 2. Gör ett förslag på hur DU skulle försöka att motivera Carl till att återuppta sin tandborstning! (Utgå från vad du behöver ta hänsyn till när du vet att Carl fungerar på B- nivå!) (5 p) Att utgå från det praktiska beteendet = att Carl kan borsta sina tänder och så konkret som möjligt förklara att tuggummi inte är i stället för tandborste. Förklara att det inte är fel att tugga tuggummi bara man borstar tänderna också. Be Carl att visa hur han borstar sina tänder och om möjligt ge honom beröm för detta. Föreslå en plan för samarbete med Carl och hans mamma, ex att hans mamma får ha lite kontroll över när han skall borsta sina tänder och när det är OK med tuggummi (det är osannolikt att Carl kan hålla reda på detta själv. Han behöver en tidsstruktur för sin munhygien.) Föreslå Carl en regelbunden uppföljning på kliniken. C 3. Inom diagnostikområdet kognitiva funktionsnedsättningar skiljer man mellan två huvudgrupper begåvningshandikapp och autism-spektrum störningar. Inom autismspektrum skiljer man dessutom på uppmärksamhetsstörning och kontaktstörning. - förklara skillnaden utifrån kognitiva funktioner mellan uppmärksamhetsstörning och kontaktstörning! - beskriv kortfattat en diagnos inom varje område! (5 p) Kunna särskilja uppmärksamhetsstörning från kontaktstörning med avseende på vilken problematik som är dominerande; a) uppmärksamhetsstörning; försämrad förmåga till fokusering, sämre förmåga till koncentration och uthållighet b) kontaktstörning; stora svårigheter vad gäller sk sociala färdigheter (interaktion, tolka sociala signaler,mm). Uppmärksamhetsstörning; ex ADHD (med hyperaktivitet) eller ADD (utan hyperaktivitet) Kontaktstörning; ex Asperger s syndrom eller någon annan autism-diagnos.