Innehåll (86) EBM A-2016/0138

Transkript

1

2 Datum Sida (86) Dnr EBM A-2016/0138 Innehåll Generaldirektören har ordet Året i korthet Sammanfattning Uppdrag, verksamhetsidé och organisation Grov organiserad och grov ekonomisk brottslighet Finansmarknadsbrott Penningtvätt och finansiering av terrorism Tillgångsinriktad brottsutredning Samverkan Resultatredovisning Förbättring av kvaliteten och effektiviteten Effektiv intern styrning och kontroll Kompetensförsörjning, arbetsmiljö och ekonomi Finansiell redovisning Bilaga Tabellförteckning... 86

3 2 (86) Generaldirektören har ordet Det har på många sätt varit ett dramatiskt år för Sverige. När 2015 summeras dominerar flyktingsituationen och det förhöjda terrorhotet och stora delar av den offentliga förvaltningen har satts på hårda prov. Ekobrottsmyndigheten är inte en av de myndigheter som påverkats mest. Samtidigt har det gångna året illustrerat hur ekonomisk brottslighet ofta flätas samman med andra typer av brottslighet och följer i kölvattnet på olika samhällsförändringar. Ekobrottsmyndigheten har en viktig roll i myndighetssamverkan mot den grova organiserade brottsligheten och har under året framgångsrikt drivit ett flertal stora och mycket resurskrävande ärenden mot den grova ekonomiska och den grova organiserade brottsligheten. På många områden har vi varit framgångsrika, samtliga avgöranden under året rörande insiderbrott har t.ex. lett till fällande domar och ett antal åtal har väckts rörande finansmarknadsbrottslighet. I några av våra ärenden under året har det funnits kopplingar mot terrorismfinansiering. I regeringens strategi mot terrorism uttalas tydligt att alla myndigheter som kan ha en roll i att bekämpa terrorism måste ta ansvar för att bidra i sin del. Förutom det operativa arbetet har vi därför under 2015 tagit fram en handlingsplan med åtgärder som syftar till att öka vår förmåga att identifiera tecken på terrorismfinansiering. Åtgärderna avser bl.a. kompetensutveckling, utvecklad samverkan med andra myndigheter för att underlätta informationsöverföring samt att öka vår egen beredskap om något ändå skulle hända. Året har präglats av ett högt tryck i verksamheten och resurser har fokuserats mot den mycket resurskrävande grövre brottsligheten. Samtidigt har vi inte kunnat återrekrytera personal i planerad takt, vilket bl.a. beror på att vi behövt vänta in polisens omorganisation. Detta har bidragit till att de kvantitativa resultaten i vissa avseenden har försämrats för Lagföringen har totalt sett minskat, samtidigt som balanserna har ökat. Framför allt är det hanteringen av våra mellanstora ärenden som har påverkats negativt. Prioriteringen av omfattande ärenden med grövre brottslighet har varit nödvändig utifrån myndighetens förutsättningar och jag är mot den bakgrunden nöjd med vad vi presterat Samtidigt måste vi hela tiden ha fokus på att utveckla och effektivisera vår verksamhet. Vi har under året fortsatt utveckla det medarbetardrivna utvecklingsarbetet inom myndigheten och bedriver en omfattande utvecklingsverksamhet på olika nivåer i verksamheten. Vi har också genomfört en stor satsning på att utveckla vår feedbackkultur, vilket är viktigt inte minst för den fortsatta utvecklingen av vårt teambaserade arbetssätt. Höjdpunkten under utvecklingsåret 2015 var när vi under två dagar i september samlade alla medarbetare till Kompetensdagarna För första gången sedan myndigheten fick ett riksansvar samlade vi alla medarbetare för att utbyta och dela kunskap inom ekobrottsbekämpning. Två dagar som verkligen sjöd av kunskap och engagemang!

4 3 (86) Jag ser fram emot att fortsätta att utveckla vårt viktiga samhällsuppdrag tillsammans med mina medarbetare. Eva Håkansson Generaldirektör

5 4 (86) 1. Året i korthet Januari Nationellt operativt forum (NOF) inrättas som en informations- och en beslutsstruktur för att kunna hantera operativa frågor effektivt. Åtal mot fem tidigare ledande nyckelpersoner i HQ Bank AB samt HQ AB. Februari Regeringsuppdrag om myndighetssamverkan för att återta brottsvinster. EBM samordnar arbetet. Mars Hovrättsdom avseende storskalig cigarettsmuggling. Hovrättsdom mot de två f.d. cheferna i värdetransportbolaget Panaxia för bl.a. grov trolöshet mot huvudman. Pilotstudie inleds av nytt sätt att dokumentera och diarieföra brottmålsärenden i verksamhetsstöden Cåbra och DurTvå. April 12 myndigheter redovisar resultatet av det gemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet. Hovrättsdomen kring ekonomisk brottslighet som förekommit i samband med renoveringen av Söderledstunneln. Fyra personer dömdes för grova bokförings- och skattebrott. Maj RättsPM om penningtvättsbrott tillsammans med Åklagarmyndigheten. Lagrådsremiss Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor. Omfattande förberedelsearbete inleds inför ny lagstiftning där åklagare i vissa fall ska yrka skattetillägg i allmän domstol. Juni EBM tar beslut om ny styrmodell för utvecklingsverksamheten. Juli Hovrättsdom mot 34 personer för mångmiljonbedrägerier mot Försäkringskassan. Huvudmännen döms till långa fängelsestraff. Kraft & Kulturs f.d. vd döms av tingsrätt till fängelse för grovt svindleri och grovt bokföringsbrott. Augusti Nordisk ekobrottskonferens i Bergen. September Myndighetens medarbetare samlas till Kompetensdagarna 2015 i Göteborg. Åtal mot två f.d. styrelsemedlemmar och en tidigare hög tjänsteman vid SAAB Automobile AB i Trollhättan avseende grov urkundsförfalskning och grovt osant intygande. Oktober Tidigare vd för bolaget Lucent Oil AB döms i hovrätten för otillbörlig marknadspåverkan. November Myndighetsgemensam lägesbild om grov organiserad brottslighet lämnas. Fällande hovrättsdom i stort lönegarantibedrägeriärendet, där ursprungligen 33 personer stod åtalade för grovt bedrägeri rörande statlig lönegaranti. Huvudgärningsmännen döms till långa fängelsestraff. Tre tidigare anställda vid ståltillverkaren SSAB dömdes för grovt insiderbrott. December Ekobrottsmyndighetens handlingsplan för att förebygga, förhindra och försvåra terrorbrott beslutas. Åtal mot de två huvudansvariga revisorerna i Saab Automobile AB för grovt osant intygande i samband med tidigare revision.

6 5 (86) 2. Sammanfattning Målmedvetna satsningar ger resultat 2015 års verksamhet vid Ekobrottsmyndigheten har präglats av ett högt tryck och ett intensivt och kvalificerat arbete för att bekämpa ekobrott. Ett antal av myndighetens ärenden har varit mycket omfattande och gällt grov organiserad brottslighet och annan grov ekonomisk brottslighet. Metoderna för bekämpningen av denna brottslighet har utvecklats och strukturerats. Vidare har antalet underrättelseuppslag från myndighetens kriminalunderrättelsetjänst ökat betydligt. Dessutom har aktiviteten ökat på det internationella planet. En viktig aktivitet under året har varit att förstärka myndighetens förmåga att bidra i arbetet mot finansiering av terrorism. Vi har också arbetat för samverkan och enhetlighet och utvecklat våra rutiner för en mer enhetlig och rättssäker hantering av samtliga våra ärenden. Myndigheten har genom den särskilda finansmarknadskammaren rönt stora framgångar i arbetet mot ekonomisk brottslighet på de finansiella marknaderna, inte minst gällande insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan. Vidare har antalet tillgångsinriktade yrkanden ökat betydligt, och dessutom har betydande belopp från brottslig verksamhet återförts i samverkan med andra myndigheter. Myndigheten har handlagt ärenden berörda av dubbelbestraffningsförbudet vid skattebrott på ett sammanhållet och effektivt sätt och samtidigt vidtagit omfattande förberedelser inför ny lagstiftning på området. Strukturer för en effektiv styrning av verksamheten har utvecklats och avsikten är att dessa ska öka förutsättningarna att använda verksamheten som en enda resurs. Exempel på detta är tillsättandet av en verksamhetschef som nu varit verksam under hela året samt inrättandet av ett nationellt operativt forum för samverkan och ledning av den operativa verksamheten. Avslutningsvis bör också framhållas att myndigheten driver ett intensivt arbete för att utveckla IT-stödet. Myndigheten prioriterar GOB och GEB-arbetet Myndigheten lyfter i verksamhetsinriktningen upp arbetet mot grov organiserad brottslighet (GOB) samt grov ekonomisk brottslighet (GEB) som ett särskilt fokusområde. Arbetet är centralt för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten och myndigheten har avsatt närmare 40 procent mer operativa resurser under 2015 jämfört med 2014 i ärenden som drivs inom operativa rådet. Det är myndighetens uppfattning att allt mer resurser läggs på att utreda komplexa ärenden och att ärenden har blivit allt mer svårutredda, samtidigt som utredningarna löper över längre tid. Ärenden blir snabbt allt större och innehåller fler personer och bolag. Brotten och brottslingarna knyter ofta an till varandra, vilket gör det svårt att se början och slutet i en brottskedja. De internationella inslagen i ärendena har blivit fler med fler misstänkta som är svåra att få tag i eftersom de befinner sig utomlands och inte förväntas återvända. De senaste åren har också inslag av en ny försvarartaktik, s.k. fokusförskjutning, i samband med förundersökning och domstolsförhandling, växt fram. Inslagen innebär att det inte endast är innehållet i förundersökningen eller bevisningen som ifrågasätts utan också både utredningspersonalens och förundersökningsledarens arbete och objektivitet. Detta försvårar arbetet i utrednings- och lagföringsprocessen genom att fokus skiftas från den rättsliga

7 6 (86) prövningen. Ett utvecklingsprojekt pågår beträffande åklagarrollen och fokusförskjutningen i domstolarna. Som en konsekvens har myndigheten valt att dubblera åklagarna i flera större ärenden. Det har varit en nödvändig satsning för att säkerställa säkerhets- och rättssäkerhetsaspekter samt hög kvalitet i en miljö där ärenden blir mer komplexa och förhandlingsklimatet hårdare. Utvecklingen kräver att myndigheten möter upp försvaret med än mer välplanerade förhandlingar från åklagarnas sida, som inkluderar en strategisk beredskap också under pågående rättegång. Detta gör att de mest erfarna och redan belastade åklagarna blir ännu mer uppbundna i mer omfattande ärenden med långa utrednings- och förhandlingsprocesser. Det är viktigt att Ekobrottsmyndigheten arbetar strukturerat med att ge nya åklagare bred erfarenhet så att arbetet kan ytterligare fördelas, inte minst då många av de mer seniora åklagarna har gått vidare till nya uppdrag, t.ex. som chefer inom myndigheten. Utmaningar i verksamheten En utmaning är att hantera prioritering av de ofta stora och omfattande GOB-ärendena samtidigt som krav ställs på att behålla förmågan inom övrig utredningsverksamhet. Fungerande specialgrupper som t.ex. mängdfunktion för mängdärenden och s.k. 100-grupper som hanterar enklare projektärenden, är framgångsfaktorer för goda volymmässiga resultat då de grupperna har förutsättningar att hantera stora volymer av ärenden med korta genomströmningstider. För detta krävs att resurser för dessa specialgrupper fredas. Vår möjlighet att freda de här resurserna har varit begränsad. Under 2015 har myndigheten dessutom haft behov av att återrekrytera ett antal tjänster, särskilt utredare men till viss del också åklagare. Den återrekryteringen har till viss del dragit ut på tiden, bl.a. beroende på att det är svårt att rekrytera i vissa delar av landet samt att man behövt avvakta omorganiseringen och rekryteringsprocessen för Polismyndigheten. Även om många tjänster nu har återbesatts tar det tid för nyanställda att erhålla kompetens och erfarenhet i ekobrott. Utbildningsinsatserna och handledningstiden för de medarbetare som ska utbilda och handleda nya medarbetare har varit omfattande under året. Bristen på utredare, och till viss del åklagare, har varit en utmaning som präglat verksamhetsåret. Konsekvenserna av punkterna ovan är att myndigheten inte har kunnat prioritera resurser till handläggningen av framför allt enklare projektärenden. Som en effekt av detta har de volymmässiga resultaten i vissa avseenden försämrats för Lagföringen har totalt sett minskat, samtidigt som balanserna har ökat. Framför allt hänger det samman med att resurser styrts till det prioriterade arbetet med grov organiserad brottslighet, där många av våra allra tyngsta ärenden återfinns. Det försämrade volymmässiga resultatet hänger också samman med försenade rekryteringar, vilket har lett till brist på framför allt utredare. Resultaten visar på skillnader mellan landets orter. Inte minst i storstäderna har man under året fått in många stora och svårutredda ärenden. Under året har Stockholm varit särskilt hårt belastat med närmare 60 procent av myndighetens resurstid i GOB-ärenden inom operativa rådet. Detta påverkar givetvis resursåtgången och därmed också utrymmet att utreda andra brott. Man har under året därtill haft ett antal vakanser, framför allt när det gäller utredare. Stockholm arbetar nu utifrån en handlingsplan för att utveckla organisationen och redan 2016 förväntas det påverka resultaten positivt.

8 7 (86) Ekobrottsmyndighetens uppgift framöver är att arbeta för att nå jämnare resultat mellan orterna, bl.a. genom att sprida framgångsrika lokala arbetsmetoder och att stärka förmågan att se verksamheten på de olika orterna som en gemensam resurs. Ekobrottsmyndighetens gemensamma kompetensdagar 2015 utarbetades utifrån ett medarbetardrivet perspektiv och utgör en plattform för kommande års arbete för att utveckla, ensa och effektivisera ekobrottsbekämpningen.

9 8 (86) 3. Uppdrag, verksamhetsidé och organisation Övergripande syfte med Ekobrottsmyndighetens verksamhet Vi minskar ekobrottsligheten och ökar människors trygghet. Vi bidrar till en demokratisk välfärdsstat genom att skapa förutsättningar för en sund konkurrens på lika vilkor, säkra tillgångar och återföra brottsvinster. Uppdrag Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom åklagarväsendet. I vårt uppdrag ligger att bekämpa ekobrott i Sverige. Myndigheten har även ett samordnande ansvar vad gäller andra myndigheters insatser på området och ska vara ett kunskapscentrum kring ekonomisk brottslighet som innebär att myndigheten ska dela med sig av den kunskap och erfarenhet som finns på bästa sätt. Verksamheten omfattar hela kedjan från underrättelseverksamhet, utredning och lagföring till process i domstol. Parallellt med utredning och lagföring arbetar myndigheten med brottsförebyggande åtgärder, i syfte att minska risken för ekobrott. Det här görs genom samverkan med andra myndigheter, branschorganisationer och näringslivet samt den finansiella sektorn. Myndigheten i korthet Generaldirektör Eva Håkansson Antal anställda (inkl. poliser) 560 Antal inkomna ärenden 6400 Antal lagförda personer 1900 Vanligaste brottstyper Skattebrott och bokföringsbrott Genomströmningstid 6 månader Ekobrottsmyndigheten bedriver operativ verksamhet vid totalt nio ekobrottskammare, en finansmarknadskammare och fem polisoperativa enheter. Våra kammare och polisoperativa enheter är placerade i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå. Enheter tillhörande huvudorterna finns i Uppsala, Örebro och Sundsvall.

10 9 (86)

11 10 (86) En processbaserad styrmodell Sedan 2014 arberar Ekobrottsmyndigheten enligt en system- och processbaserad styrmodell. Den består av huvudprocesser och stödprocesser. För varje process finns ett mål definierat. Syftet med modellen är att bidra till en styrning där verksamhetens processer och innehåll, snarare än organisatorisk tillhörighet, står i fokus. Modellen kan illustreras enligt bilden nedan. EBM-modellen EBM modellen är myndighetens chefs- och medarbetarpolicy. Modellen syftar till att uppnå ett effektivt utrednings- och lagföringsarbete och bygger på att föra samman olika yrkeskompetenser. Myndigheten arbetar därför i utredningsgrupper som består av åklagare, poliser och andra utredare med olika kompetenser samt administratörer. Två arbetsgivare, gemensamt ledarskap Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet och det är åklagare som är s.k. förundersökningsledare i utredningarna. Poliser som arbetar för Ekobrottsmyndigheten är anställda vid Polismyndigheten. På Ekobrottsmyndigheten är de organisatoriskt placerade vid ekobrottskansliet. Den polisiära verksamheten leds av polischefen och är en integrerad del i myndighetens arbetssätt och verksamheten bedrivs utifrån ett gemensamt uppdrag med gemensam ledning och styrning. Ekobrottsmyndighetens huvudkontor står för ledning och stöd till den operativa verksamheten. Här finns bl.a. funktioner för rättsliga frågor, tillsyn och uppföljning av verksamheten, internationell samverkan, utbildning och kommunikation. Huvudkontoret samordnar även myndighetens brottsförebyggande arbete.

12 11 (86) 4. Grov organiserad och grov ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten har under året fortsatt sin medverkan i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet (GOB) vilket medför en bred myndighetssamverkan på såväl strategisk som operativ nivå. Myndigheten har också bidragit i en arbetsgrupp med uppdrag att identifiera möjliga lagstiftningsåtgärder som kan leda till en effektivare brottsbekämpning på området. Vår kompetens är mycket efterfrågad på både underrättelsesidan och utredningssidan och flera stora förundersökningar har bedrivits inom satsningen. Myndigheten har avsatt närmare 40 procent mer operativa resurser under 2015 jämfört med 2014 i ärenden som drivs inom operativa rådet. En utmaning är att hantera prioritering av de ofta stora och omfattande GOB-ärendena och samtidigt vara effektiva inom övrig utredningsverksamhet. Under året har Stockholm varit särskilt hårt belastat med närmare 60 procent av myndighetens resurstid i ärenden inom Operativa rådet. Myndigheten har stärkt samverkan med Polismyndigheten inklusive finanspolisen, Skatteverket, Tullverket och Säkerhetspolisen. Särskilt bör nämnas den närmare samverkan med Säkerhetspolisen som lett till flera ärenden med koppling till finansiering av terrorism. Operativ samverkan med Tullverket har koncentrerats till punktskatteproblematiken och gett god operativ effekt. Myndigheten har under året utvecklat en tydlig struktur för styrning och prioritering av ärenden inom GOB-satsningen. Bl.a. har ett nationellt operativt forum inrättats där både övergripande frågor och operativa frågor hanterats, se mer kapitel 11. I GOB-arbetet har åklagarna ofta en utmaning i att möta en förväntan på ett snabbt och offensivt beslutsfattande. Vi behöver utveckla förmågan att förklara åklagarrollen för de andra brottsbekämpande aktörerna och den enskilde åklagaren kan behöva utveckla sin förmåga att förklara och motivera de beslut som fattas. Under året har myndigheten ytterligare spetsat satsningen mot den grova ekonomiska brottsligheten, som vi benämner GEB. Prioriterarade aktörer är huvudmän som strateger, experter, servicefunktioner och andra som bidrar till och drar nytta av avancerade ekobrottsupplägg. I samverkan med finanspolisen och Skatteverket arbetar vi nu tillsammans för att kartlägga de strategiska personernas nätverk. Vi möjliggör administrativa åtgärder och utreder begångna brott i syfte att försvaga GEB-personernas strukturer och förhindra att människor drabbas av de ofta multikriminella nätverken. EU Policy Cycle är ett verktyg för EU:s medlemsstater att arbeta gemensamt och mer effektivt mot grov organiserad brottslighet. Ur en gemensam hotbildsrapport prioriterar medlemsstaterna vilka brottsområden som är viktigast och som måste prioriteras på EU-nivå. Vart fjärde år ska medlemsstaterna skapa en ny gemensam lista över vilka brottsområden de avser satsa på. Under perioden finns det arbetsgrupper som bland annat fokuserar på två områden av relevans för Ekobrottsmyndigheten - mervärdesskattebedrägerier och punktskattebrott.

13 12 (86) Inom myndigheten har det under 2015 tagits fram ett åtalskoncept med metodstöd för utredning, åtal och processföring avseende punktskattebrott (se avsnitt 10.3). Myndigheten bistår också Tullverket i EU:s prioritering avseende punktskattebrott. Myndigheten har haft en nära samverkan med Skatteverket, som är samarbetspartner i EU Policy Cycle, avseende bl.a. mervärdesskattebedrägerier. Syftet är att gemensamt och mer effektivt arbeta mot grov organiserad brottslighet inom detta område. Detta innebär att myndigheten har åtagit sig att följa vissa föreslagna åtgärder såsom att öka medvetenheten om denna typ av brott, organisera utbildningar, insamla och sprida best practice inom området, identifiera gemensamma mål, bygga nätverk, förbättra återförandet av brottsvinster samt identifiera ytterligare samarbetspartners. Det pågår ett arbete med att ta fram ett åtalskoncept även avseende mervärdesskattebedrägerier som färdigställs under Punktskattebrott cigarettsmuggling I mars 2015 fastställde hovrätten, med undantag för några mindre justeringar, fängelsestraff och stora värdeförverkanden för tre personer som dömts för storskalig cigarettsmuggling. Göteborgs tingsrätt hade i början på januari 2015 dömt personerna till fängelse för inblandning i ett omfattande brottsupplägg där över 100 miljoner cigaretter köptes och smugglades in i Sverige. Totalt omfattade åtalet 28 miljoner cigaretter som smugglats in i Sverige. Under utredningen upptäcktes dessutom ytterligare 80 miljoner cigaretter i transporter på väg in i landet. Huvudmannen dömdes till fängelse i 4 år 11 månader, hans medhjälpare fick 2 år, företrädaren för bolaget som hade köpt in cigaretterna fick 1 år 6 månader. Förutom hårda fängelsestraff dömdes huvudmännen att betala 15,4 miljoner kronor, vilket motsvarade försäljningspriset i butik av två laster cigaretter sålda på svarta marknaden. Totalt beslagtogs cirka 50 miljoner cigaretter inom ramen för detta ärende. Falska fakturor och penningtvätt Fem personer åtalades, varav tre dömdes till längre fängelsestraff, i ett ärende rörande bland annat falska fakturor och penningtvätt. Ärendet fick stor medial uppmärksamhet eftersom det fanns misstanke om finansiering av terrorism kopplat till brotten. En person dömdes i tingsrätten till fängelse i 2 år och 4 månader och två personer dömdes av Svea Hovrätt till fängelse i 1 år och 9 månader. Gärningarna bestod i grovt skattebrott, grovt bokföringsbrott och grovt bedrägeri. Brotten avsåg falska fakturor som ställts ut till underleverantörer inom städbranschen. Fakturorna har använts till att dölja svarta löneutbetalningar. Brotten är grova med hänsyn till att man har satt förfarandet i system, det avsett betydande belopp samt med användande av osanna fakturor. Myndigheten har under året hanterat 188 särskilt krävande ärenden och i dessa ärenden lagfördes totalt 160 personer.

14 13 (86) 5. Finansmarknadsbrott En väl fungerande värdepappersmarknad förutsätter att de som handlar på marknaden känner förtroende för den. Om handeln präglas av manipulationer och insiderhandel väljer investerare andra marknader. När bolagen inte får tillräcklig tillgång till kapital finns det risk för att de får svårigheter att utvecklas. Detta påverkar i sin tur sysselsättning och skatteintäkter. Kommuners, institutioners och hushållens eget sparande, liksom pensionssparandet, är också beroende av att investerare kan lita på att kurser sätts av marknaden och inte är föremål för manipulation. Vidare förutsätts att alla de som handlar på marknaden har tillgång till samma information. Finansmarknadskammarens uppgift, att utreda och lagföra marknadsmissbruksbrott, tar sitt avstamp i EU:s rättsakter och syftar till att förbättra investerarens skydd och därigenom skydda förtroendet för finansmarknaden. Finansmarknadskammarens huvudsakliga brottstyper utgörs av insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan. Insiderbrottet utgörs av att man handlar efter att man fått information som inte är offentliggjord och därmed inte tillgänglig för alla. Otillbörlig marknadspåverkan utgörs av att man själv eller tillsamman med andra försöker påverka priset eller volymen i ett finansiellt instrument. Båda brottstyperna är vanligen komplicerade att utreda och kräver ofta stora utredningsinsatser och specialistkompetens. Internationell rättslig hjälp måste ofta begäras från brottsbekämpande myndigheter i andra länder. Genom att specialisera sig, upparbeta kompetens och ständigt arbeta för att utveckla arbetsformer kring denna typ av ärenden har Ekobrottsmyndigheten effektiviserat hanteringen av finansmarknadsbrotten. Under året har samverkan med Finansinspektionen och andra aktörer på finansmarknaden fortsatt och fördjupats. Utöver de samverkansmöten som sedan tidigare hållits i Finansinspektionens regi, har finansmarknadskammaren initierat och genomfört gemensamma möten i syfte att tillsammans med Finansinspektionen och marknadsplatserna hitta effektiva sätt att stävja marknadsmissbruk. Fokus för mötena har bland annat varit att få en samsyn rörande vilka beteenden på finansmarknaden som ska straffsanktioneras och vilka som istället bör leda till administrativa sanktioner hos Finansinspektionen eller disciplinpåföljder hos marknadsplatserna. Även på operativ nivå hålls samverkansmöten i syfte att effektivisera samarbetet och förenkla kommunikationen mellan myndigheterna. Finansmarknadskammaren har under året lagfört 33 personer för finansmarknadsbrottslighet, jämfört med 35 personer Av dessa har 13 personer lagförts för otillbörlig marknadspåverkan och nio personer för insiderbrott. Samtliga avgöranden rörande insiderbrott under 2015 har lett till fällande domar. Även vad gäller otillbörlig marknadspåverkan har finansmarknadskammaren fått bifall i domstolarna. En fråga av prejudicerande natur har avgjorts då det i ett hovrättsavgörande konstaterats att en i förväg uppgjord handel utgör en straffbar otillbörlig marknadspåverkan. Finansmarknadskammarens strategi, att presentera finansmarknadsmålen inför domstol genom att förklara de olika objektiva rekvisiten i de olika brotten utifrån ett EU-rättsligt perspektiv, fortsätter att leda till fällande domar rörande insiderbrott. Genom att använda sig av en för svensk rättsordning ny rättslig figur, den förnuftiga investeraren, kan åklagarna på finansmarknadskammaren tydligt åskådliggöra hur begreppet insiderinformation ska tolkas. Genom att lägga större fokus på att förklara för domstolarna hur handeln med värdepapper

15 14 (86) fungerar och genom att presentera de digitala fotspår som ger avtryck i handeln, exempelvis orderböcker, har åklagarna på finansmarknadskammaren under året fortsatt att driva rättsutvecklingen framåt på området. Insiderbrott Tre tidigare anställda vid ståltillverkaren SSAB dömdes i november 2015 vid Svea hovrätt för grovt insiderbrott. En ytterligare person som friats i tingsrätten, dömdes för insiderbrott av hovrätten. Samtliga dömdes till villkorlig dom och dagsböter. Brotten gav olagliga vinster på drygt en halv miljon kronor, pengar som nu har återbetalats till staten. Insiderbrotten uppdagades i slutet av november 2012 då Ekobrottsmyndigheten gjorde ett tillslag mot ett antal anställda vid företaget. Två av personerna gjorde en olaglig vinst på cirka kronor respektive kronor, pengar som nu förverkas till staten genom tingsrättens dom. Påföljden för alla tre blev villkorlig dom och höga dagsböter. De döms också att betala stora delar av sina försvarskostnader, som mest drygt kronor. Den fjärde åtalade personen, som inte varit anställd vid företaget, fälldes i hovrätten efter att ha frikänts i tingsrätten. Ekobrottsmyndigheten har under året lagfört 33 personer för finansmarknadsbrottslighet. Av dessa har 13 personer lagförts för otillbörlig marknadspåverkan och nio personer för insiderbrott. Samtliga avgöranden rörande insiderbrott under 2015 har lett till fällande domar.

16 15 (86) 6. Penningtvätt och finansiering av terrorism Återrapporteringskrav regleringsbrev 2015: Särskilt om handläggning av penningtvätt och finansiering av terrorism: Ekobrottsmyndigheten ska, såvitt avser brott enligt lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri redovisa uppgifter om: - antalet misstänkta personer som har lagförts, - antalet beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan bevisas respektive åtal inte väckts av andra skäl, - antalet beslut att inte inleda respektive antalet beslut att lägga ned en förundersökning, - antalet inkommande och utgående framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete, - antalet beslut om penningbeslag, beslag, förvar, kvarstad och förverkande i sådana ärenden och - antalet ärenden om dispositionsförbud uppdelade på fastställda respektive upphävda beslut. Penningtvätt och finansiering av terrorism Penningtvättsbrottslagen som trädde i kraft under 2014 gav myndigheterna nya förutsättningar att arbeta mot penningtvätt, bl.a. genom finanspolisens möjligheter att besluta om dispositionsförbud och åklagares möjligheter att besluta om penningbeslag. Den utbildningsinsats som genomfördes vid lagens ikraftträdande har följts upp under året och myndigheten har ytterligare stärkt kompetensen på området. Lagstiftningen väcker frågor av såväl praktisk som rättslig natur och förutsätter en kontinuerlig dialog och utveckling. För att säkerställa kompetensen och identifiera eventuella svårigheter i verksamheten som behöver adresseras på myndighets- eller myndighetsövergripande nivå, har utbildning och erfarenhetsutbyte skett på flera olika plan. Bland annat har videomöten genomförts med de s.k. superusers som under 2014 utsågs för att lokalt följa utvecklingen inom området och genomföra utbildning och andra kompetenshöjande insatser Även erfarenhetsseminarium har hållits för åklagare. Under året har även fördjupad utbildning om penningtvätt och penningtvättsbrott skett i den interna vidareutbildningen. Därutöver har medverkan skett i Skatteverkets utbildningsdagar om penningtvätt och Finansinspektionen har bidragit med utbildning om det administrativa regelverket för att motverka penningtvätt och terrorism. Den myndighetsgemensamma samverkan som inleddes under 2014 med bl.a. Åklagarmyndigheten, Skatteverket och finanspolisen i syfte att ensa tolkningar rörande den nya lagstiftningen över myndighetsgränserna har fortsatt. Samverkan har bl.a. inneburit att en gemensam

17 16 (86) rättspromemoria för vägledning kring frågor om penningtvättsbrott har tagits fram tillsammans med Åklagarmyndigheten. Vidare har ett samverkansprojekt med Polismyndigheten och Skatteverket inletts i syfte att förbättra formerna för ett gemensamt underrättelsearbete för bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten och penningtvätt. Omfattande myndighetssamverkan har härutöver skett för att förbereda utvärdering av Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF), som under 2016 kommer att besöka Sverige. Även annan internationell samverkan har ägt rum. Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen har också inlett ett gemensamt projekt angående penningtvättsmetoder inom ekonomisk brottslighet. Projektet syftar till att ta fram metoder för vanligt förekommande brottsupplägg, s.k. typologier, till verksamhetsutövarna (t.ex. banker), så att de lättare kan identifiera misstänkt penningtvätt. Ekobrottsmyndigheten handlägger inte säkerhetsmål eller ärenden om finansiering av terrorism. Det kan däremot hända att Ekobrottsmyndigheten i sina ärenden får del av information som kan tyda på finansiering av terrorism. För att säkerställa att denna information inte går förlorad arbetar Ekobrottsmyndigheten nu fram en rutin för hantering och överlämnande av sådan information. Myndighetens åklagare har fattat beslut i förundersöknings- respektive åtalsfrågan för totalt 125 brottsmisstankar avseende lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. För 79 av dessa fattades beslut att inte inleda förundersökning och för ytterligare 34 misstankar att lägga ner förundersökningen. Beslut att väcka åtal fattades för 12 brottsmisstankar. Utöver detta har nio brottsmisstankar avseende penninghäleri beslutats under året. Samtliga beslut rörde nedläggning av förundersökning. Stort ärende om osanna fakturor Hovrätten över Skåne Blekinge dömde i november 2015 två bulvaner (formella företrädare) för olika bolag inblandade i verksamhet med upprättande av osanna fakturor. Verksamheten pågick från år 2009 fram till tillslag i november I ärendet åtalades totalt 12 personer och tio personer dömdes. De två bulvanerna åtalades och dömdes för bl.a. medhjälp till skattebrott och åtalades också för grov näringspenningtvätt till en omsättning av drygt 1,3 miljoner kronor respektive kronor. Åklagaren åberopade att brottet var grovt då det ingått som ett led i en systematisk brottslighet av särskilt farlig art med utnyttjande av osanna handlingar samt avsett mycket betydande belopp. Påföljden för bulvanerna blev fängelse i 2 år 6 mån respektive 2 års fängelse, och avsåg förutom näringspenningtvättsbrotten, grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott, medhjälp till grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott.

18 17 (86) Myndigheten har under 2015 väckt åtal mot sammanlagt 10 personer enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Av dessa åtalades fem personer för penningtvättsbrott (varav två för grovt penningtvättsbrott) och fem personer åtalades för grovt näringspenningtvättsbrott. Lagföring Sammanlagt 10 personer har åtalats för brott mot penningtvättslagen Fem av dessa åtalades för grovt näringspenningbrott. Resterande fem personer åtalades för penningtvättsbrott, varav två personer för grovt penningtvättsbrott. Tabell 1. Antal lagförda misstänkta personer, penningtvättsbrott, penninghäleri och penninghäleriförseelse Brottsrubricering Penninghäleri Penninghäleriförseelse Penningtvätt Totalt Beslut Antalet beslut om lagföring och avskrivning för penningtvättsbrott har totalt sett ökat betydligt Nio av de beslutade brottsmisstankarna 2015 i tabell 2 (nedan) avsåg penninghäleri, medan resterande 125 misstankar avsåg brott mot penningtvättslagen. Majoriteten av besluten innebär att förundersökning inte inleds. Åtal har väckts på 12 brottsmisstankar, varav fem avser grovt näringpenningsbrott, fem avser penningtvättsbrott, och två avser grovt penningtvättsbrott. Tabell 2. Antal lagförings- och avskrivningsbeslut, penningtvättsbrott, penninghäleri och penninghäleriförseelse Beslut Förundersökning inleds ej Förundersökning läggs ned Åtal väcks ej, bevisproblem Åtal väcks ej, övriga skäl Strafföreläggande Åtalsunderlåtelse Åtal Summa

19 18 (86) Internationellt straffrättsligt samarbete Tabell 3. Antal inkommande och utgående framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete i ärenden med misstanke om penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri Antal framställningar i avslutade ärenden Inkommande Utgående Antal framställningar totalt Beslag, förvar, kvarstad och förverkanden Tabell 4. Antal beslut om beslag, penningbeslag, förvar, kvarstad och förverkande i ärenden med misstanke om penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri Antal beslut i avslutade ärenden Beslag Penningbeslag Förvar Kvarstad Förverkande Antal beslut totalt Dispositionsförbud Under året har inga dispositionsförbud meddelats.

20 19 (86) 7. Tillgångsinriktad brottsutredning Förutsättningarna för brottsutbyte inom ekobrottsområdet Ekobrottsmyndigheten är en av de myndigheter som yrkar att brottsutbyte ska återföras, eventuellt efter det att brottsutbyte säkrats genom t. ex. förvarstagande. De som tar ställning till dessa yrkanden är domstolarna. Därefter verkställer Kronofogdemyndigheten laga kraft vunna domar och beslut. Först vid verkställigheten föreligger ett reellt återförande. Ofta förflyter lång tid från säkerhetsåtgärden till verkställigheten och inte sällan föreligger en diskrepans mellan dessa belopp. Dessa omständigheter försvårar årliga och korrekta mätningar av resultat. Ett effektivt brottsutbytesarbete förutsätter myndighetssamverkan. En sådan bör medföra att den myndighet som har bäst möjlighet att åstadkomma önskat resultat ska agera. Ekobrottsmyndighetens rättsliga möjligheter att framställa egna yrkanden om återförande av brottsutbyte är, mot bakgrund av Ekobrottsmyndighetens brottskatalog som anges i förordning (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten 1, relativt begränsade. Den huvudsakliga undandragna brottsvinsten inom ekobrottsområdet är den skatt som inte betalats. Denna brottsvinst återförs inom ramen för skatteprocessen. I de fall betalningssäkring inte beslutats innan brottsanmälan, sker detta regelmässigt efter samverkan med Ekobrottsmyndigheten inom ramen för pågående förundersökning. Även om det är svårt att korrekt mäta respektive myndighets resultat med avseende på återfört brottsutbyte är det viktigt att hitta metoder för att mäta denna typ av samverkan. Under 2015 har Ekobrottsmyndigheten valt att redovisa de fall där Skatteverket har ansökt om betalningssäkring efter det att förundersökning inletts och det således har bedömts att det är genom de åtgärder som Ekobrottsmyndigheten vidtagit som undandragen skatt kunnat säkras. Det som redovisas är därmed att betrakta som en återförd brottsvinst i samverkan för att påvisa en effektiv myndighetssamverkan. Utöver skatt framställs yrkanden om att återföra brottsvinster inom ekobrottsområdet i ett begränsat antal ärenden. Ekobrottsmyndighetens resultat är också beroende av vilka brott som begås. Små fluktuationer i ärendemängden och anmälda brottstyper får en stor påverkan på utfallet. Myndighetens arbete med brottsutbytesfrågor Ekobrottsmyndigheten gjorde 2013 en översyn av arbetet med brottsutbytesfrågor på strategisk och operativ nivå för att tydliggöra att brottsutbytesfrågor ska utgöra en integrerad del i den operativa verksamheten i övrigt. Brottsutbytesfrågor ska vara ett naturligt inslag i myndighetens underrättelse-, utrednings- och lagföringsprocesser. Funktionen för brottsutbytesfrågor avvecklades därför. I stor utsträckning har de ansvarsområden, arbetsuppgifter och resurser som funnits vid funktionen i stället förts tillbaka till den operativa verksamheten. Ansvaret för brottsbytesarbetet och resultatet i den operativa verksamheten vilar på kammarcheferna. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret 1 Förordningen upphävdes den 1 januari 2016 och ersattes av förordning (2015:744) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten samt förordning (2015:745) om rådet för skydd av Europeiska unionens finansiella intressen.

21 20 (86) för uppföljning av det samlade resultatet av det brottsutbytesarbete som utförs på myndigheten. För de ansvarsområden och arbetsuppgifter som ska finnas kvar på central nivå vid myndigheten har organisationen utvecklats och stärkts ytterligare. Inom den operativa verksamheten har funktionsansvariga utsetts för att arbeta med brottsutbytesfrågor. Syftet är att verka för nationell enhetlighet, utgöra ett stöd för det operativa arbetet, sprida kunskap och driva på utvecklingen inom området. Inledningsvis har olika aktiviteter påbörjats för att uppnå dessa syften, t. ex. har ett nationellt nätverk skapats med representanter för alla verksamhetsorter för en effektiv kanalisering av behov av stöd och erfarenhetsutbyte. Vidare har arbetet med att ta fram relevanta utbildningsinsatser påbörjats. För att bättre kunna identifiera framgångsfaktorer och svagheter i brottsutbytesarbetet har även ett arbete påbörjats för att utveckla enhetliga rutiner för kamrarnas rapportering av brottsutbyte. Vidare har en lättillgänglig nationell digital mötesplats inrättats enbart för brottsutbytesarbetet för att främja snabb utveckling på området. Kvantitativ redovisning tillgångsinriktad brottsbekämpning Tabell 5. Framställda yrkanden och belopp År Framställda yrkanden Antal Belopp (mnkr) Antal Belopp (mnkr) Antal Belopp (mnkr) Kvarstad 15 56, , ,7 Förverkande 24 15, , ,2 Företagsbot 29 15, , ,3 Skadestånd , , ,7 Totalt , , ,9 Under 2015 framställde myndigheten yrkanden om sammanlagt 120,3 mnkr i kvarstad, förverkande, företagsbot och skadestånd. Det är en väsentligt mycket lägre summa jämfört med både 2013 och 2014, men som nämnts tidigare är beloppen helt beroende av vilka ärenden vi får in varje år. Antalet framställda yrkanden har dock ökat markant jämfört med tidigare år, vilket visar att vår fokusering på att stärka brottsutbytesarbetet ger resultat. Under 2015 framställdes 210 yrkanden jämfört med 118 stycken året innan. Det är en ökning med 92 yrkanden, vilket motsvarar närmare 80 procent fler framställda yrkande 2015 än 2014.

22 21 (86) Tabell 6. Bifallna yrkanden och utdömda belopp År Bifallna yrkanden Antal Belopp (mnkr) Antal Belopp (mnkr) Antal Belopp (mnkr) Kvarstad 9 18,5 4 50,3 1 3,0 Förverkande 15 7,3 8 20,9 2 3,0 Företagsbot 11 2,9 5 1,2 6 3,7 Skadestånd , ,9 11 9,0 Summa , , ,7 Ekobrottsmyndigheten redovisar också antalet i domstol (tingsrätt) bifallna yrkanden. Det kan konstateras att beloppsnivån var lägre 2015 än 2014 men betydligt högre än Till antalet var dock de bifallna yrkanden något fler under 2015 jämfört med Vid jämförelse med år 2013 har det skett en kraftig ökning av antalet bifallna yrkanden år 2014 och Som nämnts i inledningen till kapitlet om brottsutbyte, har Ekobrottsmyndigheten under året även registrerat uppgifter om när myndighetens insatser bidragit till att andra myndigheter kunnat säkra tillgångar. Det återförda brottsutbytet genom myndighetens samlade samverkansinsatser uppgår till ett värde av ca 64 mnkr. Regeringsuppdrag om brottsutbyte i samverkan Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten fick i juni 2013 i uppdrag av regeringen att, som ett led i den särskilda satsningen mot grov organiserad brottslighet, utveckla och följa upp den myndighetsöverskridande samverkan som sker på brottsutbytesområdet. Ekobrottsmyndigheten samordnar regeringsuppdraget. I regeringsuppdraget har ingått att ta fram en myndighetsöverskridande strategi för hur brottsutbytesarbetet i samverkan ska bedrivas. Det ingår också att utveckla de myndighetsgemensamma arbetsprocesserna för en effektiv samverkan på brottsutbytesområdet, att identifiera utvecklingsområden och vidta åtgärder samt att följa upp och analysera de gemensamma insatserna och resultatet av dessa. Myndigheterna har lagt fast en myndighetsöverskridande strategi för samverkan i brottsutbytesfrågor. Arbetsprocesserna vid myndigheterna kan sägas utgöra delar i en brottsutbyteskedja. Också uppföljningen av brottsutbytesarbetet bör utformas på ett sådant sätt att den omfattar alla delar i brottsutbyteskedjan. Myndigheterna förfogar över flera rättsliga verktyg för att återföra brottsutbyte, som till exempel förvar och kvarstad i brottmål eller betalningssäkring i tull- och skattemål. Myndigheterna ska se till att det finns förutsättningar för att det verktyg oberoende av vilken myndighet som förfogar över det ska kunna väljas som ger det bästa utfallet i ett enskilt ärende om återförande av brottsutbyte. Myndigheterna ska ta tillvara möjligheterna till ett aktivt utbyte av information. Myndigheterna ska vidare verka för god kompetens och

23 22 (86) kunskap hos medarbetarna om brottsutbytesarbete i samverkan. Det innefattar, förutom utbildning av myndighetens egna medarbetare, att myndigheterna ska medverka i gemensamma utbildningar för att sprida kunskap om brottsutbytesarbetet i samverkan och de rättsliga verktyg som myndigheterna tillsammans förfogar över. Med utgångspunkt i strategin har myndigheterna låtit ta fram en handlingsplan för med aktiviteter för att stärka och utveckla det myndighetsöverskridande brottsutbytesarbetet. Bland de aktiviteter som har genomförts under året ingår ett metodutvecklingsprojekt om finansiella utredningar, ett metodutvecklingsprojekt om spaningsanteckningar, att utse kontaktpunkter för brottsutbytesfrågor på myndigheterna samt att utreda möjligheterna att ge en bild av det samlade resultatet av myndigheternas brottsutbytesarbete. I arbetet med att ta fram handlingsplanen har också Försäkringskassan och Brottsförebyggande rådet medverkat. Genomförandet av handlingsplanen har påbörjats under 2015 och fortgår till och med 2017 med Ekobrottsmyndigheten som samordnare.

24 23 (86) 8. Samverkan 8.1 Nationell samverkan Förändringar i omvärlden ställer ökade krav på rättsväsendets samlade förmåga att såväl förebygga som utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Samverkan är många gånger en förutsättning och en nyckel för att stärka den samlade förmågan och utnyttja respektive myndighets förutsättningar optimalt. Myndigheten har under året fortsatt och utvecklat strategisk och operativ samverkan med myndigheter och organ där samverkan är nödvändig för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag så effektivt som möjligt. Ett bra exempel på nationell samverkan som har utvecklats under året är arbetet med elektroniska kontoutdrag (se avsnitt 10.3). Utifrån gemensamma verksamhetsbehov har en omfattande samverkan utvecklats mellan Ekobrottsmyndigheten och andra myndigheter och aktörer, banker och andra finansiella institut. Åklagarmyndigheten Ekobrottsmyndigheten är en myndighet inom åklagarväsendet. Det är därför centralt att det sker en strategisk samverkan på det rättsliga området med Åklagarmyndigheten. På övergripande nivå samverkar myndigheterna genom att Ekobrottsmyndigheten deltar på riksåklagarens möten om rättslig tillsyn och styrning (rättsligt forum). Där diskuteras principiella rättsliga frågor för åklagarväsendet. En löpande samverkan sker vidare genom att initiativ inom en myndighet, t.ex. nya föreskrifter, riktlinjer eller andra vägledande dokument, remitteras till den andra. En nära samverkan sker också genom de ärenden som hanteras i den s.k. HD-verksamheten. Det är riksåklagaren som utför talan i Högsta domstolen och Ekobrottsmyndigheten avger yttranden till riksåklagaren i ekobrottsmål. Det kan även förekomma att den åklagare som haft målet i hovrätten biträder riksåklagarens representant vid en huvudförhandling i Högsta domstolen. Under 2015 hanterades ett tiotal ärenden, varav en handfull där Ekobrottsmyndigheten drev frågan om att begära prövningstillstånd. Samverkan med Åklagarmyndigheten på operativ nivå sker regelbundet med två möten per halvår genom att verksamhetschefen vid EBM träffar företrädare för Åklagarmyndigheten. De frågor som diskuterats under året har bl. a. varit möjlighet till utbytestjänstgöring mellan myndigheterna, på vilken myndighet vissa brottstyper ska handläggas samt olika åtgärder för att utveckla samverkan på operativ nivå mellan myndigheterna. Myndigheten har också en omfattande samverkan mellan huvudkontoren, bl.a. beträffande personal- och IT-frågor. Polismyndigheten Ekobrottsmyndigheten har det gångna året haft en nära samverkan med Polismyndigheten både inför och efter omorganisationen. För att säkerställa verksamhetsövergången av poliser från Ekobrottsmyndighetens ekobrottskansli till den nya polismyndigheten har det bedrivits ett särskilt projekt vid Ekobrottsmyndigheten med representation från båda myndigheter. Frågor som påverkar övergången till en polismyndighet har bevakats och retts ut under året. Projektet har arbetat med fem övergripande frågor: 1. Samverkansfrågor 2. Anställningsfrågor 3. Lednings- och organisationsfrågor 4. Utrustnings-, lokal- och behörighetsfrågor 5. Rättsliga konsekvenser. När det gäller samverkan har projektet under

25 24 (86) året arbetat med att reda ut ansvarsförhållanden mellan Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt frågor rörande anställningsform och villkor för poliserna. Projektet har även arbetat med att ta fram rutiner och överenskommelser för inköp av utrustning samt genomförande av grundutbildningar vid Polismyndigheten. Framtagna rutiner avseende rekryteringar och behörigheter har implementerats och fungerar bra. Formerna för samverkan med nationella operativa avdelningen vid Polismyndigheten har förstärkts under året, både avseende HR-, utbildnings- och operativa frågor. Det pågår för närvarande ett projekt med underrättelseenheten vid nationella operativa avdelningen för att förbättra samverkan med Polismyndighetens finanspolissektion och Skatteverkets skattebrottsenhet i syfte att effektivisera bekämpningen av ekonomisk brottslighet och penningtvätt (se kapitel 6). Skatteverket Ekobrottsmyndigheten har på central nivå hållit tre strategiska samverkanmöten med Skatteverket. Vid mötena har bl.a. redogjorts för respektive myndigheters verksamhetsplanering. Myndigheterna har vidare diskuterat frågor föranledda av förändringar i antalet brottsanmälningar från Skatteverket och effekter av omorganisationen för Skatteverkets brottsutredande organisation, en förstärkt myndighetssamverkan när det gäller underrättelseverksamhet mot ekonomisk brottslighet samt vissa frågor med anledning av tvångsmedelshantering. Inom ramen för arbetet med elektronisk inhämtning av finansiell information från banker med flera, samverkar Ekobrottsmyndigheten med Skatteverket både vad gäller den s.k. nationella begreppsapparaten (se avsnitt 10.3), men även i frågor av principiell art rörande tekniska lösningar för säkra uppkopplingar. Ekobrottsmyndigheten har vidare en omfattande samverkan med Skatteverket i brottsanmälningsfrågor på regional nivå. Under året har denna samverkan ytterligare utvecklats. Myndigheten har regelbundna möten med Skatteverkets fiskala sida och skattebrottsenheten i syfte att diskutera bl.a. företeelser samt kvalitets- och resursfrågor. Samverkan sker delvis på olika sätt och frekvens i regionerna. Myndigheterna har också haft en betydande samverkan med anledning av den nya lagstiftningen om skattetillägg i allmän domstol. Ett antal samverkansgrupper har skapats för detta arbete. Grupperna har arbetat med rättsliga frågor, utbildningsfrågor, rutiner och riktlinjer samt teknisk utveckling. Se vidare avsnitt 10.3 om ne bis in idem dubbelprövningsförbudet och rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Tullverket Under 2015 har samverkan mellan EBM och Tullverket fördjupats som en följd av det arbete som inleddes under 2014 med att förstärka strategisk och operativ samverkan mellan myndigheterna. Utöver den operativa samverkan som främst äger rum i Operativa rådet och regionala underrättelsecentra sker regelbundna samverkansmöten på regional och central nivå. På regional nivå utbyts strategisk information och lägesbilder som berör båda myndigheterna. Mötena är också ett forum för uppföljning, utvärdering och samarbete kring verksamhetsplanering, organisationsfrågor samt utvecklings- och kvalitetsfrågor.