Generaldirektören har ordet

Transkript

1

2 Datum Sida (78) Dnr EBM A-2015/0133 Generaldirektören har ordet Ekobrottsmyndigheten har ett omfattande och viktigt uppdrag. Vi hanterar hela spektrat av ekonomisk brottslighet, från relativt okomplicerade bokföringsbrott i form av till exempel svartarbete med oredovisade arbetsgivaravgifter, till mycket omfattande och sofistikerade brottsupplägg med dussintals bolag, tillgångar som flyttas snabbt över landsgränser och kopplingar till grov organiserad brottslighet. I allt vårt arbete, från de enklaste till de mest komplexa utredningarna, bidrar vi till att skapa förutsättningar för en sund konkurrens på lika villkor. Vi ser dock en oroväckande trend i att brottsuppläggen blir allt mer avancerade. Komplexa upplägg med fler aktörer och bolag i olika led, falska eller kapade identiteter, en blandning av svart och vit verksamhet, mellanhänder från andra länder och användning av krypterade och anonymiserade tjänster bidrar till allt mer komplicerade och omfattande utredningar. Ekobrottsmyndighetens stora styrka i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten är vår speciella konstruktion med specialister från olika yrkesroller. Vi är en åklagarmyndighet som också har drygt 200 poliser som är verksamma inom vår myndighet. Tillsammans med revisorer, analytiker, civila utredare, forensiker och andra specialister arbetar åklagare och poliser i team. Vårt uppdrag är också bredare än brottsutredningar, även underrättelseverksamhet och förebyggande arbete är en del av vårt uppdrag. För att kunna möta den allt mer komplexa ekonomiska brottsligheten krävs att vi fortsätter utveckla våra arbetssätt, både inom myndigheten och i samverkan med andra. Under 2014 fördjupade vi samarbetet med flera närliggande myndigheter och andra partners, bland andra Åklagarmyndigheten, Tullen och Skatteverket. Vi förstärkte också vår samverkan med många banker, i syfte att ytterligare effektivisera och höja kvalitén på informationsutbytet. Det arbetet väckte stort intresse och utvecklades till ett brett samverkansforum där flera myndigheter och organisationer har varit med. Vi gick in i verksamhetsåret 2014 som en rikstäckande myndighet. Det ansvar vi fick 1 juli 2013 innebär att myndigheten idag verkar i hela landet med lokalisering från Malmö i söder till Umeå i norr. Efter att 2013 ha genomfört riksansvarsuppdraget har 2014 präglats av ett fortsatt utvecklingsarbete. Vi lägger ned mycket kraft på att utveckla vår styrning, vårt chefsoch medarbetarskap och har påbörjat ett långsiktigt arbete med att utveckla det medarbetardrivna utvecklingsarbetet. Ökade kostnader förknippade med riksansvaret ledde till att vårt ekonomiska läge under 2014 var ansträngt, med en låg rekryteringsnivå under hela året som följd. Situationen har dock bidragit till att vi utvecklat vår förmåga att göra myndighetsgemensamma prioriteringar, utifrån verksamhetens behov. Den erfarenheten kommer vi att ha stor nytta av i framtiden.

3 2 (78) Under 2014 gjorde vi också en analys av hur vi arbetar i vår utrednings- och lagföringsprocess. Syftet var att identifiera våra mest prioriterade utvecklingsområden. Vi fick bekräftat, att ett av våra mest angelägna utvecklingsområden handlar om våra IT-stöd. Att kommande år satsa på IT-utveckling, både vad gäller utvecklingsprojekt och i fråga om kompetens var ett viktigt strategiskt ställningstagande under året som har avgörande betydelse för myndigheten. När det gäller vårt resultat är det lite vanskligt att jämföra statistik med tidigare år, eftersom 2013 var ett unikt år på grund av riksansvaret. Men jag kan konstatera att vi har ökat antalet lagförda personer och antalet avslutade ärenden medan våra genomströmningstider och vår arbetsbalans har sjunkit. Ekobrottsmyndighetens resultat 2014 är ett styrkebesked och jag är tacksam över att mina medarbetare har gjort ett så gott arbete. Jag ser fram mot att fortsätta arbetet under Eva Fröjelin

4 3 (78) Innehåll 1. Inledning Den ekonomiska brottsligheten trender och tendenser Organisationsstyrning Ekonomiska förutsättningar 2014 och myndighetens IT-situation års inriktning: fokus på utrednings- och lagföringsprocessen Verksamhetens resultat Nationellt samarbete Internationellt samarbete Kompetensförsörjning Finansiell redovisning Bilaga Tabellförteckning... 78

5 4 (78) 1. Inledning Vi minskar ekobrottsligheten och ökar människors trygghet. Vi bidrar till en demokratisk välfärdsstat genom att skapa förutsättningar för en sund konkurrens på lika villkor, säkra tillgångar och återföra brottsvinster. Övergripande syfte Ekobrottsmyndighetens verksamhet 1.1 Uppdrag Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom åklagarväsendet som bekämpar ekonomisk brottslighet. Vår verksamhet omfattar hela kedjan, från underrättelseverksamhet till process i domstol. Parallellt med utredning och lagföring arbetar vi med brottsförebyggande åtgärder i syfte att minska risken för ekobrott. Detta görs bland annat genom samverkan med andra myndigheter, branschorganisationer och näringslivet. De vanligaste brottstyperna som Ekobrottsmyndigheten utreder är bokföringsbrott och skattebrott. Även konkursrelaterade brott, finansmarknadsbrott och EU-bedrägerier omfattas, liksom övriga komplicerade ekonomiska brott som kräver särskilda kunskaper om finansiella förhållanden och näringslivet. Ekobrottsmyndighetens uppdrag är nationellt, vilket innebär att vi ansvarar för ekobrottsbekämpningen i hela Sverige. Vi har även en samordnande funktion vad gäller andra myndigheters insatser på området. Myndigheten utgör ett kunskapscentrum kring ekonomisk brottslighet och ska sprida information och nyttja den kunskap och erfarenhet som finns på bästa sätt. I korthet Generaldirektör Eva Fröjelin Antal anställda (inkl. poliser) 575 Antal ärenden Antal lagförda personer Vanligaste brottstyper Skattebrott och bokföringsbrott Genomsnittlig utredningstid 8 månader

6 5 (78) 1.2 En unik konstruktion Åklagare, administratörer, poliser, ekonomer, analytiker och andra arbetar tillsammans i utredningsgrupper. Tack vare en mix av olika kompetens, erfarenhet och bakgrund skapas förutsättningar för ett effektivt utredningsarbete. Poliser som arbetar för Ekobrottsmyndigheten är anställda vid Polisen och tillhör organisatoriskt Ekobrottskansliet vid Rikskriminalpolisen. Ekobrottskansliet, som är placerat vid Ekobrottsmyndighetens huvudkontor, leds av en polischef som ingår i myndighetens ledningsgrupp. Den polisiära verksamheten är en integrerad del i myndighetens arbetssätt och verksamheten bedrivs utifrån ett gemensamt uppdrag med gemensam ledning och styrning. 1.3 Brottsligheten förändras och utvecklas Ekobrottsmyndigheten bedriver underrättelseverksamhet bland annat för att analysera och kartlägga förändringar av hotbilder och tendenser i samhället. Kunskapen gör det möjligt att identifiera företeelser som påverkar den ekonomiska brottsligheten och med det som utgångspunkt utveckla arbetssätt och metoder för att kunna bedriva en effektiv brottsbekämpning. Den ger oss också bättre förutsättningar att avbryta pågående brottslighet. Ekonomisk brottslighet känner inga landsgränser och tillgångar flyttas mycket snabbt mellan länder. För att kunna utreda den gränsöverskridande brottsligheten samt säkra och återföra brottsvinster, samarbetar Ekobrottsmyndigheten internationellt och utbyter löpande erfarenheter med utländska myndigheter. Ekobrottsmyndigheten ingår i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Brottsuppläggen tenderar att bli alltmer avancerade. Det ställer krav på samverkan mellan många aktörer i samhället, både i fråga om kompetens och resurser. 1.4 Organisation Ekobrottsmyndigheten bedriver operativ verksamhet vid totalt nio ekobrottskammare, en finansmarknadskammare och fem polisoperativa enheter. Ekobrottsmyndigheten finns lokaliserad på följande huvudorter: Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå. Enheter tillhörande huvudorterna finns i Uppsala (Stockholm), Örebro (Linköping) och Sundsvall (Umeå). En ytterligare viktig utredningsresurs för Ekobrottsmyndigheten är Skatteverkets Skattebrottsenheter (SBE). Polisoperativa enheter finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå. Det polisoperativa arbetet omfattar bland annat kriminalunderrättelseverksamhet, hemliga tvångsmedel, spaning och IT-forensiska analyser. Ekobrottsmyndighetens huvudkontor står för ledning och stöd till den operativa verksamheten. Här finns funktioner för tillsyn och uppföljning av verksamheten,

7 6 (78) internationell samverkan, utbildning, kommunikation m.m. Huvudkontoret samordnar även myndighetens brottsförebyggande arbete.

8 7 (78) 2. Den ekonomiska brottsligheten trender och tendenser 2.1. Den ekonomiska brottslighetens utveckling En utvärdering av den ekonomiska brottsligheten redovisas varje år i Ekobrottsmyndighetens lägesbild, som tas fram för att användas som beslutsunderlag för ledningsgruppens inriktningar och åtgärder. Lägesbilden syftar också till att tillämpas internt och externt för att sprida kunskap om den ekonomiska brottsligheten. Brotten De vanligaste anmälda brotten till Ekobrottsmyndigheten är ej upprättade eller felaktiga årsredovisningar, svartarbete med bland annat oredovisade arbetsgivaravgifter samt andra former av bokföringsbrott. Vanligt förekommande brott är att sluta bokföra, bokföra selektivt eller att inte bokföra någon verksamhet överhuvudtaget. Mer komplexa upplägg som noterats är modus där falska eller kapade identiteter och falska intyg av olika slag används. Även brott inkluderande bemanningsföretag från olika länder samt en stor variation av bedrägerier, där företag ofta används som brottsverktyg, förekommer. Branscher och aktörer Det är framförallt kontantintensiva branscher som bygg, hotell, restaurang och transport som identifieras i lägesbilden. I Lägesbild 2014 identifieras också ekonomisk brottslighet i gruvoch skogsindustrin, inom djurhandel samt i bärbranschen. Majoriteten av de drygt 8000 skäligen misstänkta som granskats i Lägesbild 2014 är småföretagare som sedan tidigare är ostraffade och misstankarna rör brott av slarv och/eller okunskap. Brott av planerad art förekommer, men i mindre omfattning personer är sedan tidigare brottsbelastade och ungefär lika många har skulder. 500 personer är dömda till ett års fängelse eller mer. De målvakter som återfinns i ärendena är yngre och ostraffade personer. Aktörerna inom grov organiserad brottslighet ägnar sig åt olika typer av brott såsom skattebrott genom nyttjande av svart arbetskraft, olika typer av bokföringsbrott, fakturabedrägerier samt punktskattebrott genom bland annat smuggling av cigaretter och alkohol. Vart tar pengarna vägen? En gemensam nämnare för brottsutbyte är att det sker en omvandling till kontanter. Gärningspersonerna vidtar penningtvättsåtgärder för att kunna tillgodogöra sig kontanterna. I vissa fall utgör den brottsliga verksamheten en renodlad kontantekonomi där såväl intäkter som kostnader hanteras i kontant form. Endast i ett fåtal fall kan det hävdas att gärningsmännen tillgodogör sig ett överskott som medger en överdådig livsstil eller besparingar. Framtida utmaningar Den planerade brottsligheten tenderar att bli alltmer komplicerad med fler aktörer och bolag i flera led, ofta med utländska kopplingar. Efterfrågan på expertkunskaper bedöms ha ökat. Multikriminella aktörer tenderar att övergå till ekonomisk brottslighet då risken att lagföras är lägre genom möjligheten till att distansera sig från brotten via målvakter eller bulvaner. Till följd av detta ökar behovet av målvakter som klarar en vandelsprövning samt har förmågan att

9 8 (78) agera självständigt. Användandet av målvakter från andra länder bedöms fortsätta. Lukrativa brottsområden som smuggling av alkohol och cigaretter, skattebrott avseende moms samt bedrägeribrott bedöms fortsätta öka. I takt med att internationella kopplingar i ärendena ökar, kommer rättshjälp att få en ökad betydelse. Blandningen av svart och vit verksamhet kommer att fortsätta öka. Det sker en fortsatt systematisk användning av falska handlingar. Tillgänglighet till krypterade och anonymiserade tjänster ökar och kan användas i brottslig verksamhet. Nya tekniska lösningar för att lagra och transferera tillgångar ökar möjligheten att dölja brottsvinster. Den tekniska utvecklingen och en ökad omfattning av material och datamängder ställer högre krav på Ekobrottsmyndighetens kapacitet att omhänderta digital information Några ärenden 2014 Fängelse för grovt svindleri och insiderbrott I januari 2014 dömde Stockholms tingsrätt styrelseordföranden i ett vinhandelsbolag och två andra personer med koppling till bolaget. Två av personerna dömdes till fängelse i två år för grovt svindleri och grovt insiderbrott samt näringsförbud i fem år. Den tredje personen dömdes för grovt svindleri till fängelse i ett år samt näringsförbud i tre år. De tre personerna hade drivit upp aktiekursen med hjälp av vilseledande uppgifter i ett pressmeddelande om ett eventuellt bud på bolaget. Uppgifterna fick aktiekursen att stiga med över 50 procent. Därefter sålde en av personerna aktierna och de inblandade gjorde en vinst på nära nio miljoner kronor. Hela brottsvinsten har förverkats, vilket innebär att pengarna tillfaller statskassan. 51 personer dömdes i den största lönegarantibedrägerihärvan hittills Hovrätten fastställde, och skärpte i vissa fall, fängelsedomarna för de huvudpersoner som lurat eller försökt lura till sig skattebetalarnas pengar genom att utnyttja lönegarantisystemet. Huvudpersonerna hade satt in målvakter i totalt sex företag, förfalskat anställningsavtal och sedan försatt företagen i konkurs i tur och ordning. Med ett sådant brottsupplägg lurade eller försökte de lura till sig cirka 8,5 miljoner kronor genom den statliga lönegarantin. De dömdes till mellan ett till fem års fängelse, näringsförbud samt att betala flera miljoner i skadestånd för bland annat grovt bedrägeri och för det systematiska missbruket. De påstått anställda dömdes till villkorlig dom och böter för bedrägeri för att att ha lurat konkursförvaltaren om de fingerade anställningarna. Fängelsedomar för grova bedrägerier mot Stockholms stad Attunda tingsrätt dömde fyra män till fängelse för bland annat grovt bedrägeri, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Totalt misstänktes de fyra männen ha lurat Stockholm stad på 27,4 miljoner kronor med hjälp av falska fakturor vid renoveringen i ett större tunnelprojekt. Männen dömdes till fängelse mellan två och ett halvt till fem år. Samtliga dömdes även att betala skadestånd till Stockholms stad. Huvudmannen dömdes att återbetala närmare 20 miljoner kronor.

10 9 (78) Sex års fängelse för grov oredlighet mot borgenär Uddevalla tingsrätt dömde fem personer som genom kreditköp hade lurat till sig byggvaror och entreprenadmaskiner av olika slag till ett värde över fem miljoner kronor. Domen innehöll över 30 fall av grova bedrägerier och den 48-årige huvudmannen dömdes till sex år fängelse. Huvudmannen dömdes även för grov oredlighet mot borgenär samt grovt bokföringsbrott. Två andra dömdes vardera till ett år och åtta månaders fängelse och de övriga två fick lindrigare straff. Tidigare anställda dömdes för insiderbrott Tre tidigare anställda vid en ståltillverkare dömdes vid Falu tingsrätt för insiderbrott till villkorlig dom och dagsböter. Brottet gick ut på att de dömda personerna fick kännedom om kommande vinstvarning och använde den insiderinformationen för att handla med bland annat säljoptioner och värdepapper för att sedan kunna tjäna pengar på det när börsen ändrade kurs. Brottet gav olagliga vinster på drygt en halv miljon kronor, pengar som nu återbetalas till staten. Uppblåsta årsredovisningar ledde till fängelse Ett tips in till Ekobrottsmyndigheten från allmänheten ledde till att ett välplanerat, långsiktigt brottsupplägg kunde avbrytas. Huvudpersonen dömdes sedan vid Luleå tingsrätt för grova bokföringsbrott och grova bedrägerier till två års fängelse samt näringsförbud. Brottsupplägget gick ut på att mannen blåste upp siffror i årsredovisningar för att på så sätt förbättra olika bolags kreditvärdighet, och bland annat låna pengar baserat på detta.

11 10 (78) 3. Organisationsstyrning Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014: Nationellt ansvar Ekobrottsmyndigheten ska redovisa vilka fortsatta insatser som har gjorts med anledning av att myndigheten från och med den 1 juli 2013 har nationellt ansvar för de ärenden myndigheten handlägger enligt förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten (Ju2012/6363/Å). Effektiv intern styrning och kontroll Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits för att säkerställa en effektiv intern styrning och kontroll Insatser nationellt ansvar Med anledning av att myndigheten vuxit har även myndighetens ledningsformer setts över, bland annat genom framtagandet av en ny styrmodell. Vidare har operativa myndighetsgemensamma frågor beretts i en beredningsgrupp med representanter från samtliga orter. Dessutom har en ny tjänst inrättats, verksamhetschefen, som har ett samlat resultatansvar för myndighetens kammarverksamhet. Verksamhetschefen utvecklar också styrningsarbetet. Verksamhetschefen har personalansvar över kammarcheferna samt resultatansvar gentemot generaldirektören och ingår i myndighetens ledningsgrupp. Genom verksamhetschefen tillgodoses centrala behov som tydligare ledning och styrning i operativa frågor samt ett mer sammanhållet fokus på de gemensamma verksamhetsresultaten. Från och med den 1 januari 2015 har ett nationellt operativt forum (NOF) inrättats för den operativa verksamheten. Forumet, som är en vidareutveckling av den ovan nämnda beredningsgruppen och operativa kommissariegruppen, leds av verksamhetschefen och polischefen. En omfattande grundutbildningsverksamhet har genomförts på myndighetens nya verksamhetsorter. Myndigheten har också enligt ett särskilt uppdrag förstärkt sin samverkan med Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten har stärkt sin strategiska samverkan med Skatteverket, bl.a. genom att påbörja ett arbete med att se över hur kriminalunderrättelseverksamheterna vid de båda myndigheterna kan samverka bättre. Ekobrottsmyndigheten har också påbörjat ett arbete tillsammans med Tullverket om förstärkt strategisk och operativ samverkan. I samband med att Ekobrottsmyndigheten fick nationellt ansvar startade myndigheten upp verksamhet i tillfälliga lokaler i Umeå, Örebro och Linköping. Verksamheten i Örebro flyttade under november in i permanenta lokaler i anslutning till rättscentrum Örebro. Verksamheterna i Umeå och Linköping har under slutet av 2014 förberett flyttar till permanenta lokaler som ska genomföras i början av har präglats av ekonomisk återhållsamhet som i sin tur lett till ett antal konsekvenser. Ett positivt resultat är att myndigheten blivit bättre på att sammanväga hela myndighetens

12 11 (78) behov samlat och utifrån det göra nödvändiga prioriteringar. En beredningsorganisation har haft i uppdrag att leda prioriteringsarbetet. En övergång har under året skett, från styrning och uppföljning av respektive ekobrottskammare och polisoperativa enhet, till orter där flera kammare och enheter kan ingå. En ort eller ett område leds av en områdesledningsgrupp (OLG). Det främjar ett kammaröverskridande arbete då till exempel kammare inom samma ort kan stötta varandra med personalresurser och kompetens. Myndigheten verkar för att bättre tillvarata ett VEK-perspektiv i den interna styrningen. VEK är en förkortning för verksamhet, ekonomi och kompetens. Att arbeta utifrån ett VEKperspektiv innebär att myndigheten strävar efter ett brett synsätt på verksamheten och att myndigheten vid ett givet tillfälle, till exempel vid uppföljningen, sammanväger flera aspekter av verksamheten. Myndighetens ledningsgrupp följer kvartalsvis särskilt upp verksamheten enligt VEK EBM-modellen och det medarbetardrivna utvecklingsarbetet Som utgångspunkt för allt strategi- och utvecklingsarbete har Ekobrottsmyndigheten definierat sin verksamhets- och organisationsidé i den så kallade EBM-modellen. Den anger hur myndigheten ska arbeta för att bli framgångsrik i sitt uppdrag. EBM-modellen lyfter fram framgångsfaktorer som myndigheten bedömer är särskilt prioriterade att utveckla och förstärka. EBM-modellen fungerar också som myndighetens medarbetar- och chefspolicy. Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet som med fredade resurser arbetar med ekobrottsbekämpning från ax till limpa arbetar teambaserat har ett medarbetardrivet utvecklingsarbete har en gemensam ledning och styrning Konkretiseras framgångsfaktorerna kan det handla om att utveckla verksamheten utifrån behoven i organisatoriska enheter och yrkesroller till ett större helhetsperspektiv som utgår från tvärorganisatoriska flöden. Det kan också handla om att ta tillvara kraften, kreativiteten och de bästa idéerna hos Ekobrottsmyndighetens medarbetare kring hur vi förbättrar arbetet med att bekämpa och förebygga ekobrott. För att stödja och stimulera det förändrade förhållningssättet kommer myndigheten under de närmaste åren bland annat att arbeta med chefsutveckling, fortsätta arbetet med att skapa system för medarbetarinflytande i vardagen och satsa på utbildning i verktyg och metoder för medarbetardrivet utvecklingsarbete.

13 12 (78) 3.3. En ny styrmodell Ekobrottsmyndighetens arbete med intern styrning och kontroll är prioriterat och utvecklingsarbetet pågår i flera avseenden. Ekobrottsmyndigheten omfattas inte av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll men arbetar utifrån regelverket så långt det är möjligt. Ett systematiskt arbete har pågått under 2014 för att förstärka fokus på kärnverksamheten. En av de åtgärder som har vidtagits i det arbetet har varit att introducera en system- och processbaserad styrningsmodell för myndigheten. Avsikten är att modellen ska bidra till en styrning där verksamhetens processer och innehåll snarare än organisatorisk tillhörighet står i fokus. Modellen kan illustreras som i bilden nedan. På en mer verksamhetsnära nivå har ett utvecklingsarbete pågått för att kartlägga den mest omfattande, och kanske viktigaste, processen utredning och lagföring. De observationer som kartläggningen gjort kommer att ligga till grund för en systematisk verksamhetsutveckling kommande år. Ett arbete för att införa medarbetardrivet utvecklingsarbete i samtliga delar av myndighetens verksamhet pågår också Utveckling av den ekonomiska styrningen För att Ekobrottsmyndigheten ska nå goda resultat utifrån de effektiviseringskrav som ställs på alla statliga myndigheter måste allt färre medarbetare leverera mer. Allas kapacitet, potential och engagemang måste stimuleras, utvecklas och tillvaratas. Nytänkande och utveckling av smarta och mer effektiva arbetssätt kommer vara en nödvändig del i vardagen. Den ovan beskrivna beredningsgruppen har varit en ingång för besparingsförslag från den operativa verksamheten. Arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen fortsätter. Den tidigare framtagna resursfördelningsmodellen har vidareutvecklats. Modellen utgår som tidigare från andelen inkomna ärenden per ort men sätter nu inte detta i relation till en viss personalkategori utan anger bara vad denna andel ger i form av pengar. På så sätt görs modellen mer neutral och

14 13 (78) orterna kan i ökad omfattning själva bestämma vilken kompetens orten bäst behöver utifrån tilldelad budget. Det blir också lättare att jämföra verksamhetens resultat med kostnaden. Arbetet med att systematisera och strukturera statistik som beskriver personalläget har under året fortsatt så att myndigheten har uppdaterade underlag för att kunna prognostisera personal- och resursbehov. Myndigheten har också inlett ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi, som bland annat syftar till att säkerställa rätt bemanning och kompetens på kort och lång sikt Riskhantering Ekobrottsmyndigheten gör varje år en riskanalys inom ramen för intern styrning och kontroll och identifierar på samtliga nivåer händelser av olika slag som utgör ett hot mot att önskat resultat uppnås. Två huvudsakliga risker har präglat analysen 2014: behovet av IT-utveckling samt möjliga konsekvenser av de ekonomiska utmaningar myndigheten hanterat det senaste året. 4. Ekonomiska förutsättningar 2014 och myndighetens ITsituation 4.1. Anslagsutnyttjande och ekonomi Myndigheten hade vid ingången av 2014 ett underskott på mkr. Det tilldelade anslaget för 2014 uppgick till mkr. Årets kostnader uppgick vilket medfört att myndigheten behövt använda 1,06 procent av anslagskrediten (6 265 mkr). Övergången till ett nationellt ansvar innebar stora investeringar både i kompetens och i drift och myndigheten befinner sig delvis fortfarande i en övergångsfas. Vissa kostnader under året har varit tillfälliga medan andra ökningar är bestående, framförallt myndighetens kostnader för IT. Utgångspunkten har varit att inte överskrida kreditgränsen på tre procent. I maj 2014 fattades därför ett beslut om en reviderad budget. Tack vare en mycket återhållsam återrekrytering samt att hela organisationen ställt upp och gått igenom samtliga poster innevarande år har myndigheten nu en ekonomi som ligger väl i linje med givna ekonomiska ramar. Genom en fortsatt effektivisering och förbättring av myndighetens processer, ett fortsatt kostnadsmedvetande och en utvecklad ekonomisk styrning skapas förutsättningar för en successiv minskning av myndighetens anslagskredit. Inriktningen för 2015 är att ta i anspråk omkring en procent av krediten räknar myndigheten med att krediten inte behöver användas Utveckling av myndighetens operativa IT-stöd För att Ekobrottsmyndigheten ska kunna fortsätta utvecklas som specialistmyndighet krävs under de kommande åren en omfattande satsning på en utveckling av IT-stödet till den

15 14 (78) moderna och IT-anpassade verklighet som myndigheten verkar i. Brister i de befintliga ITstöden orsakar idag stora effektivitetsförluster och frustration i verksamheten. Problemen bottnar delvis i att de verksamhetsstöd som används i Ekobrottsmyndighetens kärnverksamhet ägs av Åklagarmyndigheten och Polisen. Genom att dela teknisk infrastruktur och de viktigaste verksamhetsstöden med andra myndigheter i rättsväsendet har Ekobrottsmyndigheten länge lyckats hålla IT-kostnaderna på en relativt låg nivå. Samtidigt har lösningen medfört att verksamhetsstöden i väsentliga delar är dåligt anpassade för Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Myndighetens IT-kostnader ökade i samband med riksansvaret från 17 till 29 mkr. Ökningen beror framför allt på att antalet användare blivit fler, vilket har medfört höjda avgifter till Åklagarmyndigheten och Polisen samt ökade kostnader för hård- och mjukvara. Ytterligare en bidragande förklaring är att Åklagarmyndigheten och Polisen under de senaste åren genomfört flera omfattande strukturförbättringar. Arbetet med att införa en mobil plattform i åklagarnätet har fortsatt under 2014 och majoriteten av datorerna är nu mobila. I den polisiära infrastrukturen har en helt ny plattform, Polar, införts. Arbetet med mobilitet i det polisiära nätet fortsätter under Fortfarande återstår dock ett betydande arbete med att anpassa och utveckla myndighetens IT-stöd så att de stöder myndighetens arbetssätt och särskilda måltyper. Mot denna bakgrund har myndighetens ledningsgrupp i inriktningen för beslutat om en omfattande satsning för att förbättra IT-stödet. Ett första steg är att förstärka myndighetens ITorganisation. Den tidigare organisationen har präglats av nyckelpersonberoende och behovet är stort av att skapa mer etablerade strukturer och processer för IT-verksamheten. Att förstärka kompetensen i myndighetens IT-organisation är ett långsiktigt arbete som påbörjats under Ett prioriterat område under året har varit att bygga upp en nationell struktur för att stötta användarna, föra ut kunskap om förändringar i systemen, identifiera behov av förbättringar i IT-stöden samt säkerställa att handböcker och rutinbeskrivningar ger medarbetarna det stöd de behöver. På samtliga kammare och enheter har lokala DurTvå och Cåbra-specialister utsetts, med det huvudsakliga uppdraget att genomföra lokala utbildningar i systemstöden och vara ett stöd för användarna. En nationell samordnare har också tillsatts för att driva arbetet samt stötta och samordna de lokala specialisterna. En annan viktig insats under året har handlat om förbättrade strukturer och processer för IT-säkerhet, bland annat genom en översyn av riktlinjerna på området. En väl fungerande samverkan med Åklagarmyndigheten och Polisen är en förutsättning för att förbättra Ekobrottsmyndighetens IT-stöd. Två tredjedelar av myndighetens användare har idag dubbel uppsättning datorer, eftersom det teambaserade arbetssättet förutsätter att de kan arbeta i både åklagarnätet och i Polisens utredningsstöd. Den elektroniska ärendehanteringen har dock brister och är tidskrävande. Till följd av att Polisens utredningsstöd DurTvå och åklagarväsendets ärendehanteringssystem Cåbra inte är fullt integrerade går ansenlig tid åt till dubbelregistrering, manuell överföring mellan systemen och problemlösning. Utveckling av DurTvå är en nyckel för att få ett smidigare flöde. Ekobrottsmyndigheten har därför under året samverkat med Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten i samband med framtagandet av Polismyndighetens IT-strategi och IT-plan för Ekobrottsmyndigheten har också en mycket nära samverkan med Åklagarmyndigheten i IT-frågor. Även om kontakter mellan myndigheterna i IT-frågor förekommer så gott som dagligen finns utrymme

16 15 (78) att förbättra samverkan genom fler formaliserade samverkansforum. Ett sådant arbete har inletts under 2014, bland annat genom Åklagarmyndighetens arbete med att ta fram en ny systemförvaltningsmodell. Ekobrottsmyndigheten har också förstärkt förmågan att agera kravställare, bland annat genom nyrekryteringar till IT-funktionen. Tillsammans med övriga rättsvårdande myndigheter ingår Ekobrottsmyndigheten i det så kallade RIF-samarbetet, Rättsväsendets Informationsförsörjning. Syftet är att alla ärenden ska kunna följas elektroniskt genom hela rättskedjan, vilket leder till såväl ökad effektivitet som kvalitet. Under 2014 har ett viktigt steg i digitaliseringen av brottmålsprocessen tagits genom att uppgifter från stämningsansökan om brottsmisstankar med mera nu överförs i strukturerad form till domstolarna. Information från stämningsansökan om åtalspunkter, brottsmisstankar och gärningsbeskrivningar kan nu överföras strukturerat till domstolarna, så kallad estämning. Myndigheten har vidare sett över rutiner och genomfört utbildningar som en del av implementeringen av estämning. Inom ramen för RIF-samarbetet har Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Åklagarmyndigheten och domstolsväsendet också initierat ett arbete för att skapa bättre förutsättningar för den elektroniska ärendehanteringen i stora mål. Vidare har myndigheten tillsammans med övriga RIF-myndigheter genomfört en förstudie rörande möjligheterna att på sikt hantera tvångsmedel elektroniskt och strukturerat inom rättsväsendet. Samtidigt som samverkan är en kritisk framgångsfaktor för att förbättra IT-stödet finns det vissa delar där det inte är rimligt att förvänta sig att Åklagarmyndigheten eller Polismyndigheten ska tillhandahålla lösningar. Inom Ekobrottsmyndigheten finns ett stort antal specialister som till exempel revisorer, analytiker, finansmarknadsspecialister och ITforensiker. För att kunna möta dessa specialisters behov av avancerade systemstöd har myndigheten under 2014 påbörjat arbetet med en egen teknisk infrastruktur. I ett första skede ska infrastrukturen användas för myndighetens hantering av digitala bevis.

17 16 (78) års inriktning: fokus på utrednings- och lagföringsprocessen Återrapporteringskrav i regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att öka enhetligheten mellan ekobrottskamrarna i fråga om rättstillämpning. Ekobrottsmyndigheten ska i detta sammanhang beskriva hur myndigheten arbetar för att tillvarata och sprida erfarenheter i syfte att utveckla verksamheten på operativ nivå Åtgärder för att förbättra kvaliteten och effektiviteten Vid myndigheten pågår ett ständigt arbete med att förbättra kvaliteten och effektiviteten i den operativa verksamheten. Under senare år har myndigheten byggt upp och utvecklat verksamheten vid de polisoperativa enheterna. Det har fört med sig att myndigheten nu har en väl fungerande kriminalunderrättelsetjänst och en väl utvecklad samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter inom ramen för framförallt de regionala underrättelsecentrumen. I allt större utsträckning rör de brottsanmälningar, som handläggs vid kamrarna, grov organiserad brottslighet och kriminella nätverk. Ofta är det då fråga om pågående brottslighet. Det ställer mycket höga krav på kompetens och förmåga hos kamrarna. Myndigheten har därför haft ett särskilt fokus på att stärka och utveckla utrednings- och lagföringsprocessen. I fokus står hela utrednings- och lagföringsprocessen från det att brottsanmälningarna kommer in till kamrarna till dess att ärendena slutligt avgörs och alla medarbetare som medverkar i den processen, oberoende av vilken yrkeskategori de tillhör. Även gränsdragningen mot underrättelseverksamheten har tydliggjorts. Med utgångspunkt i EBM-modellen har Ekobrottsmyndigheten påbörjat framtagandet av en ny styrningsmodell för utvecklingsverksamhet. En grundläggande tanke i synen på utveckling är att kraften, kreativiteten och de bästa idéerna kring förbättringar i arbetet med att bekämpa och förebygga ekobrott finns hos myndighetens medarbetare. Ständiga förbättringar i vardagen är basen i utvecklingsarbetet. Myndighetens syn på utveckling, medarbetarskap och chefs- och ledarskap stämmer i hög grad överens med grundsynen i Lean. Myndighetens ledning har därför under 2014 fattat ett inriktningsbeslut att samtliga medarbetare på myndigheten ska få grundträning i medarbetardrivet utvecklingsarbete. Under 2014 har medarbetare och chefer vid fyra kammare deltagit i en sådan grundutbildning. Grundutbildningen är två dagar och målsättningen är att hela myndigheten ska ha gått den vid utgången av För att stötta införandet av det medarbetardrivna utvecklingsarbetet har myndigheten under 2014 utsett ett antal coacher i kärnverksamheten och tillsatt en nationell samordnare. Coachernas uppdrag är att stötta det medarbetardrivna utvecklingsarbetet lokalt.

18 17 (78) Parallellt med införandet av det medarbetardrivna utvecklingsarbetet fortsätter myndigheten att utveckla styrningen av utvecklingsverksamheten. Syftet är att skapa större nationell enhetlighet i de delar det behövs, och att verka för effektiva processflöden och att identifiera områden där vi behöver arbeta med systematiska förändringar. Under året har det övergripande utvecklingsansvaret för utrednings- och lagföringsprocessen lagts på överåklagarens kansli. Myndigheten arbetar nu vidare med att utveckla den processorienterade styrningen. Det har genomförts flera processkartläggningar för att identifiera förbättringsmöjligheter i kärnverksamheten. Det som kommer fram i kartläggningarna utgör sedan grund för beslut om lokala eller centrala åtgärder för att ytterligare förbättra kvaliteten och effektiviteten i den operativa verksamheten. Många förbättringar kan hanteras lokalt, men under 2014 har också ett särskilt projekt bedrivits för att identifiera hindrande systemfaktorer. Dessa kännetecknas av att de inte kan hanteras lokalt utan kräver en nationell omstrukturering av hela systemet, ofta med både strukturella och kulturella dimensioner. Flera av de främsta hindren i kärnverksamheten i nuläget handlar om myndighetens IT-stöd, framför allt om den bristande kommunikationen mellan Polisens utredningsstöd DurTvå och åklagarväsendets ärendehanteringssystem Cåbra, samt de risker och brister i dokument- och informationshanteringen som systemen medför. Som tidigare arbetar myndigheten vidare med att ta tillvara och utveckla de goda erfarenheterna av att utreda och lagföra de enklare ärendena, så kallade mängdärenden, enligt standardiserade rutiner. Arbetet har utvidgats till att utöver de rena mängdärendena numera också omfatta vissa projektärenden. Arbetet leder till kortare genomströmningstider och till att resurser kan frigöras för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Sedan början av 2014 finns en processansvarig åklagare för mängdärendehanteringen vid myndigheten. Uppdraget är en tillikauppgift om 25 procent inom ramen för tjänst som kammaråklagare vid en mängdbrottsfunktion. Fokus för uppdraget är att utveckla mängdprocessen vid myndigheten, både vad gäller effektivitet och kvalitet. I detta ligger att säkerställa att myndighetens fem mängdbrottsfunktioner hanterar ärenden lika, både vad gäller administrativ hantering och i rättsliga bedömningar. Kontakter sker löpande mellan åklagare och administratörer vid de olika mängdbrottsfunktionerna, för erfarenhetsutbyte och vidareutveckling av metoder och arbetsprocesser. Det pågår en översyn av de dokument och handledningar som används vid mängdbrottsfunktionerna, med syfte att uppnå ökad användarvänlighet och tillgänglighet inom hela myndigheten. Myndigheten har under flera år arbetat för att skapa goda strukturer och ordning och reda i verksamheten. Detta arbete har fortsatt under året. Bland annat har en utbildningsinsats och inventering av myndighetens personuppgiftsbehandlingar genomförts och gallringsbeslut och arkivbeskrivningar uppdaterats. En omfattande kompetensutvecklingsinsats har genomförts på alla orter för att ensa och säkerställa en korrekt dokumenthantering och diarieföring. Det har konstaterats att det finns vissa svårigheter med att löpande kunna följa och få en god överblick över utredningsläget i omfattande ärenden i myndighetens ärendehanteringssystem. Myndigheten har därför inlett ett arbete för att analysera om och hur dessa problem skulle kunna lösas. Det arbete som under året bedrivits med att ta fram en riktlinje för dokumenthantering och därtill hörande hanteringsanvisningar har därför skjutits till 2015, då diarieföringsfrågan är slutligt löst.

19 18 (78) Polisoperativt stöd Den absoluta majoriteten av spanings-, hemliga tvångsmedels- och den IT-forensiska verksamheten, som är placerad på de polisoperativa enheterna, genomförs inom ramen för förundersökningar. För att förbättra utrednings- och lagföringsprocessen har det under året bedrivits flera utvecklingsprojekt. Två projekt avser punktskatter. I det ena arbetar de polisoperativa enheterna tillsammans med överåklagarens kansli med att ta fram ett utrednings- och lagföringskoncept avseende punktskatter. Det andra projektet genomförs i samverkan med andra myndigheter i syfte att upptäcka och förebygga punktskattebrott. Bland annat har åtgärder vidtagits för att underlätta för spaningsgrupper från olika delar av landet att arbeta tillsammans. Ekobrottsmyndigheten samverkar kontinuerligt med Polisen i syfte att upprätthålla en nationell standard avseende spaningsverksamhet. En central funktion för hantering av hemliga tvångsmedel har inrättas och det har säkerställts att överlämning till kammare på respektive ort genomförs utan svårigheter. IT-forensikerna på respektive verksamhetsort har genomfört ett arbete för att fortlöpande kommunicera den IT-forensiska processen och arbetsmetoderna till utredningsverksamheten. De arbetar också med att integrera verksamheten i det utvecklingsarbete som pågår på kamrarna. Inom denna verksamhet kan en ökad aktivitet iakttas jämfört med 2013 på flera områden på såväl hårddiskspeglingar som spaningsbeställningar, som användande av hemliga tvångsmedel. Metodutvecklingsprojekt för punktskattebrott, momskaruseller och svart arbetskraft De mest krävande ärendena som handläggs vid myndigheten rör ofta illegal införsel av punktskattepliktiga varor som tobak, alkohol och olja, momskaruseller eller svart arbetskraft. Ärendena är komplicerade och svårutredda, men den samlade erfarenheten vid myndigheten är omfattande och de flesta brottsuppläggen är kända. I en serie metodutvecklingsprojekt ska denna erfarenhet tas tillvara och omvandlas till konkret och direkt användbar tillämpning i den operativa verksamheten, och spridas till medarbetarna. Det är inte minst viktigt när myndigheten nu har blivit rikstäckande och fått många nya medarbetare. Inom ramen för det första projektet har, som tidigare nämnts, ett utrednings- och lagföringskoncept för punktskattebrott tagits fram. Konceptet innehåller en redogörelse för förekommande brottsupplägg hänförliga till illegal införsel av punktskattepliktiga varor, kommenterade mallar för gärningsbeskrivningar, särskilda yrkanden och bevisuppgifter m.m. Projektet, som genomförts i samverkan med Skatteverket och Tullverket under året, ska slutredovisas i mars Därefter påbörjas arbetet med ett andra metodutvecklingsprojekt. Utrednings- och lagföringskoncepten ska utgöra ett stöd för åklagare och utredare vid utredning och lagföring av nämnda brottsupplägg, främja en enhetlig rättstillämpning, samt säkerställa en jämn och hög kvalitet. Mallprojekt Myndigheten har under året arbetat med ett projekt avseende förbättring av de mallar som används i utrednings- och lagföringsprocessen. Projektet tar sikte på att ta fram standardiserade gärningsbeskrivningar för de vanligast förekommande ärendena vid myndigheten. Projektet är uppdelat i två delar. Det första delprojektet är knutet till driftsättandet av en ny version av åklagarväsendets ärendehanteringssystem, Cåbra 2.9, under första kvartalet I den versionen kommer det att vara möjligt att upprätta en stämningsansökan direkt i Cåbra och att använda sig av

20 19 (78) elektroniska mallar som automatiskt tar tillvara den strukturerade information om brott och brottsmisstankar som finns inlagd i systemet. I delprojektet har ingått att ta fram mallar för standardiserade gärningsbeskrivningar och bevisuppgifter för mängdärenden som svarar mot de krav som Cåbra 2.9 ställer. Det andra delprojektet handlar om att ta fram mallar för standardiserade gärningsbeskrivningar och bevisuppgifter i de vanligast förekommande projektärendena. I det ligger också rättsliga överväganden om straffansvarets utformning vid ekobrott i företag. Det andra delprojektet ska genomföras under Elektroniska kontoutdrag I en förundersökning rörande till exempel svart arbetskraft och falska fakturor krävs bl.a. att man kan följa pengarna och utreda ett bolags kontotransaktioner. Utredarna hämtar därför in konto- och transaktionsinformation från bankerna. I dagsläget har detta i hög grad skett genom manuell hantering av kontoutdrag i pappersform och sedvanlig postgång. Hanteringen innebär bland annat att informationen måste scannas för hand för att den ska kunna tas om hand i ett analysprogram. En sådan hantering är både ineffektiv och rättsosäker. Myndigheten har under året drivit ett arbete för att få till stånd säkra elektroniska uppkopplingar till i första hand de största bankerna, så att uppgifterna kan begäras och inhämtas elektroniskt. Inom ramen för arbetet pågår även utvecklingsarbete syftande till att ta fram en gemensam terminologi och begreppsapparat som ska användas vid samtliga kontakter med bankerna. Flera myndigheter har anslutit sig till arbetet och samverkan i detta avseende pågår med flera brottsbekämpande myndigheter, exempelvis Tullverket och Polismyndigheten. Arbetet kommer under 2015 att utvidgas till att omfatta flera banker och kreditinstitut. Strategi för att utveckla kompetensen inom redovisnings- och revisionsområdet Under året har en ny strategi för Ekobrottsmyndighetens arbete med redovisnings- och revisionsfrågor tagits fram. I strategin ingår att utveckla arbetsmetoder inom området samt att stärka kompetensen inom redovisnings- och revisionsområdet inom myndigheten. Målet är att myndighetens utredare arbetar enhetligt och effektivt inom kunskapsområdet redovisning och revision och att detta arbete utgör en effektiv del av utredningsprocessen. De utredare som arbetar inom området ska därmed utvecklas i sin expertroll. Interna och externa nätverk bidrar till att sprida kunskap inom redovisnings- och revisionsområdet men också om olika brottsmodus. RUBICON-samverkan Ekobrottsmyndigheten har ett kontinuerligt samarbete med Kronofogdemyndigheten (konkurstillsynen), REKON (Rekonstruktörs- & konkursförvaltarkollegiet) och Ackordscentralen för att effektivisera brottsutredningar i konkurs. År 2010 beslutade de medverkande i RUBICON-samverkan att aktualisera och utveckla samarbetet när det gäller hanteringen av konkursrelaterad brottslighet. En rapport RUBICON 2011 togs fram och var sedan ett viktigt underlag för de 15 seminarier som genomfördes över hela landet under tiden våren 2011 till december 2012.

21 20 (78) Seminarierna har utvärderats i en slutrapport och det har rått enighet bland de medverkande om en fortsatt RUBICON-samverkan. I en avsiktsförklaring har parterna enats om en fortsatt samverkan på central och regional nivå och att varje part har utsedda funktioner på central nivå som ansvarar för denna samverkan. Vid Ekobrottsmyndigheten ansvarar överåklagarens kansli för denna funktion. I avsiktsförklaringen anges att det nya RUBICON-arbetet kommer att inledas på regional nivå under Det har mot den bakgrunden enats om att övergången till det regionala arbetet ska ske i samband med ytterligare en serie med landsomfattande seminarier. Tyngdpunkten i seminarierna ligger även nu på samverkansfrågor i ett brett perspektiv. Exempel på vad som tas upp under seminarierna är innehållet i konkursförvaltarnas anmälningar (underrättelser), möjligheterna för en utvidgad samverkan för att säkra brottsutbyte och återvinna tillgångar och en genomgång av den promemoria om missbruk av statlig lönegaranti samt uppdaterad checklista som tagits fram av konkurstillsynen för att upptäcka och motverka lönegarantibedrägerier. Promemorian och checklistan kommer att distribueras till samtliga konkursförvaltare. Seminarierna avslutas med en diskussion om hur en fortsatt regional samverkan kan utformas. Seminarieserien har inletts under hösten 2014 i Stockholm och hålls därefter i Göteborg och Malmö för att sedan under början av 2015 fortsätta i övriga delar av landet. Nya riktlinjer för hantering av hemliga tvångsmedel Myndigheten har tagit fram nya riktlinjer för hemliga tvångsmedel som fastställts av generaldirektören. I de nya riktlinjerna har beaktats sådant som ny lagstiftning och nya uttalanden från Säkerhets och Integritetsskyddsnämnden (SIN) men även anpassningar till nya arbetsmetoder och förändringar på grund av det nationella ansvaret för ekobrottsbekämpningen. Myndigheten har också säkerställt att tydliga rutiner finns vid ekobrottskamrarna för att material från hemlig tvångsmedelsanvändning förstörs i rätt tid. Ny vägledning för beräkning av företagsbot m.m. Regelverket om företagsbot i brottsbalken kräver många och ibland komplicerade bedömningar av åklagaren i förundersökningen. Avsaknad av tydlig och enhetlig praxis för beräkning av storleken på företagsboten i ekomål leder till stor osäkerhet på området. Därför har myndigheten under året utrett frågan och inventerat hur de olika kamrarna tillämpar lagstiftningen. För att öka kvaliteten i rättstillämpningen och enhetligheten mellan kamrarna har en vägledning publicerats i ARF 2014:4 Företagsbotens storlek i ekomål och vissa handläggningsråd. Vägledningen innefattar en ny beräkningsgrund samt en lättillgänglig omräkningstabell som tydliggör relationen mellan ett visst straffvärde och företagsbotens storlek i kronor. Syftet är att främja enhetlighet i yrkandena om företagsbot. Myndigheten har vid återkommande nationella möten följt upp utvecklingen gällande tillämpningen av regelverket samt stöttat i överklaganden just för att främja en praxisutveckling. Uppdaterad riktlinje för beslagshanteringen m.m. Myndigheten hanterar årligen en stor mängd beslag. Det är av central betydelse att beslag verkställs och hanteras på ett enhetligt och rättssäkert sätt. Det finns ett flertal styrdokument inom området som har att beaktas i olika delar av beslagshanteringen, såväl interna dokument som dokument utfärdade inom Rikspolisstyrelsen. En uppdatering av tidigare riktlinjer har gjorts. Riktlinjerna har kompletterats bland annat med ansvarsfrågor och detaljerade anvisningar för kontanthantering. En rutin har också tagits fram för hanteringen av hävda

22 21 (78) beslag. Det finns dock fortfarande ett antal frågor av såväl praktisk som rättslig karaktär som behöver adresseras. Arbetet med att ytterligare utveckla beslagshanteringsprocessen kommer därför att fortsätta under Vägledning för vissa filiallagsfrågor Det har under en längre tid väckts frågor om i vilka fall filialers verksamhet är bokföringsskyldig i Sverige och hur bestämmelsen om undantag för tillfällig verksamhet ska tolkas. Den praxis som har utvecklats har lett till ökad osäkerhet på området. För att ge åklagarna stöd i tolkningarna har en vägledning publicerats i ARF 2014:6 Filialer och bokföringsskyldighet m.m. Förberedelse inför ny lagstiftning och annan rättslig utveckling Ett antal lagstiftningsprodukter har trätt ikraft under året. Det handlar bland annat om en ny lag om näringsförbud och att misstänktas rätt till information har stärkts. Inom det senare området har en sammanställning av den nya lagstiftningen gjorts, blanketter för information har tagits fram samt en rutin för dokumentation av information till misstänkta och frihetsberövade. Den nya lagstiftningen har diskuterats på videomöten med organisationen. I och med årsskiftet inrättas den nya Polismyndigheten. Det medför en mängd författningsändringar. En central sådan rör ändringar i polisdatalagen, vilka medför en osäkerhet i hur registerlagstiftningen kan tillämpas inom Ekobrottsmyndighetens utredningsverksamhet. Myndigheten har under året drivit ett omfattande arbete för att verka för en ändamålsenlig reglering. Ny penningtvättslagstiftning En ny lag om penningtvätt trädde i kraft under året. Den ger myndigheterna nya förutsättningar för att arbeta mot penningtvätt, bland annat genom Finanspolisens möjligheter att besluta om dispositionsförbud och åklagares möjligheter att besluta om penningbeslag. En omfattande utbildningsinsats har genomförts där ett antal superusers har utbildats och som har ansvarat för att utbilda och följa utvecklingen lokalt inom området. Även om det under första halvåret varit frågan om förhållandevis få ärenden, har lagstiftningen väckt många frågor av såväl praktisk som rättslig natur som förutsätter en kontinuerlig dialog och utveckling internt. Ett antal videomöten där samtliga superusers deltagit har därför hållits under året. För att ensa tolkningarna över myndighetsgränserna har myndigheten tagit initiativ till fortlöpande samverkan med andra myndigheter, bland annat Åklagarmyndigheten, Rikskriminalpolisen (Finanspolisen) och Finansinspektionen. Frågan kommer att följas nära även under kommande år. Civilanställdas befogenheter Inför den kommande ändringen av rättegångsbalken vid årsskiftet, som innebär att civilanställda vid Ekobrottsmyndigheten får utökade befogenheter, har myndigheten påbörjat ett kammaröverskridande förberedelsearbete. Syftet är att utreda hur de nya befogenheterna på bästa sätt kan utnyttjas i den operativa verksamheten för att säkerställa enhetligt och effektivt utnyttjande av poliser och civilanställda utredare. Arbetet syftar också till att säkerställa att de civila utredarna får den kompetensutveckling som behövs för att tillämpa de nya befogenheterna.