Utvärdering av externa företagsprojekt 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av externa företagsprojekt 2012"

Transkript

1 RAPPORT Utvärdering av externa företagsprojekt 2012 För Energimyndigheten Anja Karlsson, Susanna Roth och Daniel Holm, IVL Filip Ekander, Energimyndigheten Arkivnummer: U3957 Rapporten godkänd: Anna Jarnehammar Enhetschef Box 21060, SE Stockholm Box 5302, SE Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Slutsatser Bakgrund och syfte Avgränsningar Genomförande Energismart företag Kommunförbundet Stockholms län Mål Genomförande Resultat Följdaktiviteter Utvärdering Slutsatser Nätverk för energieffektivisering, ENIG Swerea Swecast AB Mål Genomförande Resultat Följdaktiviteter Utvärdering Slutsatser Aktiv företagsrådgivning Region Värmland Mål Genomförande Resultat Följdaktiviteter Utvärdering Slutsatser Lean Energy i Sverige, effektivt energianvändande i företag och organisationer Chalmers Professional Education Mål Genomförande Resultat Följdaktiviteter Utvärdering

3 9.6 Slutsatser EnergieffektiviZering i företag Kommunförbundet Jämtlands län Mål Genomförande Resultat Följdaktiviteter Utvärdering Slutsatser Förstudie: etablering av kompletterande laddinfrastruktur längs E6 mellan Göteborg och Oslo Länsstyrelsen i Västra Götalands län Mål Genomförande Resultat Följdaktiviteter Utvärdering Slutsatser Transportplanering vid idrotts- och musikevenemang Regionförbundet Örebro Mål Genomförande Resultat Följdaktiviteter Utvärdering Slutsatser Hållbara transporter genom tjänsteutveckling - Gränby centrum AB Mål Genomförande Resultat Följdaktiviteter Utvärdering Slutsatser Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (IESN) Norrbottens Energikontor AB Mål Genomförande

4 14.3 Resultat Följdaktiviteter Utvärdering Slutsatser

5 1 Sammanfattning IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Energimyndigheten utvärderat 9 företagsprojekt till vilka Energimyndigheten har gett ekonomiskt stöd. Projekten har genomförts och slutrapporterats under perioden Genom att studera projektens beslutsunderlag, slutrapporter och övrigt producerat material från projektet har bland annat projektens genomförande och måluppfyllelse kunnat utvärderas. Även telefonintervjuer har genomförts med de flesta projektledarna för att räta ut eventuella frågetecken och samla in ytterligare information. Intervjufrågorna sammanställdes i samarbete med Energimyndigheten. Utvärderingen av företagsprojekten visar att få resultat har presenterats i form av energianvändning/energibesparing uttryckt i enheten kwh. Det beror till stor del på att projekten förutom energieffektivisering även har handlat om informationsspridning och kunskapshöjande åtgärder vars effekter är svåra att följa upp och svåra att omvandla till kwh. Däremot har flera projekt kunnat uppvisa resultat som har koppling till just information och kommunikation, exempelvis antal deltagare på informationsträff, antal nedladdade broscher osv. 2 Slutsatser Att utvärdera Energimyndighetens projektfinansieringsverksamhet och i synnerhet projekt som riktar sig mot små- och medelstora företag är en viktig del av myndighetens arbete med energieffektivisering inom företag. Vilka resultat och effekter ger projektfinansieringen? Har deltagande företag lyckats nå de mål som satts upp? Målgruppen små- och medelstora företag är intressant i sig. Potentialen för minskad energianvändning är stor, men brister i tid och resurser vanligt förekommande. Således är gruppen viktig och prioriterad i myndighetens arbete. Några konkreta svar på om projekten varit framgångsrika eller om projektverksamheten ger de långsiktiga effekter som önskas, är inte helt enkelt att ge. Det går att få en viss bild av resultaten utifrån slutrapporter och annat material, men att dra en fullständig och slutgiltig slutsats över effekterna är svårt. Däremot kan projektutvärderingen ge en viss känsla för lyckade eller mindre lyckade metoder och projektidéer, eller vilken kommunikation som lämpar sig bäst för målgruppen en slutsats nog så viktig i sammanhanget. I det här avsnittet diskuteras de slutsatser och analyser som kan utrönas utifrån projektutvärderingen. Observera att slutsatserna inte är förankrade i något vidare sammanhang, utan enbart hämtade ur den här rapporten. Förhoppningsvis kan de dock fungera som en god start för den fortsatta diskussionen inom projektfinansieringen. De två huvudsakliga slutsatserna som utvärderingen visar är följande; 1. Nästan alla studerade projekt, åtta av nio stycken, når de mål som är uppsatta, de s.k. projektmålen. Målen som uppnås är oftast konkreta, kvantitativa och mätbara. 4

6 Projektmålen kan variera något men består oftast i antal utförda aktiviteter, antal utbildningar, antal deltagare, antal besök på hemsidan osv. Ur detta går att anta att projekten bedrivs väl, eftersom att projektmålen uppnås. Uppnådda projektmål bör innebära positiva resultat. De positiva resultat som kan visas är bland annat höjd kompetens hos målgruppen, ökade kontaktnät, nya verktyg och förbättrade arbetsmodeller. 2. Dock är det inte säkert att de positiva resultat som nämns ovan alltid genererar i positiva effekter. Många projekt har alltså problem att uppnå de effektmål som eftersträvas. Det finns en svårighet i att visa att de långsiktiga effekter som eftersträvas är resultat av den projektfinansiering som Energimyndigheten bedriver. Problemen uppstår ofta när kraven på insatser och åtgärder ökar. När större engagemang och mer omfattande insatser krävs tvingar det många företag (i det här fallet) att dra sig ur projekt eller ens påbörja arbetet med energieffektivisering. Många SMF upplever brister i tid och ekonomi som största de problemen. De insatser som därför inte kräver alltför mycket i tid eller ekonomi, låt oss kalla detta ett första steg, klarar många företag av att genomföra. Detta steg kan exempelvis bestå i en enklare energikartläggning, ett deltagande i nätverk eller en informationsträff. När sedan steg två ska tas, genomförandet av energieffektiva åtgärder, blir engagemanget och deltagandet svårare. Tiden räcker inte till, finaniseringen finns inte tillgänglig. Effekterna uteblir därför alltför ofta. Varför saknas resultat om effekter? Självklart finns flera förklaringar och många orsaker (se ovan), men den kanske viktigaste anledningen är att de är svåra att redovisa. De långsiktiga effekterna av informationsinsatser inom energieffektiviseringsområdet behöver många år på sig för att visa på en större förändring. Om kanske 10 eller 20 år kommer resultaten av dagens insatser att kunna skönjas. Ytterligare en faktor är att beteendeförändringar tar tid. Inte minst inom företag, där individer sällan känner personligt ansvar för en energianvändning. Till exempel betalas inte en elräkning särskilt ofta av en enskilt anställd. En annan orsak till bristen av effekter är att det inte ingått i projektet att faktiskt ta fram sådana. Många projekt har enbart satt upp projektmål. För att nå effekterna av projektet bör dessa mål sättas i projektplanen redan från start. Även planer för uppföljningen av effekterna bör sättas tidigt. Det är först vid en uppföljning som effekter faktiskt kan undersökas. Att följa upp resultat kräver dessutom resurser, vilket kan vara ett problem. Även Energimyndigheten har ett visst ansvar för om projekten blir framgångsrika. Tydligare krav från myndigheten gällande trovärdiga projekt- och utvärderingsplaner skulle förmodligen resultera i att fler effektmål kan uppvisas. En bättre spridning av resultaten skulle antagligen ha positiva effekter på energieffektiviseringen i stort. Trots bristen på effektresultat har ett par projekt, två stycken, visat på minskning i energianvändning hos målgruppen. Mellan 5-8 procent energi hos dessa deltagande företag har besparats. Detta ger en total effekt på nästan 7 GWh för enbart de två projekten. I ett 5

7 av projekten (IESN) har man dessutom kunnat visa att varje sparad energikrona ger 10 kr i ökad omsättning. Detta visar att minskad energianvändning dessutom skapar enorma konkurrensfördelar för ett företag. Det viktiga i resonemanget är att just lyfta fram den potential som dessa projekt skapar. Genom att synliggöra brister, visa på möjligheter, få igång samarbeten och lyfta diskussioner har en viktig del av energieffektiviseringsarbetet startat. Och förhoppningsvis leder detta första steg till nästa att genomföra åtgärder som ger positiva effekter i samhället. 3 Bakgrund och syfte Handläggare på Energimyndigheten har valt ut 9 externa företagsprojekt inom området lokal och regional samverkan för utvärdering. Genomförandet och slutrapportering av projekten har skett mellan Syftet med uppdraget har varit att: - Utvärdera genomförandet och utfallet av 9 externa företagsprojekt. Presentationen av utvärderingarna redovisas, där så varit möjligt, i form av energianvändning (kwh). Även andra resultat och mervärden så som ökad användning av förnybar energi, samhällsnytta etc. har redovisats. - Fånga upp eventuella följdaktiviteter som projekten gett upphov till efter att slutredovisning till Energimyndigheten genomförts. - Urskilja 5-10 goda exempel på företagsprojekt som ska presenteras på Kraftsamlingen 2012 i form av informationsblad, inklusive tips och reflektioner. - Ta fram en tänk-på-att-lista med erfarenheter från de utvärderade projekteten om vad man bör undvika i projekt alternativt framgångsfaktorer för företagsprojekt. 4 Avgränsningar Utvärderingen av de nio företagsprojekten har skett genom att studera respektive projekts beslutsunderlag, slutrapport och andra resultat som projektet levererat, exempelvis informationsbroschyrer, handböcker och liknande. Vidare har projektledaren för respektive projekt intervjuats. Observera att i de fall projektledaren ej har varit anträffbar har utvärderingen enbart baserats på det skriftliga materialet. 5 Genomförande Projektens beslutsunderlag, slutrapporter och annat relevant material har studerats och utvärderats utifrån dess utfall och genomförande. Där det har varit möjligt har resultaten 6

8 från projekten presenterats som energibesparing, yttryckt i kwh. En del av uppdraget har vidare varit att utreda ifall projekten lett till några följdaktiviteter efter projektens slut. För att fånga upp följdaktiviteter och aspekter kring genomförandet och resultat som inte återges i slutrapporterna har semistrukturerade intervjuer genomförts med de flesta projektledarna. Rapporten presenterar utvärdering av respektive projekt enligt samma mall. Först beskrivs uppsatta mål, genomförande och de uppnådda resultaten för det aktuella projektet. Sedan redogörs för eventuella följdaktiviteter som projekten resulterat i. Därefter presenteras IVLs utvärdering av projektet. I utvärderingen har särskilt fokus lagts på projektens måluppfyllelse, resultat utöver målen, genomförande (inklusive projektens kommunikation med företag och andra aktörer och uppföljning/utvärdering) samt slutrapporternas utformning och innehåll. Dessa fokusområden för utvärderingen är framtagna i dialog med Energimyndigheten. Under rubriken Övrigt lämnas plats för kommentarer från projektledaren och annan viktig information som inte passar in under de andra rubrikerna. Slutligen innehåller utvärderingen ett avsnitt med de viktigaste slutsatserna från utvärderingen. Följande projekt har utvärderats: - Energismart företag (Kommunförbundet Stockholms län) - Nätverk för energieffektivisering, ENIG (Swerea Swecast AB) - Aktiv företagsrådgivning (Region Värmland) - Lean Energy i Sverige, effektivt energianvändande i företag och organisationer (Chalmers Professional Education) - EnergieffektiviZering i företag (Kommunförbundet Jämtlands län) - Förstudie: etablering av kompletterande laddinfrastruktur längs E6 mellan Göteborg och Oslo (Länsstyrelsen i Västra Götalands län) - Transportplanering vid idrotts- och musikevenemang (Regionförbundet Örebro) - Hållbara transporter genom tjänsteutveckling (Gränby centrum AB) - Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv, IESN (Norrbottens Energikontor AB) 7

9 6 Energismart företag Kommunförbundet Stockholms län För att nå de nationella klimatmålen måste alla företag bidra med engagemang och åtgärder. Projektet Energismart företag syftar till att genom metodutveckling förbättra energi- och klimatrådgivningen till små och medelstora företag i Stockholms län för att öka deras kunskap och på så sätt stimulera till genomförande av energieffektiviseringsåtgärder. Kommunförbundet i Stockholms län har blivit beviljade kr av Energimyndigheten för projektet Energismart företag. Stödet motsvarar 70 procent av projektets finansiering. Projektet genomfördes under perioden från till Vid utvärderingen av projektet Energismart företag har beslutsunderlaget från Energimyndigheten samt projektets slutrapport använts. En telefonintervju har också utförts med projektledaren för det nuvarande arbetet med konceptet Energismart företag, Eva Jernäs. 6.1 Mål Målet med projektet var: 1. Att testa och utveckla en arbetsmodell som förbättrar och effektiviserar energi- och klimatrådgivningen gentemot företag. Projektet ska resultera i metoder med anpassade tillvägagångssätt i rådgivningen mot företag och därigenom skapa ett större engagemang för energieffektivisering i företagen. 2. I uppstarten av projektet sattes volymmålet att företag skulle besökas per kommun, i 8-10 kommuner (tillägg av mål i slutrapporten). Därutöver var målen att: 3. Genom pedagogisk rådgivning stimulera till genomförande av energieffektiviseringsåtgärder. 4. Erbjuda företag ökad kunskap kring energi- och klimatfrågor relaterat till deras verksamhet. 5. Öka kännedomen bland företagen om möjligheterna att använda sig av energi- och klimatrådgivning. Projektets målgrupp är i första hand små och medelstora företag och verksamheter inom kontor och handel med upp till 50 anställda. 8

10 6.2 Genomförande Projektet drevs av Kommunförbundet i Stockholms län och genomfördes av Energirådgivningen i Stockholmsregionen i samarbete med medverkande kommuner: Solna, Ekerö, Stockholm, Håbo, Sigtuna, Österåker och Södertälje-Nykvarn. För att uppnå målen bedrevs projektet i två omgångar, hösten 2008 och våren Fyra kommuner valdes ut och medverkade i varje omgång. Samtliga av länets 27 kommuner erbjöds att medverka. I varje medverkande kommun valdes sedan ca 100 företag ut från målgruppen små och medelstora företag för att kontaktas inom ramen för projektet. Metoderna för energi- och klimatrådgivning testades och utvecklades i medverkande kommuner och riktades mot deltagande företag. Metoderna utgick från en kommunikationsprocess i flera steg. Detta skapade en kedja av händelser som är mer verkningsfulla än en enstaka kontakt. Kommunikationsprocessens steg såg ut som följer: 1) Projektet presenteras på ett intresseväckande seminarium t.ex. i samband med näringslivsmöten. 2) De utvalda företagen erbjuds att delta i projektet per brev, eller exempelvis genom en annons i lokaltidningen. 3) Ett rådgivningsbesök bokas in genom telefonkontakt då även grundläggande energifakta om företaget samlas in. Under första omgången (2008) togs de första kontakterna med företagen av energi- och klimatrådgivarna själva, medan projektet under andra omgången (2009) använde sig av ett callcenter, vilket visade sig vara effektivare. 4) Ett besök av en energi- och klimatrådgivare sker på företaget där minst tre anställda medverkar. 5) Företaget får en kort tid efter rådgivningen feedback per e-post. 6) Företaget kontaktas per telefon, ca 4-6 veckor efter rådgivningen för återkoppling i syfte att få en uppfattning om besökets effekt och ge möjlighet till ytterligare information och frågor. 7) Ett seminarium anordnas riktad till kommunernas företag med inspirerande exempel från de medverkande företagen. 8) En fortsatt dialog sker med företagen. Detta kan ske på olika sätt i de olika kommunerna. Projektets kommunikationsprocess och metoder var utformade för att på ett kostnadseffektivt sätt identifiera, besöka och påverka de företag som var intresserade av energieffektivisering. Ledord var snabbt och enkelt och tjat, d.v.s. att genomföra flera kontakter med samma företag. 9

11 För kommunikationsprocessen producerades en mängd material, bland annat en informationsbroschyr om energirådgivning, mallar för rådgivningsbesöket vad gäller energiflöden, stödsystem och processer, vanor och beteenden, en att-tänka-på lista med energieffektiviseringstips samt checklistor. Som ett sista steg i projektet genomfördes utvärdering av projektet för att utröna vad de deltagande företagen fått ut av projektet och vad kommunikationsprocessen har lett till för energieffektiviseringsinsatser på företaget. Utvärderingen skedde i samband med uppföljningen per telefon med de deltagande företagen. 6.3 Resultat Projektet har uppnått följande resultat: Projektet har resulterat i metoder för anpassade tillvägagångssätt i rådgivningen mot företag, vilket därigenom har skapat ett större engagemang för effektivisering i företagen. Ett omfattande material bestående av bland annat faktablad och mallar har utvecklats inom ramen för projektet. Total har sju kommuner medverkat i projektet. Fyra kommuner har medverkat i varje omgång, men Solna kommun medverkade i båda omgångarna. Projektet har inneburit att rådgivare har besökt 80 företag. Totalt har över 300 företag i Stockholmsregionen blivit kontaktade inom projektet och blivit informerade om möjligheten att använda sig av energi- och klimatrådgivningen. Många företag har efter besöken ett nytt perspektiv på energieffektivisering. I återkopplingen efter besöken beskriver företagen att olika aktivititer för energieffektivisering har påbörjats eller planeras. Projektet har gett ökad kunskap till företagen, som kommer bidra till kommunernas uppställda energi- och klimatmål. Projektets form har lagt en grund hos företagen att kunna arbeta mer effektivt med energi- och klimatfrågor. 6.4 Följdaktiviteter Metodutvecklingen i projektet har legat till grund för energi- och klimatrådgivningens fortsatta arbete med konceptet Energismart företag. Energi- och klimatrådgivningen är ett samarbete mellan alla 27 kommuner i Stockholmsregionen och idag är arbetsmodellen fullt integrerad i samtliga kommuners verksamhet med rådgivning mot företag. Det finns dock olika varianter av modellen beroende på respektives kommuns förutsättningar samt beroende på vilken bransch som är målgrupp. Den nuvarande projektledaren för arbetet med Energismart företag, vilken intervjuats av utvärderarna, framhåller att arbetsmodellen och konceptet har varit framgångrikt till dags dato. 10

12 Inom Energismart företag arbetar man idag kontinuerligt med att ytterligare förbättra modellen, särskilt vad gäller uppföljning och utvärdering av genomförda rådgivningar hos företag. Det finns en ambition om att bättre följa upp företagsrådgivningarna samt att ta fram statistik. Sedan projektet avslutades 2009 har ca 300 företagsrådgivningar genomförts inom ramen för Energismart företag med hjälp av den kommunikationsprocess som utvecklades och testades under projektet. 6.5 Utvärdering Under detta avsnitt utvärderas projektet med avseende på dess måluppfyllelse, resultat utöver målen, genomförande (inklusive projektens kommunikation med företag och andra aktörer och uppföljning/utvärdering) samt slutrapportens utformning och innehåll. Måluppfyllelse I det här avsnittet diskuteras måluppfyllelse utifrån projektets uppsatta mål i jämförelse med projektets redogjorda resultat beskrivna ovan i avsnitt 5.1 och Målet är uppfyllt. Målet att testa och utveckla en arbetsmodell, eller metoder, som förbättrar och effektiviserar energi- och klimatrådgivningen gentemot företag är uppnått. Det konstateras i slutrapporten att man inom ramen för projektet förbättrat och framgångsrikt genomfört energi- och klimatrådgivningar med stort intresse från de kontaktade företagen. Responsen på projektet och arbetsmodellen, från såväl företag, deltagande kommuner och rådgivare, uppges vara positiv. Att projektet genomförts i två omgångar har bidragit till att man under projektets gång kunnat utveckla och förbättra kommunikationsprocessen och metoderna ytterligare. Vidare har en mängd informationsmaterial producerats under projektets gång som en del av arbetsmodellen. 2. Målet är i princip uppfyllt. Volymmålet som sattes vid uppstarten på projektet att företag skulle besökas i 8 10 kommuner kan anses vara i princip uppnått. I slutrapporten redogörs att åtta kommuner deltagit i projektet (Solna kommun har dock medverkat vid båda omgångarna, vilket rent principiellt innebär att sju kommuner medverkat i projektet) och att totalt 80 företag besökts inom ramen för projektet. Dock är det oklart hur många företag inom varje kommun som besöktes, vilket kunde ha förtydligats i slutrapporten för att ge ytterligare tyngd åt resultatet och därmed även måluppfyllelsen. 3. Målet är uppfyllt. Målet att genom rådgivning stimulera till genomförande av energieffektiviseringsåtgärder kan anses vara uppnått. I slutrapporten redogörs, baserat på återkopplingen via telefon till medverkande företag, att många företag efter besöket har ett nytt perspektiv på energieffektivisering och att olika aktivititer har påbörjats eller planeras, t.ex. nattvandringar, ny inköpsstrategi för belysning eller översyn av standby-förluster. Dock ges ingen utförligare redogörelse för hur utvärderingen har utförts eller hur många av de medverkande företagen som 11

13 påbörjat genomförandet av energieffektiviseringsåtgärder. Målet såväl som resultatredovisningen kan kritiseras för att vara vagt formulerat och således lätt att uppnå. Det räcker med att ett företag påbörjar eller planerar en åtgärd för att målet ska vara uppfyllt. Att istället använda sig av ett kvantifierbart mål hade gjort målet mer trovärdigt och även underlättat bedömningen om måluppfyllnad. 4. Oklart om målet är uppfyllt. Om målet att erbjuda företag ökad kunskap kring energioch klimatfrågor relaterade till sin verksamhet är uppnått eller inte är oklart. I slutrapporten redogörs det att projektet lett till ökad kunskap hos företagen och att företagen nu kan arbeta mer effektivt med energi- och klimatfrågor. Det är emellertid oklart hur målet utvärderats, det vill säga vad det redovisade resultatet baseras på, varför måluppfyllnad inte kan utvärderas. Det ges ingen utförligare förklaring för på vilket sätt man i projektet har utvärderat företagens ökade kunskap kring energi- och klimatfrågor. Även vad gäller detta mål skulle ett kvantifierbart mål kunnat användas istället för mer trovärdighet och tyngd. 5. Målet är uppfyllt. Målet att öka kännedomen bland företagen om möjligheterna att använda sig av energi- och klimatrådgivning är uppnått. Totalt har över 300 företag i Stockholmsregionen blivit kontaktade inom projektet, genom antingen energi- och klimatrådgivarna eller callcentret, och blivit informerade om möjligheten att använda sig av energi- och klimatrådgivningen. Återigen kan målet argumenteras vara för lätt att uppnå, då även ett väldigt litet antal företag med ökad kännedom skulle ha inneburit att målet hade uppfyllts. Istället skulle ett mer kvantifierbart mål ha kunnat formuleras. Resultat utöver målen Inga betydande resultat utöver målen har redovisats i slutrapporten eller under intervjun. Genomförande Det finns en viss diskrepans mellan det beskrivna genomförandet i beslutsunderlag från Energimyndigheten och genomförandet som beskrivs i slutrapport. Bland annat redogörs i beslutsunderlaget att ett nyhetsbrev ska skickas ut ett par gånger per år som ett sista steg i kommunikationsprocessen med företagen. Denna aktivitet omnämns inte i slutrapporten. Projektets kommunikation med företagen och andra aktörer: Projektets kommunikation med målgruppen små och medelstora företag, vilket även är projektets syfte, lyfts fram som framgångsrik. Kommunikationsprocessen går framförallt ut på tjat, d.v.s. att genom återupprepade kontakter nå företagen. Företagens intresse för energi- och klimatrådgivning inom ramen för projektet har varit betydligt större än förväntat. Av de 104 företag som callcentret genomförde dialoger med ville nära hälften, 49 procent, ha besök av en rådgivare. I slutrapporten framhåller man att till skillnad från andra projekt, där man skickar ut stora mängder brev till företag men bara fått ett fåtal svar, har man i detta projekt förlitat sig på personlig kontakt med företagen, vilket har varit 12

14 framgångsrikt. Genom att använda sig av ett callcenter för den första personliga kontakten med företagen framhålls att processen har effektiviserats. Vid rådgivningsbesöken har även elmätare delats ut till de medverkande företagen. Detta lyftes under intervjun med den nuvarande projektledaren fram som ett verktyg som inspirerat många företag till energieffektivisering. Projektledaren lyfte även fram användandet av informationsmaterial med goda exempel, d.v.s. exempel på företag som har fått besök av en energi- och klimatrådgivare och sedan framgångsrikt energieffektiviserat sin verksamhet, som en framgångsrik kommunikationsstrategi för att inspirera andra företag till att boka rådgivning och genomföra energieffektiviserande åtgärder. Projektet har emellertid inte haft någon strategi eller plan för hur projektets resultat, kommunikationsprocessen, kan spridas eller kommuniceras till andra aktörer utanför Stockholmsregionen t.ex. andra kommuner, regioner eller län. Vid intervjun med den nuvarande projektledaren för Energismart företag framhölls att allt arbete med konceptet och kommunikationsprocessen idag finns tillgänglig på hemsidan som andra aktörer, t.ex. energi- och klimatrådgivare utanför regionen, kan ta del av. Ingen kommunikationsstrategi finns i dagsläget för att nå andra aktörer utanför regionen. Uppföljning/utvärdering: I beskrivningen av projektets genomförande lyfts det fram att en utvärdering av projektet har genomförts för att utröna vad de deltagande företagen fått ut av projektet och vad projektet har lett till för energieffektiviseringsinsatser på företagen. Utvärderingen har skett i samband med uppföljningen per telefon till de deltagande företagen. Dock saknas utförligare information om vad som framkommit under denna utvärdering mer än att projektet varit uppskattat och i vissa fall lett till att energieffektiviseringsåtgärder planerats eller påbörjats hos de deltagande företagen. Mer information om resultatet av utvärderingen hade varit önskvärt. Projektet har inte utvärderats vad gäller energibesparing i kwh. Slutrapportens struktur och innehåll Kommentarer kring rapportens struktur: Projektets slutrapport är välstrukturerad och innehåller de mesta som önskas veta om projektet t.ex. bakgrund, syfte och mål, genomförande, resultat, slutsatser och så vidare. Slutrapportens språk är lättillgängligt och det är enkelt att följa med i resonemangen. Kommentarer på innehåll: Utförligare information om projektets egen utvärdering av resultaten kan önskas, exempelvis en mer detaljerad redogörelse för återkopplingen som genomfördes per telefon inom ramen för kommunikationsprocessen (steg 6) med syfte att skapa en bild av nyttan av projektet samt företagets fortsatta arbete med energieffektivisering. 13

15 Vidare finns det oklarheter i slutrapporten vad gäller antalet besökta företag. I tabellen som finns under rubriken Process och arbetsgång redogörs för 73 bokade rådgivningar, samtidigt som det på andra ställen i rapporten redovisas att 80 rådgivningar genomförts. Likaså redogörs för åtta medverkande kommuner, trots att en kommun (Solna) medverkat två gånger och antalet medverkade kommuner således är sju. Övrigt Inom det pågående arbetet med Energismart företag görs ingen uppföljning av den faktiska energibesparingen i kwh hos företag som fått besök av en energi- och klimatrådgivare och som genomfört åtgärder för energieffektivisering. Den nuvarande projektledaren för Energismart företag framhåller att en sådan uppföljning skulleta mer tid, vara mer omständig och att kommunen inte skulle kunna ställa de uppföljningskraven på företagen. Svårigheten att veta om energieffektiviseringen är ett resultat av rådgivningen eller andra faktorer lyfts också fram. 6.6 Slutsatser - Fyra av fem mål kan anses uppfyllda i projektet (varav en i princip uppfylld). Det är oklart om målet om ökad kunskap bland de medverkande företagen är uppnått eller ej på grund av osäkerhet i hur den ökade kunskapsnivån utvärderats bland företagen. - I slutrapporten finns ingen utförlig information om resultatet av uppföljningen som genomfördes inom ramen för projektet i och med återkopplingen per telefon 4-6 veckor efter rådgivningen. En redogörelse för resultatet av uppföljningen hade varit givande och gett mer tyngd åt projektets resultat och måluppfyllelse. - Projektet har varit framgångsrikt och lett fram till att en arbetsmodell, baserad på en kommunikationsprocess, idag är fullt integrerad i verksamheten med energi- och klimatrådgivning gentemot företag i 27 kommuner i Stockholmsregionen. - Företagens intresse för energi- och klimatrådgivning inom ramen för projektet har varit betydligt större än förväntat. Den personliga kontakten med företagen redan från början samt de upprepade kontakterna utpekades som framgångsfaktorer. - Att framhålla och visa på goda exempel samt dela ut elmätare till de företag som fick rådgivning lyftes fram som framgångsrika sätt att nå och inspirera företagen. 14

16 7 Nätverk för energieffektivisering, ENIG Swerea Swecast AB Kostnaden för råmaterial och energi för svensk tillverkningsindustri har de senaste åren ökat. På en alltmer globaliserad marknad innebär det att energiintensiva sektorer riskerar att förlora sin konkurrensförmåga. Mot bakgrund av detta är syftet med projektet att hjälpa små- och medelstora företag inom en rad olika branscher att minska sin energianvändning och därmed minska verksamheternas klimatpåverkande utsläpp. Verktyg, rutiner, stödfunktioner, samverkansformer och en funktionell informationslogistik har utvecklats och tillhandahållits för att skapa engagemang och hållbara beteendeförändringar som stimulerar företagens energieffektivisering. Energimyndigheten har beviljat Swerea SWECAST högst kronor motsvarande 33 procent av stödgrundande kostnader för att genomföra projektet ENIG - Nätverk för energieffektivisering. Projektet genomfördes Vid utvärdering av detta projekt har beslutsunderlag, slutrapport samt rapporten Nätverk för energieffektivisering använts som underlagsmaterial. Den versionen av slutrapporten som använts i utvärderingen är inte den slutgiltiga utan den första versionen som skickades till Energimyndigheten En telefonintervju med projektledaren Per Sommarin har också genomförts. 7.1 Mål Det övergripande målet med projektet var: 1. Att minska företagens energianvändning med 5 % per år, sammanlagt 30 % till Detta ska följas upp på ett par referensföretag. Beslutsunderlaget innehåller också exempel på planerade aktiviteter och förväntade resultat från projektet, under rubriken Mål. Följande aktiveteter och resultat planerades respektive förväntades: 2. Att under 2009 bilda ett operativt nätverk för energieffektivisering med en fungerande infrastruktur för efterfrågestyrd insamling och distribution av information och kompetens via en databas på internet. 3. Testa nya verktyg och metoder för energianalyser i små och medelstora företag, dels inom olika branscher, dels geografiskt spridda över landets energikontor. 4. Genomföra workshops/seminarier med projektets aktörer, om möjligt i samband med Energiutblick, där utfört arbete, resultat och planer för det fortsatta arbetet presenteras. 5. Undersöka möjligheten att teckna Long Term Agreement (LTA) med små och medelstora företag inom någon av de berörda branscherna. 15

17 6. Utreda förutsättningar och villkor för utdelning av ett Energidiplom. 7. Genomföra teknikupphandlingar avseende helt ny teknik eller radikala förbättringar av befintlig teknik. 8. Ge vägledning kring Energideklarationer av industriella produkter, vilka kan användas i företagens egen marknadsföring och/eller vid inköp av produkter. Målgrupper för projektet är Swerea-koncernens samtliga intresseföretag, över 500 stycken, exempelvis gjuterier med leveransföretag, elektronikföretag, tvätterier, formsprutningsindustrin, svets-, plåtformnings- och smidesföretag, ytbehandlingsföretag, keramikindustrin, Sveriges ytbehandlingsförening och värmebehandlingsföretag. Genom nätverkets uppsökande verksamhet ska företag också aktivt sökas utanför kretsen intressentföretag inom hela verkstadsindustrisektorn. 7.2 Genomförande Organisationerna bakom ENIG är Swerea SWECAST, Swerea IVF och FSEK (Föreningen Sveriges Regionala Energikontor). Projektet genomfördes genom 24 aktiviteter, uppdelade i följande övergripande områden: marknadsnära utveckling (aktivitet 1-8), teknikspridning och demonstration (aktivitet 9-15), informationsspridning (aktivitet 16-23) och projektledning (aktivitet 24). Aktivitetsplanen innehåller ansvarsfördelning, tidplan och information om hur medel ska fördelas mellan aktörerna. I beslutsunderlaget beskrivs aktiviteterna: Forma nätverk med expert- och spridningskompetens. Uppbyggnad av nätverk och stödfunktioner som webbsida, blogg, kontaktförmedling och ärendehantering. Komptensutveckling. Ökad kunskap kring kopplingen mellan energianvändning, klimatpåverkan och hållbar utveckling samt en ökad förståelse för energieffektivisering ur ett energiperspektiv. Internationalisering/omvärldsbevakning. Via deltagande i olika europeiska organisationer erhålla kunskap om aktuell EU-forskning inom energieffektiviseringsområdet. Kommunikation. Informations- och resultatspridning till företag och personal inom berörda branscher samt återkoppling av information från företagen och berörda aktörer till Energimyndigheten och politiker/beslutsfattare. Utbildningar. Utbildning av personalen i de enskilda företagen och ökad delaktighet/motivation beskrivs som en av de viktigaste förutsättningarna för att få till stånd bestående och genomgripande beteendeförändringar. 16

18 Konferenser. Årliga konferenser, seminarier och workshops där projektets aktörer medverkar. Övriga tjänster. Exempelvis identifiera, stimulera och underlätta introduktion av verifierade system, teknik och metoder för effektivare energianvändning samt ta fram specifika energinyckeltal och metoder för att följa upp dessa. Här ingår också strategiska områden som är i behov av forskning, utveckling, initiering och genomförande av teknikupphandlingar avseende ny teknik. Projektet inkluderade 24 aktiviteter, vilka beskrivs i slutrapporten: Aktivitet 1 Etablera ett expertkluster energi Aktivetet 2 Bygga webb-databas för informationsspridning Aktivetet 3 Utveckla och testa analysverktyg/metoder och relevanta nyckeltal Aktivitet 4 Beskrivs ej Aktivitet 5 Utveckla förenklat energiledningssystem för små och medelstora företag Aktivitet 6 Initiera teknikupphandling Aktivetet 7 Studie kring laststyrning i grupper av elanvändare, såsom angränsande företag och samhälle Aktivitet 8 Initiera nya FoU-projekt inom energiområdet Aktivitet 9 Seminarier och workshops för aktörer inom klustret Aktivitet 10 Klustrets deltagande i energi- och klimatrådgivarnas årliga konferens Aktivitet 11 Initiera energiinriktade examensarbeten i företag Aktivitet 12 Utvärdera industrins intresse och förutsättningar för att teckna Long Term Agreements, LTA Aktivitet 13 Utveckla koncept för Energidiplom Aktivitet 14 Utveckla koncept för incitament/belöning för energieffektivisering på avdelning/individnivå Aktivitet 15 Utveckla material och genomföra utbildning inom livscykelkostnad, LCC 17

19 Aktivitet 16 Informationspaket, utbildningar, företagsbesök information Aktivitet 17 Referensgruppsmöten Aktivitet 18 Energikonferenser Aktivitet 19 Presentationer vid Energimyndighetens konferens Energiutblick Aktivitet 20 Artiklar, rapporter Aktivitet 21 Internationellt erfarenhetsutbyte Aktivitet 22 Presentationer för andra branscher Aktivitet 23 Rapporter (läges-, slut- och ekonomiska) Aktivitet 24 - Projektledning I beslutsunderlaget beskrivs också att företagen som medverkade i de mer praktiska aktiviteterna skulle följas upp kontinuerligt för att kunna specificera vilka effekter varje aktivitet gett. Personer och företag som deltagit i workshops och seminarier planerades få besvara enkäter för att tillfrågas om vilka energieffektiviseringsaktiviteter de redan genomfört, och vilka de planerade att genomföra. Besökare på webbplatsen planerades också få besvara en enkät där de tillfrågades om vilka energieffektiviseringsaktiveter de redan hade genomfört och vilka de planerade att genomföra. Företag som medverkade i framtagningen av nyckeltal eller andra aktiviteter såsom seminarier eller workshops registrerades. Energi- och klimatrådgivarna gjorde även uppskattningar av hur många företag som genomfört en viss aktivitet och de företag som fick konsultation registrerades. I samband med att projektet påbörjades utvecklades en kommunikationsplan. Ledorden som projektet arbetade efter var skapa, samla, sprida. Resultaten planerades att sprida på konferenser och seminarier. För den interna kommunikationen hölls telefonmöten regelbundet inom projektgruppen och tre till fyra fysiska träffar anordnades varje år. 7.3 Resultat Projektet har uppnått följande resultat: Den version av slutrapporten som fanns tillgänglig i samband med utvärderingen beskriver inte hur mycket företagens energianvändning har minskat. Slutrapporten håller dock på att omarbetas. I skrivande stund finns ingen kvantifierad effekt av vad projektets aktiviteter har inneburit i form av energieffektivisering. I intervjun 18

20 med projektledaren framkom det att man istället för att mäta effekten med hjälp av referensprojekt har använt den databas som tagits fram inom projektet. Utifrån dessa data bedöms 93 företag ha sparat MWh av MWh, vilket motsvarar 7 % av energianvändningen. Under rubriken mål i beslutsunderlaget beskrivs att en planerad aktivitet eller ett förväntat resultat är att bilda ett operativt nätverk för energieffektivisering, vilket sla samla in och distribuera information och kompetens via en databas. Detta beskrivs inte specifikt i slutrapporten men det framkommer att en databas har skapats och att ett nätverk bildats. En hemsida har också tagits fram för att samla och sprida energiinformation. Hemsidan innehåller en aktiv och fungerande nyckeldatabas där företag kan mata in egna energidata och få ut nyckeltal för företaget. Energidata från ca 240 företag finns inlagda i databasen och ett stort antal företag har informerats om ENIG-databasen via besök, seminarier, telefon och mail. Beslutsunderlaget skriver också att en planerad aktivitet och ett förväntat resultat är att nya verktyg för energianalyser ska utvecklas och testas i små- och medelstora företag. Testerna sker inom olika branscher och är geografiskt spridda över landets energikontor. Slutrapporten beskriver att ett PDF-baserat verktyg för energiledning har utvecklats, men att det behöver testas på flera företag innan det är helt färdigt att släppas som produkt. En planerad aktivitet var också att genomföra workshops/seminarier med projektets aktörer, om möjligt i samband med Energiutblick. Slutrapporten beskriver att två energikonferenser har genomförts under projekttiden med ett stort antal deltagare. Projektet har också deltagit i seminarier och träffar med andra aktörer. 7.4 Följdaktiviteter En ansökan om att fortsätta med ENIG-projektet håller i skrivande stund på att tas fram. ENIG-projektet har också lett till medverkan i andra projekt, som framförallt handlar om att ta fram nyckeltal inom industrin. 7.5 Utvärdering Under detta avsnitt utvärderas projektet med avseende på dess måluppfyllelse, resultat utöver målen, genomförande (inklusive projektens kommunikation med företag och andra aktörer och uppföljning/utvärdering) samt slutrapporternas utformning och innehåll. Måluppfyllelse I det här avsnittet diskuteras måluppfyllelse utifrån projektets uppsatta mål i jämförelse med projektets redogjorda resultat beskrivna ovan i avsnitt 6.1 och

Verksamhetsplan 2013. Energikontor Norra Småland

Verksamhetsplan 2013. Energikontor Norra Småland n Verksamhetsplan 2013 Energikontor Norra Småland Energikontorets verksamhetsplan är styrgruppens instrument för styrning av verksamheten. Styrgruppen fastslog Verksamhetsplan 2013 den 4 februari 2013.

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning. Processbeskrivning Rådgivning mot större kunder som företag, organisationer, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kräver både förberedelser och uppföljning. Det kan beskrivas som en process med flera

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda Energitillsyn 2011 Jönköpings län Miljösamverkan f Samarbetsprojekt för effektivare miljötillsyn i Jönköpings län Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag Många bäckar små Energimyndighetens arbete med små och medelstora företag Fakta om oss Energimålen för Sverige till 2020 är: minst 50 % förnybar energi minst 10 % förnybar energi i transportsektorn 20

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Kommunal energi- och klimatrådgivning i Strömstads kommun

Kommunal energi- och klimatrådgivning i Strömstads kommun MBN/-0044 Kommunal energi- och klimatrådgivning i Strömstads kommun VERKSAMHETSPLAN FÖR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Aktiviteter... 4 Telefonrådgivning... 4 Kvalitativa,

Läs mer

Energirådgivning för ett energieffektivare. Ett samarbete mellan 25 kommuner i Stockholmsregionen...

Energirådgivning för ett energieffektivare. Ett samarbete mellan 25 kommuner i Stockholmsregionen... Ett samarbete mellan 25 kommuner i Stockholmsregionen......om opartisk och kostnadsfri kommunal energirådgivning Energirådgivning för ett energieffektivare samhälle 1 25 kommuner Sigtuna Nykvarn Håbo Vallentuna

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: Rapporten avser perioden: 2012-04-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar* Ja Nej *Om ja, bifoga dessa till rapporten

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

2013-12-04 ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR

2013-12-04 ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR ENERGIUTMANINGEN FRÅN MÅL TILL MÄTBART RESULTAT JAN THORSSON FASTIGHETSÄGARNA GFR Fastighetsägarna är branschorganisationen för fastighetsföretag. Vi arbetar för bättre förutsättningar för landets fastighetsföretag.

Läs mer

Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning. 2014-11-25 Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne

Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning. 2014-11-25 Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning 2014-11-25 Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne Detta har hänt I Skåne har vi drivit projekten PROEFF I, PROEFF

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Energieffektivisering i landzbygdsbutiker!

Energieffektivisering i landzbygdsbutiker! 1 Till Länsstyrelsen Jämtlands län 831 86 Östersund Energieffektivisering i landzbygdsbutiker! Slutrapport 2 1. Inledning Föreliggande slutrapport avser projektet Energieffektivisering i landzbygdsbutiker

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5)

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Minnesanteckningar från uppstartsmöte 2013-09-25 Tid: 09:30-16:00 Deltag are, Swerea SWECAST. Anna Lundberg, Swerea SWECAST. Karin Wilson, Swerea IVF. Johan Klinteskog,

Läs mer

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Nominering - årets miljösatsning Med checklista Nominering - årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län Journalnummer:

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Anvisningar för ansökan

Anvisningar för ansökan Anvisningar för ansökan Detta dokument är avsett som stöd för dig som avser att lämna in en ansökan till programmet Järn- och stålindustrins energianvändning forskning och utveckling. Genom att lägga ner

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden

Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Mistra Urban Futures 2014-03-28 Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Lägesrapport för projekt med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Projekt nummer: 14-71-10574862 Tidigare

Läs mer

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Datum 2013-11-04 Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2013: Inom EBH-området (EBH = efterbehandling och avser arbete med förorenade områden) är det

Läs mer

Välkomna Till EN EFFEKT. Ett projekt för att energieffektivisera företag i Halland

Välkomna Till EN EFFEKT. Ett projekt för att energieffektivisera företag i Halland Välkomna Till EN EFFEKT Ett projekt för att energieffektivisera företag i Halland Program för dagen 09:00 Fika och mingel 09:20 Presentation av Region Halland och början av ett samverkansprojekt. 09:30

Läs mer

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet. AVTAL 2014-10-07 Dnr KSL/2014/0119-8

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet. AVTAL 2014-10-07 Dnr KSL/2014/0119-8 AVTAL 2014-10-07 Dnr KSL/2014/0119-8 Samarbetsavtal 2015-2017 för kommunal energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se M2015/2144/Ee Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Bakgrund

Läs mer

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet AVTAL 2014-08-28 Dnr 2014/ Samarbetsavtal 2015-2017 för kommunal energi- och klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län 1 Parter

Läs mer

Energieffektivisering i Svensk industri-

Energieffektivisering i Svensk industri- Energieffektivisering i Svensk industri- Vad gör Energimyndigheten? Energikonferens ENIG 2010-04-21 Mölndal Thomas Björkman Energimyndigheten Att prata om Stöd till: Forskning, affärsutveckling och företagens

Läs mer

Dalarna pilotlän för grön utveckling

Dalarna pilotlän för grön utveckling Dalarna pilotlän för grön utveckling Aktuellt just nu Kommunikation, information Behöver intensifieras. Info-folder. Upphandling info-material. Presskonferens vid öppnad nomineringsfuktion Dalapiloter.

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Slutrapport för projekt finansierat av anslag 2:4 Krisberedskap avseende 2012

Slutrapport för projekt finansierat av anslag 2:4 Krisberedskap avseende 2012 DR8W-K671-ML51 Slutrapport för projekt finansierat av anslag 2:4 Krisberedskap avseende 2012 Din myndighet kommer här att få lämna en slutrapport för de projekt som myndigheten har fått ersättning för

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Minnesanteckningar från konferensdagen Projekt Energieffektivisering, hur gör vi?

Minnesanteckningar från konferensdagen Projekt Energieffektivisering, hur gör vi? MINNESANTECKNINGAR 1(7) Minnesanteckningar från konferensdagen Projekt Energieffektivisering, hur gör vi? Plats: Länsstyrelsen i Malmö Tid/datum: kl 9-16, den 25 november 2014 Konferensen anordnades av

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Hållbar utveckling Väst Västra Götalands regionala energikontor Joakim Achim Friedrich 031 3891483 joakim.friedrich@hallbarutvecklingvast.se Vad är en

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi Bilaga 1 - tio i topp lista över åtgärder för kommunen som organisation och som geografi Energi- och klimatstrategi 2011-2020 Ansvarig för åtgärder markeras i fet stil (ev. övrig medverkande sätts inom

Läs mer

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn Ansökningsblankett för Social investeringsfond. Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, 291 89 Kristianstad. Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF format till

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård Energi i tillsynen - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011 Jimmi Hård 2012-02-28 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. METOD...3 4. REDOVISNING AV ENERGIKARTLÄGGNING OCH ENERGIPLAN...4

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

SLUTRAPPORT HÅLLBARA STÄDER I NORDEN Boverkets projekt nr 1413-1075/2012

SLUTRAPPORT HÅLLBARA STÄDER I NORDEN Boverkets projekt nr 1413-1075/2012 1 av 10 SLUTRAPPORT HÅLLBARA STÄDER I NORDEN Boverkets projekt nr 1413-1075/2012 Innehåll Inledning 2 Villkor för stöd och hur dessa har följts 2 Hur förhåller sig resultaten till syftena med stödet? 2

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Ett hållbart energisystem. Energimyndigheten

Ett hållbart energisystem. Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Energimyndigheten Energimyndighetens verksamhet Vision: Ett hållbart energisystem Analys Teknik Främjande Tillväxt Information och kommunikation Lokal, regional, nationell och

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 SIGRAD SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING FÖR ENINGE NS UPP DRAG SIGRAD, Svenska föreningen för grafisk databehandling, grundades redan 1976. Föreningens

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Bergkvara 2014-12-03 Ort och datum Pär Ahlgren Projektledare Innehållsförteckning 1 Bakgrund till projektet 3 1.1 Projektets

Läs mer

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA 2014-04-09 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-04-09 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1 PROJEKTINTERN KOMMUNIKATION 3 2.2 KOMMUNIKATION

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad dm 4&Z- Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: Dnr 462-2727/2005 Projektets nummer och namn: Nr B107 Utredning avseende utbyte av direktverkande

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SIGRAD SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING FÖR E NI NG E NS UP PDR A G SIGRAD, Svenska föreningen för grafisk databehandling, grundades redan 1976. Föreningens

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Tips och information om energifrågor i tillsynen hos företag

Tips och information om energifrågor i tillsynen hos företag 2010-10-19 Version 3 Tips och information om energifrågor i tillsynen hos företag Levande dokument: Det här är information och tips för miljökontorens tillsyn av energifrågor vid miljöfarliga verksamheter

Läs mer