Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Senegal 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Senegal 2005"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Senegal Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Senegal uppvisar en relativt positiv bild gällande mänskliga rättigheter (MR). Problem finns med långa väntetider i häkten, barnarbete samt diskriminering och våld mot kvinnor. De demokratiska institutionerna är relativt välutvecklade även om brister fortfarande finns. Korruptionen är omfattande och straffrihet ofta förekommande bland statsanställda. Dödstraffet avskaffades formellt i december Den utbredda fattigdomen utgör ett hinder för utveckling. Senegal präglas av stora klyftor mellan en liten välsituerad elit och det stora flertalet som har dålig tillgång till hälsovård och utbildning. En tredjedel av befolkningen lever i fattigdom och sett ur ett tioårsperspektiv går utvecklingen mot ett jämlikare samhälle mycket långsamt. Ett fredsavtal undertecknades i december 2004 för Casamance-regionen i södra Senegal, mellan Senegals regering och Mouvement des Forces Démocratiques de la Casamance, MFDC. MFDC-rebellerna har eftersträvat självständighet sedan Fredsprocessen är dock långt ifrån avslutad och avtalet omfattade inte alla stridande parter. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter Senegal har ratificerat de centrala konventionerna om de mänskliga rättigheterna. Rapporteringen till respektive konventionskommitté görs med kraftig eftersläpning. Senegal har tillträtt flyktingkonventionen samt ratificerat den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter. 3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Respekt för liv och kroppslig integritet är garanterad i konstitutionen. Det finns en politisk vilja att bekämpa övergrepp som tortyr och bristande respekt för kroppslig integritet med upplysning, utbildning och repressiva åtgärder. Förbättringarna går dock långsamt.

2 2 De överfyllda fängelserna karaktäriseras av dåliga hygienförhållanden och brist på mat. Intagna separeras dock normalt efter kön, ålder och brottets art. Nationella och internationella MR-organisationer bedriver verksamhet för att förbättra situationen i fängelserna. I Casamance fortsatte MFDC-rebeller att utsätta kvinnor för sexuella övergrepp. Amnesty International kritiserar regeringen för att inte ta sitt ansvar för att utreda sexuella övergrepp som begåtts av såväl rebellstyrkor som nationella säkerhetsstyrkor under tidigare år samt de fall av försvunna män som drabbat männens familjer hårt. Vid slutet av 2004 öppnades ett kontor i regionen för att kunna ta emot anmälningar om sexuellt våld mot kvinnor. 4. Dödsstraff Som tionde stat i Afrika (fjärde i Västafrika) avskaffade Senegal dödstraffet i december Inget dödsstraff har verkställts sedan Rättssäkerhet Kvinnors och barns rättssäkerhet är generellt sett sämre än männens, i synnerhet på landsbygden. Traditioner och sedvänjor, dålig utbildning och fattigdom utgör de viktigaste orsakerna och det är svårt att peka på några tydliga framsteg, trots att myndigheterna utlovar förbättringar. Senegal gör anspråk på att vara en rättsstat alltsedan självständigheten 1960 och rättssystemet vilar på franska grundvalar. I enlighet med konstitutionen är domstolsväsendet fristående från den exekutiva makten. Rättsväsendet präglas emellertid av bristande resurser och låga löner varför domstolarna förblir sårbara för påverkan från närstående och av politiska överväganden. Under året har domare förflyttats vilket tros ha varit politiskt motiverat. Politiska ambitioner finns att successivt komma till rätta med ofullkomligheter i lagstiftningen och svagheter i rättssystemet. Rättssäkerhetsfrågor är föremål för debatt i såväl politiska fora som media. Media har lyft fram de alltför långa häktningstiderna, lång väntan på domstolsbehandling eller att en anklagad nekats offentlig försvarsadvokat i avsaknad av egna medel. Genomsnittstiden från åtal till rättegång är två år. Förre premiärministern Idrissa Seck ( ) åtalades i juli för hot mot rikets säkerhet (endangering national security) och sitter sedan dess häktad med stränga begränsningar i rörlighet och möjligheter till besök. Seck är partikollega till sittande president Wade och anses vara dennes huvudrival inför presidentvalen 2007.

3 3 Rättssäkerheten är fortsatt utsatt för påfrestningar i Casamance. Ett antal personer sitter fängslade utan rättegångsförfarande. Inga Casamancebor har fängslats för misstänkt inblandning i MFDC. 6. Personlig frihet Olaga eller godtyckliga frihetsberövanden har tidigare förekommit i Casamance men har på senare tid minskat betydligt. Olaga husrannsakningar, som tidigare gjordes i Casamance, förekommer inte längre. Reserestriktioner förekommer normalt inte. Vid arméns kampanjer mot MFDC-rebellerna, senast i juni 2004, har hela eller delar av Casamance isolerats från resten av Senegal. 7. Straffrihet Regeringen säger sig bekämpa straffrihet och en del utredningar om brott mot mänskliga rättigheter har lett till fällande dom. Straffrihet förekommer ofta inom polis och gendarmeri. Ingen av de personer ur säkerhetsstyrkorna som begått brott mot de mänskliga rättigheterna har åtalats. Fristående utredningar om anmälda övergrepp eller korruption kommer sällan till stånd. Internutredningar fullföljs ofta inte. Detta har även gällt händelser som varit uppmärksammade i media och av internationella enskilda organisationer. Senegal har ratificerat Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, men trots detta, ingått ett avtal om immunitet för amerikanska medborgare i juli Yttrande- och mediafrihet Senegal kännetecknas av en mogen och väl förankrad yttrande- och mediafrihet. Tidnings- och radiostationsfloran är rik. TV:n är statsägd och privatiseringsplanerna verkar ha stannat av. I all media utom i TV är det möjligt att kritisera regeringen. Dock kännetecknades 2003 av ovanligt stora spänningar. En fransk journalist utvisades och fem andra blev attackerade fysiskt. Under 2004 förekom inga rapporter om våld men chefredaktören för en av landets största tidningar satt fängslad under två veckor anklagad för att ha hotat den allmänna säkerheten. En privat radiokanal stängdes under ett dygn och hela redaktionen greps av polis efter att ha sänt en intervju med en ledare för MDFC-gerillan. Anklagelserna gällde att den nationella säkerheten riskerades. Händelsen debatterades kraftfullt i medierna. Respekten för församlingsfriheten har under senare år avsevärt förbättrats och likaså rätten till demonstrationer. Trots detta sköts en demonstrant ihjäl under 2004 och fallet är under utredning.

4 9. De politiska institutionerna Senegal har alltsedan självständigheten 1960 varit en republik med stark presidentmakt. Det råder politisk pluralism med flerpartisystem och idag finns 89 registrerade partier. Oppositionen spelar en aktiv roll i samhällsdebatten och är representerade i parlamentet. Kvinnor utnämns allt oftare till höga positioner inom politiken och i regeringen är sex av 36 ministrar kvinnor och i parlamentet är 19 procent av ledamöterna kvinnor. De senaste årens utveckling visar på relativt hög mognadsgrad i demokratiskt hänseende och på att politiska och administrativa strukturer konsoliderats. Ett demokratiskt bakslag noteras genom president Wades förslag om att skjuta fram parlamentsvalen 2006 till samma tidpunkt som presidentvalet 2007, utan beslut i parlamentet. Förslaget har väckt stor debatt i medierna och kritiserats av medborgarrättsorganisationer. Det tidigare valövervakningsorganet som sorterade under inrikesministeriet och som endast sammankallades inför ett val, har ersatts av en permanent institution, den Nationella och autonoma valkommissionen, CENA. Nationalförsamlingen har beslutat om en fullständig uppdatering av landets vallängder. Samtidigt införs nationella id-kort som enda giltig form av registrering till valen Ett mobiliseringsarbete genomförs av myndigheterna i samarbete med MR-organisationer för att öka allmänhetens kunskap om det nya systemet. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Lagen reglerar maximal arbetstid, åtminstone för arbete inom den formella sektorn och stadfäster en minimilön per månad. Minimilönen är dock för lågt satt för att räcka till försörjningen av en familj. Lönen för arbete inom hushållssektorn ligger långt under minimilön. Senegal har ratificerat alla åtta centrala ILO-konventioner om mänskliga rättigheter. Miljöförordningar finns för arbetsplatser men inte tillräckligt lagligt skydd för den enskilde arbetstagaren. Arbetslagstiftningen når enbart den formella sektorn vilken omfattar mindre än hälften av den arbetsföra befolkningen. Arbetslösheten är hög, särskilt bland ungdomar. Det råder full frihet att bli medlem i fackföreningar. Vissa fackföreningar har starka förhandlingspositioner och lagstiftningen mot diskriminering av arbetstagare är kraftfull. 11. Rätten till bästa uppnåelig hälsa Hälso- och sjukvård håller fortsättningsvis en låg standard. Ur 2004 års statsbudget avsattes 4 procent till hälsovård vilket understiger den av WHO rekommenderade nivån på 9 procent. Ansträngningar på det preventiva 4

5 området börjar dock ge positiva resultat. Senegal har lyckats hejda spridningen av hiv/aids med verkningsfull information och åtgärder i mödra- och barnavården. På grund av det starka tabut gentemot homosexuella kan dock Senegals totala antal insjuknade antas vara större. Vaccinationskampanjer förändrar successivt mönstret på folksjukdomarna men under senare år har vaccinationsskyddet för barn försämrats. En intensiv kampanj för malariabekämpning och mot polio har givit resultat. Landet drabbades av en koleraepidemi i december 2004 som förstärktes av extrema regn i Dakar under hösten Rätten till utbildning Huvudstaden Dakar erbjuder högre utbildning av mycket god kvalitet vilket har en stor dragningskraft på kontinentens studenter. Dakar är också ett afrikanskt centrum för forskning inom bland annat medicin och samhällsvetenskap. Klyftan mellan högre utbildning och grundutbildning är djup och enbart 47 procent av männen respektive 28 procent av kvinnorna kan läsa. Antalet barn som skrivits in i skolan har ökat till 82,5 procent ( ,9 procent). Avhoppen är tyvärr stora och 2003 gick 51 procent av pojkarna i skolan respektive 44 procent av flickorna. Bara 15 procent av flickorna går på gymnasiet. Ur statsbudgeten 2004 avsattes 19 procent till utbildning. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Senegal ligger på 157:e plats i UNDP:s Human Development Index. Levnadsstandarden är låg och ojämnt fördelad mellan städer och landsbygd, mellan regioner i landet och mellan män och kvinnor. Fattigdomen är i växande och omfattar en tredjedel av befolkningen. Den dominerande delen av de fattiga är kvinnor på landsbygden. OLIKA GRUPPERS SITUATIONER 14. Kvinnans ställning Kvinnan är utsatt för diskriminering inom i princip alla sektorer av det senegalesiska samhället. Vissa inbrytningar görs i den moderna sektorn vilket uppmuntras av statsmakterna, men bara 20 procent har ett lönat arbete. Eftersom mannen ses som familjförsörjaren utsätts kvinnor för hårdare beskattning än män. Traditionella värderingar och sedvänjor förhindrar verklig utveckling av kvinnors rättigheter. Kvinnor har inte samma rätt till arv och ägande som män och nära hälften av alla kvinnor lever i polygama förhållanden. Polygami är vanligt förekommande på landsbygden men även i utbildade hem i städerna. Sedvänjan innebär ett svårt förtryck av kvinnor och 5

6 6 ger ofta upphov till våldsamheter på grund av stora spänningar mellan familjemedlemmarna. Könsstympning är förbjudet och förekommer inte inom den största etniska gruppen i Senegal. Trots förbudet utsätts runt 20 procent av landets flickor för könsstympning. Myndigheterna bekämpar könsstympning bl.a. genom utbildningssatsningar och under året har föräldrar till 11 flickor dömts för könsstympning. Företeelsen är på kraftig tillbakagång i takt med generationsskiften. Våld mot kvinnor är förbjudet men vanligt förekommande och prioriteras inte av polisen. Våldtäkt är förbjudet men inte om övergreppet begås inom äktenskapet. Situationen kompliceras ytterligare av det faktum att våld mot kvinnor sällan anmäls eftersom det anses påverka familjens anseende negativt. Kvinnorättsorganisationer har riktat kritik mot den höga bevisbördan som krävs av kvinnor som utsatts för våld i hemmet eller för sexuella trakasserier, eftersom det leder till ett färre antal domar. Kvinnorättsorganisationers och andra MR-gruppers envisa arbete för att försvara kvinnors rättigheter har resulterat i att våld mot kvinnor står på den politiska agendan och att upplysningskampanjer liksom repressiva åtgärder och sanktioner har fått större plats i media. Människohandel är ett problem då Senegal såväl fungerar som källa för, transitplats samt mottagarland för handel med kvinnor och barn för sexuellt utnyttjande. Dessutom saknas lagrum som förbjuder sådan handel. Abort är förbjudet och mödradödligheten är 690 per Barnets rättigheter I ett land där kvinnor utgör 70 procent av de fattiga drabbas barnen hårt och i Senegal består nära halva befolkningen av barn. Eftersom månggifte är vanligt, såväl i städerna som på landsbygden, delar många barn på en pappa och dennes möjlighet till försörjning. En tredjedel av barnen under 14 år arbetar för att bidra till ekonomin, ofta under svåra förhållanden och med mycket dålig lön, även om man inom den formella sektorn respekterar ILO:s bestämmelser. Utebliven skolgång, uträttande av småtjänster och tiggeri är verklighet för många barn, såväl i städer som på landsbygden. Fattiga föräldrar på landsbygden skickar sina barn till koranskolor i städerna där de, som en del i utbildningen, förs in i ofrivilligt tiggande och riskerar att utsättas för såväl polisvåld som andra övergrepp. Vart annat barn som föds på landsbygden registreras inte och arrangerade giftermål för barn är fortfarande mycket vanligt. Barnaga förekommer och ett

7 stort antal flickor utsätts för könsstympning. Många byar har under de senaste åren valt att överge denna sedvänja. Medvetenheten om barnets rättigheter är liten men ökar sakta vilket bl.a. avspeglar sig i en ökad exponering i medierna. Även myndigheterna har satt barns rättigheter på agendan och samarbetar med MR-organisationer inom flertalet områden. Utvecklingen av skolväsendet går långsamt framåt och antalet inskrivna skolbarn ökar, i synnerhet försöker man få flickor att börja och att stanna kvar i skolan. Men livsmedelsförsörjningen till barn har försämrats och likaså vaccinationsskyddet. Människohandel med såväl flickor som pojkar förekommer och är ett växande problem som myndigheterna har svårt att hantera, men ett statligt finansierat center för barn som utsatts för människohandel har öppnats. En bilateral överenskommelse med Mali om samarbete mot handel med barn ingicks Det finns sedan i maj ett lagförslag i parlamentet mot all form av människohandel som ännu inte trätt i kraft. En förbättring inom det juridiska området har varit att införa offrets ålder som en försvårande faktor vilket ger ett ökat skydd för barn t.ex. i fall av sexuella övergrepp. Många barn har drabbats hårt av konflikten i Casamance och hundratals barn har fallit offer för landminor. Myndigheterna saknar tillräckliga resurser för att ge dem tillräckligt stöd. 16. Olika befolkningsgruppers situation De många olika etniska grupperna har med tiden blandats upp alltmer och de etniska motsättningar som tidigare präglat Casamance-regionen har klingat av och få stridigheter har rapporterats. Religionsfrihet råder. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Homosexualitet är förbjudet enligt lag och är starkt tabubelagt. Misshandel och trakasserier av homosexuella förekommer men anmäls inte. Med anledning av det sociala trycket lever homosexuella i heterosexuella förhållanden vilket ökar risken för smittspridning av hiv. Homosexuella och transsexuella har börjat organisera sig och under våren 2005 har en studie under Ministeriet för hälsa inletts där nära 500 homosexuella män ingår. Homosexuella män har därmed utpekats som riskgrupp i likhet med andra sårbara grupper med rätt till stöd och sjukvård. Andelen hiv-smittade i gruppen beräknas uppgå till 21,5 procent. I befolkningen som helhet är prevalensen lägre än en procent. 7

8 8 18. Flyktingars rättigheter Senegal har sedan 1968 en heltäckande flykting- och migrationspolitik, som bygger på internationella konventioner och andra överenskommelser samt lagstiftning och rättstillämpning i samklang med det internationella samfundets förespråkade normer. Senegal har en struktur för den juridiska prövningen samt mottagningen av flyktingar och immigranter. Strukturen byggdes upp under 60- och 70-talen, då Senegal tog emot ett stort antal flyktingar från bland annat de dåvarande portugisiska kolonierna och Guinea, Mauretanien med flera. Strukturen är uppbyggd kring en Commission Nationale de l éligibilité. Ordföranden i kommissionen är Riksåklagaren, ledamöter kommer från justitie-, inrikes- och utrikesministerierna. UNHCR är observatör med yttranderätt och har en informerande och rådgivande roll. Senegals flyktingmottagande roll har på sistone minskat till följd av utvecklingen i regionen. MR-organisationer har kritiserat myndigheternas saktfärdiga hantering av identifikationshandlingar till flyktingar som kan dröja upp till två år. Uppskattningsvis finns mauretanska flyktingar i landet. Den 22 år gamla konflikten i Casamance har drivit tiotusentals människor på flykt inom landet och till grannländerna. Tack vare fredsavtal och säkrare levnadsförhållanden har flyktingar börjat återvända och staten stödjer återuppbyggnaden av deras hem. 19. Funktionshindrades situation Människor med funktionshinder är en svårt utsatt grupp som i princip saknar socialt skyddsnät. De är utestängda från de flesta yrken på grund av fysiska hinder, brist på utrustning och utbildningsmöjligheter och hänvisas till familjens förmåga och insatser av enskilda organisationer. Statsmakternas ansvar finns reglerat; bland annat är mandatet väl definierat för ministern för social utveckling och nationell solidaritet. Myndigheterna har öppnat skolor för barn med funktionshinder och erbjuder även stipendier för yrkesstudier men området är lågt prioriterat och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har rekommenderat Senegal att genom lagstiftning och konkreta åtgärder ge funktionshindrade bättre levnadsvillkor. Polis har tvångsförflyttat tiggare med funktionshinder i enlighet med lagen om förbud av tiggeri medan andra tiggargrupper inte drabbades.

9 9 ÖVRIGT 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Oberoende MR-organisationer tillåts och uppmuntras att verka i landet. Dialogen med regeringen underlättas av att många senegaleser är engagerade i internationella MR-organ. I den nationella kommittén för mänskliga rättigheter ingår såväl statstjänstemän, medborgarrättsorganisationer och oberoende MRorganisationer. Kommittén kan ta självständiga initiativ till utredning av missförhållanden. MR-organisationerna spelar fortsatt en mycket viktig roll i Casamance, även efter fredsavtalet, för att försvara medborgarnas rättigheter och vara delaktiga i den fortsatta fredsprocessen. Samarbetet mellan inhemska och internationella MR-organisationer och senegalesiska myndigheter fungerar ganska väl. Dialogen med senegalesiska myndigheter upprätthålls inte minst med hjälp av den beredvillighet som finns bland enskilda organisationer att medverka vid finansiering av åtgärder som innebär förbättringar på MR-området. 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter Flera FN-organ bedriver verksamhet i landet. ILO är verksamma för att skydda barnets rättigheter på arbetsplatser. ONDH är ett väl etablerat nationellt organ samt RADDHO, en internationell MR-organisation med fokus på Senegal och Västafrika. Sverige stödjer den senare som arbetar mycket pro-aktivt med svåra och politiskt känsliga frågor. Tostan, som också erhåller svenskt stöd, är en enskild organisation som genom utbildning och upplysningsverksamhet fått stora delar av landet att upphöra med kvinnlig könsstympning, och tvångsäktenskap samt ändra attityder mot våld mot kvinnor.

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna President Paul Biya har dominerat den politiska scenen i Kamerun sedan han övertog presidentposten

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Tchad 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Tchad 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Tchad 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Tchad är ett av världens fattigaste länder. Landets historia har sedan självständigheten

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Namibia 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Namibia 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Namibia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Den namibiska konstitutionen från 1990, det år då landet blev självständigt, lägger grunden

Läs mer

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Costa Rica 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Costa Rica är i ett regionalt sammanhang

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004 1) Sammanfattning Hongkong är ett rättssamhälle med stor yttrandefrihet men med begränsat folkligt inflytande. Den viktigaste politiska frågan

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Myndigheter förnekar tvångsvräkningar I Kambodja tvångsvräker myndigheterna fattiga människor i utvecklingens namn. På senare år har antalet markkonflikter,

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Island 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för mänskliga rättigheter i Island är generellt gott. Mänskliga rättigheter (MR)

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 INLEDNING Olof Palmes Internationella Center ( Palmecentret ) är arbetarrörelsens organisation

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Jämställt jamstallt.se

Jämställt jamstallt.se Jämställdhetspussel Hur gör vi? Klipp ut alla lappar med händelser och blanda dem väl. Uppdraget är sen att lägga in lapparna under rätt årtionden. Under varje årtionde står det hur många lappar som ska

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer UPPFÖRANDEKOD Dokument nr Översättning av MSS-100-11000-APO-00102 3 2 1 0 2011-06-01 Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer Rev. Datum Beskrivning Handl Granskad Godkänd 2(5) Översättning INNEHÅLL ÖVERSÄTTNING...

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

KFOs lilla lathund. Om sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund. Om sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund Om sekretess och tystnadsplikt Regler om sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom området personlig assistans i enskild regi.

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer