Verksamhetsplanens syfte är att beskriva:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplanens syfte är att beskriva:"

Transkript

1

2

3

4

5 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan och budget för år 2015 HSN Bifogade förslag till verksamhetsplan har sin utgångspunkt i av landstingsfullmäktige beslutade Strategisk plan med treårsbudget och Strategisk inriktning och finansplan vilket bland annat innebär att vision samt strategiska mål är fastställda av fullmäktige. Framgångsfaktorerna är identifierade utvecklingsområden för att täcka det styrningsbehov som nämnden har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde. Verksamhetsplanens syfte är att beskriva: - Nämndens ansvarsområde. - Framgångsfaktorer (utvecklingsområden). - Utvalda områden för behovsanalys. - Beredningarnas uppdrag. - Planering och uppföljning under året. - Budget Det avsnitt som avser behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag har nämnden ställt sig bakom i tidigare beslut, oktober Yrkanden Ordföranden föreslår nämnden besluta om en ändring av en mening i verksamhetsplanen sidan 17, under rubriken patientfokuserad hälsooch sjukvård, sista raden i 4:e stycket till följande lydelse; Detta kan bidra till ökad medicinsk kvalitet och patientsäkerhet, tryggare och mer nöjda patienter, effektivare vård med lägre vårdkonsumtion på vårdcentraler, sjukhusens öppenvårdsmottagningar, akutmottagningar och slutenvård. Fredrik Sjöstrand (Moderaterna) och Stefan Redéen (Kristdemokraterna) yrkar bifall till liggande förslag. Ordföranden finner att det finns ett förslag till beslut inklusive ändringsförslaget enligt ovan. Därefter ställer ordföranden ledningsstabens förslag inklusive ändringsförslaget enligt ovan under prövning och finner att förslaget bifalls. Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTAR tillstyrka regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige a t t fastställa hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan och

6 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist budget för år Protokollsanteckningar Fredrik Sjöstrand, Eva Cox, Ulla Ordell, Jörgen Olofsson (Moderaterna), Stefan Redéen och Lena Käcker Johansson (Kristdemokraterna) lämnar följande protokollsanteckning efter nämndens godkännande; Vi moderater och kristdemokrater har i vårt förslag till Strategisk inriktning och finansplan för , som tyvärr inte vann gehör på landstingsfullmäktige, angivit egna förslag till uppdrag till styrelsen och nämnderna vilka skulle ha inarbetats i styrelsen och nämndernas verksamhetsplaner. Vi anser att dessa uppdrag är viktiga att genomföra för att Östergötland ska vara en region att växa i, för både människor och för företag, där fler kan utvecklas och förverkliga sina drömmar. En region som också är med och skapar en hållbar miljö för natur och människor. Det är på så sätt vi skapar mer resurser till vår gemensamma välfärd och därmed stärker utvecklingen av en hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet, god kvalitet och stor delaktighet. Inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsområde vill vi särskilt poängtera vikten av att öka valfriheten för patienterna genom att tillämpa lagen om valfrihet (LOV) inom flera områden. Rent konkret anser vi att LOV bör införas inom öppenvårdspsykiatrin för vuxna, barn- och ungdomspsykiatrin och mödrahälsovården från och med den 1 januari 2016 i samband med att nuvarande avtal med alternativa utförare inom dessa områden går ut. Vi anser även att förutsättningarna för att införa vårdval inom fler områden, som t ex hud- och ögonsjukvården, bör utredas av nämnden. Vi anser också att det är viktigt för östgötarnas tillgänglighet till vården att det finns tydliga drivkrafter för verksamheten, t ex genom att en regional tillgänglighetssatsning inrättas med den nationella kömiljarden som modell. Incitament för kvällsöppna vårdcentraler bör skapas i regelboken för vårdval i primärvården. Vidare bör förutsättningarna för att inrätta äldremottagningar för att hålla samman vården för de mest sjuka äldre utredas av nämnden samt en barnsmärtenhet vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping införas. Vi anser även nämnden bör starta en utvecklingsdialog med kommunerna för att minska antalet medicinskt färdigbehandlade patienter både inom både somatik och psykiatri, öppna upp för möjligheterna till gemensam biståndsbedömning i hemmet samt öka samverkan mel-

7 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist lan specialistvård och kommunernas hemsjukvård. Sverigedemokraterna lämnar följande protokollsanteckning efter nämndens godkännande; Under föregående fullmäktige röstade Sverigedemokraterna på det förslag till Strategisk inriktning och finansplan för perioden , som tagits fram av Moderaterna och Kristdemokraterna. Det förslaget skulle inneburit att samtliga nämnder skulle haft en verksamhetsplan som fokuserar på ett landsting där vården håller hög kvalitet, ett landsting där företagen får möjlighet att etablera sig och utvecklas. Men även vikten av ett rikt kulturliv och därför vill vi arbeta för att stärka miljön genom ett innovativt tänkande med fokus på hållbarhet, som i sin tur ska genomsyra berörda insatser och verksamheter i landstinget. För oss är detta viktiga aspekter, vilket innebär en växande region med mer resurser till vår gemensamma välfärd och bättre hälsa för våra invånare. Vi anser att liggande förslag grundas på ekonomiska felprioriteringar och menar att invånarnas skattemedel alltid ska förvaltas ansvarsfullt. Vi vill likaså betona att vi tar starkt avstånd från förslaget om fri vård till asylsökande och personer som vistas i Sverige illegalt så kallade papperslösa. Vi ser mycket allvarligt på att man ger obehöriga personer, som befinner sig i Sverige illegalt, privilegiet att utnyttja svensk vårdrelaterad välfärd till fullo här i Östergötland. Beslutet om fri vård till asylsökande och papperslösa riskerar att påverka länets invånare, i form av en försämrad vårdkvalitet och utökade vårdköer. Man har heller inte kunnat redovisa några beräkningar kring de förväntade kostnaderna och inte heller någon prognos av hur många asylsökande och papperslösa som kommer att utnyttja vårdutbudet i vårt län framöver. Asyltrycket har under flera års tid stigit och man ser ingen minskning framöver utan den kommer med all sannolikhet att stiga, vilket kan komma att resultera i en försämrad sjukvård för länets invånare med längre köer och den utveckling vi eftersträvar kommer därför inte att nås. Vid protokollet

8 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist Christina Blomqvist Sekreterare Justerat Christoffer Bernsköld Ordförande Fredrik Sjöstrand Justerare Rätt utdraget intygas Christina Blomqvist

9

10 Förslag RS Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan strategiska mål framgångsfaktorer - - budget -

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision och uppdrag... 3 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik... 4 Perspektivet - MEDBORGARE Perspektivet - PROCESS Perspektivet - EKONOMI Planering och uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget Bilaga 1: Den regionövergripande styrningen Bilaga 2: Styrkortskarta Bilaga 3: Resultaträkning, kassaflödesanalys, investeringsredovisning och balansräkning

12 VISION OCH UPPDRAG Region Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Visionen kommer att omarbetas under 2015 med hänsyn till genomförd regionbildning. Region Östergötland ansvarar för att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård 1, inklusive tandvård för barn och äldre. Region Östergötland har också ett samordningsansvar för det regionala utvecklingsarbetet i länet. Där ingår bland annat ansvar för kollektivtrafiken och olika kulturverksamheter. Vidare ingår frågor som utveckling av näringsliv, infrastrukturplanering samt samhällsplanering och miljö- och klimatfrågor i Östergötland. Regionens uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård

13 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS UPPDRAG OCH STYRNINGSLOGIK Uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden och dess förtroendemannastöd 2015 För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor till hälso- och sjukvårdsnämnden har sex beredningar och ett utskott inrättats under nämnden; beredningen för behovsstyrning, fem beredningar för brukardialog samt ett utskott för uppföljning. Dessutom har HSN och RS en gemensam beredning för primärvård och annan nära vård. Nedan beskrivs nämndens, beredningarnas och utskottets uppdrag enligt reglementet. HSN har därutöver preciserat beredningarnas/utskottets uppdrag och vilka frågor som man vill att de ska fördjupa sig i. Beredningen för behovsstyrning, beredningen för primärvård och annan nära vård och utskottet för uppföljning, ska utifrån sina uppdrag göra en arbetsplanering för sitt arbete, vilken ska godkännas av nämnden. Arbetsplaneringen för beredningen för primärvård och annan nära vård tas fram i samarbete med RS. Under året ska resultatet av arbetet i beredningar och utskott rapporteras till nämnden. HSN:s beredningar och utskott ska ha ett nära samarbete vilket ibland kan vara uttalat genom att HSN gett konkreta uppdrag. Samarbetet ska givetvis också ske naturligt i situationer när en beredning bedömer det som angeläget att förmedla kunskap till annan beredning eller omvänt; behöver inhämta kunskap för att få en bredare belysning av någon aspekt som hanteras av annan beredning. Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN har ett ansvar för att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård och stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta innebär att nämnden, i ett tydligt medborgarperspektiv och inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige fastställer, ska verka för en god hälsa hos befolkningen och att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån medborgarens behov. HSN ska säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet vilket inkluderar att inhämta kunskap om såväl befolkningens behov, önskemål och synpunkter, som om de möjligheter som hälso- och sjukvårdens utförare erbjuder HSN ska prioritera mellan olika behov och genom överenskommelser och avtal med utförare ange finansiering och innehåll för den verksamhet som ska genomföras. HSN leder och samordnar regionens insatser inom de samordningsförbund som inrättats tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och berörda kommuner. HSN ansvarar för att samverkan och samråd vid behov sker med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. HSN arbetar med de internationella frågor som rör nämndens sakområde. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Presidiet har uppgiften att planera och förbereda HSN:s arbete samt bereda nämndens verksamhetsplan. Presidiet ska, med fokus på nämndens uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid de gemensamma - 4 -

14 kunskapssammanträdena för regionstyrelse och nämnd. Presidiet ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. Är regionens representant i Samrådet för vård och omsorg - och har ett ansvar för att planera dessa samråd. (Se avsnitt Samverkan och samråd). Ska ha kontakt med regionens styrelserepresentanter i samordningsförbunden för kunskapsutveckling och dialog. Ska leda arbetet med att utveckla relationerna med berörda ideella organisationer genom att utveckla former och förutsättningar för föreningsanslag. Ska leda regionens insatser inom ANDT 2 -rådet tillsammans med länsstyrelsen, polisen, och kommunerna. Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning Beredningen har som uppgift att utgöra forum för diskussion av långsiktiga och strategiska frågor inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Beredningen för primärvård och annan nära vård Beredningen, som är gemensam med regionstyrelsen, har uppdraget att arbeta med frågor om primärvårdens/den nära vårdens utveckling och kvalitetssäkring. Ur HSN:s perspektiv handlar det i första hand om att i primärvården identifiera systemhinder och utvecklingsbehov ur ett brukarperspektiv. Utgångspunkten för beredningens arbete är att vården ska utformas på ett sådant sätt att det underlättar för patienter och medborgare att planera sin vardag. Öppettider och administrativa lösningar inom den nära vården ska anpassas efter de listade patienternas behov och önskemål. Utvecklingen och implementeringen av e-tjänster ska skapa nytta och mervärde för patienten och vara en del av ett effektiviseringsarbete. Tillgängligheten och organiseringen av vårdcentralernas 1-läkarmottagningar i landsbygd är ett annat område som behöver uppmärksammas. Ett särskilt bevakningsområde är att följa och bevaka pågående utvecklingsarbete avseende primärvården och beakta områden som ledning och styrning, bemanning och rekrytering, tillgänglighet, bemötande och forskningsklimat. Beredningen för behovsstyrning Beredningen har i uppdrag att kontinuerligt utveckla verktyg för att hälso- och sjukvården bättre ska kunna svara upp mot befolkningens behov. Behovsanalyserna behöver kompletteras för att HSN ska kunna se och agera utifrån en mer heltäckande behovsbild. Beredningen har också i uppdrag att delta i arbetet med att utveckla resursfördelningen till hälso- och sjukvården så att den också inbegriper omfördelningar, ransonering och prioritering. Beredningen får i uppdrag att i samverkan med Prioriteringscentrum ta ansvaret för den inledande fasen som innebär att ta fram en plan och en metodik för ändamålet. Beredningen ges i uppdrag att bereda de delar i den befintliga behovsstyrningen som leder fram till att en överenskommelse eller ett avtal sluts med en vårdverksamhet, det vill säga behovsanalyser, uppdrag och resursfördelning. Beredningen är även styrgrupp för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog 2 Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak - 5 -

15 Beredningarna för brukardialog De fem beredningarna har uppgiften att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper om brukarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt inslag i behovsstyrningen där brukarnas upplevelser av hur huvudmännen samverkar är en viktig aspekt att belysa. Under 2015 är följande uppdrag aktuella: Spelmissbruk Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Plastikkirurgi Jämlik vård - Medborgardialog med invånare i socioekonomiskt utsatta områden Första linjens sjukvård - Medborgardialog om vårdcentralens uppdrag och roll Respektive brukardialogsberedning ska årligen lämna en aktivitetsplan till beredningen för behovsstyrning. Beredningen för behovsstyrning har uppdraget att vid behov förtydliga eller avgränsa uppdragen. Utskottet för uppföljning Utskottet för uppföljning har i första hand uppdraget att arbeta med uppföljning av de avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden ingår med interna och externa vårdgivare. Det analytiska inslaget behöver utvecklas vid uppföljningen av överenskommelser och avtal. Detta för att bättre kunna värdera och utveckla överenskommelsernas/avtalens genomslag och få ett relevant underlag för ställningstaganden till korrigeringsbehov. Andra områden där analysen behöver utvecklas är jämlikhetsaspekten ur ett beställarperspektiv, patientenkäterna och patientnämndens observationer. Samrådet för vård och omsorg Samrådet 3 för vård och omsorg omfattar frågor om regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet samt kommunernas socialtjänst, sjukvårds- eller omsorgsverksamhet när det är till gagn för individ och/eller samhällsutvecklingen eller när lagstiftningen, nationella satsningar (inkl statliga stimulansmedel) och/eller regionala överenskommelser så kräver. Samrådets uppdrag är att genom gemensam kunskapsuppbyggnad och dialog, till exempel temakonferenser och gemensam uppföljning av verksamheter, ge förutsättningar för ett samlat politiskt agerande inom de frågor som samrådet omfattar. Samrådet ska även bereda ärenden som kräver likalydande beslut av alla huvudmännen i de frågor som samrådet omfattar. Förslag till beslut (rekommendation) ska i dessa fall lämnas till länets samtliga kommunsstyrelser och regionens hälso- och sjukvårdsnämnd alternativt till regionstyrelsens strategiska samråd för vidare beredning. Ledningsgruppen för vård och omsorg är sakkunnig tjänstemannagrupp för samrådet. Ledningsgruppen består av regionens hälso- och sjukvårdsdirektör och närsjukvårdsdirektörer samt kommunernas socialchefer/vård- och omsorgschefer. 3 Överenskommelse om sakområdessamråd för vård och omsorg mellan Region Östergötland och Östergötlands kommuner - 6 -

16 Styrningslogiken för hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har huvudansvaret för att befolkningens behov av hälsooch sjukvård 4 uppfylls på bästa möjliga sätt, inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige beslutar om. Uppdraget innebär också att utveckla samarbetet med andra aktörer/myndigheter för att stärka befolkningens hälsa och välfärd. HSN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgarperspektivet men ansvaret berör även aspekter inom övriga perspektiv undantaget medarbetarperspektivet vilket är regionstyrelsens (RS) ansvar (Se även Bilaga 1, Den regionövergripande styrningen). HSN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete och anger förutsättningar, uppdrag och målbilder för år De strategiska målen 5 är övergripande för HSN:s åtgärder och beslut. Framgångsfaktorerna 6 markerar vad HSN bedömer vara viktiga utvecklingsområden att fokusera på i behovsstyrningen för att uppnå de strategiska målen. Framgångsfaktorerna ska fungera som en checklista för inriktningen på behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser 7, avtal 8 och uppföljning. Uppdrag beslutas av HSN i februari Specificering av uppdraget till regionens egna resp privata vårdgivare Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under hösten Behovsanalys HSN:s verksamhetsplan Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Förslag till resursfördelning från R Beslut överenskommels HSN i september Beslut avtal fortlöpande i HSN Beslut HSN i september Uppföljning Delårsrapporter till RS/HSN Kunskapssammanträden RS/HSN Tematiska uppföljningar löpande under året Figur 1: Behovsstyrningens årscykel Behovsanalyserna är ett viktigt underlag när nämnden fattar beslut om det årliga politiska uppdraget som innebär konkreta målsättningar såväl generella som för specifika sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdraget är en utgångspunkt för de kravspecifikationer som tas fram inför HSN:s beslut om överenskommelser med produktionsenheterna i den egna vårdverksamheten och inför avtalen med privata vårdgivare. Regiondirektören har dessförinnan presenterat ett förslag till resursfördelning efter en process med delaktighet från verksamhet och politiska företrädare. 4 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 5 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 6 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv. 7 Överenskommelser ingås med regionens egna enheter. 8 Avtal ingås med externa vårdleverantörer - 7 -

17 De riktlinjer för behovsstyrning som fastställts innebär en samordning av RS och HSN:s styrning. Detta innebär att regionens sjukvårdande produktionsenheter, i sina verksamhetsplaner, på ett tydligt sätt ska förhålla sig till de överenskommelser man ingått med HSN. Uppföljningen av överenskommelserna redovisas även till RS i de uppföljningar som är gemensamma för RS och HSN. Uppföljningen har två primära syften, dels att värdera i vad mån formella målsättningar, uppdrag, överenskommelser och avtal är uppfyllda, dels att skapa ny kunskap och underlag för att ta ställning till förbättringar och nödvändiga åtgärder. Uppföljning av uppdraget, överenskommelser och avtal redovisas till HSN i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Därutöver sker kompletterande tematisk uppföljning vid olika tillfällen.(se avsnitt Planering och uppföljning 2015). Ett viktigt inslag i den årliga processen är HSN:s strukturerade dialoger med verksamheten som genomförs i samband med uppdrag, överenskommelser och kravspecifikationer. Dialogernas innehåll kan variera beroende på HSN:s kunskapsbehov. Det kan handla om att få utvalda uppföljningsområden belysta men det kan också finnas behov att lyfta frågor av principiell karaktär. Den politiska ledningsgruppen (PLG) har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan RS och HSN när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträdena samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. Behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag 2015 Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för en styrning utifrån behov och ett underlag för den fortsatta processen; uppdrag resursfördelning överenskommelser (se Figur 1). Nämnden väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper 9, behovsgrupper 10 eller särskilda insatsområden som bedöms angelägna att analysera. Analyserna ska identifiera befolknings- och patientbehov som underlag för nämndens vidare ställningstagande. Det kan röra sig om att identifiera behov i förhållande till folkhälsa, tillgänglighet, medicinska riktlinjer, samverkan, metodutveckling, patient/anhörigupplevelser etc. Behovsanalyserna kan ha olika omfattning beroende på utgångsläge och ambitionsnivå. I bland kan behovsanalysen begränsas/fokuseras på särskilda insatsområden (t.ex. endast rehabiliteringsaspekten). Behovsanalyserna genomförs som ett tjänstemannauppdrag innebärande medverkan från berörd medicinsk kompetens. Därutöver bidrar nämndens brukardialogsberedningar med viktigt underlag (Se sid 6). Med fördel ska även externa aktörer (t.ex. kommunerna, privata vårdverksamheter och organisationer) medverka i behovsanalyserna och med sina perspektiv berika analyserna med aspekter som kan bidra till en tydlig behovsbild. 9 Övergripande indelning av sjukdomar utifrån diagnosklassifikationen ICD 10. Gruppindelningen är användbar i olika sammanhang inte minst då den skapar funktionella målgrupper t.ex. för behovsanalyser. (exv. Rörelseorganens sjukdomar). 10 Definierad grupp medborgare som har gemensamma behov/problem som kräver hälso- och sjukvård. Dessa grupper är viktiga att identifiera och utgör underlag för t.ex. behovsanalys. (t.ex. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov) - 8 -

18 Följande sjukdoms- och behovsgrupper har tidigare varit föremål för behovsanalys: ÅR 2014 ÅR 2013 År 2012 År 2011 År 2010 År 2009 År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 Missbruks- och beroendevård Egenvård Asylsökande/nyanlända Munhälsa för sköra äldre Missbruks- och beroendevård Sällsynta diagnoser/sjukdomar Barn och ungdomar med medfödda funktionsnedsättningar/skador Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna Förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna Rehabilitering för cancersjuka Patienter med KOL Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Äldre med cancersjukdomar Barn och unga med neuropsykiatriska sjukdomar/ funktionsnedsättningar Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar barn och unga. Neuropsykiatriska sjukdomar - vuxna Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Hjälpmedel Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Barn och ungdomar depression och ångest Äldre depression och ångest/demenssjukdom Vård i livets slutskede Jämlik vård Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet (endast insats av brukardialogsberedning) Hjärtsjukdomar Graviditets- och förlossningsvård Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Missbruk och beroende (endast insats av brukardialogsberedning) Generell behovsanalys med inriktning på tillgänglighet kvalitet delaktighet. Cancersjukdomar (bröst, colorectal, prostata) Planerade operationer Ögonsjukdomar/skador Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Njursjukdomar och transplantationer Barn- och ungdomars behov vid sjukdom och ohälsa ur ett barnperspektiv Hudsjukdomar Sexuellt överförbara infektioner (STI) Mag-och tarmsjukdomar Barn- och ungdomar (barnhälsovård, tandhälsa, vardagssjukvård, m.m) Rehabilitering Infektionssjukdomar Andningsorganens sjukdomar Barn- och ungdomar (långvarig somatisk sjukdom/funktionshinder) Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov Cancersjukdomar Graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd Inflammatoriska ledsjukdomar och fibromyalgi Nervsystemets sjukdomar inkl stroke och demens Ögonsjukdomar Figur 2 Genomförda behovsanalyser åren

19 Under 2015 ska behovsanalyser genomföras inom följande områden med redovisade motiveringar/frågeställningar: 1. Spelmissbruk Spelberoende innebär ofta flera problem varför både kommunens och regionens insatser behövs. Omfattningen av problematiken är inte helt känd men det finns sannolikt ett stort mörkertal vad gäller antalet personer som har problem med spelberoende. Behandlingsformer är under utveckling inom området och samverkansaspekten mellan kommun och landsting är en central fråga. 2. Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Den somatiska hälsan hos personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning är betydligt sämre än hos befolkningen generellt. Inom specialistpsykiatrin är man väl medveten om detta faktum, men det är oklart hur stor medvetenheten och beredskapen är att möta dessa behov inom övrig hälso-och sjukvård. Hur ser det ut i Östergötland? Vad kan förbättras? 3. Plastikkirurgi Trycket på att regionen ska ta hand om nya åkommor eller åkommor ökar ständigt inom plastikkirurgin. Orsaker till detta kan vara helt medicinska, exempelvis på grund av att allt fler överlever sin cancer idag och har behov av återskapande åtgärder, eller att fetmaoperationerna ökar med efterföljande behov av plastikkirurgiska ingrepp. Plastikkirurgin möter också allt fler patienter i behov av korrigerande operationer och vård som följd av komplikationer som härstammar från den privata kosmetiska plastikkirurgin. Det finns även önskemål om plastikkirurgiska ingrepp som saknar medicinsk grund. Eftersom regionens resurser för plastikkirurgi är begränsade sätter detta stort tryck på prioritering. Vad ska ingå i den landstingsfinansierade plastikkirurgin? Är rätt behovsgrupper prioriterade i dagsläget? Utöver uppdrag om att genomföra behovsanalyser kan nämnden, på eget initiativ eller på initiativ från fullmäktige, ge särskilda utredningsuppdrag till ledningsstaben och/eller sina beredningar. Under år 2015 ges följande utredningsuppdrag till ledningsstaben: 1. Regionens stöd till anhöriga - Barn, unga och vuxna Uppdraget innebär en metaanalys av tidigare genomförda behovsanalyser för att få en samlad bild om den kunskap som finns. Uppdraget inkluderar även en översyn av de uppdrag som finns i överenskommelser och utfall av dessa. 2. Uppföljning av palliativ vård Utredningsuppdraget innebär att följa upp behovsanalysen, Vård i livets slutskede, med åtföljande uppdrag som genomfördes 2009 och som redovisar hur den palliativa vården fungerar. 3. Uppföljning av personer med demens/demensutredningar Utredningsuppdraget innebär att följa upp den behovsanalys, med åtföljande uppdrag, som genomfördes

20 Regionens strategiska plan med treårsbudget , anger de strategiska mål som är hälsooch sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Detta innebär bland annat att medarbetarperspektivet inte finns med i HSN:s verksamhetsplan. I regionens strategiska plan med treårsbudget finns en detaljerad redovisning av varje strategiskt mål. Utvalda strategiska mål har i varje perspektiv kompletterats med framgångsfaktorer, vilka bedöms vara avgörande för att kunna leva upp till de strategiska målen. PERSPEKTIVET - MEDBORGARE Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur regionen på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov och bidra till en bra livskvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Medborgare: Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Trygg och likvärdig vård Delaktiga och nöjda patienter Stort förtroende för hälso- och sjukvården Framgångsfaktorer som bidrar till Bra och jämlik hälsa: Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Det finns påtagliga skillnader i hälsa i Östergötland. Hälsoskillnaderna följer en logik som innebär att en sämre socioekonomisk situation stegvis är förenad med en sämre hälsa, vilket innebär en gradvis ökad sårbarhet för ohälsa och sjukdom vid en mer utsatt social situation. För en mer jämlik hälsa behövs förutsättningar i samhället som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro - ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Inom Region Östergötland har regionutvecklingsnämnden (RUN) det övergripande ansvaret för att samordna det regionala folkhälsoarbetet medan hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har ansvar för det hälsofrämjande arbetet inom regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet. Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stimulera individens förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. Det goda mötet är centralt, det vill säga hur man genom sitt förhållningssätt i mötet med patienter och närstående kan stärka individens tillit till den egna förmågan som medskapare i sin egen hälsoutveckling. Alla patienter, oavsett diagnos eller sjukdomsförlopp, ska bemötas utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt som gör dem och deras närstående delaktiga i vård och behandlingen. Regionen ska integrera kravet på ett hälsofrämjande förhållningssätt i styr- och vårdprocesser i hälsooch sjukvården. Regionens medarbetare ska erbjudas utbildning och ges tillfälle till reflektion om mötets betydelse för individens hälsa och vårdens resultat. Vårdmiljön har också betydelse för hälsa och livskvalitet, till exempel rökfritt sjukhus, och måltidsmiljö för gemenskap, måltidsglädje och matlust. Det är viktigt att resultatet av utvecklingsarbetet Barn som anhöriga får genomslag och genomsyrar verksamheten vad gäller att beakta barnens behov när en förälder eller motsvarande är sjuk. Uppföljning behöver göras av - I vad mån och hur verksamheten arbetar med ett hälsofrämjande förhållningssätt. - Verksamhetens användning av patientrapporterade mått för att förbättra vården och/eller förbättra patienternas hälsa - Förekomsten av planer i verksamheten för kontinuerlig utbildning i hälsofrämjande förhållningssätt

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Arbetsplan 2015. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning

Arbetsplan 2015. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Arbetsplan 2015 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Handläggare: Christoffer Martinelle, Monica Ulriksson Verksamhet: Beredningen för behovsstyrning Datum: 2015-04-15 Diarienummer:

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben 2012-11-21 24-32 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00

PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben 2012-11-21 24-32 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00 PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd 2012-11-21 24-32 1(5) Maud Jonsson kl 09.00-12.00 Sammanträdesplats Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B i Linköping. Lokal: Sessionssalen Närvarande Ledamöter Viktoria

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Kommunstyrelsens folkhälsoutskott

Kommunstyrelsens folkhälsoutskott Kallelse Kommunstyrelsens folkhälsoutskott Tid: Onsdagen den 23 september 2015, kl. 13,00 Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärende 1. Val av justerare Föredragande 2. BFL uppföljning Yvonne

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-02-04 14REV67 2(10) Sammanfattning Målet för hälso- och sjukvården är en god

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer