Verksamhetsplanens syfte är att beskriva:

Transkript

1

2

3

4

5 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan och budget för år 2015 HSN Bifogade förslag till verksamhetsplan har sin utgångspunkt i av landstingsfullmäktige beslutade Strategisk plan med treårsbudget och Strategisk inriktning och finansplan vilket bland annat innebär att vision samt strategiska mål är fastställda av fullmäktige. Framgångsfaktorerna är identifierade utvecklingsområden för att täcka det styrningsbehov som nämnden har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde. Verksamhetsplanens syfte är att beskriva: - Nämndens ansvarsområde. - Framgångsfaktorer (utvecklingsområden). - Utvalda områden för behovsanalys. - Beredningarnas uppdrag. - Planering och uppföljning under året. - Budget Det avsnitt som avser behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag har nämnden ställt sig bakom i tidigare beslut, oktober Yrkanden Ordföranden föreslår nämnden besluta om en ändring av en mening i verksamhetsplanen sidan 17, under rubriken patientfokuserad hälsooch sjukvård, sista raden i 4:e stycket till följande lydelse; Detta kan bidra till ökad medicinsk kvalitet och patientsäkerhet, tryggare och mer nöjda patienter, effektivare vård med lägre vårdkonsumtion på vårdcentraler, sjukhusens öppenvårdsmottagningar, akutmottagningar och slutenvård. Fredrik Sjöstrand (Moderaterna) och Stefan Redéen (Kristdemokraterna) yrkar bifall till liggande förslag. Ordföranden finner att det finns ett förslag till beslut inklusive ändringsförslaget enligt ovan. Därefter ställer ordföranden ledningsstabens förslag inklusive ändringsförslaget enligt ovan under prövning och finner att förslaget bifalls. Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTAR tillstyrka regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige a t t fastställa hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan och

6 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist budget för år Protokollsanteckningar Fredrik Sjöstrand, Eva Cox, Ulla Ordell, Jörgen Olofsson (Moderaterna), Stefan Redéen och Lena Käcker Johansson (Kristdemokraterna) lämnar följande protokollsanteckning efter nämndens godkännande; Vi moderater och kristdemokrater har i vårt förslag till Strategisk inriktning och finansplan för , som tyvärr inte vann gehör på landstingsfullmäktige, angivit egna förslag till uppdrag till styrelsen och nämnderna vilka skulle ha inarbetats i styrelsen och nämndernas verksamhetsplaner. Vi anser att dessa uppdrag är viktiga att genomföra för att Östergötland ska vara en region att växa i, för både människor och för företag, där fler kan utvecklas och förverkliga sina drömmar. En region som också är med och skapar en hållbar miljö för natur och människor. Det är på så sätt vi skapar mer resurser till vår gemensamma välfärd och därmed stärker utvecklingen av en hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet, god kvalitet och stor delaktighet. Inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsområde vill vi särskilt poängtera vikten av att öka valfriheten för patienterna genom att tillämpa lagen om valfrihet (LOV) inom flera områden. Rent konkret anser vi att LOV bör införas inom öppenvårdspsykiatrin för vuxna, barn- och ungdomspsykiatrin och mödrahälsovården från och med den 1 januari 2016 i samband med att nuvarande avtal med alternativa utförare inom dessa områden går ut. Vi anser även att förutsättningarna för att införa vårdval inom fler områden, som t ex hud- och ögonsjukvården, bör utredas av nämnden. Vi anser också att det är viktigt för östgötarnas tillgänglighet till vården att det finns tydliga drivkrafter för verksamheten, t ex genom att en regional tillgänglighetssatsning inrättas med den nationella kömiljarden som modell. Incitament för kvällsöppna vårdcentraler bör skapas i regelboken för vårdval i primärvården. Vidare bör förutsättningarna för att inrätta äldremottagningar för att hålla samman vården för de mest sjuka äldre utredas av nämnden samt en barnsmärtenhet vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping införas. Vi anser även nämnden bör starta en utvecklingsdialog med kommunerna för att minska antalet medicinskt färdigbehandlade patienter både inom både somatik och psykiatri, öppna upp för möjligheterna till gemensam biståndsbedömning i hemmet samt öka samverkan mel-

7 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist lan specialistvård och kommunernas hemsjukvård. Sverigedemokraterna lämnar följande protokollsanteckning efter nämndens godkännande; Under föregående fullmäktige röstade Sverigedemokraterna på det förslag till Strategisk inriktning och finansplan för perioden , som tagits fram av Moderaterna och Kristdemokraterna. Det förslaget skulle inneburit att samtliga nämnder skulle haft en verksamhetsplan som fokuserar på ett landsting där vården håller hög kvalitet, ett landsting där företagen får möjlighet att etablera sig och utvecklas. Men även vikten av ett rikt kulturliv och därför vill vi arbeta för att stärka miljön genom ett innovativt tänkande med fokus på hållbarhet, som i sin tur ska genomsyra berörda insatser och verksamheter i landstinget. För oss är detta viktiga aspekter, vilket innebär en växande region med mer resurser till vår gemensamma välfärd och bättre hälsa för våra invånare. Vi anser att liggande förslag grundas på ekonomiska felprioriteringar och menar att invånarnas skattemedel alltid ska förvaltas ansvarsfullt. Vi vill likaså betona att vi tar starkt avstånd från förslaget om fri vård till asylsökande och personer som vistas i Sverige illegalt så kallade papperslösa. Vi ser mycket allvarligt på att man ger obehöriga personer, som befinner sig i Sverige illegalt, privilegiet att utnyttja svensk vårdrelaterad välfärd till fullo här i Östergötland. Beslutet om fri vård till asylsökande och papperslösa riskerar att påverka länets invånare, i form av en försämrad vårdkvalitet och utökade vårdköer. Man har heller inte kunnat redovisa några beräkningar kring de förväntade kostnaderna och inte heller någon prognos av hur många asylsökande och papperslösa som kommer att utnyttja vårdutbudet i vårt län framöver. Asyltrycket har under flera års tid stigit och man ser ingen minskning framöver utan den kommer med all sannolikhet att stiga, vilket kan komma att resultera i en försämrad sjukvård för länets invånare med längre köer och den utveckling vi eftersträvar kommer därför inte att nås. Vid protokollet

8 PROTOKOLLSUTDRAG Ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Blomqvist Christina Blomqvist Sekreterare Justerat Christoffer Bernsköld Ordförande Fredrik Sjöstrand Justerare Rätt utdraget intygas Christina Blomqvist

9

10 Förslag RS Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan strategiska mål framgångsfaktorer - - budget -

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision och uppdrag... 3 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik... 4 Perspektivet - MEDBORGARE Perspektivet - PROCESS Perspektivet - EKONOMI Planering och uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget Bilaga 1: Den regionövergripande styrningen Bilaga 2: Styrkortskarta Bilaga 3: Resultaträkning, kassaflödesanalys, investeringsredovisning och balansräkning

12 VISION OCH UPPDRAG Region Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Visionen kommer att omarbetas under 2015 med hänsyn till genomförd regionbildning. Region Östergötland ansvarar för att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård 1, inklusive tandvård för barn och äldre. Region Östergötland har också ett samordningsansvar för det regionala utvecklingsarbetet i länet. Där ingår bland annat ansvar för kollektivtrafiken och olika kulturverksamheter. Vidare ingår frågor som utveckling av näringsliv, infrastrukturplanering samt samhällsplanering och miljö- och klimatfrågor i Östergötland. Regionens uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård

13 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS UPPDRAG OCH STYRNINGSLOGIK Uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden och dess förtroendemannastöd 2015 För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor till hälso- och sjukvårdsnämnden har sex beredningar och ett utskott inrättats under nämnden; beredningen för behovsstyrning, fem beredningar för brukardialog samt ett utskott för uppföljning. Dessutom har HSN och RS en gemensam beredning för primärvård och annan nära vård. Nedan beskrivs nämndens, beredningarnas och utskottets uppdrag enligt reglementet. HSN har därutöver preciserat beredningarnas/utskottets uppdrag och vilka frågor som man vill att de ska fördjupa sig i. Beredningen för behovsstyrning, beredningen för primärvård och annan nära vård och utskottet för uppföljning, ska utifrån sina uppdrag göra en arbetsplanering för sitt arbete, vilken ska godkännas av nämnden. Arbetsplaneringen för beredningen för primärvård och annan nära vård tas fram i samarbete med RS. Under året ska resultatet av arbetet i beredningar och utskott rapporteras till nämnden. HSN:s beredningar och utskott ska ha ett nära samarbete vilket ibland kan vara uttalat genom att HSN gett konkreta uppdrag. Samarbetet ska givetvis också ske naturligt i situationer när en beredning bedömer det som angeläget att förmedla kunskap till annan beredning eller omvänt; behöver inhämta kunskap för att få en bredare belysning av någon aspekt som hanteras av annan beredning. Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN har ett ansvar för att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård och stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta innebär att nämnden, i ett tydligt medborgarperspektiv och inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige fastställer, ska verka för en god hälsa hos befolkningen och att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån medborgarens behov. HSN ska säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet vilket inkluderar att inhämta kunskap om såväl befolkningens behov, önskemål och synpunkter, som om de möjligheter som hälso- och sjukvårdens utförare erbjuder HSN ska prioritera mellan olika behov och genom överenskommelser och avtal med utförare ange finansiering och innehåll för den verksamhet som ska genomföras. HSN leder och samordnar regionens insatser inom de samordningsförbund som inrättats tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och berörda kommuner. HSN ansvarar för att samverkan och samråd vid behov sker med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. HSN arbetar med de internationella frågor som rör nämndens sakområde. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Presidiet har uppgiften att planera och förbereda HSN:s arbete samt bereda nämndens verksamhetsplan. Presidiet ska, med fokus på nämndens uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid de gemensamma - 4 -

14 kunskapssammanträdena för regionstyrelse och nämnd. Presidiet ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. Är regionens representant i Samrådet för vård och omsorg - och har ett ansvar för att planera dessa samråd. (Se avsnitt Samverkan och samråd). Ska ha kontakt med regionens styrelserepresentanter i samordningsförbunden för kunskapsutveckling och dialog. Ska leda arbetet med att utveckla relationerna med berörda ideella organisationer genom att utveckla former och förutsättningar för föreningsanslag. Ska leda regionens insatser inom ANDT 2 -rådet tillsammans med länsstyrelsen, polisen, och kommunerna. Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning Beredningen har som uppgift att utgöra forum för diskussion av långsiktiga och strategiska frågor inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Beredningen för primärvård och annan nära vård Beredningen, som är gemensam med regionstyrelsen, har uppdraget att arbeta med frågor om primärvårdens/den nära vårdens utveckling och kvalitetssäkring. Ur HSN:s perspektiv handlar det i första hand om att i primärvården identifiera systemhinder och utvecklingsbehov ur ett brukarperspektiv. Utgångspunkten för beredningens arbete är att vården ska utformas på ett sådant sätt att det underlättar för patienter och medborgare att planera sin vardag. Öppettider och administrativa lösningar inom den nära vården ska anpassas efter de listade patienternas behov och önskemål. Utvecklingen och implementeringen av e-tjänster ska skapa nytta och mervärde för patienten och vara en del av ett effektiviseringsarbete. Tillgängligheten och organiseringen av vårdcentralernas 1-läkarmottagningar i landsbygd är ett annat område som behöver uppmärksammas. Ett särskilt bevakningsområde är att följa och bevaka pågående utvecklingsarbete avseende primärvården och beakta områden som ledning och styrning, bemanning och rekrytering, tillgänglighet, bemötande och forskningsklimat. Beredningen för behovsstyrning Beredningen har i uppdrag att kontinuerligt utveckla verktyg för att hälso- och sjukvården bättre ska kunna svara upp mot befolkningens behov. Behovsanalyserna behöver kompletteras för att HSN ska kunna se och agera utifrån en mer heltäckande behovsbild. Beredningen har också i uppdrag att delta i arbetet med att utveckla resursfördelningen till hälso- och sjukvården så att den också inbegriper omfördelningar, ransonering och prioritering. Beredningen får i uppdrag att i samverkan med Prioriteringscentrum ta ansvaret för den inledande fasen som innebär att ta fram en plan och en metodik för ändamålet. Beredningen ges i uppdrag att bereda de delar i den befintliga behovsstyrningen som leder fram till att en överenskommelse eller ett avtal sluts med en vårdverksamhet, det vill säga behovsanalyser, uppdrag och resursfördelning. Beredningen är även styrgrupp för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog 2 Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak - 5 -

15 Beredningarna för brukardialog De fem beredningarna har uppgiften att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper om brukarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt inslag i behovsstyrningen där brukarnas upplevelser av hur huvudmännen samverkar är en viktig aspekt att belysa. Under 2015 är följande uppdrag aktuella: Spelmissbruk Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Plastikkirurgi Jämlik vård - Medborgardialog med invånare i socioekonomiskt utsatta områden Första linjens sjukvård - Medborgardialog om vårdcentralens uppdrag och roll Respektive brukardialogsberedning ska årligen lämna en aktivitetsplan till beredningen för behovsstyrning. Beredningen för behovsstyrning har uppdraget att vid behov förtydliga eller avgränsa uppdragen. Utskottet för uppföljning Utskottet för uppföljning har i första hand uppdraget att arbeta med uppföljning av de avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden ingår med interna och externa vårdgivare. Det analytiska inslaget behöver utvecklas vid uppföljningen av överenskommelser och avtal. Detta för att bättre kunna värdera och utveckla överenskommelsernas/avtalens genomslag och få ett relevant underlag för ställningstaganden till korrigeringsbehov. Andra områden där analysen behöver utvecklas är jämlikhetsaspekten ur ett beställarperspektiv, patientenkäterna och patientnämndens observationer. Samrådet för vård och omsorg Samrådet 3 för vård och omsorg omfattar frågor om regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet samt kommunernas socialtjänst, sjukvårds- eller omsorgsverksamhet när det är till gagn för individ och/eller samhällsutvecklingen eller när lagstiftningen, nationella satsningar (inkl statliga stimulansmedel) och/eller regionala överenskommelser så kräver. Samrådets uppdrag är att genom gemensam kunskapsuppbyggnad och dialog, till exempel temakonferenser och gemensam uppföljning av verksamheter, ge förutsättningar för ett samlat politiskt agerande inom de frågor som samrådet omfattar. Samrådet ska även bereda ärenden som kräver likalydande beslut av alla huvudmännen i de frågor som samrådet omfattar. Förslag till beslut (rekommendation) ska i dessa fall lämnas till länets samtliga kommunsstyrelser och regionens hälso- och sjukvårdsnämnd alternativt till regionstyrelsens strategiska samråd för vidare beredning. Ledningsgruppen för vård och omsorg är sakkunnig tjänstemannagrupp för samrådet. Ledningsgruppen består av regionens hälso- och sjukvårdsdirektör och närsjukvårdsdirektörer samt kommunernas socialchefer/vård- och omsorgschefer. 3 Överenskommelse om sakområdessamråd för vård och omsorg mellan Region Östergötland och Östergötlands kommuner - 6 -

16 Styrningslogiken för hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har huvudansvaret för att befolkningens behov av hälsooch sjukvård 4 uppfylls på bästa möjliga sätt, inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige beslutar om. Uppdraget innebär också att utveckla samarbetet med andra aktörer/myndigheter för att stärka befolkningens hälsa och välfärd. HSN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgarperspektivet men ansvaret berör även aspekter inom övriga perspektiv undantaget medarbetarperspektivet vilket är regionstyrelsens (RS) ansvar (Se även Bilaga 1, Den regionövergripande styrningen). HSN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete och anger förutsättningar, uppdrag och målbilder för år De strategiska målen 5 är övergripande för HSN:s åtgärder och beslut. Framgångsfaktorerna 6 markerar vad HSN bedömer vara viktiga utvecklingsområden att fokusera på i behovsstyrningen för att uppnå de strategiska målen. Framgångsfaktorerna ska fungera som en checklista för inriktningen på behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser 7, avtal 8 och uppföljning. Uppdrag beslutas av HSN i februari Specificering av uppdraget till regionens egna resp privata vårdgivare Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under hösten Behovsanalys HSN:s verksamhetsplan Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Förslag till resursfördelning från R Beslut överenskommels HSN i september Beslut avtal fortlöpande i HSN Beslut HSN i september Uppföljning Delårsrapporter till RS/HSN Kunskapssammanträden RS/HSN Tematiska uppföljningar löpande under året Figur 1: Behovsstyrningens årscykel Behovsanalyserna är ett viktigt underlag när nämnden fattar beslut om det årliga politiska uppdraget som innebär konkreta målsättningar såväl generella som för specifika sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdraget är en utgångspunkt för de kravspecifikationer som tas fram inför HSN:s beslut om överenskommelser med produktionsenheterna i den egna vårdverksamheten och inför avtalen med privata vårdgivare. Regiondirektören har dessförinnan presenterat ett förslag till resursfördelning efter en process med delaktighet från verksamhet och politiska företrädare. 4 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 5 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 6 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv. 7 Överenskommelser ingås med regionens egna enheter. 8 Avtal ingås med externa vårdleverantörer - 7 -

17 De riktlinjer för behovsstyrning som fastställts innebär en samordning av RS och HSN:s styrning. Detta innebär att regionens sjukvårdande produktionsenheter, i sina verksamhetsplaner, på ett tydligt sätt ska förhålla sig till de överenskommelser man ingått med HSN. Uppföljningen av överenskommelserna redovisas även till RS i de uppföljningar som är gemensamma för RS och HSN. Uppföljningen har två primära syften, dels att värdera i vad mån formella målsättningar, uppdrag, överenskommelser och avtal är uppfyllda, dels att skapa ny kunskap och underlag för att ta ställning till förbättringar och nödvändiga åtgärder. Uppföljning av uppdraget, överenskommelser och avtal redovisas till HSN i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Därutöver sker kompletterande tematisk uppföljning vid olika tillfällen.(se avsnitt Planering och uppföljning 2015). Ett viktigt inslag i den årliga processen är HSN:s strukturerade dialoger med verksamheten som genomförs i samband med uppdrag, överenskommelser och kravspecifikationer. Dialogernas innehåll kan variera beroende på HSN:s kunskapsbehov. Det kan handla om att få utvalda uppföljningsområden belysta men det kan också finnas behov att lyfta frågor av principiell karaktär. Den politiska ledningsgruppen (PLG) har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan RS och HSN när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträdena samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. Behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag 2015 Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för en styrning utifrån behov och ett underlag för den fortsatta processen; uppdrag resursfördelning överenskommelser (se Figur 1). Nämnden väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper 9, behovsgrupper 10 eller särskilda insatsområden som bedöms angelägna att analysera. Analyserna ska identifiera befolknings- och patientbehov som underlag för nämndens vidare ställningstagande. Det kan röra sig om att identifiera behov i förhållande till folkhälsa, tillgänglighet, medicinska riktlinjer, samverkan, metodutveckling, patient/anhörigupplevelser etc. Behovsanalyserna kan ha olika omfattning beroende på utgångsläge och ambitionsnivå. I bland kan behovsanalysen begränsas/fokuseras på särskilda insatsområden (t.ex. endast rehabiliteringsaspekten). Behovsanalyserna genomförs som ett tjänstemannauppdrag innebärande medverkan från berörd medicinsk kompetens. Därutöver bidrar nämndens brukardialogsberedningar med viktigt underlag (Se sid 6). Med fördel ska även externa aktörer (t.ex. kommunerna, privata vårdverksamheter och organisationer) medverka i behovsanalyserna och med sina perspektiv berika analyserna med aspekter som kan bidra till en tydlig behovsbild. 9 Övergripande indelning av sjukdomar utifrån diagnosklassifikationen ICD 10. Gruppindelningen är användbar i olika sammanhang inte minst då den skapar funktionella målgrupper t.ex. för behovsanalyser. (exv. Rörelseorganens sjukdomar). 10 Definierad grupp medborgare som har gemensamma behov/problem som kräver hälso- och sjukvård. Dessa grupper är viktiga att identifiera och utgör underlag för t.ex. behovsanalys. (t.ex. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov) - 8 -

18 Följande sjukdoms- och behovsgrupper har tidigare varit föremål för behovsanalys: ÅR 2014 ÅR 2013 År 2012 År 2011 År 2010 År 2009 År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 Missbruks- och beroendevård Egenvård Asylsökande/nyanlända Munhälsa för sköra äldre Missbruks- och beroendevård Sällsynta diagnoser/sjukdomar Barn och ungdomar med medfödda funktionsnedsättningar/skador Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna Förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna Rehabilitering för cancersjuka Patienter med KOL Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Äldre med cancersjukdomar Barn och unga med neuropsykiatriska sjukdomar/ funktionsnedsättningar Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar barn och unga. Neuropsykiatriska sjukdomar - vuxna Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Hjälpmedel Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Barn och ungdomar depression och ångest Äldre depression och ångest/demenssjukdom Vård i livets slutskede Jämlik vård Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet (endast insats av brukardialogsberedning) Hjärtsjukdomar Graviditets- och förlossningsvård Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Missbruk och beroende (endast insats av brukardialogsberedning) Generell behovsanalys med inriktning på tillgänglighet kvalitet delaktighet. Cancersjukdomar (bröst, colorectal, prostata) Planerade operationer Ögonsjukdomar/skador Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Njursjukdomar och transplantationer Barn- och ungdomars behov vid sjukdom och ohälsa ur ett barnperspektiv Hudsjukdomar Sexuellt överförbara infektioner (STI) Mag-och tarmsjukdomar Barn- och ungdomar (barnhälsovård, tandhälsa, vardagssjukvård, m.m) Rehabilitering Infektionssjukdomar Andningsorganens sjukdomar Barn- och ungdomar (långvarig somatisk sjukdom/funktionshinder) Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov Cancersjukdomar Graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd Inflammatoriska ledsjukdomar och fibromyalgi Nervsystemets sjukdomar inkl stroke och demens Ögonsjukdomar Figur 2 Genomförda behovsanalyser åren

19 Under 2015 ska behovsanalyser genomföras inom följande områden med redovisade motiveringar/frågeställningar: 1. Spelmissbruk Spelberoende innebär ofta flera problem varför både kommunens och regionens insatser behövs. Omfattningen av problematiken är inte helt känd men det finns sannolikt ett stort mörkertal vad gäller antalet personer som har problem med spelberoende. Behandlingsformer är under utveckling inom området och samverkansaspekten mellan kommun och landsting är en central fråga. 2. Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Den somatiska hälsan hos personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning är betydligt sämre än hos befolkningen generellt. Inom specialistpsykiatrin är man väl medveten om detta faktum, men det är oklart hur stor medvetenheten och beredskapen är att möta dessa behov inom övrig hälso-och sjukvård. Hur ser det ut i Östergötland? Vad kan förbättras? 3. Plastikkirurgi Trycket på att regionen ska ta hand om nya åkommor eller åkommor ökar ständigt inom plastikkirurgin. Orsaker till detta kan vara helt medicinska, exempelvis på grund av att allt fler överlever sin cancer idag och har behov av återskapande åtgärder, eller att fetmaoperationerna ökar med efterföljande behov av plastikkirurgiska ingrepp. Plastikkirurgin möter också allt fler patienter i behov av korrigerande operationer och vård som följd av komplikationer som härstammar från den privata kosmetiska plastikkirurgin. Det finns även önskemål om plastikkirurgiska ingrepp som saknar medicinsk grund. Eftersom regionens resurser för plastikkirurgi är begränsade sätter detta stort tryck på prioritering. Vad ska ingå i den landstingsfinansierade plastikkirurgin? Är rätt behovsgrupper prioriterade i dagsläget? Utöver uppdrag om att genomföra behovsanalyser kan nämnden, på eget initiativ eller på initiativ från fullmäktige, ge särskilda utredningsuppdrag till ledningsstaben och/eller sina beredningar. Under år 2015 ges följande utredningsuppdrag till ledningsstaben: 1. Regionens stöd till anhöriga - Barn, unga och vuxna Uppdraget innebär en metaanalys av tidigare genomförda behovsanalyser för att få en samlad bild om den kunskap som finns. Uppdraget inkluderar även en översyn av de uppdrag som finns i överenskommelser och utfall av dessa. 2. Uppföljning av palliativ vård Utredningsuppdraget innebär att följa upp behovsanalysen, Vård i livets slutskede, med åtföljande uppdrag som genomfördes 2009 och som redovisar hur den palliativa vården fungerar. 3. Uppföljning av personer med demens/demensutredningar Utredningsuppdraget innebär att följa upp den behovsanalys, med åtföljande uppdrag, som genomfördes

20 Regionens strategiska plan med treårsbudget , anger de strategiska mål som är hälsooch sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Detta innebär bland annat att medarbetarperspektivet inte finns med i HSN:s verksamhetsplan. I regionens strategiska plan med treårsbudget finns en detaljerad redovisning av varje strategiskt mål. Utvalda strategiska mål har i varje perspektiv kompletterats med framgångsfaktorer, vilka bedöms vara avgörande för att kunna leva upp till de strategiska målen. PERSPEKTIVET - MEDBORGARE Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur regionen på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov och bidra till en bra livskvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Medborgare: Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Trygg och likvärdig vård Delaktiga och nöjda patienter Stort förtroende för hälso- och sjukvården Framgångsfaktorer som bidrar till Bra och jämlik hälsa: Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Det finns påtagliga skillnader i hälsa i Östergötland. Hälsoskillnaderna följer en logik som innebär att en sämre socioekonomisk situation stegvis är förenad med en sämre hälsa, vilket innebär en gradvis ökad sårbarhet för ohälsa och sjukdom vid en mer utsatt social situation. För en mer jämlik hälsa behövs förutsättningar i samhället som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro - ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Inom Region Östergötland har regionutvecklingsnämnden (RUN) det övergripande ansvaret för att samordna det regionala folkhälsoarbetet medan hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har ansvar för det hälsofrämjande arbetet inom regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet. Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stimulera individens förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. Det goda mötet är centralt, det vill säga hur man genom sitt förhållningssätt i mötet med patienter och närstående kan stärka individens tillit till den egna förmågan som medskapare i sin egen hälsoutveckling. Alla patienter, oavsett diagnos eller sjukdomsförlopp, ska bemötas utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt som gör dem och deras närstående delaktiga i vård och behandlingen. Regionen ska integrera kravet på ett hälsofrämjande förhållningssätt i styr- och vårdprocesser i hälsooch sjukvården. Regionens medarbetare ska erbjudas utbildning och ges tillfälle till reflektion om mötets betydelse för individens hälsa och vårdens resultat. Vårdmiljön har också betydelse för hälsa och livskvalitet, till exempel rökfritt sjukhus, och måltidsmiljö för gemenskap, måltidsglädje och matlust. Det är viktigt att resultatet av utvecklingsarbetet Barn som anhöriga får genomslag och genomsyrar verksamheten vad gäller att beakta barnens behov när en förälder eller motsvarande är sjuk. Uppföljning behöver göras av - I vad mån och hur verksamheten arbetar med ett hälsofrämjande förhållningssätt. - Verksamhetens användning av patientrapporterade mått för att förbättra vården och/eller förbättra patienternas hälsa - Förekomsten av planer i verksamheten för kontinuerlig utbildning i hälsofrämjande förhållningssätt