Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2015

Transkript

1 Fastställd RS Regionfullmäktige HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan strategiska mål framgångsfaktorer - - budget -

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision och uppdrag... 3 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik... 4 Perspektivet - MEDBORGARE Perspektivet - PROCESS Perspektivet - EKONOMI Planering och uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget Bilaga 1: Den regionövergripande styrningen Bilaga 2: Styrkortskarta Bilaga 3: Resultaträkning, kassaflödesanalys, investeringsredovisning och balansräkning

3 VISION OCH UPPDRAG Region Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Visionen kommer att omarbetas under 2015 med hänsyn till genomförd regionbildning. Region Östergötland ansvarar för att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård 1, inklusive tandvård för barn och äldre. Region Östergötland har också ett samordningsansvar för det regionala utvecklingsarbetet i länet. Där ingår bland annat ansvar för kollektivtrafiken och olika kulturverksamheter. Vidare ingår frågor som utveckling av näringsliv, infrastrukturplanering samt samhällsplanering och miljö- och klimatfrågor i Östergötland. Regionens uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård

4 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS UPPDRAG OCH STYRNINGSLOGIK Uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden och dess förtroendemannastöd 2015 För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor till hälso- och sjukvårdsnämnden har sex beredningar och ett utskott inrättats under nämnden; beredningen för behovsstyrning, fem beredningar för brukardialog samt ett utskott för uppföljning. Dessutom har HSN och RS en gemensam beredning för primärvård och annan nära vård. Nedan beskrivs nämndens, beredningarnas och utskottets uppdrag enligt reglementet. HSN har därutöver preciserat beredningarnas/utskottets uppdrag och vilka frågor som man vill att de ska fördjupa sig i. Beredningen för behovsstyrning, beredningen för primärvård och annan nära vård och utskottet för uppföljning, ska utifrån sina uppdrag göra en arbetsplanering för sitt arbete, vilken ska godkännas av nämnden. Arbetsplaneringen för beredningen för primärvård och annan nära vård tas fram i samarbete med RS. Under året ska resultatet av arbetet i beredningar och utskott rapporteras till nämnden. HSN:s beredningar och utskott ska ha ett nära samarbete vilket ibland kan vara uttalat genom att HSN gett konkreta uppdrag. Samarbetet ska givetvis också ske naturligt i situationer när en beredning bedömer det som angeläget att förmedla kunskap till annan beredning eller omvänt; behöver inhämta kunskap för att få en bredare belysning av någon aspekt som hanteras av annan beredning. Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN har ett ansvar för att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård och stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta innebär att nämnden, i ett tydligt medborgarperspektiv och inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige fastställer, ska verka för en god hälsa hos befolkningen och att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån medborgarens behov. HSN ska säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet vilket inkluderar att inhämta kunskap om såväl befolkningens behov, önskemål och synpunkter, som om de möjligheter som hälso- och sjukvårdens utförare erbjuder HSN ska prioritera mellan olika behov och genom överenskommelser och avtal med utförare ange finansiering och innehåll för den verksamhet som ska genomföras. HSN leder och samordnar regionens insatser inom de samordningsförbund som inrättats tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och berörda kommuner. HSN ansvarar för att samverkan och samråd vid behov sker med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. HSN arbetar med de internationella frågor som rör nämndens sakområde. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Presidiet har uppgiften att planera och förbereda HSN:s arbete samt bereda nämndens verksamhetsplan. Presidiet ska, med fokus på nämndens uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid de gemensamma - 4 -

5 kunskapssammanträdena för regionstyrelse och nämnd. Presidiet ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. Är regionens representant i Samrådet för vård och omsorg - och har ett ansvar för att planera dessa samråd. (Se avsnitt Samverkan och samråd). Ska ha kontakt med regionens styrelserepresentanter i samordningsförbunden för kunskapsutveckling och dialog. Ska leda arbetet med att utveckla relationerna med berörda ideella organisationer genom att utveckla former och förutsättningar för föreningsanslag. Ska leda regionens insatser inom ANDT 2 -rådet tillsammans med länsstyrelsen, polisen, och kommunerna. Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning Beredningen har som uppgift att utgöra forum för diskussion av långsiktiga och strategiska frågor inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Beredningen för primärvård och annan nära vård Beredningen, som är gemensam med regionstyrelsen, har uppdraget att arbeta med frågor om primärvårdens/den nära vårdens utveckling och kvalitetssäkring. Ur HSN:s perspektiv handlar det i första hand om att i primärvården identifiera systemhinder och utvecklingsbehov ur ett brukarperspektiv. Utgångspunkten för beredningens arbete är att vården ska utformas på ett sådant sätt att det underlättar för patienter och medborgare att planera sin vardag. Öppettider och administrativa lösningar inom den nära vården ska anpassas efter de listade patienternas behov och önskemål. Utvecklingen och implementeringen av e-tjänster ska skapa nytta och mervärde för patienten och vara en del av ett effektiviseringsarbete. Tillgängligheten och organiseringen av vårdcentralernas 1-läkarmottagningar i landsbygd är ett annat område som behöver uppmärksammas. Ett särskilt bevakningsområde är att följa och bevaka pågående utvecklingsarbete avseende primärvården och beakta områden som ledning och styrning, bemanning och rekrytering, tillgänglighet, bemötande och forskningsklimat. Beredningen för behovsstyrning Beredningen har i uppdrag att kontinuerligt utveckla verktyg för att hälso- och sjukvården bättre ska kunna svara upp mot befolkningens behov. Behovsanalyserna behöver kompletteras för att HSN ska kunna se och agera utifrån en mer heltäckande behovsbild. Beredningen har också i uppdrag att delta i arbetet med att utveckla resursfördelningen till hälso- och sjukvården så att den också inbegriper omfördelningar, ransonering och prioritering. Beredningen får i uppdrag att i samverkan med Prioriteringscentrum ta ansvaret för den inledande fasen som innebär att ta fram en plan och en metodik för ändamålet. Beredningen ges i uppdrag att bereda de delar i den befintliga behovsstyrningen som leder fram till att en överenskommelse eller ett avtal sluts med en vårdverksamhet, det vill säga behovsanalyser, uppdrag och resursfördelning. Beredningen är även styrgrupp för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog 2 Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak - 5 -

6 Beredningarna för brukardialog De fem beredningarna har uppgiften att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper om brukarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt inslag i behovsstyrningen där brukarnas upplevelser av hur huvudmännen samverkar är en viktig aspekt att belysa. Under 2015 är följande uppdrag aktuella: Spelmissbruk Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Plastikkirurgi Jämlik vård - Medborgardialog med invånare i socioekonomiskt utsatta områden Första linjens sjukvård - Medborgardialog om vårdcentralens uppdrag och roll Respektive brukardialogsberedning ska årligen lämna en aktivitetsplan till beredningen för behovsstyrning. Beredningen för behovsstyrning har uppdraget att vid behov förtydliga eller avgränsa uppdragen. Utskottet för uppföljning Utskottet för uppföljning har i första hand uppdraget att arbeta med uppföljning av de avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden ingår med interna och externa vårdgivare. Det analytiska inslaget behöver utvecklas vid uppföljningen av överenskommelser och avtal. Detta för att bättre kunna värdera och utveckla överenskommelsernas/avtalens genomslag och få ett relevant underlag för ställningstaganden till korrigeringsbehov. Andra områden där analysen behöver utvecklas är jämlikhetsaspekten ur ett beställarperspektiv, patientenkäterna och patientnämndens observationer. Samrådet för vård och omsorg Samrådet 3 för vård och omsorg omfattar frågor om regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet samt kommunernas socialtjänst, sjukvårds- eller omsorgsverksamhet när det är till gagn för individ och/eller samhällsutvecklingen eller när lagstiftningen, nationella satsningar (inkl statliga stimulansmedel) och/eller regionala överenskommelser så kräver. Samrådets uppdrag är att genom gemensam kunskapsuppbyggnad och dialog, till exempel temakonferenser och gemensam uppföljning av verksamheter, ge förutsättningar för ett samlat politiskt agerande inom de frågor som samrådet omfattar. Samrådet ska även bereda ärenden som kräver likalydande beslut av alla huvudmännen i de frågor som samrådet omfattar. Förslag till beslut (rekommendation) ska i dessa fall lämnas till länets samtliga kommunsstyrelser och regionens hälso- och sjukvårdsnämnd alternativt till regionstyrelsens strategiska samråd för vidare beredning. Ledningsgruppen för vård och omsorg är sakkunnig tjänstemannagrupp för samrådet. Ledningsgruppen består av regionens hälso- och sjukvårdsdirektör och närsjukvårdsdirektörer samt kommunernas socialchefer/vård- och omsorgschefer. 3 Överenskommelse om sakområdessamråd för vård och omsorg mellan Region Östergötland och Östergötlands kommuner - 6 -

7 Styrningslogiken för hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har huvudansvaret för att befolkningens behov av hälsooch sjukvård 4 uppfylls på bästa möjliga sätt, inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige beslutar om. Uppdraget innebär också att utveckla samarbetet med andra aktörer/myndigheter för att stärka befolkningens hälsa och välfärd. HSN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgarperspektivet men ansvaret berör även aspekter inom övriga perspektiv undantaget medarbetarperspektivet vilket är regionstyrelsens (RS) ansvar (Se även Bilaga 1, Den regionövergripande styrningen). HSN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete och anger förutsättningar, uppdrag och målbilder för år De strategiska målen 5 är övergripande för HSN:s åtgärder och beslut. Framgångsfaktorerna 6 markerar vad HSN bedömer vara viktiga utvecklingsområden att fokusera på i behovsstyrningen för att uppnå de strategiska målen. Framgångsfaktorerna ska fungera som en checklista för inriktningen på behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser 7, avtal 8 och uppföljning. Uppdrag beslutas av HSN i februari Specificering av uppdraget till regionens egna resp privata vårdgivare Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under hösten Behovsanalys HSN:s verksamhetsplan Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Förslag till resursfördelning från R Beslut överenskommels HSN i september Beslut avtal fortlöpande i HSN Beslut HSN i september Uppföljning Delårsrapporter till RS/HSN Kunskapssammanträden RS/HSN Tematiska uppföljningar löpande under året Figur 1: Behovsstyrningens årscykel Behovsanalyserna är ett viktigt underlag när nämnden fattar beslut om det årliga politiska uppdraget som innebär konkreta målsättningar såväl generella som för specifika sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdraget är en utgångspunkt för de kravspecifikationer som tas fram inför HSN:s beslut om överenskommelser med produktionsenheterna i den egna vårdverksamheten och inför avtalen med privata vårdgivare. Regiondirektören har dessförinnan presenterat ett förslag till resursfördelning efter en process med delaktighet från verksamhet och politiska företrädare. 4 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 5 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 6 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv. 7 Överenskommelser ingås med regionens egna enheter. 8 Avtal ingås med externa vårdleverantörer - 7 -

8 De riktlinjer för behovsstyrning som fastställts innebär en samordning av RS och HSN:s styrning. Detta innebär att regionens sjukvårdande produktionsenheter, i sina verksamhetsplaner, på ett tydligt sätt ska förhålla sig till de överenskommelser man ingått med HSN. Uppföljningen av överenskommelserna redovisas även till RS i de uppföljningar som är gemensamma för RS och HSN. Uppföljningen har två primära syften, dels att värdera i vad mån formella målsättningar, uppdrag, överenskommelser och avtal är uppfyllda, dels att skapa ny kunskap och underlag för att ta ställning till förbättringar och nödvändiga åtgärder. Uppföljning av uppdraget, överenskommelser och avtal redovisas till HSN i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Därutöver sker kompletterande tematisk uppföljning vid olika tillfällen.(se avsnitt Planering och uppföljning 2015). Ett viktigt inslag i den årliga processen är HSN:s strukturerade dialoger med verksamheten som genomförs i samband med uppdrag, överenskommelser och kravspecifikationer. Dialogernas innehåll kan variera beroende på HSN:s kunskapsbehov. Det kan handla om att få utvalda uppföljningsområden belysta men det kan också finnas behov att lyfta frågor av principiell karaktär. Den politiska ledningsgruppen (PLG) har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan RS och HSN när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträdena samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. Behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag 2015 Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för en styrning utifrån behov och ett underlag för den fortsatta processen; uppdrag resursfördelning överenskommelser (se Figur 1). Nämnden väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper 9, behovsgrupper 10 eller särskilda insatsområden som bedöms angelägna att analysera. Analyserna ska identifiera befolknings- och patientbehov som underlag för nämndens vidare ställningstagande. Det kan röra sig om att identifiera behov i förhållande till folkhälsa, tillgänglighet, medicinska riktlinjer, samverkan, metodutveckling, patient/anhörigupplevelser etc. Behovsanalyserna kan ha olika omfattning beroende på utgångsläge och ambitionsnivå. I bland kan behovsanalysen begränsas/fokuseras på särskilda insatsområden (t.ex. endast rehabiliteringsaspekten). Behovsanalyserna genomförs som ett tjänstemannauppdrag innebärande medverkan från berörd medicinsk kompetens. Därutöver bidrar nämndens brukardialogsberedningar med viktigt underlag (Se sid 6). Med fördel ska även externa aktörer (t.ex. kommunerna, privata vårdverksamheter och organisationer) medverka i behovsanalyserna och med sina perspektiv berika analyserna med aspekter som kan bidra till en tydlig behovsbild. 9 Övergripande indelning av sjukdomar utifrån diagnosklassifikationen ICD 10. Gruppindelningen är användbar i olika sammanhang inte minst då den skapar funktionella målgrupper t.ex. för behovsanalyser. (exv. Rörelseorganens sjukdomar). 10 Definierad grupp medborgare som har gemensamma behov/problem som kräver hälso- och sjukvård. Dessa grupper är viktiga att identifiera och utgör underlag för t.ex. behovsanalys. (t.ex. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov) - 8 -

9 Följande sjukdoms- och behovsgrupper har tidigare varit föremål för behovsanalys: ÅR 2014 ÅR 2013 År 2012 År 2011 År 2010 År 2009 År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 Missbruks- och beroendevård Egenvård Asylsökande/nyanlända Munhälsa för sköra äldre Missbruks- och beroendevård Sällsynta diagnoser/sjukdomar Barn och ungdomar med medfödda funktionsnedsättningar/skador Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna Förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna Rehabilitering för cancersjuka Patienter med KOL Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Äldre med cancersjukdomar Barn och unga med neuropsykiatriska sjukdomar/ funktionsnedsättningar Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar barn och unga. Neuropsykiatriska sjukdomar - vuxna Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Hjälpmedel Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Barn och ungdomar depression och ångest Äldre depression och ångest/demenssjukdom Vård i livets slutskede Jämlik vård Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet (endast insats av brukardialogsberedning) Hjärtsjukdomar Graviditets- och förlossningsvård Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Missbruk och beroende (endast insats av brukardialogsberedning) Generell behovsanalys med inriktning på tillgänglighet kvalitet delaktighet. Cancersjukdomar (bröst, colorectal, prostata) Planerade operationer Ögonsjukdomar/skador Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Njursjukdomar och transplantationer Barn- och ungdomars behov vid sjukdom och ohälsa ur ett barnperspektiv Hudsjukdomar Sexuellt överförbara infektioner (STI) Mag-och tarmsjukdomar Barn- och ungdomar (barnhälsovård, tandhälsa, vardagssjukvård, m.m) Rehabilitering Infektionssjukdomar Andningsorganens sjukdomar Barn- och ungdomar (långvarig somatisk sjukdom/funktionshinder) Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov Cancersjukdomar Graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd Inflammatoriska ledsjukdomar och fibromyalgi Nervsystemets sjukdomar inkl stroke och demens Ögonsjukdomar Figur 2 Genomförda behovsanalyser åren

10 Under 2015 ska behovsanalyser genomföras inom följande områden med redovisade motiveringar/frågeställningar: 1. Spelmissbruk Spelberoende innebär ofta flera problem varför både kommunens och regionens insatser behövs. Omfattningen av problematiken är inte helt känd men det finns sannolikt ett stort mörkertal vad gäller antalet personer som har problem med spelberoende. Behandlingsformer är under utveckling inom området och samverkansaspekten mellan kommun och landsting är en central fråga. 2. Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Den somatiska hälsan hos personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning är betydligt sämre än hos befolkningen generellt. Inom specialistpsykiatrin är man väl medveten om detta faktum, men det är oklart hur stor medvetenheten och beredskapen är att möta dessa behov inom övrig hälso-och sjukvård. Hur ser det ut i Östergötland? Vad kan förbättras? 3. Plastikkirurgi Trycket på att regionen ska ta hand om nya åkommor eller åkommor ökar ständigt inom plastikkirurgin. Orsaker till detta kan vara helt medicinska, exempelvis på grund av att allt fler överlever sin cancer idag och har behov av återskapande åtgärder, eller att fetmaoperationerna ökar med efterföljande behov av plastikkirurgiska ingrepp. Plastikkirurgin möter också allt fler patienter i behov av korrigerande operationer och vård som följd av komplikationer som härstammar från den privata kosmetiska plastikkirurgin. Det finns även önskemål om plastikkirurgiska ingrepp som saknar medicinsk grund. Eftersom regionens resurser för plastikkirurgi är begränsade sätter detta stort tryck på prioritering. Vad ska ingå i den landstingsfinansierade plastikkirurgin? Är rätt behovsgrupper prioriterade i dagsläget? Utöver uppdrag om att genomföra behovsanalyser kan nämnden, på eget initiativ eller på initiativ från fullmäktige, ge särskilda utredningsuppdrag till ledningsstaben och/eller sina beredningar. Under år 2015 ges följande utredningsuppdrag till ledningsstaben: 1. Regionens stöd till anhöriga - Barn, unga och vuxna Uppdraget innebär en metaanalys av tidigare genomförda behovsanalyser för att få en samlad bild om den kunskap som finns. Uppdraget inkluderar även en översyn av de uppdrag som finns i överenskommelser och utfall av dessa. 2. Uppföljning av palliativ vård Utredningsuppdraget innebär att följa upp behovsanalysen, Vård i livets slutskede, med åtföljande uppdrag som genomfördes 2009 och som redovisar hur den palliativa vården fungerar. 3. Uppföljning av personer med demens/demensutredningar Utredningsuppdraget innebär att följa upp den behovsanalys, med åtföljande uppdrag, som genomfördes

11 Regionens strategiska plan med treårsbudget , anger de strategiska mål som är hälsooch sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Detta innebär bland annat att medarbetarperspektivet inte finns med i HSN:s verksamhetsplan. I regionens strategiska plan med treårsbudget finns en detaljerad redovisning av varje strategiskt mål. Utvalda strategiska mål har i varje perspektiv kompletterats med framgångsfaktorer, vilka bedöms vara avgörande för att kunna leva upp till de strategiska målen. PERSPEKTIVET - MEDBORGARE Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur regionen på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov och bidra till en bra livskvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Medborgare: Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Trygg och likvärdig vård Delaktiga och nöjda patienter Stort förtroende för hälso- och sjukvården Framgångsfaktorer som bidrar till Bra och jämlik hälsa: Aktivt arbete för att utveckla vårdens hälsofrämjande förhållningssätt Det finns påtagliga skillnader i hälsa i Östergötland. Hälsoskillnaderna följer en logik som innebär att en sämre socioekonomisk situation stegvis är förenad med en sämre hälsa, vilket innebär en gradvis ökad sårbarhet för ohälsa och sjukdom vid en mer utsatt social situation. För en mer jämlik hälsa behövs förutsättningar i samhället som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro - ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Inom Region Östergötland har regionutvecklingsnämnden (RUN) det övergripande ansvaret för att samordna det regionala folkhälsoarbetet medan hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har ansvar för det hälsofrämjande arbetet inom regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet. Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stimulera individens förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. Det goda mötet är centralt, det vill säga hur man genom sitt förhållningssätt i mötet med patienter och närstående kan stärka individens tillit till den egna förmågan som medskapare i sin egen hälsoutveckling. Alla patienter, oavsett diagnos eller sjukdomsförlopp, ska bemötas utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt som gör dem och deras närstående delaktiga i vård och behandlingen. Regionen ska integrera kravet på ett hälsofrämjande förhållningssätt i styr- och vårdprocesser i hälsooch sjukvården. Regionens medarbetare ska erbjudas utbildning och ges tillfälle till reflektion om mötets betydelse för individens hälsa och vårdens resultat. Vårdmiljön har också betydelse för hälsa och livskvalitet, till exempel rökfritt sjukhus, och måltidsmiljö för gemenskap, måltidsglädje och matlust. Det är viktigt att resultatet av utvecklingsarbetet Barn som anhöriga får genomslag och genomsyrar verksamheten vad gäller att beakta barnens behov när en förälder eller motsvarande är sjuk. Uppföljning behöver göras av - I vad mån och hur verksamheten arbetar med ett hälsofrämjande förhållningssätt. - Verksamhetens användning av patientrapporterade mått för att förbättra vården och/eller förbättra patienternas hälsa - Förekomsten av planer i verksamheten för kontinuerlig utbildning i hälsofrämjande förhållningssätt

12 Aktivt sjukdomsförebyggande arbete Sjukdomsförebyggande arbete avser bland annat att ge stöd till förbättrade levnadsvanor och därigenom främja hälsa, förebygga sjukdom och optimera sjukdomsbehandling. Landstinget ska integrera sjukdomsförebyggande synsätt och rutiner i styr- och vårdprocesser i hälsooch sjukvården. Hälso- och sjukvården har en viktig roll att informera om den potential som finns till förbättrad hälsa vid levnadsvaneförändring, bland annat genom att i dialog med patienten samtala om levnadsvanor och erbjuda stöd till förändring där det utifrån patientens hälsotillstånd är relevant. Det ska särskilt uppmärksamas att andelen rökare i en nationell jämförelse är hög i Östergötland vad gäller såväl kvinnor som män. Vad gäller insatser kopplade till tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet ska Socialstyrelsen riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder användas som stöd vid val av åtgärdsnivån. Primärvård, specialistvård och tandvård är alla viktiga aktörer i detta och vars roller ytterligare kan stärkas. Hälsan grundläggs tidigt. Regionens information och stöd ska anpassas till livscykeln. Föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start ska stärkas genom att stöd erbjuds under graviditeten och senare på barnavårdscentraler, exempelvis föräldrautbildning och hälsosamtal. Regionen ska tillsammans med kommunerna, föreningsliv och andra aktörer medverka till att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdom genom att på olika sätt förmedla kunskap om och erbjuda stöd vad gäller bland annat alkohol, narkotika, tobak, sexuellt överförbara infektioner, övervikt och fetma. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, skolhälsovård, barnhälsa, ungdomshälsa och barnahus. Tillsammans med skolan och andra aktörer ska regionen medverka till att de unga får en effektiv ANDT-utbildning (alkohol, narkotika, dopning, tobak). Regionen ska vara en aktiv part i det politiska samrådet med länets kommuner. Kärnan för detta är Samrådet för vård och omsorg genom vilket nya och effektivare former för politiskt samagerande ska utvecklas kring olika behovsgrupper. Samverkan med skolan och elevhälsan ska utvecklas för att förbättra barns hälsa/tandhälsa. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, ungdomshälsa och Barnahus. Regionen ska, bland annat via flyktingmedicin, underlätta och stärka integrations- och introduktionsprocessen för personer med utländsk bakgrund. I samverkan med kommunerna ska det säkerställas att alla nyanlända får ta del av hälsosamtal och att hälsokommunikatörernas insatser utvecklas ytterligare. Regionen ska undersöka möjligheten och behovet av en specialistmottagning för att ta hand om skador som uppstått i samband med könsstympning. Inom primärvårdens uppdrag ska arbete med att förebygga könsstympning av flickor inkluderas, i samverkan med skolhälsovården. En anpassad utbildning till personalen ska genomföras för att de bättre ska kunna dels förebygga könsstympning och dels hantera de situationer som uppstår när det gäller könsstympning 11. Kulturen kan på många sätt vara en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande kraft. Kulturupplevelser av olika slag innebär möten mellan människor, och ofta är möten med andra människor viktiga för vårt välbefinnande generellt. Region Östergötland ska pröva möjligheten att integrera kulturaktiviteter som ett verktyg i det hälsofrämjande arbetet. Regelbundna cellprovskontroller är ett effektivt sätt att förebygga livmoderhalscancer och rädda liv. Alla kvinnor mellan 23 och 60 år i Östergötland inbjuds därför till gynekologisk cellprovskontroll (GCK) men andelen kvinnor som tar ett cellprov är fortfarande alltför låg och fortsatta ansträngningar behöver göras för att öka den provtagande andelen. Även deltagandet i den mammografiska 11 Se vidare Strategisk inriktning och finansplan

13 hälsokontrollen för att reducera risken för dödlighet i bröstcancer behöver öka. I den nyligen startade screeningen för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer är det viktigt att följa hur deltagandet utvecklas. Uppföljning behöver göras av - I vad mån verksamheten arbetar tillfredsställande med sjukdomsförebyggande insatser. - Besökande till vården för vilka det har registrerats åtgärd i Hälsobladet. - Utbetalda mål & mått-ersättningar för primärvårdens tobaksinterventioner. Framgångsfaktorer som bidrar till Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård *** God tillgänglighet till akut omhändertagande Tillgängligheten på akutmottagningarna ska förbättras. Idag får hälften av patienterna träffa läkare inom en timme för beslutsgrundande bedömning. Etappmålet på minst 80 procent ligger fast. Idag kan runt 70 procent av patienterna lämna akutmottagningarna inom fyra timmar. Etappmålet är minst 80 procent. Analyser visar att många yngre personer väljer att söka vård på akutmottagningarna för medicinska problem som vårdcentralerna kan hantera. För att underlätta befolkningens val vid akut sjukdom ska modellen en dörr ska räcka tillämpas under vardagkvällar och helger. Införandet av jourcentraler i anslutning och i integrering med akutmottagningarna på länets tre akutsjukhus ska utredas skyndsamt 12. Tanken är att det ska finnas en gemensam mottagningsreception där mottagande sjuksköterska hänvisar akutsökande patienter till rätt vårdnivå - akutmottagningen för patientfall av mer akut karaktär, medan jourcentralen avlastar från lindrigare åkommor. Utredningen ska även klargöra vilka öppettider jourcentralerna ska hålla för att i möjligaste mån kunna avlasta söktrycket på akutmottagningar och reducera dess väntetider. Utgångspunkten i ett behovsperspektiv är att: Jourcentralerna ska jobba nära integrerat med akutmottagningar och verka för att inga patienter som sökt akut avvisas därifrån utan att fått hjälp. Patienterna ska komma till korrekt vårdnivå. Uppföljning behöver göras av - Tillgängligheten på akutmottagningen. God tillgänglighet till första linjens vård Vårdcentralerna är av vital betydelse för befolkningen och förväntningarna på snabb och professionell hjälp är höga. En viktig del är att patienterna kommer fram per telefon vid behov av kontakt. Man ska inte behöva ringa och få beskedet att telefontiden är slut. Lika viktigt är - när vårdcentralen bedömer att patienten behöver komma på besök att man får tid till besök när man ringer även om man får vänta lite längre på besöket. Man ska inte behöva mötas av beskedet att läkarens besökstider är slut och bli ombedd ringa tillbaka någon eller många dagar senare - Ett samtal ska räcka! Alla vårdcentraler ska se över 12 Se vidare Strategisk inriktning och finansplan

14 alternativa lösningar vid brist på besökstider hos läkare besök hos annan läkare, sjuksköterska eller annan yrkesgrupp, längre bemanningsschema för att kunna erbjuda besök längre fram för patienter med ofarliga medicinska problem. Patienter med akuta medicinska problem som inte är allvarliga/livshotande ska i princip tas emot på vårdcentralen samma dag man ringer. Detta väntas minska dagens problem med att patienter väljer akutmottagningen i stället för vårdcentralen. Många vårdcentraler erbjuder idag en fast läkarkontakt för patienter med långvarig sjukdom. Den nya patientlagen kräver dock att alla patienter ska erbjudas fast läkarkontakt på vårdcentralen. Eftersom läkarbemanningen i primärvården inte är optimal, måste denna omställning ske stegvis. I ett första steg ska alla vårdcentraler säkra att patienter med långvarig/kronisk sjukdom garanteras träffa samma läkare vid planerade besök. Under senare år finns en viss tendens till försämring av telefon- och besökstillgängligheten på vårdcentralerna. Etappmålen ligger dock fast. Minst 95 procent av patienterna ska komma fram per telefon och bli återuppringda samma dag, respektive vid behov av besök erbjudas besökstid inom sju kalenderdagar. Uppföljning behöver göras av - Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177). - Tillgänglighet till vårdcentralerna. - Tillgänglighet till ungdomshälsa/ungdomsmottagning. - Tillgänglighet till allmäntandvård för barn, ungdomar och vuxna. God tillgänglighet till somatiskt specialiserad vård Tillgängligheten till nybesök och operation/åtgärd i specialiserad vård är under senare år god i Östergötland jämfört med många andra landsting och regioner. Tillgängligheten är samtidigt varierande mellan olika specialiteter. Tillgängligheten är mycket god inom bland annat barn- och ungdomsmedicin, gynekologi, hematologi, onkologi, lungmedicin, kardiologi med flera. Omvänt är tillgängligheten på senare tid mycket besvärlig för många patienter inom framförallt hudsjukvården. Samtliga centrum har utmaningen att bevaka tillgängligheten och tidigt förutse och hantera tillgänglighetsproblem under uppväxt. Ett särskilt problem är att antalet patienter som väntar för länge än 60 dagar på besök och operation/åtgärd ökar betydligt under framförallt sommarperioden men också under långhelger kring jul- och nyår - som en följd av det minskade vårdutbudet. Samtliga centrum ska planera för att minimera antalet patienter som väntat för länge inför långhelger och sommar. Många frågor kan klaras ut via webben, men det kommer alltid finnas patienter som hellre vill komma kontakt per telefon med sin klinik vid nya symtom, försämringar i hälsotillståndet med mera. Det är viktigt att telefontillgängligheten på sjukhusen förbättras. Möjligheten att komma fram per telefon är begränsad på sjukhusen. Det förekommer att man bara kan ringa under mindre än en timma per vardag. Några kliniker har ingen telefontid alls på fredagar. Endast ett mindre antal kliniker lever idag upp till överenskommelsen att patienterna ska kunna ringa minst fem timmar under måndag fredag och få kontakt med kliniken samma dag. Samtidigt visar analyser att på flera kliniker kommer långt ifrån alla som ringer fram under telefontiden. Samtliga landsting och regioner har under år 2014 börjat rapportera tiden till återbesök. Uppföljningen ska beskriva i vilken utsträckning patienternas återbesök genomförs i tid som planerat eller senare. Uppföljningen kommer att ges stort fokus, eftersom preliminära data pekar på att många återbesök genomförs långt efter medicinskt måldatum. Följsamhet mellan väntetid och medicinska behov ska eftersträvas

15 Uppföljning behöver göras av - Tillgängligheten till besök och behandling inom specialiserad somatisk vård. - Tillgänglighet till specialisttandvård för barn ungdomar och vuxna. - Tid till återbesök. - Omfattning på bemannad telefontid eller TeleQ. God tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård För landets barn- och ungdomspsykiatri tillämpas målgränsen högst 30 dagar till nybesök, fördjupad utredning och behandling. I Östergötland gäller samma målgräns för vuxenpsykiatri, beroendevård och habilitering. Tillgängligheten är god till samtliga verksamhetsområden i Östergötland, med undantag för patienter med neuropsykiatriska frågeställningar. Tidigare satsningar på patienter med neuropsykiatriska frågeställningar har givit positiva effekter. Nyligen har dock uppmärksammats att flera kliniker inte har registrerat aktuella patienter, samtidigt som väntetiderna är långa. Detta problem ska ges stort fokus. I syfte att förbättra såväl tillgänglighet som valfrihet för patienterna finns flera privata leverantörer av specialiserad psykiatri och BUP-verksamhet. De avtal som finns med privata aktörer går ut 31 december 2015 utan vidare möjlighet till förlängning. Under 2015 måste nya avtal arbetas fram för verksamheten. Ett alternativ till en upphandling kan vara vårdval enligt LOV. Uppföljning behöver göras av - Tillgängligheten till psykiatri: vuxenpsykiatrin barn- och ungdomspsykiatrin beroendevården neuropsykiatrin habiliteringen *** Framgångsfaktor som bidrar till Trygg och likvärdig vård: Aktivt arbete för att säkerställa en jämlik vård Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort och socioekonomiska förutsättningar (horisontell jämlikhet). Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör en sjukvård, som strävar efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, prioritera de som har störst behov (vertikal jämlikhet). I konsekvens med detta bör verksamhetens resurser fördelas utifrån de behov som befolkningen har. Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation eftersträvas mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet. Det systematiska arbetet med behovsanalyser uppdrag överenskommelser uppföljning är en viktig process för att systematiskt arbeta för en behovsstyrd och jämlik hälso- och sjukvård. Socialt utsatta grupper avstår i större utsträckning än privilegierade grupper att söka vård, trots att behov bedöms finnas. Dödligheten i sjukdomar som kan behandlas och förebyggas är betydligt högre

16 bland lågutbildade än högutbildade. Män, utlandsfödda och lågutbildade dör oftare i sjukdomar som går att förebygga eller behandla, såsom diabetes och hjärtsvikt. Detta kan bero på att vård söks i senare skede av sjukdomsförloppet. Misstro till sjukvårdssystemet, rädsla och okunskap är några orsaker, men skillnader kan också bero på att vården inte fördelas efter behov. En jämlik vård och behandling kräver ett jämlikt bemötande. Ökad medvetenhet hos personalen och ett systematiskt arbetssätt är vägar för att förbättra jämlikheten och fånga upp tidiga tecken på ohälsa. Ett systematiskt arbetssätt innebär att sätta upp standarder för att kvalitetssäkra bemötande, vård och behandling i den kliniska vardagen oavsett vem som utför arbetet (eller vem som är patient). Regionen behöver öka kunskapen om var det råder ojämlikhet, ojämlikhetens orsaker och om vilka åtgärder som kan öka jämlikheten. Det finns idag bland annat geografiska skillnader inom psykiatri och hjärtsjukvård som behöver analyseras och åtgärdas. Jämlik och likvärdig vård ska vara ett viktigt mål i vårdens kvalitetsutveckling och är en aspekt som ska integreras i alla beslut, upphandlingar och avtal. Vid uppföljning och utveckling av hälso- och sjukvården ska statistik analyseras ur ett jämlikhetsperspektiv. I gällande överenskommelser med vårdverksamheten anges att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd och som bedöms vara i behov av vård ska få den vård som inte kan anstå. Från och med 1 januari 2015 ändras riktlinjerna så att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd, så kallade papperslösa ges en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare 13. Uppföljning behöver göras av - I vad mån produktionsenheterna på ett tillfredsställande systematiskt sätt arbetar med att säkerställa jämlik vård. - Jämlikhetsaspekten ur ett beställarperspektiv vad gäller hälsa och vård 14. Systematiskt arbete för att förbättra omhändertagandet av cancerpatienter Genom regional och nationell samverkan ska regionala cancercentrum bidra till en mer patientfokuserad, jämlik, säker och effektiv cancervård. RCC i sydöstra sjukvårdsregionen verkar för att cancerpatientens resa genom vården blir mer sammanhållen och utan onödiga väntetider. Rehabilitering ska finnas med som en naturlig del, från diagnosbesked och framåt. Cancervården ska vara evidensbaserad och utgå från nationella riktlinjer och vårdprogram och följas upp med hjälp av kvalitetsregister. Samtliga verksamheter i Östergötland som bedriver cancersjukvård har som uppdrag att förkorta sina väntetider till besök och behandling. Utvecklingen av standardiserade vårdförlopp i cancervården innebär en ambitionshöjning för RCC uppdrag (se även sid 22, Korta ledtider). För patienter med cancer väntar många möten i ett komplext vårdsystem. Möten som sker från första symtom och följande diagnostik till behandling och rehabilitering eller vård i livets slutskede. Med en individuell vårdplan ges patienten möjlighet att vara delaktig och välinformerad i sin vård i den utsträckning patienten önskar. Målet är att varje cancerpatient ska ha en individuell vårdplan. Målet är att varje patient med cancer ska få ett multiprofessionellt omhändertagande, ett psykosocialt stöd och erbjudas en namngiven kontaktsjuksköterska. Uppföljning behöver göras av - I vad mån kliniker har kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter. - I vad mån kliniker använder vård-/rehabiliteringsplan för cancerpatienter. 13 Se vidare Strategisk inriktning och finansplan Följs upp separat utanför ramen för regiondirektörens nyckelindikatorer

17 *** Framgångsfaktorer som bidrar till Delaktiga och nöjda patienter: Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patienter saknar ofta möjlighet att överblicka och hantera den egna vårdens planläggning eller förstå den komplexitet som vården inrymmer. Vården ska ta utgångspunkt i personens värderingar och preferenser och samtidigt värna möjlighet till medbestämmande, genom att se personen som en aktiv samarbetspartner och involvera hans/hennes sociala nätverk i vård och omsorg. Vården ska också beakta särskilda behov till exempel att vid annan kulturell bakgrund få bevara sina kulturella traditioner och sedvänjor. Fortfarande domineras vården av ett verksamhets- och yrkesperspektiv, trots att patienternas syn på vården lyfts fram allt mer både i sjukvårdspolitiken och i det praktiska vårdarbetet. En ny lag, patientlagen, införs från 1 januari Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande, valfrihet och delaktighet. Många vårdcentraler erbjuder idag en fast läkarkontakt för patienter med långvarig sjukdom. Den nya patientlagen kräver dock att alla patienter ska erbjudas fast läkarkontakt på vårdcentralen. Eftersom läkarbemanningen i primärvården inte är optimal, måste denna omställning ske stegvis. I ett första steg ska alla vårdcentraler säkra att patienter med långvarig sjukdom garanteras träffa samma läkare vid planerade besök. Det finns patientgrupper idag vars omhändertagande inte tillräckligt präglas av en helhetssyn. Detta gäller i synnerhet multisjuka och andra sköra patienter som har en komplex sjukdomsbild med behov av stöd från flera delar av hälso-och sjukvården. Ett strukturerat vårdprogram/ handlingsprogram och samarbete med olika vårdformer är viktiga komponenter i omhändertagandet av dessa patienter. Detta kan bidra till ökad medicinsk kvalitet och patientsäkerhet, tryggare och mer nöjda patienter, effektivare vård med lägre vårdkonsumtion på vårdcentraler, sjukhusens öppenvårdsmottagningar, akutmottagningar och slutenvård. Om vi kan minska undvikbara återinläggningar som inte har något mervärde för patienter genom mer patientcentrerade åtgärder, så kan vi sannolikt ge dessa patienter en bättre livskvalitet och friställa resurser för annan vård. För multisjuka med många vårdkontakter skapas en trygghet om en enhet håller ihop patientens vård och kontinuitet skapas. Primärvården bör vara den samordnande länken för dessa patienter. Nära och god samverkan med kommunen är av avgörande betydelse. Även god samverkan med övrig specialistsjukvård bör utvecklas, där primärvården via samordningsfunktion/fast vårdkontakt blir en länk för patienten i sina kontakter med specialissjukvården. Fokus på patientnytta och delaktighet kräver även en helhetssyn på patientens hälsotillstånd och sjukvårdsbehov. Patientens problem och besvär ska styra så att värdeskapande och patientfokuserade vårdprocesser utvecklas överordnat organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden. Barn och ungdomar ska bemötas med respekt då de är i kontakt med hälso- och sjukvården, oavsett om det är som patient eller anhörig. Barn och ungdomar ska få pedagogisk och åldersanpassad information och ges möjlighet att vara delaktiga i vården utifrån sin ålder och mognad. Uppföljning behöver göras av - I vad mån patienter skulle kunna rekommendera den verksamhet de själva haft kontakt med. - I vad mån patienter känner sig delaktiga i sin vård och behandling

18 Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Det ska finnas en mångfald ingångar till hälso- och sjukvården anpassat till befolkningens olika behov. Primärvården ska vara "grundbulten" i regionens sjukvårdsorganisation. Primärvården står för en stor del av den basala sjukvården och är även central när den enskilde behöver lotsas vidare i vårdkedjan. Primärvården ska fungera på ett bra sätt, vara enkelt tillgänglig och ha förmåga att följsamt utveckla sitt utbud i samklang med framtida behov. Invånarna vill klara av allt fler av sina kontakter med hälso- och sjukvården via nätet och olika e- tjänster. Det finns förväntningar att sjukvården ska möta de behoven och fler och bättre e-tjänster införs nu succesivt inom ramen för Mina vårdkontakter. Det ska vara fullt möjligt för invånarna att planera och följa sin vård på internet från mobil, surfplatta och stationär dator. E-tjänster kan på många olika sätt bidra till att göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig. Ett bra exempel är den möjlighet att själv boka tid via webben som breddinförs Det handlar också om att på webben hitta lättillgänglig och kvalitetssäkrad information från landsting och regioner om sjukdomar, behandlingar och annan vård. En central fråga inom själva vårdverksamheten är att förbättra samordningen och integreringen av e- tjänster och de vårdsystem som finns så att nyttan verkligen kan tas tillvara på ett effektivt sätt av hälso- och sjukvården, till förmån för patienterna. Det pågår ett framgångsrikt gemensamt arbete i Sverige med 1177 Vårdguiden på webb och telefon, e-tjänsten Mina vårdkontakter och ungdomsmottagning på nätet - UMO.se. Region Östergötland ska ha en fortsatt aktiv roll i den nationella utvecklingen av invånartjänster och arbeta enligt den gemensamma handlingsplan som finns för e-hälsa. Det finns också möjligheter att inom lämpliga områden ytterligare utveckla vård och stöd på distans som kan öka tillgängligheten och minska behovet av resor. Samtidigt måste hälso- och sjukvården tänka på de grupper som inte har tillgång till mobiler, surfplattor och datorer. Invånarna måste kunna ringa och få råd av 1177, vårdcentraler och mottagningar, få tid vid behov och föra en dialog med sjukvården utifrån de egna förutsättningarna. Patienternas delaktighet i vården och rätt till information stärks i en ny patientlag den 1 januari Det har länge pågått en utveckling mot utökade valmöjligheter för patienten. Den nya patientlagen driver på denna utveckling och det gör även utvecklingen av invånartjänster. Den nya lagen innebär bland annat att patienten får möjlighet att söka primärvård och öppen specialistvård i hela landet. Uppföljning behöver göras av - Verksamhetsenheter som erbjuder möjlighet till webb-bokning. - Ärenden i "Mina vårdkontakter". ***

19 Framgångsfaktorer som bidrar till Stort förtroende för hälso- och sjukvården: Förtroendeskapande insatser Östgöten har ett stort förtroende för specialistsjukvård och vårdcentraler och detta uttalade förtroende kan sannolikt kopplas till den tillit man känner för regionens professionella kompetens. Däremot är det ett tydligt förbättringsområde att öka förtroendet för landstingspolitiken och för hur regionen använder skattepengarna. Mycket talar för att kunskapen om regionens förutsättningar, verksamhet och resultat är liten. Välfärdssystemet ska ha en hög legitimitet. Detta förutsätter att det offentliga uppdragets omfattning är tydlig och därmed också vidden av den enskildes eget ansvar. Medborgarna ska veta vad de kan förvänta sig att få ut av sina skattepengar och därmed också vad de får vara beredda att själva ansvara för. Det ligger en utmaning i att hitta fungerande former för dialog mellan medborgare och politiker som skapar engagemang för det offentliga åtagandet. Alla som vill bidra till att utveckla hälso- och sjukvården ska välkomnas i samhällsdebatten. Det är viktigt att regionen kan belysa för befolkningen hur uppdraget utförs och motivera olika beslut och bakgrunden till att de fattas. Ett sådant exempel är att skapa förståelse hos befolkningen för de politiska prioriteringarna där avvägningarna är svåra och långt ifrån självklara. Det är av avgörande betydelse att invånarna uppfattar de fördelningspolitiska konsekvenserna som acceptabla. Svåra etiska frågor och värderingsfrågor är kopplade till resursfördelning och finansiering inom sjukvården. Beslutsfattandet bör kunna uppfylla villkoret att vara en procedur som uppfattas som rättvis och legitim av såväl medborgare som vårdpersonal. Den framtida finansieringen är ett annat ämne för dialog, med ett tänkbart scenario där skattefinansierad hälso- och sjukvård riskerar att inte kunna möta medborgarnas förväntningar i alla delar. Även om dialogen i dessa frågor i första hand är en uppgift för de politiska partierna, ska också regionen genom sin verksamhet medverka till dialog och kunskapsspridning i fråga om vårdens möjligheter och begränsningar. Det är viktigt att medarbetarna involveras i arbetet och underlättar möjligheterna att nå de långsiktiga målen. När alla medarbetare är delaktiga når tankegångarna fram även utanför organisationen och förståelsen för beslutade åtgärder kan därmed mycket väl även öka bland medborgarna. Det är också viktigt för medborgarnas förtroende att regionen blir bättre på att informera om beslut som är viktiga för befolkningen och även bättre förmedlar information om forskningens framsteg och om vad den medicinska utvecklingen konkret betyder i fråga om förbättrade behandlingsmetoder och medicinska resultat. En form av medborgardialog sker i regi av HSN:s beredningar för brukardialog som ett viktigt underlag till behovsanalyser och uppdrag (Se sid 6, Beredningarna för brukardialog). Föreningar för personer med funktionsnedsättning och pensionärsorganisationerna är andra viktiga resurser i brukardialogen. Barn och ungdomars erfarenhet och kunskap är ett viktigt underlag för politiska beslut. Barn och ungdomars åsikter ska efterfrågas, respekteras och tillmätas betydelse och det ska finnas former för barn och ungdomars delaktighet i regionens politiska process. Öppenhet ska finnas inför nya kommunikationsvägar till exempel via sociala medier på Internet vilket kan underlätta dialogen med inte minst yngre åldersgrupper. Uppföljning behöver göras av - Östgötarnas förtroende för vårdcentraler och sjukhus. - Östgötarnas förtroende för Region Östergötlands politiker Följs upp separat utanför ramen för regiondirektörens nyckelindikatorer