Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2009

Transkript

1 Fastställd av Dnr Landstingsfullmäktige Bilaga: Landstingsstyrelsen (årsbudget) DNR: Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan strategier - - framgångsfaktorer - budget - Hälsosamverkans beredningen Samordnings beredningen Vårdsamverkans beredningen Brukardialogs beredningar

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppdraget...3 Vision och värdegrund...3 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik...5 Planeringsförutsättningar...10 Medborgarperspektivet...14 Förnyelseperspektivet...19 Processperspektivet...20 Ekonomiperspektivet...22 Planering och uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget Bilaga 1: Den landstingsövergripande styrningen Bilaga 2: Styrkortskarta Bilaga 3: Plan för beslut och uppföljning Bilaga 4: Resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning för 2009

3 UPPDRAGET Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. (Hälso- och sjukvårdslagen, 2 och 2a) Landstingets uppdrag är att, enligt ovan, svara för befolkningens hälso- och sjukvård. Samtidigt ska kravet på god ekonomisk hushållning uppfyllas (Kommunallagen 1991:900, 8 kap 1). I landstingets uppdrag ligger också att aktivt delta i den regionala utvecklingen i syfte att trygga en långsiktig tillväxt i Östergötland. Landstinget har överlämnat uppdraget att genomföra åtgärder inom detta område till Regionförbundet Östsam. VISION OCH VÄRDEGRUND Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Politiken ska beskriva grundprinciperna och ramarna för landstingets verksamhet. Genom att förtydliga de värden som landstinget står för kan också många av de dagliga besluten i verksamheten underlättas och fattas så nära patienten som möjligt

4 Gemensamma värderingar fungerar som en vägledning för hur vi tar oss an vår uppgift, hur vi bemöter andra och hur vi utvecklar vårt arbetssätt. Detta blir i landstingets fall än mer viktigt eftersom utvecklingen går mot fler externa vårdgivare som med en mer fristående ställning ska verka på landstingets uppdrag. Landstingsfullmäktige har i treårsbudgeten i sju punkter fastslagit den politiska värdegrunden för det arbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården i Östergötland: 1. Landstingets uppgift - en god hälsa och livskvalitet åt östgötarna. 2. Hälso- och sjukvården är till för medborgarna. 3. Se hela människan i sitt sammanhang. 4. Behandla andra som du själv skulle vilja bli behandlad. 5. Det som görs idag ska göras ännu bättre i morgon. 6. Resurserna ska användas på bästa sätt. 7. Gott ledarskap och gott medarbetarskap. I fullmäktiges treårsbudget har innehållet i varje punkt utvecklats. Tanken är att värdegrunden ska fungera som vägledning i den utveckling som behöver ske av all hälso- och sjukvård som beställs av landstinget. Det viktiga med värdegrunden är den process som ligger framför oss som innebär att alla som arbetar i, eller på uppdrag åt, landstinget hjälps åt med att ge värdegrunden innehåll och förverkliga den ambition som den uttrycker. Landstingsdirektören har ett uppdrag att initiera ett arbete där vision och värdegrund är vägledande för hälso- och sjukvårdens utveckling i länet

5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS UPPDRAG OCH STYRNINGSLOGIK Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård 1 uppfylls på bästa möjliga sätt, inom de ekonomiska ramar som landstingsfullmäktige beslutar om. Uppdraget innebär också att utveckla samarbetet med andra aktörer/myndigheter för att stärka medborgarnas hälsa och välfärd. HSN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgarperspektivet men ansvaret berör även aspekter inom övriga perspektiv undantaget medarbetarperspektivet vilket är landstingsstyrelsens (LS) ansvar (Se även Bilaga 1; Den landstingsövergripande styrningen). HSN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete och anger förutsättningar, uppdrag och målbilder för år Strategierna 2 är de övergripande målen för HSN:s åtgärder och beslut. Framgångsfaktorerna 3 markerar vad HSN bedömer vara strategiskt viktigt att fokusera på i behovsstyrningsprocessen för att uppnå strategiernas målbilder. Framgångsfaktorerna ska fungera som en checklista för inriktningen på behovsanalyser, uppdrag, prioritering och avtal. Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för en styrning utifrån behov. Nämnden väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper 4, behovsgrupper 5 eller särskilda insatsområden som bedöms angelägna att analysera. Analyserna ska identifiera befolknings- och patientbehov som underlag för nämndens vidare ställningstagande. Det kan röra sig om att identifiera behov i förhållande till folkhälsa, tillgänglighet, medicinska riktlinjer, samverkan, metodutveckling etc. Vart 4-5:e år ska en generell behovsanalys genomföras kopplat till östgötens upplevda hälsa och till mer generella befolkningsbehov; vad som upplevs värdeskapande och viktigt i relationen till hälso- och sjukvården (tillgänglighet, kvalitet, förtroende och delaktighet m.m.) Med fördel kan även externa aktörer (t.ex. kommunerna, privata vårdverksamheter och organisationer) medverka i behovsanalyserna och med sitt perspektiv berika analyserna med aspekter som kan bidra till en tydlig behovsbild. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 2 Övergripande målsättningar i respektive perspektiv som ska sträva mot att visionen uppnås 3 Konkretisering och prioritering av vad som är avgörande för att kunna leva upp till respektive strategi i ett perspektiv. 4 Övergripande indelning av sjukdomar utifrån diagnosklassifikationen ICD 10. Gruppindelningen är användbar i olika sammanhang inte minst då den skapar funktionella målgrupper t.ex. för behovsanalyser. (exv. Rörelseorganens sjukdomar). 5 Definierad grupp medborgare som har gemensamma behov/problem som kräver hälso- och sjukvård. Dessa grupper är viktiga att identifiera och utgör underlag för t.ex. behovsanalys. (t.ex. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov) - 5 -

6 Åtskilliga sjukdoms- och behovsgrupper har varit föremål för behovsanalys År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 Generell behovsanalys med inriktning på den nära hälso- och sjukvården. Hjärtsjukdomar Graviditets- och förlossningsvård Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Missbruk och beroende Generell behovsanalys med inriktning på tillgänglighet kvalitet delaktighet. Cancersjukdomar (bröst, colorectal, prostata) Planerade operationer Ögonsjukdomar/skador Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Njursjukdomar och transplantationer Barn- och ungdomars behov vid sjukdom och ohälsa ur ett barnperspektiv Hudsjukdomar Sexuellt överförbara infektioner (STI) Mag-och tarmsjukdomar Barn- och ungdomar (barnhälsovård, tandhälsa, vardagssjukvård, m.m) Rehabilitering Infektionssjukdomar Andningsorganens sjukdomar Barn- och ungdomar (långvarig somatisk sjukdom/funktionshinder) Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov Cancersjukdomar Graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd Inflammatoriska ledsjukdomar och fibromyalgi Nervsystemets sjukdomar inkl stroke och demens Ögonsjukdomar Figur 1 Genomförda behovsanalyser åren

7 Under 2009 ska behovsanalyser genomföras inom följande områden med redovisade motiveringar: Landstingets Avstämning av förhållandena i länet i jämförelse med hälsofrämjande och aktuella nationella riktlinjer som avser metoder att sjukdomsförebyggande förebygga sjukdom genom påverkan av livsstilsfaktorer som arbete. är aktuella att föra ut. Ambitionsnivån i verksamheten har visat sig variera alltför mycket. Landstingets ansvarsområde bör också förtydligas i dialog med bland annat kommunerna. Barn och ungdomar - depression och ångest Äldre - depression och ångest Demenssjukdom Avstämning av förhållandena i länet i jämförelse med aktuella nationella riktlinjer. Analysen bör ske i dialog med kommunerna. Avstämning av förhållandena i länet i jämförelse med de aktuella nationella riktlinjer som är aktuella för båda sjukdomsgrupperna. På grund av att sjukdomsgrupperna kan ha likartad behovsbild ur vissa aspekter finns skäl att samordna sjukdomsgrupperna i en gemensam behovsanalys. Analysen bör ske i dialog med kommunerna. Vård i livets slutskede Palliativ vård är ett nationellt högprioriterat område. Såväl fysiska, psykiska som existentiella aspekter ska förenas till en helhet utifrån patientens och anhörigas behov. Det finns behov av att följa upp i vad mån kompetens och vårdkvalitet är tillräcklig och om en likvärdig palliativ vård ges i länet. Även tvärkulturella aspekter på vården i livets slutskede bör belysas. Analysen bör ske i dialog med kommunerna. Jämlik vård Jämlik vård är en central målsättning för hälso- och sjukvården. Det är därför angeläget att belysa skillnader i hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård för befolkningen oavsett kön, ålder, etnicitet, socioekonomi etc. Behovsanalyserna kan ha olika omfattning beroende på utgångsläge och ambitionsnivå. I bland kan behovsanalysen begränsas/fokuseras på särskilda insatsområden (t ex endast rehabiliteringsaspekten). Behovsanalyserna är underlag för den fortsatta processen; uppdrag åtagande prioritering avtal (se Figur 2). Uppdrag Åtagande Behovsanalys Prioritering Uppföljning Avtal Figur 2 Styrning utifrån behov - de olika momenten - 7 -

8 Nämnden förhåller sig till analyserna i det årliga politiska uppdraget då beslut tas om konkreta inriktningar och målsättningar såväl generellt som för specifika sjukdoms- och behovsgrupper. Detta uppdrag är sedan utgångspunkt för en dialog med verksamheten som resulterar i att produktionsenheterna presenterar ett åtagande som efter dialog är ett underlag för HSN:s prioriteringsbeslut (Se avsnitt Planeringsförutsättningar). Detta beslut ger i sin tur riktlinjer inför tecknandet av avtal med egna produktionsenheter eller andra vårdgivare (Se även sid 20 Processorienterat arbetssätt). Uppföljningen har två primära syften, dels att värdera i vad mån formella målsättningar är uppnådda, dels att skapa ny kunskap och underlag för att ta ställning till förbättringar och korrigerande insatser (Se avsnitt Planering och uppföljning 2009). Den politiska ledningsgruppen (PLG) har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan LS och HSN när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträdena samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. Hälso- och sjukvårdsnämndens förtroendemannastöd För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor till hälsooch sjukvårdsnämnden har åtta beredningar inrättats under nämnden; samordningsberedningen, hälsosamverkansberedningen, vårdsamverkansberedningen samt fem beredningar för brukardialog. HSN har nedan preciserat beredningarnas uppdrag och vilka frågor som man vill att beredningarna ska fördjupa sig i. Varje beredning ska utifrån sitt uppdrag göra en plan för sitt arbete, vilken ska godkännas av nämnden. Beredningarna ska under året rapportera resultatet av sitt arbete till nämnden. Samordningsberedningen har som uppgift att bereda nämndens verksamhetsplan och samordna behovsanalys- uppdrags- och prioriteringsprocessen. Beredningen ska också, med fokus på HSN:s uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid LS och HSN:s gemensamma kunskapssammanträden. Beredningen ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. I beredningens uppdrag ligger också att samordna arbetet för HSN:s beredningar. Hälsosamverkansberedningen ska följa upp och driva frågor om samverkan kring folkhälsopolitiska frågor och vid behov även ta initiativ till översyn av inriktning och strategier. Beredningen leder landstingets insatser inom de samordningsförbund som landstinget inrättat tillsammans med berörda kommuner, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I beredningens uppgift ingår också att bereda underlag till behovsanalyser, uppföljning och uppdrag i den mån det bedöms angeläget att belysa hälsosamverkansaspekten

9 Hälsosamverkansberedningen ska under 2009 Utveckla och etablera former för samverkan med kommunerna avseende gemensamma behovsanalyser, uppdrag med mera för barn och ungdomar. Bidra till Läns-SLAKO:s 6 översyn av det folkhälsopolitiska programmet. Samordna den politiska hanteringen av behovsanalyserna: - Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. - Barn och ungdomar - depression och ångest - Jämlik vård Vårdsamverkansberedningen leder landstingets insatser inom de samrådsorgan som landstinget och kommunerna har för samverkan inom vård- och omsorgsområdet. Beredningen leder också landstingets insatser inom landstingets handikappråd, landstingets pensionärsråd samt inom Läns-SLAKO. I beredningens uppgift ingår också att bereda underlag till behovsanalyser, uppföljning och uppdrag i den mån det bedöms angeläget att belysa vårdsamverkansaspekten. Vårdsamverkansberedningen ska under 2009 Utveckla och etablera former för samverkan med kommunerna avseende gemensamma behovsanalyser, uppdrag med mera för äldre. Samordna den politiska hanteringen av behovsanalyserna: - Vård i livets slutskede - Äldre - depression och ångest/ Demenssjukdom De fem beredningarna för brukardialog har till uppgift att genom dialog med medborgare/brukare bidra med underlag till behovsanalyser, uppföljning och uppdrag. Beredningarnas kunskaper om befolkningens behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt underlag i behovsstyrningen och under 2009 är följande behovsanalyser aktuella att fördela som uppdrag till beredningarna för brukardialog (Se även sid 7): Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Barn och ungdomar - depression och ångest Äldre - depression och ångest/ Demenssjukdom Vård i livets slutskede Jämlik vård Beredningarna för brukardialog och de båda samverkansberedningarna ska ha ett nära samarbete som ibland kan vara uttalat genom att HSN givit särskilda uppdrag. Samarbetet ska givetvis också kunna ske naturligt i situationer när en beredning bedömer det som angeläget att förmedla kunskap som också behöver hanteras ur en annan berednings perspektiv. Det kan också handla om kunskapsinhämtning, då en beredning önskar få en bredare belysning av någon aspekt som hanteras av annan beredning. 6 Länskommittén för samråd mellan landstinget och kommunerna inom vård- och omsorgsområdet - 9 -

10 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Landstingsfullmäktiges treårsbudget ger de övergripande planeringsförutsättningarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden har specificerat förutsättningarna beträffande ekonomi och prioritering. Ekonomiska förutsättningar HSN har under flera år gjort satsningar i form av ekonomiska ramhöjningar inom prioriterade områden. Satsningarna har i vissa fall varit av engångskaraktär med riktade pengar under ett års tid, medan det i andra fall rört sig om fleråriga satsningar. År 2007 hade Landstinget i Östergötland den kraftigaste kostnadsutvecklingen av alla landsting och underskottet för landstingets hälso- och sjukvårdande verksamheter var 328 miljoner kronor. Detta har fått konsekvenser för HSN:s ekonomiska förutsättningar. Det kärva ekonomiska läget innebär att HSN:s ekonomiska ram reduceras från och med år De närmare ekonomiska förutsättningarna redovisas i HSN:s årsbudget 2009 (Beslut ) som baseras på landstingsfullmäktiges treårsbudget samt finansplan En avgörande faktor för att landstinget totalt sett ska kunna uppnå en god ekonomisk hushållning är att utveckling och satsningar på prioriterade områden sker genom effektiviseringar och omfördelningar mellan behovsgrupper. Detta scenario kommer inte att i grunden förändras trots att ett visst tillskott kan förväntas som en konsekvens av budgetpropositionen för år 2009 som aviserar ökade statsbidrag till landstingen inom flera områden. Prioriteringsbeslutets inriktning år 2009 HSN:s prioriteringsbeslut 7 konkretiserar förutsättningar för avtalsarbetet inför 2009 baserat på den övergripande inriktningen för HSN:s beställararbete som beskrivs i nämndens verksamhetsplan. Prioriteringsbeslutet är inriktat på följande områden: Kompletterande uppdrag De kompletterande uppdragen som HSN beslutade om våren 2008 kommer från de behovsanalyser som gjordes under Planerade operationer Vårdgivarna ska utveckla en kvalitetssäkrad information till patienterna i samband med remittering och i väntan på en operation: Tidig information om när behandling/åtgärd kommer att ske helst i samband med behandlingsbeslutet 7 Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriteringar för år 2009 (Beslut )

11 Möjligheter att ta del av verksamhetens medicinska resultat och resultat av genomförda patientenkäter t.ex. på klinikens webbsida. Information om vårdgarantin och valfrihet. Synrehabilitering Vårdgivarens rehabiliteringsinsatser skall vara väl planerade, tydliga för patienten och anpassade efter den enskildes behov. För patienter i behov av synrehabilitering ska individuella rehabiliterings- och habiliteringsplaner i samverkan med berörda parter upprättas. Patienternas möjlighet till ökad kunskap och delaktighet i rehabiliteringsprocessen ska stärkas. Ökad förekomst av upparbetade samverkansrutiner med aktörer inom och utanför vården. Cancersjukdomar (bröst, kolorektal och prostata) Berörda vårdgivare skall utarbeta en länsövergripande handlingsplan för införandet av de nationella riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. I handlingsplanen ska särskilt beaktas: Tiden fram till diagnos med möjlighet att mäta ledtider Möjligheter att öka patientens delaktighet i vårdprocessen. Möjlighet att utveckla det psykosociala omhändertagandet. Behovet av långsiktig kompetensförsörjning Övervikt och fetma Vårdgivaren skall genom samverkan bidra till: Ökad förekomst av fysisk aktivitet. Minskad förekomst av övervikt och fetma. Fortsatt införande av vårdprocessprogram. Vårdgivaren skall stödja en god hälsoutveckling hos individer och grupper genom att: Tidigt identifiera riskbeteenden och riskfaktorer avseende övervikt och fetma. Erbjuda kunskap om stödjande insatser där förändring av livsstil kan påverka förloppet. Erbjuda barn och ungdomar med övervikt och fetma behovsanpassade och samordnade insatser för att motverka fortsatt utveckling av ohälsa. Strukturer och insatser skall särskild säkras för: Blivande föräldrar. Barn och ungdomar som lever i utsatta miljöer. Individer i behov av fetmakirurgi. Dessa uppdrag skall de berörda enheterna klara av inom de budgetramar som berörda verksamheter har

12 Prioriterade grupper Befolkningens behov av regionvård regleras med ett ettårigt avtal. Inom de områden som berör regionsjukvården finns sjukdomsgrupper med nya nationella riktlinjer och där förutsättningarna har förändrats med ökat resursbehov som följd. Hjärtsjukdomar - Fler patienter aktuella för flimmerablationer, ICD (implanterbar defibrillator), biventikulär pacemaker. Cancersjukdomar - Fler cancerpatienter - Nya och dyrare cancerläkemedel - Nya diagnostikmetoder/onkogenetik - Förbättrad kontroll av patienter med hög ärftlig risk för cancer - Utvecklingsarbete av kvalitetsdata och metoder för inrapportering Blodsjukdomar - Fler patienter i behov av stamcellstransplantationer Hörselsjukdomar - Fler patienter aktuella för cochleaimplantat. Personligt ansvar för hälsa och vård Landstingets prioriteringsbeslut markerar en tydlig målsättning att den enskilde ska få ett ökat personligt ansvar för sin egen hälsa och vård, men även vårdens finansiering: Patientens ställning Verksamheten ska gå mot en mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård och den enskilde ska få ett ökat personligt ansvar för sin hälsa, vård och behandling. - Egen hälsa (söka information, förändra livsstil, kontrollera sin hälsa m.m.) - Egen vård (söka information och vård, välja fast kontakt i primärvård, egenvård, m.m.) Hjälpmedel - I samband med den kommande revideringen av landstingets Riktlinjer för hjälpmedels- förskrivning och tillhörande tillämpningsanvisningar föreslås att brukare med lägre prioriterade behov tar ett större personligt ansvar för finansieringen av vissa hjälpmedel. Riktlinjerna och anvisningarna ska framöver utvecklas så att behovsprioriteringarna tydligare framgår. Vidare föreslås att kostnadsansvaret för arbetstekniska hjälpmedel avseende personliga assistenter tas bort från landstinget och återgår till arbetsgivaren såsom Arbetsmiljölagen föreskriver. Sjukresor - Sjukreseersättning för såväl resa med egen bil som med kollektivtrafik inom länet föreslås avskaffad från och med 2009 undantaget resor för dagpatienter samt i samband med remitterad vård i andra landsting. - Ersättning sjukresor med taxi bör fortsättningsvis ges men med en högre egenavgift. (Förslag till förändrade regler för sjukreseersättning kommer att presenteras i särskild skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen för slutligt beslut i landstingsfullmäktige)

13 Vårdavgifter - Det finns skäl att höja avgifterna för besök hos läkare i öppen vård. Det är dock viktigt att behålla avgiftsskillnader mellan primärvård och annan vård. Även avgifterna för sjukvårdande behandling bör i konsekvens med övriga förändringar höjas men inte i samma utsträckning för att markera skillnad mellan olika vårdområden. De patienter som har större vårdbehov skyddas av gällande regler om högkostnadsskydd. (Förslag till förändrade regler för vårdavgifter kommer att presenteras i särskild skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen för slutligt beslut i landstingsfullmäktige)

14 HSN har ur landstingets treårsbudget valt ut de strategier som bedömts ha bäring på HSN:s ansvarområde. Detta innebär bland annat att medarbetarperspektivet inte finns med i HSN:s verksamhetsplan. I landstingets treårsbudget finns en detaljerad redovisning av varje strategi. Utvalda strategier har i varje perspektiv kompletterats med framgångsfaktorer, vilka bedöms vara avgörande för att kunna leva upp till strategierna. MEDBORGARPERSPEKTIVET Medborgarperspektivet är överordnat övriga perspektiv. Här beskrivs landstingets strategier för att så långt som möjligt uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategier i Medborgarperspektivet: God och förbättrad hälsa. Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende. Patienten ska ha en stark ställning. Framgångsfaktorer som bidrar till God och förbättrad hälsa: Aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 8 Hälsan är ojämnt fördelad och landstinget ska, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund eller socioekonomi, medverka till en jämlik och positiv hälsoutveckling. Hälsoutvecklingen påverkas av många faktorer. Vissa av dessa finns hos den enskilde medan andra finns i det omgivande samhället. Kommuner och landsting har en nyckelroll inom folkhälsoarbetet och bör i den egenskapen förbättra och utveckla sina metoder och verktyg. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjandet folkhälsoarbetet 9. Folkhälsoarbetet är tvärsektoriellt där landstinget bland annat har en roll att ställa sin kunskap om hälsosituation och hälsohot till förfogande. Landstingets roll som hälso- och sjukvårdsaktör har också ett samband med landstinget som aktör för regionens tillväxt och utveckling då betingelserna för hälsa också påverkar betingelserna för tillväxt. Det är ett angeläget utvecklingsområde att klargöra landstingets åtagande samt att hitta effektivare samverkansformer både inom landstingets verksamhet (t ex. primärvård tandvård) och mot kommunerna (t.ex. skolhälsovård) och andra externa aktörer, såväl professionella som ideella sådana. Med sin kompetens inom skilda områden kan landstinget också bidra till att underlätta och stärka integrations- och introduktionsprocessen för personer med utländsk bakgrund. Det systematiska arbetet med behovsanalyser uppdrag avtal är en viktig process för att systematiskt arbeta för en god och förbättrad hälsa. Ett öppnare 8 Sjukdomsförebyggande insatser innebär att förhindra insjuknande (primär prevention) och återinsjuknande (sekundär prevention) i specifik sjukdom. Hälsofrämjande insatser har en vidare innebörd och avser den process som ger individen möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den. 9 En förnyad folkhälsopolitik (Prop. 2007/08:110)

15 arbetssätt, där fler får vara med i en kunskapsuppbyggnad och diskussion skulle ytterligare förbättra processen. Ett angeläget område är att, tillsammans med kommunerna, genomföra en gemensam kunskapsuppbyggnad i syfte att landa i gemensamma uppdrag oavsett huvudman. Det är också angeläget att ett hälsofrämjande förhållningssätt utvecklas hos medarbetarna tillsammans med systematiskt integrerade rutiner för sjukdomsförebyggande insatser, såväl inom primärvård som inom specialistvård. Medarbetarnas kompetens inom dessa områden behöver stärkas. Goda möjligheter att ta ansvar för den egna hälsan Den enskilde kan på flera sätt ges möjligheter påverka sin hälsa genom att: - Ändra beteende och livsstil (rökning, alkohol, mat, övervikt, fysisk aktivitet, stress etc). - Kontrollera sin hälsa (mammografi, allmän hälsokontroll etc) - Skydda sin hälsa (vaccination etc) Påverkan kan stimuleras genom stödjande och kunskapshöjande hälso- och sjukdomsinformation. Landstingets information ska anpassas till livscykeln och på ett offensivt sätt förmedla hälsorelaterad information till östgötarna. Hälsan grundläggs tidigt. Genom att erbjudas föräldrautbildning ska föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start stärkas. Ökad samverkan med skolhälsovården till exempel i fråga om överviktiga/feta barn - är en viktig del i arbetet för att förbättra barns hälsa. Tillsammans med skolan och andra aktörer ska landstinget medverka till att de unga får en effektiv ANT-information (alkohol, narkotika, tobak). Patientens tilltro till sina egna resurser och sin egen förmåga är bevisligen viktig vid livsstilsförändringar. Denna tilltro kan stärkas genom ett hälsofrämjande förhållningssätt i vårdens möten. Mötet bör stimulera patienten att få ökad kontroll över sin hälsa genom information om levnadsvanor och hur de påverkar sjukdom och hälsa. *** Framgångsfaktorer som bidrar till Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende: Hälso- och sjukvård som är tillgänglig när den behövs Tillgängligheten till vård är ett centralt kvalitetsbegrepp med många aspekter som har stor betydelse för östgötens upplevelse av trygghet och förtroende; - Information och telefonrådgivning ska vara lättillgänglig

16 - Den nationella vårdgarantin 10 ska uppfyllas. Särskild uppmärksamhet ska ägnas de patientgrupper för vilka garantin inte kan uppfyllas i dagsläget. Om vård inte kan ges inom vårdgarantins tidsgränser ska patienten få hjälp att söka vård hos annan vårdgivare eller i annat landsting. Landstinget ska aktivt arbeta för att vårdgarantin ska gälla hela vårdkedjan, inklusive utredning och rehabilitering. Målet är att man ska kunna få en besökstid till primärvården samma dag. Eftersom behoven kan skilja sig är det naturligt att vårdcentralernas öppettider kan variera. Regeringen har beslutat att den nationella vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrisk vård successivt ska stärkas. Statligt stimulansbidrag har satsats för att stödja denna utveckling och kommer att innebära ett arbete för att fullt ut klara en förstärkt vårdgaranti från Vardaglig hälso- och sjukvård, liksom tandvård, ska finnas inom rimligt avstånd för alla östgötar. Behovet av nära vård kan ha olika orsaker, till exempel insatsernas art, behov av kontinuitet eller kanske sjukdomstillståndet inte medger längre resor. Verksamheten ska i kreativ anda utveckla arbetssätt som innebär att vården i möjligaste mån finns där medborgarna finns. Detta får vägas mot aspekter som patientsäkerhet, kvalitet och ekonomi. - Patienter ska erbjudas kontinuitet till sjukvård och vårdgivare. Detta gäller särskilt människor med frekvent och/eller omfattande vårdbehov. - Akutsjukvård, om än på olika nivåer, ska ges dygnet runt vid alla tre sjukhusen. God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Det krävs i allt högre grad samverkan och samordning för att kunna möta komplexa behov som fordrar medverkan från flera samhällsorgan samtidigt som samhällets totala välfärdsresurser ska utnyttjas effektivt. Det är viktigt att landstingets interna sjukvårdsprocesser och den kommunala sjukvården och omsorgen fortsätter att utveckla en nära samverkan på alla nivåer. Äldre östgötar med komplexa vårdbehov och människor med psykiska sjukdomar, är exempel på grupper som ofta behöver vård och stöd i sin närhet, inte sällan från flera huvudmän. Samordning av den nära vården ger därför förutsättningar att skapa effektiva processer över huvudmannagränserna med fokus på patientnyttan. Landstinget ska även fortsättningsvis vara en aktiv part i det politiska samrådet med länets kommuner, som har sin kärna i Läns-SLAKO, men som utvecklar nya och effektivare former för politiskt samagerande kring olika behovsgrupper. Landstinget ska så långt lagstiftningen medger - ta tillvara möjligheterna till finansiell samordning inom välfärdsområdet genom att medverka i ett nära samarbete mellan försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunernas 10 Patienter som söker akut berörs inte av vårdgarantin. Återbesök och kontroller ingår inte i vårdgarantin

17 socialtjänst. Onödigt långa sjukskrivningsperioder är självklart ett slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser. *** Framgångsfaktorer som bidrar till att Patienten ska ha en stark ställning: God delaktighet för östgöten, som medborgare och patient Svåra etiska frågor och värderingsfrågor är kopplade till resursfördelning inom sjukvården. Målet är att det ska finnas olika möjligheter för politiker och medborgare att föra en öppen och respektfull dialog i hälso- och sjukvårdsfrågor. Beslutsfattandet bör kunna uppfylla villkoret att vara en procedur som uppfattas som rättvis och legitim av såväl medborgare som vårdpersonal. En form av medborgardialog sker i regi av HSN:s beredningar för brukardialog (Se sid 9) som ett viktigt underlag till behovsanalyser och uppdrag. Handikappoch pensionärsorganisationerna är en annan viktig resurs i brukardialogen. Det är särskilt viktigt att utveckla goda former för samtal med barn och ungdomar så att deras synpunkter och erfarenheter kan tas tillvara och att barnperspektivet kan belysas i olika sammanhang. Landstingets viktigaste resultatmått är hur patienter och anhöriga värderar landstingets insatser och i synnerhet de hälsovinster som patienten upplever. Det är därför av central betydelse att varje produktionsenhet värderar och utvecklar vården med fokus på det som patienten bedömer som mest värdeskapande till exempel hälsovinstmätning före/efter behandling. Genom att utveckla mötet inom vården kan patientens ställning stärkas där ökad lyhördhet hos medarbetarna bidrar till ökad delaktighet hos patienten och anhöriga. Detta lägger grunden för att patienten får ett tryggt och värdigt omhändertagande som tar hänsyn till integritet och vårdbehov. En förtroendefull dialog mellan patient och vårdpersonal innebär att patienten får tillräcklig information om sin sjukdom och dess behandling för att kunna förstå, påverka och bidra till sin egen vård. Fokus på patientnytta och delaktighet kräver även en helhetssyn på patientens hälsotillstånd och sjukvårdsbehov. Patientens problem och besvär ska, tillsammans med en bedömning av vad som är mest värdeskapande, styra så att patientfokuserade vårdprocesser utvecklas överordnat organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden. Stor valfrihet för patienten Den enskilde ska på flera sätt ges möjligheter påverka sin egen sjukvård genom att ges största möjliga valfrihet. En förutsättning är att patienten har kunskap om sin valfrihet och de olika alternativ som står till buds, samt vid behov får hjälp med nödvändiga kontakter. Valfriheten har olika aspekter:

18 Kunskap en förutsättning för att kunna välja Utöver den personliga information som ges vid personliga vårdkontakter så fyller sjukvårdsrådgivningen och internet en viktig funktion som källa till information om hälso- och sjukvården, sjukdomar, behandlingar, väntetider etc. Kunskap ökar också patientens insikter om sin sjukdom, hjälper till att ställa de rätta frågorna och ger insikter i valalternativ. Aktiva val av vårdgivare Vårdvalsmodell ska införas i Östergötland för att stärka medborgarens ställning som patient genom att ge möjlighet till fritt val av vårdcentral där en vårdpeng följer individens val. Vårdvalsmodellen kommer också att öka mångfalden vårdgivare eftersom modellen öppnar för en mer fri etablering genom auktorisation som bygger på ett producentneutralt uppdrag. Valfrihet ska också gälla ifråga om specialistbedömningar respektive operationer och behandlingar bland annat för att patienten på det sättet ska kunna påverka var och när vårdinsatsen ska göras. Egna val vid diagnostiska och behandlingsmässiga alternativ. Det är nödvändigt att patienten är väl informerad om möjligheter och begränsningar i vård och behandling för att kunna förstå och ta ställning. Tillgång till information om patienters rättigheter och skyldigheter är också viktig. Patienter som så önskar ska även kunna erbjudas vissa evidensbaserade komplementära vårdformer som ett komplement till det övriga hälso- och sjukvårdsutbudet. Kunskap ska finnas om de mest användbara evidensbaserade komplementära behandlingsmetoderna som finns i Sverige. Möjlighet att påverka sin vårdplanering Patienten ska ha rätt till en behandlingsplan som ger besked om vad som ska ske härnäst och vid vilken tidpunkt. Patientens rätt till tid direkt ska stärkas och i möjligaste mån säkerställas i alla vårdprocesser, dvs. vid remittering till annan vårdgivare för fortsatt utredning/behandling. Möjlighet till besöksbokning och receptförlängning via internet är andra exempel där det ges möjlighet till eget initiativ och egna val

19 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Förnyelseperspektivet beskriver hur förutsättningar skapas för en ständig utveckling och förbättring av verksamheten i syfte att stödja strategierna i Medborgarperspektivet och uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategi i Förnyelseperspektivet: Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap. Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete. Framgångsfaktor som bidrar till Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap: Förmåga till framtidsanalys Hög förändringsbenägenhet har en viktig utgångspunkt i en systematisk omvärldsbevakning som aktivt söker kunskap om t.ex. Nya uttryck för ohälsa Livsstilsförändringar Förändrade förväntningar och värderingar i samhället Medicinsk utveckling Demografisk utveckling Formella förutsättningar - lagstiftning etc Omvärldsbevakning är ett viktigt underlag för en analys som reflekterar kring hur organisationen bör agera mot en framtidshorisont. Ett inslag i detta är det internationella utbytet. Landstinget behöver utveckla framtidsanalysen på övergripande nivå och även ha förmåga att hantera den kunskap som analysen genererar. Det kan handla om att beskriva förhållningssätt till scenarier och trender. Behovsanalyserna bör såväl generellt som inom specifika sjukdoms- eller behovsgrupper innefatta omvärldsbevakning och framtidsanalys i större utsträckning än idag. Behovet av förändringar ska beaktas och utrymme ges att ta in kunskap och inspireras av externa vårdgivare och verksamheter. *** Framgångsfaktor som bidrar till Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete: Effektiv uppföljning och analys Uppföljning är en förutsättning för allt förbättringsarbete. En funktionell uppföljning innefattar emellertid inte enbart datainsamling utan måste därutöver omfatta analys och ställningstagande till åtgärder om den ska utgöra underlag för förbättring och utveckling. Det är viktigt att en utveckling sker inom detta område på alla nivåer i organisationen kopplat till såväl landstingsövergripande analysbehov som mer produktionsinriktade

20 PROCESSPERSPEKTIVET Processperspektivet beskriver hur resurserna effektivt ska utnyttjas för säker vård, goda medicinska resultat, effektiva vårdprocesser och minsta möjliga negativa miljöpåverkan i syfte att stödja strategierna i Medborgarperspektivet och uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategier i Processperspektivet: Kunskapsbaserad och säker vård. Effektiva vårdprocesser Framgångsfaktorer som bidrar till Kunskapsbaserad och säker vård: Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Landstingets hälso- och sjukvård ska bygga på metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Medicinska riktlinjer, SBUrekommendationer, lokala och regionala vårdprogram ska tillämpas när sådana finns. Metodrådets rådgivande bedömningar och läkemedelskommitténs rekommendationer ska uppmärksammas. Uppföljning av den medicinska kvaliteten ska vara underlag för ständiga förbättringar. Varje vårdproducerande enhet ska ha målsättningar för medicinsk kvalitet. *** Framgångsfaktorer som bidrar till Effektiva vårdprocesser: Processorienterat arbetssätt Inom hälso- och sjukvården finns åtskilliga exempel på splittrade vårdprocesser där varje aktör och funktion gör sitt bästa, men sambanden dem emellan och bristen på helhetssyn skapar osäkerhet både hos patienter och även hos medarbetare. Här behövs mer fokus på hela vårdprocesser - den enskilde vårdtagaren ska inte behöva lägga märke till när flera interna vårdenheter eller flera huvudmän delar ansvaret för den vård och omsorg han eller hon får. Det finns ett behov av att reformera behovsstyrningen för att utveckla HSN:s beställarroll i en riktning som styr mot en mer resultat- och processorienterad verksamhet. Under 2009 ska en översyn göras av hur uppdrag och avtal, inför år 2010, kan utvecklas i sådan riktning. Kravspecifikationer och ersättningsmodeller bör också vara mer likvärdiga för interna jämfört externa vårdgivare för att HSN:s avtalsrelationer ska bli mer enhetliga, jämförbara och flexibla

21 Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta Östgötarna förväntar sig att få god vård för skattepengarna. God vård brukar beskrivas 11 som att hälso- och sjukvården ska vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Effektiv Jämlik Tillgänglig inom rimlig tid Effektiv hälso- och sjukvård är ett av kvalitetsområdena och innebär att tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt. En ökad mångfald av vårdgivare och driftsformer ska genom konkurrens och valet av olika lösningar stimulera utvecklingen till nytta för såväl kvalitet och effektivitet inom vården. Det planerade införandet av vårdvalsmodell i Östergötland ska bidra till en sådan utveckling. 11 God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2006)

22 EKONOMIPERSPEKTIVET Ekonomiperspektivet beskriver dels hur landstinget ska bidra till ekonomisk tillväxt i Östergötland, dels hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och bibehålla en god ekonomi som ger rimlig handlingsfrihet och inte belastar kommande generationer. Båda inriktningarna krävs för att stödja strategierna i Medborgarperspektivet och uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategier i Ekonomiperspektivet: Ekonomi som ger handlingsfrihet. Kostnadseffektiv verksamhet. Framgångsfaktor som bidrar till Ekonomi som ger handlingsfrihet: Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter HSN:s ekonomiska ansvar som beställare är tydligt avgränsat i form av de ekonomiska ramar som fullmäktige fastställt. HSN:s ersättningar till landstingsdriven verksamhet och privata vårdgivare ska vara utformade på ett sätt som innebär att det ekonomiska risktagandet för nämnden när det gäller rörliga ersättningsformer ska minimeras. Nämndens resultat ska årligen vara noll eller större. Eftersom HSN:s budget utgör en dominerande del av huvudmannens totala ramar finns skäl att med vaksamhet anpassa ambitionerna i uppdrag och avtal så att de ligger på en realistisk nivå. *** Framgångsfaktor som bidrar till Kostnadseffektiv verksamhet: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ekonomistyrning är ett kraftfullt verktyg för att påverka innehållet i en verksamhet. Genom aktiv styrning av ekonomiska resurser kan HSN som beställare påverka hur verksamheten använder den ersättning som avtalen med utförarna reglerar. Ersättningssystemens utformning kan på olika sätt medvetet påverka resursanvändningen för att understödja en önskvärd utveckling mot politiska mål. För närvarande pågår en utveckling av ersättningsformerna till primärvård resp. övrig närsjukvård. Det är viktigt att följa upp att införda ersättningsformer lever upp till intentionerna

23 PLANERING OCH UPPFÖLJNING 2009 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) gör en behovsfokuserad uppföljning inom de målområden som HSN beskriver i sin verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. HSN har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategier innebärande ett behov av att följa upp behovsstyrningens resultat på befolkningsnivå och för sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdrag i HSN:s verksamhetsplan Vårdleverantör 1 Vårdleverantör 2 Vårdleverantör 3 UPPFÖLJNING - Befolkningens hälsa - Generell patientkvalitet UPPFÖLJNING - Sjukdomsgrupp - Behovsgrupp Uppföljning till HSN Delårsrapporter Behovsanalys Årsredovisning Uppföljning av - Uppdrag - Priobeslut - Avtal Kunskapssammanträde Avtal1 Avtal2 Avtal3 AVTALS- UPPFÖLJNING Figur 3 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljning Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter till HSN (DÅ08 gemensam med landstingsstyrelsen (LS)) Behovsanalyser till HSN Uppföljning av uppdrag och avtal till HSN Årsredovisning LS/HSN Kunskapssammanträden tillsammans med LS Delårsrapporterna till HSN redovisar i allmänhet mer rörliga resultatutfall i ekonomi-, process- och medborgarperspektivet. I delårsrapport 03, 08 och 10 görs en ekonomisk helårsbedömning. Delårsrapport 08 är en gemensam redovisning från LS och HSN till LF av utfallet inom alla perspektiv med omfattande redovisning av nyckelindikatorer och resultatmått. Delårsrapport 12 som redovisas i mars innehåller en redovisning av det slutliga utfallet för landstingsledningens nyckelindikatorer och resultatmått. HSN får under året en redovisning av ett antal behovsanalyser kopplade till sjukdomsgrupper/behovsgrupper. Analyserna är en form av uppföljning genom att de redovisar ett nuläge ur olika aspekter och ofta en jämförelse av aktuella förhållanden i relation till nationella riktlinjer och evidens

24 Uppdrag och avtal är viktiga inslag i behovsstyrningsprocessen. Uppdragsuppföljningen är av central politisk betydelse för HSN. Den sker delvis på generell befolkningsnivå men fokuserar framförallt på de uppdrag för sjukdoms- och behovsgrupper som HSN har beslutat om inklusive ställningstaganden till prioritering. Avtalsuppföljningen är ett bidrag till uppdragsuppföljningen och avtalsuppföljningen ska primärt värdera i vad mån respektive vårdgivare har levt upp till åtagandena i avtalet med HSN. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från LS och HSN till LF av måluppfyllelsen för strategierna och en sammantagen bedömning av hur landstinget levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en omfattande redovisning och analys av genomförd verksamhet där utfallet för nyckelindikatorer och resultatmått är ett viktigt underlag. Kunskapssammanträdena tillsammans med LS har en informerande och uppföljande funktion; en arena där LS och HSN får kunskap inom varandras ansvarsområden men också har möjlighet att diskutera hur man kan uppnå gemensamma mål med olika medel. Utvärderingen av sammanträdena är av stor vikt i form av dragna slutsatser och ställningstagande till nödvändiga initiativ.(se även avsnitt Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik) Behovsstyrningen kräver en rad beslut under året och beslutsstöd i form av uppföljning. Av nedanstående årscykel (Figur 4) framgår årets viktigaste beslutsoch uppföljningstillfällen. November Kunskapssammanträde HSN - LS Oktober - Avtal Delårsrapport 08 till LF September - Prioriteringar Verksamhetsplan 2010 Kunskapssammanträde HSN-LS Augusti December - Budget 2010 November Oktober September Augusti December Juli 2009 Januari Januari Juni Februari Mars Maj April Februari -Uppföljning av uppdrag och avtal 2008 Kunskapssammanträde HSN - LS Mars - Årsredovisning Uppdrag 2010 April Kunskapssammanträde HSN - LS Maj - Treårsbudget Figur 4 Behovsstyrningens viktigaste aktiviteter under år 2009 En mer detaljerad plan för beslut och uppföljning redovisas i Bilaga

25 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS ÅRSBUDGET 2009 AKTUELL EKONOMI Avtalen inför 2009 Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) uppdrag från landstingsfullmäktige är att medverka till att landstingets vision och övergripande strategier förverkligas. Genom HSN:s verksamhetsplan, uppdrag och prioriteringar klargör nämnden hur detta ska gå till. Uppdragen definierar vad HSN vill åstadkomma, vilka övergripande prioriteringar som måste göras samt vilka resultat som förväntas. HSN har sedan 2002 arbetat med att ta fram uppdrag per sjukdomsgrupp och för särskilda behovsgrupper samt ett generellt uppdrag avseende tillgänglighet, kvalitet, effektivitet och hälsofrämjande-sjukdomsförebyggande insatser. Den avtalsprocess som har föregått avtalen för 2009 tar sin utgångspunkt i de av HSN fastställda uppdragen. Produktionsenheterna fick i slutet av mars i uppdrag att utifrån de av HSN beslutade uppdragen lämna in förslag på åtagande för Dessa åtaganden har sedan i diskussioner med avtalsansvariga på ledningsstaben resulterat i förslag till prioriteringar och avtal för Avtalen är tilläggsavtal till gällande tvååriga avtal som tecknades hösten Avtalen innehåller en uppföljningsbilaga där generella samt, för sjukdomsgruppen/behovsgruppen, specifika mål utifrån uppdragen, verksamhetens planering för att nå målen och utvecklingsaktiviteter definieras och ansvarig för rapportering och analys. Man kan säga att uppdraget till hälso- och sjukvården på ett tydligare sätt, genom uppdragen, tar sin utgångspunkt i människors behov och behovet av samverkan med andra välfärdsaktörer såsom kommun och försäkringskassa. Avtalsprocessen har fokuserat på att säkerställa vård på lika villkor för östgötarna. En stor del av kostnaderna är fasta och på förhand kända utifrån träffade avtal. Ersättningen till vårdgivarna är definierad och angiven i avtalen och utbetalning sker med fasta månadsbelopp. En del av kostnaderna är rörliga, men med tak som är avtalade eller på annat sätt reglerade. På detta sätt hanteras den rörliga delen inom närsjukvård och länssjukvård (s.k. mål och mått ersättning). Inom regionvården ger den s.k. 100 %-listan vissa definierade åtgärder rörlig ersättning fullt ut. Större delen av ersättningen till privata vårdgivare är också rörlig. Helt rörlig kostnad utan tak eller avtal är bl.a. kostnaden för akut vård utanför länet, sjukresor, asylsjukvård, viss tandvård, provtagningskostnader inom smittskydd samt läkemedel där HSN har kostnadsansvaret. Dess andel av HSN:s kostnad uppgår till ca. 390 miljoner kr. Landstingsfullmäktiges treårsbudget I treårsbudgeten för som beslutades av landstingsfullmäktige i juni år 2008 finns angivet de ekonomiska förutsättningarna för HSN

26 År 2009 minskas HSN:s ram med -66 miljoner kronor, -56 miljoner kronor är avsett att reducera befintliga avtal med vårdgivarna och -10 miljoner kronor är engångsanslag för prioriterade grupper som avgår. I treårsbudgeten har ett antagande gjorts att den del av ersättningen till HSN som avser läkemedel räknas upp med samma belopp som statsbidraget. Landstinget har gjort en egen preliminär bedömning att statsbidraget ökar med samma nivå som landstingsindex, det vill säga 3,5 procent. Kostnadsutvecklingen för läkemedel bedöms till cirka 6 procent. Antagandet innebär en urholkning av ersättning till HSN med ca 30 miljoner kronor som måste regleras inom ramen för nämndens ordinarie behovs- och prioriteringsprocess. Finansplan I Finansplan som kommer att behandlas i landstingsfullmäktige i slutet av november förstärks HSN:s ekonomiska förutsättningar med 38 miljoner kr år 2009 beroende på att nämnden tillgodoräknas effekterna av höjda patientavgifter och ett utökat statsbidrag för att kompensera för utökningen av det nationella vaccinationsprogrammet med pneumokockvaccin. Sammantaget reduceras dock HSN:s ekonomiska ramar på grund av de kostnadsreducerande åtgärder som ska genomföras i verksamheten under åren 2009 och Nämndens ramar minskar med 37 miljoner kr år 2009 och med 88 miljoner kr åren 2010 och HSN:s landstingsbidrag totalt för 2009 är 8,1 miljarder kronor och i realiteten innebär det en minskning med 111 miljoner kronor jämfört med år 2008 samt en förstärkning med 8 miljoner kr som avser det utökade statsbidraget för pneumokockvaccin. Den reducerade ramen till HSN innebär inte ett behov av prioriteringar utan de avtal som HSN har med landstingets produktionsenheter kommer att minskas med motsvarande belopp och de åtgärder som vidtas av verksamheterna ska i enlighet med landstingsstyrelsens tidigare beslut (LS ) understödja ett långsiktigt kvalitets- och effektiviseringsarbete i verksamheten. Kostnadsreduceringen år 2009 på 50 mkr är en generell åtgärd som innebär ett uppdrag till samtliga verksamheter i landstinget att minska kostnaderna med cirka 1 procent, utöver det tidigare beslutade (finansplan ) rationaliseringsbetinget på 1 procent. Undantaget för denna kostnadsreducering är primärvård, regionvård, forskning och utveckling, samt regional trafik. Endast i de fall de åtgärder som enheterna föreslår får negativa konsekvenser för prioriterade grupper behövs det ett ställningstagande av HSN. Hälso- och sjukvårdsnämndens prioritering 2009 De ekonomiska förutsättningarna för Hälso- och sjukvårdsnämnden år 2009 försämras på grund av ett minskat landstingsbidrag, -111 miljoner kr, varav befintliga avtal med vårdgivarna reduceras med 101 miljoner kr, dvs en reell försämring till HSN:s ekonomi med -10 miljoner kr. Samtidigt förstärks nämndens ekonomi genom höjda patientavgifter och sänkta ersättningar för