Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2013

Transkript

1 Fastställd av Dnr Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen (budget) Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan strategiska mål - - framgångsfaktorer - budget - Beredningen för samverkan Samordnings beredningen Beredningen för behovsstyrning Brukardialogs beredningar

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning...2 Uppdraget...3 Visionen...4 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik...5 Perspektivet - MEDBORGARE...11 Perspektivet - PROCESS...18 Perspektivet - EKONOMI...20 Planering och uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget Bilaga 1: Den landstingsövergripande styrningen Bilaga 2: Styrkortskarta Bilaga 3: Resultaträkning, kassaflödesanalys, investeringsredovisning och balansräkning

3 UPPDRAGET Huvuduppdraget för Landstinget i Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård 1. Landstinget deltar också aktivt i det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar tillväxt i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter. Landstinget ansvarar sedan 1 januari 2012 för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, företagande, turism, kultur och folkbildning har huvudsakligen överlämnats till Regionförbundet Östsam, men landstinget har det politiska ansvaret gentemot medborgarna. Landstingets uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Uppdraget för kollektivtrafiken anges i Lagen om kollektivtrafik. Denna lagstiftning är utgångspunkt för landstingets vision, mål och strategier. Kommunallagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller kommun) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om förtroendevalda (politiker), landstingets allmänna befogenheter, landstingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden ska förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstinget ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Hälso- och sjukvårdslagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på bra vård. I övrigt finns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Lagen om kollektivtrafik Lagen innehåller bestämmelser om ansvaret för regional kollektivtrafik. Den anger också uppgifter och befogenheter för kollektivtrafikmyndigheter och anger allmänna krav på kollektivtrafikföretag. Den nya kollektivtrafiklagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård

4 VISIONEN Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Östgötarna ska garanteras en hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet, hög kvalitet och stor delaktighet. I livets olika skeden ska alla känna trygghet i att vården finns där om och när man behöver den. Det är en strävan att så många som möjligt får leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Landstinget ska arbeta för detta genom att ställa sin kunskap till förfogande och aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer. En bra hälso- och sjukvård ska ge allt fler möjlighet till ett liv med bra hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom. Landstinget ska också verka för att människor, trots sjukdom och ohälsa, ska kunna leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning ska det finnas förutsättningar för ett liv med autonomi, värdighet och trygghet. Östergötland ska uppfattas som en attraktiv värdeskapande region en region som skapar bra levnadsbetingelser och hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd

5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS UPPDRAG OCH STYRNINGSLOGIK Styrningslogiken för hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har huvudansvaret för att befolkningens behov av hälso- och sjukvård 2 uppfylls på bästa möjliga sätt, inom de ekonomiska ramar som landstingsfullmäktige beslutar om. Uppdraget innebär också att utveckla samarbetet med andra aktörer/myndigheter för att stärka befolkningens hälsa och välfärd. HSN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgarperspektivet men ansvaret berör även aspekter inom övriga perspektiv undantaget medarbetarperspektivet vilket är landstingsstyrelsens (LS) ansvar (Se även Bilaga 1, Den landstingsövergripande styrningen). HSN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete och anger förutsättningar, uppdrag och målbilder för år De strategiska målen 3 är övergripande för HSN:s åtgärder och beslut. Framgångsfaktorerna 4 markerar vad HSN bedömer vara viktiga utvecklingsområden att fokusera på i behovsstyrningen för att uppnå de strategiska målen. Framgångsfaktorerna ska fungera som en checklista för inriktningen på behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser 5, avtal 6 och uppföljning. Kopplat till framgångsfaktorer, redovisar HSN även fokusområden som särskilt kommer att uppmärksammas under år 2013 och bli föremål för kontinuerlig och/eller tematisk uppföljning, dokumenterad i någon form. Uppdrag beslutas av HSN i februari Specificering av uppdraget till landstingsdrivna resp privata vårdgivare Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under hösten Beslut HSN i september Behovsanalys Uppföljning HSN:s verksamhetsplan Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Förslag till resursfördelning från LD Beslut överenskommelser HSN i september Beslut avtal fortlöpande i HSN Delårsrapporter till LS/HSN Kunskapssammanträden LS/HSN Tematiska uppföljningar löpande under året Figur 1 Behovsstyrningens olika inslag I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv. Överenskommelser ingås med landstingets egna enheter. Avtal ingås med externa vårdleverantörer - 5 -

6 Behovsanalyserna är ett viktigt underlag när nämnden fattar beslut om det årliga politiska uppdraget som innebär konkreta målsättningar såväl generella som för specifika sjukdomsoch behovsgrupper. Uppdraget är en utgångspunkt för de kravspecifikationer som tas fram inför HSN:s beslut om överenskommelser med produktionsenheterna i den egna vårdverksamheten och inför avtalen med privata vårdgivare. Landstingsdirektören har dessförinnan presenterat ett förslag till resursfördelning efter en process med delaktighet från verksamhet och politiska företrädare. De riktlinjer för behovsstyrning som fastställts innebär en samordning av LS och HSN:s styrning. Detta innebär att landstingets sjukvårdande produktionsenheter, i sina verksamhetsplaner, på ett tydligt sätt ska förhålla sig till de överenskommelser man ingått med HSN. Uppföljningen av överenskommelserna redovisas även till LS i de uppföljningar som är gemensamma för LS och HSN. Uppföljningen har två primära syften, dels att värdera i vad mån formella målsättningar, uppdrag, överenskommelser och avtal är uppfyllda, dels att skapa ny kunskap och underlag för att ta ställning till förbättringar och nödvändiga åtgärder. Uppföljning av uppdraget, överenskommelser och avtal redovisas till HSN i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Därutöver sker kompletterande tematisk uppföljning vid olika tillfällen.(se avsnitt Planering och uppföljning 2013). Ett viktigt inslag i den årliga processen är HSN:s strukturerade dialoger med verksamheten som genomförs i samband med uppdrag, överenskommelser och kravspecifikationer. Dialogernas innehåll kan variera beroende på HSN:s kunskapsbehov. Det kan handla om att få utvalda uppföljningsområden belysta men det kan också finnas behov att lyfta frågor av principiell karaktär. Den politiska ledningsgruppen (PLG) har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan LS och HSN när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträdena samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. Behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag 2013 Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för en styrning utifrån behov och ett underlag för den fortsatta processen; uppdrag resursfördelning överenskommelser (se Figur 1). Nämnden väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper 7, behovsgrupper 8 eller särskilda insatsområden som bedöms angelägna att analysera. Analyserna ska identifiera befolkningsoch patientbehov som underlag för nämndens vidare ställningstagande. Det kan röra sig om att identifiera behov i förhållande till folkhälsa, tillgänglighet, medicinska riktlinjer, samverkan, metodutveckling, patient/anhörigupplevelser etc. Behovsanalyserna kan ha olika omfattning beroende på utgångsläge och ambitionsnivå. I bland kan behovsanalysen begränsas/fokuseras på särskilda insatsområden (t.ex. endast rehabiliteringsaspekten). Behovsanalyserna genomförs som ett tjänstemannauppdrag innebärande medverkan från berörd medicinsk kompetens. Därutöver bidrar nämndens brukardialogsberedningar med viktigt underlag (Se sid 10). 7 Övergripande indelning av sjukdomar utifrån diagnosklassifikationen ICD 10. Gruppindelningen är användbar i olika sammanhang inte minst då den skapar funktionella målgrupper t.ex. för behovsanalyser. (exv. Rörelseorganens sjukdomar). 8 Definierad grupp medborgare som har gemensamma behov/problem som kräver hälso- och sjukvård. Dessa grupper är viktiga att identifiera och utgör underlag för t.ex. behovsanalys. (t.ex. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov) - 6 -

7 Med fördel ska även externa aktörer (t.ex. kommunerna, privata vårdverksamheter och organisationer) medverka i behovsanalyserna och med sina perspektiv berika analyserna med aspekter som kan bidra till en tydlig behovsbild. Följande sjukdoms- och behovsgrupper har tidigare varit föremål för behovsanalys: År 2012 År 2011 År 2010 År 2009 År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna Förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna Rehabilitering för cancersjuka Patienter med KOL Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Äldre med cancersjukdomar Barn och unga med neuropsykiatriska sjukdomar/ funktionsnedsättningar Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar barn och unga. Neuropsykiatriska sjukdomar - vuxna Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Hjälpmedel Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Barn och ungdomar depression och ångest Äldre depression och ångest/demenssjukdom Vård i livets slutskede Jämlik vård Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet (endast insats av brukardialogsberedning) Hjärtsjukdomar Graviditets- och förlossningsvård Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Missbruk och beroende (endast insats av brukardialogsberedning) Generell behovsanalys med inriktning på tillgänglighet kvalitet delaktighet. Cancersjukdomar (bröst, colorectal, prostata) Planerade operationer Ögonsjukdomar/skador Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Njursjukdomar och transplantationer Barn- och ungdomars behov vid sjukdom och ohälsa ur ett barnperspektiv Hudsjukdomar Sexuellt överförbara infektioner (STI) Mag-och tarmsjukdomar Barn- och ungdomar (barnhälsovård, tandhälsa, vardagssjukvård, m.m) Rehabilitering Infektionssjukdomar Andningsorganens sjukdomar Barn- och ungdomar (långvarig somatisk sjukdom/funktionshinder) Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov Cancersjukdomar Graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd Inflammatoriska ledsjukdomar och fibromyalgi Nervsystemets sjukdomar inkl stroke och demens Ögonsjukdomar Figur 2 Genomförda behovsanalyser åren

8 Under 2013 ska behovsanalyser genomföras inom följande områden med redovisade motiveringar: 1. Missbruks- och beroendevård Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård utgavs Under 2012 har Socialstyrelsen påbörjat arbetet med att revidera dessa riktlinjer, vilket beräknas vara klart hösten En behovsanalys inom detta område genomförs med fördel under två år, där en kartläggning av nuvarande behov och behandlingsmetoder genomförs under Under 2014 görs en avstämning av förhållandena i länet i jämförelse med de uppdaterade nationella riktlinjerna. Behovsanalysen bör genomföras i samverkan med kommunerna. 2. Sällsynta diagnoser/sjukdomar (avser sjukdomar eller skador som finns hos högst 100 personer per 1 miljon invånare) 3. Barn och ungdomar med medfödda funktionsnedsättningar /skador Området är allt mer uppmärksammat och det finns ingen klar bild hur Landstinget i Östergötland möter dessa mycket speciella behov. I sydöstra sjukvårdsregionen har ett utredningsarbete påbörjats inom området för att inventera vilka specialistkompetenser som finns och vilka diagnoser som behandlas. Berörd patientorganisation är på nationell nivå mycket aktiv för att driva fram regionala kompetenscentra. En behovsanalys inom detta område bör genomföras i samverkan med övriga landsting i sjukvårdsregionen. Målgruppen inkluderar patienter med olikartade funktionsnedsättningar, som ofta har behov av insatser från flera kompetensområden och välfärdsaktörer. Tyngdpunkten för analysen bör ligga på de målgrupper som tidigare vanligtvis varit huvudfokus för habilitering (exempelvis cerebral pares, ryggmärgsbråck, utvecklingsstörning, autismspektrumstörning och muskelsjukdom). Utöver uppdrag om genomförande behovsanalyser kan nämnden, på eget initiativ eller på initiativ från fullmäktige, ge särskilda utredningsuppdrag till ledningsstaben och/eller sina beredningar. Ett sådant uppdrag kan löpa över längre eller kortare tid och tidpunkter för avrapportering anges i verksamhetsplanen. Screening Ledningsstaben genomför under 2012 ett särskilt utredningsuppdrag inom området screening 9. Utredningsuppdraget ska ge beslutsfattare i landstinget verktyg för att kunna bedöma när det ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv kan vara motiverat med screeningprogram och när det finns skäl att avstå. Detta uppdrag förlängs till och med Fokus under 2013 ska vara på etiska implikationer av den vetenskapliga utvecklingen på det genetiska området. Det kan exempelvis handla om fosterdiagnostik. En brukardialogsberedning är knuten till detta uppdrag, eftersom medborgarnas/patienternas synpunkter/ erfarenheter är en viktig aspekt. Genomfört uppdrag ska avrapporteras till nämnden före utgången av Beredningen för behovsstyrning ansvarar för uppdraget. Uppföljning av den ojämlika hälsan Det särskilda utredningsuppdraget Jämlik vård som har pågått sedan 2010 har i stora delar lämnat utredningsfasen och är nu inne i en handlings- och verkställighetsfas. Ett underlag behöver utarbetas för den fortsatta uppföljningen av jämlik hälsa och vård i befolkningen, med särskilt fokus på resultat och behov av landstingsinsatser i befolkningsgrupper med socioekonomiskt låg status. 9 Medicinska undersökningar av individer för att diagnostisera en sjukdom, utan att individerna uppvisar några symtom på sjukdomen. Avsikten med screening är att hitta sjukdomar hos befolkningen så tidigt att det med behandlingsmetoder går att minska risken för dödsfall och lidande

9 Uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämndens förtroendemannastöd 2013 För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor till hälso- och sjukvårdsnämnden har åtta beredningar inrättats under nämnden; samordningsberedningen, beredningen för samverkan, beredningen för behovsstyrning samt fem beredningar för brukardialog. Nedan beskrivs beredningarnas uppdrag enligt reglementet och HSN har därutöver preciserat beredningarnas uppdrag och vilka frågor som man vill att beredningarna ska fördjupa sig i. Beredningarna, för samverkan respektive för behovsstyrning, ska utifrån sina uppdrag göra en arbetsordning/plan för sitt arbete, vilken ska godkännas av nämnden. Under året ska resultatet av arbetet rapporteras till nämnden. HSN:s beredningar ska ha ett nära samarbete vilket ibland kan vara uttalat genom att HSN givit konkreta uppdrag. Samarbetet ska givetvis också ske naturligt i situationer när en beredning bedömer det som angeläget att förmedla kunskap till annan beredning eller omvänt; behöver inhämta kunskap för att få en bredare belysning av någon aspekt som hanteras av annan beredning. Samordningsberedningen Har uppgiften att samordna behovsstyrningen och att bereda nämndens verksamhetsplan. Beredningen ska också, med fokus på nämndens uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid de gemensamma kunskapssammanträdena för landstingsstyrelse och nämnd. Beredningen ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. I beredningens uppdrag ligger också att samordna arbetet för nämndens beredningar. Beredningen för samverkan Har uppgiften att leda landstingets insatser inom de samrådsorgan som landstinget och kommunerna har för samverkan inom vård- och omsorgsområdet. Beredningen för samverkan utgör i sin helhet landstingets ledamöter i Läns-SLAKO. Inom ramen för Läns-SLAKO samverkan ska beredningen: Fortsätta arbetet med att utveckla och etablera former för samverkan med kommunerna avseende barn och ungdomar, äldre och andra behovsgrupper där behov finns av samordnade insatser från både landstinget och kommunerna. Arbeta med andra frågor som aktualiseras i samverkan med länets kommuner. Här innefattas till exempel de olika gemensamma utvecklingsprojekt som initierats av staten och statens överenskommelser med SKL. Under 2013 fortsätta stödja arbetet kring genomförandet av hemsjukvårdsreformen. Beredningen har därutöver uppdraget att: Leda landstingets insatser inom de samordningsförbund som landstinget inrättat tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och berörda kommuner. Beredningen ska regelbundet möta landstingets styrelserepresentanter i samordningsförbunden för kunskapsutveckling och dialog. Leda landstingets insatser vid genomförandet av Folkhälsopolitisk policy för Östergötland och säkerställa en kontinuerlig dialog med Regionförbundet Östsam under genomförandet

10 Leda landstingets insatser inom landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning, ett samrådsorgan mellan föreningar för personer med funktionsnedsättning och landstingets förtroendevalda, och likaså inom landstingets pensionärsråd, ett samrådsorgan mellan pensionärsorganisationerna i länet och landstingets förtroendevalda. Leda landstinget insatser inom ANDT 10 -rådet tillsammans med länsstyrelsen, polisen, ÖSTSAM och kommunerna. Leda landstingets kunskapsutveckling inom samverkansområdet. Leda arbetet med att utveckla relationerna med berörda ideella organisationer genom att utveckla former och förutsättningar för föreningsanslag. Beredningen för behovsstyrning Har uppgiften att bereda frågor som rör arbetet med underlag inför behovsanalyser och uppföljning ur ett behovsperspektiv. Detta innebär att bevaka HSN:s behov av uppföljning och ha en roll att stärka kunskaps- och behovsstyrningen. Nationella riktlinjer och det regionala samarbetet är två naturliga områden att bevaka. Beredningen ska också samordna arbetet för HSN:s beredningar för brukardialog. Beredningen ska även ansvara för de särskilda utredningsuppdragen Screening och Uppföljning av den ojämlika hälsan. Beredningarna för brukardialog De fem beredningarna har uppgiften att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper om brukarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt inslag i behovsstyrningen där brukarnas upplevelser av hur huvudmännen samverkar är en viktig aspekt att belysa. Under 2013 är följande uppdrag aktuella: Missbruks- och beroendevård Sällsynta diagnoser/sjukdomar Barn och ungdomar med medfödda funktionsnedsättningar/skador Screening Uppföljning av brukardialog som genomförts vid tidigare behovsanalyser. Beredningen för behovsstyrning har uppdraget att vid behov förtydliga eller avgränsa uppdragen. Respektive brukardialogsberedning ska årligen lämna en aktivitetsplan till beredningen för behovsstyrning. Hållbar utveckling Landstingsfullmäktige har i sin strategiska plan skiljt ur vissa strategiska mål där det är särskilt angeläget att ha en längre planeringshorisont med hållbarhet som ledstjärna. Denna särskilda hållbarhetsdimension ska för HSN:s del tillämpas på följande strategiska mål: Bra och jämlik hälsa Planering för hållbar utveckling är ett långsiktigt, medvetet och systematiskt arbete som kräver aktiv omvärldsbevakning och framtidsanalys från både politik och verksamhet. 10 Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak

11 Landstingets strategiska plan med treårsbudget , anger de strategiska mål som bedömts ha bäring på HSN:s ansvarsområde. Detta innebär bland annat att medarbetarperspektivet inte finns med i HSN:s verksamhetsplan. I landstingets strategiska plan med treårsbudget finns en detaljerad redovisning av varje strategiskt mål. Utvalda strategiska mål har i varje perspektiv kompletterats med framgångsfaktorer, vilka bedöms vara avgörande för att kunna leva upp till de strategiska målen. PERSPEKTIVET - MEDBORGARE Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Medborgare: Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Trygg och likvärdig vård Delaktiga och nöjda patienter Stort förtroende för hälso- och sjukvården Framgångsfaktorer som bidrar till Bra och jämlik hälsa: Ett hälsofrämjande förhållningssätt Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stimulera individens förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. Det goda mötet är centralt, det vill säga hur man genom sitt förhållningssätt i mötet med patienter och närstående kan stärka individens tillit till den egna förmågan att ta ansvar för sin hälsa. Alla patienter, oavsett diagnos eller sjukdomsförlopp, ska bemötas utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt som gör dem och deras närstående delaktiga i vård och behandlingen. Landstinget ska integrera kravet på ett hälsofrämjande förhållningssätt i styr- och vårdprocesser i hälso- och sjukvården. Landstingets medarbetare ska erbjudas utbildning och ges tillfälle till reflektion om mötets betydelse för vårdens resultat. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Verksamhetens aktivitet vad gäller att genomföra och tillämpa utbildning i hälsofrämjande förhållningssätt 11. Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Sjukdomsförebyggande insatser avser bland annat att ge stöd till förbättrade levnadsvanor och därigenom främja hälsa, förebygga sjukdom och optimera sjukdomsbehandling. Landstinget ska med sin verksamhet bidra till en utveckling som förbättrar hälsan för alla östgötar oavsett ålder, kön, religion, sexuell läggning, handikapp, etnisk tillhörighet och socioekonomiska förutsättningar på ett sådant sätt att jämlikheten i hälsa ökar. Folkhälsoarbetet är tvärsektoriellt och landstingets roll i det arbetet är att som hälso- och sjukvårdsaktör bidra med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder i den egna patientverksamheten. Det innebär också att aktivt samverka med andra samhällssektorer och bidra med kunskap om hälsosituation och hälsohot. 11 Följs upp inom ramen för indikator i landstingsdirektörens verksamhetsplan (Andel produktionsenheter som på ett överenskommet sätt arbetar med hälsofrämjande arbetssätt)

12 Landstinget ska integrera sjukdomsförebyggande synsätt och rutiner i styr- och vårdprocesser i hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården har en viktig roll att informera om den potential som finns till förbättrad hälsa och stödja patientens tilltro till sin förmåga samt stimulera patienter till eget ansvar för sin hälsa. Detta genom att erbjuda råd kring levnadsvanor och stöd till förändring. Speciellt gäller detta insatser kopplade till tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet. För dessa fyra levnadsvanor ska Socialstyrelsen riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder användas som stöd vid val av åtgärdsnivån. Primärvård, specialistvård och tandvård är alla viktiga aktörer i detta och vars roller ytterligare kan stärkas. Hälsan grundläggs tidigt. Landstingets information och stöd ska anpassas till livscykeln. Föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start ska stärkas genom att stöd erbjuds under graviditeten och senare på barnavårdscentraler, exempelvis föräldrautbildning och hälsosamtal. Landstinget ska tillsammans med kommunerna, föreningsliv och andra aktörer medverka till att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdom genom att på olika sätt förmedla kunskap om bland annat alkohol, narkotika, tobak, sexuellt överförbara infektioner, övervikt och fetma. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, ungdomshälsa och barnahus. Tillsammans med skolan och andra aktörer ska landstinget medverka till att de unga får en effektiv ANDT-utbildning (alkohol, narkotika, dopning, tobak). Det är angeläget att utveckla former för att stärka befolkningens hälsa. För att skapa kunskap och redskap för verksamhetsutveckling av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser genomförs Hälsolyftet. Hälsolyftet innebär en kartläggning av hälsoläget i befolkningen, hälsoundersökning av ett urval i befolkningen mellan år samt intervention i form av hälsosamtal på vårdcentralen. Målet är att tidigt identifiera riskindivider och agera för att förebygga sjukdom och ohälsa. Ett stort engagemang hos verksamheten är en förutsättning för ett framgångsrikt resultat. Landstinget ska, bland annat via flyktingmedicin, underlätta och stärka integrations- och introduktionsprocessen för personer med utländsk bakgrund. I samverkan med kommunerna ska det säkerställas att alla nyanlända får ta del av hälsosamtal och att hälsokommunikatörernas insatser utvecklas ytterligare. Kulturen kan på många sätt vara en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande kraft. Kulturupplevelser av olika slag innebär möten mellan människor, och ofta är möten med andra människor viktiga för vårt välbefinnande generellt. Landstinget i Östergötland ska pröva möjligheten att integrera kulturaktiviteter som ett verktyg i det hälsofrämjande arbetet. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Verksamhetens tillämpning av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder 12 Medverkan i Hälsolyftet 13 Framgångsfaktor som bidrar till Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Vård i rätt tid är en viktig faktor för att nå ett bra medicinskt resultat men också för hur patienten upplever vårdkontakten. Patientens tid och behov av att få sin vård utan onödig väntan måste visas största respekt. Hälso- och sjukvården ska erbjuda en stabil tillgänglighet i hela vårdkedjan. 12 Följs upp inom ramen för indikatorer i landstingsdirektörens verksamhetsplan (Andel produktionsenheter som på ett överenskommet sätt arbetar med sjukdomsförebyggande insatser/ Andel vuxna besökande till vården, för vilka det registrerats åtgärd i Hälsobladet. 13 Rapport från Folkhälsocentrum (FHC) hösten

13 Tillgänglighet handlar emellertid inte bara om tid. Närheten till vården har också stor betydelse för hur trygga människor känner sig. Det är därför viktigt att vårdbehoven i möjligaste mån kan tillgodoses i närmiljön vilket också ger mervärde i form av lokal- och personkännedom. Samtidigt är det nödvändigt, både av kostnads- och kompetensskäl, att delar av den specialiserade sjukvården har större upptagningsområden och sker i samverkan över hela landstinget, inom sjukvårdsregionen och ibland även nationellt och internationellt. Det finns anledning att inom lämpliga områden ytterligare utveckla vård och stöd på distans, så kallad e-hälsa 14 som kan öka tillgänglighet och minska behovet av resor. Centrala mål för tillgängligheten är: Tillgängligheten ska vara god för alla till landstingets webb-baserade informations- och medborgartjänster, t.ex. Mina vårdkontakter. Primärvård, liksom tandvård, ska finnas etablerad i varje kommun och i varje större tätort. Det är viktigt att den nära vården utvecklar en flexiblare tillgänglighet vilket är en av ambitionerna med Vårdval Östergötland. Patienter ska erbjudas kontinuitet till sjukvård och vårdgivare inom såväl primärvård och specialiserad vård. Patienter med behov av återkommande planerade vårdkontakter ska i största möjliga utsträckning få träffa samma läkare, sjuksköterska eller motsvarande, Den nationella vårdgarantin ska uppfyllas inom primärvården och den specialiserade vården. Även de tillgänglighetskrav som formuleras i överenskommelser mellan hälsooch sjukvårdsnämnden och verksamheterna i Östergötland ska uppfyllas. Detta inkluderar de tidsgränser som finns i den så kallade kömiljarden för den specialiserade vården. Inom primärvården ska patienterna komma fram per telefon samma dag och erbjudas besök inom högst sju dagar oberoende av vilken yrkesgrupp som tar emot. Väntetiden inom primärvården ska minimeras, särskilt då snabba insatser är medicinskt motiverade. Inom specialiserad vård ska patienterna kunna komma i telefonkontakt med klinikerna under minst fem timmar varje helgfri måndag till fredag. Besök, undersökning och behandling ska erbjudas inom högst 60 dagar. När klinikerna bedömer att vårdkontakten inte kommer att ske inom tidsgränsen, ska patienten erbjudas besök, undersökning eller behandling på annan enhet i eller utanför Östergötland. Patienter i behov av primär canceroperation ska opereras inom högst 21 dagar. Inom den specialiserade vården ska samtliga patienter inom högst två veckor från inkommen remiss eller beslut om behandling, få skriftligt erbjudande om datum och klockslag för besök, undersökning eller behandling även om vårdkontakten ligger längre fram i tiden. Målet i den strategiska planen med treårsbudget är att förkorta tiden till erbjudande till högst en vecka. Sjukvårdsrådgivningen 1177 ska besvara minst 90 procent av inkommande samtal inom tre minuter. Akutsjukvård, om än på olika nivåer, ska ges dygnet runt med god tillgänglighet vid alla tre sjukhusen. Tiden från ankomst till att patienten träffar läkare för beslut om undersökning/behandling ska inte överstiga en timma. Den totala vistelsetiden från ankomst till att patienten fysiskt lämnar akutmottagningen för hemgång eller överföring till vårdavdelning ska inte överstiga fyra timmar. 14 Informations- och kommunikationsverktyg som används till förebyggande åtgärder, diagnos, behandling samt övervakning och styrning av hälsa och livsstil

14 Den enskilde patienten ska informeras om förväntad väntetid till första möte med läkare liksom vid förseningar. Akutmottagningarna ska vid längre väntetid och vistelsetid särskilt uppmärksamma patientens behov av mat och dryck, omvårdnad, med mera. För den patient som har en funktionsnedsättning ska det vara lätt att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Den fysiska sjukvårdsmiljön ska inte heller upplevas som något onödigt hinder. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Behovet av att förkorta väntetiderna till behandling för patienter med cancer 15. Möjligheterna att ge befolkningen fler sätt att nå och kommunicera med vården 16. Framgångsfaktorer som bidrar till Trygg och likvärdig vård: Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort och socioekonomiska förutsättningar (horisontell jämlikhet). Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör en sjukvård, som strävar efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, prioritera de som har störst behov (vertikal jämlikhet). I konsekvens med detta bör verksamhetens resurser fördelas utifrån de behov som befolkningen har. Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation eftersträvas mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet. Det systematiska arbetet med behovsanalyser uppdrag överenskommelser är en viktig process för att systematiskt arbeta för en behovsstyrd hälso- och sjukvård. Socialt utsatta grupper avstår i större utsträckning än privilegierade grupper att söka vård, trots att behov bedöms finnas. Dödligheten i sjukdomar som kan behandlas och förebyggas är betydligt högre bland lågutbildade än högutbildade. Män, utlandsfödda och lågutbildade dör oftare i sjukdomar som går att förebygga eller behandla, såsom diabetes och hjärtsvikt. Detta kan bero på att vård söks i senare skede av sjukdomsförloppet. Misstro till sjukvårdssystemet, rädsla och okunskap är några orsaker, men skillnader kan också bero på att vården inte fördelas efter behov. En jämlik vård och behandling kräver ett jämlikt bemötande. Ökad medvetenhet hos personalen och ett systematiskt arbetssätt är vägar för att förbättra jämlikheten och fånga upp tidiga tecken på ohälsa. Ett systematiskt arbetssätt innebär att sätta upp standarder för att kvalitetssäkra bemötande, vård och behandling i den kliniska vardagen oavsett vem som utför arbetet (eller vem som är patient). Landstinget behöver öka kunskapen om ojämlikhetens orsaker och om vilka åtgärder som kan öka jämlikheten. Det finns idag bland annat geografiska skillnader inom psykiatri och hjärtsjukvård som behöver analyseras och åtgärdas. 15 Följs upp inom ramen för indikatorer i landstingsdirektörens verksamhetsplan (Andel produktionsenheter som uppfyller specifika tillgänglighetsmål enligt överenskommelsen resp Väntetid till primär canceroperation). 16 Följs upp inom ramen för indikatorer i landstingsdirektörens verksamhetsplan (Antalet ärenden i Mina vårdkontakter resp Antal kliniker som använder SMS-påminnelser resp Andel verksamhetsenheter (vårdcentarler/kliniker) som erbjuder möjlighet till webb-bokning.)

15 Jämlik och likvärdig vård ska vara ett viktigt mål i vårdens kvalitetsutveckling och är en aspekt som ska integreras i alla beslut, upphandlingar och avtal. Vid uppföljning och utveckling av hälso- och sjukvården ska statistik analyseras ur ett jämlikhetsperspektiv. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Möjligheten för varje cancerpatient och patient med många vårdkontakter att få en namngiven kontaktperson 17. Framgångsfaktorer som bidrar till Delaktiga och nöjda patienter: Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vården ska vara patientfokuserad. Fortfarande domineras vården av ett verksamhets- och yrkesperspektiv, trots att patienternas syn på vården lyfts fram allt mer både i sjukvårdspolitiken och i det praktiska vårdarbetet. Patientfokuserad vård innebär ett samspel av för patienten flera värdeskapande delar så som: Vårdkvalitet Patientupplevd hälsa Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Valfrihet Information Trygghet Integritet Patienter saknar ofta möjlighet att överblicka och hantera den egna vårdens planläggning eller förstå den komplexitet som vården inrymmer. Genom att utveckla mötet inom vården ska patientens ställning stärkas där ökad lyhördhet hos medarbetarna bidrar till ökad delaktighet hos patienten och anhöriga. Detta lägger grunden för att patienten får ett tryggt och värdigt omhändertagande som tar hänsyn till integritet och vårdbehov. En förtroendefull dialog mellan patient och vårdpersonal innebär att patienten får tillräcklig information om sin sjukdom och dess behandling för att kunna förstå, påverka och bidra till sin egen vård. Ett av landstingets viktigaste resultatmått är de hälsovinster som patienten upplever och hur patienter och anhöriga värderar landstingets insatser. Det är därför av central betydelse att varje produktionsenhet värderar och utvecklar vården med hjälp av sådan information. Patientrapporterade mått som fångas upp före/efter behandling samt patientenkäter är exempel på lämpliga verktyg. Fokus på patientnytta och delaktighet kräver även en helhetssyn på patientens hälsotillstånd och sjukvårdsbehov. Patientens problem och besvär ska, tillsammans med en bedömning av vad som är mest värdeskapande, styra så att patientfokuserade vårdprocesser utvecklas överordnat organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden. Barn och ungdomar ska bemötas med respekt då de är i kontakt med hälso- och sjukvården, oavsett om det är som patient eller anhörig. Barn och ungdomar ska få pedagogisk och åldersanpassad information och ges möjlighet att vara delaktig i vården utifrån sin ålder och mognad. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Resultaten i patientenkäterna beträffande delaktighet och information Följs upp inom ramen för indikator i landstingsdirektörens verksamhetsplan (Andel patienter med cancersjukdom som har en namngiven kontaktsjuksköterska). 18 Särskild rapport till HSN som redovisar samlad bild baserad på genomförda patientenkäter, hösten

16 Stor valfrihet för patienten Patienterna ska själva i möjligaste mån kunna välja vårdgivare och sjukhus samt vara delaktiga i valet av behandling. I alla vårdsituationer ska största möjliga valfrihet eftersträvas för patienten. Detta kräver att det finns öppna redovisningar av kvalitet och säkerhet som kan ge patienter och medborgare de kunskaper som behövs. En av de stora utmaningarna för hälso- och sjukvården de närmaste åren är att ta fram lättillgänglig och jämförbar kvalitetsinformation för både medborgare och professionella grupper. Primärvården ska vara "grundbulten" i landstingets sjukvårdsorganisation. Primärvården står för en mycket stor del av den basala sjukvården och är även utslagsgivande när den enskilde behöver lotsas vidare i vårdkedjan. Det är A och O i varje sjukvårdsorganisation att denna grundbult fungerar på ett bra sätt, är enkelt tillgänglig och har förmåga att följsamt utveckla sitt värdeskapande i samklang med framtida behov. Var och en ska fritt kunna välja hos vilken vårdcentral man vill ha sin fasta primärvårdskontakt. Valfrihet ska gälla ifråga om specialistbedömningar respektive operationer och behandlingar bland annat för att patienten på det sättet ska kunna påverka var och när vårdinsatsen ska göras. Patienten ska ges information om sin valfrihet och de olika alternativ som står till buds, samt vid behov få hjälp med nödvändiga kontakter. Fritt vårdval kan också prövas inom andra områden än primärvården. Det krävs tillräcklig information för att vara delaktig i sin vård och kunna göra egna val vid diagnostiska och behandlingsmässiga alternativ. Det är därför nödvändigt att patienten är väl informerad om möjligheter och begränsningar i vård och behandling. Här får webb-baserade informationskanaler allt större betydelse. Tillgång till information om patienters rättigheter och skyldigheter är också viktig. En fast vårdkontakt ska vid behov finnas för varje patient. Det behöver inte vara en läkare, utan kan vara exempelvis en sjuksköterska, en sjukgymnast eller en kurator. Uppgift om vem den fasta vårdkontakten är ska finnas i alla relevanta dokument och i journal. Patienten ska ha rätt till en behandlingsplan som ger besked om vad som ska ske härnäst och vid vilken tidpunkt. Normalt ska patienten kunna välja eller påverka tider för kommande återbesök eller remissbesök. Varje patient, med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, ska få möjlighet att få en förnyad medicinsk bedömning utöver den som redan gjorts, så kallad second opinion, om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker eller har stor betydelse för den framtida livskvaliteten. Patienter som så önskar ska även kunna erbjudas vissa evidensbaserade komplementära vårdformer som ett komplement till det övriga hälso- och sjukvårdsutbudet. Kunskap ska finnas om de mest användbara evidensbaserade komplementära behandlingsmetoderna som finns i Sverige. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Insatser för att utveckla primärvården inför framtidens behov Tematisk uppföljning till HSN under

17 Framgångsfaktorer som bidrar till Stort förtroende för hälso- och sjukvården: Förtroendeskapande insatser Östgöten har ett stort förtroende för specialistsjukvård och vårdcentraler och detta uttalade förtroende kan sannolikt kopplas till den tillit man känner för landstingets professionella kompetens. Däremot är det ett tydligt förbättringsområde att öka förtroendet för landstingspolitiken och för hur landstinget använder skattepengarna. Mycket talar för att kunskapen om landstingets förutsättningar, verksamhet och resultat är liten. Välfärdssystemet ska ha en hög legitimitet. Detta förutsätter att det offentliga uppdragets omfattning är tydlig och därmed också vidden av den enskildes eget ansvar. Medborgarna ska veta vad de kan förvänta sig att få ut av sina skattepengar och därmed också vad de får vara beredda att själva ansvara för. Det ligger en utmaning i att hitta fungerande former för dialog mellan medborgare och politiker som skapar engagemang för det offentliga åtagandet. Alla som vill bidra till att utveckla hälso- och sjukvården ska välkomnas i samhällsdebatten. Det är viktigt att landstinget kan belysa för befolkningen hur uppdraget utförs och motivera olika beslut och bakgrunden till att de fattas. Ett sådant exempel är att skapa förståelse hos befolkningen för de politiska prioriteringarna där avvägningarna är svåra och långt ifrån självklara. Det är av avgörande betydelse att invånarna uppfattar de fördelningspolitiska konsekvenserna som acceptabla. Svåra etiska frågor och värderingsfrågor är kopplade till resursfördelning och finansiering inom sjukvården. Beslutsfattandet bör kunna uppfylla villkoret att vara en procedur som uppfattas som rättvis och legitim av såväl medborgare som vårdpersonal. Den framtida finansieringen är ett annat ämne för dialog, med ett tänkbart scenario där skattefinansierad hälso- och sjukvård riskerar att inte kunna möta medborgarnas förväntningar i alla delar. Även om dialogen i dessa frågor i första hand är en uppgift för de politiska partierna, ska också landstinget genom sin verksamhet medverka till dialog och kunskapsspridning i fråga om vårdens möjligheter och begränsningar. Det är viktigt att medarbetarna involveras i arbetet och underlättar möjligheterna att nå de långsiktiga målen. När alla medarbetare är delaktiga når tankegångarna fram även utanför organisationen och förståelsen för beslutade åtgärder kan därmed mycket väl även öka bland medborgarna. Det är också viktigt för medborgarnas förtroende att landstinget blir bättre på att informera om beslut som är viktiga för befolkningen och även bättre förmedlar information om forskningens framsteg och om vad den medicinska utvecklingen konkret betyder i fråga om förbättrade behandlingsmetoder och medicinska resultat. En form av medborgardialog sker i regi av HSN:s beredningar för brukardialog som ett viktigt underlag till behovsanalyser och uppdrag (Se sid 10). Föreningar för personer med funktionsnedsättning och pensionärsorganisationerna är andra viktiga resurser i brukardialogen. Barn och ungdomars erfarenhet och kunskap är ett viktigt underlag för politiska beslut. Barn och ungdomars åsikter ska efterfrågas, respekteras och tillmätas betydelse och det ska finnas former för barn och ungdomars delaktighet i landstingets politiska process. Öppenhet ska finnas inför nya kommunikationsformer till exempel via sociala medier på Internet vilket kan underlätta dialogen med inte minst yngre åldersgrupper. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Utvecklingen av landstingets kommunikation med medborgarna sociala medier Informationscentrum rapporterar på HSN sammanträde

18 PERSPEKTIVET - PROCESS Perspektivet PROCESS beskriver vikten av att resurserna utnyttjas effektivt med hjälp av forskning, utveckling och ständiga förbättringar som ska bidra till säker vård, goda medicinska resultat och effektiva vårdprocesser. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Process: Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer som bidrar till Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet: Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Medicinska resultat ska kontinuerligt följas i öppna jämförelser med andra vårdgivare. Detta kräver deltagande i nationella och regional kvalitetsregister. Publika medicinska resultat kan också underlätta patientens val av vårdgivare. Uppföljning av den medicinska kvaliteten ska vara underlag för ständiga förbättringar. Varje vårdproducerande enhet ska ha mätbara kvalitetsmål och redovisa resultaten. Landstingets hälso- och sjukvård ska bygga på metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Medicinska riktlinjer, SBU-rekommendationer, lokala och regionala vårdprogram ska tillämpas när sådana finns. Metodrådets rådgivande bedömningar och läkemedelskommitténs rekommendationer ska uppmärksammas. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Medicinska resultat och deras utveckling med omvärldsjämförelser 21. Framgångsfaktorer som bidrar till Effektiv hälso- och sjukvård: Processorienterat arbetssätt Inom hälso- och sjukvården finns exempel på splittrade vårdprocesser där varje aktör och funktion gör sitt bästa, men sambanden dem emellan och bristen på helhetssyn skapar osäkerhet både hos patienter och även hos medarbetare. Här behövs mer fokus på hela vårdprocesser sett ur patientens perspektiv - den enskilde vårdtagaren ska inte behöva lägga märke till när flera interna vårdenheter eller flera huvudmän delar ansvaret för den vård och omsorg han eller hon får. Det finns ett behov av att utveckla behovsstyrningen och utveckla HSN:s beställarroll i en riktning som styr mot en mer resultat- och processorienterad verksamhet med fokus på patientnära resultat. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Utvecklingen av vårdprocesser 22 för behandling av - Stroke - Cancersjukdomar - Språkstörning och stamning hos barn och unga - Äldre med cancer 21 Redovisas vid HSN sammanträde i december Följs upp inom ramen för indikator i landstingsdirektörens verksamhetsplan (Utvecklingen av vårdprocesser ) - särskild rapport

19 Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta Invånarna förväntar sig att få god vård för skattepengarna - att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt ligger i högsta grad i beställarens intresse. En mångfald av vårdgivare och driftsformer ska, genom konkurrens och valet av olika lösningar, stimulera utvecklingen till nytta för såväl kvalitet och effektivitet inom vården. Införandet av Vårdval i Östergötland bidrar till en sådan utveckling. Det är viktigt att rätt kompetens möter rätt patientsituation för att undvika både över- och underkonsumtion. Ett bra resursutnyttjande bidrar till att invånarna får bra valuta för skattepengarna om samtidigt vårdkvalitén (medicinsk kvalitet, tillgänglighet, patientupplevelser m.m.) är god. (Se även Perspektivet Ekonomi - Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling, sid 21). Många effektiviseringsmöjligheter för svensk hälso- och sjukvård ligger i hur vi lyckas nyttja IT-teknikens möjligheter. Östergötland ligger långt framme och bör fortsätta ligga i framkant inom IT-området. Det är viktigt att Östergötland har en fortsatt aktiv nationellt. Utvecklingen av elektroniska system för hälso- och sjukvården, ehälsa, är nu i ett spännande skede med ett skifte från verksamhets- till patientfokus. Medborgartjänster som t.ex. Mina Vårdkontakter utvecklas kontinuerligt. En stark koppling till sjukvårdsrådgivningen och hälsoinriktade tjänster bör ligga i fokus. Patienternas och befolkningens delaktighet kan stärkas i denna process och inkluderar samtidigt en effektiviseringspotential för sjukvården som det är viktigt att ta tillvara. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Möjligheten att nyttja olika former av ehälso-relaterad vård 23. God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Det krävs i allt högre grad samverkan och samordning för att kunna möta komplexa behov som fordrar medverkan från flera samhällsorgan samtidigt som samhällets totala välfärdsresurser ska utnyttjas effektivt. Det är viktigt att landstingets interna sjukvårdsprocesser och den kommunala sjukvården och omsorgen fortsätter att utveckla en nära samverkan på alla nivåer. Äldre människor med komplexa vårdbehov och människor med psykiska sjukdomar, är exempel på grupper som ofta behöver vård och stöd i sin närhet, inte sällan från flera huvudmän. Samordning av den nära vården ger därför förutsättningar att skapa effektiva processer över huvudmannagränserna med fokus på patientnyttan. Landstinget ska även fortsättningsvis vara en aktiv part i det politiska samrådet med länets kommuner, som har sin kärna i Läns-SLAKO, och som utvecklar nya och effektivare former för politiskt samagerande kring olika behovsgrupper. Samverkan med skolan och elevhälsan ska utvecklas för att förbättra barns hälsa/tandhälsa. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, ungdomshälsa och Barnahus. Landstinget ska så långt lagstiftningen medger - ta tillvara möjligheterna till finansiell samordning genom att medverka i ett nära samarbete mellan försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunernas socialtjänst. Onödigt långa sjukskrivningsperioder är självklart ett slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Behovet att utveckla samverkan med skolan och elevhälsan Informationscentrum rapporterar på HSN sammanträde 24 Tematisk uppföljning till HSN under

20 PERSPEKTIVET - EKONOMI Perspektivet EKONOMI beskriver hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger handlingsfrihet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Ekonomi: Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor som bidrar till Ekonomi som ger handlingsfrihet: Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter HSN:s ekonomiska ansvar som beställare är tydligt avgränsat i form av de ekonomiska ramar som fullmäktige fastställt. HSN:s ersättningar till landstingsdriven verksamhet och privata vårdgivare ska vara utformade på ett sätt som innebär att det ekonomiska risktagandet för nämnden när det gäller rörliga ersättningsformer ska minimeras. Det ska råda balans mellan nämndens kostnader och intäkter. Eftersom HSN:s budget utgör en dominerande del av huvudmannens totala ramar finns skäl att med vaksamhet anpassa överenskommelser och avtal så att de ligger inom nämndens ekonomiska ram. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Behovet att följa och analysera kostnadsutvecklingen för köpt utomlänsvård 25. Framgångsfaktor som bidrar till Kostnadseffektiv verksamhet: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ekonomistyrning är ett kraftfullt verktyg för att påverka innehållet i en verksamhet. Genom aktiv styrning av ekonomiska resurser ska HSN som beställare påverka hur verksamheten använder den ersättning som överenskommelser/avtal med utförarna reglerar. Ersättningssystemens utformning ska på olika sätt medvetet påverka resursanvändningen för att understödja en önskvärd utveckling mot politiska mål. Områden för så kallade Mål- och mått pengar ska därför fortsatt utvecklas. Patientupplevda resultat ska vara en viktig påverkansfaktor för den ersättning som betalas ut till landstingsfinansierade vårdgivare. Medverkan i det nationella utvecklingsarbetet av ersättningsmodeller ger värdefullt stöd och inspiration. Ett angeläget utvecklingsområde är att finna ersättningsformer som kan stimulera utvecklingen av hela vårdprocesser; kvalitén i processernas olika delar och framförallt i deras slutresultat för patienten. Det är också viktigt att följa upp att införda ersättningsformer lever upp till intentionerna. Under 2013 ska särskilt uppmärksammas Utvecklingen av ersättningssystem till vårdcentralerna som baserat på vårdtyngd ökar möjligheterna att ta emot patienter på rätt vårdnivå 26. Utvecklingen av ersättningssystem med syfte att utveckla kvaliteten i hela vårdprocesser Redovisas i delårsrapporter och årsredovisning. 26 Rapport med konsekvensbeskrivning till HSN hösten Rapport till HSN våren

21 PLANERING OCH UPPFÖLJNING 2013 Behovsstyrningen kräver en rad beslut under året och beslutsstöd i form av uppföljning. Nedan framgår årets viktigaste planerings- och uppföljningsaktiviteter. Tidpunkt Planering Uppföljning Januari Februari Uppdrag 2014 Överenskommelserna 2012 Mars Årsredovisningen 2012 Delårsrapport 02 Kunskapssammanträde - Året som gått April Avtal med externa vårdgivare 2012 Maj Delårsrapport 03 Vårdval 2012 Kunskapssammanträde Juni Juli Augusti Förslag till resursfördelning Delårsrapport September Överenskommelser 2014 Delårsrapport 07 Verksamhetsplan HSN 2014 Kunskapssammanträde Oktober Verksamhetsplan LD 2014 Delårsrapport 08 November Delårsrapport 09 Kunskapssammanträde - Behovsanalyser December Budget HSN 2014 Delårsrapport 10 Öppna jämförelser Figur 3 Behovsstyrningens viktigaste aktiviteter under år 2013(preliminär) Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) gör en behovsfokuserad uppföljning inom de målområden som HSN beskriver i sin verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. HSN har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategier innebärande ett behov av att följa upp behovsstyrningens resultat på befolkningsnivå och för sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdrag, överenskommelser och avtal är viktiga inslag i behovsstyrningen. Uppföljningen sker på generell befolkningsnivå men även i hög grad av de uppdrag för sjukdoms- och behovsgrupper som HSN har beslutat om. Uppföljningen av överenskommelser/avtal och vårdvalets auktoriserade vårdenheter ska primärt värdera i vad mån respektive vårdgivare har levt upp till gjorda åtaganden. I princip följs avtalen med privata vårdgivare upp på samma sätt som överenskommelserna med landstingets egna produktionsenheter. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Olika teman vid kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till HSN redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. I delårsrapporterna 03, 08 och 10 görs även en ekonomisk helårsbedömning. Delårsrapporterna 03 och 08 är även i övrigt mer omfattande och gemensamma för landstingsstyrelsen(ls), HSN och trafiknämnden(tn). Delårsrapport 08 redovisas till

22 fullmäktige och innehåller bland annat en lägesrapport av HSN:s överenskommelser med produktionsenheterna. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från LS, HSN och TN till fullmäktige av måluppfyllelsen för de strategiska målen och en sammantagen bedömning av hur landstinget levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en omfattande redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått. Kunskapssammanträdena, gemensamma med LS, har en informerande och uppföljande funktion; en arena där LS och HSN får kunskap med olika teman inom varandras ansvarsområden. Möjlighet ges att diskutera hur man kan uppnå gemensamma mål med olika medel. Utvärderingen av sammanträdena är av stor vikt i form av dragna slutsatser och ställningstagande till nödvändiga initiativ. Inom ramen för kunskapssammanträdena får LS och HSN under hösten en redovisning av ett antal behovsanalyser kopplade till sjukdomsgrupper/ behovsgrupper. Analyserna är en form av uppföljning genom att de redovisar ett nuläge ur olika aspekter och ofta en jämförelse av aktuella förhållanden i relation till nationella riktlinjer och evidens. (Se även Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik sid 5) För övrigt sker uppföljning till HSN i form av olika dialoger med verksamheten och via tematiska uppföljningar (uppföljning av överenskommelser, tillgänglighet m.m.) i samband med nämndens sammanträden

23 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS ÅRSBUDGET 2013 AKTUELL EKONOMI Överenskommelsen inför 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) uppdrag från landstingsfullmäktige är att medverka till att landstingets vision och övergripande strategier förverkligas. Genom HSN:s verksamhetsplan, uppdrag och överenskommelser med landstingsägda vårdgivare och avtal med privata vårdgivare klargör nämnden hur detta ska gå till. Uppdragen definierar vad HSN vill åstadkomma och vilka resultat som förväntas. HSN har sedan 2002 arbetat med att ta fram uppdrag per sjukdomsgrupp och för särskilda behovsgrupper samt generella villkor avseende tillgänglighet, kvalitet, effektivitet och hälsofrämjande- sjukdomsförebyggande insatser. Uppdraget till hälso- och sjukvården tar sin utgångspunkt i medborgarnas behov och behovet av samverkan med andra välfärdsaktörer såsom kommun och försäkringskassa. Behovsstyrningen fokuserar på att säkerställa vård på lika villkor för östgötarna. Framtagandet av nya uppdrag har föregåtts av behovsanalyserna, vilka har utgjort underlag för HSN:s ställningstagande i uppdrag till vårdleverantörerna. Den process som har föregått överenskommelserna 2013 har tagit sin utgångspunkt i de av HSN fastställda uppdragen, både de som beslutades i februari 2012 och de som beslutats tidigare år. En modell för fördelning av nya resurser infördes 2010 och har sedan utvecklats och processen fortsätter att utvecklas på grundval av nya erfarenheter. Resursfördelning inför 2013 startade i november 2011 med en konferens där tidigare beslutade resursfördelning följdes upp och förutsättningarna för den kommande resursfördelningsprocessen presenterades. Alla verksamheter fick i uppdrag att skicka in sina förslag till resursfördelning till landstingsledningen. Allt material bearbetades på en konferens i slutet av mars. På konferensen medverkade verksamhetschefer, centrumchefer, direktörer, fackliga representanter och politiker. Konferensen ledde fram till en lista på prioriterade områden. Denna lista redovisade landstingsdirektören för HSN i september och den beslutade resursfördelningen arbetades sedan in i överenskommelserna för Överenskommelsen innehåller dels en centrumspecifik uppdragsdel där centrumens totala uppdrag presenteras, dels generella villkor som är gemensamma och obligatoriska för alla centrum och dels HSN:s mål för sjukdomsgruppen/behovsgruppen utifrån uppdragen. Överenskommelsen reglerar både fasta ersättningar och rörliga, målrelaterade ersättningar, vilka är knutna till centrumens prestationer och resultat inom utvalda områden. De av HSN, i september 2012, beslutade överenskommelserna gäller för perioden Regionsjukvården i sydöstra sjukvårdsregionen regleras i en separat överenskommelse. Grundprinciperna för avtalsmodellen innebär att merparten av verksamheterna inom avtalet ersätts med en fast ram kombinerad med rörlig ersättning baserad på remitterad volym. Övriga verksamheter, t ex brännskadevård, ersätts med en fast ram. Det finns även särskilda produkter och specialöverenskommelser där ersättningen debiteras 100 % rörligt. Större delen av ersättningen till privata vårdgivare är också rörlig, dock finns taknivåer. Helt rörlig kostnad utan tak eller avtal är bl.a. kostnaden för akut vård utanför länet, sjukresor, asylsjukvård, viss tandvård, provtagningskostnader inom smittskydd samt läkemedel där HSN har kostnadsansvaret

24 Landstingsfullmäktiges treårsbudget I treårsbudgeten för som beslutades av landstingsfullmäktige i juni år 2012 finns angivet de ekonomiska förutsättningarna för HSN. År 2013 ökas HSN:s ram med 100 miljoner kronor för att säkerställa en bra vård på lika villkor, genomföra viljeinriktning utifrån prioriterade sjukdomsgrupper/områden samt möta krav från nationella riktlinjer. Därutöver ökas hälso- och sjukvårdsnämndens ram med 18 miljoner kronor för att förstärka kardiologin vid Vrinnevisjukhuset Finansplan I Finansplan som kommer att behandlas i landstingsfullmäktige i slutet av november beskrivs att svensk ekonomi växer men det går långsamt och långsammare än tidigare prognoser förutspått. Under innevarande år och år 2013 kommer tillväxten att vara låg och arbetsmarknaden svag. Den finansiella oron gör att osäkerheten i prognoserna är stor. Skatteunderlaget revideras ned i förhållande till treårsbudgeten. Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med en skatteunderlagstillväxt på strax över 3 procent år 2013 vilket är en lägre nivå än i treårsbudgeten. Den utökning av HSN:s ramar som beslutades i treårsbudgeten står dock fast och HSN:s ram förstärks ytterligare med 48 miljoner kronor för att förbättra akutvårdsprocessen. Fördelning av ytterligare resurser Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att fördela de ytterligare resurserna om 100 miljoner kronor i samband med beslut om överenskommelserna för 2013 och även privata vårdgivare som HSN har avtal med kan få del av de ytterligare resurserna. En omfördelning inom HSN tillsammans med en generell omfördelning i överenskommelserna på 0,3 procentenheter har gett ytterligare 42,5 miljoner kronor. Följande sjukdoms- och behovsgrupper tillförs ytterligare resurser (miljoner kronor): Sjukdoms- och behovsgrupp Belopp (mkr) Inflammatoriska mag-, tarm-, led-, och hudsjukdomar 20,0 Cancersjukdomar 18,7 Psykisk ohälsa 18,5 Behovsgruppen äldre 18,0 Endokrina sjukdomar 13,0 Hjärt- kärlsjukdomar 10,0 Öronsjukdomar 5,5 Kvinnosjukvård 4,2 Neurologiska sjukdomar 4,0 Akut omhändertagande 4,0 Rörelseorganens sjukdomar 3,0 Barnsjukvård 2,6 Infektionssjukdomar 2,5 Sjukdomar i urin- och könsorganen 2,5 Förstärkning av HSN:s budget inom följande områden: - läkemedelskostnader - utomlänsvård 16,0 Totalt +142,5-24 -

25 Sedan tillkommer ytterligare beslut om 48 miljoner kronor för att förbättra akutvårdsprocessen. Uppräkning av HSN:s ram Index för uppräkning år 2013 beräknas till 2,7 %, HSN:s ekonomiska ram innefattar uppräkning av statsbidraget för läkemedel med totalt 2,7 % eftersom avtalet ännu inte är klart. Fördelningen inom läkemedelsersättningen innebär en reducering för allmänläkemedel med ca 2,5 %. ÅRSBUDGET Ekonomisk omslutning HSN redovisar en budget i balans. Kostnaderna för HSN fördelar sig enligt följande: (Beloppen anges i miljoner kr, läkemedelsersättning ligger inom varje grupp och omfattar totalt miljoner kr.) Belopp Område (mkr) Regionsjukvård 571 Närsjukvård Länsövergripande sjukvård Vård utanför länet 205 Vård hos privata vårdgivare 461 Tandvård 251 Övrigt, inkl ambulanssjukvård, sjukresor och 534 solidariskt finansierade läkemedelskostnader Totalt Detta innebär att ca 85 % av landstingets samlade ekonomiska omslutning passerar genom HSN. Regionsjukvård Östergötlands-, Jönköpings och Kalmar läns landsting sluter tillsammans avtal om regionsjukvård (högspecialiserad vård) Avtalet förhandlas i de regionala centrumråden och i regionsjukvårdsledning. För Östergötlands del är behovsstyrningen gällande även för detta vårdområde och beaktas i överenskommelser. Regionavtalet föreläggs för beslut i Regionsjukvårdsnämnden den 10 december. Regionavtalet utökas med ca 3 miljoner kronor för 2013 inom områdena cancersjukdomar och rörelseorganenes sjukdomar. Närsjukvård och länsövergripande sjukvård Inför 2013 gäller de överenskommelser som HSN beslutade i september Utgångspunkten har varit 2012 års avtalsnivå. Det som tillkommer är en uppräkning med landstingsindex 2,7 % samt generell omfördelning 0,3 %, ytterligare resurser för att säkerställa en god vård på lika villkor, genomföra viljeinriktning utifrån tidigare beslut och möta krav från nationella riktlinjer. Av de tillförda resurserna i överenskommelserna för 2013 så går 51 miljoner kronor till närsjukvården och 61 miljoner kronor till länssjukvården

26 Vård utanför länet Inom HSN finns kostnader för den akuta utomlänsvården samt primärvård utomläns. Dessa kostnader är nästan helt omöjliga att påverka. En tydlig trend, som började redan 2002, är markant ökade kostnader inom detta område, en trend som har fortsatt och budgeten inför 2012 utökades med 20 miljoner kronor och i helårsbedömning 2012 bedöms denna budget hållas. Utomlänsvården är svårbedömd utifrån att den fluktuerar mellan åren och under år 2013 kommer kostnadsutvecklingen för köpt utomlänsvård att särskilt uppmärksammas. Budgeten för utomlänsvård 2013 är uträknad utifrån prognostiserat utfall 2012 och en uppräkning med landstingsindex. Tandvård Tandvårdsområdet omfattar huvudavtalet med Folktandvården, tandvårdreformens områden i form av uppsökande och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade och tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under begränsad tid, barn- och ungdomstandvården och samhällsodontologiska uppdrag. Merparten av kostnaderna, ca 74 %, avser huvudavtalet med Folktandvården. Totalt budgeteras 251 miljoner kronor för tandvård. Inför 2013 kommer det tredje steget i tandvårdsreformen och med det kommer även statsbidrag för att hantera de ökade kostnaderna som detta innebär. Det kommer att innebära en ökning av budgetområdet tandvård med samma belopp som statsbidraget, det vill säga ca 7 miljoner kronor. Vård hos privata vårdgivare En stor del av den ekonomiska ersättningen till privata vårdgivare (läkare och sjukgymnaster) är kopplad till den nationella taxan för dessa grupper. Uppräkningen av den nationella taxan kommer att bli densamma som för år 2012, det vill säga 2,3 %. Denna ersättning ryms inom HSN:s ram. Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl privata vårdcentraler som ligger inom närsjukvård, är 461 miljoner kr för Övrigt För övriga kostnadskomponenter beräknas budgetens belopp på prognostiserade/budgeterade kostnader år 2013 uppräknat med 2,7 %. En del av dessa kostnadskomponenter rymmer viss osäkerhet eftersom nämndens möjlighet att påverka utfallet är liten. Kostnadskomponenter med liten påverkansmöjlighet är t ex sjukresor, asylsjukvård och läkemedelskostnader. Hälso- och sjukvårdsnämnden budgeterar ett nollresultat för

27 Bilaga: 1 DEN LANDSTINGSÖVERGRIPANDE STYRNINGEN Ansvarsområden Beställar - utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och vårdverksamhet ska vara tydlig. Figur 4: Den landstingsövergripande styrningen Landstingsfullmäktige fastställer landstingets vision samt strategiska mål28 inom ett antal olika perspektiv. Inriktningen för varje mål konkretiseras av landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden i ett antal framgångsfaktorer29. Landstinget styrs utifrån fyra olika perspektiv: Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov av hälso- och sjukvård och kollektivtrafik ska tillgodoses. Process - är inriktat på utvecklingen av och effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare - är inriktat på hur landstinget tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. 28 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 29 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv.