Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2012

Transkript

1 Beslutad av Dnr landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan strategiska mål - - framgångsfaktorer - Beredningen för samverkan Samordnings beredningen Beredningen för behovsstyrning Brukardialogs beredningar

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning...2 Uppdraget...3 Visionen...4 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik...5 Ekonomiska förutsättningar...12 Perspektivet - MEDBORGARE...13 Perspektivet - PROCESS...20 Perspektivet - EKONOMI...22 Planering och uppföljning Bilaga 1: Den landstingsövergripande styrningen Bilaga 2: Styrkortskarta

3 UPPDRAGET Huvuduppdraget för Landstinget i Östergötland är att erbjuda befolkningen en god hälsooch sjukvård 1. Hälso- och sjukvårdens uppdrag regleras till största del av Hälso- och sjukvårdslagen. Utifrån den formar sedan landstinget vision, mål och strategier. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. (Ur Hälso- och sjukvårdslagen) Samtidigt krävs att: Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. (Ur Kommunallagen) I landstingets uppdrag ligger också att aktivt delta i den regionala utvecklingen i syfte att trygga en långsiktig tillväxt i Östergötland. Landstinget har överlämnat uppdraget att genomföra åtgärder inom detta område till Regionförbundet Östsam. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård

4 VISIONEN Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Östgötarna ska garanteras en hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet, hög kvalitet och stor delaktighet. I livets olika skeden ska alla känna trygghet i att vården finns där om och när man behöver den. Det är en strävan att så många som möjligt får leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Landstinget ska arbeta för detta genom att ställa sin kunskap till förfogande och aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer. En god hälso- och sjukvård ska ge allt fler möjlighet till ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom. Landstinget ska också verka för att människor, trots sjukdom och ohälsa, ska kunna leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning ska det finnas förutsättningar för ett liv med autonomi, värdighet och trygghet

5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS UPPDRAG OCH STYRNINGSLOGIK Styrningslogiken för hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har huvudansvaret för att befolkningens behov av hälso- och sjukvård 2 uppfylls på bästa möjliga sätt, inom de ekonomiska ramar som landstingsfullmäktige beslutar om. Uppdraget innebär också att utveckla samarbetet med andra aktörer/myndigheter för att stärka befolkningens hälsa och välfärd. HSN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgarperspektivet men ansvaret berör även aspekter inom övriga perspektiv undantaget medarbetarperspektivet vilket är landstingsstyrelsens (LS) ansvar (Se även Bilaga 1, Den landstingsövergripande styrningen). HSN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete och anger förutsättningar, uppdrag och målbilder för år De strategiska målen 3 är övergripande för HSN:s åtgärder och beslut. Framgångsfaktorerna 4 markerar vad HSN bedömer vara viktigt att fokusera på i behovsstyrningen för att uppnå de strategiska målen. Framgångsfaktorerna ska fungera som en checklista för inriktningen på behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser 5 och avtal 6. Uppdrag beslutas av HSN i februari Specificering av uppdraget till landstingsdrivna resp privata vårdgivare Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under hösten Beslut HSN i september Behovsanalys Uppföljning HSN:s verksamhetsplan Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Förslag till resursfördelning från LD Beslut överenskommelser HSN i september Beslut avtal fortlöpande i HSN Delårsrapporter till LS/HSN Kunskapssammanträden LS/HSN Tematiska uppföljningar löpande under året Figur 1 Behovsstyrningens olika inslag Behovsanalyserna är ett viktigt underlag när nämnden fattar beslut om det årliga politiska uppdraget som innebär konkreta målsättningar såväl generella som för specifika sjukdomsoch behovsgrupper. Uppdraget är en utgångspunkt för de kravspecifikationer som tas fram inför HSN:s beslut om överenskommelser med produktionsenheterna i den egna vårdverksamheten och inför avtalen med privata vårdgivare. Landstingsdirektören har dessförinnan I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv. Överenskommelser ingås med landstingets egna enheter. Avtal ingås med externa vårdleverantörer - 5 -

6 presenterat ett förslag till resursfördelning efter en process med delaktighet från verksamhet och politiska företrädare. De riktlinjer för behovsstyrning som fastställts innebär en samordning av LS och HSN:s styrning. Detta innebär att landstingets sjukvårdande produktionsenheter, i sina verksamhetsplaner, på ett tydligt sätt ska förhålla sig till de överenskommelser man ingått med HSN. Uppföljningen av överenskommelserna redovisas även till LS i de uppföljningar som är gemensamma för LS och HSN. Uppföljningen har två primära syften, dels att värdera i vad mån formella målsättningar, uppdrag, överenskommelser och avtal är uppfyllda, dels att skapa ny kunskap och underlag för att ta ställning till förbättringar och nödvändiga åtgärder. Uppföljning av uppdraget, överenskommelser och avtal redovisas till HSN i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Därutöver sker kompletterande tematisk uppföljning vid olika tillfällen.(se avsnitt Planering och uppföljning 2012). Ett viktigt inslag i den årliga processen är HSN:s strukturerade dialoger med verksamheten som genomförs i samband med uppdrag, överenskommelser och kravspecifikationer. Dialogernas innehåll kan variera beroende på HSN:s kunskapsbehov. Det kan handla om att få utvalda uppföljningsområden belysta men det kan också finnas behov att lyfta frågor av principiell karaktär. Den politiska ledningsgruppen (PLG) har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan LS och HSN när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträdena samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. Behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag 2012 Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för en styrning utifrån behov och ett underlag för den fortsatta processen; uppdrag resursfördelning överenskommelser (se Figur 1). Nämnden väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper 7, behovsgrupper 8 eller särskilda insatsområden som bedöms angelägna att analysera. Analyserna ska identifiera befolknings- och patientbehov som underlag för nämndens vidare ställningstagande. Det kan röra sig om att identifiera behov i förhållande till folkhälsa, tillgänglighet, medicinska riktlinjer, samverkan, metodutveckling, patient/anhörigupplevelser etc. Vart 4-5:e år ska en generell behovsanalys genomföras kopplat till befolkningens upplevda hälsa och till mer generella befolkningsbehov; vad som upplevs värdeskapande och viktigt i relationen till hälso- och sjukvården (tillgänglighet, kvalitet, förtroende och delaktighet m.m.) Behovsanalyserna kan ha olika omfattning beroende på utgångsläge och ambitionsnivå. I bland kan behovsanalysen begränsas/fokuseras på särskilda insatsområden (t.ex. endast rehabiliteringsaspekten). Behovsanalyserna genomförs som ett tjänstemannauppdrag innebärande medverkan från berörd medicinsk kompetens. Därutöver bidrar nämndens brukardialogsberedningar med viktigt underlag (Se sid 11). 7 Övergripande indelning av sjukdomar utifrån diagnosklassifikationen ICD 10. Gruppindelningen är användbar i olika sammanhang inte minst då den skapar funktionella målgrupper t.ex. för behovsanalyser. (exv. Rörelseorganens sjukdomar). 8 Definierad grupp medborgare som har gemensamma behov/problem som kräver hälso- och sjukvård. Dessa grupper är viktiga att identifiera och utgör underlag för t.ex. behovsanalys. (t.ex. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov) - 6 -

7 Med fördel ska även externa aktörer (t.ex. kommunerna, privata vårdverksamheter och organisationer) medverka i behovsanalyserna och med sina perspektiv berika analyserna med aspekter som kan bidra till en tydlig behovsbild. Följande sjukdoms- och behovsgrupper har tidigare varit föremål för behovsanalys: År 2011 År 2010 År 2009 År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Äldre med cancersjukdomar Barn och unga med neuropsykiatriska sjukdomar/ funktionsnedsättningar Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar barn och unga. Neuropsykiatriska sjukdomar - vuxna Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Hjälpmedel Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Barn och ungdomar depression och ångest Äldre depression och ångest/demenssjukdom Vård i livets slutskede Jämlik vård Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet (endast insats av brukardialogsberedning) Hjärtsjukdomar Graviditets- och förlossningsvård Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Missbruk och beroende (endast insats av brukardialogsberedning) Generell behovsanalys med inriktning på tillgänglighet kvalitet delaktighet. Cancersjukdomar (bröst, colorectal, prostata) Planerade operationer Ögonsjukdomar/skador Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Njursjukdomar och transplantationer Barn- och ungdomars behov vid sjukdom och ohälsa ur ett barnperspektiv Hudsjukdomar Sexuellt överförbara infektioner (STI) Mag-och tarmsjukdomar Barn- och ungdomar (barnhälsovård, tandhälsa, vardagssjukvård, m.m) Rehabilitering Infektionssjukdomar Andningsorganens sjukdomar Barn- och ungdomar (långvarig somatisk sjukdom/funktionshinder) Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov Cancersjukdomar Graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd Inflammatoriska ledsjukdomar och fibromyalgi Nervsystemets sjukdomar inkl stroke och demens Ögonsjukdomar Figur 2 Genomförda behovsanalyser åren

8 Under 2012 ska behovsanalyser genomföras inom följande områden med redovisade motiveringar: Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna Förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna Rehabilitering för cancersjuka Patienter med KOL Patienter med röst-, tal-, språk- och sväljstörningar behandlas av logopeder, foniatriker och öron- näs och halsspecialister. Exempel på patientgrupper som berörs är patienter med läpp-, käk- och gomspalt, stamning, röststörningar och patienter med tal-, språk- och sväljsvårigheter vid hjärnskada och neurologiska sjukdomar. Tillgänglighetskraven uppfylls delvis inte och likvärdigheten i länet vad gäller utbud och kvalitet bör belysas. Behovsanalysen utgör en andra del av den analys som görs 2011 och som fokuserar på barn och unga års analys behandlar situationen för den vuxna befolkningen. Situationen för denna grupp är otillfredsställande, bland annat tillgången till adekvata rehabiliteringsinsatser. Rehabiliteringsrådets slutbetänkande 9 pekar också på brister i ett nationellt perspektiv. Det är angeläget att både fysiska och kognitiva aspekter blir belysta. Även traumatiska ryggmärgsskador ska inkluderas i denna behovsanalys. I både nationella cancerstrategin och Rehabiliteringsrådets slutbetänkande markeras behovet av rehabilitering till patienter med cancer. Detta är ett eftersatt område. Hitintills har mest fokus lagts på behandling och rehabiliteringen har inte haft samma plats. Detta är en av de mest aktuella frågorna just nu. Tanken är att patienten redan vid sitt första besök efter att diagnos är ställd ska få en rehabiliteringsplan. Det handlar om, såväl fysisk, psykisk, social och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) planerar för ett projekt för sjukdomsgruppen KOL med målet att visa hur man kan uppnå bättre kliniska resultat genom att förbättra rökavvänjningsinsatserna, förbättra jämlikheten vad avser tillgång till bästa möjliga vård samt utveckla ledning och styrning. Eftersom det är viktigt att knyta ihop och samordna lokala insatser med de nationella initiativen, finns det goda skäl att göra en översyn av hur Östergötland arbetar inom detta område. Utöver uppdrag om genomförande behovsanalyser kan nämnden, på eget initiativ eller på initiativ från fullmäktige, ge särskilda utredningsuppdrag till ledningsstaben och/eller sina beredningar. Ett sådant uppdrag kan löpa över längre eller kortare tid och tidpunkter för avrapportering anges i verksamhetsplanen. Jämlik vård Ledningsstaben ska fortsätta arbetet med det särskilda utredningsuppdraget Jämlik vård som påbörjades Under 2011 har arbetet koncentrerats på att skapa en struktur som kan innefatta olika delprojekt av utvecklingskaraktär, vilka syftar till att förbättra och utjämna hälsan i befolkningen. Under 2012 fortsätter detta arbete. Ett område som skall vara föremål för särskild uppmärksamhet är ohälsan hos flyktingar. Avrapportering ska ske under 2012 till berörda politiska organ. Beredningen för behovsstyrning ansvarar för uppdraget. 9 Rehabiliteringsrådets slutbetänkande SOU 2011:15-8 -

9 Screening Ledningsstaben ska under 2012 genomföra ett särskilt utredningsuppdrag inom området screening 10. Sjukvårdshuvudmännen utsätts allt oftare för opinionstryck som kräver att screeningprogram ska etableras för olika sjukdomstillstånd. Det har ibland visat sig att nyttan av dessa program har varit begränsad och knappast kunnat motivera kostnaden. Utredningsuppdraget ska ge beslutsfattare i landstinget verktyg för att kunna bedöma när det ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv kan vara motiverat med screeningprogram och när det finns skäl att avstå. Här finns även ett nationellt engagemang genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som har ett uppdrag att se över bland annat följsamhet till programmen, kallelser, bokningssystem etc. Tillämpningen av de vetenskapliga framstegen på det genetiska området har också etiska implikationer inom detta område. Det kan exempelvis gälla fosterdiagnostik. Dessa aspekter skall också belysas i utredningen. En brukardialogberedning bör knytas till detta uppdrag, eftersom medborgarnas/patienternas synpunkter/ erfarenheter är en viktig aspekt. Brukardialogberedningens arbete bör därför få karaktären av medborgardialog. Genomfört uppdrag ska avrapporteras till nämnden före utgången av Beredningen för behovsstyrning ansvarar för uppdraget. Ätstörningar och ätstörningsvård Med anledning av de förändringar som verksamheten genomför under 2011 och 2012 vad gäller ätstörningar och ätstörningsvård bedöms det vara viktigt att göra en uppföljning i form av särskilt utredningsuppdrag. Genomfört uppdrag ska avrapporteras till nämnden senast i augusti Beredningen för behovsstyrning ansvarar för uppdraget. Komplementärmedicinska behandlingsmetoder för långvariga smärttillstånd Personer med långvariga smärttillstånd har haft svårt att få adekvat hjälp från hälso- och sjukvården. Erfarenhetsmässigt vet man att dessa patienter inte sällan sökt sig till komplementärmedicinska behandlingar. Utredningsuppdraget innebär att genomföra en kunskapsöversikt över evidensläget vad gäller komplementärmedicinska metoder för sådana smärttillstånd. Det bör även belysas vilka komplementärmedicinska evidensbaserade behandlingsmetoder som finns och används vid långvariga smärttillstånd och vilka synpunkter användarna har på sådana behandlingar. Utredningen bör också innefatta internationella erfarenheter. Genomfört uppdrag ska avrapporteras till nämnden före utgången av Beredningen för behovsstyrning ansvarar för uppdraget. Utveckling av den nära sjukvården Landstingsfullmäktige har i finansplanen gett nämnden uppdraget att göra en översyn av den nära sjukvårdens ansvar och uppdrag. Översynen ska inkludera en analys av nuvarande och kommande behov i befolkningen och ska också värdera eventuellt behov av att förändra närsjukvårdens nuvarande ersättningssystem. En översyn av ersättningssystemet pågår och i övrigt påbörjas uppdraget under Genomfört uppdrag ska under 2012 avrapporteras och bli föremål för beslut i nämnd, styrelse och fullmäktige. Handlingsplan för tillgänglighet Landstingsfullmäktige har i den strategiska planen uttryckt att det är angeläget att utvärdera och revidera den tidigare framtagna handlingsplanen för tillgänglighet, som underlag för ett systematiskt arbete som syftar till att långsiktigt säkra en bra tillgänglighet. Landstingsdirektören ges i uppdrag att ta fram en sådan handlingsplan och genomfört uppdrag ska under 2012 avrapporteras och bli föremål för beslut i nämnd, styrelse och fullmäktige. 10 Medicinska undersökningar av individer för att diagnostisera en sjukdom, utan att individerna uppvisar några symtom på sjukdomen. Avsikten med screening är att hitta sjukdomar hos befolkningen så tidigt att det med behandlingsmetoder går att minska risken för dödsfall och lidande

10 Handlingsplan för patienternas delaktighet Landstingsfullmäktige har i den strategiska planen uttryckt att det är angeläget att ta fram en handlingsplan som underlag för ett systematiskt arbete som syftar till att långsiktigt säkra en bra delaktighet för patienter och närstående. Landstingsdirektören ges i uppdrag att ta fram en sådan handlingsplan och genomfört uppdrag ska under 2012 avrapporteras och bli föremål för beslut i nämnd, styrelse och fullmäktige. Uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämndens förtroendemannastöd 2012 För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor till hälso- och sjukvårdsnämnden har åtta beredningar inrättats under nämnden; samordningsberedningen, beredningen för samverkan, beredningen för behovsstyrning samt fem beredningar för brukardialog. Nedan beskrivs beredningarnas uppdrag enligt reglementet och HSN har därutöver preciserat beredningarnas uppdrag och vilka frågor som man vill att beredningarna ska fördjupa sig i. Varje beredning ska utifrån sitt uppdrag göra en arbetsordning/plan för sitt arbete, vilken ska godkännas av nämnden. Beredningarna ska under året rapportera resultatet av sitt arbete till nämnden. HSN:s beredningar ska ha ett nära samarbete vilket ibland kan vara uttalat genom att HSN givit konkreta uppdrag. Samarbetet ska givetvis också ske naturligt i situationer när en beredning bedömer det som angeläget att förmedla kunskap till annan beredning eller omvänt; behöver inhämta kunskap för att få en bredare belysning av någon aspekt som hanteras av annan beredning. Samordningsberedningen Har uppgiften att samordna behovsstyrningen och att bereda nämndens verksamhetsplan. Beredningen ska också, med fokus på nämndens uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid de gemensamma kunskapssammanträdena för landstingsstyrelse och nämnd. Beredningen ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. I beredningens uppdrag ligger också att samordna arbetet för nämndens beredningar. Beredningen för samverkan Har uppgiften att leda landstingets insatser inom de samrådsorgan som landstinget och kommunerna har för samverkan inom vård- och omsorgsområdet. Beredningen för samverkan utgör i sin helhet landstingets ledamöter i Läns-SLAKO. Inom ramen för Läns-SLAKO samverkan ska beredningen: Fortsätta arbetet med att utveckla och etablera former för samverkan med kommunerna avseende gemensamma behovsanalyser, uppdrag och uppföljningar för barn och unga- Barn- och ungdomsuppdraget. Barn- och ungdomsuppdraget innebär en utvecklad samverkan mellan, till och börja med, skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Under 2012 ska särskild vikt läggas vid att fördjupa samverkansarbetet för att utveckla den så kallade första linjen för barn och unga 0 25 år, med särskild tonvikt på psykisk ohälsa hos barn 6 13 år. Omfattande skolfrånvaro, som en indikator på ohälsa, är ett särskilt fördjupningsområde

11 Fortsätta arbetet med att utveckla och etablera former för samverkan med kommunerna avseende gemensamma behovsanalyser, uppdrag och uppföljningar för äldre- Äldreuppdraget. Tre områden har särskilt hög prioritet; säkrad vårdkedja, återhämtning och rehabilitering samt hälsa och självständigt liv. Under 2012 ska särskild vikt läggas vid att fördjupa arbetet inom området hälsa och självständigt liv, samtidigt ska fortsatt utveckling ske av former för gemensamma uppdrag och uppföljningar. Bidra till att under 2012 slutföra Läns-SLAKO:s uppdrag att utreda och lämna förslag om en kommunalisering av viss hemsjukvård. Arbeta med andra frågor som aktualiseras i samverkan med länets kommuner. Här innefattas att leda de olika gemensamma utvecklingsprojekt som initierats av staten och statens överenskommelser med SKL - plattform för evidensbaserad kunskapsutveckling. Verka för att Läns-SLAKO, utarbetar en länsgemensam policy inom missbruks- och beroendevården som en följd av den nyligen genomförda statliga utredningen 11 inom detta område samt utreda och lämna förslag till huvudmännen utifrån Riksdagens beslut. Beredningen har därutöver uppdraget att: Leda landstingets insatser inom de samordningsförbund som landstinget inrättat tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och berörda kommuner. Beredningen ska regelbundet möta landstingets styrelserepresentanter i samordningsförbunden för kunskapsutveckling och dialog. Leda landstingets insatser vid genomförandet av Folkhälsopolitisk policy för Östergötland och säkerställa en kontinuerlig dialog med Regionförbundet Östsam under genomförandet.. Leda landstingets insatser inom landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning, ett samrådsorgan mellan föreningar för personer med funktionsnedsättning och landstingets förtroendevalda, och likaså inom landstingets pensionärsråd, ett samrådsorgan mellan pensionärsorganisationerna i länet och landstingets förtroendevalda Leda arbetet med att utveckla relationerna med berörda ideella organisationer genom att utveckla former och förutsättningar för föreningsanslag. Beredningen för behovsstyrning Har uppgiften att bereda frågor som rör arbetet med underlag inför behovsanalyser och uppföljning ur ett behovsperspektiv. Detta innebär att bevaka HSN:s behov av uppföljning och ha en roll att stärka kunskaps- och behovsstyrningen. Nationella riktlinjer och det regionala samarbetet är två naturliga områden att bevaka. Beredningen ska också samordna arbetet för HSN:s beredningar för brukardialog. Beredningen ska även ansvara för de särskilda utredningsuppdragen Jämlik vård, Screening, Ätstörningar och ätstörningsvård samt Komplementärmedicinska behandlingsmetoder för långvariga smärttillstånd (Se även sid 8). 11 Bättre insatser vid missbruk och beroende SOU 2011:

12 Beredningarna för brukardialog De fem beredningarna har uppgiften att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper om brukarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt inslag i behovsstyrningen där brukarnas upplevelser av hur huvudmännen samverkar är en viktig aspekt att belysa. Under 2012 är följande uppdrag aktuella. (Se även sid 8-9): Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna Förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna Rehabilitering för cancersjuka KOL (Kronisk obstruktiv lungsjukdom) Screening Hållbar utveckling Landstingsfullmäktige har i sin strategiska plan skiljt ur vissa strategiska mål där det är särskilt angeläget att ha en längre planeringshorisont med hållbarhet som ledstjärna. Denna särskilda hållbarhetsdimension ska för HSN:s del tillämpas på följande strategiska mål: Bra och jämlik hälsa Planering för hållbar utveckling är ett långsiktigt, medvetet och systematiskt arbete som kräver aktiv omvärldsbevakning och framtidsanalys från både politik och verksamhet. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Landstingets strategiska plan med treårsbudget ger de övergripande planeringsförutsättningarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillförs 100 miljoner kronor för att säkerställa en bra vård på lika villkor, genomföra viljeinriktning utifrån prioriterade sjukdomsgrupper/områden samt möta krav från nationella riktlinjer. Därutöver tillförs nämnden ett engångsanslag på 45 miljoner kronor år 2012 för riktade insatser av engångskaraktär. Det ekonomiska läget innebär att såväl nya identifierade behov som nya behandlingsmetoder och läkemedel till största del måste hanteras inom befintliga ekonomiska resurser, vilket i sin tur innebär en ökad fokusering på effektiviteten i vårdprocesserna. De närmare ekonomiska förutsättningarna redovisas i HSN:s årsbudget 2012 (Beslut ) som baseras på landstingets strategiska plan med treårsbudget samt finansplan

13 HSN har, ur landstingets strategiska plan med treårsbudget , valt ut de strategiska mål som bedömts ha bäring på HSN:s ansvarområde. Detta innebär bland annat att medarbetarperspektivet inte finns med i HSN:s verksamhetsplan. I landstingets strategiska plan med treårsbudget finns en detaljerad redovisning av varje strategiskt mål. Utvalda strategiska mål har i varje perspektiv kompletterats med framgångsfaktorer, vilka bedöms vara avgörande för att kunna leva upp till de strategiska målen. PERSPEKTIVET - MEDBORGARE Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Medborgare: Bra och jämlik hälsa Bra tillgänglighet till hälso- och sjukvård Trygg och likvärdig vård Nöjda patienter stor delaktighet Stort förtroende för hälso- och sjukvården Framgångsfaktorer som bidrar till Bra och jämlik hälsa: Ett hälsofrämjande förhållningssätt Hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stimulera individens förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. Det goda mötet är centralt, det vill säga hur man genom sitt förhållningssätt kan stärka individens tillit till den egna förmågan. Patienter ska bemötas utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt som gör patienter och närstående delaktiga i behandlingen. Landstinget ska integrera hälsofrämjande förhållningssätt i styr- och vårdprocesser i hälsooch sjukvården. Landstingets medarbetare ska ges tillfälle till utbildning och reflektion om mötets betydelse för vårdens resultat. Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Sjukdomsförebyggande insatser avser att påverka levnadsvanor för att därigenom främja hälsa, förebygga sjukdom och optimera sjukdomsbehandling. Landstinget ska med sin verksamhet bidra till en utveckling som förbättrar hälsan för alla östgötar oavsett ålder, kön, religion, sexuell läggning, handikapp, etnisk tillhörighet och socioekonomiska förutsättningar på ett sådant sätt att jämlikheten i hälsa ökar. Folkhälsoarbetet är tvärsektoriellt och landstingets roll i det arbetet är att som hälso- och sjukvårdsaktör bidra med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder i den egna patientverksamheten. Det innebär också att aktivt samverka med andra samhällssektorer och bidra med kunskap om hälsosituation och hälsohot. Tobaksrökning definieras som den viktigaste enskilda undvikbara riskfaktorn för ohälsa i Sverige och är en av de stora orsakerna till skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Av den anledningen är insatser för att minska rökningen prioriterade

14 En fysiskt aktiv livsstil minskar risken för att utveckla sjukdomstillstånd som hjärtkärlsjukdomar, psykisk ohälsa, typ 2-diabetes, benskörhet och cancer. Fysisk aktivitet har många gånger också en väsentlig sekundärpreventiv effekt då sjukdom redan inträffat. Landstinget ska integrera sjukdomsförebyggande synsätt och rutiner i styr- och vårdprocesser i hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården har en viktig roll att informera om den potential som finns till förbättrad hälsa och stödja patientens tilltro till sin förmåga samt stimulera patienter till eget ansvar för sin hälsa. Detta genom att erbjuda råd kring levnadsvanor och stöd till förändring. Speciellt gäller detta insatser kopplade till tobak, alkohol, mat, övervikt och fysisk aktivitet. Både primär- och specialistvård är viktiga aktörer i detta men även tandvården har en viktig roll, som kan stärkas ytterligare. Landstingets information och stöd ska anpassas till livscykeln. Hälsan grundläggs tidigt. Föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start ska stärkas genom att stöd erbjuds under graviditeten och senare på barnavårdscentraler, exempelvis föräldrautbildning och hälsosamtal. Landstinget ska tillsammans med kommunerna, föreningsliv och andra aktörer medverka till att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdom genom att på olika sätt förmedla kunskap om alkohol, narkotika, tobak, sexuellt överförbara infektioner, övervikt och fetma. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, ungdomshälsa och barnahus. Ungdomshälsans uppdrag bör utvidgas till att mer specifikt omfatta även tobaksprevention. Samverkan med skolhälsovård/elevhälsa ska intensifieras under perioden. Tillsammans med skolan och andra aktörer ska landstinget medverka till att de unga får en effektiv ANDTutbildning (alkohol, narkotika, dopning, tobak). Landstinget ska, bland annat via flyktingmedicin, underlätta och stärka integrations- och introduktionsprocessen för personer med utländsk bakgrund. I samverkan med kommunerna ska det säkerställas att alla nyanlända får ta del av hälsosamtal och att hälsokommunikatörernas insatser utvecklas ytterligare. Kulturen kan på många sätt vara en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande kraft. Kulturupplevelser av olika slag innebär möten mellan människor, och ofta är möten med andra människor viktiga för vårt välbefinnande generellt. Landstinget i Östergötland ska pröva möjligheten att integrera kulturaktiviteter som ett verktyg i det hälsofrämjande arbetet. Framgångsfaktor som bidrar till Bra tillgänglighet till hälso- och sjukvård *** Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Vård i rätt tid är en viktig faktor för att nå ett bra medicinskt resultat men också för hur patienten upplever vårdkontakten. Patientens tid och behov av att få sin vård utan onödig väntan måste visas största respekt. Hälso- och sjukvården ska erbjuda en stabil tillgänglighet i hela vårdkedjan. Tillgänglighet handlar emellertid inte bara om tid. Närheten till vården har också stor betydelse för hur trygga människor känner sig. Det är därför viktigt att vårdbehoven i möjligaste mån kan tillgodoses i närmiljön vilket också ger mervärde i form av lokal- och personkännedom. Samtidigt är det nödvändigt, både av kostnads- och kompetensskäl, att delar av den specialiserade sjukvården har större upptagningsområden och sker i samverkan över hela landstinget, inom sjukvårdsregionen och ibland även nationellt och internationellt

15 Det finns anledning att inom lämpliga områden ytterligare utveckla vård och stöd på distans, så kallad e-hälsa 12 som kan öka tillgänglighet och minska behovet av resor. Centrala mål för tillgängligheten är: Tillgängligheten ska vara god för alla till landstingets webb-baserade information och medborgartjänster, t.ex. Mina vårdkontakter. Primärvård, liksom tandvård, ska finnas etablerad i varje kommun och i varje större tätort. Det är viktigt att den nära vården utvecklar en flexiblare tillgänglighet vilket är en av ambitionerna med Vårdval Östergötland. Patienter ska erbjudas kontinuitet till sjukvård och vårdgivare. Detta gäller särskilt människor med frekvent och/eller omfattande vårdbehov. Ökad kontinuitet kan också uppnås genom exempelvis profilering av vårdcentraler inom ramen för Vårdval Östergötland. Den nationella vårdgarantin ska uppfyllas och även de tillgänglighetskrav som är förknippade med den så kallade kömiljarden. Inom primärvården ska patienterna komma fram per telefon samma dag och erbjudas besök inom högst sju dagar oberoende av vilken yrkesgrupp som tar emot. Väntetiden inom primärvården ska minimeras, särskilt då snabba insatser är medicinskt motiverade. Inom den specialiserade vården är målet för 2012 att patienten inom högst två veckor erbjudas tid för när besök och behandling kan ske (datum och klockslag) även om vårdkontakten ligger längre fram i tiden. Målet i den strategiska planen med treårsbudget är att förkorta tiden till erbjudande till högst en vecka. Om vård inte kan ges inom vårdgarantins tidsgränser ska klinikerna erbjuda och ordna vårdkontakt hos annan vårdgivare eller i annat landsting. Sjukvårdsrådgivningen 1177 ska uppfylla det gemensamma tillgänglighetsmål som överenskommits nationellt 90 procent besvarade samtal inom 3 minuter. Akutsjukvård, om än på olika nivåer, ska ges dygnet runt med god tillgänglighet vid alla tre sjukhusen. Tiden från ankomst till första möte med läkare ska inte överstiga en timma. Målet är också att den totala vistelsetiden från ankomst till hemgång eller överföring till vårdavdelning inte ska överstiga 4 timmar. Den enskilde patienten ska informeras om förväntad väntetid till första möte med läkare liksom vid förseningar. Akutmottagningarna ska vid längre väntetid och vistelsetid särskilt uppmärksamma patientens behov av mat och dryck, omvårdnad, med mera. För den som har en funktionsnedsättning ska det vara lätt att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Den fysiska sjukvårdsmiljön ska inte heller upplevas som något onödigt hinder. 12 Informations- och kommunikationsverktyg som används till förebyggande åtgärder, diagnos, behandling samt övervakning och styrning av hälsa och livsstil

16 *** Framgångsfaktorer som bidrar till Trygg och likvärdig vård: Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort och socioekonomiska förutsättningar (horisontell jämlikhet). Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör en sjukvård, som strävar efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, prioritera de som har störst behov (vertikal jämlikhet). I konsekvens med detta bör verksamhetens resurser fördelas utifrån de behov som befolkningen har. Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation eftersträvas mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet. Det systematiska arbetet med behovsanalyser uppdrag överenskommelser är en viktig process för att systematiskt arbeta för en behovsstyrd hälso- och sjukvård. Socialt utsatta grupper avstår i större utsträckning än privilegierade grupper att söka vård, trots att behov bedöms finnas. Dödligheten i sjukdomar som kan behandlas och förebyggas är betydligt högre bland lågutbildade än högutbildade. Män, utlandsfödda och lågutbildade dör oftare i sjukdomar som går att förebygga eller behandla, såsom diabetes och hjärtsvikt. Detta kan bero på att vård söks i senare skede av sjukdomsförloppet. Misstro till sjukvårdssystemet, rädsla och okunskap är några orsaker, men skillnader kan också bero på att vården inte fördelas efter behov. En jämlik vård och behandling kräver ett jämlikt bemötande. Ökad medvetenhet hos personalen och ett systematiskt arbetssätt är vägar för att förbättra jämlikheten och fånga upp tidiga tecken på ohälsa. Ett systematiskt arbetssätt innebär att sätta upp standarder för att kvalitetssäkra bemötande, vård och behandling i den kliniska vardagen oavsett vem som utför arbetet (eller vem som är patient). Landstinget behöver öka kunskapen om ojämlikhetens orsaker och om vilka åtgärder som kan öka jämlikheten. Det finns idag bland annat geografiska skillnader inom psykiatri och hjärtsjukvård som behöver analyseras och åtgärdas. Jämlik och likvärdig vård ska vara ett viktigt mål i vårdens kvalitetsutveckling och är en aspekt som ska integreras i alla beslut, upphandlingar och avtal. Vid uppföljning och utveckling av hälso- och sjukvården ska statistik analyseras ur ett jämlikhetsperspektiv. *** Framgångsfaktorer som bidrar till Nöjda patienter stor delaktighet: Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vården ska vara patientfokuserad. Fortfarande domineras vården av ett verksamhets- och yrkesperspektiv, trots att patienternas syn på vården lyfts fram allt mer både i sjukvårdspolitiken och i det praktiska vårdarbetet. Patienter saknar ofta möjlighet att överblicka och hantera den egna vårdens planläggning eller förstå den komplexitet som vården inrymmer

17 Det är många inslag i vårdsituationen som påverkar patientupplevelsen och följande aspekter är särskilt betydelsefulla: Vårdkvalitet Patientupplevd hälsa Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Valfrihet Information Trygghet Integritet Ett av landstingets viktigaste resultatmått är de hälsovinster som patienten upplever och hur patienter och anhöriga värderar landstingets insatser. Det är därför av central betydelse att varje produktionsenhet värderar och utvecklar vården med hjälp av sådan information. Patientrapporterade mått som fångas upp före/efter behandling samt patientenkäter är exempel på lämpliga verktyg. Genom att utveckla mötet inom vården ska patientens ställning stärkas där ökad lyhördhet hos medarbetarna bidrar till ökad delaktighet hos patienten och anhöriga. Detta lägger grunden för att patienten får ett tryggt och värdigt omhändertagande som tar hänsyn till integritet och vårdbehov. En förtroendefull dialog mellan patient och vårdpersonal innebär att patienten får tillräcklig information om sin sjukdom och dess behandling för att kunna förstå, påverka och bidra till sin egen vård. Fokus på patientnytta och delaktighet kräver även en helhetssyn på patientens hälsotillstånd och sjukvårdsbehov. Patientens problem och besvär ska, tillsammans med en bedömning av vad som är mest värdeskapande, styra så att patientfokuserade vårdprocesser utvecklas överordnat organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden. Barn och ungdomar ska bemötas med respekt då de är i kontakt med hälso- och sjukvården, oavsett om det är som patient eller anhörig. Barn och ungdomar ska få pedagogisk och åldersanpassad information och ges möjlighet att vara delaktig i vården utifrån sin ålder och mognad. Stor valfrihet för patienten Patienterna ska själva i möjligaste mån kunna välja vårdgivare och sjukhus samt vara delaktiga i valet av behandling. I alla vårdsituationer ska största möjliga valfrihet eftersträvas för patienten. Detta kräver att det finns öppna redovisningar av kvalitet och säkerhet som kan ge patienter och medborgare de kunskaper som behövs. En av de stora utmaningarna för hälsooch sjukvården de närmaste åren är att ta fram lättillgänglig och jämförbar kvalitetsinformation för både medborgare och professionella grupper. Var och en ska fritt kunna välja hos vilken vårdcentral man vill ha sin fasta primärvårdskontakt. Valfrihet ska gälla ifråga om specialistbedömningar respektive operationer och behandlingar bland annat för att patienten på det sättet ska kunna påverka var och när vårdinsatsen ska göras. Patienten ska ges information om sin valfrihet och de olika alternativ som står till buds, samt vid behov få hjälp med nödvändiga kontakter. Fritt vårdval kan också prövas inom andra områden än primärvården

18 Det krävs tillräcklig information för att vara delaktig i sin vård och kunna göra egna val vid diagnostiska och behandlingsmässiga alternativ. Det är därför nödvändigt att patienten är väl informerad om möjligheter och begränsningar i vård och behandling. Här får webb-baserade informationskanaler allt större betydelse. Tillgång till information om patienters rättigheter och skyldigheter är också viktig. En fast vårdkontakt ska vid behov finnas för varje patient. Det behöver inte vara en läkare, utan kan vara exempelvis en sjuksköterska, en sjukgymnast eller en kurator. Uppgift om vem den fasta vårdkontakten är ska finnas i alla relevanta dokument och i journal. Patienten ska ha rätt till en behandlingsplan som ger besked om vad som ska ske härnäst och vid vilken tidpunkt. Normalt ska patienten kunna välja eller påverka tider för kommande återbesök eller remissbesök. Varje patient, med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, ska få möjlighet att få en förnyad medicinsk bedömning utöver den som redan gjorts, så kallad second opinion, om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker eller har stor betydelse för den framtida livskvaliteten. Patienter som så önskar ska även kunna erbjudas vissa evidensbaserade komplementära vårdformer som ett komplement till det övriga hälso- och sjukvårdsutbudet. Kunskap ska finnas om de mest användbara evidensbaserade komplementära behandlingsmetoderna som finns i Sverige. Framgångsfaktorer som bidrar till Stort förtroende för hälso- och sjukvården: Förtroendeskapande insatser *** Östgöten har ett stort förtroende för specialistsjukvård och vårdcentraler och detta uttalade förtroende kan sannolikt kopplas till den tillit man känner för landstingets professionella kompetens. Däremot är det ett tydligt förbättringsområde att öka förtroendet för landstingspolitiken och för hur landstinget använder skattepengarna. Mycket talar för att kunskapen om landstingets förutsättningar, verksamhet och resultat är liten. Välfärdssystemet ska ha en hög legitimitet. Detta förutsätter att det offentliga uppdragets omfattning är tydlig och därmed också vidden av den enskildes eget ansvar. Medborgarna ska veta vad de kan förvänta sig att få ut av sina skattepengar och därmed också vad de får vara beredda att själva ansvara för. Det ligger en utmaning i att hitta fungerande former för dialog mellan medborgare och politiker som skapar engagemang för det offentliga åtagandet. Alla som vill bidra till att utveckla hälso- och sjukvården ska välkomnas i samhällsdebatten. Det är viktigt att landstinget kan belysa för befolkningen hur uppdraget utförs och motivera olika beslut och bakgrunden till att de fattas. Ett sådant exempel är att skapa förståelse hos befolkningen för de politiska prioriteringarna där avvägningarna är svåra och långt ifrån självklara. Det är av avgörande betydelse att invånarna uppfattar de fördelningspolitiska konsekvenserna som acceptabla. Likaså är den framtida finansieringen ett ämne för dialog, med ett tänkbart scenario där skattefinansierad hälso- och sjukvården riskerar att inte kunna möta medborgarnas förväntningar i alla delar

19 Svåra etiska frågor och värderingsfrågor är kopplade till resursfördelning och finansiering inom sjukvården. Målet är att det ska finnas olika möjligheter för politiker och medborgare att föra en öppen och respektfull dialog i hälso- och sjukvårdsfrågor. Beslutsfattandet bör kunna uppfylla villkoret att vara en procedur som uppfattas som rättvis och legitim av såväl medborgare som vårdpersonal. Även om dialogen i dessa frågor i första hand är en uppgift för de politiska partierna, ska också landstinget genom sin verksamhet medverka till utrymme för dialog och kunskapsspridning i fråga om vårdens möjligheter och begränsningar. Det är viktigt att medarbetarna involveras i arbetet och underlättar möjligheterna att nå de långsiktiga målen. När alla medarbetare är delaktiga når tankegångarna fram även utanför organisationen och förståelsen för beslutade åtgärder kan därmed mycket väl även öka bland medborgarna. Det är också viktigt för medborgarnas förtroende att landstinget blir bättre på att marknadsföra beslut som är viktiga för befolkningen och även bättre förmedlar information om forskningens framsteg och om vad den medicinska utvecklingen konkret betyder i fråga om förbättrade behandlingsmetoder och medicinska resultat. En form av medborgardialog sker i regi av HSN:s beredningar för brukardialog som ett viktigt underlag till behovsanalyser och uppdrag (Se sid 10). Föreningar för personer med funktionsnedsättning och pensionärsorganisationerna är andra viktiga resurser i brukardialogen. Barn och ungdomars erfarenhet och kunskap är ett viktigt underlag för politiska beslut. Barn och ungdomars åsikter ska efterfrågas, respekteras och tillmätas betydelse och det ska finnas former för barn och ungdomars delaktighet i landstingets politiska process. Öppenhet ska finnas inför nya kommunikationsformer till exempel via Internet vilket kan underlätta dialogen med i synnerhet yngre åldersgrupper

20 PERSPEKTIVET - PROCESS Perspektivet PROCESS beskriver vikten av att resurserna utnyttjas effektivt med hjälp av forskning, utveckling och ständiga förbättringar som ska bidra till säker vård, goda medicinska resultat och effektiva vårdprocesser. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Process: Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer som bidrar till Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet: Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Medicinska resultat ska kontinuerligt följas i öppna jämförelser med andra vårdgivare. Detta kräver deltagande i nationella och regional kvalitetsregister. Publika medicinska resultat kan också underlätta patientens val av vårdgivare. Uppföljning av den medicinska kvaliteten ska vara underlag för ständiga förbättringar. Varje vårdproducerande enhet ska ha mätbara kvalitetsmål och redovisa resultaten. Landstingets hälso- och sjukvård ska bygga på metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Medicinska riktlinjer, SBU-rekommendationer, lokala och regionala vårdprogram ska tillämpas när sådana finns. Metodrådets rådgivande bedömningar och läkemedelskommitténs rekommendationer ska uppmärksammas. *** Framgångsfaktorer som bidrar till Effektiv hälso- och sjukvård: Processorienterat arbetssätt Inom hälso- och sjukvården finns åtskilliga exempel på splittrade vårdprocesser där varje aktör och funktion gör sitt bästa, men sambanden dem emellan och bristen på helhetssyn skapar osäkerhet både hos patienter och även hos medarbetare. Här behövs mer fokus på hela vårdprocesser sett ur patientens perspektiv - den enskilde vårdtagaren ska inte behöva lägga märke till när flera interna vårdenheter eller flera huvudmän delar ansvaret för den vård och omsorg han eller hon får. Det finns ett behov av att utveckla behovsstyrningen för att utveckla HSN:s beställarroll i en riktning som styr mot en mer resultat- och processorienterad verksamhet med fokus på patientnära resultat. Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta Invånarna förväntar sig att få god vård för skattepengarna - att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt ligger i högsta grad i beställarens intresse. En mångfald av vårdgivare och driftsformer ska, genom konkurrens och valet av olika lösningar, stimulera utvecklingen till nytta för såväl kvalitet och effektivitet inom vården. Införandet av Vårdval i Östergötland bidrar till en sådan utveckling

21 Det är viktigt att rätt kompetens möter rätt patientsituation för att undvika både över- och underkonsumtion. Ett bra resursutnyttjande bidrar till att invånarna får bra valuta för skattepengarna om samtidigt vårdkvalitén (medicinsk kvalitet, tillgänglighet, patientupplevelser m.m.) är god. (Se även Perspektivet Ekonomi - Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling, sid 22). Många effektiviseringsmöjligheter för svensk hälso- och sjukvård ligger i hur vi lyckas nyttja IT-teknikens möjligheter. Utvecklingen av elektroniska system för hälso- och sjukvården är nu i ett spännande skede med ett skifte från verksamhets- till patientfokus. Användbarheten är en avgörande faktor för framgång i utvecklingen av IT-stöd, det gäller både interna system (t.ex. patientjournal) och medborgartjänster (t.ex. Mina Vårdkontakter). Östergötland ligger långt framme och bör fortsätta ligga i framkant inom IT-området. Det är viktigt att Östergötland har en fortsatt aktiv roll i den nationella utvecklingen. Fortsatt utveckling kan innebära virtuell vårdcentral och mötesplatser på nätet, så kallade communities, för särskilda sjukdomsgrupper. En stark koppling till sjukvårdsrådgivningen och hälsoinriktade tjänster bör ligga i fokus. Kapacitet som frigörs genom IT måste också speglas i organisationen på ett sätt som gagnar patienterna. God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Det krävs i allt högre grad samverkan och samordning för att kunna möta komplexa behov som fordrar medverkan från flera samhällsorgan samtidigt som samhällets totala välfärdsresurser ska utnyttjas effektivt. Det är viktigt att landstingets interna sjukvårdsprocesser och den kommunala sjukvården och omsorgen fortsätter att utveckla en nära samverkan på alla nivåer. Äldre människor med komplexa vårdbehov och människor med psykiska sjukdomar, är exempel på grupper som ofta behöver vård och stöd i sin närhet, inte sällan från flera huvudmän. Samordning av den nära vården ger därför förutsättningar att skapa effektiva processer över huvudmannagränserna med fokus på patientnyttan. Landstinget ska även fortsättningsvis vara en aktiv part i det politiska samrådet med länets kommuner, som har sin kärna i Läns-SLAKO, och som utvecklar nya och effektivare former för politiskt samagerande kring olika behovsgrupper. Landstinget ska så långt lagstiftningen medger - ta tillvara möjligheterna till finansiell samordning inom välfärdsområdet genom att medverka i ett nära samarbete mellan försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunernas socialtjänst. Onödigt långa sjukskrivningsperioder är självklart ett slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser

22 PERSPEKTIVET - EKONOMI Perspektivet EKONOMI beskriver hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger handlingsfrihet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Ekonomi: Ekonomi som ger handlingsfrihet. Kostnadseffektiv verksamhet. Framgångsfaktor som bidrar till Ekonomi som ger handlingsfrihet: Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter HSN:s ekonomiska ansvar som beställare är tydligt avgränsat i form av de ekonomiska ramar som fullmäktige fastställt. HSN:s ersättningar till landstingsdriven verksamhet och privata vårdgivare ska vara utformade på ett sätt som innebär att det ekonomiska risktagandet för nämnden när det gäller rörliga ersättningsformer ska minimeras. Nämndens resultat ska årligen vara noll eller större. Eftersom HSN:s budget utgör en dominerande del av huvudmannens totala ramar finns skäl att med vaksamhet anpassa överenskommelser och avtal så att de ligger inom nämndens ekonomiska ram. *** Framgångsfaktor som bidrar till Kostnadseffektiv verksamhet: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ekonomistyrning är ett kraftfullt verktyg för att påverka innehållet i en verksamhet. Genom aktiv styrning av ekonomiska resurser ska HSN som beställare påverka hur verksamheten använder den ersättning som överenskommelser/avtal med utförarna reglerar. Ersättningssystemens utformning ska på olika sätt medvetet påverka resursanvändningen för att understödja en önskvärd utveckling mot politiska mål. Områden för så kallade Mål- och mått pengar ska därför fortsatt utvecklas. Patientupplevda resultat ska vara en viktig påverkansfaktor för den ersättning som betalas ut till landstingsfinansierade vårdgivare. Ett angeläget utvecklingsområde är att finna ersättningsformer som kan stimulera utvecklingen av hela vårdprocesser; kvalitén i processernas olika delar och framförallt i deras slutresultat för patienten. Det är också viktigt att följa upp att införda ersättningsformer lever upp till intentionerna

23 PLANERING OCH UPPFÖLJNING 2012 Behovsstyrningen kräver en rad beslut under året och beslutsstöd i form av uppföljning. Av nedanstående årscykel (Figur 3) framgår årets viktigaste planerings- och uppföljningsaktiviteter. December Beslutssammanträde - Budget HSN 2013 Januari Beslutssammanträde November Kunskapssammanträde HSN - LS - Behovsanalyser Oktober Beslutssammanträde - Delårsrapport 08 inkl uppföljning av överenskommelser Verksamhetsplan LD 2013 Kunskapssammanträde HSN-LS - Behovsanalyser September Beslutssammanträde - Överenskommelser 2013 inkl resursfördelning - Verksamhetsplan HSN 2013 Augusti Beslutssammanträde - Förslag till resursfördelning presenteras - Dialog med verksamheten om uppdrag/överenskommelser November Oktober September Augusti December 2012 Juli Januari Juni Februari Mars Maj April Februari Beslutssammanträde - Uppdrag Uppföljning av överenskommelser 2011 Mars Beslutssammanträde - Årsredovisning 2011 Kunskapssammanträde HSN - LS - Summering av 2011 Maj Beslutssammanträde - Strategisk plan/treårsbudget Delårsrapport 03 gemensam med LS - Uppföljning av vårdval 2011 Kunskapssammanträde HSN - LS Figur 3 Behovsstyrningens viktigaste aktiviteter under år 2012(preliminär) Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) gör en behovsfokuserad uppföljning inom de målområden som HSN beskriver i sin verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. HSN har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategier innebärande ett behov av att följa upp behovsstyrningens resultat på befolkningsnivå och för sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdrag, överenskommelser och avtal är viktiga inslag i behovsstyrningen. Uppföljningen sker på generell befolkningsnivå men även i hög grad av de uppdrag för sjukdoms- och behovsgrupper som HSN har beslutat om. Uppföljningen av överenskommelser/avtal och vårdvalets auktoriserade vårdenheter ska primärt värdera i vad mån respektive vårdgivare har levt upp till gjorda åtaganden. I princip följs avtalen med privata vårdgivare upp på samma sätt som överenskommelserna med landstingets egna produktionsenheter. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Olika teman vid kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till HSN redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. I delårsrapporterna 03, 08 och 10 görs även en ekonomisk helårsbedömning. Delårsrapporterna 03 och 08 är även i övrigt mer omfattande och gemensamma för LS och HSN. Delårsrapport 08 redovisas till fullmäktige och innehåller bland annat en lägesrapport av HSN:s överenskommelser med produktionsenheterna

24 Årsredovisningen är en gemensam redovisning från LS och HSN till fullmäktige av måluppfyllelsen för de strategiska målen och en sammantagen bedömning av hur landstinget levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en omfattande redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått. Kunskapssammanträdena, gemensamma med LS, har en informerande och uppföljande funktion; en arena där LS och HSN får kunskap med olika teman inom varandras ansvarsområden. Möjlighet ges att diskutera hur man kan uppnå gemensamma mål med olika medel. Utvärderingen av sammanträdena är av stor vikt i form av dragna slutsatser och ställningstagande till nödvändiga initiativ. Inom ramen för kunskapssammanträdena får LS och HSN under hösten en redovisning av ett antal behovsanalyser kopplade till sjukdomsgrupper/ behovsgrupper. Analyserna är en form av uppföljning genom att de redovisar ett nuläge ur olika aspekter och ofta en jämförelse av aktuella förhållanden i relation till nationella riktlinjer och evidens..(se även Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik. sid 5) I övrigt sker uppföljning till HSN i form av olika dialoger med verksamheten och via tematiska uppföljningar (exv. uppföljning av överenskommelser/vårdvalets auktoriserade vårdenheter)

25 Bilaga: 1 DEN LANDSTINGSÖVERGRIPANDE STYRNINGEN Ansvarsområden Beställar - utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och vårdverksamhet ska vara tydlig. Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget Strategisk plan med 3-års budget Finansplan m.m - Årsredovisning - Delårsrapport 08 Landstingsstyrelsen - Delårsrapporter -Uppföljning av överenskommelser och avtal - Behovsanalyser Hälso- och sjukvårds nämnden Behovsfokus -Verksamhetsplan -Uppdrag - Överenskommelser -Avtal Verksamhetsfokus -Verksamhetsplan - Riktlinjer m.m - Delårsrapporter Landstingsdirektören - Uppföljning av överenskommelser och avtal - Resultatdialoger Uppföljning med behovsfokus Behovsfokus - Avtal - Regelbok m.m Externa vårdgivare Behovs- och verksamhetsfokus -Överenskommelser - Verksamhetsplan - Riktlinjer m.m Egna produktionsenheter - Årsredovisning - Delårsrapporter - Resultatdialoger - Ledningsrapporter Uppföljning med verksamhetsfokus Figur 4: Den landstingsövergripande styrningen Landstingsfullmäktige fastställer landstingets vision samt strategiska mål 13 inom ett antal olika perspektiv. Inriktningen för varje mål konkretiseras av landstingsstyrelsen och hälsooch sjukvårdsnämnden i ett antal framgångsfaktorer 14. Landstinget styrs utifrån fyra olika perspektiv: Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Process - är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare - är inriktat på hur landstinget tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av landstingets ekonomi. Perspektivet Medborgare är överordnat och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett särskilt ansvar för perspektivet Medborgare 15 medan perspektivet Medarbetare är landstingssty- 13 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 14 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv. 15 Undantaget den regionala utvecklingen som styrelsen har ansvar för i första hand.

26 relsens ansvarsområde. Övriga perspektiv är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndens angelägenhet. Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter. Landstingsdirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Landstingsdirektören har det övergripande ansvaret för att genom erforderliga verkställighetsbeslut se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Landstingsdirektören ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ och ska under landstingsstyrelsen - även utfärda de policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget, finansplan samt landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner. Styrningslogiken Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra landstingets komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut får ett tydligt genomslag i verksamheten. Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Styrkortsstrukturen är utgångspunkten för en samlad landstingsövergripande styrning som formas i olika moment genom bidrag från politik och tjänstemän. Den samlade styrningens övergripande inslag är: - Landstingsfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget - Landstingsstyrelsens verksamhetsplan - Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan - Landstingsdirektörens verksamhetsplan I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen men de utgör samtidigt ett bidrag till en helhet som det exempelvis i samband med årsredovisning krävs ett samlat förhållningssätt till

27 Landstingsfullmäktige Vision och strategiska mål Framgångsfaktorer Landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd Nyckelindikatorer Landstingsdirektören Resultatmått Landstingsdirektören Figur 5: Den landstingsövergripande styrningens aktörer och begrepp Landstingsfullmäktige (LF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget landstingets övergripande vision, strategiska mål 16 och ekonomiska ramar. Landstingsstyrelsen (LS) och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) delar ansvaret för fullmäktiges uppdrag mellan sig utifrån reglementet vilket i verksamhetsplanen markeras genom att ansvaret för LF:s strategiska mål fördelas mellan LS och HSN. För vissa strategiska mål är ansvaret gemensamt vilket innebär att LS och HSN där arbetar mot samma mål men med olika förutsättningar. LS och HSN identifierar framgångsfaktorer 17 kopplade till respektive strategi. Framgångsfaktorerna ska handlingsinriktat konkretisera vad som är avgörande att utveckla för att kunna leva upp till de strategiska målen. Med vägledning av LS och HSN:s framgångsfaktorer identifierar landstingsdirektören (LD) strategiskt viktiga utvecklingsområden i form av målsatta nyckelindikatorer 18 som ska driva på och markera behovet av utveckling. Dessutom fastställer LD resultatmått 19 som sammantaget ska bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål. LD:s verksamhetsplan är, tillsammans med eventuella överenskommelser med HSN, ett underlag som landstingets alla produktionsenheter har att följa i sin planering och uppföljning. Överenskommelserna följs i stor utsträckning upp via nyckelindikatorer i LD:s verksamhetsplan. 16 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 17 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv. 18 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor. 19 Mått som har funktionen att vara underlag för analys av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål

28 Bilaga: 2 Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkortskarta - år 2012 Medborgare Process Ekonomi STRATEGISKA MÅL A. Bra och jämlik hälsa B. Bra tillgänglighet till hälso- och sjukvård C. Trygg och likvärdig vård D. Nöjda patienter - stor delaktighet E. Stort förtroende för hälso- och sjukvården A. Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet. B. Effektiv hälso- och sjukvård. A. Ekonomi som ger handlingsfrihet. B. Kostnadseffektiv verksamhet. FRAMGÅNGSFAKTORER ( Bokstäverna inom parentes visar vilka strategiska mål som framgångsfaktorerna har koppling till) (A) Ett hälsofrämjande förhållningssätt (A) Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse. (A) Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter (A) Aktiva sjukdomsförebyggande insatser (B) Processorienterat arbetssätt (B) Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling. (B) Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt (B) Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta (C) Insatser och utbud utifrån konstaterade behov (D) Patientfokuserad hälso- och sjukvård (D) Stor valfrihet för patienten (E) Förtroendeskapande insatser (B) God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer