LC-5411 Svenska inom teknik från grunden (4 sp)

Transkript

1 1 Kurskompendiet i LC-5411 Svenska inom teknik från grunden (4 sp) Alla högskolor inom teknikområdet Innehåll Texter m.m. Något om uttal 2 Nyttiga uttryck då det gäller 3 På tal om studier 4 Får jag presentera mig 5 Boendemiljö 6 Bli ett mångsidigt proffs 7 Studentens ekonomi 10 Förvärvsarbete 11 Tänka Tycka - Tro 12 Mått och mängd 13 Tabell och diagram 15 Finland ska bli bättre på innovationer 16 Nätet 19 Något om laptopar 20 Att rätta till problem: Reklamation och svar på reklamation 24 Grammatik Ordföljd 25 Personliga pronomina 31 Deklinationerna 32 Att ange ägare 34 Vilken form har substantiv och adjektiv 35 Konjugationerna 41 Starka och oregelbundna verb 43 Otnäs, höstterminen 2015 Eija Ketelä Svensklärarna

2 2 Något om uttal: projekt allergi allergisk allergiker energi energisk garage passage strategi strategisk design, disajn enkät scenario region ingenjör slitage konstruktion produktion situation dimension funktion rekreation kommunikation applikation recension folkpensionsanstalten traditionell exceptionell kemi kisel kyla k+ e, i,y,ä,ö (tje-ljudet) känna köra men t.ex. kö, kör, Kiruna, Kemi skena skina skyskrapa sk + e, i, y, ä, ö (sch-ljudet) skör skära men t.ex. skelett, skeptisk skina skjuta stjäla stjärna sk-skj-stj- + e, i, y, ä, ö (sch-ljudet) gen gift gynna gäst göra g+ e, i, y, ä, ö (=j) Lång eller kort vokal? lång: kort: bus Busholmen glas tal väg hal dam kal efter lång vokal står en likadan konsonant jfr. väg, vägskylt buss åka buss glass tall vägg hall damm kall efter kort vokal står dubbelkonsonant (två likadana) börja föra ö framför r uttalas störa med ett ljud mellan förstöra /u och ö/ sätta / ä=e / oftast förändra ärende före bokstaven r färdig / ä=ä / ärftlig berg / e=ä/ oftast kraftverk men t.ex. ersätta, erforderlig

3 Nyttiga fraser då det gäller att uttrycka sin åsikt: Jag tycker/anser/menar att... Min åsikt/uppfattning är Vad har du för åsikt om?/vad tycker du? 3 Olen sitä mieltä että... Mielipiteeni/käsitykseni on Mikä on mielipiteesi...?/mitä mieltä olet? att vara av samma åsikt: Ja, det stämmer/det är sant. Precis. Det tycker jag också. Det håller jag med om. Kyllä, se pitää paikkansa/se on totta. Täsmälleen. Olen samaa mieltä. Siitä olen samaa mieltä. att vara av annan åsikt: Nej, det stämmer inte. Det tror/tror jag inte. Det låter faktiskt intressant men På den punkten har du rätt men Se ei pidä paikkaansa. En usko sitä./ En ole siitä samaa mieltä. Kuulostaa todella mielenkiintoiselta mutta Siinä kohdin olet oikeassa mutta att betona att något är sant: Jag garanterar att... Jag är säker på att... Faktiskt, verkligen. Vakuutan, että... Olen varma siitä, että... Todella,todellakin. att tillägga eller avbryta: Får jag fråga om en sak? Kan jag komma med en kommentar? Ursäkta att jag avbryter men... Vad menar du? Hur motiverar du ditt påstående? Kan du förklara litet närmare? Faktiskt? Jag tror/ tycker nog Saanko kysyä yhtä asiaa? Saanko esittää yhden kommentin? Anteeksi että keskeytän, mutta... Mitä tarkoitat? Miten perustelet väitteesi? Voitko selittää hieman tarkemmin? Ihanko totta? Luulen/Olen kyllä sitä mieltä Att visa att man lyssnar och är intresserad! Det låter intressant/spännande/som en god idé! Verkligen! Säger du det! Menar du det! Ser man på! Det menar du inte! ögonkontakt, nicka, hmm

4 4 På tal om studier studer/a, -ar, -ade, -at på examensprogrammet för opiskella... tutkinto-ohjelmassa en studerande, -n, =, na opiskelija en student, -en, -er, -erna opiskelija, ylioppilas en institution, -en, -er, -erna; på institutionen för... laitos;...laitoksella forskningsinstitut, -et, -, -en tutkimusyksikkö ett huvudämne, -t, -n, -na pääaine ett biämne - - sivuaine en bransch, -en, -er, -erna/ ett område, -t, -n, -na (på/inom) ala, toimiala en högskoleutbildning - - korkeakoulutus ett läsår, -et, -, -en lukuvuosi en höst-/vårtermin, -en, -er, -erna, under period I, II syys-/kevätlukukausi, I, II periodilla... grundstudier, -na (i matematik) (matematiikan) perusopinnot fördjupade studier, de fördjupade studierna syventävät opinnot valfria studier, de valfria studierna vapaavalintaiset opinnot gå, -r, gick, gått på en kurs i datateknik käydä tietotekniikan kurssia ett mellanprov, -et, -, -en (i statik) (statiikan) välikoe del/ta, -r, -tog, -tagit i ett slutprov i.../ i en tent 3 i... osallistua... loppukokeeseen/ tenttiiin ett laboratori/um, -et, -er, -erna; på laboratoriet för... laboratorio;... n laboratoriossa en föreläsning, -en, -ar, -arna i mekanik mekaniikan luento en lektion, -en, -er, -erna i kinesiska kiinan oppitunti lär/a, lär, -de, -t sig oppia bli, -r, blev, blivit godkän/d, -t, -da i provet i... tulla hyväksytyksi... kokeessa bli - - underkänd - - tulla hylätyksi klar/a, -ar, -ade, -at ett prov i hållfashetslära selviytyä lujuusopin kokeesta ett vitsord, -et, -, -en (fsv.) ett betyg, -et, -, -en (rsv.) arvosana ( ett betyg fsv.= (koulu)todistus) ett studiepoäng, -et, -, -en (sp) opintopiste ett kandidatarbete, -t, -n, -na kandintyö ett diplomarbete, -t, -n, -na (fsv), ett examensarbete (rsv.) diplomityö en examen, examina tutkinto ta IV / avlägga IV examen vid Aalto-universitetet suorittaa tutkinto Aalto-yliopistossa teknologie kandidatexamen ; diplomingenjörsexamen bli utexaminer/ad, -at, -ade från... valmistua... sta = utexamineras I studera på distans etäopiskella studera på heltid/deltid opiskella pää/sivutoimisesti en utbytesstuderande, -n, -, -na vaihto-opiskelija på slutrakan loppusuoralla arbet/a, -ar, -ade, -at vid sidan av studierna työskennellä opintojen ohella arbetspraktik, -en, -er, -erna työharjoittelu Tack för sällskapet! -Tack själv! Sköt om dig! Du med! Jag studerar på Institutionen för Elektronik och automation vid Högskolan för elektroteknik vid Aaltouniversitetet. Vilken slump! Jag studerar vid samma högskola som du men på Institutionen för bioinformationsteknologi. Förra året gjorde jag militärtjänsten. Så jag är phux och börjar nu på Institutionen för materialteknik vid Högskolan för Kemiteknik. Studerar ni också på första årskurs?

5 5 Får jag presentera mig! studierna hittills boendet då och nu personliga uppgifter ekonomi JAG fritid, hobbyer arbetshistoria framtidsplaner

6 6 Vilken typ av bostad? BOENDEMILJÖ o en studentbostad 3 *, opiskelija-asunto en studentlya 1 (talspr.) o en korridorbostad 3*, soluasunto en cellbostad 3* (talspr.) o en ägarbostad 3* omistusasunto o en hyresbostad 3* vuokra-asunto Vad för en bostad? o en etta 1, en enrummare 5 o en tvåa 1, en tvårummare 5 o en trea 1, en trerummare 5 o en lägenhet på 4 rum och kök 5 Hurdana är trafikförbindelserna i området där du bor? o o o Bussarna går med 10 minuters intervaller (mellanrum)/ två gånger i timmen; en busshållplats 3 åka II buss/ta IV bussen, åka tåg, metro, spårvagn, köra II bil, cykla I tvärtrafik, -en poikittaisliikenne, samåk, -et kimppakyyti Hurdana är trafikförbindelserna i området där du bor? o o o o Bussarna går med 10 minuters intervaller (mellanrum)/ två gånger i timmen; en busshållplats 3 åka II buss/ta IV bussen, åka tåg, metro, spårvagn, köra II bil, cykla I tvärtrafik, -en, samåk, -et promenera I, gå till fots, på gångavstånd kävelyetäisyydellä Var och hurdan miljö? o i högskoleområdet, i teknologbyn, i stadskärnan, på landet, i förorten lähiössä, ute på landsbygden o i/ på 3 våningen, översta våningen, bottenvåningen o naturskön, urban, fridfull o det är skönt med lugn och ro, o rastlös levoton, bullersam meluisa, trist och tråkig synkkä ja ikävä o en havsutsikt merinäköala 3, en utsikt 3 över havet, mot söder/ parkeringsplatsen/ parken o en gavellägenhet päätyhuoneisto med fönster i tre väderstreck ilmansuunta o Vilka tjänster har du i din boendemiljö? o en närbutik 3, ett köpcentrum, -centra, ett snabbköp 5, en livsmedelskiosk 3, ett bibliotek 5, en hälsovårdscentral 3, ett apotek 5 videouthyrning, -en o Inga! Jag måste alltid åka II/fara IV till centrum

7 7 Bli ett mångsidigt proffs på elektroteknik Vid Högskolan för elektroteknik finns tre olika examensprogram: Automations- och informationsteknologi, Bioinformationsteknologi, Elektronik och elektroteknik Vi använder datanät i kommunikationen mellan människor och apparater, i informationssökningen, och för att få veta vad som händer i världen. Det nuvarande nykyinen näringslivet och industrin är redan nu helt beroende av nätet. I framtiden blir nätet ännu viktigare då även automationssystem och vanliga, vardagliga apparater är anslutna liitetty till internet. Studier i automations- och informationsteknologi öppnar dörrarna till olika områden inom internetteknologi, mobil telekommunikation, robotik och industriautomation. Den här teknologin förenar system, människor och apparater. Systemen nätverkar såväl med varandra som med databanker på internet och de människor som använder sig av dessa. Styrningen av processerna skall vara exakt och man ska kunna förflytta siirtää informationen mellan de autonoma systemen snabbt, säkert varmasti och tryggt turvallisesti. Automations- och informationsteknologin förenar bit- och maskinvärlden och är en utmärkt erinomainen väg till olika områden inom tekniken. Man får en god grund så att man också senare myöhemmin kan uppdatera sitt kunnande tietotaito inom en teknisk värld som är i ständig jatkuva förändring. Man får också verktyg så att man kan utveckla nya tillämpningar och lösa problem med dessa tillämpningar. Inom bioinformationsteknologi löser man problem inom bio-och hälsovårdsbranschen. Växelverkan vuorovaikutus mellan flera traditionella ingenjörsområden gör studierna tvärvetenskapliga poikkitieteellinen och garanterar ett brett laaja tillämpningsområde. Inom studierna i bioinformationsteknologi får man speciellt erityisesti kännedom om mekanismerna bakom de levande elävä vävnaderna. Man undersöker hur man kan få information från biomolekyler, celler, vävnader, organ och hela den mänskliga kroppen och hur den här informationen blir kunskap tieto och produkter, till exempel nya metoder för dosering av mediciner, reservdelar för människan, metoder att mäta processerna i hjärnan eller en ny apparat för behandling tässä:hoito; käsittely av cancer. Hur skulle livet vara utan elektricitet? En bil utan centrallåsning, krockkudde eller parkeringssensor? Vill du vara med att påverka vardagens arkipäivän utveckling? Studier i elektronik och elektroteknik ger goda baskunskaper inom den moderna och framåtskridande edistyvä branschen. I studierna sätter man sig in i förklaringar till elektriska naturfenomen. Man vill också leta etsiä efter sätt att utnyttja dessa fenomen.

8 8 Elektroteknik är energi, telekommunikationsteknik, elektronik, rymdteknik, fysik och radiovetenskap. Den omfattar allt från radioastronomi till nanoteknologi på atomnivå och allt från vardagliga apparater till framtida innovationer. Man behöver elektronik och elektroteknik för så gott som melkein alla apparater som man framställer idag, vilket gör att de utexaminerade inom branschen alalta valmistuneet lätt hittar jobb. Våra experter arbetar vid elföretag, vid företag som tillverkar el- och elektronikapparater och vid deras forskningsinstitutioner I Etsi substantiivit tekstistä, kirjoita ruotsiksi taivutuksineen ja käännä suomeksi. kielioppia: googlaa Språknät Substantiivit - Taivutus asiantuntija koulutusohjelma tietoverkko lähde automaatiojärjestelmä ovi ala, toimiala tietokanta ohjaus bitti pohja, perusta tietotaito muutos tie työkalu terveydenhoito tuntemus, tieto kudos solu elin tuote aivot

9 9 laite käsittely keskuslukitus turvatyyny peruutustutka selitys ilmiö tapa tietoliikenne taso innovaatio, keksintö yritys (tieteellinen) tutkimus laitos (koulutus- yms.) II Taivuta alleviivatut verbit ja käännä suomeksi. III Etsi tekstistä ruotsinkielinen vastine. 1) sähkötekniikan ammattilainen 2) täysin netistä riippuvainen 3) sekä että 4) tämänhetkinen elinkeinoelämä 5) tulevaisuudessa 6) prosessien ohjaus

10 10 7) esimerkiksi 8) ihmisten varaosia 9) tulevaisuuden innovaatiot 10) hyvät sähkötekniikan pohjatiedot IV Kerro omasta alastasi ja laitoksestasi ruotsiksi Studentens ekonomi ett studiestöd, -et, -, -en 5 opintotuki studiepenning, -en opintoraha ett studielån, -et, -, -en ett bostadsbidrag, -et, -, -en asumistuki boendekostnader, -na asumiskustannukset levnadskostnader, -na elinkustannukset grundskydd, -et perusturva köpkraft, -en ostovoima indexbinda(-binder, -band, bundit) IV sitoa indexiin en utgift-en, -er, -erna 3 meno Vilka löpande utgifter har du? en inkomst 3 tulo höj/a, -er, -de, -t II korottaa # sänka II öka I lisätä # minska I vähentää stiga (stiger, steg, stigit) IV nousta # sjunka IV laskea med 2,5 procent underskrida (-skrider, -skred, -skridit) IV alittaa # överskrida IV ýlittää jobba I vid sidan av studierna... opintojen ohella

11 11 Förvärvsarbete arbetstid Jag har flextid. (liukuva työaika) fast arbetstid. (kiinteä työaika) skiftarbete. (vuorotyö) distansarbete. (etätyö) Jag jobbar i två skift. (kahdessa vuorossa) på heltid. (kokoaikaisesti) på deltid. (osa-aikaisesti) på frilansbasis. (free lancerina) arbetsförhållande Jag är vikarie. (sijainen) fast anställd. (vakituinen työntekijä) heltidsanställd. (kokoaikainen työntekijä) deltidsanställd. (osa-aikainen työntekijä) Jag har korttidsarbete/korttidsjobb/ kortjobb. (pätkätyö) Jag har ett vikariat. (sijaisuus) en anställning för bestämd tid/ visstidsanställning/ tidsbegränsad anställning (määräaikainen työsuhde) en fast anställning/ en tillsvidareanställning (ns. vakituinen työ) lön Jag har månadslön/ timlön. (kuukausi-/ tuntipalkka) Jag är timanställd. (tuntipalkkainen) Jag jobbar på provision. (provisiopalkalla) på ackord. (urakalla) I Vilka typer av arbetsuppgifter skulle du helst jobba med? I framtiden skulle jag helst jobba med produktplanering produktionsplanering produktion materialutveckling tillverkning av komponenter eller apparater planering av utrustning drift och underhåll kvalitetsstyrning ledning testning modellering forskning inköps- och materialfunktioner administration marknadsföring försäljning utbildning annat. Vad? Orden till vänster på finska, tyvärr inte i rätt ordning. hallinto johtaminen koulutus laadun ohjaaminen laitteiston/kaluston suunnittelu käyttö ja huolto mallintaminen markkinointi materiaalien kehittäminen myynti, osien tai laitteiden valmistus osto- ja materiaalitoiminnot tuotanto, tuotantosuunnittelu tuotesuunnittelu tutkimus

12 12 Min karriär då, nu och i framtiden: Var jobbar du / har du jobbat? Är du / Har du varit deltidsanställd? Hur många timmar i veckan? Vilka arbetsuppgifter har du / har du haft? Hur många timmar per dag har du jobbat som värst? Vad har du / Vad har du haft/ för arbetstider? Hur fick du arbetsplatsen/ arbetsplatserna? Hurdan chef/ Hurdana chefer har du / har du haft? Är du / Har du varit/ nöjd med lönen och arbetstiderna? TÄNKA TYCKA TRO tänk/a, -er, -te, -t 1) ajatella, fundera I på något Jag tänker på saken över natten. 2) aikoa Tänker du kanske åka till Alperna efter tentamensperioden? tyck/a, -er, -te, -t 1) olla jtk mieltä ha som personlig åsikt om något, anse IV Vad tycker / anser du om idén med ett innovationsuniversitet? 2) tycka + om = gilla Tycker du om / gillar du studiemiljön i Otnäs? tro, -r, -dde, -tt 1) luulla, vara osäker på något, förmoda I, anta IV Jag tror att jag byter huvudämne. 2) uskoa Vi tror vad du säger. I Översätt meningarna till svenska. 1) Mitä mieltä olette tästä uudesta asuinalueesta? 2) Olen sitä mieltä, ettei alue ole ollenkaan viihtyisä.

13 13 3) Luulen, että asukkaat eivät tule viihtymään täällä. 4) Oletteko varmoja, että kaikki ovat samaa mieltä. 5) Olen sitä mieltä, että alue pitäisi suunnitella uudestaan. 6) Mitä oikeastaan tarkoitat? 7) Myönnän, että tehtävä vaatii luovuutta. 8) Se ei tarkoita, etteivät suunnittelijat osaisi sitä tehdä. 9) Millainen asuinympäristö on viihtyisä, mitä mieltä sinä olet? Mått och mängd I Återge på svenska. yksi prosentti 38 prosenttia yksi maa 7 maata yksi tunti 4,5 tuntia yksi tusina monta tusinaa yksi kilometri 110 kilometriä yksi litra 2 litraa yksi euro 15,70 euroa yksi kruunu 128 kruunua yksi miljoona 4 miljoonaa yksi miljardi 7 miljardia yksi aste 60 astetta yksi pikseli tuhat pikseliä yksi kierros 4250 kierrosta minuutissa II Siffror och räkenskaper - grundtal, ordningstal, bråktal, datum, mått och mängd a) Skriv ordningstalen järjestysluvut från 1 till 20 och sedan tiotalen kymmenluvut mellan 20 och 100.

14 14 III Läs upp: vuonna 2014 / 2000-luvulla kolmekahdeksasosaa todennäköisyys kaksi viidestä 6,78 s 0,2 (olla tavoitettavissa) 24/7 (27) 400 grammaa 10 neliömetriä/ kuutiometriä 6.kerros 4 V 2 A 5 kw 5 MW 611,73 Pa 380 K 9,80665 N 1: x bibliotek@kth.fi IV Hur heter figuren och hurdan är den?

15 15 Tabell och diagram o På den här OH-bilden/transparangen ser ni ett stapeldiagram/en tabell som visar... o Kurvorna på den här stordian illustrerar svag tillväxt inom... o För att belysa saken visar jag er följande cirkeldiagram/tabell som... o Följande två tabeller visar hur vi kan jämföra... o Av dessa två figurer/av den här tabellen kan vi dra den slutsatsen att... o Av figuren/tabellen framgår att Nyckelord gällande grafer asymmetrisk, -t, -a epäsymmetrinen brant, -t, -a jyrkkä ett cirkeldiagram, -met, -, -men sektorikaavio enhetlig, -t, -a yhtenäinen en figur, -en, -er, -erna kuvio flack, -t, -a loiva horisontal, -t, -a vaakaen kurv/a, -n, -or, -orna käyrä ett kurvdiagram, -met, -, -men käyrädiagrammi en linje, -n, -r, -rna viiva, suora lodrät, -t, -a pystysuora prick/ad, -at, -ade pisteytetty en sektor, -n, -er, -erna sektori ett stapeldiagram, -met, -, -men pylväsdiagrammi en statistik, -en, -er, -erna tilasto en stolp/e, -en, -ar, -arna pylväs streck/ad, -at, -ade katkoviivoitettu symmetrisk, -t, -a symmetrinen en tabell, -en, -er, -erna taulukko en variab/el, -eln, -ler,-lerna muuttuja vertikal, -t, -a pystysuora vågrät, -t, -a vaakasuora Logistik står för hälften av omsättningen. on puolet liikevaihdosta Produktion utgör en tredjedel av omsättningen. on kolmasosa liikevaihdosta Företaget svarar för en fjärdedel av behovet av oljeprodukter. vastaa neljäsosasta Fem procent av omsättningen består av olika intäkter...koostuu En procent av omsättningen utgörs av konsultering. muodostuu Biltrafikens andel av omsättningen är cirka 21 procent. osuus Nyckelord gällande grafens innehåll en andel, -en, -ar, -arna osuus ett antal, -et, -, -en lukumäärä en fluktuation, -en, -er, -erna heilahtelu, vaihtelu en förändring, -en, -ar, -arna muutos en grad, -en, -er, -erna aste en jämförelse, -n, -er, -erna vertaus ett läge, -t, -n, -na asema, tilanne en nivå, -n, -er, -erna taso en omsvängning, -en, -ar, -arna käänne Hur många procent? en position, -en, -er, -erna asema procentuell, -t, -a prosentuaalinen en skillnad, -en, -er, -erna ero en svack/a, -an, -or, -orna notkahdus, kuoppa en sväng, -en, -ar, -arna keikaus en trend, -en, -er, -erna suuntaus en lågkonjunktur 3 laskusuhdanne # en högkonjunktur 3 en recession 3 taantuma

16 16 Finland ska bli bättre på innovationer En uppfinning må vara hur bra som helst. Men av sig själv blir den inte en färdig produkt som går att sälja. Den måste fylla en viss uppgift och vara skräddarsydd för ett visst ändamål. Det finns de som får en snilleblixt under veckoslutet. Och så finns det de som går flera år och grunnar på ett problem, kanske någonting de dagligen går och stöter på i sin närmiljö. - Nästan alla uppfinningar har sitt ursprung i ett problem som måste lösas, tycker Juha Jutila, verksamhetsledare på Uppfinningsstiftelsen. År 2011fyllde den här stiftelsen 40 år. Oavsett hur en produkt har fötts är steget ofta långt till en färdig produkt. Uppfinningsstyrelsen har en viktig uppgift att vara en länk mellan uppfinnaren och marknaden. Det är också viktigt att skapa trovärdighet kring produkten inför kunderna. Ofta kan det vara svårt att bedöma vilken potential en idé har. Det är också viktigt att ta reda på om det finns marknad för en uppfinning. Att patentera en idé som inte går att sälja är onödigt hur bra den än är. Det gäller också att bedöma den internationella potentialen. Det vore önskvärt att hitta lämpliga kontakter i olika länder redan vid produktens utvecklingsprocess. Typiska uppfinningar i dag är IT-lösningar och tjänster. Också uppfinningar inom energiområdet är vanliga. I laboratoriemiljöer finslipas innovativa idéer kring medicin. Hur länge det tar från en idé till en kommersiell produkt beror mycket på branschen. Inom mjukvaruområdet eller tjänstesektorn kan det gå snabbt, medan det kan ta åratal innan till en medicinsk uppfinning blir en färdig produkt. Den stora majoriteten av uppfinnarna är män. Ändå är kvinnorna säkert innovativa i vardagslivet, både män och kvinnor stöter ju hela tiden på problem som måste lösas. av sig själv itsestään fyll/a, -er, -de, -t s. täyttää skräddarsy/dd, -tt, -dda a. räätälöity viss, -t, -a a. tietty en snilleblixt 2 s. neronleimaus grunn/a, -ar, -ade, -at på ngt v. miettiä, pohtia jtk stöt/a, -er, -te, -t på ngt v. törmäta jhk ett ursprung 5 s. alku, alkuperä lös/a, -er, -te, -t v. ratkaista oavsett ngt huolimatta jstk en marknad 3 s. markkinat

17 17 skap/a, -er, -ade, -at v. luoda en trovärdighet, -en s. uskottavuus bedöm/a, -er, -de, -t v. arvioida ta IV reda på ngt selvittää, ottaa selville onödig, -t, -a a. tarpeeton önskvär/d, -t, -a a. toivottava en utveckling 2 s. kehitys finslip/a, -ar, -ade, -at v. hioa bero, -r, -dde, -tt på ngt v. riippua jstk I Taivuta taulukon substantiivit kaikissa muodoissaan. Mikä deklinaatio? dekl. singular obest. singular best plular obest. plular best. på finska? 5 ett problem en uppgift ett laboratorium uppfinningen uppfinnaren branschen tiden landet produkter länkar ändamålen sektorerna ratkaisu palvelu ympäristö alkuperä ett ansvar ett område mjukvaran askel II Käännä lauseet / ilmaukset ruotsiksi. 1. Tuote ei mene kaupaksi.

18 18 2. viikonloppuna 3. useita vuosia 4. Toiminnanjohtaja on sitä mieltä, että 5. miten hyvä tuote sitten onkin 6. kauan 7. arkielämässä III Några frågor för diskussion. 1. Varför uppstår uppfinningar, vad tror du? 2. Varför tar det vanligen en lång tid, innan uppfinningen kan lanseras? 3. I Finland har man gjort många viktiga uppfinningar, vilka? 4. Vilka uppfinningar / innovationer är viktiga inom din bransch? Motivera! 5. Vilka uppfinningar / innovationer har man gjort inom din bransch på senare tid? 4. Är du någon sorts Oppfinnar-Jocke? Motivera ditt svar! IV Skriv uttrycken i rätt form. 1) min intressant länk (mon.) 2) den här innovativ bransch (mon.) 3) samma gammal - uppfinning 4) varje ny mjukvara (yks.) 5) denna onödig-uppfinning (yks.) 6) produktens önskvärd framgång (yks.) V Vad har du för åsikter om de här uppfinningarna/ innovationerna.

19 19 Nätet I Taivuta substantiivit, käännä suomeksi.. ett sms 5 Ta en paus från nätet ett e-brev 5, ett mejl 5 Ha en helt internet fri dag i veckan en smartmobil 3 Låt sovrummet vara en teknikfri zon. en laptop 2 Inga teknikprylar kring matbordet. en surfplatta Sätt en tidsgräns för internetanvändningen. ett nät 5 Gör saker IRL (in real life). en uppkoppling 2 Motionera. II Frågor för diskussion. Översätt dem först till svenska. 1) Oletko sitä mieltä, että s-postit, kännykkäviestit ja sosiaalinen media ovat mukana sekä ihmisten yksityiselämässä että työajassa aivan liian paljon? Perustele. 2) Sanotaan, että mediatottumukset ovat muuttuneet, millä tavoin? 3) Mitä sinä teet netissä? Montako tuntia vuorokaudessa?.. 4) Millä tavoin netistä voisi pitää taukoa?.. III Välj det rätta alternativet, motivera ditt val. 1) Över hälften av finländare/ Över hälften av finländarna använder internet. 2) Unga vuxna är mest uppkopplade per dag/ per dagen. 3) Små barn kan sitta och spela många timmar om dag/ om dagen. 4) Många finländare/ Många finländarna är väldigt skickliga på teknik.

20 20 5) De är Europas mest uppkopplade människor/ Europas mest uppkopplade människorna. 6) Marcin De Kaminski är nätforskare/ en nätforskare. 7) Han är nätforskare/ en nätforskare som alltid är tillgänglig på nätet. 8) Han har olika apparater/ olika apparaterna för att komma ut på nätet. 9) Samma apparat/ Samma apparaten kan ha olika funktioner. 10) De olika apparater/ De olika apparaterna är tekniskt avancerade. 11) Hans forskning/ Hans forskningen gäller medievanor. Något om laptopar PC för Alla Extreme Jacob Hugosson Artikeln förkortad. När kylningen i din bärbara dator eller komforten inte räcker till finns det hjälp att få. Det är viktigt med kringutrustning till datorer. En kategori som man har glömt kan vara kylare till bärbara datorer. Trenden går mot allt tunnare datorer. Man uppskattar dem för sin mobilitet men kylningsförmågan kan samtidigt bli lidande. Sedan har vi självfallet speldatorer och dylikt, med kraftfulla processorer och strömslukande grafikkort. Visserligen ska du som slutanvändare kunna vänta dig att datorn som du köper fungerar felfritt vid ett nyköp och också kylningen som håller måttet. Men med tiden samlar datorernas interna kylning på sig damm som gör att fläkten måste arbeta hårdare för att kyla de interna komponenterna. Efter en tid kan det bli så att den inbyggda kylningen inte räcker till. Om man saknar kunskapen eller modet att öppna en bärbar dator för att rengöra den kan en kylare vara en bra investering. Även för er mer avancerad användare kan det vara svårt att rengöra de allra senaste datorerna. I jakt på mer kompakt datordesign kompromissar man nästan alltid på de punkter som hemmapulare uppskattar. Ergonomi Det finns många därute som anser att kylare till bärbara datorer är helt onödiga på grund av det som man skrev ovan - köper man en dator förväntar man sig att kylningen håller måttet. Även om man tycker så här så kommer kylarna med en annan viktig egenskap som man ofta glömmer.

21 21 Bakdelen på datorn lyfts nästan alltid upp en bit i jämförelse mot den främre delen av datorn. Det här ger tangentbordet och skärmen en lutning som kan göra det mer bekvämt att använda en dator under längre perioder. Nu när allt fler stationära kontorsdatorer byts ut mot bärbara datorer så argumenterar vi för att den ergonomiska aspekten är minst lika viktig som kylningsförmågan. Vilken lutning man föredrar är dock högst subjektivt. bärbar, -t, -a a. kannettava en komfort, -en s. mukavuus räcka IIb v. riittää glöm/ma, -er, -de, -t v. unohtaa dylik, -t, -a a. sellainen strömslukande virtasyöppö en slutanvändare 5 s. loppukäyttäjä felfri, -tt, -a a. virheetön ett nyköp 5 s. uudishankinta hålla IV måttet pitää pintansa ett mod, -et s. rohkeus avancer/ad, -at, -ade a. taitava rengöra IV v. puhdistaa senast a. viimeisin uppskatta IV v. arvostaa en hemmapulare 5 s. onödig, t, -a a. tarpeeton på grund av ngt jkn perusteella förvänta I sig v. odottaa lyfta II v. nostaa i jämförelse verrattuna främre a. etuföredra IV v. pitää parempana I Skriv orden eller uttrycken på svenska. Böj de svenska orden om möjligt. jäähdytys oheislaitteisto virtasyöppö virheetön olla tarpeeksi hyvä pöly tuuletin

22 22 sisäänrakennettu puhdistaa jkn takia ominaisuus näppäimistö näyttöruutu kallistus kiinteä tietokone jäähdytyskyky II Skriv verben i alla former, översätt till finska. inf. presens imperfekt supinum på finska glömma IIa unohtaa uppskatta I uppskattat tycka II anse IV hålla IV håller använda II använt lyfta II lyfter föredra IV bära IV bar räcka II till riittää bygga II rakentaa skriva IV skriver byta II rengöra IV rengjorde kyla I ner/ned jäähdyttää fungera I fungerar jämföra II ge IV ger sluka I slukade köpa II köpt

23 23 III Ordet är fritt. 1) Vad är viktigt vid valet av dator? 2) Berätta om din dator. 3) Går det att återvinna datorer? Vilka delar av en dator går det inte att återvinna? 4) Har du planer på en ny dator? Vad för slags planer? 5) Hur ser datorn ut om fem år? IV Para ihop de nedanstående datatermerna. Skriv in rätt nummer i kolumnen. asentaa 1. en bilaga 1, en bifogad fil 3 bitti 2. en bit 2 hakukone 3. en brandvägg 2 hiiri 4. en byte, flera byte huolto 5. en centralenhet 3 keskusyksikkö 6. en fil 3 kirjautua sisään 7. en hårdvara 1 käyttäjätunnus 8. en krets 2 käyttöjärjestelmä 9. en meny laajakaista 10. en mjukvara 1 laitteisto 11. en mus liitetiedosto 12. en server, -n modeemi 13. en skärm 2 muisti 14. en styrenhet 3 asema 15. en station 3 napsauttaa 16. en sökmotor 3 näppäimistö 17. en webbläsare 5 näyttö 18. en webbsida 1 ohjain 19. ett användarnamn 3 ohjelma 20. ett bredband 5 ohjelmisto 21. ett lösenord 5 palomuuri 22. ett minne 4 palvelin 23. ett modem 5 piiri 24. ett operativsystem poistaa 25. ett program 5 salasana 26. ett tangentbord 5 selain 27. installera I tallentaa 28. klicka I tavu 29. logga in I tiedosto 30. radera I tulostaa 31. service, -en underhåll, -et valikko 32. skriva ut verkkosivu 33. spara I, lagra I

24 24 Att rätta till problem: Reklamation och svar på reklamation Kunden: Det har uppstått något/några fel eller du har upptäckt några defekter på din dator, för vilken garantin ännu gäller. Du är inte alls nöjd med produkten. Nu ska du till tillbaka till affären. Beskriv ditt problem sakligt och be affären reda ut problemet. Försäljaren besvarar i saklig ton och gör sitt bästa för att hjälpa kunden. Mitt ärende gäller... Asiani koskee packa I upp purkaa en försändelse /en leverans 3 toimitus märka/konstatera huomata använda II käyttää fungera I toimia ett fel på något jossain on joku vika felfri, -tt, -a virheetön felaktig, -t, -a/defekt, -a virheellinen skad/ad, -at, -ade vahingoittunut trasig, -t, -a/sönder rikkinäinen en skråma 1 naarmu fattas I puuttua en brist 3 (i leveransen) puute försen/ad, -at, -ade olla myöhässä nedsättning av priset hinnan alennus sänka II priset alentaa hintaa returnera I palauttaa behålla IV pitää lida IV ekonomisk förlust kärsiä taloudellista tappiota Vi beklagar det inträffade. Pahoittelemme tapahtunutta. vara nöj/d, -t, -da/missnöjd med olla tyytyväinen/tyytymätön undersöka II tutkia lova I luvata rätta I till korjata asia reparera I en apparat korjata laite ersätta IV korvata kompensera I hyvittää byta II ut vaihtaa skicka/leverera I lähettää/toimittaa tyvärr valitettavasti omgående heti så fort som möjligt mahdollisimman nopeasti på vår bekostnad meidän kustannuksellamme undvika IV välttää ett misstag 5 vahinko i framtiden tulevaisuudessa befog/ad, -at, -ade/obefogad aiheellinen/aiheeton Du gör reklam för en produkt om du vill få den såld Du reklamerar om du är missnöjd med t.ex. - leveranstiden - leveranssättet - servicen - kvaliteten på en produkt - kvantiteten - förpackningssättet - fakturan

25 25 Repetera och träna grammatik på Sanajärjestys (Ordföljd) A. Päälause (huvudsats): suora sanajärjestys 1 SUBJ 2 PRED 1 3 LM 4 pred2 5 objekti 6 tavan määre 7 paikan adv. 8 ajan adv Jag studerar också elteknik. Han brukar ofta gå på gym på tisdagarna. Mobilerna har faktiskt blivit små datorer De gör alltid allt mycket effektivt. idag. B. Päälause (huvudsats): käänteinen sanajärjestys 1 määre tai sivulause 2 PRED 1 3 SU BJ 4 liikkuva määre 5 pred2 6 objekti 7 tavan adv. 8 paikan adv. 9 ajan adv I morse åt jag tyvärr bara lite. Tidskrifter brukar jag inte ofta läsa på biblioteket under veckan. Om jag är trött hinner jag vanligen inte dricka kaffe på morgonen. På partajen vill jag alltid börja sjunga spontant. Päälauseessa predikaattiverbi on sarakkeessa kaksi ja liikkuva määre tulee predikaattiverbin jälkeen. A) Jos lause alkaa subjektilla, on kyseessä suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti). B) Jos lause alkaa jollain muulla lauseenjäsenellä tai jos päälausetta edeltää sivulause, on sanajärjestys käänteinen (predikaatti + subjekti). Jos lauseessa on useita määreitä, järjestys on usein: tapa- paikka- aika Jag studerar intensivt på biblioteket varje onsdag morgon.

26 26 Sivulause (Bisats) 1 alistuskonjunktio relatiivipronomini kysymyssana 2 subjekti Sivulauseessa on suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti) ja liikkuva määre tulee ennen predikaattia (siis subjektin ja predikaatin väliin). Liikkuvia määreitä ovat esim.: 3 liikkuva määre 4 predikaatti 5 6 objekti Det var något som jag sällan har sett förut. 7 ajan, paikan, tavan määre Vet du vad han egentligen tänker bli efter att ha blivit färdig med studierna Jag vet inte om det verkligen stämmer. Jag minns vilka det egentligen fanns där. inte Han säger att han alltid läser tidningen med största hast. 1) kieltosanat (inte, aldrig, ingalunda, ingenstans, knappast) 2) lauseadverbit (kanske, väl, möjligen, tyvärr, knappast, trots allt) 3) epämääräistä aikaa ilmaisevat adverbit (ofta, sällan, alltid, genast, vanligen) 4) adverbit, jotka ilmaisevat miten (gärna, noga, snabbt, lätt, lugnt, sakta) OBS! 1) inte ofta, inte alltid o.s.v. mutta: vanligen inte 2) faktiskt inte, troligen inte o.s.v. mutta: inte gärna aldrig alltid alltjämt antagligen dessutom då och då efteråt egentligen fortfarande jatkuvasti förmodligen förr förstås gärna ibland ingalunda inte ens kanske knappastast länge naturligtvis ei koskaan aina yhä, jatkuvasti luultavasti sitä paitsi joskus jälkeenpäin varsinaisesti edelleen, luultavasti aikaisemmin tietysti mielellään joskus ei suinkaan ei edes ehkä tuskin kauan tietysti noga tarkasti noggrant tarkasti nyligen äskettäin nyss äskettäin någonsin koskaan nödvändigtvis välttämättä ofta usein omedelbart välittömästi regelbundet säännöllisesti sakta hitaasti (Sakta men säkert!) snart pian strax heti ständigt jatkuvasti sällan harvoin tidigare aikaisemmin troligen luultavasti vanligen tavallisesti vanligtvis tavallisesti visserligen tosin äntligen lopulta, lopultakin

27 27 Konjunktiot 1) Rinnastuskonjunktiot (Samordnande konjunktioner) och (ja) men (mutta) för (sillä) eller (tai) utan (vaan) aloittavat samt (sekä) päälauseen! antingen eller både och varken eller (joko tai) (sekä että) (ei eikä) 2) Alistuskonjunktiot (Underordnande konjunktioner) att (että) för att (jotta) eftersom, då (koska) när, då (kun) om (jos) fastän, fast (vaikka) även om (vaikkakin) aloittavat innan (ennen kuin) sivulauseen! inte förrän (ei ennenkuin) medan (sillä aikaa kun, kun taas) tills (kunnes) trots att (huolimatta että) därför att (siksi että) sedan sitten kun I Muodosta lauseita, aloita alleviivatulla ilmauksella. 1. jag vid har Aalto-universitetet börjat min tredje termin - nu 2. mina gymnasiekompisar - om studera frågar tycker du att där 3. alldeles jag för tittar - mycket på tv på kvällarna 4. ha avlagt jag- mina grundstudier - nästa vår borde 5. jag att få 40 studiepoäng kommer under här terminen. 6. i gymnasiet mig jag all teknik redan intresserade

28 28 7. ska som biämne något- studera jag inom produktionsekonomi. II Jatka virkeitä suluissa olevilla lauseilla. 1. Jag stannade hemma (sillä olin valitettavasti sairas) 2. Han kan inte komma i morgon (koska hänellä on kaikesta huolimatta paljon töitä) 3. Jag känner honom inte (vaikka hän opiskelee samassa koulutusohjelmassa kuin minä) 4. Min kompis säger ettei aina tarvitse olla myöhässä) 5. Vi ska äta ute (koska kotona ei todellakaan ole ruokaa) 6. Vi ska sitta på biblioteket (kunnes lopultakin lakkaa satamasta) Relatiivilauseet Kertaa relatiivilauseet Relatiivilauseet I Täydennä relatiivipronomit- ja adverbit. Det var en gång en man jonka dröm var att bli lite rikare. Han bodde i ett äldre hus joka låg avsides. Han hade också en hund med jonka kanssa han brukade göra långa promenader. De hade båda mycket god kondition mikä var lätt att förstå. Hunden var en vallhund joka alltid höll ett öga på honom mikä nog är naturligt för en vallhund. Mannen drömde också om en resa till Amerika jossa allt är stort och vackert. Han ville också se Niagarafallen jonne han ville göra

29 29 en avstickare under resan. Han hade lämnat in en Lottokupong mitä han tidigare inte hade gjort. Han hade glömt det hela tills han en dag råkade läsa kvällstidningens löpsedel jossa`det stod Var är den joka har vunnit alla tiders största penningsumma?. Då kom han att tänka på dagen jolloin han hade lämnat in sin kupong. Det hade varit en speciellt solig dag. Är det månne jag jonka Lottorad vann? Han gick raka vägen hem med sin hund josta han så mycket tyckte om. Men kupongen var inte kvar på hyllan jossa han tyckte den skulle vara. Han frågade sin hund `jonka kanssa han brukar prata med om hunden råkade komma ihåg. Hunden förstod allt kaikki minkä han sade. Hunden skällde glatt en gång: Javisst!. Kupongen låg på köksbordet under blomkrukan. Det stod faktiskt på kupongen de nummer med joilla`mannen med sin hund vann en väldigt stor penningsumma mikä han hade svårt att tro. Han ville inte längre resa till Amerika jonne det är en så lång väg och jossa allt är så stort. Allt kaikki mitä finns där har vi också här, tyckte mannen. Han köpte ett nytt hus med alla tänkbara bekvämligheter joista han bara hade kunnat drömma om. Det var ett trevligt hus jossa mannen med sin hund levde lyckliga hela livet ut. II Yhdistä lauseet niin, että jälkimmäisestä tulee relatiivilause. 1) Utomlands lyssnar man mycket på finländsk musik. Den är inte längre tango eller klassisk musik. 2) Det finns många unga artister. Deras musik har blivit speciellt populär. 3) Fler och fler artister är välkända utomland. Det är en riktigt bra sak. 4) Det finns finländska artister. Man har skrivit om dem i utlandet. 5) Många åker till England eller USA. Man har större publik där.

30 30 Epäsuorat kysymyslauseet suora kysymys (=päälause) epäsuora kysymys (=sivulause) 1) När kommer han? Jag undrar när han kommer. 2) Vilka kommer med? Jag vet inte ännu vilka som kommer med. Vilket land vinner VM i ishockey? Jag undrar vilket land som vinner VM i ishockey. 3) Sade han något om resan? Nu minns jag inte om han sade något om resan. I Muodosta oikean palstan kysymyksistä epäsuorat kysymyslauseet. 1) Hon vill veta.. Är produkten faktiskt användbar? 2) Jag har ingen aning om Vilka bensinsorter är inte miljövänliga? 3) Jag vet inte Varför är det nya bränslet så dyrt? 4) De undrar Har du redan läst om forskningen? 5) Vet du Vad har hänt? 6) Ingen vet Vad tycker du om den här idéen? 7) Minns du Vad står det om forskningen på nätet? 8) Kan du säga Vilka japanska bilar säljs mest? 9) Hon frågade Tänker han verkligen byta sin nya bil? 10) Har du hört Vilken bil drar minst bensin? II Käännä lauseet ruotsiksi. 1. Missä Aalto-yliopiston korkeakoulussa opiskelet? 2. Mikä korkeakouluista Otaniemessä on suurin? 3. On sinun korkeakoulusi kampuksen paras? Perustele!

31 31 Persoonapronominit Subjekti Objekti Refleksiivi Omistaja jag mig (minua) mig (itseni) min, mitt, mina du dig dig din, ditt, dina han honom (häntä) sig (itsensä) sin, sitt, sina hans hon henne (häntä) sig (itsensä) sin, sitt, sina hennes den, det (se) den, det (sitä) sig (itsensä) sin, sitt, sina dess, deras vi oss oss vår, vårt.våra ni er er er, ert, era de dem sig sin, sitt, sina deras o Vaikka puhekielessä yleisesti käytetään muotoa di/dom kirjakielen de sijaan ja muotoa dom kirjakielen dem sijaan, näitä ei pidä käyttää asiallisessa kirjakielessä. o o o sin, sitt sina käytetään vain viitattaessa saman lauseen subjektiin, muuten käytetään hans/henns/dess/deras (Jos sivulauseessa viittaat päälauseen subjektiin, käytät hans/hennes/dess/deras). Myös subjektina käytetään hans/hennes/dess/deras: Hans bil är splitterny. Det-pronominia käytetään myös viittaamaan asiaan (ilman substantiivia): Han hade redan glömt det. Det on myös muodollinen subjekti : Finns det för många universitet och högskolor i Finland? Det är säkert att antalet studerande ökar. Det sägs att flera utbildningsprogram kommer att slås ihop. Det regnar. huom. ruotsissa du = sinä, vrt, engl. you Käännä: 1. Olkaa hyvä ja istukaa! 2. Oletteko jo ilmoittaneet hänelle muutoksesta aikataulussa? 3. En osannut kuvitellakaan (inbilla I sig) mitään sellaista. 4. Kalle on jo hoitanut kaikki tehtävänsä. 5. Kalle ei vielä ole hoitanut kaikkia hänen (=Oven) tehtäväviään. 6. Herra Olsson ja hänen vaimonsa matkustavat usein ulkomaille. 7. Kaupunki ympäristöineen on oikein viihtyisä. 8. Kaupunki ja erityisesti sen vanha osa kiinnostaa meitä.

32 32 Deklinaatiot (Deklinationerna) 1 dekl. ( mon.epäm.muoto -or ) - en-sukuisia - a-päätteisiä en hinna, -n, hinnor, -na 2 dekl. (mon. epäm. muoto ar) - en- sukuisia - useita yksitavuisia en bil, -en, -ar, -arna -päättyvät mm. : -e en spo/le, -en, -ar, -arna (stråle, påse ) - ing/ -ning en koppling, -en, kopplingar, -na - el, - en, - er en nyckel,-n, nycklar, -na (cykel ) en öken, öken, öknar, -na en teater, -n, teatrar, -na - dom en egendom, -en, -ar, -arna - lek en storlek, -en, -ar, -na 3 dekl. (mon epäm. muoto er/ -r) A. - en-sukuisia - sekä yksi- että monitavuisia en vy, -n, vyer, -na en fabrik, -en, -er, -na - päättyvät mm. : - o, -or, -het, -tion en sko, -n, -r, -rna en esbobo, -n, -r, -na en dator, -n, datorer, -na en transformator, -n, -er, -erna en enhet, -en, -er, -na en sektion, -en, -er, -na - vokaalinmukaus en fot, -en, fötter, -na - vierasperäisiä en möbel, -n, möbler, -na en chef, -en, -er, -erna B. ett-sukuisia -päättyvät ium,-um, -eri ett laboratorium, -et, laboratorier, -na ett decennium,decenniet, decennier, -na

33 33 4 dekl. (mon.epäm. n) ett skafferi, skafferiet, skafferier, -na -ett-sukuinen -vokaaliin päättyvä ett årtionde, -t, -n, -a ett antagande, -t, -n, -a 5 dekl. (mon.epäm. päätteetön) A. - en-sukuisia - päättyvät: are, -ande, -er en kikare, -n, kikare, kikarna en studerande, -n, studerande, -na en fysiker, -n, fysiker, -na B. - ett-sukuinen - konsonanttiin päättyvä ett tecken, tecknet, tecken, tecknen ett system, systemet,system, systemen I Skriv ner minst tre saker (med anknytning till din bransch) som fungerar utan elektricitet.. många är rädda för. lätt går sönder. väcker intresse. är av rostfritt stål... Skriv också, vilken deklination.

34 34 Omistusmuodon ilmaiseminen (Att ange ägare) A. Useimmiten s-genetiiviä käytetään ruotsissa vain, kun ilmaistaan 1) omistajaa Aalto-universitets huvudbyggnad, apparatens design, ABB:s farmtidsutsikter 2) omistusmuoto ilmaiseee tekijää rektorns tal = rektorn talar studerandenas val= studenterna väljer B. Prepositiorakenne korvaa s-genetiivin 1) aina, kun omistusmuoto ilmaisee tekemisen kohdetta tillverkning av bilar = man tillverkar bilar (tai yhdyssana biltillverkning, jos mahdollista) valet av studerande = man väljer nya studerande 2) usein, kun omistusmuoto ilmaisee aikaa tai paikkaa tenterna under evalueringsperioden =arviointijaksen tentit studerandena vid Aalto-universitetet C. Ruotsissa ei vi olla kahta s-genetiiviä samassa virkkeessä exporten av maskinindustrins produkter = koneteollisuuden tuotteiden vienti poikkeus erisnimen yhteydessä: Lisas väns bil I Käännä omistusmuodot ruotsiksi. 1) SKF:n uusimmat rullalaakerit 2) Fortumin ydinvoimalahanke 3) Larsin vanhan auton avain 4) kasvihuonekaasujen päästöt 5) prosessin valvonta 6) tuotteen huono laatu 7) ympäristöystävällisten materiaalien valmistus 8) Suomen energiateollisuus 9) Rautaruukin tehtaan myynti 10) uuden asuinalueen sähköistäminen 11) tuulienergian tariffi 12) syyslukukauden tentit 13) 1 millimetrin tarkkuudella 14) päärakennuksen sisäänkäynti 15) teollisuusalueen kartta

35 35 Substantiivien määräysmuodot (Substantivens bestämningsformer ) Epämääräinen muoto (Obestämd form): 1) kun asia mainitaan ensimmäisen kerran. Laskettavien substantiivien kanssa käytetään lisäksi epämääräistä artikkelia. Man byggde en genbana mellan Helsingfors och Lahtis. Man hade gjort planer på en sådan bana i flera år. Nu blir det en ringbana i huvudstadsregionen. Nya trafiklösningar och nya system är alltid välkomna, t.ex. håller man på med ett projekt med automatiserade metrotåg. 2) omistusmuodon jälkeen Jag undrar var jag har lagt min mobiltelefon igen? Skolans datorer har alla tänkbara program. 3) ainesanojen yhteydessä. Jag ville ha fisk till lunch, helst abborre eller öring. 4) luetteloissa, epämääräinen artikkeli jää usein pois. Jag köpte en bokhylla. Nu behöver jag skruvmejsel, hammare, måttband och vattenpass för att sätta upp den. 5) kun substantiivi on abstrakti tai käsite Lisa tycker väldigt mycket omolika typer av motion. Jag önskar dig lycka och välgång. Tänker du kanske studera produktionsekonomi som biämne? 6) kun substantiivi ilmaisee ammattia, kansallisuutta, uskontoa, jkn kannattajaa, usein vara- tai bli verbin yhteydessä. a) ilman epämääräistä artikkelia: Olle är diplomingenjör. Han vill bli produktionschef. Han är finländare. b) epämääräisen artikkelin kanssa, kun näihin substantiiveihin liittyy adjektiivi tai relatiivilause. Olle är en nyutexaminerad diplomingenjör. Han vill bli en produktionschef som kan ana morgonluft inom sin bransch. Han är en finländare som alltid köper inhemskt. c) merkityksessä jonakin, jskn ominaisuudessa = som + substantiivi ilman artikkelia

36 36 Sven jobbar som expert inom export. Tidigare spelade han fotboll som proffs men nu har han slutat med det. 7) Kertaa milloin eri artikkelisanojen ja pronominien yhteydessä on substantiivin epämääräinen muoto: en sådan laptop, detta område, samma problem, några svårigheter, vilken fantastisk idé! etc Määräinen muoto (Bestämd form): Käytetään: 1) kun asia on edellä mainittu. (Man byggde en genbana mellan Helsingfors och Lahtis.) Genbanan invigdes den 1 september Planerna hade ändrats flera gånger innan allt var färdigt. Ringbanan kommer att underlätta trafiken i huvudstadsregionen. a) kun substantiivin on määräisessä muodossa ja sen edessä on attribuutti, lisätään rakenteeseen erillinen määrinen artikkeli. De nya trafiklösningarna är inte alltid så lyckade. Den senaste testningen med automatiserade metrotåg hade några svårigheter. Huom! Erillinen määräinen artikkeli ilman adjektiiviattribuuttia painottaa substantiivin: Den genbanan ger snabbare tågförbindelser. se De bilarna är absolut skrotfärdiga. ne 2) asia on tilanteesta tuttu. Har du redan diskuterat saken med chefen? I dag var det bråttom på jobbet. Fysiken har alltid intresserat mig. Nu ska jag till järnhandeln för att köpa målarfärg. 3) substantiivin jäljessä on prepositioilmaus, usein paikkaa tai aikaa ilmaiseva Väggarna i mitt rum ska få en litet piggare färg. Bostadspriserna i huvudstadsregionen är alldeles för höga. Studerandena vid Aalto-universitetet är mycket trevliga. Området inom teknik som intresserar mig mest är absolut elteknik. Natten mot onsdagen var ganska kall. 4) yleisesti tiedettyjen ja tunnettujen asioiden kanssa. Solen skiner kanske bara i dag och så är sommaren över igen. Rymden är inte ännu erövrad.

37 37 5) kun substantiivi edustaa kokonaista luokkaa tai joukkoa. Mobiltelefonerna har blivit små datorer. 6) kun puhutaan kehonosista ja vaatteista. Jag har ont i huvudet, i halsen och i magen. Jag mår pyton. Nu har jag igen tappat halsduken, mössan och handskarna, kanske lämnade jag dem på biblioteket. I Täydennä vasemman sarakkeen substantiivit oikeissa muodoissaan oikealle puolelle. en lägenhet, -en, -er, -erna en förort, -en, -er, -erna Jag har just flyttat in i i i Helsingfors. en lägenhet, -en, -er, -erna är ganska liten. ett rum, -met, -, -men ett vardagsrum - - ett sovrum - - Där finns två : och. ett kök, -et, -, -en vardagsrum, -met, -, -men är på 4 kvm, så brukar han äta i. en balkong, -en, -er, -erna Om det är varmt ute, äter han på. en människ/a, -an, -or, -orna gat/a, -an, -or, -orna Då kan han samtidigt sitta och titta på som går förbi nere på. en skog, -en, -ar, -arna, en park,-en, -er, - erna ett område, -t, -n, -na en studerande, -n, -, -na glass, -en glass, -en Som tur är finns det flera och i. Det är inte lätt att vara. Jag tycker om. måste vara lite smält vähän sulanutta, tycker jag. ett fönst/er, -ret, -, -ren en dörr, -en, -ar, - arna en tambur, -en, -er, -erna. maskinteknik, -en byggteknik, -en Är du snäll och stänger och till. Jag studerar men tänker kanske byta till. en diplomingenjör, -en, -er, -erna ett system, -et, -, -en Jag ska bli som planerar välfungerande.

38 38 Mikä substantiivin ja adjektiivin muoto joidenkin artikkelisanojen ja pronominien yhteydessä? Adjektiivi ja substantiivi epämääräisessä muodossa en ny dator ett nytt system nya datorer/system ingen ny dator inget nytt system inga nya datorer/system någon ny dator något nytt system några nya datorer/system en annan ny dator ett annat nytt system andra nya datorer/ system en sådan ny dator ett sådant nytt system sådana nya datorer/system många/flera/de flesta nya datorer/system få/färre nya datorer/system varje ny dator varje nytt system alla nya datorer/ system vilken ny dator vilket nytt system vilka nya datorer/ system Adjektiivi määräisessä ja substantiivi epämääräisessä muodossa vår / Lasses lilla laptop vårt / Lasses lilla problem våra/ Lasses små laptopar/ problem denna lilla laptop detta lilla problem dessa små laptopar/ problem samma nya laptop samma nya system samma nya laptopar/ system följande/ nästa viktiga konferens föregående viktiga konferens följande/ nästa viktiga möte föregående viktiga möte Adjektiivi ja substantiivi määräisessä muodossa den nya datorn det nya systemet de nya datorerna/systemen den här nya datorn det här nya systemet de här nya datorerna/systemen den där nya datorn det där nya systemet de där nya datorerna/systemen båda (de nya) laptoparna hela (den långa) dagen hela (det nya) systemet I Skriv på svenska. 1) tärkeä nettiosoite kaikki tämä sama

39 39 2) pitkä kokous meidän seuraava jokainen 3) vanha suunnitelma hänen useimmat mikä 4) yksinkertainen tieto järjestelmä tuo jotkut yrityksen 5) paksu opintomoniste ei mikään koko harvat 6) pieni maa sama jokainen sellainen 7) (ett exempel inom din bransch) 8) Ongelmat ovat samat kuin menneinä vuosina. II Valitse oikea vaihtoehto. Perustele valintasi. 9) Hyvää viikonloppua! -Kiitos, samoin!

40 40 II Valitse oikea vaihtoehto, perustele valintasi. Plaståtervinning Perstorp Plastic Systems erbjuder 1) sina kunder/ sina kunderna återvinningsgaranti på utslitna plastprodukter. Minst tre liv ska 2) samma plastvara/ densamma plastvara ha i återvinningscykeln innan det är dags för den slutliga lösningen: förbränning. Sedan två år tillbaka märker man plastvaror med 3) olika symboler/ olika symbolerna. Sedan den 1 januari finns också en återtagningsgaranti för 4) varje enskild plastvara/ varje enskilda. 5) Vilken otrolig respons/ Vilken otroliga responsen företaget har fått från kunderna! Som 6) en/ ett av de senaste produkterna materialiserar Tur&Returlådan 7) hela återvinningsidé/ hela återvinningsidén. Varor skickas i 8) den här plastlåda/ plastlådan mellan Perstorp och underleverantörer under tio års tid. Tur&Returlådan har ersatt hälften av 9) vanliga pappkartongerna/ de vanliga pappkartongerna. Den är 10)plastens svar/ plastens svaret på skogsindustrins 11) brun pappkartong/ bruna pappkartong. Plastens 12) annat liv/ andra liv varar två-tre år. Hållbarheten är inte längre 13) samma/ densamma. Fördelen med en pall i plast är 14) dess vikt/ dess vikten. Fem år varar 15) nästa långa livscykel/ nästa långa livscykeln. Därefter återstår 16) ingenting annat/ ingenting andra än förbränning. Det sker i 17) sådana pannor/ sådana pannorna som är avsedda endast för plast. Plaståter-vinningen kommer säkert att utvecklas i framtiden. I Tyskland sorteras plast, 18) samma/ detsamma gäller i 19) flera länder/ flera länderna. Vad är 20) följande steg/ följande steget i plaståtervinningen, blir det 21) något nytt liv/ något nya liv till för plasten? utslit/en, -et, -na återvinning, -en en garanti, -er, -er, -erna en plast, -er, -er, -erna enskil/d, -t, -a en lösning, -er, -ar, -arna en vara, -n, -or, -orna en pappkartong, -er, -er, -erna en förbränning, -en en pall, -en, -ar, -arna loppuunkulunut kierrätys takuu muovi yksittäinen ratkaisu tavara, esine pahvilaatikko polttaminen, palaminen jakkara

41 41 Verbien taivutus (Konjugaatiot Konjugationerna) Konjugaatio on verbin taivutusluokka. Ruotsissa niitä on neljä (tai viisi ). Verbit jaetaan heikkoihin ja vahvoihin. A. Heikot verbit Konjugaatio määräytyy imperfektin mukaan. Konjugaatio, infinitiivi preesens imperfekti supiini* I tala mejla spara talar mejlar spar(ar)** talade mejlade sparade talat mejlat sparat IIa) stänga glömma känna mala stänger glömmer känner mal** stängde glömde*** kände*** malde stängt glömt*** känt*** malt IIb) köpa byta köper byter köpte bytte verbinvartalo k, p, t, s, -x -te köpt bytt III må mår mådde mått IVa) sitta äta sitter äter satt åt suttit ätit IVb) sätta lägga sätter lägger satte lade satt lagt *supiini on verbin viimeinen taivutusmuoto, joka ruotsissa päättyy aina t- kirjaimeen. Supiinista muodostuu perfekti ja pluskvamperfekti har/hade avulla: har/hade mejlat, stängt, malt, köpt, mått, suttit, satt **preseesin pääte voi usein jäädä pois, jos verbin vartalo päättyy l, -r ***imperfektissä ja supiinissa vain yksi m-, n-kirjain Kertaa vahvat ja epäsäännölliset verbit esim.

42 42 HUOM! Verbit taipuvat ruotsissa preesensissä. I Täydennä aukot ruotsiksi verbien preesensmuodolla. Man.. (ottaa) spel med i undervisningen enligt Hbl För ett par år sedan. (kutsua) man in guruer från spelbranschen. Man.. (yrittää kehittää) undervisningen i matematik i skolan på detta sätt. Utbildningsstyrelsen.. (esitellä) en undersökning som. (osoittaa) att elevernas intresse för matematik (vähetä) ju längre de. (käydä) i skola. När intresset... (vähetä) (tulla jksk) också inlärningsresultaten sämre. Det..... (tulla esille) ändå av undersökningen att elevernas kunskaper i matematik förtfarande. (olla, pitää ) bra nivå. Undervisningsministern (haluta) vända utvecklingen. Man har (asettaa) en arbetsgrupp för att. (suunnitella) matematikundervisningen och.. (muuttaa) den så att den faktiskt.. (kiinnostaa) allt flera. Toppförmågor från spelbranschen.. (auttaa) med sitt kunnande vid projektet. Man. (lisätä) elementen av spel i undervisningen, vilket kanske (houkutella) och (tehdä) matematiken roligare och intressantare. Guruerna (antaa) tips hur man. (hyödyntää) olika spel på ett inspirerande sätt. Undersökningen utfördes åren bland elever från årskurs 3 till årskurs 9. använda bidra bli framgå försöka ge gå göra intressera kalla locka minska planera presentera sätta ta utnyttja utveckla vara vilja visa ändra öka Varför är det viktigt att lära sig matematik? Motivera! Varför lockar matematik inte alls alla? Vad har du för åsikter om dataspelen i matematikundervisningen? Ökar de intresset för matematik, vad tror du? Hurdana spel skulle vara på sin plats i matematikundervisningen? Har du erfarenhet av dataspel i matematikundervisningen? Av vilka spel i så fall?

43 43 Vahvat ja epäsäännölliset verbit (Starka och oregelbundna verb) be, ber, bad, bett binda, binder, band, bundit bita, biter, bet, bitit bjuda, bjuder, bjöd, bjudit bli, blir, blev, blivit brinna, brinner, brann, brunnit brista, brister, brast, brustit bryta, bryter, bröt, brutit bära, bär, bar, burit dra, drar, drog, dragit dricka, dricker, drack, druckit driva, driver, drev, drivit dö, dör, dog, dött dölja, döljer, dolde, dolt falla, faller, föll, fallit fara, far, for, farit finna, finner, fann, funnit finnas, finns, fanns, funnits flyga, flyger, flög, flugit flyta, flyter, flöt, flutit frysa, fryser, frös, frusit få, får, fick, fått försvinna, försvinner, försvann, försvunnit ge, ger, gav, gett/ givit glädja, gläder, gladde, glatt glida, glider, gled, glidit gripa, griper, grep, gripit gråta, gråter, grät, gråtit gå, går, gick, gått göra, gör, gjorde, gjort heta, heter, hette, hetat hinna, hinner, hann, hunnit hugga, hugger, högg, huggit hålla, håller, höll, hållit knyta, knyter, knöt, knutit komma, kommer, kom, kommit krypa, kryper, kröp, krupit kunna, kan, kunde, kunnat le, ler, log, lett lida, lider, led, lidit ligga, ligger, låg, legat ljuga, ljuger, ljög, ljugit låta, låter, lät, låtit lägga, lägger, lade, lagt njuta, njuter, njöt, njutit rida, rider, red, ridit rinna, rinner, rann, runnit riva, river, rev, rivit ryta, ryter, röt, rutit pyytää, rukoilla sitoa purra tarjota tulla jksn palaa murtua, särkyä murtua, katkaista kantaa vetää juoda viedä, ajaa, käyttää kuolla kätkeä pudota ajaa, matkustaa löytää olla olemassa lentää virrata, kellua palella, jäätyä saada kadota antaa ilahduttaa liukua tarttua itkeä mennä tehdä olla nimeltään ehtiä hakata, iskeä pitää, pidellä solmia tulla ryömiä osata, voida hymyillä kärsiä maata, olla, sijaita valehdella kuulostaa, sallia asettaa nauttia ratsastaa virrata, valua repiä karjua

44 44 se, ser, såg, sett sitta, sitter, satt, suttit sjunga, sjunger, sjöng, sjungit sjunka, sjunker, sjönk, sjunkit skilja, skiljer, skilde, skilt skina, skiner, sken, skinit skjuta, skjuter, sköt, skjutit skrika, skriker, skrek, skrikit skriva, skriver, skrev, skrivit skryta, skryter, skröt, skrutit skära, skär, skar, skurit slippa, slipper, slapp, sluppit slita, sliter, slet, slitit sluta, sluter, slöt, slutit slå, slår, slog, slagit slåss, slåss, slogs, slagits smita, smiter, smet, smitit smyga, smyger, smög, smugit sova, sover, sov, sovit spricka, spricker, sprack, spruckit springa, springer, sprang, sprungit sticka, sticker, stack, stuckit stiga, stiger, steg, stigit stjäla, stjäl, stjäl, stulit strida, strider, stred, stridit stryka, stryker, strök, strukit suga, suger, sög, sugit supa, super, söp, supit svika, sviker, svek, svikit säga, säger, sade, sagt sälja, säljer, sålde, sålt sätta, sätter, satte, satt ta, tar, tog, tagit tiga, tiger, teg, tigit tjuta, tjuter, tjöt, tjutit töras, törs, tordes, torts vara, är, var, varit veta, vet, visste, vetat vika, viker, vek, vikit vilja, vill, ville, velat vinna, vinner, vann, vunnit vrida, vrider, vred, vridit välja, väljer, valde, valt vänja, vänjer, vande, vant äta, äter, åt, ätit nähdä istua laulaa upota, laskea erottaa paistaa, loistaa ampua, työntää huutaa, kirkua kirjoittaa kerskua leikata päästä tekemästä kuluttaa, raataa, kiskoa sulkea esim. silmät; tehdä esim. sopimus lyödä tapella livahtaa, livistää hiipiä nukkua haljeta juosta pistää nousta varastaa taistella, riidellä silittää imeä juoda, juopotella pettää sanoa myydä asettaa ottaa vaieta ulvoa uskaltaa, rohjeta olla tietää kääntää, taittaa haluta, tahtoa voittaa, saavuttaa vääntää, kääntää valita totuttaa syödä