LC-5411 Svenska inom teknik från grunden (4 sp) Alla högskolor inom teknikområdet

Transkript

1 1 Kurskompendiet (del 1) i LC-5411 Svenska inom teknik från grunden (4 sp) Alla högskolor inom teknikområdet Innehåll Texter m.m. Får jag presentera mig 2 På tal om studier 3 Boendemiljö 4 Bli ett mångsidigt proffs 5 Förvärvsarbete 7 Tänka Tycka - Tro 8 Mått och mängd 9 Tabell och diagram 10 Nätet 11 Grammatik Ordföljd 12 Personliga pronomina 18 Deklinationerna 19 Att ange ägare 21 Kongruens 25 Konjugationerna 27 Starka och oregelbundna verb 30 Otnäs, 2016 Eija Ketelä Svensklärarna

2 2 Får jag presentera mig! studierna hittills boendet då och nu personliga uppgifter ekonomi JAG fritid, hobbyer arbetshistoria framtidsplaner

3 3 På tal om studier studer/a, -ar, -ade, -at på examensprogrammet för opiskella... tutkinto-ohjelmassa en studerande, -n, =, na opiskelija en student, -en, -er, -erna opiskelija, ylioppilas en institution, -en, -er, -erna; på institutionen för... laitos;...laitoksella forskningsinstitut, -et, -, -en tutkimusiksikkö Tack för ett huvudämne, -t, -n, -na pääaine sällskapet! ett biämne - - sivuaine en bransch, -en, -er, -erna/ ett område, -t, -n, -na (på/inom) ala, toimiala -Tack själv! en högskoleutbildning - - korkeakoulutus ett läsår, -et, -, -en lukuvuosi en höst-/vårtermin, -en, -er, -erna, under period I, II syys-/kevätlukukausi, I, II periodilla... grundstudier, -na (i matematik) (matematiikan) perusopinnot fördjupade studier, de fördjupade studierna syventävät opinnot valfria studier, de valfria studierna vapaavalintaiset opinnot gå, -r, gick, gått på en kurs i datateknik käydä tietotekniikan kurssia ett mellanprov, -et, -, -en (i statik) (statiikan) välikoe del/ta, -r, -tog, -tagit i ett slutprov i.../ i en tent 3 i... osallistua... loppukokeeseen/ tenttiiin ett laboratori/um, -et, -er, -erna; på laboratoriet för... laboratorio;... n laboratoriossa en föreläsning, -en, -ar, -arna i mekanik mekaniikan luento en lektion, -en, -er, -erna i kinesiska kiinan oppitunti lär/a, lär, -de, -t sig oppia bli, -r, blev, blivit godkän/d, -t, -da i provet i... tulla hyväksytyksi... kokeessa bli - - underkänd - - tulla hylätyksi klar/a, -ar, -ade, -at ett prov i hållfasthetslära selviytyä lujuusopin kokeesta ett vitsord, -et, -, -en (fsv.) ett betyg, -et, -, -en (rsv.) arvosana ( ett betyg fsv.= (koulu)todistus) ett studiepoäng, -et, -, -en (sp) opintopiste ett kandidatarbete, -t, -n, -na kandintyö ett diplomarbete, -t, -n, -na (fsv), ett examensarbete (rsv.) diplomityö en examen, examina tutkinto ta IV / avlägga IV examen vid Aalto-universitetet suorittaa tutkinto Aalto-yliopistossa teknologie kandidatexamen ; diplomingenjörsexamen bli utexaminer/ad, -at, -ade från... valmistua... sta = utexamineras I studera på distans etäopiskella studera på heltid/deltid opiskella pää/sivutoimisesti en utbytesstuderande, -n, -, -na vaihto-opiskelija på slutrakan loppusuoralla arbet/a, -ar, -ade, -at vid sidan av studierna työskennellä opintojen ohella arbetspraktik, -en, -er, -erna työharjoittelu Sköt om dig! Du med! Jag studerar på Institutionen för materialteknik vid Högskolan för kemiteknik vid Aalto-universitetet. Vilken slump! Jag studerar vid samma högskola som du men på Institutionen för bio- och kemiteknik. Jag är phux. Förra året gjorde jag militärtjänsten. Jag börjar nu på Institutionen för produktutveckling och produktion vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper. Studerar ni också på första årskurs?

4 4 Vilken typ av bostad? BOENDEMILJÖ o en studentbostad 3 *, opiskelija-asunto en studentlya 1 (talspr.) o en korridorbostad 3*, soluasunto en cellbostad 3* (talspr.) o en ägarbostad 3* omistusasunto o en hyresbostad 3* vuokra-asunto Vad för en bostad? o en etta 1, en enrummare 5 o en tvåa 1, en tvårummare 5 o en trea 1, en trerummare 5 o en lägenhet på 4 rum och kök 5 i teknologbyn på campusområdet på Bistervägen / på Otstranden på Servi-Maijas väg / på Otsvängen på andra våningen dela I lägenhet en rumskompis 2 Hurdana är trafikförbindelserna i området där du bor? o o o Bussarna går med 10 minuters intervaller (mellanrum)/ två gånger i timmen; en busshållplats 3 åka II buss/ta IV bussen, åka tåg, metro, spårvagn, köra II bil, cykla I tvärtrafik, -en poikittaisliikenne, samåk, -et kimppakyyti Hurdana är trafikförbindelserna i området där du bor? o o o o Bussarna går med 10 minuters intervaller (mellanrum)/ två gånger i timmen; en busshållplats 3 åka II buss/ta IV bussen, åka tåg, metro, spårvagn, köra II bil, cykla I tvärtrafik, -en, samåk, -et promenera I, gå till fots, på gångavstånd kävelyetäisyydellä Var och hurdan miljö? o i högskoleområdet, i teknologbyn, i stadskärnan, på landet, i förorten lähiössä, ute på landsbygden o i/ på 3 våningen, översta våningen, bottenvåningen o naturskön, urban, fridfull o det är skönt med lugn och ro, o rastlös levoton, bullersam meluisa, trist och tråkig synkkä ja ikävä o en havsutsikt merinäköala 3, en utsikt 3 över havet, mot söder/ parkeringsplatsen/ parken o en gavellägenhet päätyhuoneisto med fönster i tre väderstreck ilmansuunta o o o Vilka tjänster har du i din boendemiljö? en närbutik 3, ett köpcentrum, -centra, ett snabbköp 5, en livsmedelskiosk 3, ett bibliotek 5, en hälsovårdscentral 3, ett apotek 5 videouthyrning, -en Inga! Jag måste alltid åka II/fara IV till centrum

5 5 Bli ett mångsidigt proffs på maskin- och byggnadsteknik Har du funderat på hurdana framtidens robotar, fartyg och bostadshus kan vara? Eller hur morgondagens bilar, broar, hamnar, dammar, kraftverk eller industribyggnader ser ut? Vill du vara med om att planera dem och ta fram de tekniska lösningar som behövs? Inom huvudämnet maskin- och byggnadsteknik lär du dig att kombinera saker kreativt, tänka kritiskt och använda informationstekniska planeringsverktyg. Målet är att du efter ha avlagt teknologie kandidat -examen har insikt i vad planeringen av maskiner och byggnader bygger på. Det här huvudämnet passar dig som vill ha mångsidiga och fördjupade kunskaper om teknikområdets grunder och är intresserad av maskiner eller byggande och av datateknik. Det bästa med detta huvudämne är att det ger dig en allsidig grund och du får en inblick i flera intressanta områden. Du märker också att uppfinningar och idéer inom olika områden kan tillämpas kreativt på nya objekt eller på nya sätt; det lönar sig inte alltid att uppfinna hjulet på nytt utan man kan hitta på nya sätt att använda det. I Kirjoita sanasto ruotsiksi, taivuta substantiivit. robotti alus asuintalo auto silta satama voimala teollisuusrakennus ratkaisu suunnittelutyökalu tavoite teknologian kandidaatin tutkinto kone perusta, pohja käsitys, perehtyminen ala, alue

6 6 keksintö esine, kohde tapa pyörä II Taivuta alleviivatut verbit ja käännä suomeksi. III Kerro omasta alastasi ja laitoksestasi ruotsiksi. Skriv ner nyckelord om din bransch i boxen.

7 7 Förvärvsarbete arbetstid Jag har flextid. Jag flexar mellan (liukuva työaika) fast arbetstid. (kiinteä työaika) skiftarbete.(vuorotyö) (arbeta i skift) distansarbete. (etätyö) (arbeta på distans) Jag jobbar på heltid. (kokoaikaisesti) på deltid. (osa-aikaisesti) på frilansbasis. (free lancerina) (Jag frilansar) arbetsförhållande Jag är vikarie. (sijainen) (vikariera I för ngn) fast anställd. (vakituinen työntekijä) (ha fast anställning) heltidsanställd. (kokoaikainen työntekijä) deltidsanställd. (osa-aikainen työntekijä) Jag har korttidsarbete/korttidsjobb/kortjobb/ snuttjobb. (pätkätyö) Jag har ett vikariat. (sijaisuus) en anställning för bestämd tid/visstidsanställning/tidsbegränsad anställning (määräaikainen työsuhde) en fast anställning/ en tillsvidareanställning (vakinainen työ) lön Jag har månadslön/ timlön.(kuukausi-/ tuntipalkka) Jag är timanställd.(tuntipalkkainen) Jag jobbar på provision. (provisiopalkalla) på ackord. (urakalla) Jag får övertidsersättning. (ylityökorvausta) semesterersättning.(lomakaorvausta) helgtillägg.(pyhätyölisää) Jag arbetar i övertid/ knäcker extra Jag gör övertidsarbete/ extraknäck/extrajobb. Jag får övertidsersättning. Vilka typer av arbetsuppgifter skulle du helst jobba med? Motivera! I framtiden skulle jag helst jobba med produktplanering produktionsplanering produktion materialutveckling tillverkning av komponenter eller apparater planering av utrustning drift och underhåll kvalitetsstyrning ledning testning modellering forskning administration marknadsföring försäljning utbildning annat. Vad? Orden till vänster på finska, tyvärr inte i rätt ordning. hallinto johtaminen koulutus laadun ohjaaminen laitteiston/kaluston suunnittelu käyttö ja huolto mallintaminen markkinointi materiaalien kehittäminen myynti osien tai laitteiden valmistus testaus, kojeistus tuotanto tuotantosuunnittelu tuotesuunnittelu tutkimus

8 8 TÄNKA TYCKA TRO tänk/a, -er, -te, -t 1) ajatella, fundera I på något Jag tänker på saken över natten. 2) aikoa Tänker du kanske åka till Alperna efter tentamensperioden? tyck/a, -er, -te, -t 1) olla jtk mieltä ha som personlig åsikt om något, anse IV Vad tycker / anser du om idén med ett innovationsuniversitet? 2) tycka + om = gilla Tycker du om / gillar du studiemiljön i Otnäs? tro, -r, -dde, -tt 1) luulla, vara osäker på något, förmoda I, anta IV Jag tror att jag byter huvudämne. 2) uskoa Vi tror vad du säger. I Översätt meningarna till svenska. 1) Mitä mieltä olette tästä uudesta asuinalueesta? 2) Olen sitä mieltä, ettei alue ole ollenkaan viihtyisä. 3) Luulen, että asukkaat eivät tule viihtymään täällä. 4) Oletteko varmoja, että kaikki ovat samaa mieltä. 5) Olen sitä mieltä, että alue pitäisi suunnitella uudestaan. 6) Mitä oikeastaan tarkoitat? 7) Myönnän, että tehtävä vaatii luovuutta. 8) Se ei tarkoita, etteivät suunnittelijat osaisi sitä tehdä. 9) Millainen asuinympäristö on viihtyisä, mitä mieltä sinä olet?

9 9 Mått och mängd I Återge på svenska. yksi prosentti 38 prosenttia yksi tunti 4,5 tuntia yksi tusina monta tusinaa yksi kilometri 110 kilometriä yksi litra 2 litraa yksi euro 15,70 euroa yksi kruunu 128 kruunua yksi miljoona 4 miljoonaa yksi miljardi 7 miljardia yksi aste 60 astetta yksi pikseli tuhat pikseliä yksi kierros 4250 kierrosta minuutissa II Siffror och räkenskaper - grundtal, ordningstal, bråktal, datum, mått och mängd a) Skriv ordningstalen järjestysluvut från 1 till 20 och sedan tiotalen kymmenluvut mellan 20 och 100. III Läs upp: vuonna 2014 / 2000-luvulla kolmekahdeksasosaa todennäköisyys kaksi viidestä 6,78 s 0,2 (olla tavoitettavissa) 24/7 4 V 2 A 5 kw 5 MW 611,73 Pa 380 K 9,80665 N 1: (27) 400 grammaa 10 neliömetriä/ kuutiometriä 6.kerros 55 x bibliotek@kth.fi

10 10 IV Hur heter dessa figurer på svenska? Tabell och diagram På den här OH-bilden/transparangen ser ni ett stapeldiagram/en tabell som visar... o Kurvorna på den här stordian illustrerar svag tillväxt inom... o För att belysa saken visar jag er följande cirkeldiagram/tabell som... o Följande två tabeller visar hur vi kan jämföra... o Av dessa två figurer/av den här tabellen kan vi dra den slutsatsen att... o Av figuren/tabellen framgår att Nyckelord gällande grafer asymmetrisk, -t, -a epäsymmetrinen brant, -t, -a jyrkkä ett cirkeldiagram, -met, -, -men sektorikaavio enhetlig, -t, -a yhtenäinen en figur, -en, -er, -erna kuvio flack, -t, -a loiva horisontal, -t, -a vaakaen kurv/a, -n, -or, -orna käyrä ett kurvdiagram, -met, -, -men käyrädiagrammi en linje, -n, -r, -rna viiva, suora lodrät, -t, -a pystysuora prick/ad, -at, -ade pisteytetty en sektor, -n, -er, -erna sektori ett stapeldiagram, -met, -, -men pylväsdiagrammi en statistik, -en, -er, -erna tilasto en stolp/e, -en, -ar, -arna pylväs streck/ad, -at, -ade katkoviivoitettu symmetrisk, -t, -a symmetrinen en tabell, -en, -er, -erna taulukko en variab/el, -eln, -ler,-lerna muuttuja vertikal, -t, -a pystysuora vågrät, -t, -a vaakasuora Logistik står för hälften av omsättningen. on puolet liikevaihdosta Produktion utgör en tredjedel av omsättningen. on kolmasosa liikevaihdosta Företaget svarar för en fjärdedel av behovet av oljeprodukter. vastaa neljäsosasta Fem procent av omsättningen består av olika intäkter...koostuu En procent av omsättningen utgörs av konsultering. muodostuu Biltrafikens andel av omsättningen är cirka 21 procent. osuus

11 11 Nyckelord gällande grafens innehåll en andel, -en, -ar, -arna osuus ett antal, -et, -, -en lukumäärä en fluktuation, -en, -er, -erna heilahtelu, vaihtelu en förändring, -en, -ar, -arna muutos en grad, -en, -er, -erna aste en jämförelse, -n, -er, -erna vertaus ett läge, -t, -n, -na asema, tilanne en nivå, -n, -er, -erna taso en omsvängning, -en, -ar, -arna käänne Hur många procent? en position, -en, -er, -erna asema procentuell, -t, -a prosentuaalinen en skillnad, -en, -er, -erna ero en svack/a, -an, -or, -orna notkahdus, kuoppa en sväng, -en, -ar, -arna keikaus en trend, -en, -er, -erna suuntaus en lågkonjunktur 3 laskusuhdanne # en högkonjunktur 3 en recession 3 taantuma Nätet I Taivuta substantiivit, käännä suomeksi. ett sms 5 ett e-brev 5, ett mejl Ta en en smartmobil paus från nätet 3 Ha en en laptop helt internet 2 fri dag i veckan Låt en sovrummet surfplatta vara en teknikfri zon. Inga ett nät teknikprylar 5 kring matbordet. Sätt en uppkoppling en tidsgräns för 2 internetanvändningen. II Ordet är fritt. Översätt frågorna först till svenska. 1) Oletko sitä mieltä, että s-postit, kännykkäviestit ja sosiaalinen media ovat mukana sekä ihmisten yksityiselämässä että työajassa aivan liian paljon? Perustele. 2) Sanotaan, että mediatottumukset ovat muuttuneet, millä tavoin mielestäsi?

12 12 3) Mitä sinä teet netissä? Montako tuntia vuorokaudessa? Miksi? 4) Millä tavoin netistä voisi pitää taukoa? III Välj det rätta alternativet, motivera ditt val. 1) Över hälften av finländare/ Över hälften av finländarna använder internet. 2) Unga vuxna är mest uppkopplade per dag/ per dagen. 3) Små barn kan sitta och spela många timmar om dag/ om dagen. 4) Många finländare/ Många finländarna är väldigt skickliga på teknik. 5) De är Europas mest uppkopplade människor/ Europas mest uppkopplade människorna. 6) Marcin De Kaminski är nätforskare/ en nätforskare. 7) Han är nätforskare/ en nätforskare som alltid är tillgänglig på nätet. 8) Han har olika apparater/ olika apparaterna för att komma ut på nätet. 9) Samma apparat/ Samma apparaten kan ha olika funktioner. 10) De olika apparater/ De olika apparaterna är tekniskt avancerade. 11) Hans forskning/ Hans forskningen gäller medievanor. Sanajärjestys (Ordföljd) Repetera och träna grammatik på eller på Nätfräsch A. Päälause (huvudsats): suora sanajärjestys 1 SUBJ 2 PRED 1 3 LM 4 pred2 5 objekti 6 tavan adv. 7 paikan adv. 8 ajan adv. Jag studerar också elteknik. Han brukar ofta gå på gym på tisdagarna. Mobilerna har faktiskt blivit små datorer De gör alltid allt mycket effektivt. idag.

13 13 B. Päälause (huvudsats): käänteinen sanajärjestys määre tai sivulause 2 PRED 1 3 SU BJ 4 liikkuva määre 5 pred2 6 objekti 7 tavan adv. 8 paikan adv. 9 ajan adv. I morse åt jag tyvärr bara lite. Tidskrifter brukar jag inte ofta läsa på biblioteket under veckan. På partajen vill jag alltid börja sjunga spontant. Om jag är trött hinner jag vanligen inte dricka kaffe på morgonen. Päälauseessa predikaattiverbi on sarakkeessa kaksi ja liikkuva määre tulee predikaattiverbin jälkeen. A) Jos lause alkaa subjektilla, on kyseessä suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti). B) Jos lause alkaa jollain muulla lauseenjäsenellä tai jos päälausetta edeltää sivulause, on sanajärjestys käänteinen (predikaatti + subjekti).jos lauseessa on useita määreitä, järjestys on usein: tapa- paikka- aika Jag studerar intensivt på biblioteket varje onsdag morgon. Sivulause (Bisats) 1 alistuskonjunktio relatiivipronomini kysymyssana 2 subjekti 3 liikkuva määre 4 predikaatti 5 6 objekti Det var något som jag sällan har sett förut. Sivulauseessa on suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti) ja liikkuva määre tulee ennen predikaattia (siis subjektin ja predikaatin väliin). 7 tavan, paikan, ajan määre Vet du vad han egentligen tänker bli efter att ha blivit färdig med studierna Jag vet inte om det verkligen stämmer. Jag minns inte vilka det egentligen fanns där. Han säger att han alltid läser tidningen med största hast.

14 14 Liikkuvia määreitä ovat esim.: 1) kieltosanat (inte, aldrig, ingalunda, ingenstans, knappast) 2) lauseadverbit (kanske, väl, möjligen, tyvärr, knappast, trots allt) 3) epämääräistä aikaa ilmaisevat adverbit (ofta, sällan, alltid, genast, vanligen) 4) adverbit, jotka ilmaisevat miten (gärna, noga, snabbt, lätt, lugnt, sakta) OBS! 1) inte ofta, inte alltid o.s.v. mutta: vanligen inte 2) faktiskt inte, troligen inte o.s.v. mutta: inte gärna aldrig alltid alltjämt antagligen dessutom då och då efteråt egentligen fortfarande jatkuvasti förmodligen förr förstås gärna ibland ingalunda inte ens kanske knappastast länge naturligtvis ei koskaan aina yhä, jatkuvasti luultavasti sitä paitsi joskus jälkeenpäin varsinaisesti edelleen, luultavasti aikaisemmin tietysti mielellään joskus ei suinkaan ei edes ehkä tuskin kauan tietysti noga tarkasti noggrant tarkasti nyligen äskettäin nyss äskettäin någonsin koskaan nödvändigtvis välttämättä ofta usein omedelbart välittömästi regelbundet säännöllisesti sakta hitaasti (Sakta men säkert!) snart pian strax heti ständigt jatkuvasti sällan harvoin tidigare aikaisemmin troligen luultavasti vanligen tavallisesti vanligtvis tavallisesti visserligen tosin äntligen lopulta, lopultakin Konjunktiot 1) Rinnastuskonjunktiot (Samordnande konjunktioner) och (ja) men (mutta) för (sillä) aloittavat eller (tai) päälauseen! utan (vaan) samt (sekä) antingen eller både och varken eller (joko tai) (sekä että) (ei eikä)

15 15 2) Alistuskonjunktiot (Underordnande konjunktioner) att (että) för att (jotta) eftersom, då (koska) när, då (kun) om (jos) fastän, fast (vaikka) även om (vaikkakin) aloittavat innan (ennen kuin) sivulauseen! inte förrän (ei ennenkuin) medan (sillä aikaa kun, kun taas) tills (kunnes) trots att (huolimatta että) därför att (siksi että) sedan sitten kun I Muodosta lauseita, aloita alleviivatulla ilmauksella. 1. jag vid har Aalto-universitetet börjat min tredje termin - nu 2. mina gymnasiekompisar - om studera frågar tycker du att där 3. alldeles jag för tittar - mycket på tv på kvällarna 4. ha avlagt jag- mina grundstudier - nästa vår borde 5. jag att få 40 studiepoäng kommer under här terminen. 6. i gymnasiet mig all teknik redan intresserade 7. ska som biämne något- studera jag inom kemi. II Jatka virkeitä suluissa olevilla lauseilla. 1. Jag stannade hemma (sillä olin valitettavasti sairas) 2. Han kan inte komma i morgon (koska hänellä on kaikesta huolimatta paljon töitä) 3. Jag känner honom inte (vaikka hän opiskelee samassa koulutusohjelmassa kuin minä) 4. Min kompis säger (ettei aina tarvitse olla myöhässä)

16 16 5. Vi ska äta ute (koska kotona ei todellakaan ole ruokaa) 6. Vi ska sitta på biblioteket (kunnes lopultakin lakkaa satamasta) Relatiivilauseet Kertaa relatiivilauseet esim. Nätfräsch. I Täydennä relatiivipronomit- ja adverbit. Det var en gång en man jonka dröm var att bli lite rikare. Han bodde i ett äldre hus joka låg avsides. Han hade också en hund med jonka kanssa han brukade göra långa promenader. De hade båda mycket god kondition mikä var lätt att förstå. Hunden var en vallhund joka alltid höll ett öga på honom mikä nog är naturligt för en vallhund. Mannen drömde också om en resa till Amerika jossa allt är stort och vackert. Han ville också se Niagarafallen jonne han ville göra en avstickare under resan. Han hade lämnat in en Lottokupong mitä han tidigare inte hade gjort. Han hade glömt det hela tills han en dag råkade läsa kvällstidningens löpsedel jossa`det stod Var är den joka har vunnit alla tiders största penningsumma?. Då kom han att tänka på dagen jolloin han hade lämnat in sin kupong. Det hade varit en speciellt solig dag. Är det månne jag jonka Lottorad vann? Han gick raka vägen hem med sin hund josta han så mycket tyckte om. Men kupongen var inte kvar på hyllan jossa han tyckte den skulle vara. Han frågade sin hund `jonka kanssa han brukar prata med om hunden råkade komma ihåg. Hunden förstod allt kaikki minkä han sade. Hunden skällde glatt en gång: Javisst!. Kupongen låg på köksbordet under blomkrukan. Det stod faktiskt på kupongen de nummer med joilla`mannen med sin hund vann en väldigt stor penningsumma mikä han hade svårt att tro. Han ville inte längre resa till Amerika jonne det är en så lång väg och jossa allt är så stort.

17 17 Allt kaikki mitä finns där har vi också här, tyckte mannen. Han köpte ett nytt hus med alla tänkbara bekvämligheter joista han bara hade kunnat drömma om. Det var ett trevligt hus jossa mannen med sin hund levde lyckliga hela livet ut. II Yhdistä lauseet niin, että jälkimmäisestä tulee relatiivilause. 1) Utomlands lyssnar man mycket på finländsk musik. Den är inte längre tango eller klassisk musik. 2) Det finns många unga artister. Deras musik har blivit speciellt populär. 3) Fler och fler artister är välkända utomland. Det är en riktigt bra sak. 4) Det finns finländska artister. Man har skrivit om dem i utlandet. 5) Många åker till England eller USA. Man har större publik där. Epäsuorat kysymyslauseet suora kysymys (=päälause) epäsuora kysymys (=sivulause) 1) När kommer han? Jag undrar när han kommer. 2) Vilka kommer med? Jag vet inte ännu vilka som kommer med. Vilket land vinner VM i ishockey? Jag undrar vilket land som vinner VM i ishockey. 3) Sade han något om resan? Nu minns jag inte om han sade något om resan. I Kirjoita kysymykset ruotsiksi. 1. Missä Aalto-yliopiston korkeakoulussa opiskelet? 2. Mikä korkeakouluista Otaniemessä on suurin? 3. On sinun korkeakoulusi kampuksen paras? Perustele! II Muodosta oikean palstan kysymyksistä epäsuorat kysymyslauseet. 1) Hon vill veta.. Är produkten faktiskt användbar? 2) Jag har ingen aning om Vilka bensinsorter är inte miljövänliga? 3) Jag vet inte Varför är det nya bränslet så dyrt?

18 18 4) De undrar Har du redan läst om forskningen? 5) Vet du Vad har hänt? 6) Ingen vet Vad tycker du om den här idéen? 7) Minns du Vad står det om forskningen på nätet? 8) Kan du säga Vilka japanska bilar säljs mest? 9) Hon frågade Tänker han verkligen byta sin nya bil? 10) Har du hört Vilken bil drar minst bensin? Persoonapronominit (Personliga pronomina) Subjekti Objekti Refleksiivi Omistaja jag mig (minua) mig (itseni) min, mitt, mina du dig dig din, ditt, dina han honom (häntä) sig (itsensä) sin, sitt, sina hans hon henne (häntä) sig (itsensä) sin, sitt, sina hennes den, det (se) den, det (sitä) sig (itsensä) sin, sitt, sina dess, deras vi oss oss vår, vårt.våra ni er er er, ert, era de dem sig sin, sitt, sina deras o Vaikka puhekielessä yleisesti käytetään muotoa di/dom kirjakielen de sijaan ja muotoa dom kirjakielen dem sijaan, näitä ei pidä käyttää asiallisessa kirjakielessä. o o sin, sitt sina käytetään vain viitattaessa saman lauseen subjektiin, muuten käytetään hans/henns/dess/deras (Jos sivulauseessa viittaat päälauseen subjektiin, käytät hans/hennes/dess/deras). Myös subjektina käytetään hans/hennes/dess/deras: Hans bil är splitterny. Det-pronominia käytetään myös viittaamaan asiaan (ilman substantiivia): Han hade redan glömt det.

19 19 o Det on myös muodollinen subjekti : Finns det för många universitet och högskolor i Finland? Det är säkert att antalet studerande ökar. Det sägs att flera utbildningsprogram kommer att slås ihop. Det regnar. huom. ruotsissa du = sinä, vrt, engl. you I Täydennä pronominit: 1. Var så goda och sätt! (sätta sig) 2. Har ni redan informerat om ändringen i tidtabellen? 3. Jag kunde inte ens tänka något sådant. (tänka sig) 4. Kalle har blivit färdig med alla (=Kalles) uppgifter. 5. Kalle hjälper ofta Lasse med (=Lasses) uppgifter. 6. Lena Olsson och (=Lena Olssons) kolleger har ett startupföretag. 7. De planerar parkeringsappar vid (=det egna) företag. 8. Företaget och (=företagets) nya lokaler har väckt stort intresse. Deklinaatiot (Deklinationerna) (substantiivien taivutusluokat) Substantiivin taivutusluokka määräytyy sen monikon epämääräisen muodon mukaan. 1 dekl. ( mon.epäm.muoto -or ) - en-sukuisia - a-päätteisiä en trumma, -n, trummor, -na 2 dekl. (mon. epäm. muoto ar) - en- sukuisia - useita yksitavuisia en bil, -en, -ar, -arna -päättyvät mm. : -e en spo/le, -en, -ar, -arna (stråle, påse ) - ing/ -ning en koppling, -en, kopplingar, -na - el, - en, - er en nyckel,-n, nycklar, -na (cykel ) en öken, öken, öknar, -na en teater, -n, teatrar, -na - dom en egendom, -en, -ar, -arna - lek en storlek, -en, -ar, -na

20 20 3 dekl. (mon epäm. muoto er/ -r) A. - en-sukuisia - sekä yksi- että monitavuisia en vy, -n, vyer, -na en fabrik, -en, -er, -na - päättyvät mm. : - o, -or, -het, -tion en sko, -n, -r, -rna en esbobo, -n, -r, -na en dator, -n, datorer, -na en transformator, -n, -er, -erna en enhet, -en, -er, -na en sektion, -en, -er, -na - vokaalinmukaus en fot, -en, fötter, -na - vierasperäisiä en möbel, -n, möbler, -na en chef, -en, -er, -erna B. ett-sukuisia -päättyvät ium,-um, -eri ett laboratorium, -et, laboratorier, -na ett decennium,decenniet, decennier, -na ett skafferi, skafferiet, skafferier, -na 4 dekl. (mon.epäm. n) -ett-sukuinen vokaaliin päättyvä ett årtionde, -t, -n, -a ett antagande, -t, -n, -a 5 dekl. (mon.epäm. päätteetön) A. - en-sukuisia en kikare, -n, kikare, kikarna en studerande, -n, studerande, -na en fysiker, -n, fysiker, -na B. - ett-sukuinen konsonanttiin päättyvä ett tecken, tecknet, tecken, tecknen ett system, systemet, system, systemen I Skriv ner minst tre saker (med anknytning till din bransch) som fungerar utan elektricitet.. många är rädda för. lätt går sönder.

21 21 väcker intresse. är av rostfritt stål... Skriv också, vilken deklination. Omistusmuodon ilmaiseminen (Att ange ägare) A. Useimmiten s-genetiiviä käytetään ruotsissa vain, kun ilmaistaan 1) omistajaa Aalto-universitets huvudbyggnad, apparatens design, ABB:s framtidsutsikter 2) omistusmuoto ilmaiseee tekijää rektorns tal = rektorn talar studerandenas val= studenterna väljer B. Prepositiorakenne korvaa s-genetiivin 1) aina, kun omistusmuoto ilmaisee tekemisen kohdetta tillverkning av bilar = man tillverkar bilar (tai yhdyssana biltillverkning, jos mahdollista) valet av studerande = man väljer nya studerande 2) usein, kun omistusmuoto ilmaisee aikaa tai paikkaa tenterna under evalueringsperioden =arviointijaksen tentit studerandena vid Aalto-universitetet C. Ruotsissa ei vi olla kahta s-genetiiviä samassa virkkeessä exporten av maskinindustrins produkter = koneteollisuuden tuotteiden vienti poikkeus erisnimen yhteydessä: Lisas väns bil I Mitkä omistusmuodoista ovat oikein? 1) Fortumin ydinvoimala a) kärnkraftverket av Fortum b) Fortums kärnkraftverk c) Fortum s kärnkraftverk 3) tuotteen laatu a) kvaliteten av produkten b) produktens kvalitet c) produktkvaliteten 5) Rautaruukin tehtaan myynti a) Rautaruukkis fabriks försäljning b) försäljning av Rautaruukkis fabrik c) försäljning av Rautaruukkifabriken 2) materiaalien valmistuksen valvonta a) materialens tillverknings övervakning b) övervakning av materialens tillverkning c) övervakning av materialtillverkningen 4) Suomen energiateollisuus a) energiindustrin av Finland b) Finlands energiindustri c) den finska energiindustrin 6) tuulienergian tariffi a) tariffen för vindenergin b) vindenergitariffen c) tariffen av vindenergin

22 22 7) syyslukukauden tentit a) tenterna av höstterminen b) tenterna under höstterminen c) höstterminens tenter 9) päärakennuksen sisäänkäynti a) huvudbyggnadens ingång b) ingången av huvudbyggnaden c) ingången till huvudbyggnaden 8) eräs opiskelukaverini a) en min studiekompis b) en av mina studiekompisar c) en studiekompis till mig 10) laitoksen johtaja a) chefen för institutionen b) institutionens chef c) chefen av institutionen Substantiivien määräysmuodot (Substantivens bestämningsformer ) Epämääräinen muoto (Obestämd form): 1) kun asia mainitaan ensimmäisen kerran. Laskettavien substantiivien kanssa käytetään lisäksi epämääräistä artikkelia. Man byggde en genbana mellan Helsingfors och Lahtis. Man hade gjort planer på en sådan bana i flera år. Nu blir det en ringbana i huvudstadsregionen. Nya trafiklösningar och nya system är alltid välkomna, t.ex. håller man på med ett projekt med automatiserade metrotåg. 2) omistusmuodon jälkeen Jag undrar var jag har lagt min mobiltelefon igen? Skolans datorer har alla tänkbara program. 3) ainesanojen yhteydessä. Jag ville ha fisk till lunch, helst abborre eller öring. 4) luetteloissa, epämääräinen artikkeli jää usein pois. Jag köpte en bokhylla. Nu behöver jag skruvmejsel, hammare, måttband och vattenpass för att sätta upp den. 5) kun substantiivi on käsite Lisa tycker väldigt mycket om olika typer av motion. Tänker du kanske studera produktionsekonomi som biämne? 6) kun substantiivi ilmaisee ammattia, kansallisuutta, uskontoa, jkn kannattajaa, usein varatai bli verbin yhteydessä. a) ilman epämääräistä artikkelia: Olle är diplomingenjör. Han vill bli produktionschef. Han är finländare. b) epämääräisen artikkelin kanssa, kun näihin substantiiveihin liittyy adjektiivi tai relatiivilause. Olle är en nyutexaminerad diplomingenjör. Han vill bli en produktionschef som kan ana morgonluft inom sin bransch. Han är en finländare som alltid köper inhemskt.

23 23 c) merkityksessä jonakin, jskn ominaisuudessa = som + substantiivi ilman artikkelia Sven jobbar som expert inom export. Tidigare spelade han fotboll som proffs men nu har han slutat med det. 7) Kertaa (esim. Nätfräsch), milloin eri artikkelisanojen ja pronominien yhteydessä on substantiivin epämääräinen muoto esim.: en sådan laptop, detta område, samma problem, några svårigheter, vilken idé! den här innovationen, deras produktion, följande dag, nästa vecka Määräinen muoto (Bestämd form): 1) kun asia on edellä mainittu. (Man byggde en genbana mellan Helsingfors och Lahtis.) Genbanan invigdes den 1 september Planerna hade ändrats flera gånger innan allt var färdigt. Ringbanan kommer att underlätta trafiken i huvudstadsregionen. a) kun substantiivin on määräisessä muodossa ja sen edessä on attribuutti, lisätään rakenteeseen erillinen määrinen artikkeli. De nya trafiklösningarna är inte alltid så lyckade. Den senaste testningen med automatiserade metrotåg hade några svårigheter. Huom! Erillinen määräinen artikkeli ilman adjektiiviattribuuttia painottaa substantiivin: Den genbanan ger snabbare tågförbindelser. se De bilarna är absolut skrotfärdiga. ne 2) asia on tilanteesta tuttu. Har du redan diskuterat saken med chefen? I dag var det bråttom på jobbet. Fysiken har alltid intresserat mig. Nu ska jag till järnhandeln för att köpa målarfärg. 3) substantiivin jäljessä on prepositioilmaus, usein paikkaa tai aikaa ilmaiseva Väggarna i mitt rum ska få en litet piggare färg. Bostadspriserna i huvudstadsregionen är alldeles för höga. Studerandena vid Aalto-universitetet är mycket trevliga. Området inom teknik som intresserar mig mest är absolut elteknik. Natten mot onsdagen var ganska kall. 4) yleisesti tiedettyjen ja tunnettujen asioiden kanssa. Solen skiner kanske bara i dag och så är sommaren över igen. Rymden är inte ännu erövrad. 5) kun substantiivi edustaa kokonaista luokkaa tai joukkoa. Mobiltelefonerna har blivit små datorer. 6) kun puhutaan kehonosista ja vaatteista. Jag mår pyton, jag har ont i huvudet, i halsen och i magen. Nu har jag igen tappat halsduken, mössan och handskarna, kanske lämnade jag dem på biblioteket.

24 24 I Täydennä vasemman sarakkeen substantiivit oikeissa muodoissaan oikealle puolelle. en lägenhet, -en, -er, -erna en förort, -en, -er, -erna Jag har just flyttat in i i i Helsingfors. en lägenhet, -en, -er, -erna är ganska liten. ett rum, -met, -, -men ett vardagsrum - - ett sovrum - - Där finns två : och. ett kök, -et, -, -en vardagsrum, -met, -, -men en balkong, -en, -er, -erna är på 4 kvm, så brukar han äta i. Om det är varmt ute, äter han på. en människ/a, -an, -or, -orna gat/a, -an, -or, -orna Då kan han samtidigt sitta och titta på som går förbi nere på. en skog, -en, -ar, -arna, en park,-en, -er, - erna ett område, -t, -n, -na Som tur är finns det flera och i. en studerande, -n, -, -na Det är inte lätt att vara. glass, -en glass, -en ett fönst/er, -ret, -, -ren en dörr, -en, -ar, - arna en tambur, -en, -er, -erna. maskinteknik, -en byggteknik, -en Jag tycker om. måste vara lite smält vähän sulanutta, tycker jag. Är du snäll och stänger och till. Jag studerar men tänker kanske byta till. en diplomingenjör, -en, -er, -erna ett system, -et, -, -en Jag ska bli som planerar välfungerande.

25 25 Kongruenssi = artikkelin/pronominin, adjektiivin ja substantiivin yhteistaivutus. A. Adjektiivi ja substantiivi epämääräisessä muodossa en ny dator ett nytt system nya datorer/system ingen ny dator inget nytt system inga nya datorer/system någon ny dator något nytt system några nya datorer/system en annan ny dator ett annat nytt system andra nya datorer/ system en sådan ny dator ett sådant nytt system sådana nya datorer/system många/flera/de flesta nya datorer/system få/färre nya datorer/system varje ny dator varje nytt system alla nya datorer/ system vilken ny dator vilket nytt system vilka nya datorer/ system B. Adjektiivi määräisessä ja substantiivi epämääräisessä muodossa vår / Lasses lilla laptop vårt / Lasses lilla våra/ Lasses små laptopar/ problem problem denna lilla laptop detta lilla problem dessa små laptopar/ problem samma nya laptop samma nya system samma nya laptopar/ system följande/ nästa viktiga konferens följande/ nästa viktiga möte föregående viktiga konferens föregående viktiga möte C. Adjektiivi ja substantiivi määräisessä muodossa den nya datorn det nya systemet de nya datorerna/systemen den här nya datorn det här nya systemet de här nya datorerna/systemen den där nya datorn det där nya systemet de där nya datorerna/systemen båda (de nya) laptoparna hela (den långa) dagen hela (det nya) systemet I Skriv på svenska. 1) tärkeä nettiosoite kaikki 2) pitkä kokous tämä sama meidän seuraava jokainen 3) vanha suunnitelma hänen useimmat mikä 4) yksinkertainen tietojärjestelmä tuo jotkut yrityksen

26 26 5) paksu opintomoniste ei mikään koko harvat 6) pieni maa sama jokainen sellainen 7) 7) Ongelmat Hyvää viikonloppua! ovat samat kuin -Kiitos, menneinä samoin! vuosina. II Valitse oikea vaihtoehto, perustele valintasi. Plaståtervinning Perstorp Plastic Systems erbjuder 1) sina kunder/ sina kunderna återvinningsgaranti på utslitna plastprodukter. Minst tre liv ska 2) samma plastvara/ densamma plastvara ha i återvinningscykeln innan det är dags för den slutliga lösningen: förbränning. Sedan två år tillbaka märker man plastvaror med 3) olika symboler/ olika symbolerna. Sedan den 1 januari finns också en återtagningsgaranti för 4) varje enskild plastvara/ varje enskilda. 5) Vilken otrolig respons/ Vilken otroliga responsen företaget har fått från kunderna! Som 6) en/ ett av de senaste produkterna materialiserar Tur&Returlådan 7) hela återvinningsidé/ hela återvinningsidén. Varor skickas i 8) den här plastlåda/ plastlådan mellan Perstorp och underleverantörer under tio års tid. Tur&Returlådan har ersatt hälften av 9) vanliga pappkartongerna/ de vanliga papp-kartongerna. Den är 10)plastens svar/ plastens svaret på skogsindustrins 11) brun pappkartong/ bruna pappkartong. Plastens 12) annat liv/ andra liv varar två-tre år. Hållbarheten är inte längre 13) samma/ densamma. Fördelen med en pall i plast är 14) dess vikt/ dess vikten. Fem år varar 15) nästa långa livscykel/ nästa långa livscykeln. Därefter återstår 16) ingenting annat/ ingenting andra än förbränning. Det sker i 17) sådana pannor/ sådana pannorna som är avsedda endast för plast. Plaståtervinningen kommer säkert att utvecklas i framtiden. I Tyskland sorteras plast, 18) samma/ detsamma gäller i 19) flera länder/ flera länderna. Vad är 20) följande steg/ följande steget i plaståtervinningen, blir det 21) något nytt liv/ något nya liv till för plasten? utslit/en, -et, -na loppuunkulunut återvinning, -en kierrätys en garanti, -er, -er, -erna takuu en plast, -er, -er, -erna muovi enskil/d, -t, -a yksittäinen en lösning, -er, -ar, -arna ratkaisu en vara, -n, -or, -orna tavara, esine en pappkartong, -er, -er, - erna pahvilaatikko en förbränning, -en polttaminen, palaminen en pall, -en, -ar, -arna jakkara

27 27 III Kirjoita rakenteet oikeassa muodossaan. 1) min intressant länk (mon.) 2) den här innovativ bransch (mon.) 3) samma gammal - uppfinning 4) varje ny mjukvara 5) denna onödig- uppfinning (yks.) 6) produktens önskvärd framgång (yks.) 7) ingen lång produktionsprocess (mon.) IV Ordet är fritt. 1. Varför uppstår uppfinningar, vad tror du? 2. Varför tar det vanligen en lång tid, innan uppfinningen kan lanseras? 3. I Finland har man gjort många viktiga uppfinningar, vilka? 4. Vilka uppfinningar / innovationer är viktiga inom din bransch? Motivera! 5. Är du någon sorts Oppfinnar-Jocke? Motivera ditt svar! Verbien taivutus (Konjugaatiot Konjugationerna) A. Heikot verbit (konjugaatiot I-III) Konjugaatio määräytyy imperfektin mukaan. Konjugaatio, infinitiivi preesens imperfekti supiini* I tala mejla spara talar mejlar spar(ar)** talade mejlade sparade talat mejlat sparat IIa) stänga glömma känna mala stänger glömmer känner mal** stängde glömde*** kände*** malde stängt glömt*** känt*** malt IIb) köpa byta köper byter köpte bytte verbinvartalo k, p, t, s, -x -te köpt bytt III må mår mådde mått

28 28 B. Vahvat ja epäsäännölliset verbit (konjugaatio IV) IVa) sitta äta sitter äter satt åt suttit ätit IVb) sätta lägga sätter lägger satte lade satt lagt *supiini on verbin viimeinen taivutusmuoto, joka ruotsissa päättyy aina t-kirjaimeen. Supiinista muodostuu perfekti ja pluskvamperfekti har/hade avulla: har/hade mejlat, stängt, malt, köpt, mått, suttit, satt **preseesin pääte voi usein jäädä pois, jos verbin vartalo päättyy l, -r ***imperfektissä ja supiinissa vain yksi m-, n-kirjain HUOM! Verbit taipuvat ruotsissa preesensissä. I Kirjoita verbit ruotsiksi oikeassa muodossaan. Man.. (ottaa) spel med i undervisningen enligt Hbl För ett par år sedan. (kutsua) man in guruer från spelbranschen. Man.. (yrittää kehittää) undervisningen i matematik i skolan på detta sätt. Utbildningsstyrelsen.. (esitellä) en undersökning som. (osoittaa) att elevernas intresse för matematik (vähetä) ju längre de. (käydä) i skola. När intresset... (vähetä) (tulla jksk) också inlärningsresultaten sämre. Det..... (tulla esille) ändå av undersökningen att elevernas kunskaper i matematik fortfarande. (olla, pitää ) bra nivå. Undervisningsministern (haluta) vända utvecklingen. Man har (asettaa) en arbetsgrupp för att. (suunnitella) matematikundervisningen och.. (muuttaa) den så att den faktiskt.. (kiinnostaa) allt flera. Toppförmågor från spelbranschen.. (auttaa) med sitt kunnande vid projektet. Man. (lisätä) elementen av spel i undervisningen, vilket kanske (houkutella) och (tehdä) matematiken roligare och intressantare. Guruerna (antaa) tips hur man. (hyödyntää) olika spel på ett inspirerande sätt. Undersökningen. åren bland elever från årskurs 3 till årskurs 9. använda IIa bidra IV bli IV framgå IV försöka IIb ge IV gå IV göra IV intressera I kalla I locka I minska I planera I presentera I sätta IV ta IV utföra IIa utnyttja I utveckla I vara IV vilja IV visa I ändra I öka I

29 29 Din mest intressanta mattelektion / -föreläsning: II Träna verb: skriv verben på svenska, kolla listan till höger. 1. arvioida 2. hyödyntää 3. ilmoittaa 4. kehittää 5. korvata 6. koskea, liikuttaa 7. käsittää, sisältää 8. laskea, upota 9. laskea, upottaa 10. muokata 11. olla tapana 12. olla jtk mieltä 13. osallistua jhk 14. palaa 15. perustua jhk 16. pienentää, vähentää 17. polttaa 18. päästää 19. päätyä jhk, olla tuloksena 20. rakentaa 21. selittää 22. suunnitella 23. syntyä 24. syöttää 25. tarvita 26. tehdä parhaillaan 27. todeta 28. toteuttaa, suorittaa 29. tukea 30. vaatia 31. valmistaa 32. vastata jstk 33. virrata alstra I anse IV ansvara I (för ngt) basera I (på) bearbeta I behöva IIa brinna IV bruka I bränna IIa bygga IIa delta IV (i) ersätta IV flyta IV förklara I genomföra IIa hålla IV på inbegripa IV konstatera I kräva IIa mata I in meddela I minska I planera I resultera I (i) röra IIa sjunka IV stöda IIa släppa IIb ut sänka IIa uppskatta I uppstå IV utnyttja I utveckla I En produktionsprocess:

30 30 Vahvat ja epäsäännölliset verbit (Starka och oregelbundna verb) be, ber, bad, bett binda, binder, band, bundit bita, biter, bet, bitit bjuda, bjuder, bjöd, bjudit bli, blir, blev, blivit brinna, brinner, brann, brunnit brista, brister, brast, brustit bryta, bryter, bröt, brutit bära, bär, bar, burit dra, drar, drog, dragit dricka, dricker, drack, druckit driva, driver, drev, drivit dö, dör, dog, dött dölja, döljer, dolde, dolt falla, faller, föll, fallit fara, far, for, farit finna, finner, fann, funnit finnas, finns, fanns, funnits flyga, flyger, flög, flugit flyta, flyter, flöt, flutit frysa, fryser, frös, frusit få, får, fick, fått försvinna, försvinner, försvann, försvunnit ge, ger, gav, gett/ givit glädja, gläder, gladde, glatt glida, glider, gled, glidit gripa, griper, grep, gripit gråta, gråter, grät, gråtit gå, går, gick, gått göra, gör, gjorde, gjort heta, heter, hette, hetat hinna, hinner, hann, hunnit hugga, hugger, högg, huggit hålla, håller, höll, hållit knyta, knyter, knöt, knutit komma, kommer, kom, kommit krypa, kryper, kröp, krupit kunna, kan, kunde, kunnat le, ler, log, lett lida, lider, led, lidit ligga, ligger, låg, legat ljuga, ljuger, ljög, ljugit låta, låter, lät, låtit lägga, lägger, lade, lagt njuta, njuter, njöt, njutit rida, rider, red, ridit rinna, rinner, rann, runnit riva, river, rev, rivit ryta, ryter, röt, rutit pyytää, rukoilla sitoa purra tarjota tulla jksn palaa murtua, särkyä murtua, katkaista kantaa vetää juoda viedä, ajaa, käyttää kuolla kätkeä pudota ajaa, matkustaa löytää olla olemassa lentää virrata, kellua palella, jäätyä saada kadota antaa ilahduttaa liukua tarttua itkeä mennä tehdä olla nimeltään ehtiä hakata, iskeä pitää, pidellä solmia tulla ryömiä osata, voida hymyillä kärsiä maata, olla, sijaita valehdella kuulostaa, sallia asettaa nauttia ratsastaa virrata, valua repiä karjua

31 31 se, ser, såg, sett sitta, sitter, satt, suttit sjunga, sjunger, sjöng, sjungit sjunka, sjunker, sjönk, sjunkit skilja, skiljer, skilde, skilt skina, skiner, sken, skinit skjuta, skjuter, sköt, skjutit skrika, skriker, skrek, skrikit skriva, skriver, skrev, skrivit skryta, skryter, skröt, skrutit skära, skär, skar, skurit slippa, slipper, slapp, sluppit slita, sliter, slet, slitit sluta, sluter, slöt, slutit slå, slår, slog, slagit slåss, slåss, slogs, slagits smita, smiter, smet, smitit smyga, smyger, smög, smugit sova, sover, sov, sovit spricka, spricker, sprack, spruckit springa, springer, sprang, sprungit sticka, sticker, stack, stuckit stiga, stiger, steg, stigit stjäla, stjäl, stjäl, stulit strida, strider, stred, stridit stryka, stryker, strök, strukit suga, suger, sög, sugit supa, super, söp, supit svika, sviker, svek, svikit säga, säger, sade, sagt sälja, säljer, sålde, sålt sätta, sätter, satte, satt ta, tar, tog, tagit tiga, tiger, teg, tigit tjuta, tjuter, tjöt, tjutit töras, törs, tordes, torts vara, är, var, varit veta, vet, visste, vetat vika, viker, vek, vikit vilja, vill, ville, velat vinna, vinner, vann, vunnit vrida, vrider, vred, vridit välja, väljer, valde, valt vänja, vänjer, vande, vant äta, äter, åt, ätit nähdä istua laulaa upota, laskea erottaa paistaa, loistaa ampua, työntää huutaa, kirkua kirjoittaa kerskua leikata päästä tekemästä kuluttaa, raataa, kiskoa sulkea esim. silmät; tehdä esim. sopimus lyödä tapella livahtaa, livistää hiipiä nukkua haljeta juosta pistää nousta varastaa taistella, riidellä silittää imeä juoda, juopotella pettää sanoa myydä asettaa ottaa vaieta ulvoa uskaltaa, rohjeta olla tietää kääntää, taittaa haluta, tahtoa voittaa, saavuttaa vääntää, kääntää valita totuttaa syödä