Kielioppi LC-5411 HT2016 Sandra Uitto

Transkript

1 Kielioppi LC-5411 HT2016 Sandra Uitto

2 Sanajärjestys Sanajärjestys Ruotsin kielessä sanajärjestykseen vaikuttaa se onko kyseessä päälause vai sivulause. Jokaisella lauseenjäsenellä on oma paikkansa. Päälause Jag läser också svenska. I dag läste jag inte tidningen. Tidskrifter brukar jag alltid läsa på kvällarna. Om jag är brukar jag inte dricka kaffe på morgonen. sen Läser du oftast tidningen på morgonen? Päälauseessa predikaattiverbi on sarakkeessa kaksi ja liikkuva määre tulee predikaattiverbin jälkeen. Jos lause alkaa subjektilla, on kyseessä suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti). Jos lause alkaa jollain muulla lauseenjäsenellä tai jos päälausetta edeltää sivulause, on sanajärjestys käänteinen (predikaatti + subjekti). Sivulause Han säger att han alltid brukar dricka te på morgonen Det var jag sällan har sett förut. något som Jag vet inte om det verkligen stämmer. Jag undrar du egentligen menar. vem Vet du vad han egentligen gjorde. Sivulauseessa on suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti) ja liikkuva määre tulee ennen predikaattia (siis subjektin ja predikaatin väliin). Liikkuvia määreitä ovat esim.: 1. erityyppiset kieltosanat (inte, aldrig, ingalunda, ingenstans, knappast) 2. erilaiset lauseadverbit (kanske, väl, möjligen, tyvärr, knappast, trots allt) 3. epämääräistä aikaa ilmaisevat adverbit (ofta, sällan, alltid, genast, vanligen) 4. tapaa ilmaisevat adverbit (gärna, noga, snabbt, lätt, lugnt, sakta) 2

3 Konjunktiot Rinnastuskonjunktiot (rinnastavat kaksi samanarvoista lausetta, esim. PL+PL, PL+SL+SL). och men för eller utan samt antingen eller både och varken eller (ja) (mutta) (sillä) (tai) (vaan) (sekä) (joko tai) (sekä että) (ei eikä) Alistuskonjunktiot (niiden jälkeen tulee sivulause: kon-su-li-kie-pre!) att för att eftersom när om fast även om innan inte förrän medan tills trots att därför att (että) (jotta) (koska) (kun) (jos) (vaikka) (vaikkakin) (ennen kuin) (ei ennenkuin) (sillä aikaa kun) (kunnes) (huolimatta että) (siksi että) Kysymyssanat suomenna! Vad Vad för en, vad för ett, vad för Vilken, vilket, vilka Vem, vems Hur Hurdan, hurdant, hurdana Var Vart Varifrån Varför När 1. Selvitä mikä kysymyssanojen ero on, ts. selvitä, mitä asioita niillä kysytään ja minkälaisia vastauksia toivotaan vastaukseksi! 2. Selvitä myös itsellesi, mihin muotoon adj+subst tulevat vilken ja hurdan jälkeen. 3. Tee 10 kysymystä (eri kysymyssanoja) ja haastattele kaveriasi! Katso SJ seuraavasta kohdasta. 3

4 (Tavalliset eli) Suorat kysymykset alkavat kysymyssanalla tai kysyvällä verbillä (suom. -ko/-kö pääte) päättyvät kysymysmerkkiin Var studerar du? Vad studerar du? Jobbar du vid universitetet? Vill du ha hjälp med dina uppgifter? Vastaaminen verbikysymyksiin 1. Ha, vara ja apuverbit toistetaan vastuksessa, muut verbit korvataan göra verbillä. Ja, det gör jag (=jobbar vid universitetet)/nej, det gör jag inte. Ja, det vill jag (=ha hjälp med uppgifterna)/nej, det vill jag inte. (Ja/Nej tack) 2. Kielteiseen kysymykseen vastataan myönteisesti sanalla jo Pluggar du inte tillräckligt svenska? Jo det gör jag, men det är inte så lätt! Epäsuora kysymyslause 1) Kun suora kysymys alkaa kysymyssanalla, tulee epäsuoraan kysymyslauseeseen käänteinen sanajärjestys: När hände det? Ingen tycks komma ihåg när det hände. 2) Kun suora kysymys alkaa verbillä lisätään epäsuoraan kysymyslauseeseen om: Hade han gjort allt? Jag undrar om han hade gjort allt. 3) Kun suoran kysymyksen kysymyssana on lauseen subjekti, lisätään epäsuoraan kysymyslauseeseen som kysymyssanan jälkeen: Vem var först? Det är oklart vem som var först. 4

5 Harjoituksia Sanajärjestys 1. Muodosta lauseita siten, että aloitat alleviivatulla. 1. i två år jag vid har Aalto-universitetet redan studerat 2. om studera tycker du att svenska 3. alldeles jag för tittar - mycket på tv på kvällarna 4. ha avlagt hon - sina grundstudier - nästa vår borde 5. miljöproblemen allvarligare tycker blivit - under de senaste åren - har - jag 6. på gymnasiet mig jag datateknik redan lärde 7. med länge - på krog - kompisar i går kväll jag mina var 8. biogas inte miljön enligt skribenten tyvärr räddar etanolbil - och 5

6 2. Haastattele Elisabethia. Muodosta alla oleviin vastauksiin kysymykset. 1. Tack, det går fint! 2. - Jag har civilingenjörsutbildning.* 3. - Jag studerade vid Lunds Tekniska Högskola Ja, jag har både studerat och jobbat utomlands På mitt jobb använder jag både engelska och franska dagligen Mitt jobb är väldigt intressant och mångsidigt På fritiden träffar jag mina kompisar, sportar och läser böcker. 8. I framtiden ska jag förhoppningsvis fortsätta jobba med intressanta projekt. * Obs! Civilingenjör är en titel i Sverige. Motsvarande term i Finland är diplomingenjör! 6

7 3. Sijoita liikkuva määre oikeaan paikkaan päälauseeseen. Kirjoita lauseet kokonaisuudessaan. 1. Jag visste att det är så roligt här. (inte) 2. Jag har gjort ett rätt beslut. (absolut) 3. Jag har köpt några kursböcker. (redan) 4. Du får läsa dem, om du vill. (också) 5. Det blir en spännande och intressant höst. (säkert) 6. Jag skulle kunna ta en kurs i engelska. (gärna) 7. Tyvärr har jag mycket att göra med skolan. (ännu) 8. Jag hinner festa lite med mina nya kompisar. (kanske, också) 9. Jag ska få många nya studiekamrater här vid Aalto-universitetet. (troligen) 10. Det är fint att man kan lära sig många intressanta saker. (faktiskt) 7

8 4. Jatka lauseita suluissa olevalla sivulauseella. 1. Jag stannade hemma (koska olin valitettavasti sairas) 2. Han kan inte komma i morgon (koska hänellä on todennäköisesti paljon töitä) 3. Känner du Kalle (joka oli pitkään yhdessä Petran kanssa) 4. Min kompis säger (että aina ei tarvitsisi olla myöhässä) 5. Det var Peter (jonka auto valitettavasti varastettiin viime kesänä) 6. Jag är jätteglad (kun viimeinkin valmistun) 7. Vi ska äta ute (koska kotona ei ole ruokaa) 5. Käännä ruotsiksi. 1. Miksi halusit opiskella Aalto-yliopistossa? 2. Minulla on jo jonkin verran työkokemusta alalta. 3. Tällä hetkellä työskentelen opintojen ohella. 4. Tulevaisuudessa haluan toimia asiantuntijatehtävissä. 5. Olen erittäin tyytyväinen, että valitsin tekniikan loppujen lopuksi. 6. Minulla oli nimittäin myös muutamia muita vaihtoehtoja. 8

9 6. Muuta suorat kysymykset epäsuoriksi. Keksi lisäksi itse kaksi kysymystä ja muuta ne epäsuoriksi. MERKKAA LAUSEEN KESKEISET TEKIJÄT: kysymyssana, subjekti, predikaatti. 1. Var bor du? Jag vill veta. 2. Vad brukar du göra på fritiden? Berätta. 3. Ska du snart flytta till din nya lägenhet? Jag undrar. 4. När är han född? Jag frågade honom. 5. Var vill du helst jobba efter studierna? Kan du säga. 6. Vem har skrivit boken? Jag vet inte. 7. Vad är din favoritfilm? Säg. 8. Vad gjorde du i går kväll? Jag vet

10 7. Skriv tidsuttrycken på svenska. 1. Jag har inte sett Lisa (moneen viikkoon). 2. (Eilen illalla) mötte jag henne på gatan. 3. Hon berättade att hon har varit jäktad (viime aikoina). 4. Lisa far till Köpenhamn ( huomisaamuna). 5. (Ylihuomenna) fortsätter hon sin resa till Island. 6. Hon kommer tillbaka (ensi maanantaina). 7. (Parin viikon kuluttua) tar hon vintersemester. 8. Hon brukar ta en lång promenad (sunnuntaisin). 9. (Viime sunnuntaina) gick hon 27 km. 10. Hon spelar tennis två gånger (viikossa). 11. (Kesällä) cyklar hon ofta. 12. (Viime talvena) åkte hon också slalom. 13. (Ensi kesänä) åker hon till Schweiz. 14. Hon tänker ta semester (kesäkuun alussa). 15. (Viime vuonna) tog hon hela semestern (keskellä kesää). 16. (Tänä vuonnna) reser hon kanske till södern. 17. (Joka toinen vuosi) gör hon någon längre resa. 18. (Nykyään) arbetar Lisa på ABB. 19. Hon har gjort en snabb karriär (muutamassa vuodessa. 20. (Tätä nykyä) är hon marknadschef. 21. Hennes lön är säkert hundratusen euro (vuodessa). (Muutamia vuosikymmeniä sitten) kunde man inte ens drömma om sådana löner (kuukaudessa). Första gången anställdes hon där ( vuonna 1995). Några tidsuttryck till: lähipäivinä kerran vuodessa kahdesti viikossa kolmesti päivässä neljästi vrk:ssa 10

11 8. Lue teksti ja korjaa siinä olevat sanajärjestysvirheet ja perustele korjauksesi. Elisabeth, civilingenjör i industriell ekonomi: Jag läste internationellt naturvetenskapligt program på gymnasiet. Jag valde programmet eftersom jag har varit alltid intresserad av att lära mig språk. Det internationella programmet inkluderade kurser i många olika språk. Det dessutom ingick en fyraveckorspraktik i utlandet som jag spenderade i New York. Direkt efter gymnasiet jag åkte till Paris för att studera franska i fyra månader. Jag valde att åka till Paris för att förbättra min franska men också för att få ett miljöombyte. I Paris jag lärde mig mycket, inte bara franska utan även att leva på egen hand i ett främmande land. Ett år efter att hade jag tagit studenten jag började läsa till civilingenjör i industriell ekonomi vid Lunds Tekniska Högskola. Jag valde industriell ekonomi eftersom det är verkligen en utbildning som ger både teknisk och ekonomisk kompetens. Många civilingenjörer i industriell ekonomi jobbar i gränslandet mellan teknik och ekonomi, till exempel som projektledare på ett industriföretag. Själv jag valde att läsa en inriktning mot finansiering och risk som innebar kurser i matematisk statistik och finansiell ekonomi. Det är ett ganska högt tempo på civilingenjörsutbildningen och till en början jag var lite tveksam om jag hade verkligen valt rätt. Såhär i efterhand jag är absolut nöjd med mitt val. Jag läste sista året på min civilingenjörsutbildning i Montreal via ett studentutbyte. Där jag trivdes så bra att jag bestämde mig för att stanna och skriva mitt examensarbete i Montreal. Efter examensarbetet jag blev erbjuden en tjänst som riskanalytiker. Montreal är en tvåspråkig stad där de flesta tjänster kräver att talar man både engelska och franska flytande. På mitt jobb jag använder både engelska och franska dagligen. Som svensk det kan vara krångligt att få en anställning i Kanada eftersom behöver man arbetstillstånd för att få lov att arbeta. Utan arbetstillstånd det är i princip omöjligt att få jobb om man råkar inte ha några bra kontakter. För att passa som ingenjör du behöver tycka att det är roligt att lösa problem och jobba med projekt. Ingenjör passar någon som är nyfiken, idérik, tycker om utmaningar och har ett logiskt tänkande. 11

12 SUBSTANTIIVIEN TAIVUTUS Substantiivit taipuvat ruotsin kielessä usealla eri tavalla. Ruotsissa substantiiveilla on kaksi sukua: EN ja ETT. En-sukuisia sanoja ovat mm. henkilöt, eläimet, kasvit. Ett-sukuisia sanoja ovat mm. maanosat, maat, kaupungit ja paikkakunnat. Meret, järvet, joet ja vuoret ovat yleensä samansukuisia kuin vastaava yleisnimi ( ett hav => det blåa Medelhavet). Substantiivit jaetaan 5 eri taivutusluokkaan (deklinaatioon), joilla kaikilla on omat päätetunnuksensa. Jokaisella substantiivilla on 4 eri taivutusmuotoa: yksiköllä on 2 muotoa (epämääräinen + määräinen) ja monikolla on myös 2 taivutusmuotoa (epämääräinen ja määräinen). taivutusluokka Yksikkö Yksikkö Monikko Monikko päätetunnus epämääräinen määräinen epämääräinen määräinen 1 en kvinna kvinnan kvinnor kvinnorna OR 2 en inställning inställningen inställningar inställningarna AR en stol stolen stolar stolarna en kille killen killar killarna 3 en student studenten studenter studenterna ER en dator datorn datorer datorerna en vän vännen vänner vännerna en lön lönen löner lönerna 4 ett stycke stycket stycken styckena N ett arbete arbetet arbeten arbetena 5 ett brev brevet brev breven - ett barn barnet barn barnen en användare användaren användare användarna en studerande studeranden studerande studerandena en tekniker teknikern tekniker teknikerna 1. deklinaatioon kuuluvat en-sukuiset a-loppuiset sanat. 2. deklinaatioon kuuluvat ing-loppuiset sanat sekä monet yksi- ja kaksitavuiset sanat 3. deklinaatioon kuuluvat monet pitkät ja yksitavuiset sanat sekä ett-sukuiset lainasanat 4. deklinaatioon kuuluvat ett-sukuiset vokaaliloppuiset sanat 5. deklinaatioon kuuluvat ett-sukuiset konsonanttiloppuiset sanat; en-sukuiset are-, ande- ja erloppuiset tekijää ilmaisevat sanat 12

13 SUBSTANTIIVIEN MÄÄRÄYSMUODOT Epämääräinen muoto Käytetään: 1) kun asia mainitaan ensimmäisen kerran. Laskettavien substantiivien kanssa käytetään lisäksi epämääräistä artikkelia. Det står en bil på gatan. Det står två bilar på gatan. Kadulla on auto. Kadulla on kaksi autoa. 2) omistusmuodon jälkeen. Var är min mobiltelefon? Här är våra datorer. Missä kännykkäni on? Tässä ovat tietokoneemme. 3) ainesanojen kanssa. Vill du ha kaffe eller te? Haluatko kahvia vai teetä? 4) listoissa ilman epämääräistä artikkelia. Ta med telefon, laddare och dator. Ota mukaan puhelin, laturi ja tietokone. 5) kun substantiivi on abstrakti tai käsite. Klaus tycker väldigt mycket om sport. Kan du uppskatta frihet? Klaus pitää hyvin paljon urheilusta. Osaatko arvostaa vapautta? 6) kun substantiivi ilmaisee ammattia, kansallisuutta tai uskontoa. Kun niihin liittyy vara- tai bli -verbi, epämääräistä artikkelia ei tuolloin käytetä. Ulf är diplomingenjör. Han vill bli chef. Börje är svensk. Han är lutheran. Ulf on diplomi-insinööri. Hän haluaa tulla johtajaksi. Börje on ruotsalainen. Hän on luterilainen. 13

14 HUOM! Kun näihin substantiiveihin liittyy adjektiivi tai som-lause, käytetään epämääräistä artikkelia myös vara- ja bli -verbien kanssa: Ulf är en erfaren diplomingenjör. Han vill bli en chef som alla gillar. Börje är en svensk som alla känner. Ulf on kokenut diplomi-insinööri. Hän haluaa tulla johtajaksi, josta kaikki pitävät. Börje on ruotsalainen, jonka kaikki tuntevat. Määräinen muoto Käytetään: 1) kun asia on edellä mainittu. Bilen är röd. Bilarna är fina. Auto on punainen. Autot ovat hienoja. 2) jos asia on tilanteesta tuttu. Har du redan diskuterat saken med chefen? I dag var det bråttom på jobbet. Oletko jo keskustellut asiasta pomon kanssa? Tänään oli kiirettä töissä. 3) yleisesti tiedettyjen ja tunnettujen asioiden kanssa. Solen skiner kanske bara i dag. Rymden är inte ännu erövrad. Aurinko paistaa ehkä vain tänään. Avaruutta ei ole vielä valloitettu. 4) kun substantiivi edustaa kokonaista luokkaa tai joukkoa. Japanerna är flitiga. Japanilaiset ovat ahkeria. 5) kun puhutaan ruumiinosista. Jag har ont i huvudet. KONGRUENSSI Minulla on päänsärkyä. 14

15 Eli se miten sanat noudattavat toistensa sukua ja lukua. Vertaa ruotsin ja englannin samankaltaisuuksia ja eroavaisuuksia. Huomaa suvun (en/ett) ja luvun (yks/mon) vaikutus sekä substantiivin että adjektiivin taivutukseen. an engineer - en ingenjör the enginees - ingenjören engineers - ingenjörer the engineers - ingenjörerna a fantastic book - en fantastisk bok the fantastic book - den fantastiska boken fantastic books - fantastiska böcker the fantastic books - de fanstastiska böckerna 5. Käännä ja taivuta annetut sanat kaikissa muodoissa (=4 muotoa / kohta) 1. suuri yliopisto 2. pieni laitos 3. tärkeä keksintö 4. vieras kieli 6. Lisää adj ja subst oikeissa muodoissa. Joukossa on myös yksi adverbi! En mikrovågsugn hettar upp maten på (todella lyhyt) tid jämfört med (art + tavallinen uuni) och själva mikrovågsugnen blir inte (lämmin). Med hjälp av en magnetron framställer den en (voimakas, tehokas) form av (energia) som kallas för mikrovågor. Ett kylskåp är (art + tärkeä laite) eftersom kylskåpet håller maten (kylmä) så att den inte blir (pilaantunut). I kylskåpet pumpas (art+ erityinen neste) som kallas köldmedium genom (art + pitkä) rörslinga. På vägen omvandlas köldmediet från vätska till ånga och sedan tillbaka till vätska. En skärm består av (art + suuri määrä valopiste). De aktiveras så att det lyser (punaista, sinistä ja vihreää). På håll ser det ut som om det är (art + koko(nainen) kuva) i färg. 15

16 Harjoituksia Substantiivit 1. Merkitse seuraavien substantiivien taivutusluokka sanan perään ja käännä sanat suomeksi. en reparation ett program en verksamhet en lösning en högskola en tråd en tätning en timme ett område ett system ett nätverk en sida ett avbrott en ström en bilförare ett hinder ett bredband en uppkoppling en konsument ett uppdrag en spole ett utsläpp en utrustning ett läge en pol en slinga en tillgång en omständighet ett värde en anläggning en fil 16

17 2. Sijoita alleviivatut substantiivit oikeisiin laatikoihin taivutuksen mukaan. Kirjoita substantiivit kaikissa muodoissaan alla olevaan taulukkoon ja suomenna. 1 Yksikön epämääräinen Yksikön määräinen Monikon epämääräinen Monikon määräinen Suomeksi

18 Boende som beaktar såväl trivsel som miljö Hemma i Aino-Kaisa Saarinens energieffektiva hus samverkar teknologi och ideal för ett bekymmersfritt boende. Den både nationellt och internationellt mångfalt belönade skidåkaren Aino-Kaisa Saarinen har satsat litet extra på sitt boende i hemkommunen Hollola. Tillsammans med maken Tom Gustafsson bor hon i ett 350 kvadratmeter stort energieffektivt hus på tre våningar byggt 2012 och uppvärmt med jordvärme. Ekologiska värderingar är viktiga för mig. Min man och jag valde att satsa på framtiden och byggde därför också ett hus för framtida krav, säger hon. Att bygga ett energieffektivt hus innebär en tre till fem procent större investering än vid ett vanligt husbygge. Målsättningen är en energiförbrukning som är omkring hälften mindre än vad den är i ett hus som är byggt för att endast uppnå miniminormer. På grund av detta beräknas den extra investering som görs under byggskedet återbetala sig inom sex till tio år. Saarinen konstaterar att ett energieffektivt hus var ett naturligt val för dem då man beaktar de allt växande energipriserna och den allt mindre belastning på naturen som huset orsakar. Tjocka väggar Tjockleken på väggarna skiljer Saarinens hus från vanliga hus. De är omkring en halv meter tjocka och består av både ett tjockt betonglager och 30 centimeters uretanisolering, säger hon. De fönster och dörrar som används har låga U-värden för att förhindra att energin går förlorad. De är också försedda med elektroniska lås som ger en signal då de står öppna. Saarinen berättar att mätning i motsvarande hus har visat att U-värdet i husen var tio procent ifrån gränsvärdet. Godkänt med bra betyg med andra ord! Huset är byggt av element som har tillverkats inomhus och inte blivit utsatta för fukt innan huset monterades upp. Monteringen tog endast ett par dagar, säger hon. Valet av ledlampor i hela huset understöder husets energieffektivitet. De är billiga i drift och ger inte ifrån sig värme, vilket betyder att det under sommaren inte uppstår behov av någon tilläggsventilation. Bekymmersfritt boende Man kan säga att det är bekymmersfritt att bo i ett energieffektivt hus. Även inomhusluften är mycket god vilket var något jag märkte redan då vi besökte motsvarande hus. Saarinen berättar att hon är allergisk för damm och pollen och har på alla sätt försökt skapa en miljö som inte ger upphov till allergisymptom. Vår inredning består av rena linjer med få detaljer och både soffor och fåtöljer är av läder och därför lätta att rengöra. Allt från el, värmeåtergivning och luftkonditionering styrs via ett system för fastighetsautomation som enkelt går att ställa in med en knapptryckning. Om ett rum exempelvis inte är i användning kan temperaturen i rummet justeras nedåt ett par grader. I efterhand känns det fint att kunna konstatera att de målsättningar vi hade då vi startade projektet verkligen uppfylldes, säger Saarinen. MARIT BJÖRKBACKA, toimitus@mediaplanet.com 18

19 3. Alleviivaa sopiva substantiivimuoto. Perustele valintaasi. 1) En kund/kunden från Microsoft ringde mig för en liten stund sedan. 2) En kund/kunden heter Nils Pettersson. Han hade 3) ett problem/problemet med sin 4) beställningen/beställning. Jag frågade vad 5) ett problem/problemet var och han berättade att det gällde 6) reservdelar/reservdelarna i beställningen. 7) Antalet/Ett antal var fel och Nils ville veta om jag kunde göra något åt 8) saken/sakerna. Jag lovade korrigera 9) beställningen/en beställning genast. Nils tackade mig för 10) en hjälp/hjälpen och jag avslutade 11) ett samtal/samtalet. Sedan var det dags för 12) kaffet/kaffe. 4. Alleviivaa oikea vaihtoehto ja perustele valintaasi. 1. Sonja är en / ett / - trevlig tjej på nitton år. 2. Hon är en / ett / - studerande. 3. Hon kommer från en / ett / - liten stad i Norra Finland. 4. Stad / En stad / Staden heter Torneå. 5. Där tog Sonja student / en student / studenten. 6. Halvt år / Ett halvt år / Ett halvt året senare flyttade Sonja till Esbo. 7. Hon började först studera historia / en historia / historian men bytte sedan sin studielinje / en studielinje / studielinjen. 8. Nu läser hon till en diplomingenjör/ diplomingenjör / diplomingenjören. 9. Sonja och hennes kille / en kille / killen, Joakim, bor tillsammans i stadsdel / en stadsdel / stadsdelen Hagalund. 10. Både Sonja och Joakim jobbar på stort varuhus / ett stort varuhus / det stora varuhuset vid sidan av studierna. 11. De brukar alltid cykla till jobb / ett jobb / jobbet. 12. På så sätt håller de sig i form / en form / formen och får samtidigt också frisk luft / en frisk luft / friska luften. 19

20 5. Täydennä aukkokohdat suomenkielisen vihjeen mukaan. Så lagar du middag för en tia Studentlivet kan vara mer än pasta och färdiga (lihapullat). Genom att laga mycket (ruoka), använda rätt råvaror och planera kan bra mat kosta lite, tipsar dietisten Hanna Olvenmark. Nudlar, pasta och fiskpinnar. Till det stora mängder (kahvia), och en och annan dyr (voileipä) i (kouluruokalassa) när hungern blir för stor. Så kan matsedeln för en student se ut. Men bara för att man lever på kronor i månaden behöver inte en students (jääkaappi) vara fyllt av dålig mat, enligt dietisten Hanna Olvenmark. Hon bloggar på (saitilla) matvett.se, som hon driver tillsammans med fyra andra dietister. Här har hon skapat (sivusto) "Portioner under tian". Alla recept som återges får maximalt kosta tio (kruunua) per portion att tillaga. Tanken är att det ska vara maträtter som är billiga, men samtidigt bra för (kropalle). Det går att se exakt vad (annokset) kostar, och vad deras (ravintoarvo) är. När inte Hanna Olvenmark bloggar om billig mat arbetar hon med nutritionsbehandlingar på Södra Älvsborgs sjukhus. Det ekonomiska (ajattelutapa) har följt med henne från barndomen. Min (isä) tyckte att det var roligt att räkna ut vad portionerna kostade. Han brukade berätta det för oss barn. På så sätt fick vi veta när vi åt dyrare mat, och när vi inte behövde ägna den lika stor uppmärksamhet, säger Hanna Olvenmark. Hanna Olvenmarks tips för att dra ner på (ruokakulut) är att äta mindre (liha). Man kan köpa baljväxter som linser, bönor och kikärter. På så sätt får man ändå i sig protein. 20

21 Många (opiskelija) lägger kanske redan en ganska liten summa (raha) på mat i månaden Man överlever på färdigmat, pasta och fiskpinnar, men man får inte i sig alla näringsämnen som man behöver. Många väljer även bort just grönsakerna, säger hon. (Ratkaisu) behöver inte vara att göra en sallad vid sidan av. Det kan bli dyrt. Istället är det smart att försöka inkludera grönsakerna i själva maten. Det kan vara en (jauhelihakastike) med mindre kött som istället fylls med pasternacka, rotselleri och morötter, tipsar Hanna Olvenmark. Hanna Olvenmarkhar själv tre ledord för billig studentmat: Baljväxter, rotfrukter och krossade tomater. Med det kommer man långt. Krossade tomater är ju också grönsaker, och kostar bara några (kruunua) för 500 gram. Perfekt för studenten, säger hon. En smart idé kan vara att ta med en termos till kaffepausen med kaffe så att man slipper köpa det i (koulu). Något av det viktigaste som student är att man tar med sig matlådor. Det är a och o. Gör inte två portioner när du lagar mat, utan fyra och frys in två. Det blir billigare att laga mycket mat på (yksi kerta). Man ska även planera sina matinköp. Om man småhandlar kan matkostnaderna skena iväg , Linnea Johansson 21

22 6. Käännä lauseet suomeksi. Mitä huomaat substantiivin ja artikkelin käytöstä? 1. Zlatan spelar fotboll. 2. Han kan faktiskt sparka boll. 3. Kan du spela piano? 4. Jag tror att jag åker buss dit. 5. Hur ofta badar du bastu? 6. Tycker du om att plocka bär? 7. Jag jobbade natt och dag. 8. Jag hade då hosta och snuva. 9. Vill du äta lunch med mig? 10. Har du redan fått körkort? 22

23 7. Täydennä substantiivin oikealla muodolla. Käytä sanakirjaa apunasi. A) (rauta) är ett av jordskorpans vanligaste (alkuaine). (alkuaine) varken skapas eller försvinner, utan cirkulerar i samhällen och ekosystem i eviga kretslopp. När (terästuote) återvinns blir den (uusi terästuote) en likadan eller en helt annan. En liten del av (materiaali) i stålet kan korrodera för att så småningom återgå till sin ursprungliga (muoto) och upptas i någon (ravintoketju). En annan (osa) kommer kanske att användas i sammansatta produkter som inte återvinns till järn, t ex betong, glas eller läkemedel. B) Stål är en av de (metalli) som har förutsättningar att cirkuleras många (kerta) i det tekniska (kiertokulku). Det begagnade metalliska materiaali) d.v.s skrot har oftast mycket goda egenskaper och ett högt ekonomiskt (arvo). Idag återvinns i princip allt insamlat stålskrot i Sverige, ca 1,5 (miljoonaa) ton per år. C) Luftmotstånd är (voima) som beror på det mekaniska (vastus) som strömmande (ilma) orsakar. Det finns på grund av luftens (molekyylit). Till exempel när man cyklar studsar dessa mot en och man förlorar (liike-energia) som molekylerna tar upp. Luftmotståndet är proportionellt mot (keskiarvopinta-ala, keskimääräinen p-a) och mot kvadraten på (nopeus). Detta beror på att molekylernas rörelseenergi är en kvadrat på hastigheten och sedan på att antalet luftmolekyler som kolliderar med (esine, kohde) är proportionellt mot tvärsnittsytan. 23