Kurskompendium Svenska Kie Våren 2016 Svensklärarna Sandra Uitto

Transkript

1 Kurskompendium Svenska Kie Våren 2016 Svensklärarna Sandra Uitto

2 Tema 1 Studier och arbete 2

3 Introduktion Presentera dig själv för de andra i gruppen. Samla en egen ordlista på följande sida. Använd sidorna 6-7 som hjälp. Annat Boende Familj Språkkunskaper Får Får jag jag presentera presentera mig? mig? Hobbyer Arbete Studier 3

4 Ordlista Boende Familj Hobbyer Studier Arbete Språkkunskaper Annat 1. Jag studerar vid Tekniska högskolan 4

5 På tal om studier - Nyttiga ord och uttryck arbeta I vid sidan av studierna arbetspraktik 3 avlägga IV examen biämne 4 bli IV godkänd bli underkänd bli utexaminerad diplomarbete 4 (i Sverige examensarbete 4) examen, examina examensprogram 5 föreläsning 2 grundstudier huvudämne 4 högskoleutbildning 2 höst-/vårtermin 3 klara I ett prov lektion 3 läsår 5 plugga I / studera I studera på distans studera på heltid/deltid studerande 5 studiepoäng 5 studievecka 1 teknolog 3 tent 3 utbildning 2 utbildningsprogram 5 utbytesstuderande 5 valfria studier vitsord 5 (i Sverige betyg) työskennellä opintojen ohella työharjoittelu suorittaa tutkinto sivuaine tulla hyväksytyksi tulla hylätyksi valmistua diplomityö tutkinto tutkinto-ohjelma luento perusopinnot pääaine korkeakoulutus syys-/kevätlukukausi selviytyä kokeesta oppitunti lukuvuosi opiskella etäopiskella opiskella pää/sivutoimisesti opiskelija opintopiste opintoviikko teekkari tentti koulutus koulutusohjelma vaihto-opiskelija vapaavalintaiset opinnot arvosana 5

6 Fyra högskolor inom teknikområdet Högskolan för elektroteknik Institutionen för automations- och systemteknik Institutionen för elektronik Institutionen för mikro- och nanoteknik Institutionen för radiovetenskap och - teknik Institutionen för signalbehandling och akustik Institutionen för elektroteknik Institutionen för kommunikations- och nätverksteknik Skoggårds radioforskningsinstitut Micronova Högskolan för ingenjörsvetenskaper Institutionen för arkitektur Institutionen för energiteknik Institutionen för produktutveckling och produktion Institutionen för lantmäterivetenskap Institutionen för konstruktions- och byggnadsproduktionsteknik Institutionen för tillämpad mekanik Institutionen för samhälls- och miljöteknik TKK Lahtis centrum Centrum för urbana och regionala studier (YTK) Högskolan för kemiteknik Institutionen för bio- och kemiteknik Institutionen för kemi Institutionen för materialteknik Institutionen för träförädlingsteknik UMK Centret för nya material Högskolan för teknikvetenskaper Institutionen för medicinsk teknik och beräkningsvetenskap Institutionen för matematik och systemanalys Institutionen för mediateknik Institutionen för teknisk fysik Institutionen för datavetenskap Institutionen för datateknik Institutionen för produktionsekonomi Forskningscentret BIT Språkcentret Lågtemperaturlaboratoriet OBS! Jag studerar vid Aalto-universitetet. Jag studerar på examensprogrammet för ---. Jag studerar på högkolan för ---. Jag studerar på institutionen för ---. Jag har studerat i fem år. (ei för) 6

7 Något om uttal: skina skjuta stjäla stjärna projekt allergi allergisk allergiker energi energisk garage passage strategi strategisk design, disajn enkät scenario region ingenjör reglage slitage konstruktion produktion situation dimension funktion rekreation kommunikation applikation recension folkpensionsanstalten traditionell exceptionell sk-skj-stj- + e, i, y, ä, ö (sch-ljudet) kemi kisel kyla k+ e, i,y,ä,ö (tje-ljudet) känna köra, köpa, känna men t.ex. kö, kör, Kiruna, Kemi skena skina skyskrapa sk + e, i, y, ä, ö (sch-ljudet) skör skära men t.ex. skelett, skeptisk lång: Lång eller kort vokal? kort: gen gift gymnasium gäst göra g+ e, i, y, ä, ö (=j) bus Busholmen glas tal väg hal dam kal buss åka buss glass tall vägg hall damm kall björn göra ö framför r uttalas köra med ett ljud mellan förstöra /u och ö/ efter lång vokal står en likadan konsonant jfr. vägskylt efter kort vokal står dubbelkonsonant (två likadana) sätta / ä=e / oftast förändra ärende före bokstaven r färdig / ä=ä / berg ärftlig 7

8 Nyttiga fraser då det gäller att uttrycka sin åsikt Jag tycker/anser/menar att... Min åsikt/uppfattning är Vad har du för åsikt om?/vad tycker du? Olen sitä mieltä että... Mielipiteeni/käsitykseni on Mikä on mielipiteesi...?/mitä mieltä olet? att vara av samma åsikt: Ja, det stämmer/det är sant. Precis. Det tycker jag också. Det håller jag med om. Kyllä, se pitää paikkansa/se on totta. Täsmälleen. Olen samaa mieltä. Siitä olen samaa mieltä. att vara av annan åsikt: Nej, det stämmer inte. Det tror/tror jag inte. Det låter faktiskt intressant men På den punkten har du rätt men Se ei pidä paikkaansa. En usko sitä./ En ole siitä samaa mieltä. Kuulostaa todella mielenkiintoiselta mutta Siinä kohdin olet oikeassa mutta att betona att något är sant: Jag garanterar att... Jag är säker på att... Faktiskt, verkligen. Vakuutan, että... Olen varma siitä, että... Todella,todellakin. att tillägga eller avbryta: Får jag fråga om en sak? Kan jag komma med en kommentar? Ursäkta att jag avbryter men... Vad menar du? Hur motiverar du ditt påstående? Kan du förklara litet närmare? Faktiskt? Jag tror/ tycker nog Saanko kysyä yhtä asiaa? Saanko esittää yhden kommentin? Anteeksi että keskeytän, mutta... Mitä tarkoitat? Miten perustelet väitteesi? Voitko selittää hieman tarkemmin? Ihanko totta? Luulen/Olen kyllä sitä mieltä Att visa att man lyssnar och är intresserad! Det låter intressant/spännande/som en god idé! Verkligen! Säger du det! Menar du det! Ser man på! Det menar du inte! På riktigt?! ögonkontakt, nicka, hmm 8

9 TÄNKA TYCKA TRO tänk/a, -er, -te, -t 1) ajatella, fundera I på något Jag tänker på saken över natten. 2) aikoa Tänker du kanske åka till Alperna efter tentamensperioden? tyck/a, -er, -te, -t 1) olla jtk mieltä ha som personlig åsikt om något, anse IV Vad tycker / anser du om idén med ett innovationsuniversitet? 2) tycka + om = gilla Tycker du om / gillar du studiemiljön i Otnäs? tro, -r, -dde, -tt 1) luulla, vara osäker på något, förmoda I, anta IV Jag tror att jag byter huvudämne. 2) uskoa Vi tror vad du säger. I Översätt meningarna till svenska. 1) Mitä mieltä olette tästä uudesta sivuaineesta? 2) Olen sitä mieltä, ettei campus ole ollenkaan viihtyisä. 3) Luulen, että opiskelijat eivät tule viihtymään täällä. 4) Oletteko varmoja, että kaikki ovat samaa mieltä. 5) Olen sitä mieltä, että (oppi)aine pitäisi suunnitella uudestaan. 6) Mitä oikeastaan tarkoitat? 7) Myönnän, että tehtävä vaatii luovuutta. 8) Se ei tarkoita, etteivät suunnittelijat osaisi sitä tehdä. 9) Millainen campus on viihtyisä, mitä mieltä sinä olet? 9

10 II Vilken preposition? 1) Jag studerar institutionen materialteknik högskolan kemiteknik Aalto-universitetet Otnäs. 2) Vi studerar energieffektiviteten processer som är viktiga olika industrier. 3) Vi utvecklar bränsleceller produktion elström. 4) Våra forskningsenheter är toppnivå. 5) Vi forskar nya hållbara material. 6) Jag ville gärna koncentrera mig nya motorbränslen. III Böj och översätt verbet. Bilda motsvarande substantiv. (t.ex: spela I --> ett spel 5) 1) behöva II 2) strömma I 3) lösa II 4) välja IV 5) uppge IV 6) kunna IV 7) producera I 8) innovera I 9) experimentera I 10) kräva II 11) arbeta I 12) tillverka I 13) forska I 14) bygga II 15) bestämma II 16) förorena I 17) utveckla I 10

11 Sanajärjestys (Ordföljd) Ruotsin kielessä sanajärjestykseen vaikuttaa se onko kyseessä päälause vai sivulause. Jokaisella lauseenjäsenellä on oma paikkansa. Päälause (huvudsats) Jag läser också svenska. I dag läste jag inte tidningen. Tidskrifter brukar jag alltid läsa på kvällarna. Om jag är sen brukar jag inte dricka kaffe på morgonen. Päälauseessa predikaattiverbi on sarakkeessa kaksi ja liikkuva määre tulee predikaattiverbin jälkeen. Jos lause alkaa subjektilla, on kyseessä suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti). Jos lause alkaa jollain muulla lauseenjäsenellä tai jos päälausetta edeltää sivulause, on sanajärjestys käänteinen (predikaatti + subjekti). Sivulause (Bisats) Han säger han alltid brukar dricka te på morgonen att Det var jag sällan har sett förut. något som Jag vet inte om det verkligen stämmer. Jag undrar du egentligen menar. vem Vet du vad han egentligen gjorde. Sivulauseessa on suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti) ja liikkuva määre tulee ennen predikaattia (siis subjektin ja predikaatin väliin). Liikkuvia määreitä ovat esim.: 1. erityyppiset kieltosanat (inte, aldrig, ingalunda, ingenstans, knappast) 2. erilaiset lauseadverbit (kanske, väl, möjligen, tyvärr, knappast, trots allt) 3. epämääräistä aikaa ilmaisevat adverbit (ofta, sällan, alltid, genast, vanligen) 4. tapaa ilmaisevat adverbit (gärna, noga, snabbt, lätt, lugnt, sakta) 11

12 Konjunktiot (Konjunktioner) Rinnastuskonjunktiot (Samordnande konjunktioner) = ei SJ muutoksia! och men för eller utan samt antingen eller både och varken eller (ja) (mutta) (sillä) (tai) (vaan) (sekä) (joko tai) (sekä että) (ei eikä) Alistuskonjunktiot (Underordnande konjunktioner) = MUUTOKSIA SJ:SSÄ = kon-su-li-kie-pre! att för att eftersom när om fast även om innan inte förrän medan tills trots att därför att (että) (jotta) (koska) (kun) (jos) (vaikka) (vaikkakin) (ennen kuin) (ei ennenkuin) (sillä aikaa kun) (kunnes) (huolimatta että) (siksi että) 12

13 1. Bilda meningar av följande ord och fraser. Börja med det understrukna ordet/uttrycket. 1. i två år jag vid har Aalto-universitetet redan studerat 2. om studera tycker du att svenska 3. alldeles jag för tittar - mycket på tv på kvällarna 4. ha avlagt hon - sina grundstudier - nästa vår borde 5. miljöproblemen allvarligare tycker blivit - under de senaste åren - har - jag 6. på gymnasiet mig jag datateknik redan lärde 7. med länge - på krog - kompisar i går kväll jag mina var 8. biogas inte miljön enligt skribenten tyvärr räddar etanolbil - och 13

14 2. Fortsätt satserna med satsen inom parentes. 1. Jag stannade hemma (koska olin valitettavasti sairas) 2. Han kan inte komma i morgon (koska hänellä on todennäköisesti paljon töitä) 3. Känner du Kalle (joka oli pitkään yhdessä Petran kanssa) 4. Min kompis säger (että aina ei tarvitsisi olla myöhässä) 5. Det var Peter (jonka auto valitettavasti varastettiin viime kesänä) 6. Jag är jätteglad (kun viimeinkin valmistun) 7. Vi ska äta ute (koska kotona ei ole ruokaa) Glöm inte att studera grammatik självständigt! Det finns många goda alternativ på nätet, här är några som du kan googla fram: Språknät: gjord av Helsingfors universitet för högskolestuderande Nätfräsch: en internetsida med både texter och övningar Otava - > oppimateriaalit, lukio - > Galleri: gymnasiesvenska med både MP3- filer och grammatikövningar (extra bra om du har böckerna kvar eller kan låna böckerna från biblioteket) 14

15 Arbete och arbetsliv Kom ihåg dessa ord och fraser när du pratar om arbetstid Jag har flextid. (liukuva työaika) fast arbetstid. (kiinteä työaika) skiftarbete. (vuorotyö) distansarbete. (etätyö) Jag jobbar i två skift. (kahdessa vuorossa) på heltid. (kokoaikaisesti) på deltid. (osa-aikaisesti) på frilansbasis. (free lancerina) arbetsförhållande Jag är vikarie. (sijainen) fast anställd. (vakituinen työntekijä) heltidsanställd. (kokoaikainen työntekijä) deltidsanställd. (osa-aikainen työntekijä) Jag har korttidsarbete/korttidsjobb/ kortjobb. (pätkätyö) Jag har ett vikariat. (sijaisuus) en anställning för bestämd tid/ visstidsanställning/ lön och förmåner tidsbegränsad anställning en fast anställning/ en tillsvidareanställning (määräaikainen työsuhde) (toistaiseksi voimassa oleva työsuhde eli ns. vakituinen työ) Jag har månadslön. (kuukausipalkka) timlön. (tuntipalkka) Jag är timanställd. (tuntipalkkainen) Jag jobbar på provision. (provisiopalkalla) på ackord. (urakalla) Jag får övertidsersättning. (ylityökorvausta) semesterersättning. (lomakaorvausta) helgtillägg (pyhätyölisää) sociala förmåner Jag har fyra veckors semester. (neljän viikon loma) bilförmån, bruksförmån/fri bilförmån. (autoetu, käyttöetu/vapaa autoetu) telefonförmån. (puhelinetu) kostförmån. (ravintoetu, esim. lounassetelit) Jag är mammaledig/pappaledig. (äitiyslomalla / isyyslomalla) föräldraledig. (vanhempainlomalla) sjukskriven/sjukledig. (sairauslomalla) tjänstledig. (virkavapaalla) Jag har studieledighet. (opintovapaa) 15

16 2. Berätta om ditt jobb. Var jobbar du? Vad gör du? Vad för slags arbetsuppgifter har du? Vad har du för arbetstider? Hur fick du arbetsplatsen? Hurdant är ditt arbete? Hurdan är din arbetsmiljö? Hurdana arbetskamrater har du? Vilka sociala förmåner har du? 3. a) Var jobbar du helst i framtiden? I framtiden jobbar jag helst på ett större privat bolag på ett kommunalt verk på ett energiverk på ett industriföretag på ett planeringsföretag på ett företag som säljer apparater vid/på en produktionsanläggning inom/för en ideell organisation vid/på ett universitet vid/på en forskningsenhet hos en telekommunikationsoperatör annat. Vad? på ett företag 5 = yritys på ett bolag 5 = yhtiö på ett verk 5 = laitos vid/på en anläggning 3 = laitos vid/på en enhet 3 = yksikkö hos en operatör 3 = operaattori 16

17 3. b) Vilka typer av arbetsuppgifter skulle du helst jobba med? I framtiden jobbar jag helst med produktplanering produktionsplanering produktion materialutveckling tillverkning av komponenter eller apparater planering av utrustning drift och underhåll kvalitetsstyrning ledning testning modellering programmering forskning inköps- och materialfunktioner administration marknadsföring försäljning utbildning annat. Vad? hallinto, johtaminen, koulutus, laadun ohjaaminen, laitteiston/kaluston suunnittelu, käyttö ja huolto, mallintaminen, markkinointi, materiaalien kehittäminen, myynti, ohjelmointi, osien tai laitteiden valmistus, ostoja materiaalitoiminnot, tuotanto, tuotantosuunnittelu, tuotesuunnittelu, tutkimus 17

18 4. Fyll i med hjälp av de finska tipsen. Teemu Teekkari ARBETSANSÖKAN Bistervägen 6 Ö Esbo FÖRETAGET Ab Mannerheimvägen 12 A HELSINGFORS Er annons i Hufvudstadsbladet Med hänvisning till er annons ansöker jag om den lediganslagna tjänsten som (tuotantopäällikkö) på ert (yritys). Jag är (28-vuotias diplomiinsinööri) från Esbo. Jag har alltid varit intresserad av (tekniikasta) och har just en sådan utbildning och mångsidig erfarenhet som behövs för att sköta (tehtävää) med framgång. Min (diplomi-insinööritutkinto) är främst inriktad på telekommunikation. Jag utexaminerades från högskolan för vid Aalto-universitetet Sedan dess har jag jobbat på (eräässä yrityksessä) som tillverkar (matkapuhelimien osia). Jag ansvarar för (koko tuotantoprosessista). Mina uppgifter omfattar också en del (hallinnollisia tehtäviä). Redan från studietiden har jag ett brett spektra av erfarenheter inom branschen. De produktionstekniska och administrativa uppgifterna har gett mig (mahdollisuus) att (tehdä yhteistyötä) människor. I mitt nuvarande (työ) har jag också på egen hand genomfört (eri projekteja). Jag är också väl insatt i (tuotteiden kehittämiseen). 18

19 Jag har (erinomaiset atk-taidot). Jag talar och skriver flytande (suomi), (ruotsi) och (englanti). Mina kunskaper i (saksa) och (ranska) är nöjaktiga. Jag står gärna till tjänst med ytterligare (tietoja) i form av ett personligt (käynti). Med vänlig hälsning Teemu Teekkari Bilaga: CV 5. a) Översätt texterna. Observera prepositionsuttryck med fetstil! A) Att jobba som ingenjör Ingenjörer arbetar inom alla branscher, inom små och stora företag och vid myndigheter. De ser tydliga resultat av sitt arbete; ett hus, en bro, en ny produkt, ett nytt sätt att kommunicera, ett läkemedel, en radiosändning. Med tekniska kunskaper söker de bästa lösning på ett problem eller för att effektivisera produktionen. Vad gör en ingenjör? Gemensamt för ingenjörer är att de på olika sätt arbetar med teknisk utveckling. Till exempel kan ingenjörer arbeta med att ta fram nya produkter eller vidareutveckla befintliga, göra produktionen mer effektiv, de leder byggprojekt, skapar nya sätt att kommunicera. De söker lösningar som gör förbättrar arbetsmiljön för de som arbetar i produktionen, som gör produktionen mer miljövänlig och kvalitetssäkrar produktionen och produkterna. Ingenjörer arbetar också med inköp, försäljning, marknadsföring och logistik. Många ingenjörer arbetar i projektform där ingenjören också kan vara projektledare.projektledare planerar och samordnar projekt mot önskat mål, arbeta för att tidsplanen ska hålla och samverkar internt och externt. Inom olika branscher och företag används olika benämningar på roller som ingenjörer arbetar i, några vanliga roller är: konstruktören som tar fram och utvecklar produkter, produktionsingenjören som söker lösningar som på olika sätt effektiviserar produktionskedjan, utvecklingsingenjören som arbetar med att säkerställa att produkterna utvecklas efter de krav som ställs. Vilka kunskaper har ingenjörer? Att vara ingenjör är inte att ha ett specifikt yrke utan att ha teoretiska tekniska och naturvetenskapliga kunskaper inom ett område. Ingenjörsutbildningen ger framförallt kunskaper inom matematik, problemlösning och logiskt tänkande. Stor del av jobbet handlar om att samarbete med kollegor, kunder, entreprenörer och andra företag, myndigheter med flera. Med teoretiska tekniska kunskaper arbetar ingenjörer med att hitta lösningar för människor men framförallt med människor. Var jobbar ingenjörer? Tekniska lösningar behövs överallt i samhället och därför arbetar ingenjörer i alla branscher. De arbetar inom små och stora företag, vid myndigheter och som företagare. Många ingenjörer arbetar som konsult på konsultföretag. Att jobba som konsult innebär att tillfälligt erbjuda sina tjänster till andra företag som saknar denna kompetens. För ingenjörer finns goda möjligheter att arbeta utomlands. Vad är skillnaden mellan civilingenjörer och högskoleingenjörer? Civilingenjörsutbildningar är fem år medan högskoleingenjörsutbildningar är tre år. Förenklat kan man säga att högskoleingenjörsutbildningen är mer praktisk och erbjuder en snabbare väg ut i arbetslivet än civilingenjörsutbildningen som är mer teoretisk och går på djupet i fler ämnen. Civilingenjörsexamen ger 19

20 förutsättningar att jobba mer med utveckling medan en högskoleexamen ger förutsättningar att jobba med förbättring. Civilingenjörsexamen ger tydligare förutsättningar att arbeta i ledningsfunktion som projektledare med helhetsperspektivet medan högskoleingenjören jobbar med en mindre eller praktisk del av projektet. Samtidigt kan civilingenjörer bli mycket specialiserade inom ett mindre kunskapsområde. (OBS* i Finland heter motsvarande titlar diplomingenjör och ingenjör, som på finska är ʼdiplomi-insinööriʼ och ʼ(AMK-) insinööriʼ.) Många utbildningsinriktningar och olika yrkestitlar I Sverige finns över 200 ingenjörsutbildning på olika nivåer och med olika inriktningar. En utbildningsinriktning och utbildningsnivå kan leda till många olika arbetsuppgifter och yrkestitlar inom flera branscher. Företag kan ha behov av ingenjörer med olika inriktningar för sin verksamhet. ( en bransch 3 ett företag 5 en myndighet 3 ett läkemedel 5 en sändning 2 en kunskap 3 gemensam, t, a ta IV fram vidareutveckla I befintlig, t, a leda II ett byggprojekt 5 söka II kvalitetssäkra I ett inköp 5 en försäljning 2 en marknadsföring 2 samordna I ett mål 5 en tidsplan 3 samverka I en benämning 2 en konstuktör 3 en kedja 1 ett krav 5 ställa II ala yritys viranomainen lääke(aine) lähetys taito, tieto yhteinen ottaa esiin, tuottaa jatko+kehittää olemassaoleva johtaa rakennusprojekti etsiä laadun varmistaminen osto, hankinta myynti markkinointi koordinoida, järjestää maali, tavoite aikasuunnitelma toimia yhdessä nimi, nimike, titteli suunnittelija, rakentaja ketju vaatimus laittaa, asettaa ett tänkande, t handla I om ngt samarbeta I en kund 3 en entreprenör 3 hitta I framförallt överallt ett samhälle 5 innebära IV sakna I förenklad, at, ade gå IV på djupet en förutsättning 2 en förbättning 2 tydlig, t, a en ledningsfunktion 3 ett helhetsperspektiv 5 samtidigt specialiserad, t, ade ett kunskapsområde 5 en inriktning 2 en utbildningsnivå 3 en yrkestitel 2 många, flera, de flesta ajatteleminen käsittää, käsitellä jtk työskennellä yhdessä asiakas urakoitsija löytää ennen kaikkea kaikkialla yhteiskunta merkitä, tarkoittaa kaivata yksinkertaistettu mennä syv(emm)älle edellytys parannus selkeä johtotoimi/-nto kokonaisperspektiivi samanaikaisesti erikoistunut osaamisalue suuntaus koulutustaso ammattinimeke moni, useampi, useimmat B) Att jobba som fysiker Fysiker kan arbeta inom olika branscher. Arbetsuppgifterna handlar bland annat om problemlösning av olika slag, ofta med hjälp av matematik och olika former av experiment.det är vanligt att arbeta med avancerade beräkningar, datorprogrammering och utvecklingsarbete. Fysiker samarbetar ofta med andra yrkesgrupper i olika projekt. Det är viktigt att vara analytisk, kreativ och att kommunicera bra med andra. Fysikerna har en mycket bred arbetsmarknad. De arbetar bland annat inom industrin och inom den ekonomiska sektorn, hos datakonsultföretag och inte minst inom energisektorn. Gruppen finns också på forskningsinstitutioner, inom myndigheter samt vid universitet och högskolor där de kan arbeta med utbildning och forskning. Arbetsuppgifter Fysiker har omfattande kunskaper i bland annat matematik och fysik. Även datorprogrammering och arbete med teoretiska modeller finns inom fysikernas kunskapsområde. Allt detta är mycket användbara kunskaper som vanligtvis är eftertraktade hos många arbetsgivare. Kunskaper om datorprogrammering gör att fysiker kan arbeta vid exempelvis it- och datakonsultföretag. 20

21 Inom industrin kan man arbeta med forskning, utveckling, konstruktion och avancerade beräkningar. Det kan röra sig om allt från hållfasthetsberäkningar hos olika material, utveckling av elektroniska system, dataprogram, optik och olika tillämpningar av laserteknik med mera. Inom det ekonomiska området har fysikernas kunskaper i matematik blivit efterfrågade eftersom det blivit intressant att skapa teoretiska modeller för att förutse hur till exempel aktiekurser påverkas av olika faktorer. Energibranschen och inte minst kärnkraftsektorn är en viktig arbetsgivare för fysikerna. Där handlar jobbet om mycket beräkningar, bland annat av hållfastheten hos reaktorhärdarna när de ska renoveras och byggas om. Nya områden växer fram inom fysikerns arbetsfält. Ett par exempel är nanoteknik och bioteknik. Inom nanotekniken jobbar man till exempel med att förändra olika materials egenskaper. Inom biotekniken försöker forskarna bland annat efterlikna naturens egna system för energiframställning, exempelvis vid utveckling av solceller. Arbetsuppgifterna kan både innehålla teoretisk modellering och experimentella mätningar. I det förra området används ofta avancerad matematik och storskaliga datorberäkningar. I det senare hanteras ofta avancerad mätutrustning. I båda områdena, som ofta går i varandra, krävs en god förmåga att analysera nya problem, samt att hitta på metoder för att lösa dem. Inriktningar Det går att utbilda sig till fysiker via två spår. Dels via civilingenjörsutbildning inom teknisk fysik, dels via det rent naturvetenskapliga spåret. Innehållet i utbildningen kan vara i stort sett detsamma beroende på vilka val man gör inom ramen för respektive utbildning. Den som valt att utbilda sig till fysiker utan att gå civilingenjörspåret kan dock bli tvungen att marknadsföra sig själv mer än den som utbildat sig till civilingenjör i teknisk fysik. Civilingenjörsbegreppet är ofta mera välkänt hos arbetsgivarna. Sjukhusfysikern är sjukvårdens strålningsexpert som arbetar med behandlingar och undersökningar av patienter där olika former av strålning används. Se yrkesbeskrivningen sjukhusfysiker på Yrken A-Ö för mer information. Arbetsmiljö Fysiker arbetar ofta i projektform tillsammans med experter från andra områden. Det kan till exempel vara matematiker, statistiker, biologer och kemister. Många gånger har man arbetsledande uppgifter och planerar och administrerar arbetet. Arbetsmarknaden utomlands Arbetsmarknaden är i högsta grad internationell. ( 5. b) Diskutera med hjälp av texteerna! a. Vad gör en ingenjör/fysiker? b. Vilka kunskaper har ingenjörer/fysiker? c. Var jobbar ingenjörer/fysiker? Ge exempel på företag och platser inom din bransch! d. Hurdana är ingenjörer som utexamineras från Aalto-universitetet? e. Hur/Vad är skillnaden mellan en diplomingenjör och en ingenjör som har utexaminerats från en yrkeshögskola i Finland? f. Skulle du vilja jobba utomlands? g. Formulera en egen fråga! 5. c) Läs och översätt CV:n på följande sida. Du kan också skriva en egen CV och lämna in till läraren. 21

22 Tage Teknolog CV Teknologgatan Tammerfors (Teekkarin työkirja 2013/CV- modell: teknologie kandidat) Tel Född , Jyväskylä UTBILDNING Diplomingenjörsstudier, Tammerfors tekniska universitet, Utbildningsprogram: Maskinteknik; huvudämne: produktionsteknik, biämne: produktionsekonomi; 55/120 sp. Teknologie kandidat, Tammerfors tekniska universitet, Utbildningsprogram: Maskinteknik; huvudämne: produktionsteknik Utbyteselev, Universität Stuttgart, Tyskland, 09/ /2011 Studier i produktionsekonomi Student, Svenska privatskolan i Tammerfors, våren 2007 ARBETSERFARENHET Produktionskontrollant, Elintarvikemuovi AB, Kerava (4 månader) Företaget tillverkar plastöverdragna förpackningar huvudsakligen för livsmedelsbruk. Företaget har 40 anställda och dess omsättning för år 2011 var 30M. Jag övervakade förpackningsmaskinen, som var färdigt programmerad för tre olika förpackningstyper. Jag kontrollerade att maskinen var i operation och tog bort söndriga förpackningar från linjen. Arbetet utfördes i tre skift. Logistikpraktikant, Auto ja mutteri AB, Tammerfors, (4 månader) Företaget levererar reservdelar till bilar. Det har verksamhet i hela landet. Jag plockade fram reservdelar från lagret och packade dem. Under juli månad ansvarade jag även för arbetsledningen på lagret (6 anställda). Jag såg till att beställningarna levererades i tid och kontrollerade forsedlarna. Jag rapporterade till lagerchefen. I mitt arbete använde jag mig ständigt av vår elektroniska lagerbokföring samt körde truck. Sommar- och deltidsjobb: Karvosen kioski, Jyväskylä: kioskförsäljare 5t/vecka (somrarna ); Aviisi ky: reklamutdelare en gång/vecka ( ). SPRÅKKUNSKAPER svenska modersmål engelska grunder finska utmärkta tyska utmärkta (utbyteselev i Tyskland ) IT- KUNSKAPER Operativsystem: Programmering: Serverprogramvara: Windows (utmärkta), Linux (goda), Mac OS X (tillfredsställande) C++ (goda), HTML/WML (god), SQL (grunder) SAP (goda) FÖRTROENDEUPPDRAG Kassör, Teknologernas terrängcyklistklubb, 2009 Scoutledare, Scoutkår Åfararna, MILITÄRTJÄNST Nylands Brigad, (9 månader). Militärgrad: fänrik HOBBYER Naturfotografering, terrängcykling och tyska deckare. 22