Sju pedagogers syn på surfplatta i årskurs 4-6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sju pedagogers syn på surfplatta i årskurs 4-6"

Transkript

1 Malmö Högskola Lärande och samhälle Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Sju pedagogers syn på surfplatta i årskurs 4-6 Seven teachers views on the tablet in grades 4-6 Sandra Blad Dafina Dibrani Lärarexamen 210 hp Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Ange datum för slutseminarium ex Examinator: Stefan Nyzell Handledare: Nils Andersson

2

3 Abstract Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen? Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta? För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den. En del har vågat sig på att testa nya undervisningssätt som t.ex. flipped-classroom. Många pedagoger anser att de når ut till fler elever då man kan använda mer sinnen och varierande estetiska uttrycksformer med surfplatta. Vårt resultat analyserar vi utifrån det sociokulturella perspektivet då surfplattan verkar som en artefakt i skolan. Med vårt resultat kan vi visa på en positiv framtidstro där surfplatta kan komma att bli ett centralt pedagogiskt verktyg. Nyckelord: Artefakt, Surfplatta, Inlärning, Nya undervisningssätt, Pedagogisk utveckling 2

4 Förord Under arbetets gång har många tankar väckts och vi har haft intressanta diskussioner med varandra. Vi är tacksamma att vi har fått skriva i par eftersom vi tillsammans har kunnat hjälpa och motivera varandra vidare i skrivarbetet när det stått stilla. Fördelningen av arbetet har varit följande: inledningen skrev vi tillsammans, tidigare forskning och teorikapitlet delade vi upp jämnt mellan oss precis som vi gjorde med metod och genomförandekapitlet. Även resultatet delade vi upp jämnt mellan oss och diskussionskapitlet skrev vi tillsammans. Trots att vi haft en fördelning av arbetet har vi alltid gått igenom och korrigerat texterna tillsammans tills båda varit nöjda. Vi vill rikta ett stort tack till de sju pedagoger som ställde upp på våra intervjuer och som delat med sig av sina tankar och erfarenheter. Tack! Vi vill även tacka vår handledare Nils Andersson för respons och konstruktiv kritik under arbetets gång! Till sist vill vi tacka varandra för ett roligt och givande arbete som medfört många nya kunskaper och ny syn på undervisning! 3

5 4

6 Innehållsförteckning 1 Inledning...s Syfte...s Frågeställningar...s Eventuella avgränsningar...s Begreppsförklaring...s. 9 2 Tidigare forskning och teori...s Tidigare forskning...s Digitalt lärande i skolan...s SAMR-modellen...s Tidigare uppsatser och artiklar...s Teori...s Sociokulturella perspektivet...s Artefakter och medierande verkamhet...s Metod och genomförande...s Val av metod...s Forskningsetik...s Urval...s Presentation av intervjupersoner...s Genomförande...s Bearbetning av resultatet...s Empiri och resultat...s Användningen...s Språkutveckling...s. 23 5

7 4.3 Samarbete...s Koncentration...s Lärarens roll...s Framtiden...s Sammanfattning av resultatet...s Analys och diskussion..... s Analys av resultatet.s Användningen...s Språkutvecklingen...s Samarbete...s Koncentration...s Lärarens roll...s Framtiden...s Diskussion och slutsats...s Vår framtida yrkesroll som pedagoger...s Kritisk reflektion över vårt arbete...s Vidare forskning...s. 40 Referenser...s. 41 6

8 7

9 1. Inledning Sen 1990-talet har IT-användningen (informationsteknik) ökat markant i både hem och skola. I början var det stationära datorer som var aktuella och efter några år blev användningen av laptops, såkallade bärbara datorer, allt mer vanligt. Under de senaste 2 åren har ytterligare ett nytt tekniskt fenomen hittat sin väg till klassrummet - surfplattan. Det skiljer sig från olika skolor och klassrum, beroende på kommunen, hur många surfplattor som finns tillgängliga per elev. Pedagogen har oftast stor makt över hur och när surfplattan används i klassrummet. Detta är en väldigt intressant faktor då vi lever i en tid där skolan står i fokus och ett av de mest diskuterade och aktuella ämnena är just om skolan är likvärdig runt om i vårt avlånga land. Om surfplattan har en betydande roll i elevernas kunskapsinhämtning, kan den enskilda eleven påverkas av att användningen av surfplatta skiljer sig beroende på intresse från pedagogens sida? Skolverket (2013) skriver också i sin rapport Skolverkets lägesbedömning 2013 att skillnaden mellan skolorna gällande elevernas resultat har fördubblats sen 1990-talet, vilket talar för att vi lever i en tid där det spelar väldigt stor roll för eleverna att de redan från början hamnar på en skola som presenterat goda studieresultat. Om sen de goda studieresultaten beror på användningen av mediala redskap kan vi inte uttala oss om. I LGR 11 står det att eleverna ska möta olika uttrycksformer i skolan och att fokus ska ligga på skapande aktiviteter och att de ska utveckla olika uttrycksformer. Surplatta i kombination med traditionella böcker och andra skapande aktiviteter ger en varierad undervisning där alla sinnen och uttrycksformer kommer till nytta. Surfplattan ska vara ett komplement i undervisningen och inte målet med lektionen (Trageton 2005). Som en kontrast till alla positiva rapporter om surfplattan i skolan kommer även kritik från barnläkare som hävdar att barnen, främst de som går i förskolan, får koncentrationssvårigheter vid användningen av denna teknik (Lagercrantz 2013). 1.2 Syfte Surfplatta kommer troligen att bli ett bestående inslag i skolan. I likhet med oss är det 8

10 säkerligen många pedagoger som känner stor osäkerhet kring det nya läromedlet. Tekniken har fått en större betydelse i våra liv och surfplattan förekommer även allt mer i hemmet. Användningen av surfplatta i hemmet och i skolundervisningen skiljer sig markant då man privat kan nyttja den på valfritt sätt medan den i skolan ska fungera och verka som ett pedagogiskt verktyg som ska utveckla elevernas kunskap. Det finns mycket forskning om användningen av surfplattan inom förskolan och de tidigare åren i grundskolan, men vi tycker inte att forskningen inom årskurs 4-6 är tillräcklig och vi kommer därför inrikta vår undersökning inom årskurs just detta område. Vi vill samla kunskap kring detta nya fenomen så att vi och andra pedagoger senare kan motivera beslutet huruvida man använder surfplatta eller inte, och vilka för- och nackdelar det förekommer. 1.3 Frågeställningar: Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen? Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta? 1.4 Eventuella avgränsningar Vi kommer fokusera på själva surfplattan som ett verktyg och kommer inte välja ut några applikationer att ha som utgångspunkt i intervjuerna. Vi är medvetna om att pedagogerna vi kommer intervjua eventuellt nämner applikationer och då kommer vi vara öppna för diskussion. Uppsatsen behandlar endast pedagogernas syn på surfplattan i undervisningen. 1.5 Begreppsförklaring Applikation - En applikation, även kallat för app (tillämpningsprogram) är ett datorprogram som är avsett för en viss tillämpning i praktiskt arbete (t.ex. ordbehandling eller bokföring) Applikationer (t.ex. spel) kan också medfölja speciella elektroniska 9

11 plattformar, såsom mobiltelefoner och mediaspelare. Applikationer distribueras och laddas ner framför allt via Internet. IKT - Informations- och kommunikationsteknik är den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. IT - IT är samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och telekommunikation. LGR Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (gäller från och med hösten år 2011). Skolverket - Central förvaltningsmyndighet för det svenska skolväsendet. (NE.se) Surfplatta - Surfplatta är en pekdator med avancerade funktioner och uppkoppling mot Internet via trådlöst nätverk eller via mobiltelefonnätet. Surfplattor används för bl.a. surfa på nätet (därav namnet), hantering av e-post, spel, musik och film samt läsning av e- böcker, tidningar och tidskrifter. Teknik - Teknik är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. 10

12 2. Tidigare forskning och teori Vi kommer nu redovisa för tidigare forskning kring våra frågeställningar och redogöra för det teoretiska perspektivet vi senare i uppsatsen kommer tolka och analysera resultatet utifrån. Dock är surfplattan så ny på området att forskning om just pedagogerss syn på sin användning är knapphändig och vi kommer därför att redovisa den forskning som finns kring surfplatta och modern teknik i skolan. Den forskning som vi kommer presentera är utvald på grund av dess relevans för våra frågeställningar. 2.1 Tidigare forskning Digitalt lärande i skolan Med Internet kommer nya utmaningar för skolan och nya sätt att lära ut. Hylén (2007) diskuterar kring detta nya fenomen och hur det kan användas i skolan. De digitala lärresurserna kan skapa debatter mellan människor då åsikter ofta går isär om det ska utnyttjas i skolan eller ej. Det finns fem basfärdigheter elever ska lära sig i skolan och den digitala kompetensen är det senaste tillskottet. Även EU har bekräftat att digital kompetens har stor påverkan för ett livslångt lärande. IT i skolan ger nya utmaningar och ett ändrat fokus, exempelvis är kunskapen om källkritik mer relevant i det nuvarande samhället än utantillkunskap då många har dator, surfplatta eller smartphone tillhands och snabbt kan finna svar på frågor. Dock så behöver man fortfarande en del utantillkunskap men många gånger är det ett medel för att kunna argumentera och motivera ett ställningstagande i en fråga. För att ytterligare stärka Internets roll i framtiden, har man samlat alla olika tekniker som Internet erbjuder (t.ex. sociala programvaror som Facebook, gemensamma dokument och delningsmöjlighter som i Google Drive) under samlingsnamnet Web 2.0. En kanadensisk forskare vid namn Stephen Downes har tagit detta ett steg längre och kallar det för e-lärande 2.0 där han visar hur dessa nya tekniker 11

13 påverkar och förändrar vårt lärande, både privat och i skolan. Barn är från tidig ålder stora konsumenter av TV, video, multimediaproduktioner, kommersiella underhållningsspel och lek och lär -spel på sin fritid. För de forskande barn som producerar och vidareutvecklar sin egen kunskap och formulerar denna som ett budskap till andra är de enda program man behöver verktygsprogram. (Trageton 2005) SAMR-modellen Dr. Ruben Puentedura (2011) har utformat SAMR-modellen för hur teknik används i pedagogiken och han är en av de främsta tänkarna kring teknik och pedagogik. Puentedura skiljer mellan när teknik används för förbättring och transformation (omvandling) i SAMR-modellen d.v.s. från att modellen inte förändrar undervisningen nämnvärt till att tekniken förbättrar undervisningen och ger helt nya pedagogiska möjligheter. 12

14 Källa: ( ) Vi kommer använda denna modell i vår analys för att se på vilket sätt pedagogerna använder surfplattan i undervisningen. Anledningen är för att vi vill ta reda på om pedagogerna har förbättrat sin undervisning och koppla den till SAMR-modellen Tidigare uppsatser och artiklar Forskningen om surfplattor i undervisningen, främst i skolan, är bristfällig då många inte använt surfplatta mer än ett till två år. Vi har dock letat och läst litteratur och forskning även kring datorn, då en del saker i de undersökningarna också kan appliceras till surfplatta. Vi har tagit del av några aktuella examensarbete från 2012, varav en är Lekeller lärplatta av Anna Lorentzon och Tina Reino. De har undersökt om ipad är bra i skolan eller om det är en leksak. De skriver att en av intervjupersonerna såg det som en tillgång när eleverna får arbeta två och två vid ipaden då de hjälper varandra och förklarar (Lorentzon & Reino 2012). De beskriver också att många lärare ser ipaden som ett komplement till undervisningen. Det var också skilda meningar om huruvida det är positivt eller negativt med få surfplattor. Vi har tagit del av en artikel som behandlar surfplatta och applikationer i undervisningen Teaching and Learning with ipads, Ready or Not? (2011). Författarna (Orrin T. Murray och Nicole R. Olcese) arbetar på Pennsylvania State University och har undersökt den potentiella effekten ipad och dess applikationer har på undervisningen. De har haft ett K-12 perspektiv (vilket motsvarar den svenska förskoleklassen till och med sista året i gymnasiet) genom undersökningen och därför har de testat applikationer för både den nya eleven som ska lära sig läsa och för studenten som går sista året på gymnasiet och exempelvis lär sig medicinska termer om hen läser till något inom vården. Många av applikationerna finner dem positiva med stor pedagogisk potential men deras slutsats blir att ipad och applikationerna ännu inte väckt en revolution inom skolan då många av applikationerna inte är menade för pedagogiskt syfte. De hittade heller ingen applikation som levde upp till nya forskningsrön om hur människor lär sig (genom samarbete och kunskapskonstruktion tillsammans med andra). 13

15 Man kan inte riktigt bestämma om användandet av surfplattor är koncentrationsstörande eller ett bra pedagogiskt verktyg. Åsikterna går isär om användandet av surfplattor i förskolan och grundskolan. Barnläkaren Hugo Lagercrantz (2013) är mycket kritisk till att allt fler förskolor använder sig av den nya tekniken då han forskat i hur barns hjärnor utvecklas. Hans argument mot användandet i de lägsta åldrarna utav surfplattan är att det fragmenterar uppmärksamheten och att vår koncentration försämras p.g.a. omgivandet av iphones och ipads. Lagercrantzs andra argument mot användningen av surfplattor är att surfplattorna förvrider barnens uppfattning om naturen. Han menar att barnen inte kommer gå ut och lyssna hur fåglarna låter på riktigt och att man inte kan se en fjäril på ipaden egentligen. Det tredje argumentet som barnläkaren Hugo Lagercrantz framhäver är att surfplattan tar tid från den spontana leken. 2.2 Teori Vi kommer att presentera teorin om sociokulturellt lärande därför att det är en relevant teori gällande pedagogiska syften och sammanhang. Då surfplattan är en artefakt vill vi senare analysera vårt resultat utifrån denna teori Sociokulturella perspektivet Ett perspektiv på lärande är sociokulturella teorin som innebär att i alla sammanhang så lär sig alla människor någonting hela tiden. Vygotskij utgår från att då barnet lever i den intellektuella miljön där de växer upp så startar lärandet där som en social aktivitet. Den viktigaste källan till lärande är enligt teoretikern Vygotskij samspel och de yttre interaktionella aktiviteterna. Sedan kan inre individuellt tankearbete äga rum med hjälp av den källan. Barnet kommer i kontakt med det som går att veta genom faktiska samspel. Språket spelar en viktig roll i detta. Barnet får kontakt med och förvärvar det sociala verktyg som vi kallar språk genom språkliga verktyg. Det uppstår inget språk i en värld utan kommunikation. Vygotskij menade att genom individens aktivitet grundläggs psykologiska processer. Från barnets sida är varje kommunikativ gest viktig och bidrar till att utveckla samspel (Strandberg 2006). Då vår undersökning handlar om pedagogers 14

16 syn av sin användning av surfplatta i skolan så kommer vi säkerligen möta olika situationer och konstellationer kring artefakten där en eller flera barn arbetar med den och där kommunikation förekommer på olika sätt. Enligt sociokulturella perspektivet sker det lärande via kommunikation mellan varandra och vi vill undersöka om surfplattan skapar kommunikation och lärande Artefakter & medierande aktivitet Den kultur en människa föds in i påverkar vilka fysiska redskap, så kallade artefakter, som kommer finnas kring denna person. Människor har fyllt sin vardag med redskap och verktyg som hjälper till i många olika situationer för att förenkla vardagen. Exempel är instrument för mätning och vägning, bilen, buss, telefon o.s.v. men även tecken såsom siffror, kartor, gester, formler, figurer (Säljö 2000:29f). Ytterligare en typ av redskap människan använder sig av är intellektuella artefakter, så kallade tankestrategier. Det är inte bara människor som använder sig av artefakter för att förenkla sin vardag utan djur gör det också, t.ex. apor och fåglar men det finns några väsentliga skillnader mellan djuren och människorna. Dels använder människan sig av verktyg och tecken hela tiden och dessa lämnas också över mellan generationer, samt att människan är kreativ och ständigt utvecklar nya verktyg. De fysiska artefakterna gör det möjligt för människan att utföra arbete som når utöver dess fysiska kapacitet, exempelvis lyfta tunga stenar och förflytta oss snabbt. Säljö skriver: Fysiska artefakter kan ses som materialiserade former av tänkande och språk; människan kan bygga in sina idéer och distinktioner i artefakter och på så sätt få dem att fungera som resurser i olika sociala praktiker (Bliss & Säljö 1999, här citerat efter Säljö 2000:234). Artefakterna fungerar dock inte av sig själva då tänkandet för att förstå fortfarande finns i människan. Det måste finnas något mellan redskapet och människan för att detta ska kunna samspela och den aktivitet som sker där kallas för mediering (Strandberg 2006). Till exempel är människans kunskap om väderstreck inbyggd i en kompass men utan människans tänkande kan man inte läsa av det redskapet och har då ingen nytta av det. Människan förstår inte världen direkt utan nyttjar redskap, tecken eller tankestrategier för att förenkla och förstå sin vardag. Människan kan se att vatten kokar 15

17 och avdunstar men genom att diskutera det med andra och med hjälp av symboler och naturvetenskapliga termer kan hon även förstå vad som verkligen sker och denna aktivitet är medierande. Det är bara vår fantasi som sätter gränser för barnens lärandeaktiviteter, när vi accepterar att tänkande inte är en isolerad mental företeelse utan aktiviteter integrerade i artefakter. Helhjärtat skall barnen uppmuntras till verktygsanvändning. Det är också helt okej om det nu skulle vara så att de alltid kommer att behöva hjälp av yttre hjälpmedel (Strandberg 2006). Surfplattan är en artefakt där människans tankestrategier är inbyggda och anledningen till att man använder en artefakt i skolan är för att man vill att det ska bidra till lärande och utveckling. Med hjälp av olika applikationer på surfplattan får eleverna möjlighet att lära sig allt från att skriva och stava rätt till att höra fågelkvitter. Den här artefakten ger också eleverna att arbeta enskilt eller i grupp tillsammans med andra. Det finns en mängd olika artefakter i skolundervisningen och i dagens svenska skolor år 2013 är Vygotskij och de sociokulturella idéerna i ropet, vilket gör det intressant att analysera surfplattan utifrån denna teori för att se om den gynnar elevernas lärande. 16

18 3. Metod och genomförande Vi kommer här nedan att beskriva vår metod och de urval vi gjorde för att samla in empiri. Senare följer genomförande. 3.1 Val av metod Eftersom vi i våra frågeställningar efterfrågar pedagogernas synpunkter valde vi att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer är vi i svaren kan finna mönster och funderingar. Vi gör en lista på specifika ämnen som ska beröras under intervjun men det förekommer möjlighet för respondenterna att utforma svaren efter deras upplevelser och erfarenheter (Bryman 2012). Med intervjuer menar vi intervjuer som är personliga i den meningen att intervjuaren, vi i detta fall, träffar respondenten och genomför intervjun. På ett eller annat sätt har personer som ska besvara frågorna blivit utvalda och kan förmodligen inte alltid se nyttan med att delta. Därför är det viktigt att vi i detta sammanhang betonar individens roll i en förändring d.v.s. vi klargör att just hans eller hennes bidrag är viktigt (Patel & Davidson 2003). Våra intervjuer kommer ha en viss standardisering men eftersom vi besöker de olika pedagogerna på deras skolor kan vi inte påverka val av plats för utförandet men frågorna kommer i den mån det går ställas i samma ordning (Trost 2007). På grund av detta kan vi inte heller garantera full reliabilitet. Om intervjuerna genomförts på en plats som vi valt kunde vi innan minimerat riskerna för slumpartade händelser, t.ex. boka rummet så vi inte störs under pågående intervju (Patel & Davidsson 2003). Beroende på vilka erfarenheter de olika intervjupersonerna har så kommer vi vara flexibla och följa upp intressanta frågor vilket innebär att intervjuerna skulle kunna ta olika inriktningar vid de öppna frågorna. 17

19 Andra alternativ man kan samla in empiri genom är observationer och enkäter. Vi valde dock bort dessa då vi kommer fokusera på respondenternas tankar och erfarenheter (Rienecker & Stray Jörgensen 2008). Att göra en kvantitativ mätning, där empirin senare kan redovisas genom tabeller och genom att ange siffror och procent, tycker vi inte ger tillräckligt djupa svar för att vi ska kunna besvara våra frågeställningar (Larsen 2009). 3.2 Forskningsetik I vårt land har varje person grundläggande rättigheter som i forskningssammanhang innebär att man har rätt att skyddas mot skada, förödmjukelse, kränkande behandling och annat obehag. När material ska samlas in från uppgiftslämnare eller försökspersoner ställs forskaren inför åtminstone fyra krav som är: öppenhet självbestämmande för de medverkande konfidentiell behandling av forskningsmaterialet autonomi beträffande forskningsmaterialets användning (Hartman 2003:129) Dessa krav nämns även i Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning som är utgivet av Vetenskapsrådet ( ). Kravet på öppenhet innebär att forskaren i varje situation som kan vara av känslig natur måste informera de berörda om sin verksamhet och inhämta samtycke från uppgiftslämnare eller undersökningsdeltagare. Alla inslag i verksamheten som kan påverka de berördas villighet att delta ska redovisas (Hartman 2003). Den kunskap som produceras av sådan forskning är beroende av den sociala forskning mellan intervjuare och intervjuperson, som bygger på intervjuarens förmåga att skapa en miljö där intervjupersonen känner sig fri och säker nog för att prata om privata händelser som kommer att registreras för senare offentligt bruk. För intervjupersonens integritet kräver detta en fin balansgång mellan intervjuarens intresse av att komma åt värdefull kunskap och etisk respekt. Kunskapen är inte given och upptäcks inte, utan genom frågor och svar skapas den och produkten har två upphovsmän: intervjuaren och intervjupersonen (Kvale & Brinkmann 2009:70). 18

20 3.3 Urval För att få en varierad inblick i pedagogernas funderingar om hur surfplattan används i skolorna så har vi hittat intervjupersoner som arbetar i olika stora kommuner. Vi valde att begränsa oss geografiskt till Skåne då vi ej har möjlighet att företa oss längre resor. Det vi kommer diskutera längre fram i uppsatsen kommer vi endast gälla för dessa då vi är specifikt ute efter deras upplevelser och erfarenheter av sin användning av surfplattor. För att uppmuntra pedagoger att delta kommer vi erbjuda dem att intervjun kan ske på deras arbetsplatser då vi annars befarar att många tackar nej pga. av tidsbrist om dem måste ta sig till Malmö Högskola för att delta i intervjun. Vi började sökandet med att leta och läsa på Internet om olika skolor, för där framgick ofta om de arbetar med surfplattor eller inte, för att sedan ringa dit och fråga om de ville ställa upp på en intervju. En del respondenter fick vi genom detta tillvägagångssätt och några hittade vi genom rekommendationer från andra pedagoger Presentation av intervjupersoner. Peter arbetar på en liten fristående högstadieskola i en relativt stor stad där han mestadels arbetar i en sjätte klass. Han har arbetat som pedagog i 11 år och har en 1-7 utbildning i botten som svensk/so och musiklärare. Madeleine har arbetat som pedagog i 15 år och arbetar för nuvarande på en kommunal F- 5 skola i en liten tätort. Hon är 1-7 lärare matte/no och hade tillval idrott. Har hunnit arbeta i de flesta årskurserna men under de senaste åren har hon haft fyror och femmor. Inger har arbetat som pedagog i ungefär 20 år och har behörighet i alla ämnena för årskurs 4-6. Hon arbetar som specialpedagog i klasserna 2-6 och har klasstimmar. Hon arbetar i en liten tätort på en fristående skola. Marie, Jennifer, Melissa och Kajsa arbetar alla på samma kommunala skola (F-6) i en medelstorstad men arbetar alla olika med sin surfplatta. Marie är matte/no-lärare i botten som har läst till svenska och hon är inne på sitt femte år som lärare och jobbar för tillfället i en sexa men har även haft en trea och fyra tidigare. 19

21 Jennifer har arbetat som pedagog i sju år. Hon är 1-7 lärare i svenska/so & svenska som andra språk. För nuvarande arbetar hon som specialpedagog. Melissa är förskollärare, lärare och specialpedagog och arbetar för nuvarande som specialpedagog i både förskola och skola upp till åk 6. Kajsa har arbetat som lärare i 13 år sedan hon tog examen år 2000 och är en 1-7 lärare i svenska/so och idrott. Hon arbetar för nuvarande fjärde klass. 3.4 Genomförande Vi bestämde gemensamt att vi skulle sträva efter att intervjua sex till åtta pedagoger som har erfarenhet av surfplatta i undervisningen och att båda på egen hand skulle leta efter villiga intervjupersoner. När vi förberedde frågorna till intervjuerna så satt vi tillsammans i skolan och formulerade det vi ville få reda på. När vi tillsammans gjort färdigt intervjufrågorna, kategoriserat dessa under olika teman och hittat respondenter så var det dags att ge sig ut och intervjua. Till slut hade vi sju stycken respondenter (lärare och specialpedagoger) placerade i grundskolor runt om i Skåne län. Under intervjun beslutade vi att den ena ställer frågor och den andra styr röstinspelningen med tillhörande teknik. För att öka validiteten i undersökningen informerade vi respondenterna om uppsatsens syfte och frågeställningar så de skulle vara förberedda och tänka igenom sin användning av surfplattan innan intervjun. Vi informerade dem även om att de kommer bli anonyma i uppsatsen i förhoppning om att de ska våga tala mer öppet under intervjuerna (Bryman 2012). 3.5 Bearbetning och resultat Efter vi slutfört alla intervjuer så var det dags att transkribera intervjuerna. Uppdelningen av detta blev att den intervjun som man själv ställt frågor till transkriberar man. Vi omkodar respondenternas namn så vi inte av misstag ska skriva ut deras riktiga namn senare i uppsatsen. När vi skrev ner intervjufrågorna delade vi in frågorna i olika kategorier och vi kommer använda dessa under resultatet för att organisera frågorna och 20

22 svaren så det blir lättöverskådligt (Backman 2011). 4. Empiri och resultat Vi kommer nu att redovisa för våra resultat från intervjuerna. Under detta kapitel kommer vi endast redovisa för svaren och våra tolkningar vilket vi i nästa kapitel kommer analysera. 4.1 Användningen Av våra sju respondenter hade ingen arbetat längre än två år med surfplatta i skolan och skillnaden är stor i antalet surfplattor per klass. I Peters klass har alla elever varsin surfplatta till skillnad mot Madeleines, Maries och Kajsas klasser där de endast har fått en per klass att använda. Specialpedagogerna har tre till fem surfplattor var som de använder i sina mindre grupper och Inger kan även utnyttja den andra specialpedagogens surfplattor. Det är ingen av dem som har fått en ordentlig utbildning utan de har endast fått enstaka eftermiddagskurser, vilket inte är tillräckligt enligt alla. Anledningen till att de börjat med surfplatta i undervisningen är för många ett beslut från skolledningen och de är mycket positiva till användningen. Dafina: Varför började du använda surfplattan i undervisningen? Inger: Därför att vi vill följa med i utvecklingen. Vi vill ha alternativa undervisningssätt, variera undervisningen, som ett komplement. De använder surfplatta på en mängd olika sätt, b.la. använder de applikationerna, fotograferar, informationssöker, spelar in (t.ex. engelska dialoger), gör filmer och översätter med olika översättningsprogram. På Peters skola används den även till att 21

23 redovisa kunskap t.ex. att de omvandlar kunskapen till nyhetsinslag och filmer istället för att ha vanliga prov. Marie har en elev i klassen som kom till Sverige två veckor innan skolstart och eleven får ha surfplattan framför sig och nyttja Google Translate för att hänga med på lektionerna. För att utmana eleverna ytterligare har Madeleine försökt att flippa klassrummet. Enligt hennes beskrivning så spelar man in små filmsnuttar med en genomgång t.ex. hur man räknar ut division med hjälp av uppställning. När man tillverkar en flippfilm så behöver man endast filma själva uträkningen d.v.s. att man ser handen som räknar ut och hör rösten som förklarar. Eleverna kan sedan återgå till filmen och då har pedagogen möjlighet att hjälpa fler elever. Av respondenternas svar uppfattar vi att de kan använda surfplattan för privat bruk men är osäkra när det gäller den pedagogiska användningen, därför det breda spektrumet på aktiviteter. Vi upplevde att pedagogerna har funderat mycket på sin användning och många har nu börjat använda den på nya utvecklande sätt t.ex. filmer. Samarbetet mellan pedagogerna ser olika ut gällande om de planerar lektioner och tematiska arbeten tillsammans. Vi förstår att det blir svårt att skapa ett samarbete mellan arbetslaget när man har tillgång till få surfplattor. Vi uppfattade även att pedagogerna som inte har ett samarbete i arbetslaget vill ha mer samarbete i alla ämnen och inte bara med tekniken men p.g.a. tidsbrist, lokalbrist och stort antal elever kände pedagogerna att det inte var lönt att försöka. Det finns några negativa aspekter med surfplattan. Många tyckte att det är negativt med endast en surfplatta i klassen och att det är svårt att bygga upp en undervisning kring den. Två av dem har ett gemensamt applikationskonto på sin skola med de andra pedagogerna på skolan vilket innebär att om en pedagog installerar en applikation så hamnar den på allas surfplattor. Som Madeleine säger innebär det att hon ständigt måste kontrollera sin surfplatta på morgonen för att försäkra sig om att det inte ligger några nya spel eller annat som är irrelevant för hennes elever. Att behöva göra det här varje morgon anser vi tar för mycket tid som pedagogerna kan använda på annat relevant sätt. Andra negativa saker som har uppstått är att: elever kommer in på annat såsom Youtube och Facebook, pedagogerna upplever att det ibland är svårt att spara arbeten, applikationer är dyra och surfplattorna inte är laddade när de ska användas. Alla sju respondenterna är mycket positiva till att eleverna kommer med egna förslag på applikationer och att de vid vissa tillfällen kan hjälpa pedagogen med att förstå tekniken. Inger uppmuntrar även 22

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008 INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion 2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA Innehållsförteckning Faktauppgifter 3 Normer och värden...4 Utveckling och lärande.5-6 Barns inflytande 7 Förskola och hem.8 Samverkan med förskoleklass...8

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Årsberättelse

Årsberättelse Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges

Läs mer

Lärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti 2014. Lisa Eriksson och Perra Jansson

Lärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti 2014. Lisa Eriksson och Perra Jansson Lärplattor i Katrineholms förskolor Nämnden 26 augusti 2014 Lisa Eriksson och Perra Jansson Syfte och mål Syfte Syftet är att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg för att stödja barnets lärande

Läs mer

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys 15/16 Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 Resultatet av årets verksamhet... 5 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Blåhammarens förskola

Blåhammarens förskola Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Blåhammarens förskola Tommy Lundberg 2014-06-17 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Ekonomiskt resultat 2013 och prognos 2014 Budget 2013 Bokslut, resultat

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer