Sju pedagogers syn på surfplatta i årskurs 4-6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sju pedagogers syn på surfplatta i årskurs 4-6"

Transkript

1 Malmö Högskola Lärande och samhälle Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Sju pedagogers syn på surfplatta i årskurs 4-6 Seven teachers views on the tablet in grades 4-6 Sandra Blad Dafina Dibrani Lärarexamen 210 hp Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Ange datum för slutseminarium ex Examinator: Stefan Nyzell Handledare: Nils Andersson

2

3 Abstract Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen? Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta? För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den. En del har vågat sig på att testa nya undervisningssätt som t.ex. flipped-classroom. Många pedagoger anser att de når ut till fler elever då man kan använda mer sinnen och varierande estetiska uttrycksformer med surfplatta. Vårt resultat analyserar vi utifrån det sociokulturella perspektivet då surfplattan verkar som en artefakt i skolan. Med vårt resultat kan vi visa på en positiv framtidstro där surfplatta kan komma att bli ett centralt pedagogiskt verktyg. Nyckelord: Artefakt, Surfplatta, Inlärning, Nya undervisningssätt, Pedagogisk utveckling 2

4 Förord Under arbetets gång har många tankar väckts och vi har haft intressanta diskussioner med varandra. Vi är tacksamma att vi har fått skriva i par eftersom vi tillsammans har kunnat hjälpa och motivera varandra vidare i skrivarbetet när det stått stilla. Fördelningen av arbetet har varit följande: inledningen skrev vi tillsammans, tidigare forskning och teorikapitlet delade vi upp jämnt mellan oss precis som vi gjorde med metod och genomförandekapitlet. Även resultatet delade vi upp jämnt mellan oss och diskussionskapitlet skrev vi tillsammans. Trots att vi haft en fördelning av arbetet har vi alltid gått igenom och korrigerat texterna tillsammans tills båda varit nöjda. Vi vill rikta ett stort tack till de sju pedagoger som ställde upp på våra intervjuer och som delat med sig av sina tankar och erfarenheter. Tack! Vi vill även tacka vår handledare Nils Andersson för respons och konstruktiv kritik under arbetets gång! Till sist vill vi tacka varandra för ett roligt och givande arbete som medfört många nya kunskaper och ny syn på undervisning! 3

5 4

6 Innehållsförteckning 1 Inledning...s Syfte...s Frågeställningar...s Eventuella avgränsningar...s Begreppsförklaring...s. 9 2 Tidigare forskning och teori...s Tidigare forskning...s Digitalt lärande i skolan...s SAMR-modellen...s Tidigare uppsatser och artiklar...s Teori...s Sociokulturella perspektivet...s Artefakter och medierande verkamhet...s Metod och genomförande...s Val av metod...s Forskningsetik...s Urval...s Presentation av intervjupersoner...s Genomförande...s Bearbetning av resultatet...s Empiri och resultat...s Användningen...s Språkutveckling...s. 23 5

7 4.3 Samarbete...s Koncentration...s Lärarens roll...s Framtiden...s Sammanfattning av resultatet...s Analys och diskussion..... s Analys av resultatet.s Användningen...s Språkutvecklingen...s Samarbete...s Koncentration...s Lärarens roll...s Framtiden...s Diskussion och slutsats...s Vår framtida yrkesroll som pedagoger...s Kritisk reflektion över vårt arbete...s Vidare forskning...s. 40 Referenser...s. 41 6

8 7

9 1. Inledning Sen 1990-talet har IT-användningen (informationsteknik) ökat markant i både hem och skola. I början var det stationära datorer som var aktuella och efter några år blev användningen av laptops, såkallade bärbara datorer, allt mer vanligt. Under de senaste 2 åren har ytterligare ett nytt tekniskt fenomen hittat sin väg till klassrummet - surfplattan. Det skiljer sig från olika skolor och klassrum, beroende på kommunen, hur många surfplattor som finns tillgängliga per elev. Pedagogen har oftast stor makt över hur och när surfplattan används i klassrummet. Detta är en väldigt intressant faktor då vi lever i en tid där skolan står i fokus och ett av de mest diskuterade och aktuella ämnena är just om skolan är likvärdig runt om i vårt avlånga land. Om surfplattan har en betydande roll i elevernas kunskapsinhämtning, kan den enskilda eleven påverkas av att användningen av surfplatta skiljer sig beroende på intresse från pedagogens sida? Skolverket (2013) skriver också i sin rapport Skolverkets lägesbedömning 2013 att skillnaden mellan skolorna gällande elevernas resultat har fördubblats sen 1990-talet, vilket talar för att vi lever i en tid där det spelar väldigt stor roll för eleverna att de redan från början hamnar på en skola som presenterat goda studieresultat. Om sen de goda studieresultaten beror på användningen av mediala redskap kan vi inte uttala oss om. I LGR 11 står det att eleverna ska möta olika uttrycksformer i skolan och att fokus ska ligga på skapande aktiviteter och att de ska utveckla olika uttrycksformer. Surplatta i kombination med traditionella böcker och andra skapande aktiviteter ger en varierad undervisning där alla sinnen och uttrycksformer kommer till nytta. Surfplattan ska vara ett komplement i undervisningen och inte målet med lektionen (Trageton 2005). Som en kontrast till alla positiva rapporter om surfplattan i skolan kommer även kritik från barnläkare som hävdar att barnen, främst de som går i förskolan, får koncentrationssvårigheter vid användningen av denna teknik (Lagercrantz 2013). 1.2 Syfte Surfplatta kommer troligen att bli ett bestående inslag i skolan. I likhet med oss är det 8

10 säkerligen många pedagoger som känner stor osäkerhet kring det nya läromedlet. Tekniken har fått en större betydelse i våra liv och surfplattan förekommer även allt mer i hemmet. Användningen av surfplatta i hemmet och i skolundervisningen skiljer sig markant då man privat kan nyttja den på valfritt sätt medan den i skolan ska fungera och verka som ett pedagogiskt verktyg som ska utveckla elevernas kunskap. Det finns mycket forskning om användningen av surfplattan inom förskolan och de tidigare åren i grundskolan, men vi tycker inte att forskningen inom årskurs 4-6 är tillräcklig och vi kommer därför inrikta vår undersökning inom årskurs just detta område. Vi vill samla kunskap kring detta nya fenomen så att vi och andra pedagoger senare kan motivera beslutet huruvida man använder surfplatta eller inte, och vilka för- och nackdelar det förekommer. 1.3 Frågeställningar: Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen? Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta? 1.4 Eventuella avgränsningar Vi kommer fokusera på själva surfplattan som ett verktyg och kommer inte välja ut några applikationer att ha som utgångspunkt i intervjuerna. Vi är medvetna om att pedagogerna vi kommer intervjua eventuellt nämner applikationer och då kommer vi vara öppna för diskussion. Uppsatsen behandlar endast pedagogernas syn på surfplattan i undervisningen. 1.5 Begreppsförklaring Applikation - En applikation, även kallat för app (tillämpningsprogram) är ett datorprogram som är avsett för en viss tillämpning i praktiskt arbete (t.ex. ordbehandling eller bokföring) Applikationer (t.ex. spel) kan också medfölja speciella elektroniska 9

11 plattformar, såsom mobiltelefoner och mediaspelare. Applikationer distribueras och laddas ner framför allt via Internet. IKT - Informations- och kommunikationsteknik är den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. IT - IT är samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och telekommunikation. LGR Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (gäller från och med hösten år 2011). Skolverket - Central förvaltningsmyndighet för det svenska skolväsendet. (NE.se) Surfplatta - Surfplatta är en pekdator med avancerade funktioner och uppkoppling mot Internet via trådlöst nätverk eller via mobiltelefonnätet. Surfplattor används för bl.a. surfa på nätet (därav namnet), hantering av e-post, spel, musik och film samt läsning av e- böcker, tidningar och tidskrifter. Teknik - Teknik är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. 10

12 2. Tidigare forskning och teori Vi kommer nu redovisa för tidigare forskning kring våra frågeställningar och redogöra för det teoretiska perspektivet vi senare i uppsatsen kommer tolka och analysera resultatet utifrån. Dock är surfplattan så ny på området att forskning om just pedagogerss syn på sin användning är knapphändig och vi kommer därför att redovisa den forskning som finns kring surfplatta och modern teknik i skolan. Den forskning som vi kommer presentera är utvald på grund av dess relevans för våra frågeställningar. 2.1 Tidigare forskning Digitalt lärande i skolan Med Internet kommer nya utmaningar för skolan och nya sätt att lära ut. Hylén (2007) diskuterar kring detta nya fenomen och hur det kan användas i skolan. De digitala lärresurserna kan skapa debatter mellan människor då åsikter ofta går isär om det ska utnyttjas i skolan eller ej. Det finns fem basfärdigheter elever ska lära sig i skolan och den digitala kompetensen är det senaste tillskottet. Även EU har bekräftat att digital kompetens har stor påverkan för ett livslångt lärande. IT i skolan ger nya utmaningar och ett ändrat fokus, exempelvis är kunskapen om källkritik mer relevant i det nuvarande samhället än utantillkunskap då många har dator, surfplatta eller smartphone tillhands och snabbt kan finna svar på frågor. Dock så behöver man fortfarande en del utantillkunskap men många gånger är det ett medel för att kunna argumentera och motivera ett ställningstagande i en fråga. För att ytterligare stärka Internets roll i framtiden, har man samlat alla olika tekniker som Internet erbjuder (t.ex. sociala programvaror som Facebook, gemensamma dokument och delningsmöjlighter som i Google Drive) under samlingsnamnet Web 2.0. En kanadensisk forskare vid namn Stephen Downes har tagit detta ett steg längre och kallar det för e-lärande 2.0 där han visar hur dessa nya tekniker 11

13 påverkar och förändrar vårt lärande, både privat och i skolan. Barn är från tidig ålder stora konsumenter av TV, video, multimediaproduktioner, kommersiella underhållningsspel och lek och lär -spel på sin fritid. För de forskande barn som producerar och vidareutvecklar sin egen kunskap och formulerar denna som ett budskap till andra är de enda program man behöver verktygsprogram. (Trageton 2005) SAMR-modellen Dr. Ruben Puentedura (2011) har utformat SAMR-modellen för hur teknik används i pedagogiken och han är en av de främsta tänkarna kring teknik och pedagogik. Puentedura skiljer mellan när teknik används för förbättring och transformation (omvandling) i SAMR-modellen d.v.s. från att modellen inte förändrar undervisningen nämnvärt till att tekniken förbättrar undervisningen och ger helt nya pedagogiska möjligheter. 12

14 Källa: ( ) Vi kommer använda denna modell i vår analys för att se på vilket sätt pedagogerna använder surfplattan i undervisningen. Anledningen är för att vi vill ta reda på om pedagogerna har förbättrat sin undervisning och koppla den till SAMR-modellen Tidigare uppsatser och artiklar Forskningen om surfplattor i undervisningen, främst i skolan, är bristfällig då många inte använt surfplatta mer än ett till två år. Vi har dock letat och läst litteratur och forskning även kring datorn, då en del saker i de undersökningarna också kan appliceras till surfplatta. Vi har tagit del av några aktuella examensarbete från 2012, varav en är Lekeller lärplatta av Anna Lorentzon och Tina Reino. De har undersökt om ipad är bra i skolan eller om det är en leksak. De skriver att en av intervjupersonerna såg det som en tillgång när eleverna får arbeta två och två vid ipaden då de hjälper varandra och förklarar (Lorentzon & Reino 2012). De beskriver också att många lärare ser ipaden som ett komplement till undervisningen. Det var också skilda meningar om huruvida det är positivt eller negativt med få surfplattor. Vi har tagit del av en artikel som behandlar surfplatta och applikationer i undervisningen Teaching and Learning with ipads, Ready or Not? (2011). Författarna (Orrin T. Murray och Nicole R. Olcese) arbetar på Pennsylvania State University och har undersökt den potentiella effekten ipad och dess applikationer har på undervisningen. De har haft ett K-12 perspektiv (vilket motsvarar den svenska förskoleklassen till och med sista året i gymnasiet) genom undersökningen och därför har de testat applikationer för både den nya eleven som ska lära sig läsa och för studenten som går sista året på gymnasiet och exempelvis lär sig medicinska termer om hen läser till något inom vården. Många av applikationerna finner dem positiva med stor pedagogisk potential men deras slutsats blir att ipad och applikationerna ännu inte väckt en revolution inom skolan då många av applikationerna inte är menade för pedagogiskt syfte. De hittade heller ingen applikation som levde upp till nya forskningsrön om hur människor lär sig (genom samarbete och kunskapskonstruktion tillsammans med andra). 13

15 Man kan inte riktigt bestämma om användandet av surfplattor är koncentrationsstörande eller ett bra pedagogiskt verktyg. Åsikterna går isär om användandet av surfplattor i förskolan och grundskolan. Barnläkaren Hugo Lagercrantz (2013) är mycket kritisk till att allt fler förskolor använder sig av den nya tekniken då han forskat i hur barns hjärnor utvecklas. Hans argument mot användandet i de lägsta åldrarna utav surfplattan är att det fragmenterar uppmärksamheten och att vår koncentration försämras p.g.a. omgivandet av iphones och ipads. Lagercrantzs andra argument mot användningen av surfplattor är att surfplattorna förvrider barnens uppfattning om naturen. Han menar att barnen inte kommer gå ut och lyssna hur fåglarna låter på riktigt och att man inte kan se en fjäril på ipaden egentligen. Det tredje argumentet som barnläkaren Hugo Lagercrantz framhäver är att surfplattan tar tid från den spontana leken. 2.2 Teori Vi kommer att presentera teorin om sociokulturellt lärande därför att det är en relevant teori gällande pedagogiska syften och sammanhang. Då surfplattan är en artefakt vill vi senare analysera vårt resultat utifrån denna teori Sociokulturella perspektivet Ett perspektiv på lärande är sociokulturella teorin som innebär att i alla sammanhang så lär sig alla människor någonting hela tiden. Vygotskij utgår från att då barnet lever i den intellektuella miljön där de växer upp så startar lärandet där som en social aktivitet. Den viktigaste källan till lärande är enligt teoretikern Vygotskij samspel och de yttre interaktionella aktiviteterna. Sedan kan inre individuellt tankearbete äga rum med hjälp av den källan. Barnet kommer i kontakt med det som går att veta genom faktiska samspel. Språket spelar en viktig roll i detta. Barnet får kontakt med och förvärvar det sociala verktyg som vi kallar språk genom språkliga verktyg. Det uppstår inget språk i en värld utan kommunikation. Vygotskij menade att genom individens aktivitet grundläggs psykologiska processer. Från barnets sida är varje kommunikativ gest viktig och bidrar till att utveckla samspel (Strandberg 2006). Då vår undersökning handlar om pedagogers 14

16 syn av sin användning av surfplatta i skolan så kommer vi säkerligen möta olika situationer och konstellationer kring artefakten där en eller flera barn arbetar med den och där kommunikation förekommer på olika sätt. Enligt sociokulturella perspektivet sker det lärande via kommunikation mellan varandra och vi vill undersöka om surfplattan skapar kommunikation och lärande Artefakter & medierande aktivitet Den kultur en människa föds in i påverkar vilka fysiska redskap, så kallade artefakter, som kommer finnas kring denna person. Människor har fyllt sin vardag med redskap och verktyg som hjälper till i många olika situationer för att förenkla vardagen. Exempel är instrument för mätning och vägning, bilen, buss, telefon o.s.v. men även tecken såsom siffror, kartor, gester, formler, figurer (Säljö 2000:29f). Ytterligare en typ av redskap människan använder sig av är intellektuella artefakter, så kallade tankestrategier. Det är inte bara människor som använder sig av artefakter för att förenkla sin vardag utan djur gör det också, t.ex. apor och fåglar men det finns några väsentliga skillnader mellan djuren och människorna. Dels använder människan sig av verktyg och tecken hela tiden och dessa lämnas också över mellan generationer, samt att människan är kreativ och ständigt utvecklar nya verktyg. De fysiska artefakterna gör det möjligt för människan att utföra arbete som når utöver dess fysiska kapacitet, exempelvis lyfta tunga stenar och förflytta oss snabbt. Säljö skriver: Fysiska artefakter kan ses som materialiserade former av tänkande och språk; människan kan bygga in sina idéer och distinktioner i artefakter och på så sätt få dem att fungera som resurser i olika sociala praktiker (Bliss & Säljö 1999, här citerat efter Säljö 2000:234). Artefakterna fungerar dock inte av sig själva då tänkandet för att förstå fortfarande finns i människan. Det måste finnas något mellan redskapet och människan för att detta ska kunna samspela och den aktivitet som sker där kallas för mediering (Strandberg 2006). Till exempel är människans kunskap om väderstreck inbyggd i en kompass men utan människans tänkande kan man inte läsa av det redskapet och har då ingen nytta av det. Människan förstår inte världen direkt utan nyttjar redskap, tecken eller tankestrategier för att förenkla och förstå sin vardag. Människan kan se att vatten kokar 15

17 och avdunstar men genom att diskutera det med andra och med hjälp av symboler och naturvetenskapliga termer kan hon även förstå vad som verkligen sker och denna aktivitet är medierande. Det är bara vår fantasi som sätter gränser för barnens lärandeaktiviteter, när vi accepterar att tänkande inte är en isolerad mental företeelse utan aktiviteter integrerade i artefakter. Helhjärtat skall barnen uppmuntras till verktygsanvändning. Det är också helt okej om det nu skulle vara så att de alltid kommer att behöva hjälp av yttre hjälpmedel (Strandberg 2006). Surfplattan är en artefakt där människans tankestrategier är inbyggda och anledningen till att man använder en artefakt i skolan är för att man vill att det ska bidra till lärande och utveckling. Med hjälp av olika applikationer på surfplattan får eleverna möjlighet att lära sig allt från att skriva och stava rätt till att höra fågelkvitter. Den här artefakten ger också eleverna att arbeta enskilt eller i grupp tillsammans med andra. Det finns en mängd olika artefakter i skolundervisningen och i dagens svenska skolor år 2013 är Vygotskij och de sociokulturella idéerna i ropet, vilket gör det intressant att analysera surfplattan utifrån denna teori för att se om den gynnar elevernas lärande. 16

18 3. Metod och genomförande Vi kommer här nedan att beskriva vår metod och de urval vi gjorde för att samla in empiri. Senare följer genomförande. 3.1 Val av metod Eftersom vi i våra frågeställningar efterfrågar pedagogernas synpunkter valde vi att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer är vi i svaren kan finna mönster och funderingar. Vi gör en lista på specifika ämnen som ska beröras under intervjun men det förekommer möjlighet för respondenterna att utforma svaren efter deras upplevelser och erfarenheter (Bryman 2012). Med intervjuer menar vi intervjuer som är personliga i den meningen att intervjuaren, vi i detta fall, träffar respondenten och genomför intervjun. På ett eller annat sätt har personer som ska besvara frågorna blivit utvalda och kan förmodligen inte alltid se nyttan med att delta. Därför är det viktigt att vi i detta sammanhang betonar individens roll i en förändring d.v.s. vi klargör att just hans eller hennes bidrag är viktigt (Patel & Davidson 2003). Våra intervjuer kommer ha en viss standardisering men eftersom vi besöker de olika pedagogerna på deras skolor kan vi inte påverka val av plats för utförandet men frågorna kommer i den mån det går ställas i samma ordning (Trost 2007). På grund av detta kan vi inte heller garantera full reliabilitet. Om intervjuerna genomförts på en plats som vi valt kunde vi innan minimerat riskerna för slumpartade händelser, t.ex. boka rummet så vi inte störs under pågående intervju (Patel & Davidsson 2003). Beroende på vilka erfarenheter de olika intervjupersonerna har så kommer vi vara flexibla och följa upp intressanta frågor vilket innebär att intervjuerna skulle kunna ta olika inriktningar vid de öppna frågorna. 17

19 Andra alternativ man kan samla in empiri genom är observationer och enkäter. Vi valde dock bort dessa då vi kommer fokusera på respondenternas tankar och erfarenheter (Rienecker & Stray Jörgensen 2008). Att göra en kvantitativ mätning, där empirin senare kan redovisas genom tabeller och genom att ange siffror och procent, tycker vi inte ger tillräckligt djupa svar för att vi ska kunna besvara våra frågeställningar (Larsen 2009). 3.2 Forskningsetik I vårt land har varje person grundläggande rättigheter som i forskningssammanhang innebär att man har rätt att skyddas mot skada, förödmjukelse, kränkande behandling och annat obehag. När material ska samlas in från uppgiftslämnare eller försökspersoner ställs forskaren inför åtminstone fyra krav som är: öppenhet självbestämmande för de medverkande konfidentiell behandling av forskningsmaterialet autonomi beträffande forskningsmaterialets användning (Hartman 2003:129) Dessa krav nämns även i Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning som är utgivet av Vetenskapsrådet ( ). Kravet på öppenhet innebär att forskaren i varje situation som kan vara av känslig natur måste informera de berörda om sin verksamhet och inhämta samtycke från uppgiftslämnare eller undersökningsdeltagare. Alla inslag i verksamheten som kan påverka de berördas villighet att delta ska redovisas (Hartman 2003). Den kunskap som produceras av sådan forskning är beroende av den sociala forskning mellan intervjuare och intervjuperson, som bygger på intervjuarens förmåga att skapa en miljö där intervjupersonen känner sig fri och säker nog för att prata om privata händelser som kommer att registreras för senare offentligt bruk. För intervjupersonens integritet kräver detta en fin balansgång mellan intervjuarens intresse av att komma åt värdefull kunskap och etisk respekt. Kunskapen är inte given och upptäcks inte, utan genom frågor och svar skapas den och produkten har två upphovsmän: intervjuaren och intervjupersonen (Kvale & Brinkmann 2009:70). 18

20 3.3 Urval För att få en varierad inblick i pedagogernas funderingar om hur surfplattan används i skolorna så har vi hittat intervjupersoner som arbetar i olika stora kommuner. Vi valde att begränsa oss geografiskt till Skåne då vi ej har möjlighet att företa oss längre resor. Det vi kommer diskutera längre fram i uppsatsen kommer vi endast gälla för dessa då vi är specifikt ute efter deras upplevelser och erfarenheter av sin användning av surfplattor. För att uppmuntra pedagoger att delta kommer vi erbjuda dem att intervjun kan ske på deras arbetsplatser då vi annars befarar att många tackar nej pga. av tidsbrist om dem måste ta sig till Malmö Högskola för att delta i intervjun. Vi började sökandet med att leta och läsa på Internet om olika skolor, för där framgick ofta om de arbetar med surfplattor eller inte, för att sedan ringa dit och fråga om de ville ställa upp på en intervju. En del respondenter fick vi genom detta tillvägagångssätt och några hittade vi genom rekommendationer från andra pedagoger Presentation av intervjupersoner. Peter arbetar på en liten fristående högstadieskola i en relativt stor stad där han mestadels arbetar i en sjätte klass. Han har arbetat som pedagog i 11 år och har en 1-7 utbildning i botten som svensk/so och musiklärare. Madeleine har arbetat som pedagog i 15 år och arbetar för nuvarande på en kommunal F- 5 skola i en liten tätort. Hon är 1-7 lärare matte/no och hade tillval idrott. Har hunnit arbeta i de flesta årskurserna men under de senaste åren har hon haft fyror och femmor. Inger har arbetat som pedagog i ungefär 20 år och har behörighet i alla ämnena för årskurs 4-6. Hon arbetar som specialpedagog i klasserna 2-6 och har klasstimmar. Hon arbetar i en liten tätort på en fristående skola. Marie, Jennifer, Melissa och Kajsa arbetar alla på samma kommunala skola (F-6) i en medelstorstad men arbetar alla olika med sin surfplatta. Marie är matte/no-lärare i botten som har läst till svenska och hon är inne på sitt femte år som lärare och jobbar för tillfället i en sexa men har även haft en trea och fyra tidigare. 19

21 Jennifer har arbetat som pedagog i sju år. Hon är 1-7 lärare i svenska/so & svenska som andra språk. För nuvarande arbetar hon som specialpedagog. Melissa är förskollärare, lärare och specialpedagog och arbetar för nuvarande som specialpedagog i både förskola och skola upp till åk 6. Kajsa har arbetat som lärare i 13 år sedan hon tog examen år 2000 och är en 1-7 lärare i svenska/so och idrott. Hon arbetar för nuvarande fjärde klass. 3.4 Genomförande Vi bestämde gemensamt att vi skulle sträva efter att intervjua sex till åtta pedagoger som har erfarenhet av surfplatta i undervisningen och att båda på egen hand skulle leta efter villiga intervjupersoner. När vi förberedde frågorna till intervjuerna så satt vi tillsammans i skolan och formulerade det vi ville få reda på. När vi tillsammans gjort färdigt intervjufrågorna, kategoriserat dessa under olika teman och hittat respondenter så var det dags att ge sig ut och intervjua. Till slut hade vi sju stycken respondenter (lärare och specialpedagoger) placerade i grundskolor runt om i Skåne län. Under intervjun beslutade vi att den ena ställer frågor och den andra styr röstinspelningen med tillhörande teknik. För att öka validiteten i undersökningen informerade vi respondenterna om uppsatsens syfte och frågeställningar så de skulle vara förberedda och tänka igenom sin användning av surfplattan innan intervjun. Vi informerade dem även om att de kommer bli anonyma i uppsatsen i förhoppning om att de ska våga tala mer öppet under intervjuerna (Bryman 2012). 3.5 Bearbetning och resultat Efter vi slutfört alla intervjuer så var det dags att transkribera intervjuerna. Uppdelningen av detta blev att den intervjun som man själv ställt frågor till transkriberar man. Vi omkodar respondenternas namn så vi inte av misstag ska skriva ut deras riktiga namn senare i uppsatsen. När vi skrev ner intervjufrågorna delade vi in frågorna i olika kategorier och vi kommer använda dessa under resultatet för att organisera frågorna och 20

22 svaren så det blir lättöverskådligt (Backman 2011). 4. Empiri och resultat Vi kommer nu att redovisa för våra resultat från intervjuerna. Under detta kapitel kommer vi endast redovisa för svaren och våra tolkningar vilket vi i nästa kapitel kommer analysera. 4.1 Användningen Av våra sju respondenter hade ingen arbetat längre än två år med surfplatta i skolan och skillnaden är stor i antalet surfplattor per klass. I Peters klass har alla elever varsin surfplatta till skillnad mot Madeleines, Maries och Kajsas klasser där de endast har fått en per klass att använda. Specialpedagogerna har tre till fem surfplattor var som de använder i sina mindre grupper och Inger kan även utnyttja den andra specialpedagogens surfplattor. Det är ingen av dem som har fått en ordentlig utbildning utan de har endast fått enstaka eftermiddagskurser, vilket inte är tillräckligt enligt alla. Anledningen till att de börjat med surfplatta i undervisningen är för många ett beslut från skolledningen och de är mycket positiva till användningen. Dafina: Varför började du använda surfplattan i undervisningen? Inger: Därför att vi vill följa med i utvecklingen. Vi vill ha alternativa undervisningssätt, variera undervisningen, som ett komplement. De använder surfplatta på en mängd olika sätt, b.la. använder de applikationerna, fotograferar, informationssöker, spelar in (t.ex. engelska dialoger), gör filmer och översätter med olika översättningsprogram. På Peters skola används den även till att 21

23 redovisa kunskap t.ex. att de omvandlar kunskapen till nyhetsinslag och filmer istället för att ha vanliga prov. Marie har en elev i klassen som kom till Sverige två veckor innan skolstart och eleven får ha surfplattan framför sig och nyttja Google Translate för att hänga med på lektionerna. För att utmana eleverna ytterligare har Madeleine försökt att flippa klassrummet. Enligt hennes beskrivning så spelar man in små filmsnuttar med en genomgång t.ex. hur man räknar ut division med hjälp av uppställning. När man tillverkar en flippfilm så behöver man endast filma själva uträkningen d.v.s. att man ser handen som räknar ut och hör rösten som förklarar. Eleverna kan sedan återgå till filmen och då har pedagogen möjlighet att hjälpa fler elever. Av respondenternas svar uppfattar vi att de kan använda surfplattan för privat bruk men är osäkra när det gäller den pedagogiska användningen, därför det breda spektrumet på aktiviteter. Vi upplevde att pedagogerna har funderat mycket på sin användning och många har nu börjat använda den på nya utvecklande sätt t.ex. filmer. Samarbetet mellan pedagogerna ser olika ut gällande om de planerar lektioner och tematiska arbeten tillsammans. Vi förstår att det blir svårt att skapa ett samarbete mellan arbetslaget när man har tillgång till få surfplattor. Vi uppfattade även att pedagogerna som inte har ett samarbete i arbetslaget vill ha mer samarbete i alla ämnen och inte bara med tekniken men p.g.a. tidsbrist, lokalbrist och stort antal elever kände pedagogerna att det inte var lönt att försöka. Det finns några negativa aspekter med surfplattan. Många tyckte att det är negativt med endast en surfplatta i klassen och att det är svårt att bygga upp en undervisning kring den. Två av dem har ett gemensamt applikationskonto på sin skola med de andra pedagogerna på skolan vilket innebär att om en pedagog installerar en applikation så hamnar den på allas surfplattor. Som Madeleine säger innebär det att hon ständigt måste kontrollera sin surfplatta på morgonen för att försäkra sig om att det inte ligger några nya spel eller annat som är irrelevant för hennes elever. Att behöva göra det här varje morgon anser vi tar för mycket tid som pedagogerna kan använda på annat relevant sätt. Andra negativa saker som har uppstått är att: elever kommer in på annat såsom Youtube och Facebook, pedagogerna upplever att det ibland är svårt att spara arbeten, applikationer är dyra och surfplattorna inte är laddade när de ska användas. Alla sju respondenterna är mycket positiva till att eleverna kommer med egna förslag på applikationer och att de vid vissa tillfällen kan hjälpa pedagogen med att förstå tekniken. Inger uppmuntrar även 22

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL Barn- och utbildningsförvaltningen Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL DATORNI SKOLAN "EN-TILL-EN" OCHGAFE Simrishamns kommun erbjuder alla elever från årskurs

Läs mer

Surfplatta i förskolan

Surfplatta i förskolan Bakgrund I vår förskola så arbetar vi utifrån läroplanen som är vår lag. All personal som jobbar inom förskola i Sverige har skyldighet att följa dessa när man arbetar. Därför så utformar vi även vårt

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport Månadens fråga juni 2013 Standardrapport Procent Antal Utbildning av eleverna inom IT och dess användning i olika verksamheter. 38,4% 713 Utbildning av lärarna inom IT-användning och IT-nytta. 75,5% 1402

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

GOOGLE APPS FOR EDUCATION

GOOGLE APPS FOR EDUCATION GOOGLE APPS FOR EDUCATION #isjöbo INFORMATION TILL PERSONAL 20150819 Familjeförvaltningen DIGITALISERING #isjöbo Skolans styrdokument, vår läroplan och kursplaner ställer krav på digitalisering och vi

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer