Från neutralitet till öppenhet? En studie av säkerhetspolitikens utveckling i Sverige efter kalla krigets slut

Transkript

1 C-Uppsats, 15 hp Statsvetenskap III Från neutralitet till öppenhet? En studie av säkerhetspolitikens utveckling i Sverige efter kalla krigets slut Författare: Jens Kindh Handledare: Patric Lindgren Termin: VT-12 Kurskod: 2SK-300

2 Abstract Title: Från neutralitet till öppenhet? En studie av säkerhetspolitikens utveckling i Sverige efter kalla krigets slut Author: Jens Kindh Supervisor: Patric Lindgren Linnaeus University Department of Political Science Spring term 2012 When the Cold War ended, a new security situation was unfolded in Sweden. The purpose of this thesis is to describe and compare how the Swedish security policy is organized and how it has changed since the Cold War ended. To do that, I m going to try answer the following questions: 1. How is the Swedish security policy organized? 2. What defence resolutions have affected the Swedish security policy after the Cold War ended? 3. How has different political actions made its impact on the Swedish security policy after the Cold War ended? My theory is to try explain how the Swedish security policy has changed after the Cold War through a realism security perspective called traditional security, which refers to a realistic construct of the states security policy. Furthermore, to explain Sweden s security policy and its changes, I m going to use the three defence resolution from 1996, 2000 and In addition, books and articles will also be used to explain how Sweden s security policy is conducted and how it was developed after the Cold War ended. The results showed that Sweden s security policy has gone through some substantially changes. Words: Keywords: Sweden, Security policy, Sweden after the 1990s, Official, Swedish defense resolutions,

3 Innehåll Abstract 1. Bakgrund Syfte och frågeställning Avgränsning och tidigare forskning Teori Metod Material Ordlista Hur är Sveriges säkerhetspolitik organiserad? Realism och säkerhetspolitik; det traditionella perspektivet En definition av säkerhetspolitiken som begrepp Säkerhetspolitikens olika former och mål Den svenska säkerhetspolitikens organisering och uppbyggnad En struktur över den svenska säkerhetspolitiken Vilka försvarsbeslut har påverkat Sverige säkerhetspolitik efter kalla krigets slut? Försvarsbeslut Försvarsbeslut Försvarsbeslut Hur har olika politiska förändringar gjort intryck på Sveriges säkerhetspolitik efter kalla krigets slut? Sveriges inträde i EU och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Sveriges samarbete med NATO och Partnerskap för fred Analys och resultat Diskussion Referenser Tabell- och figurförteckning Figur 1. Analysschema över Sveriges säkerhetspolitik... 6 Tabell 2.5.1: Säkerhetspolitikens struktur Tabell 3.3.1: Sammanställning av Sveriges säkerhetspolitik utifrån tre försvarsbeslut

4 Kapitel 1 1. Bakgrund Säkerhetspolitiken har under många år varit ett centralt begrepp i den svenska politiken och debatten om den har pågått sedan andra världskriget. Under kalla kriget utgjorde både USA och Sovjetunionen ett kontinuerligt hot mot den svenska säkerhetspolitiken. Neutralitet var ett begrepp som myntades ofta av den svenska regeringen då säkerhetspolitiken togs upp i debatten. Den svåraste frågan var att förutse hur långt den svenska neutralitetsprincipen skulle räcka till och hur man skulle anpassa den för att bemöta de yttre hoten som kunde förekomma. I och med att Berlinmuren föll 1989 upplöstes Sovjetunionen och det kalla kriget tog slut. Kalla krigets slut gav upphov till att den säkerhetspolitiska situationen hade förändrats i Sverige. Den svenska säkerhetspolitiken stod inför en förändring som var nödvändig, eftersom nya försvarsbeslut och riktlinjer var tvungna att utarbetas. Försvarsbesluten gick huvudsakligen ut på att säkerhetspolitiken skulle anpassas efter det rådande förhållande som fanns på det internationella planet. Dessa försvarsbeslut förändrade på många sätt förutsättningarna för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. En av de viktigaste förändringarna var att våra politiker inte längre bedömde om att det fanns någon risk för att Sverige skulle invaderas militärt. Den kanske absolut viktigaste förändringen var synen på Sveriges säkerhet. Sverige blev medlem i EU vilket, enligt många, hade varit otänkbart så länge det kalla kriget pågick och många av de länder som tidigare ingick i Warzawapakten blev medlemmar i NATO. Sverige skulle så småningom också närma sig NATO men det kunde ta några år. Man brukar säga att Sverige lever i ett nytt Europa. I en union som växt sig större genom den expansiva utvidgning som skedde under 1990-talet och 2000-talet. För Sverige är den ständiga utvidgningen av EU ett återkommande debattämne inom ramen för den svenska säkerhetspolitiken, där händelser och kriser kan uppstå allt oftare, i och med dagens globaliserade samhälle. Utvidgningen som sker inom EU och NATO innebär nya hjälpmedel och informationsutbyten, men även nya hotbilder och problem som kan utgöra en allvarlig fara för landets egna säkerhet. Dessutom gör politiska händelser både innanför och utanför EU att Sverige involveras allt mer, vilket leder till hårdare prövningar av Sverriges säkerhet både inom det inrikes- och utrikespolitiska stadiet. Hoten mot vår säkerhet tenderar att vara mer komplex och annorlunda idag än de tidigare traditionellt militära. 4

5 1.1 Syfte och frågeställning Huvudsyftet med uppsatsen är att förklara och jämföra hur Sveriges säkerhetspolitik ser ut och varför den har förändrats efter kalla krigets slut. I uppsatsen läggs fokus på att studera hur den svenska säkerhetspolitiken har utvecklats efter kalla krigets slut utifrån det traditionalistiska synsättet, det vill säga den traditionella säkerhetspolitiken. För att få svar på aspekterna kommer följande frågeställningar att besvaras: 1. Hur är Sveriges säkerhetspolitik organiserad? 2. Vilka försvarsbeslut har påverkat Sverige säkerhetspolitik efter kalla krigets slut? 3. Hur har olika politiska förändringar gjort intryck på Sveriges säkerhetspolitik efter kalla krigets slut? Fråga ett går ut på att förklara de grundläggande faktorerna inom den svenska säkerhetspolitiken utifrån den traditionella säkerhetspolitiken. Hur är säkerhetspolitiken organiserad i Sverige? Hur utformades och anpassades den efter kalla kriget slut? Den andra frågan kommer att försöka beskriva hur Sveriges säkerhetspolitik har förändrats efter kalla krigets slut. Här kommer jag att se på försvarsbesluten från 1996, 2000 och 2009 för att bland annat se vilka riktlinjer det fanns och hur de har utvecklats, men även granska hur de anpassades efter det rådande politiska klimatet som gällde. Fråga tre lägger fokus på att förklara de politiska förändringar som har påverkat den svenska säkerhetspolitiken efter kalla krigets slut. Vad hände med säkerhetspolitiken när Sverige gick med i EU och började utöka sitt samarbeta med NATO? Det förekom, med andra ord, en del händelser som har förändrat och satt sin prägel på den svenska säkerhetspolitiken. 1.2 Avgränsning och tidigare forskning I den här fallstudien har jag valt att avgränsa den svenska säkerhetspolitiken till att studera dess förändring och utveckling från kalla krigets slut fram till efter 2000-talets början. Problemet är att det finns olika uppfattningar om när kalla kriget slutade. De vanligaste slutpunkter, som oftast nämns, är Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens sammanbrott Studien kommer därför att ha sin utgångspunkt från Sovjetunionens fall 1991 fram till 2009 års försvarsbeslut. På vägen dit är tanken att utföra en jämförelse för 1996 och 2000 års försvarsbeslut med 2009 års försvarsbeslut för att se hur den svenska säkerhetspolitiken har utvecklats och förändrats efter kalla krigets slut. 5

6 Tidigare forskning om Sveriges säkerhetspolitik har under och efter kalla krigets slut varierat från årtionden till årtionde. Under kalla kriget drevs det en aktiv forskning om Sveriges säkerhetspolitik och många böcker samt skrifter gavs ut i och med det spända läget som rådde. Idag är det färre litterära verk som ges ut angående forskningen om den svenska säkerhetspolitiken. Det mesta av källmaterialen finns att läsa i de olika försvarsbeslut som kommer ut ungefär vart fjärde år på regeringens hemsida. Förutom försvarsbesluten finns det många kända forskare som är verksamma inom området, bland annat Wilhelm Agrell, docent i historia och Nils Andrén, professor emeritus i statsvetenskap. Båda forskarna har skrivit en mängd böcker om Sveriges säkerhetspolitik, både under och efter kalla krigets slut. 1.3 Teori Den teori som kommer att appliceras på min studie om Sveriges säkerhetspolitik är den traditionella säkerhetspolitiken. Att se på säkerhetspolitik utifrån detta synsätt tillhör realismen och dess förespråkare. För realisterna ses aktörerna som det absolut viktigaste begreppet inom det internationella systemet. Andra viktiga begrepp är också säkerhetsdilemmat, maktbalans och polaritet. Dessa begrepp och en djupare förklaring av den traditionella säkerhetspolitiken kommer att göras i kapitel 2. Till den utvalda teorin kommer följande analysschema att användas: Figur 1. Analysschema över Sveriges säkerhetspolitik 1. Den traditionella säkerhetspolitiken 3b. Utåtriktad säkerhetspolitik 3a. Inåtriktad säkerhetspolitik 2. Sveriges säkerhetspolitik Analysschemat fungerar enligt följande; Den traditionella säkerhetspolitiken (1) sammansätter sig med den svenska säkerhetspolitiken (2). På så sätt kan man se sambandet mellan dessa två och samtidigt se hur det traditionalistiska synsättet har påverkat Sveriges säkerhetspolitik. Utifrån den svenska säkerhetspolitiken (2) kommer sedan två faktorer att förklara hur 6

7 säkerhetspolitiken ser ut och fungerar. Den ena är inåtriktad säkerhetspolitik (3a), som handlar om säkerheten inom Sverige (inrikespolitiken) medan utåtriktad säkerhetspolitik (3b), fokuserar på säkerheten utanför Sverige (utrikespolitiken). Dessa två faktorer kommer att utgå ifrån försvarsbeslut 1996, 2000 och 2009 för att ge en helhetsbild över hur den svenska säkerhetspolitiken har utvecklats och förändrats efter kalla krigets slut. 1.4 Metod I min uppsats använder jag mig av en komparativ fallstudie med en kvalitativ innehållsanalys som grund. En komparativ fallstudie är ett antagande om att det finns likheter eller skillnader mellan länder som är viktiga att studera för att få förståelse för politiken. Syftet med en komparativ fallstudie är att få förståelse för politiska system, deras uppbyggnad, orsaker och betydelse. 1 I detta fall kommer Sveriges säkerhetspolitik att förklaras och jämföras utifrån den traditionella säkerhetspolitiken, vilket gör att man på ett enklare sätt kan förklara hur landets säkerhetspolitik fungerar och hur den är uppbyggd. Inriktningen på den komparativa studien är en förklarande studie. Det innebär att studien syftar till att förklara varför situationen ser ut som den gör. Frågor som varför det finns likheter/skillnader mellan länderna eller hur olika länder har antagit olika former av styrelsesätt är vanliga. Genom att studera och jämföra försvarsbesluten från 1996 och 2000 med 2009 års försvarsbeslut, får man en bredare inblick över säkerhetspolitikens utveckling i Sverige efter kalla krigets slut. En förklarande studie beskriver först den angivna situationen för att sedan undersöka vilka orsaker som finns till dessa situationer. 2 Vidare paralleller dras och tillämpas på de tre försvarsbesluten genom att se hur den svenska säkerhetspolitiken har fungerat inom vissa politiska händelser, t.ex. Sveriges inträde till EU och samarbetet med NATO genom partnerskapet för fred (PFF). Det som uppstår då blir en jämförande studie över hur den svenska säkerhetspolitiken har utvecklats efter kalla krigets slut. En kvalitativ innehållsanalys används framför allt om analyser där tillvägagångssättet består i att kvalificera vissa företeelser i texter. Varför jag kommer att använda mig av en kvalitativ innehållsanalys beror på att jag kommer utgå ifrån 1996, 2000 och 2009 års försvarsbeslut. Vidare syftar en kvalitativ innehållsanalys på textanalyser där ingenting räknas eller mäts. 1 Denk, T 2002: 7f 2 Ibid.: 12 7

8 Den grundläggande idén med en sådan här analys är metoden att kvantifiera någonting i texter utifrån ett specifikt forskningssyfte, det vill säga den svenska säkerhetspolitiken. 3 Genom att välja en kvalitativ innehållsanalys till denna studie kan jag granska de material och referenser som samlas in under studiens gång. Följden av detta blir att validiteten på de material som granskas blir säkrare, vilket minskar risken för eventuella missförstånd eller feltolkningar av referenserna. 1.5 Material Till min uppsats använder jag mig av både sekundära källor, dvs. artiklar och reportage, men även tertiära källor såsom faktaböcker och läroböcker. Litteraturen som har till använts till studien är skrivna av olika författare (som tillbringat många år inom det specifika området). De böcker som ligger till grund för att förklara den svenska säkerhetspolitiken är Fredens illusioner Det svenska nationella försvarets nedgång och fall och Internationella relationer I en ny tid. I den första boken rekonstrueras den stora svenska försvarsavvecklingen från slutet av 1990-talet och de bakomliggande drivkrafterna samt de avsedda och oavsedda konsekvenserna. I den andra boken beskrivs det i kapitel 4, som handlar om Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik, bland annat om vilka intressen Sverige har och vilken roll Sverige har som aktör i världssamfundet. Den första boken samt relateringen till kapitel 4 är skrivna av docenten Wilhelm Agrell som har stor erfarenhet och kunskap inom det angivna området. För att beskriva den traditionella säkerhetspolitiken och analysschemat, utgår jag ifrån Nils Andréns bok Säkerhetspolitik Analyser och tillämpningar. I denna bok introducerar Andrén en ny, bredare syn på säkerhetspolitiken som behandlar olika strategier, strukturer och förutsättningar, bland annat på den traditionella säkerhetspolitiken. Vidare kommer analysschemat och teorin att kompletteras med referenser utifrån boken Security A new framework for analysis, som är skriven av Barry Buzan, Ole Wæver och Jaap de Wilde. Här tar författarna upp olika begrepp, strukturer och strategier som ligger till grund för bland annat den traditionella säkerhetspolitiken och den nya, bredare synen. Det finns emellertid en väsentlig skillnad mellan dessa två böcker och det är att Buzan går in mer på den nya, bredare synen och lämnar den traditionella säkerhetspolitiken bakom sig, vilket Andrén inte gör. 3 Bergström, G & Boréus, K 2005: 43f 8

9 Därför ger Andréns bok en tydligare bild över den traditionella säkerhetspolitiken. Andrén och Buzans böcker kommer att kompletteras med boken Internationella relationer, som är skriven av Jakob Gustavsson och Jonas Tallberg. I den boken kommer referenser att hämtas från kapitel 2 som behandlar realismen. Det otryckta material som kommer att förklara Sveriges säkerhetspolitik efter kalla krigets slut kommer att hämtas från regeringens hemsida och det departement som behandlar Sveriges säkerhetspolitik, nämligen Försvarsdepartementet 4. Försvarsdepartementet har i uppgift att ansvara för landets totalförsvar där bland annat säkerhetspolitiken ingår. Försvarsdepartementet har en direkt koppling till regeringen, vilket underlättar mitt sökande efter det material jag behövde till min studie. Deras hemsida ger en klar och beskrivande bild över hur Sveriges säkerhetspolitik ser ut och vilka mål det finns med den. Från denna internetsida kommer jag att hämta de tre försvarsbesluten från , och Eftersom försvarsbeslut 1996 fattades i två etapper så utgår jag från etapp 1. Detta på grund av att det i etapp 2 finns en sammanfattning av etapp 1. Dessa försvarsbeslut utgör grundpelarna i min studie och kommer att analyseras samt granskas noggrant för att ge läsaren en överbegriplig bild av hur Sveriges säkerhetspolitik fungerar. En annan internetsida som referenser kommer att hämtas från är Säkerhetspolitik.se 8. Denna hemsida ansvarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB för och innehållet på webbplatsen är från ett samarbete med Försvarsmakten, Rekryteringsmyndigheten samt organisationen Folk och Försvar. På deras hemsida kan jag hämta artiklar och forskningsmaterial som berör min studie och komplettera dessa med materialet från försvarsdepartementets hemsida Det potentiella källmaterialet för denna studie har varit mycket brett och det har funnits både fördelar och nackdelar med materialet. Fördelarna är att det hela tiden kommer ut nytt material eftersom att den svenska säkerhetspolitiken är ett aktuellt ämne, vilket leder till att det finns en mängd olika material att samla in. Försvarsdepartementets och regeringens hemsida är att anse som officiella sidor och därmed kan dessa anses vara kvalitetssäkrade och 4 Länk: 5 Försvarsbeslut 1996 etapp 1 och etapp 2= Totalförsvar i förnyelse (prop. 1995/96:12) och (prop. 1996/97:4) 6 Försvarsbeslut 2000: Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) 7 Försvarsbeslut 2009: Ett användbart försvar (prop. 2008/09:140) 8 Länk: 9

10 pålitliga. Nackdelarna med materialet är att många böcker inte har kommit ut på 2000-talet utan istället på 1990-talet, dvs. direkt efter kalla krigets slut. Många av dessa referenser ger därför bara en kort inblick i hur Sveriges säkerhetspolitik har utvecklats under en obestämd tid, vilket resulterar i vissa bristfälligheter i mitt material. Trots detta finns det några böcker efter 2000-talet som behandlar den svenska säkerhetspolitiken, men problemet med dessa är att de inte ger mig de konkreta referenser jag behöver för att komplettera mitt material. För att uppnå syftet, som är att förklara den svenska säkerhetspolitiken efter kalla krigets slut, måste jag söka efter källmaterial från olika internetsidor, bland annat Försvarsdepartementet och regeringens hemsida. Detta gör att jag måste komplettera och jämföra de gamla referenserna med de nya för att få en sammanhängande bild. Internet sägs vara ett bra grundval att hämta referenser från, men även en grund där vem som helst kan bidra med sitt egna material, vilket kan leda till både en hög och låg validitet beroende på vem som bidragit med dem. 1.6 Ordlista Försvarsbeslut= Är av statsmakterna en fastställd plan för totalförsvarets organisation och utveckling under viss tid, vanligen fem år, och en inriktning för ytterligare fem år. 9 Säkerhetspolitik= Här utgår jag från den enkla definitionen att allt som görs i ett land är till för att skydda landet mot hot från andra länder och organisationer. 10 Totalförsvaret= Totalförsvaret ska kunna möta alla de hot som kan uppstå mot Sverige, bidra till att hantera och förebygga kriser i omvärlden och hävda vår territoriella integritet Försvarsbeslut, Nationalencyklopedin [www] 10 Säkerhetspolitik, Nationalencyklopedin [www] 11 Säkerhetspolitik, svensk säkerhet, totalförsvar [www] 10

11 Kapitel 2 2. Hur är Sveriges säkerhetspolitik organiserad? Detta kapitel kommer först och främst att beskriva vad den traditionella säkerhetspolitiken är och vilka begrepp som grundar sig till tänkandet inom detta synsätt. Dessutom kommer en definition på säkerhetspolitiken som begrepp att göras där säkerhetspolitikens olika former och mål förklaras. Vidare kommer detta kapitel att klargöra hur den svenska säkerhetspolitiken är organiserad. Vilka mål och medel har Sverige? Vad händer med Sveriges säkerhet i en värld där allt fler kontakter skapas länderna emellan? Avslutningsvis kommer kapitlet med en sammanfattande tabell över den svenska säkerhetspolitikens former, mål och strukturer. Detta kapitel är uppbyggt för att ge en enkel och sammanfattande insyn i den svenska säkerhetspolitikens organisering. 2.1 Realism och säkerhetspolitik; det traditionella perspektivet Realism är den grupp teorier som länge har dominerat studierna av internationella relationer. Grunden i studierna om stater och dess säkerhetspolitik inom realismens område utgår från tre viktiga begrepp, nämligen säkerhetsdilemmat, maktbalans och polaritet. Dessa kan sammanfattas på följande sätt: Säkerhetsdilemmat kan förklaras utifrån att den militära makten alltid är viktig för staternas egen säkerhet. När en stat ökar sin säkerhet minskas säkerheten hos den andra staten. Staten börjar rusta för att möta det ökande hotet och en upprustningsspiral uppstår, vilket gör att staternas individuella säkerhet leder till kollektiv osäkerhet. Maktbalans är det tillstånd i vilket staterna räknar med att de har jämförbara militära resurser (och jämförbara möjligheter att snabbt skaffa sig större resurser) för att kunna undvika att säkerhetsdilemmat leder till krig. Polaritet är det som avgör hur stabilt det internationella systemet kommer att vara, dvs. polariteten har en fundamental betydelse för om freden kan bevaras eller inte. De två viktigaste formerna av polaritet är bipolaritet (två stormakter) och multipolaritet (tre eller flera stormakter). 12 De tre begreppen ligger till grund för hur resultatet av staternas strävan efter säkerhet kan fungera och det är utifrån dessa begrepp som den traditionella säkerhetspolitikens formas. 12 Hall, M (2009): 39ff 11

12 En mer djupgående förklaring av den traditionella säkerhetspolitiken finns att läsa om i Barry Buzan s bok Security A new framework for analysis. Buzan menar att säkerhetsstudier är ett fenomen i krig och att det kan definieras som studiet av hoten, användningen och kontrollen av militära maktmedel. Traditionalisterna, enligt Buzan, accepterar behovet av att se mer allmänt på de icke-militära orsakerna till olika konflikter i det internationella systemet, samtidigt som de gör tydliga ansträngningar att försvara det centrala i staten under de tider då många icke-statliga aktörer deltar i det militära spelet. 13 Vidare kan hård kritik riktas mot såväl realismens säkerhetspolitik som mot Buzan s traditionella säkerhetspolitik. Kritiken som uppstår är att realismen oftast legitimerar de mäktigare staternas dominans av de mindre staterna eller individerna. Realismen är, sett till det teoretiska, i högsta grad också reduktionistisk. Verkligheten i internationella relationer reduceras till stater och deras intressen definierat som makt. Detta får i sin tur konsekvenser för en stats säkerhetspolitik. Hur ska en stat skydda sig mot hot från en större och starkare stat? Kultur, nationella politiska system, idéer och socioekonomiska strukturer är oviktiga i realismens förståelse av hur den internationella politiken fungerar. Staternas betydelse reduceras därför till följd av de mellanoch överstatliga regleringar och organisationer som uppstår. 14 Enkelt sammanfattat förlitar sig den traditionella säkerhetspolitiken på den anarkistiska maktbalans, en militär uppbyggnad mellan två supermakter och den absoluta suveräniteten (nationalstaten). Stater anses, med andra ord, vara rationella enheter där nationella intressen och politik drivs av längtan efter absolut makt. 15 Realister försöker också på ett mer realistiskt sätt förklara världens alla krig, konflikter och de sällan förtroendefulla relationerna mellan staterna. Idealisterna, som är en av de största kritikerna mot realisterna, menar istället att man ska betona upplysning, respekt för folkrätten och klokt statsmannaskap som grund för säkerhetspolitiken och möjligheten att skapa internationell fred och säkerhet. En stats utrikes- och säkerhetspolitik grundar sig därför, enligt realismen, oftast på statens realpolitiska egenintresse det nationella intresset och kan därför alltid gå ut över andra stater Buzan, B et al (1998): 3 14 Hall, M (2009): Owen, T (2004):16 16 Winnerstig, M (1997): 3 12

13 2.2 En definition av säkerhetspolitiken som begrepp Själva begreppet säkerhetspolitik började användas i svensk politik först i slutet av 1960-talet. Den officiella definitionen av begreppet säkerhetspolitik uppfattas utifrån statens suveränitet (oberoende från främmande makter, samt territoriell integritet) som det centrala värdet. Traditionellt sett har begreppen säkerhet och säkerhetspolitik alltid kopplats till den suveräna staten. Underförstått har det alltid varit statens, eller snarare statsmakternas, säkerhet som stått i fokus. 17 Liksom all annan politik handlar inte bara säkerhetspolitik om militär styrka utan också om diplomati, internationella förhandlingar, handels- och valutapolitik samt olika slag av konfliktförebyggande åtgärder. 18 Sedan dess har den officiella definitionen markerat att det handlar om statsmakternas suveränitet, det vill säga deras kontroll över det nationella territoriet, samt deras handlingsfrihet även under tryck från främmande makter. 19 Begreppet säkerhetspolitik kan vidare delas upp i tre olika problemområden. Det första handlar om hot, det andra om funktioner och centrala värden som skall skyddas mot dessa hot och det tredje om de åtgärder som vidtas för att skydda dessa funktioner och centrala värden. Rädslan för krig, eller mer specifikt väpnade angrepp mot svenskt territorium, har bestått som den högst prioriterade hotbilden, även om icke-militära hotbilder funnits med under mycket lång tid. 20 Idag ses säkerhetspolitiken mer som ett samlingsbegrepp än en definition. Detta samlingsbegrepp omfattar åtgärder som aktörerna i det internationella systemet vidtar för att neutralisera eller möta hot utifrån, vilket sker genom förebyggande åtgärder och avskräckande åtgärder eller genom försvar mot angrepp. 21 Det kan, med ett enkelt uttryck, sägas att säkerhetspolitiken omfattar en stats aktiviteter i syfte att kunna förverkliga sina mål i situationer där den ställs inför hot. 22 Stormakter och småstater för olika slag av säkerhetspolitik. Stormakter vill ofta styra och påverka det internationella samfundet medan småstater i huvudsak får nöja sig med att reagera på skeenden och försöka undvika negativa konsekvenser för egen del. Småstater kan ändå ibland spela en mer central och aktiv roll, t.ex. genom att uppträda gemensamt på den internationella arenan, vilket kan jämföras med vad de 17 Eriksson, J (2004): Agrell, W (2002): Eriksson, J (2004): Ibid.: Andrén, N (2002): Ibid.: 19 13

14 nordiska länderna gjorde under en lång tid i FN eller ingå i ett större samarbete med olika nationella organisationer såsom EU och NATO. 23 Flera småstater har i större eller mindre grad ett säkerhetspolitiskt dilemma. Säkerhetspolitikens uppgift är, oavsett vilken säkerhetsdilemma en stat har, att bevara möjligheten för landet att förverkliga sina mål inför hot från andra aktörer i det internationella systemet. 24 En stat kan försöka stå utanför konflikter med andra och större makter, något som exempelvis Sverige gjorde under kalla kriget. Fördelarna med det här dilemmat är att staten inte har gjort bindande politiska löften eller ingått i någon väpnad konflikt medan nackdelarna är att staten kan bli hårt utsatt av andra stormakter om en sådan politik misslyckas. Det andra alternativet är att söka säkerhet i kollektiva lösningar, antingen mellan en större grupp länder eller genom beskydd från en stormakt. Att Sverige gick med i EU ses som ett sätt att förstärka landets säkerhetspolitik och bygga upp en trygghet gentemot andra stater. Fördelarna respektive nackdelarna här är att småstaten löper mindre risk att bli lämnad i sticket men genom allianser och andra bindningar blir staten indragna i konflikter som står utanför ett lands nationella intressen Säkerhetspolitikens olika former och mål Det finns olika former av säkerhetspolitik, bland annat status quo politiken och förändringspolitiken. Dessa två former har präglat många staters säkerhetspolitiska tänkande och är något som kommer att förklaras längre ner i detta avsnitt, då vi till att börja med ska se vilka syften man kan använda sig av när det gäller att analysera olika former av säkerhetspolitik. En stats säkerhetspolitiska former och mål kan analyseras utifrån politikens uttalande; de föreställningar, hotbilder och värderingar som politiken grundats på. Politikens egentliga innehåll; det som i själva verket sker under hänvisning till andra motiv eller som utförs utan insyn och politikens innebörd; den slutsumma som ingen kanske överblickar av det oavsiktliga mönstret. 26 Vad en stat väljer för säkerhetspolitik handlar till viss del om vad dess nationella intresse är, men även vilka garantier som kan uppnås genom ett samarbete med andra stater. De föreställningar, hotbilder och värderingar som fanns under kalla kriget gjorde att Sverige valde neutralitetspolitiken. Denna politik användes länge som 23 Agrell, W (2002): Andrén, N (2002): Agrell, W (2002): Agrell, W (2000):

15 ett generellt motiv för en rad nationella särdrag och speciella satsningar som under efterkrigstiden skilde Sverige från grannländerna. 27 Slutsumman av politikens innebörd spelade med andra ord den viktigaste rollen i säkerhetspolitiken. Det ansågs att ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige vara osannolikt efter kalla kriget slut. Likväl kunde kriser och incidenter som även inbegriper militära maktmedel inte uteslutas och på lång sikt kunde militära angreppshot likväl aldrig förbigås. 28 Bristande öppenhet och hemlig politik är bara några kännetecknande drag för säkerhetspolitiken i många länder. Vad som egentligen sägs inom säkerhetspolitikens ramar kan både vara tydligt och mindre tydligt. Varje stat har ju sina egna politiska motiv och syften. Beroende på vilken slags politik en stat väljer att förfoga över så kan formerna för en stats säkerhetspolitik delas upp i utifrån två kategorier. Dessa är status quo politik och förändringspolitik. I praktiken innebär status quo politiken ofta, men inte alltid, en negativ attityd mot förändringar. Den kan framstå som antidynamisk och internationellt sett som konservativ. För rika och mätta småstater som de nordiska länderna är det naturligt att se fredlig utveckling av egna resurser som säkerhetspolitikens främsta mål. 29 Förändringspolitik däremot innebär att både större och mindre, men även rika och fattiga stater, kräver en förändring av den rådande situationen för att kunna anse sin säkerhet i ett eller annat hänseende. Förändringen kan vara så stor att den inte kan åstadkommas med förhandlingar och fredliga medel. 30 En stat kan antingen välja att förfoga över båda kategorierna, det vill säga utgå ifrån en blandning av dessa eller hålla sig till bara en av de två kategorierna. Vad en stat väljer beror helt och hållet på hur det geografiska och strategiska läget ser ut, men även på vilka resurser och ambitioner den har. Vad en stat har för mål med sin säkerhetspolitik beror mycket på deras nationella intressen. Olika definitioner av en stats säkerhetspolitik anges oftast utifrån grundläggande mål men säger inte mycket om dess faktiska innehåll. Dagens stater ställer olika krav på sig själva och sin omgivning för att känna sig trygga. Målen med en stats säkerhetspolitik kan variera på grund av skillnader i det geografiska och strategiska läge, men även resurser och ambitioner Agrell, W (2000): Sveriges säkerhetspolitik, Försvarsdepartementet, Regeringskansliet [www] 29 Andrén, N (2002): Ibid.: 24f 31 Andrén, N (2002): 21 15

16 För Sveriges del har målen i den svenska säkerhetspolitiken alltid varit, trots kalla krigets slut, att bevara Sveriges fred och självständighet, bidra till stabilitet och säkerhet i Sveriges närområde samt att stärka internationell fred och säkerhet. 32 Det är viktigt att komma ihåg att en stats säkerhetspolitiska mål utformas och omformuleras allteftersom hur relationerna mellan staterna utvecklas på det internationella planet. Vidare har det växt fram många varianter och mål av säkerhetspolitiken efter kalla krigets slut, till exempel den traditionalistiska säkerhetspolitiken. En stats säkerhetspolitiska mål påverkas därför konstant av det skiftande maktspelet på det internationella planet. För vissa länder gäller det att anpassa sig efter hur situationer ser ut medan andra länder fokuserar på att stärka sin trygghet från eventuella hot. 2.4 Den svenska säkerhetspolitikens organisering och uppbyggnad Utformningen av den svenska säkerhetspolitiken är idag till stor del en präglad process byggd på rutin och kunskap. Till skillnad från många andra politikområden karaktäriserades den svenska säkerhetspolitiken av en relativt lång berednings-, besluts och genomförandeprocess. Under hela efterkrigstiden hade planeringen dels skett i flerårsperioder, vanligen fem år, och dels utifrån ett uttalat mål att uppnå parlamentarisk enighet. Resultatet av detta blev att försvarsbesluten förbereds genom ett omfattande byråkratiskt och parlamentariskt utredningsarbete. 33 Vem är det som beslutar om vilken säkerhetspolitik Sverige ska använda sig av och vilka får vara med i beslutsfattandet? Till att börja med är det Riksdagen som tar beslut om Sveriges säkerhetspolitiska inriktning. Riskdagens beslut kallas officiellt för försvarsbeslut och brukar oftast delas upp i två etapper där viktiga aktörer, både statliga och icke-statliga aktörer, har varit med och satt sin prägel på processen. Några av dessa är: Regionala intressen och politiska representanter Försvarsindustrin Fack och andra intresseorganisationer Påtryckargrupper och opinionsrörelser Säkerhetspolitik [www] 33 Eriksson, J (2004): Agrell, W (2002):

17 Konkret handlar det om att påverka innehållet i försvarsberedningens rapporter, försvarsutskottets betänkanden, försvars- och utrikespolitiska tal, och så småningom regeringens försvarsproportioner. Indirekt handlar det också om att steg för steg försöka påverka medarbetares, politiska motståndares och politiska beslutsfattares föreställningsvärldar. 35 Sveriges säkerhetspolitik är idag fördelad på många händer och möjligheterna att få till stånd och genomföra grundläggande reformer är begränsat. Detta har bland annat lett fram till att alla utredningar om säkerhetspolitiken och försvarets långsiktiga utveckling har präglats av en dragkamp om vilka orter som skulle bli av med regemente eller flottiljer och hur mycket försvarsbudgeten kommer sänkas eller ökas. 36 Mer om just denna utoch avveckling finns att läsa om i kapitel 3 som behandlar olika försvarsbeslut. Hur har då denna utveckling och utformning inom den svenska säkerhetspolitiken gått till? Under det kalla kriget sammanfattades den svenska säkerhetspolitiska linjen som Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Alliansfriheten var en viktig grundförutsättning för att Sverige skulle kunna hävda neutralitet vid en stormaktskonflikt mellan öst och väst i Europa. 37 År 1992 ändrades formuleringen och Sveriges militära alliansfrihet syftade nu till att Sverige skulle kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde. Neutraliteten var nu ett mål som gällde Sveriges omedelbara närhet och inte de konflikter som fanns på långt håll. Detta hade sin bakgrund bland annat i konflikten vid Persiska viken och USA-ledda alliansens krig mot Irak Nästa stora ändring kom i februari 2002 och innebar en större omskrivning: Å ena sidan konstateras att Sverige är militärt alliansfritt och att neutralitetspolitiken tjänat oss väl. Å andra sidan beslutas det att säkerhet är mer än avsaknad av militära konflikter: Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemensam och samverkan med andra länder. Svensk neutralitet som ett mål i händelse av en väpnad konflikt i närområdet är inte längre huvudsaken. 39 I dag gäller en mer vidgad och internationell säkerhetsbegrepp som inrymmer även icke-militära hot och ickestatliga aktörer. Detta är en av förutsättningarna för den svenska säkerhetspolitiken som därmed hade förändrats radikalt i grunden sedan det kalla krigets slut, framför allt i sin organisation och struktur. Förändringarna har därför kommit långsamt fram och för Sverige är 35 Eriksson, J (2004): Agrell, W (2002): Säkerhetspolitik, Nationalencyklopedin [www] 38 Sverige ska stå utanför NATO, Urban Ahlin & Anders Karlsson, Svenska Dagbladet [www] 39 Agrell, W (2002):

18 säkerhetspolitiken idag en arena där olika intressen strävar efter inflytande och bryts mot varandra En struktur över den svenska säkerhetspolitiken I detta avsnitt kommer jag att sammanfatta den svenska säkerhetspolitikens struktur utifrån de former och mål som beskrivits i föregående kapitel. Sveriges säkerhetspolitiska struktur kan sammanfattas i en tabell som utgår från den inåtriktade säkerhetspolitiken och den utåtriktade säkerhetspolitiken. Tabellen är hämtad från Nils Andréns bok Säkerhetspolitik Analyser och tillämpningar. 41 Tabell 2.5.1: Säkerhetspolitikens struktur Mål Medel A. Utåtriktad Säkerhetspolitik 1. Strategiskt rollval: Försvarspolitiska relationer till andra stater. 2. Försörjning utifrån med livsviktiga förnödenheter. 1. Utrikespolitiskt rollval mellan ytterligheterna total integrering och total isolering 2. Handelspolitik 3. Direkt påverkan på den större internationella miljön 3. Aktivt medlemskap i internationella organisationer, samt annan diplomatisk aktivitet 4. Internationell gemenskap 4. Information, kommunikation, aktivt samarbete och samordning B. Inåtriktad Säkerhetspolitik 1. Förmåga till självförsvar 1. Militära resurser, befolkningsskydd och anordningar för civilt beredskap 2. Försörjningstrygghet 2. Näringspolitiska åtgärder för att främja självtillit på väsentliga områden under krig och kris. 3. Teknologisk och ekonomisk kompetens 3. Forskning, utveckling, utbildning 4. Säkerhetsfrämjande infrastrukturer 4. Samhällsplanering 5. Värdegemenskap, lojalitet, försvarsvilja 5. Påverkas av åtgärder över hela samhället Tabellen sammanställer säkerhetspolitikens mål och medel. Den har inspirerats av den svenska säkerhetspolitiken under två världskrig och av de totalförsvarsdoktriner som har utvecklats under det kalla kriget. 40 Sveriges säkerhetspolitik, Försvarsdepartementet, Regeringskansliet [www] 41 Andrén, N (2002): 35 18

19 Utåtriktad säkerhetspolitik Den utåtriktade säkerhetspolitiken är viktig för att ett lands internationella agerande ska uppfattas som ett konsekvent uttryck enligt landets deklarerade säkerhetspolitik. Under blockpolitisk spänning är detta av särskild vikt, för ett allians fritt land som Sverige, att själva skapa sig en bild av omvärlden i sin internationella aktörsroll. 42 Till den utåtriktade säkerhetspolitiken hör ansträngningarna att genom sina egna intressen kunna påverka den större internationella miljön. I Sverige sägs förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön ha lett till att bland annat den militärt alliansfria politiken framhålls i stället för neutralitetspolitiken. Sverige bidrar till olika krishanteringsinsatser under EU:s, FN:s och NATO:s ledning, vilket man menar leder till en ökad säkerhet. 43 Utrikespolitikens uppgift blir därför att förmå omvärlden att vidta åtgärder som är fördelaktiga för de egna säkerhetspolitiska intressena. Detta kan bli problematiskt då utrikespolitiken är en del av säkerhetspolitiken. Hur effektivt ett land kan bidra till att på ett säkerhetspolitiskt relevant sätt påverka den internationella miljön beror till stor del på omständigheterna. Effektiviteten av insatserna beror inte enbart på statens storlek och styrka utan också på dess kontakter och kompetens, i internationella organisationer, på andra staters ställningstagande och voteringsbalansen. 44 Inåtriktad säkerhetspolitik Den inåtriktade säkerhetspolitikens primära uppgifter är att upprätthålla förmågan till självförsvar. Det sker inte bara genom militära rustningar och uppbyggnad av ett effektivt befolkningsskydd i krig (civilförsvar). Det sker också genom en rad inrikespolitiska säkerhetsåtgärder. Till dessa hör civilt beredskap, ekonomiskt beredskap och psykologiskt försvar. Sist men inte minst ingår åtgärder för att bygga upp en allmän mental beredskap inför påfrestande förändringar. Vidare måste den inåtriktade säkerhetspolitiken vara rustad både för de stora katastroferna och för de olika slags uppgifter som Sverige kan tänka sig att möta. Det gäller att minska konsekvenserna för självförsörjningen av att de yttre tillförsellederna i större eller mindre grad var stängda. 45 Kalla kriget slut ses som en brytpunkt i Sveriges säkerhetspolitiska historia. Sverige införde åtgärder för att bygga upp en allmän mental beredskap inför de påfrestande förändringar som kunde tänka sig att uppstå och när 42 Andrén, N (2002): Sveriges säkerhetspolitik, Försvarsdepartementet, Regeringskansliet [www] 44 Andrén, N (2002): 32f 45 Andrén, N (2002): 32 19

20 Sovjetunionen till sist upplöstes stod den svenska säkerhetspolitiken inför en ny utveckling med många nya uppgifter. Östersjöregionen hade länge präglats av oroligheter, det vill säga hotet från öst. Idag kännetecknas Östersjöregionen av stabilitet, dialog och samarbete i och med att samtliga Östersjöländer, förutom Ryssland, är medlemmar i EU och/eller NATO. 46 Detta är en utveckling som haft både en positiv och negativ påverkan på Sveriges säkerhet. Det positiva är att det finns ett samarbete mellan länderna medan det negativa är att det inte finns någon garanterad säkerhet i och med att Ryssland inte är med i EU. 46 Sveriges säkerhetspolitik, Försvarsdepartementet, Regeringskansliet [www] 20

21 Kapitel 3 3. Vilka försvarsbeslut har påverkat Sveriges säkerhetspolitik efter kalla krigets slut? Det finns många försvarsbeslut som har präglat Sveriges säkerhetspolitik genom de gångna årtiondena. Bland alla de beslut som tagits av Riskdagen finns det tre stycken försvarsbeslut jag kommer att förklara i detta kapitel; Försvarsbeslut 1996, Försvarsbeslut 2000 och Försvarsbeslut De två första besluten ligger till grund för de tredje försvarsbeslutet, som kommer att jämföra och förklara hur den svenska säkerhetspolitiken har förändrats från kalla krigets slut till 2000-talets säkerhetspolitik. Detta kapitel är till för att kortfattat beskriva dessa tre försvarsbeslut och se på eventuella skillnader och likheter mellan de olika besluten. 3.1 Försvarsbeslut 1996 Försvarsbeslut 1996, som går under namnet Totalförsvar i förnyelse fattades i två etapper. I detta avsnitt kommer jag först att förklara etapp 1 (1995/96:12) och etapp 2 (1996/97:4) för att sedan avsluta dessa två etapper med en enklare sammanfattning. Totalförsvar i förnyelse Etapp 1 Etapp 1 av försvarsbeslutet omfattade statsmakternas ställningstaganden till säkerhetspolitiken, försvarspolitiken, övergripande mål och uppgifter för totalförsvaret, övergripande inriktning av totalförsvarets utformning samt ekonomin. 47 I denna etapp fattade Riksdagen beslut rörande den fortsatta inriktningen av Sveriges säkerhets- och försvarspolitik samt totalförsvarets långsiktiga utveckling. Resultatet blev att Sveriges säkerhets- och försvarspolitik skulle utgå från följande ståndpunkter: Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands frihet och oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en handlingsfrihet att såsom enskild nation och i samverkan kunna utveckla vårt samhälle. Vår säkerhetspolitik har såväl en nationell som en internationell dimension vilket formas i ett kontinuerligt samspel mellan främst utrikespolitiska och försvarspolitiska åtgärder. Sveriges militära alliansfrihet syftande till att vårt land skall kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde består. Militär alliansfrihet är den nationella 47 Totalförsvar i förnyelse Etapp 2, Prop. 1996/97:4, s24 21

22 säkerhetspolitiska ram som sammantaget bäst förmår tillgodose svenska säkerhetspolitiska intressen. Den förutsätter att vi har en betryggande försvarsförmåga. Vår strävan är att på det fredsfrämjande området samarbeta med Europas alla säkerhetsorganisationer. 48 När det gällde totalförsvaret långsiktig utveckling kom Riksdagen fram till följande ståndpunkter: Totalförsvaret skall ha en betryggande och över tiden anpassad förmåga att möta alla hot som kan uppstå mot vårt land. Totalförsvarets planering skall även fortsättningsvis utgå från att ett väpnat angrepp mot Sverige skulle utgöra led i en större konflikt mellan stormakter. Försvarspolitikens trovärdighet och säkerhetspolitiska värde stärks genom en bred förankring hos befolkningen. Folkförsvaret har också en säkerhetspolitisk dimension. 49 Mot dessa utgångspunkter skulle totalförsvaret, enligt riksdagen, utformas från ett vidgat säkerhetsbegrepp. Totalförsvaret skulle inte bara värna vårt lands frihet och oberoende och skydda befolkningen i krig och kris, utan dess resurser skulle även bidra till förmågan att möta svåra påfrestningar i fred och kunna genomföra fredsfrämjande och humanitära insatser. 50 Det absolut viktigaste var, för Sveriges del, upprätthålla en betryggande nationell försvarsförmåga även om inget väpnat angrepp befarades. Totalförsvar i förnyelse Etapp 2 Etapp 2 omfattade statsmakternas ställningstaganden med anledning av den säkerhetspolitiska kontrollstation som genomförts och ställningstagandet till den närmare inriktningen av det militära försvarets krigsorganisation och det civila försvarets funktioner. 51 Utifrån denna etapp fattade regeringen följande beslut: Säkerhetspolitikens mål och försvarspolitikens inriktning, om anpassning samt om säkerhetspolitiskt motiverade besparingar på totalförsvaret består. 48 Försvarsbeslut 1996: Totalförsvar i förnyelse Etapp 1, prop. 1995/96:12, s39 49 Ibid.: Försvarsbeslut 1996: Totalförsvar i förnyelse Etapp 2, Prop. 1996/97:4, s24 51 Ibid.: 24 22

23 Stor vikt skall läggas vid vårt deltagande i Östersjösamarbetet men också med totalförsvarsresurser liksom vid vårt engagemang inom PFF och inom VEU 52 om krishantering. Vi skall fortsatt anpassa vår förmåga att kunna medverka i internationell fredsfrämjande verksamhet till de former som nu är under utveckling med IFORstyrkan 53 som exempel. Samarbetet med andra länder om försvarsmateriel skall intensifieras. Bevarandet av den militära alliansfriheten förutsätter inte att Sverige i något annat avseende skulle behöva ålägga sig restriktioner när det gäller deltagandet i det framväxande europeiska säkerhetssamarbetet. Stor vikt ska därför läggas vid att Sverige bevarar handlingsfriheten att i takt med förändringar i omvärlden kunna utveckla sitt deltagande i detta. 54 Etapp 2 omfattade vidare en inriktning av den militära grundorganisationen i fred samt av verksamheten under försvarsbeslutsperioden inom viktiga delområden. Tillsammans med etapp 1 låg de till grund för en ny anpassningsdoktrin. Denna anpassningsdoktrin innebar en planering och anpassning till de nya kraven i en ny verklighet samt inriktningen på att möta gamla hot. Med andra ord, att förfoga över ett fungerande försvar i kontinuerlig utveckling som tar hänsyn till den säkerhetspolitiska och strategiska utvecklingen i Europa. 55 Sammanfattning av försvarsbeslut års försvarsbeslut innebar emellertid inte någon revolution års försvarsbeslut sägs vara det första som på allvar tog ställning till vad totalförsvaret skulle inriktas mot på lång sikt och inte minst vad som skulle ske med det enorma organisatoriska, personella och materiella arv ända från beredskapsåren som fortfarande till största delen var intakt. 56 Anpassningsdoktrinen sägs vara det som var mest av intresse för den svenska säkerhetspolitiken i och med 1996 års försvarsbeslut. Det som regeringen lyfte fram som en grund för anpassningsdoktrinen var den ökande internationella transparensen. Internationella kontakter och tillgången på information var mycket större nu, framhöll regeringen, något som innebar att förutsättningarna för att läsa av omvärldsförhandlingar var betydligt bättre. Trots 52 VEU= Är en mellanstatlig militär allians mellan tio västeuropeiska stater. 53 IFOR-styrka= Är en Natoledd multinationell styrka i Bosnien och Hercegovina. 54 Försvarsbeslut 1996: Totalförsvar i förnyelse Etapp 2, Prop. 1996/97:4, s48 55 Anpassningsdoktrinen ett hinder för anpassning (pdf) 56 Agrell, W (2009): 91 23

24 detta skulle anpassningsdoktrinen fordra en ökad betoning på forskning, men även säkerhetspolitiskt och militärt inriktade underrättelsetjänster Försvarsbeslut 2000 Mycket hade förändrats både ekonomiskt och politiskt utanför Sveriges gränser under talet. Den inåtriktade och utåtriktade säkerhetspolitiken stod inför nya problem då 2000-talet närmade sig. Det inrikespolitiska planet präglades under flera år av tilltagande försvarsekonomiska problem, vilket gjorde att riskdagen 1999 fattade beslut om en långtgående nedskärning av försvaret som innebar ett avgörande steg bort från invasionsförsvaret. Detta försvarsbeslut fick namnet Det nya totalförsvaret. I detta beslut skulle det svenska försvaret omorganiserades för ospecificerade framtida internationella insatser och för att i övrigt utgöra en rad olika plutoner utifrån vilken en större och krigsanpassad organisation skulle kunna återskapas. 58 De beslut som togs om totalförsvaret och dess resurser samt vad de skulle användas till var följande: Att försvara Sverige mot väpnat angrepp, Att hävda vår territoriella integritet, Att bidra till fred och säkerhet i omvärlden Att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. 59 Detta innebar att regeringen frångick skrivningen av 1996 års försvarsbeslut att försvaret av landet mot väpnade angrepp är det yttersta motivet för det militära försvarets existens. Propositionen kom på detta sätt att bekräfta ett skifte inte bara på det organisatoriska planet utan också i försvarets säkerhetspolitiska roll. Medan de internationella insatserna fram till 1999 varit en sekundäruppgift i förhållandet till försvaret av riket mot närtid eller framtida hot var nu ordningen den omvända och de internationella insatserna kom främst, kanske tydligast formulerat i målsättningen att erfarenhet av internationella insatser skall utnyttjas för att stärka vår nationella försvarsförmåga för samtliga delar som ingår i det militära försvaret Agrell, W (2000): Ibid: Försvarsbeslut 2000: Det nya totalförsvaret prop. 1999/00:30 (pdf): Agrell, W (2009):