Sveriges handel med Norge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges handel med Norge"

Transkript

1 Kommerskollegium 2013:3 Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder?

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som an-svarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, mars 2013 första tryckningen. ISBN:

3 Förord Förutsättningarna för svenska företag att handla med Norge är goda. Norge är visserligen inte med i EU, men är genom EES-avtalet en del av EU:s inre marknad, med gemensamma regler eller med ett ömsesidigt erkännande av varandras regler. Närhet och likhet är viktiga faktorer för handel och förenklar handeln med Norge. Norge är också en av våra allra största handelspartners. Särskilt för exporten är Norge viktigt. Sveriges största exportmarknader är Tyskland och just Norge. Exporten är ungefär lika stor till de båda länderna. Vi exporterar mer till Norge än till Kina, Ryssland, Brasilien och Indien tillsammans. Ändå är det ett av de länder som företag ofta nämner som problematiskt att handla med. Hur hänger det här ihop? Kanske är det just för att många företag exporterar till Norge det finns mycket erfarenhet. Kanske är det för att förväntningarna är att det ska vara lika lätt som inom Sverige, eller åtminstone inte svårare än till andra EU-länder. Men Norge är inte med i EU; det gör i realiteten viss skillnad. Vad är det då som gör det svårt? I den här rapporten sorterar vi problem som företag anser sig ha, särskilt vid export. Vi resonerar om hur de kan angripas, utifrån karaktären på hindren. Vi har samlat erfarenheter från egna företagskontakter och från andra organisationer som har kontakt med företag som bedriver utrikeshandel. Studien har skrivits av Malin Ljungkvist och Sofia Persson med hjälp av Fredrik Olsson och Sofia Råsmar. Vi vill rikta ett särskilt tack till de organisationer, företag och experter som medverkat i intervjuer och bidragit med information till utredningen. Stockholm, mars 2013 Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegium 1

4 Slutsatser Norge är, bredvid Tyskland, Sveriges viktigaste handelspartner. Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som tillfälligt flyttar eller pendlar över gränsen för att arbeta. I ett internationellt perspektiv är det enkelt att handla med Norge och hindren för den svensk-norska handeln är relativt få. En viktig orsak till detta är att Norge har ingått ett avtal med EU, EES-avtalet, som innebär tullfri handel mellan EU och Norge för nästan alla varor. Handeln med jordbruksprodukter, livsmedel och fisk regleras i tre särskilda avtalskonstruktioner i EES-avtalet. Norge har genom EES-avtalet också förbundit sig att följa EU:s regelverk för den inre marknaden vilket innebär att fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer gäller mellan Norge och EU. Handel men Norge innebär dock ändå att en tullgräns korsas, vilket medför administration som export- och importdeklarationer, betalning av moms och i vissa fall tull. Trots att det finns goda förutsättningar för utbyte av varor, tjänster och arbetskraft mellan länderna upplever många svenska företag och privatpersoner att det är krångligt att handla med Norge. I vissa fall handlar det om en förväntansbild av att det borde vara lika enkelt som att handla med till exempel Danmark eller Finland, vilket gör att den administration och de anpassningar som krävs för att korsa tullgränsen till Norge upplevs som omotiverad och krånglig. I andra fall rör det sig om hinder för handeln. Dessa hinder får stor betydelse eftersom Norge är en viktig handelspartner för Sverige. Kommerskollegium har i den här utredningen kartlagt problem som svenska företag och arbetstagare möter i handeln med Norge och delar in dem i sex grupper: tullprocedurer, momsregler, tullar för jordbruks- och livsmedelsprodukter, nationella tekniska regler, personrörlighet samt hinder för e-handel. Kommerskollegiums utredning lyfter fram det faktum att skillnader i nationella regler, särskilt på momsområdet, skapar problem för den svensk-norska handeln och utgör en kunskapströskel för nya exportörer. Att arbeta för en förenkling av momsregelverket bör därför vara en prioriterad fråga för att åstadkomma handelsförenklingar. 2

5 En annan prioriterad fråga är samarbete kring genomförandet av EU-direktiv och kring regelförenkling. Ett område där samarbete och förebyggande arbete kan ha stor betydelse är de regelverk som rör personers fria rörlighet. Brist på samordning av till exempel socialförsäkringssystem begränsar möjligheten att växla mellan jobb över gränsen utan att riskera en förlorad trygghet. De nordiska länderna har genom sin gemensamma rättstradition och sina nära kulturella och språkliga band goda förutsättningar för att samarbeta kring genomförande av EU-lagstiftning och hur gemensamma regelverk tillämpas av myndigheter. Genom det Nordiska ministerrådet finns redan ett institutionellt ramverk där länderna träffas regelbundet och där samarbete kan ske. Svensk export av jordbruks- och livsmedelsprodukter möter i många fall höga tullar och kostsam kvothantering i Norge. Det är viktigt att Sverige även fortsatt arbetar för en sänkning av de norska tullarna för dessa produkter. Kunskap om villkoren för handeln och personers möjligheter till arbete och pendling mellan Sverige och Norge är viktigt. Att göra fel kan bli kostsamt för företag och enskilda personer. Det finns idag många aktörer med uppdrag att ge information till företag och privatpersoner som vill handla med eller arbeta i Norge. De informationsbrister som svenska företag och arbetstagare upplever bör kunna lösas av dessa aktörer. Det kan finnas skäl att se över hur informationen kan spridas på bästa sätt. Möjligheten att minska de handelshinder som presenteras i Kommerskollegiums studie finns ofta på nationell nivå, ibland på EU-nivå och i några fall är det information till näringslivet som behövs för att undvika hinder för handeln. Det finns en rad strategier och fora för att lösa hinder i handeln mellan Sverige och Norge, så som Solvit, EU:s handelshinderarbete och Nordiska ministerrådet. Genom att utnyttja dessa möjligheter finns goda förutsättningar att reducera handelshinder och på så sätt underlätta handeln mellan Sverige och Norge. 3

6 Innehållsförteckning Förord... 1 Slutsatser... 2 Rapporten i kortversion... 6 Vilka hinder möter svenska företag i handeln med Norge?... 6 Forum och strategier för att hantera handelshinder mellan Sverige och Norge Inledning Handeln mellan Sverige och Norge Handel med varor Handel med tjänster Gränshandel och pendling mellan Sverige och Norge Vilka regler gäller för den svensk-norska handeln? EU:s handelsavtal med Norge Särskilda avtal för jordbruks- och livsmedelsprodukter samt fisk Handel med jordbruksvaror Handel med bearbetade jordbruksprodukter Handel med fisk Vilka typer av hinder finns för Sveriges handel med Norge? Svenska företag upplever problem i handeln med Norge resultat från Kommerskollegiums företagsundersökning Tullprocedurer Gränsdokumentation försvårar effektiv handel Regler för olaga införsel gör chaufförsmissar dyra Regler för moms Krav på momsombud ett administrativt och kostsamt hinder Deposition av tull och moms ger likviditetsproblem Byggmaskiner omfattas inte av ATA-carnetsystemet

7 4.4 Tullar Höga tullar på livsmedels- och jordbruksprodukter Tullkvoter - billiga köttbullar men dyr administration Klassificering rätt tortellinifyllning ger lägre tull Nationella tekniska regler Hinder uppstår på grund av olika nationella byggregler Otydligheter i tolkning av EU-direktiv om krav på längd och vikt för lastbilar medför hinder för transporter Olika regler för lastpallar Hinder för personrörlighet Pendla med bil mellan Norge och Sverige Intyg för arbetslöshetsförsäkring Byggekort ett handelshinder? E-handel Krav på lokal etablering vid registrering av norsk toppdomän Norska tullprocedurer och momsregler upplevs som komplicerade och tidskrävande Forum och strategier för att lösa handelshinder mellan Sverige och Norge Information om reglerna för handel Sverige- Norge Solvit ett problemlösningsnätverk på den inre marknaden Frihandelsförhandlingar - fortsatt fördjupning av EES-avtalet Frihandelsförhandlingar i WTO Gränshinderarbete i Norden EU:s marknadstillträdesstrategi Att förebygga handelshinder Nordiskt samarbete kring genomförandet av EU:s tjänstedirektiv Hur kan handeln mellan Sverige och Norge göras enklare? Noter Referenser

8 Rapporten i kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som tillfälligt flyttar till grannlandet eller pendlar över gränsen för att arbeta. Norge är, bredvid Tyskland, vår största handelspartner. Sverige exporterade år 2011 varor till Norge för 115 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,5 procent av den totala svenska exporten. Norge är också ett viktigt importland för Sverige. Många faktorer bidrar till att underlätta handeln mellan Sverige och Norge. EES-avtalet innebär tullfrihet för de flesta varor och fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer, om än med vissa undantag. De svenska och norska tullmyndigheterna, båda bland de mest effektiva i världen enligt Världsbanken, har ett unikt samarbete som gör att det bara krävs administration på en sida gränsen vid export eller import. Samtidigt finns fortfarande hinder för handeln. Dessa hinder får stor betydelse genom att Norge utgör en så viktig handelspartner för Sverige. År 2009 genomförde Kommerskollegium en undersökning bland svenska exporterande företag. I undersökningen framkommer att många svenska företag upplever att det är problematiskt att handla med Norge och att företagen vill ha bättre handelsvillkor med Norge. Särskilt småföretag och tjänsteföretag upplever handeln som problematisk. I den här studien har kollegiet närmare studerat vilka problem företagen upplever och hur dessa problem skulle kunna lösas. EU spelar en viktig roll som handelspartner för Norge. Av den norska exporten går 81 procent till den europeiska marknaden och 70 procent av Norges import kommer från unionen. Norge är inte medlem i EU men är ändå i stor utsträckning en del av EU:s inre marknad genom EES-avtalet. Norge har genom EES-avtalet förbundit sig att följa EU:s regelverk för den inre marknaden; däremot deltar Norge inte i det institutionella samarbetet i EU. Skillnader i nationella regler, särskilt på momsområdet, skapar problem för handeln och utgör en kunskapströskel för nya exportörer. Norge deltar inte i EU:s tullunion att handla över den norsk-svenska gränsen innebär alltså att en tullgräns passeras. Trots att de svenska och norska tullmyndigheterna har ett samarbete som förenklar för företag kräver handel över gränsen en viss administration. EES-avtalet innebär att Sverige kan exportera nästan alla industrivaror tullfritt till Norge. För jordbruksvaror, bearbetade jordbruksvaror och fisk regleras handeln i särskilda överenskommelser som innebär att svensk export i många fall fortfarande möter höga tullar i Norge. Vilka hinder möter svenska företag i handeln med Norge? För att få kunskap om vilka problem som svenska företag möter i handeln med Norge har Kommerskollegium samlat de hinder som har rapporterats in till Solvit, Nordiska Ministerrådet, Grensetjänsten och Europeiska kommissionen, samt talat med Business Sweden (tidigare Exportrådet), ett flertal handelskamrar, gränskommittéer och företag. Denna information kompletterar den bild som baseras på information i företagsundersökningen och handelshinder som företag påpekat för kollegiet i andra sammanhang. Svenska företag rapporterar problem i handeln med Norge främst inom följande områden: Tullprocedurer I Kommerskollegiums företagsundersökning framkommer att det största problemet som svenska företag upplever i handeln med Norge är att tulloch andra gränsprocedurer är krångliga. Långsam tullhantering och tillkrånglad dokumentation är två representativa kommentarer. Eftersom Norge inte är medlem i EU:s tullunion är det oundvikligt att det är mer komplicerat att exportera till Norge än till EU-medlemsländer som Finland och Danmark. När ett företag exporterar till ett land utanför EU, så som Norge, måste vissa administrativa krav och procedurer uppfyllas. I ett internationellt perspektiv har Norge dock enkla och förutsägbara tullprocedurer. Sverige och Norges tullverk har också ett unikt samarbete som underlättar för handeln genom att export- och importdeklaration kan göras på ett ställe. Det borde alltså vara enkelt att exportera till Norge. Många svenska företag delar inte den här positiva bilden, utan beskriver de norska tullprocedurerna som tidskrävande och kostsamma. Momsregler Mervärdesskatten regleras på nationell nivå i Norge. EU har vissa gemensamma momsregler. För Sveriges del så reglerar de i princip när en vara säljs till eller från Sverige om affären involverar ett annat EU-land även om de inte reglerar vilken moms- 6

9 sats som ska tas ut. EU:s gemensamma momsregler gäller inte för Norge. Norge deltar däremot i samarbetet i EU:s inre marknad, vilket innebär att landet ska verka för fri rörlighet för kapital, varor, tjänster och personer. Så även om Norge inte deltar i EU:s samarbete om moms så kan norska momsregler som hindrar den fria rörligheten visa sig stå i strid med reglerna om fri rörlighet som Norge har att följa enligt EES-avtalet. Utländska företag som bedriver handel i Norge måste ha ett momsombud för momsadministration i Norge, vilket innebär en extra kostnad som många svenska företag, särskilt inom e-handel, anser utgör ett handelshinder. Ett annat problem för många företag är att de måste deponera tull och moms, vanligtvis kontant, för varor som förs in i Norge trots att varorna ska återföras till Sverige. Ett tredje problem är att viss utrustning, som asfalteringsmaskiner, cementblandare och lyftkranar, inte omfattas av ATAcarnetsystemet som ska underlätta tillfällig införsel av varor. För svenska företag som behöver dessa maskiner för att utföra tjänster i Norge blir momsdeponeringen och den administrativa avgiften för att föra in maskinerna i Norge betungande. Tullar Jordbruks- och livsmedelsimport från EU måste betala relativt höga tullar i Norge. För mjölk uppgår tullsatsen i Norge till mellan 388 procent och 433 procent, beroende på fetthalt. Köttbullar beläggs med en tull på 129,50 norska kronor/kilo. För många färska grönsaker och rotfrukter varierar tullarna över året, så kallade säsongstullar. I maj och juni är tullen på tomater från EU drygt 10 norska kronor/kilo. De höga norska tullnivåerna leder i praktiken till att det i många fall blir omöjligt för import att konkurrera med inhemskt producerade varor på den norska marknaden. Även de tullfria kvoterna som finns är enligt svenska företag svåra att utnyttja genom brister i förutsägbarhet och krävande administration. Slutligen har vissa företag problem med norska tullmyndighetens varuklassificering, som leder till högre, eller framförallt oförutsägbara, tullar. Nationella tekniska regler Norge är genom EES-avtalet en del av EU:s inre marknad och omfattas därmed av stora delar av EU:s produktlagstiftning på områden som leksaker, maskiner, medicintekniska produkter och läkemedel. För de områden där harmoniserad lagstiftning saknas gäller principen om ömsesidigt erkännande. I Sveriges handel med Norge borde därför olika regler eller standarder inte utgöra något problem, trots det anser sig svenska företag ha problem med byggstandarder, regler för längd och vikt för lastbilar, samt regler för lastpallar. Personers rörlighet över gränsen Fri rörlighet för personer gäller inom EU och EES. En svensk person som vill bo, arbeta eller studera i Norge ska alltså kunna göra detta utan att mötas av administrativa hinder till följd av att denne inte är norsk medborgare. Att arbetskraft lätt kan röra sig över gränsen underlättar för företag. Det får därför konsekvenser för näringslivet och handeln när brist på samordning av till exempel socialförsäkringssystem begränsar möjligheten att växla mellan jobb på olika sidor gränsen utan att riskera en förlorad trygghet. I utredningen diskuteras tre problem relaterad till personers rörlighet: möjligheten att veckopendla med en svenskregistrerad bil mellan 7

10 Norge och Sverige, problem med intyg för arbetslöshetsförsäkring samt att de långa handläggningstiderna för att få ett norskt byggekort kan utgöra ett handelshinder. e-handel Norge är en stor och betydelsefull marknad för svenska e-handlare och fyra av tio svenska e-handelsföretag som bedriver utlandsförsäljning har Norge som sin största utlandsmarknad. För e-handel gäller i princip samma möjligheter och utmaningar som för traditionell handel. I studien lyfts ändå handelshinder för e-handel fram under en särskild rubrik, eftersom det är en snabbväxande del av handeln där hinder för fortsatt expansion behöver belysas. Två typer av problem i Norge återkommer i kollegiets kontakter med svenska e-handelsföretag: krav på lokal etablering vid registrering av toppdomän samt krångliga momsoch tullprocedurer. Andra bekymmer som e-handelsföretag har tagit upp, men som inte beskrivs i utredningen, är dubbelbeskattning och förbud mot lagring av personnummer. Forum och strategier för att hantera handelshinder mellan Sverige och Norge Det finns en rad strategier och fora för att lösa hinder i handeln mellan Sverige och Norge, så som Solvit, EU:s handelshinderarbete och Nordiska ministerrådet. Sverige bör se till att utnyttja dessa på bästa sätt och aktivt arbeta för att lösa handelshinder med Norge. Information om villkoren för handeln och personers möjligheter till arbete och pendling mellan Sverige och Norge är viktigt. Att göra fel kan bli kostsamt för företag och enskilda personer. Om företag har rätt kunskap och förväntningar när de börjar handla med Norge så kan många av de problem som upplevs som handelshindrande undvikas. Det finns idag många aktörer med uppdrag att ge information till företag och privatpersoner. De informationsbrister som svenska företag och arbetstagare upplever bör kunna lösas av dessa aktörer. Det kan finnas skäl att se över hur informationen kan spridas på bästa sätt. Norge är inte en del av den Europeiska unionen men är ändå i stor utsträckning en del av EU:s inre marknad. EES-avtalet innebär att Norge deltar i EU:s inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. EU:s lagstiftning sker ofta i form av EU-direktiv som genomförs genom att EU- och EES-länderna tar nationella beslut kring form och tillvägagångssätt. I alla EU- och EES-länder finns Solvit-center med uppdrag att arbeta med enskilda fall där företag och privatpersoner anser att den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital eller personer på den inre marknaden inte tillämpas på rätt sätt. Förutom att bidra till att lösa det enskilda ärendet kan Solvit också lyfta problem till högre instanser och bidra till att handelshinder löses. Kollegiets studie lyfter fram vikten av att arbeta förebyggande för att undvika att handelshinder uppkommer. Hur medlemsländerna genomför EU-lagstiftning är en fråga som uppmärksammas alltmer inom EU. De nordiska länderna har genom sin gemensamma rättstradition och sina nära kulturella och språkliga band goda förutsättningar för att samarbeta kring genomförande av EU-lagstiftning. Kollegiets studie lyfter fram de positiva erfarenheterna från ett samarbete med tjänstedirektivet på tjänstemannanivå där både Sverige och Norge deltog. Det är troligt att det finns andra EU-direktiv där samma metod kan användas. För att underlätta rörligheten på den fria marknaden behövs också samordning och harmonisering av nationella regelverk utöver vad som sker på EU:s inre marknad. Det finns en vilja till samarbete mellan de nordiska länderna; redan idag arbetas med såväl socialförsäkringar som byggregler. Här fyller bland andra Nordiska ministerrådet en viktig funktion som forum för harmonisering av nationella regler. Sverige bör fortsätta vara drivande i arbetet med anpassning av nationella regler i den nordiska kretsen. Avslutningsvis kan konstateras att Sverige även fortsatt bör bedriva ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd en sänkning av de norska tullarna för jordbruks- och livsmedelsprodukter. Målsättningen bör vara att överenskommelsen som EU och Norge har träffat om en gradvis ömsesidig liberalisering för jordbruks- och livsmedelsprodukter ska respekteras. Det finns också utrymme för att använda EU:s marknadstillträdesstrategi mer aktivt för att sätta fokus på förbättrade handelsvillkor med Norge för de varor som ännu inte täcks av EES-avtalet och för tullrelaterade frågor, som varuklassificering. 8

11 Sammanställning över handelshindren i Kommerskollegiums utredning och var/hur en lösning kan ske Typ av hinder Exempel på hinder Möjlig hantering Information om regelverk EES-avtalet / integration på EU:s inre marknad Förändrat regelverk i Sverige/EU Förändrat regelverk i Norge Tullprocedurer Gränsdokumentation Regler för klarering Moms Krav på momsombud Tullar Nationella tekniska regler Deposition av moms ATA-carnet inte möjlig för alla varor Höga tullar ( ) Kvoter ( ) Klassificering Byggregler Lastbilsbredd och vikt Lastpallar E-handel Domännamn Fri rörlighet för personer Personbil A-kassa Byggekort 9

12 1. Inledning Norge är en betydelsefull handelspartner för Sverige. Handelsutbytet av varor och tjänster är intensivt. Norge är, bredvid Tyskland, Sverige viktigaste exportmarknad. Sverige handlar mer med Norge än med Brasilien, Indien, Kina och Ryssland tillsammans. Den nära relationen förstärks av att arbetskraft tillfälligt flyttar till grannlandet eller pendlar över gränsen för att arbeta. Förutsättningarna för handel mellan Sverige och Norge är goda. Länderna delar i stor utsträckning språk, kultur och preferenser. Länderna ligger geografiskt nära varandra och genom EES-avtalet mellan EU och Norge är handelsvillkoren goda. Samarbete mellan ländernas två tullmyndigheter, båda bland de mest effektiva i världen, förenklar för den gränsöverskridande handeln. Trots dessa goda förutsättningar så upplever många svenska företag och privatpersoner att det är krångligt att handla med Norge. I vissa fall handlar det om en förväntansbild av att det borde vara lika enkelt som att handla med Danmark eller Finland och att den administration och de anpassningar som krävs för att korsa en tullgräns känns omotiverad och krånglig. I andra fall rör det sig om hinder för handeln; hinder som får stor betydelse genom att Norge utgör en så viktig handelspartner för Sverige. Kommerskollegium kartlägger i den här studien hinder som svenska företag och privatpersoner möter i handeln med Norge och belyser hindren med konkreta exempel. De områden som Kommerskollegium tar upp i studien är tullprocedurer, momsregler, tullar för jordbruks- och livsmedelsprodukter, nationella tekniska regler, personrörlighet samt e-handel. I studien diskuteras också hur dessa handelshinder kan minskas - vem som har möjlighet och mandat att åstadkomma förändring och var det skulle kunna göras. Utgångspunkten för studien är de hinder svenska företag möter i handeln med Norge. Det kan finnas anledning att tro att flera av de hinder som svenska företag och arbetstagare möter även utgör hinder för norska företag, men studien är framförallt baserad på information från svenska intressenter. Informationen om handelshinder är baserad på hinder som inrapporterats till Kommerskollegium, Solvit, Nordiska ministerrådet, EUkommissionen och Grensetjänsten. Information om handelsrelaterade problem har också inhämtats genom intervjuer med dessa och andra aktörer, så som Business Sweden (tidigare Exportrådet), ett flertal svenska handelskamrar, gränskommittéer och branschorganisationer samt intervjuer med företag kring konkreta handelshinder. Tullverket har varit till stor hjälp i att förklara rutiner och regelverk. En företagsundersökning Kommerskollegium genomförde år 2009 har också legat till grund för delar av arbetet. Studien har följande disposition: Inledningsvis ges en överblick av hur den svensk-norska handeln ser ut och vilka avtal som reglerar handeln mellan EU och Norge. Därefter presenteras sex kategorier hinder, med exempel och diskussion kring möjliga angreppssätt för att underlätta handeln. I efterföljande avsnitt ges en översikt över vilka forum och strategier som kan användas för att angripa handelshinder. Avslutningsvis diskuteras möjliga vägar framåt för att göra handeln mellan Sverige och Norge enklare, i ett sammanfattande kapitel. 10

13 2. Handeln mellan Sverige och Norge Norge och Sverige har ett stort handelsutbyte. Norge är det viktigaste export- och importlandet för Sverige, på ungefär samma nivå som Tyskland. EU spelar en dominerande roll i Norges handelsrelation med omvärlden. Av den norska exporten går 81 procent till den europeiska marknaden och 70 procent av Norges import kommer från unionen. En närmare blick på Norges handelsrelationer visar att Sverige är en viktig handelspartner för Norge. Den viktigaste marknaden för norsk export är Storbritannien (27 procent) följt av Nederländerna (12 procent), Tyskland (11 procent) och Sverige (7 procent). Sverige är det land som Norge importerar mest ifrån. Under perioden låg Sverige stadigt i topp på importlistan med en importandel på omkring 14 procent. Andra viktiga importländer inom EU är Tyskland (12 procent), Danmark (6 procent) och Storbritannien (6 procent). 1 I följande avsnitt presenteras en överblick av handeln med varor och tjänster mellan Sverige och Norge. Eftersom Kommerskollegiums studie främst behandlar handelshinder som svenska företag upplever ligger fokus på Sveriges export till Norge. Gränshandel och arbetspendling är andra aspekter av de norsk-svenska handelsrelationerna som berörs. 2.1 Handel med varor Sverige exporterade år 2011 varor till Norge för 115 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,5 procent av den totala svenska exporten. Under perioden låg den årliga värdeökningen av Sveriges varuexport till Norge på nivåer mellan 3 och 14 procent, med undantag av krisåret Sveriges varuexport till Norge domineras av verkstadsvaror (42 procent) 2, följt av kemi- (10,3 procent), energi- (9,2 procent) och skogsvaror (9,1 procent). Sektorn Övriga varor, som bland annat omfattar möbler, utgör 13,4 procent av den svenska exporten till Norge. Norge är också ett viktigt importland för Sverige. 8,4 procent av Sveriges varuimport kom från Norge år När man räknar bort oljeimporten från Norge, sjunker den norska andelen av den svenska importen till 6 procent. Norge är då Sveriges fjärde viktigaste importland efter Tyskland, Danmark och Nederländerna 3. Den svenska importen från Norge domineras, inte oväntat, av mineralolja och oljeprodukter (SITC 33) som utgör 25,5 procent av Sverige totala import från Norge. Förmodligen vidareexporteras en ganska stor andel av oljan till andra länder från Sverige. En mer rättvisande bild av importrelationen med 11

14 Figur 1. Sveriges varuexport till Norge sektorer, 2011 Livsmedel, drycker och tobak (5%) Skogsvaror (9%) Mineralvaror (8%) Kemivaror (10%) Energivaror (9%) Verkstadsvaror (42%) Kläder och skor (3%) Övriga varor (14%) Källa: SCB Figur 2. Sveriges varuimport från Norge (exklusive olja), 2011 Livsmedel, drycker och tobak (30%) Skogsvaror (8%) Mineralvaror (19%) Kemivaror (11%) Energivaror (13%) Verkstadsvaror (14%) Kläder och skor (1%) Övriga varor (4%) Källa: SCB Norge fås därför om man räknar bort importen av olja. Då står livsmedelssektorn för 30 procent av svensk varuimport från Norge. Livsmedelsimporten från Norge utgörs nästan helt och hållet av import av norsk lax (27,9 procent). Den näst största importsektorn är mineralvaror (19,4 procent) följt av energi- (12,7 procent) och kemivaror (11 procent). 2.2 Handel med tjänster Norge är den största mottagaren av svensk tjänsteexport, följt av Storbritannien, USA och Frankrike. Norge är inte en lika betydande marknad för den svenska tjänsteimporten. De länder som Sverige importerar mest tjänster från är USA, Danmark, Tyskland och Storbritannien. Norge kommer därefter med ungefär samma importandel som Finland och Spanien. Det finns tyvärr ingen tillförlitlig och tillräckligt detaljerad statistik över tjänstehandeln vilket medför att Kommerskollegium har mycket lite information om tjänstehandeln mellan Norge och Sverige. FN publicerar dock tjänstestatistik som visar att affärs-, rese- och transporttjänster utgör de tre största sektorerna när det gäller tjänsteexport från Sverige till Norge. I affärstjänster, som är den vikti- 12

15 gaste tjänsteexportsektorn, återfinns den stora posten merchanting som utgörs av försäljningsmarginalen för varor som köps och säljs i utlandet av svenska företag men aldrig passerar svensk gräns. I resetjänster ingår gränshandel. När norska konsumenter åker till Sverige och handlar med norsk valuta eller norska kreditkort så registreras det alltså i tjänstehandelsstatistiken som svensk tjänsteexport. Samma tre sektorer (affärs-, reseoch transporttjänster) är även störst när det gäller export från Norge till Sverige. 2.3 Gränshandel och pendling mellan Sverige och Norge Gränshandeln mellan Norge och Sverige är intensiv på vissa sträckor av den norsk-svenska gränsen. Gränshandeln består främst av att norska kunder åker till Sverige och handlar. En enkätundersökning från Handels utredningsinstitut (HUI Research) visar att norrmännen gjorde 9,5 miljoner resor till Sverige år 2011 och två tredjedelar av dessa var dagresor med shopping som syfte. De flesta personer som åker över gränsen gör det för att handla livsmedel. Värdet av den norska gränshandeln i Sverige uppgår till 25 miljarder per år. 4 En viktig förklaring till gränshandel är prisskillnader mellan länder. Skillnaderna kan bero på en mängd faktorer så som skillnader i moms och/eller punktskatter, näringspolitik, jordbrukspolitik, allmän prisnivå, valutaförhållanden, konkurrensförhållanden 5. Specifika faktorer som kan förklara gränshandeln mellan Sverige och Norge är, enligt Jordbruksverket, höga norska skatter på tobak, alkohol och socker, stora prisskillnader på livsmedelsprodukter (särskilt kött), växelkurser samt god infrastruktur och kommunikationsmöjligheter 6. Priserna på livsmedel är, enligt Eurostat, 33 procent högre i Norge än i Sverige 7. Kött är den värdemässigt viktigaste varugruppen av livsmedel som köps vid gränshandel. Jordbruksverket uppskattar att gränshandeln år 2005 uppgick till 6 procent av den samlade svenska produktionen av kött 8. Andra viktiga produkter i gränshandeln är mejeriprodukter, frukt och grönsaker, läsk och andra drycker, samt godis. Försäljningen av mejeriprodukter i gränshandeln är större än den svenska exporten av mejeriprodukter till Norge. Gränshandeln är således en viktig kanal för att försäljning av mejeriprodukter till Norge. Frukt och grönsaker är en annan relativt viktigt grupp i gränshandeln medan den ordinarie exporten av dessa produkter är liten. Förklaringen till varför läsk, andra drycker och godis är billigare i Sverige än i Norge är norska skatter på socker. 9 Att tillfälligt flytta till grannlandet eller pendla över gränsen är en annan viktig del i de kommersiella relationerna mellan Sverige och Norge. Det är främst svenskar som flyttar till eller pendlar till Norge för arbete. På uppdrag av Nordiska Ministerrådet har statistikmyndigheterna i Norge, Sverige och Danmark skapat en nordisk gränsregional statistikdatabas, StatNord 10. Syftet är att ta fram statistik över pendlingsströmmar och arbetsmarknad i gränsregioner som tidigare saknades i den nationella statistiken. Enligt StatNord pendlade år 2009 ca personer till ett arbete i Norge från Sverige. Antalet personer som pendlade till Sverige från Norge uppgick till närmare 800 personer. Till detta tillkommer personer som tillfälligt flyttar till Norge respektive Sverige och bosätter sig där en period på grund av arbete. År 2009 uppgick lönesummorna för de personer som arbetar i Norge men är bosatta i Sverige till 11 miljarder. Motsvarande summa för de personer som arbetar i Sverige men är bosatta i Norge var 0,3 miljarder

16 3. Vilka regler gäller för den svensk-norska handeln? Norge är inte en del av den europeiska unionen men är ändå i stor utsträckning en del av EU:s inre marknad. I det här kapitlet presenteras översiktligt de avtal som reglerar handeln mellan Norge och EU och därmed också mellan Norge och Sverige. 3.1 EU:s handelsavtal med Norge Norge är sedan år 1960 medlem i The European Free Trade Organisation, EFTA. EFTA är en mellanstatlig organisation vars syfte är att arbeta för frihandel och ekonomisk integration till förmån för de fyra medlemmarna Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein. Ett flertal europeiska länder, däribland Sverige, har en gång varit medlemmar i EFTA eller andra frihandelssamarbeten men valt att utträda och istället bli medlemmar i EU. EFTA ansvarar för EFTA-konventionen som reglerar frihandelsrelationerna mellan EFTA-staterna, EFTA:s samtliga frihandels- och partnerskapsavtal och det så kallade EES-avtalet 12. Det Europeiska ekonomiska samarbetet, som sedan 1992 manifesteras i EES-avtalet, sammanför de tre EFTA-staterna Island, Liechtenstein och Norge med EU:s medlemsstater i EU:s inre marknad. Schweiz, som också är medlem i EFTA, har däremot valt att inte delta i EES. 13 Figur 3 nedan illustrerar avtalets täckning: Trots att dessa tre EFTA-länder inte är medlemmar i EU så har de genom EES-avtalet valt att delta i delar av EU-samarbetet. I en norsk utredning om Norges avtal med EU anges att tillknytningen är materiell, i den meningen att Norge övertar EU:s regelverk, och förpliktar sig till att efterleva det på samma sätt som i EU. Däremot deltar inte Norge institutionellt 14. Varje land som blir medlem i EU ska också bli medlem i EES-avtalet. EES-avtalet inkluderar EU-lagstiftning omfattande de fyra friheterna fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital för samtliga 30 EES-länder. 15 Norge, Island och Liechtenstein ingår alltså genom EES-avtalet i de flesta delarna av EU:s inre marknad. Enligt artikel 102 i EES-avtalet måste Norge anta de EU-rättsakter som omfattas av EES-avtalet vilket innebär alla direktiv och förordningar som omfattar de fyra friheterna. Den fria rörligheten gäller dock inte för jordbruks- och fiskeprodukter. Inom ramen för EES-avtalet finns i stället särskilda överenskommelser för jordbruksvaror (artikel 19), bearbetade jordbruksvaror (protokoll 3) och fiskvaror (protokoll 9). Kompetens inom skatte- och momsfrågor omfattas inte heller av EES-avtalet. Till skillnad från EU-länderna så faller beskattning helt inom EES-ländernas kompetens. En effekt av detta är att Norge inte har antagit EU:s momsdirektiv. Figur 3. EES-avtalet - ett avtal mellan EU:s samtliga 27 medlemsländer och tre av de fyra EFTA-länderna. Schweiz EFTA Norge Island Lichtenstein EES Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta EU Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland Ungern, Österrike 14

17 Norge och de andra EFTA-länderna är inte med i EU:s tullunion. Vid export och import till Norge från EU passeras alltså fortfarande en gräns, vilket innebär administration som export- och importdeklarationer, betalning av moms och i vissa fall tull. Norge, Island och Liechtenstein deltar inte formellt i arbetet med att ta fram EU-direktiv. I den norska utredningen om Norges relation till EU, Utenfor og innenfor, anges att Norge påverkar EU:s lagstiftningsprocess genom formella och informella kanaler 16. Genom EES-avtalet har Norge rätt att delta i en del av EU:s beslutsprocesser, dock utan rösträtt. I Norge måste EU-rätten införas i norsk lag för att den ska bli gällande. Varje enskild rättsakt måste därför genomföras särskilt. De viktigaste EU/ EES-reglerna införs av Stortinget genom vanlig lag. EU/EES-regler som är genomförda i norsk rätt har företräde framför norsk lagstiftning. I en rapport från december år 2012 lyfter EUkommissionen fram ett par brister i EU/EES-samarbetet. Kommissionen är missnöjd med det sätt på vilket EES EFTA-länderna genomför EU-rättslagstiftning och hur lång tid det tar för EU-rättslagstiftning att genomföras i EES EFTA-länderna 17. I oktober 2012 fanns det enligt kommissionen mer än 400 fall av EU-rättslagstiftning där EES EFTAländerna inte genomfört lagstiftningen inom den utsatta tiden, Kommissionen refererar den norska kommittéutredningen av Norges relation till EU 18 i vilken utredarna menar att möjligheten att försena genomförandet av EU-rättslagstiftning i praktiken är ett verktyg som ett flertal norska regeringar inte sällan använt i fall som avser mer kontroversiella direktiv och som fungerat som ett säkerhetsnät för att lätta det politiska trycket. Det hänvisas även till ett uttalande från regeringen om hur Norge i större utsträckning bör nyttja sitt manövreringsutrymme i EES-avtalet. Även oenighet EES EFTA-länderna emellan om genomförande lyfts fram som en orsak till förseningar. I den resultattavla som används för att visa hur lång tid det tar för alla EES-länderna (dvs. samtliga EU-länder och EFTA-länderna Norge, Island och Lichtenstein) att genomföra EU-rättslagstiftning anger kommissionen att de siffror som anges för Norge, Island och Lichtenstein inte kan jämföras med EU-ländernas då de bygger på helt andra grunder än siffrorna för EU-länderna. Kommissionen anger ett flertal åtgärdsförslag för att komma tillrätta med bristerna i genomförande. Slutligen lyfter dock kommissionen fram de sanktionsmöjligheter som står till buds enligt EESavtalet vilka innebär att de tills vidare kan avbryta samarbetet inom de områden som EES EFTAländerna inte genomför. Denna sanktionsmöjlighet har hitintills inte använts. EES-avtalet ger Norge tillgång till EU:s inre marknad. Norge betalar varje år cirka 3 miljarder norska kronor (NOK) i avgift till EU för att delta i EES. Utöver EES-avgiften betalar Norge cirka 1,5 miljarder NOK till EU:s forskningssamarbete. Norge har även kostnader för EFTA-institutionerna som kontrollerar EFTA-ländernas tillämpning av EES-avtalet. Norge får tillbaka stödmedel från forskningsprogrammen men inte från EES. 3.2 Särskilda avtal för jordbruksoch livsmedelsprodukter samt fisk Inom ramen för EES-avtalet bestäms handelsvillkoren på jordbruksområdet av huvudsakligen två särskilda avtalskonstruktioner: Artikel 19 (i EES-avtalet) för jordbruksvaror med låg grad av förädling och Protokoll 3 för bearbetade jordbruksvaror. Inom ramen för de båda avtalen har ytterligare ett antal överenskommelser slutits genom åren, varför handelsförmånerna mellan EU och Norge är relativt svåröverskådliga. Utöver dessa båda avtal finns också några mindre avtal som gäller ett begränsat antal produkter. Handelsvillkoren för fisk regleras separat i Protokoll 9. Avtalskonstruktionerna för handel med jordbruks-, livsmedels- och fiskprodukter kan härledas till hur EFTA-konventionen var upplagd

18 3.2.1 Handel med jordbruksvaror Handel med jordbruksvaror omfattas inte av EESavtalets generella regler utan regleras separat enligt bestämmelser i artikel 19 i avtalet. Handelsavtalet mellan EU och Norge för jordbruksprodukter innebär att parterna ger varandra lägre tull för vissa jordbruksprodukter, men tullförmånerna är inte särskilt omfattande. Produkter som parterna inte tycker är särskilt känsliga ges tullfritt tillträde eller sänkta tullar. För produkter där den nationella produktionen bedöms vara mer känslig gäller eventuella tullförmåner oftast bara för en viss kvantitet, så kallade tullkvoter. Svenska företag som vill exportera till Norge ges lägre tullar inom tullkvoter på exempelvis ost, hönsägg, sallad, jordgubbar, svingelfrö, hö, korv, köttbullar, äppelsaft, nötkött, griskött och fjäderfä. För import från Norge innebär avtalen lägre tullar på exempelvis fruktträd och bärbuskar samt vissa frukter och grönsaker. De innehåller också tullfria kvoter för bland annat fårkött, ost, hallon, jordgubbar och huvudsallat. Enligt artikel 19 ska parterna granska svårigheter som kan uppstå i handeln med jordbruksvaror och eftersträva lämpliga lösningar. Vidare ska det ske en gradvis liberalisering av jordbrukshandeln genom att villkoren för handel med jordbruksvaror ses över vartannat år. Översyner i syfte att uppnå handelsliberaliseringar har dock inte skett med sådan regelbundenhet som anges i artikel 19. Sedan EES-avtalet slöts har endast två överenskommelser enligt artikel 19 träffats mellan Norge och EU; år 2002 och Den norska regeringen aviserade under hösten 2012 att man från den 1 januari 2013 avsåg gå över från värde- till procenttull för vissa ostar och köttprodukter. Övergången innebär i praktiken högre tullar på dessa varor ökningar till nivåer på mellan 277 och 429 procent. EU har under EES-avtalet bilaterala tullkvoter med förmånligt marknadstillträde till Norge för vissa av de berörda produkterna. Handel utanför kvoterna har dock omöjliggjorts i och med de norska tullförändringarna. Den Europeiska kommissionen uttryckte oro över det norska agerandet som man menade gick emot avsikten i artikel 19 i EES-avtalet om gradvisa liberaliseringar av handeln med jordbruksprodukter. Den norska tullförändringen är dock tillåten enligt Norges WTO-åtaganden på jordbruksområdet, varför EU, och andra intressenter, inte med framgång skulle kunna gå vägen via tvistlösning för att få till stånd en förändring. Däremot strider tullförändringen mot målsättningen i Artikel 19-avtalet där parterna har kommit överens om att kontinuerligt liberalisera handeln med jordbruksprodukter. Härigenom har EU möjlighet att sätta viss press på Norge Handel med bearbetade jordbruksprodukter EU och Norge ger varandra lägre tullar på bearbetade jordbruksprodukter i protokoll 3. Exempel på varor som omfattas är ris, durumvete, smör, råg och socker då de ingår i bearbetade jordbruksprodukter. Det är dock inte enkelt att få en överblick över hur förmånliga handelsvillkoren är. Vissa varor ges tullfritt tillträde till EU:s och Norges marknad medan parterna har gjort åtaganden om tullsänkningar och exportbidrag för andra varor 20. Ett villkor för att få ta del av dessa tullförmåner är att ursprungsreglerna är uppfyllda. Innehållet i protokoll 3 har uppdaterats vid två tillfällen; år 2001 och En ytterligare översyn av protokoll 3 där parterna ser över både produktomfattning och tullnivåer är något Sverige arbetat mycket aktivt för. Den uppföljningsklausul som finns i avtalet är dock oklar på flera punkter och det saknas explicita texter kring hur kommande översyner ska ske. EU-kommissionen har vid flera tillfällen under senare år efterfrågat nya förhandlingar om handelsvillkoren för bearbetade jordbruksprodukter enligt protokoll 3 i EES-avtalet Handel med fisk Fiskefrågorna har stor betydelse i EU:s handelsrelationer med Norge. Fiskerinäringen är viktig för norsk ekonomi och utrikeshandel. Även inom EU är fiskerisektorn betydelsefull, särskilt för länder som Frankrike, Spanien och Storbritannien. I EESavtalet finns villkoren för handel med fisk i protokoll 9. Protokoll 9 ger Norge fritt tillträde till EUmarknaden för en rad produkter så som torsk, kolja, sej och hälleflundra. För frysta filéer och de flesta övriga produkter är tullarna reducerade till 30 procent av den EU-tull som alla WTO-länder har rätt till (den s.k. MGN 21 -tullen). Ett begränsat antal produkter är undantagna från preferenser, så som lax, sill, makrill, räkor och hummer. Norge har också vid de senaste EU-utvidgningarna kompenserats genom att erhålla flera betydande tullfria kvoter för fiskvaror till EU. 16

19 4. Vilka typer av hinder finns för Sveriges handel med Norge? Kommerskollegium får ofta indikationer på att handeln med Norge upplevs som krånglig av svenska företag och arbetstagare. I en företagsundersökning som kollegiet genomförde år 2009 hamnar Norge på andra plats när svenska företag rankar vilka länder som det är problematiskt att handla med. Det är särskilt små och medelstora företag som upplever problem; tjänsteföretag anser att handeln är mer problematisk än varuföretag. Handelshinder är alla typer av myndighetsåtgärder som hindrar eller försvårar handeln med varor och tjänster, både vid import och vid export. Exempel är tullar och avgifter, tekniska handelshinder, kvantitativa begränsningar, licenser, import- eller exportförbud, ursprungsregler, särskild gränsdokumentation, krav på lokalt innehåll (det vill säga inhemska insatsvaror), immaterialrättsliga åtgärder, diskriminerande offentlig upphandling och valutabestämmelser 22. Även privaträttsliga standarder kan utgöra hinder för handel. I det nordiska sammanhanget talar man ofta om gränshinder. Att arbeta med att minska gränshinder har varit en prioriterad fråga för Nordiska ministerrådet i många år och ett särskilt Gränshinderforum med uppdrag att arbeta med lösning av hinder har tillsatts. I gränshinderarbetet står hinder för privatpersoners möjlighet att röra sig över gränsen oftast i fokus. Omfattningen av de hinder som innefattas av begreppet gränshinder är därför vidare än för handelshinder. Det finns dock stor överlappning mellan de två begreppen. Begränsningar i personers möjlighet att röra sig över gränsen för pendling och arbetet kan i förlängningen vara ett hinder för handeln, genom att det begränsar företags möjlighet till rekryteringar och företags möjlighet att utföra arbete i grannlandet. Indirekt är de alltså gränshinder som kan leda till handelshinder. Ett exempel på gränshinder som inte har en lika tydlig koppling till hinder för handeln kan i stället vara norska pensionärers möjligheter att få reducerat pris på tågbiljetter i Sverige. I det här avsnittet presenterar Kommerskollegium sex olika typer av handelshinder som svenska företag och arbetstagare möter, och belyser effekterna av dessa med konkreta exempel. Följande områden bedömer kollegiet är de där företag främst möter hinder i handeln med Norge: Tullprocedurer Momsregler Tullar Nationella tekniska regler Privatpersoners rörlighet över gränsen E-handel För e-handel gäller i princip samma möjligheter och utmaningar som för traditionell handel. 23 I studien lyfts ändå handelshinder för e-handel fram under en särskild rubrik, eftersom det är en snabbväxande del av handeln där hinder för fortsatt expansion behöver belysas. För varje hinder som tas upp nedan finns en kort beskrivning av möjliga angreppssätt för att minska hinderproblematiken. I presentationen av de hinder som företag möter har vi valt att gruppera dem efter sakområde och inte var en lösning kan finnas. Däremot hoppas vi att det kan underlätta läsningen att bära i minnet att var en lösning kan finnas beror på orsaken till hindret, där tre huvudkategorier finns: Hinder som beror på kunskapsoch informationsbrist Ökad kunskap om de regler och marknadsmässiga skillnader som finns kan bidra till att lösa den här typen av hinder. Hinder på områden där det finns avtal mellan EU och Norge Här finns två möjliga vägar: säkerställa att de regler som finns tillämpas på rätt sätt arbeta för att förändra regelverket för att få bort fler hinder Hinder på områden som inte täcks av avtal mellan EU och Norge Två huvudalternativ finns: Det kan finnas områden där det finns ett gemensamt intresse av att minska hinder, då kan arbete för ökad harmonisering/samordning mellan länders lagstiftning och regelverk bidra till att lösa problem I vissa frågor krävs ensidiga förändringar från ett land för att ett hinder ska undanröjas. Då kan kontakter mellan länders regeringar bidra till ökad förståelse och på sikt en möjlig förändring av regelverk Informationen om handelshindren är baserad på det begränsade antalet Norge-relaterade hinder som finns inrapporterade till Solvit, Kommerskollegium, Nordiska ministerrådet, Grensetjänsten och 17

20 EU-kommissionen samt på intervjuer med bland andra Business Sweden (tidigare Exportrådet), handelskamrar, branschorganisationer, gränskommittéer och företag. En kort presentation av Kommerskollegiums företagsundersökning inleder avsnittet. 4.1 Svenska företag upplever problem i handeln med Norge resultat från Kommerskollegiums företagsundersökning År 2009 genomförde Kommerskollegium en undersökning bland svenska exporterande företag 24. I undersökningen framkommer att svenska företag vill ha bättre handelsvillkor med Norge. Särskilt svenska småföretag upplever att det är problematiskt att handla med Norge. En förklaring till att Norge anses som problematiskt att exportera till skulle kunna vara att Norge är ett första steg i svenska företags internationaliseringsstrategi, det vill säga att de inleder en exportsatsning med Norge för att sedan utöka till andra länder. Förklaringen att det skulle vara exportomogna företag som exporterar till Norge bekräftas dock inte av kollegiets undersökning. Istället framstår de svenska företagen som handlar med Norge som relativt exportvana. Endast 2,5 procent av svenska exporterande företag handlar enbart med Norge, resten av de exporterande företagen handlar med åtminstone ett land till i eller utanför EU eller har ingen handel med Norge alls (31 procent). En närmare blick på de företag som inte handlar med Norge visar att mer än vart tredje exporterande småföretag inte handlar med Norge. Motsvarande siffror för medelstora och stora företag är 19 respektive 17 procent. Två sektorer där en stor andel av företagen inte handlar alls med Norge är livsmedelssektorn (48 procent) och byggsektorn (55 procent). När företagen i undersökningen tillfrågades om det var något land som var särskilt problematiskt att exportera till, kom Norge på andra plats efter Ryssland 25. Det är särskilt små och medelstora företag som lyfter fram Norge som ett problematiskt land att exportera till. De stora företagen, däremot, upplever inte att Norge är särskilt problematiskt. När de stora företagen pekar ut problematiska länder kommer Norge först på sjunde plats. Resultatet från undersökningen visar också att företag i tjänstesektorn i högre utsträckning än företag i industrisektorn anger Norge som särskilt problematiskt att handla med. Norge kommer högt upp på listan när svenska företag får ange med vilka länder de skulle vilja ha bättre handelsvillkor 26. De andra prioriterade länderna är Kina, USA, Ryssland och Indien. I handeln med Norge vill företagen helst se förbättringar i handelsvillkoren för tullar och tullprocedurer. Olika produktstandarder lyfts fram som den näst mest prioriterade sakfrågan. I undersökningen ges företagen också möjlighet att ange vilka problem de har stött på i handeln med Norge. De största problemen i handeln med Norge är hinder vid gränsen främst tullar, tullprocedurer och tullhantering. Långsam tullhantering och tillkrånglad dokumentation är två representativa kommentarer. Problem med moms och protektionistisk handelspolitik lyfts också fram av flera företag. Ett företag noterar också att det förväntade sig att svenska och norska regler skulle vara desamma men att dessa förväntningar kommit på skam. I genomgången av de handelshinder som svenska företag möter i handeln med Norge börjar kollegiet med att närmare studera de hinder som finns vid gränsen; tullprocedurer, momsregler samt tullar och kvotadministration. 4.2 Tullprocedurer Norge är inte medlem i EU:s tullunion. Det medför att det krävs vissa procedurer vid handel över gränsen mellan Sverige och Norge. Till skillnad från handel inom EU, till exempel mellan Sverige och Finland, krävs större mängd administration och mer information när den norsk-svenska tullgränsen passeras. Några exempel är att såväl export- som importdeklaration måste upprättas, ursprungscertifikat kan krävas för att varor producerade i EU inte ska beläggas med tull, och en ATA-carnet behövas för att kunna föra in yrkesutrustning utan att deponera moms. Kommerskollegium får ofta synpunkter från företag att tullprocedurerna i handel med Norge är ovanligt komplicerade. Kollegiets företagsundersökning från 2009, som redovisats ovan, visar att många företag beskriver handeln som krånglig. Av de 101 exporterande företag som angav Norge som det viktigaste landet att få bättre handelsvillkor 18

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1

443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT. AF/EEE/BG/RO/sv 1 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte (Normativer Teil) 1 von 9 SLUTAKT AF/EEE/BG/RO/sv 1 2 von 9 443 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 70 schwedische Schlussakte

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

2% fler besökare + 20-30 miljoner per år

2% fler besökare + 20-30 miljoner per år 2% fler besökare + 20-30 miljoner per år Sparar 200 miljoner Kronor per år! Interreg 28-29 okt Sysselsetting og mobilitet i arbeidsmarkedet Annika Daisley Gränsakademin 220 miljarder SEK i affärer mellan

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:2

Policy Brief Nummer 2012:2 Policy Brief Nummer 2012:2 Förenklingar av handelsprocedurer ett sätt att stödja utvecklingsländers export Begreppet handelsprocedurer används för att beskriva alla de administrativa steg som måste uppfyllas

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo

Läs mer

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2015-10-16 Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

SOLVIT Sverige 2011. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2011. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2011 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Sverige 2014 Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som syftar till att lösa hinder för den grundläggande EU-rättigheten

Läs mer

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1 SLUTAKT AF/CE/BA/sv 1 De befullmäktigade för KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, REPUBLIKEN TJECKIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND, REPUBLIKEN GREKLAND,

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Åtgärder för en förbättrad inre marknad

Åtgärder för en förbättrad inre marknad Åtgärder för en förbättrad inre marknad Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara

Läs mer

Förädlade livsmedel på den internationella arenan

Förädlade livsmedel på den internationella arenan Förädlade livsmedel på den internationella arenan Studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995 2005 en kortversion De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter har växt, samtidigt

Läs mer

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen REMISS Enheten för inre marknaden och 2006-06-28 Dnr 159-758-06 tekniska regler För kännedom G Grén, UD-EIM Finansdepartementet Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen - Kommerskollegium

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

maj 2011 Se till exempel Kommerskollegium, vad hindrar Sveriges utrikeshandel s 1 4

maj 2011 Se till exempel Kommerskollegium, vad hindrar Sveriges utrikeshandel s 1 4 Rapport från Företagarna maj 2011 Inledning... 2 Så genomfördes undersökningen... 2 Småföretagens handel... 3 Sverige är den viktigaste marknaden... 3 Hur börjar företagen utrikeshandla?... 4 Med vilka

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 2013 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 Enheten för internationell 2013-06-19 Dnr: 2013/00386 handelsutveckling

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA GEMENSAM FÖRKLARING OM SAMTIDIG UTVIDGNING AV EUROPEISKA UNIONEN OCH EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET De avtalsslutande parterna

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2005

Sveriges livsmedelsexport 2005 Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor

Läs mer

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se Versionsdatum: 2015-04-16 Regelverk för registrering av utländska patienter vid given landstingsfinansierad primärvård Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

Ryssland i WTO: exporttullarna för virke

Ryssland i WTO: exporttullarna för virke PM Enheten för internationell handelsutveckling 2012-08-20 Ulf Eriksson Observera att denna PM endast är av vägledande karaktär. Om väsentliga ekonomiska intressen berörs bör information inhämtas från

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2012 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som har till uppdrag att lösa hinder för den grundläggande

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-03-18 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2012 till strax över 58 miljarder

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Utredning av uppehållsrätt och rätt till utbildning för EUmedborgare Riktlinjer

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT.

944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT. 944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT AF/CE/SE/sv 1 2 von 10 944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA 404 der Beilagen XXII. GP - Staatsvertrag - S-Erklärung Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 13 GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA GEMENSAM FÖRKLARING OM SAMTIDIG UTVIDGNING

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 1(13) PM Dnr 59-193/10 2010-03-11 Enheten för handel och marknad Claes Renström Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel har

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet En vägledning Kommerskollegiums EU-helpdesk Telefon: 08-690 49 80 E-post: euhelpdesk@kommers.se Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015 2016 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2015 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN,

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, AVTAL OM REPUBLIKEN TJECKIENS, REPUBLIKEN ESTLANDS, REPUBLIKEN CYPERNS, REPUBLIKEN LETTLANDS, REPUBLIKEN LITAUENS, REPUBLIKEN UNGERNS, REPUBLIKEN MALTAS, REPUBLIKEN POLENS, REPUBLIKEN SLOVENIENS OCH REPUBLIKEN

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer