Sveriges handel med Norge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges handel med Norge"

Transkript

1 Kommerskollegium 2013:3 Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder?

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som an-svarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, mars 2013 första tryckningen. ISBN:

3 Förord Förutsättningarna för svenska företag att handla med Norge är goda. Norge är visserligen inte med i EU, men är genom EES-avtalet en del av EU:s inre marknad, med gemensamma regler eller med ett ömsesidigt erkännande av varandras regler. Närhet och likhet är viktiga faktorer för handel och förenklar handeln med Norge. Norge är också en av våra allra största handelspartners. Särskilt för exporten är Norge viktigt. Sveriges största exportmarknader är Tyskland och just Norge. Exporten är ungefär lika stor till de båda länderna. Vi exporterar mer till Norge än till Kina, Ryssland, Brasilien och Indien tillsammans. Ändå är det ett av de länder som företag ofta nämner som problematiskt att handla med. Hur hänger det här ihop? Kanske är det just för att många företag exporterar till Norge det finns mycket erfarenhet. Kanske är det för att förväntningarna är att det ska vara lika lätt som inom Sverige, eller åtminstone inte svårare än till andra EU-länder. Men Norge är inte med i EU; det gör i realiteten viss skillnad. Vad är det då som gör det svårt? I den här rapporten sorterar vi problem som företag anser sig ha, särskilt vid export. Vi resonerar om hur de kan angripas, utifrån karaktären på hindren. Vi har samlat erfarenheter från egna företagskontakter och från andra organisationer som har kontakt med företag som bedriver utrikeshandel. Studien har skrivits av Malin Ljungkvist och Sofia Persson med hjälp av Fredrik Olsson och Sofia Råsmar. Vi vill rikta ett särskilt tack till de organisationer, företag och experter som medverkat i intervjuer och bidragit med information till utredningen. Stockholm, mars 2013 Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegium 1

4 Slutsatser Norge är, bredvid Tyskland, Sveriges viktigaste handelspartner. Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som tillfälligt flyttar eller pendlar över gränsen för att arbeta. I ett internationellt perspektiv är det enkelt att handla med Norge och hindren för den svensk-norska handeln är relativt få. En viktig orsak till detta är att Norge har ingått ett avtal med EU, EES-avtalet, som innebär tullfri handel mellan EU och Norge för nästan alla varor. Handeln med jordbruksprodukter, livsmedel och fisk regleras i tre särskilda avtalskonstruktioner i EES-avtalet. Norge har genom EES-avtalet också förbundit sig att följa EU:s regelverk för den inre marknaden vilket innebär att fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer gäller mellan Norge och EU. Handel men Norge innebär dock ändå att en tullgräns korsas, vilket medför administration som export- och importdeklarationer, betalning av moms och i vissa fall tull. Trots att det finns goda förutsättningar för utbyte av varor, tjänster och arbetskraft mellan länderna upplever många svenska företag och privatpersoner att det är krångligt att handla med Norge. I vissa fall handlar det om en förväntansbild av att det borde vara lika enkelt som att handla med till exempel Danmark eller Finland, vilket gör att den administration och de anpassningar som krävs för att korsa tullgränsen till Norge upplevs som omotiverad och krånglig. I andra fall rör det sig om hinder för handeln. Dessa hinder får stor betydelse eftersom Norge är en viktig handelspartner för Sverige. Kommerskollegium har i den här utredningen kartlagt problem som svenska företag och arbetstagare möter i handeln med Norge och delar in dem i sex grupper: tullprocedurer, momsregler, tullar för jordbruks- och livsmedelsprodukter, nationella tekniska regler, personrörlighet samt hinder för e-handel. Kommerskollegiums utredning lyfter fram det faktum att skillnader i nationella regler, särskilt på momsområdet, skapar problem för den svensk-norska handeln och utgör en kunskapströskel för nya exportörer. Att arbeta för en förenkling av momsregelverket bör därför vara en prioriterad fråga för att åstadkomma handelsförenklingar. 2

5 En annan prioriterad fråga är samarbete kring genomförandet av EU-direktiv och kring regelförenkling. Ett område där samarbete och förebyggande arbete kan ha stor betydelse är de regelverk som rör personers fria rörlighet. Brist på samordning av till exempel socialförsäkringssystem begränsar möjligheten att växla mellan jobb över gränsen utan att riskera en förlorad trygghet. De nordiska länderna har genom sin gemensamma rättstradition och sina nära kulturella och språkliga band goda förutsättningar för att samarbeta kring genomförande av EU-lagstiftning och hur gemensamma regelverk tillämpas av myndigheter. Genom det Nordiska ministerrådet finns redan ett institutionellt ramverk där länderna träffas regelbundet och där samarbete kan ske. Svensk export av jordbruks- och livsmedelsprodukter möter i många fall höga tullar och kostsam kvothantering i Norge. Det är viktigt att Sverige även fortsatt arbetar för en sänkning av de norska tullarna för dessa produkter. Kunskap om villkoren för handeln och personers möjligheter till arbete och pendling mellan Sverige och Norge är viktigt. Att göra fel kan bli kostsamt för företag och enskilda personer. Det finns idag många aktörer med uppdrag att ge information till företag och privatpersoner som vill handla med eller arbeta i Norge. De informationsbrister som svenska företag och arbetstagare upplever bör kunna lösas av dessa aktörer. Det kan finnas skäl att se över hur informationen kan spridas på bästa sätt. Möjligheten att minska de handelshinder som presenteras i Kommerskollegiums studie finns ofta på nationell nivå, ibland på EU-nivå och i några fall är det information till näringslivet som behövs för att undvika hinder för handeln. Det finns en rad strategier och fora för att lösa hinder i handeln mellan Sverige och Norge, så som Solvit, EU:s handelshinderarbete och Nordiska ministerrådet. Genom att utnyttja dessa möjligheter finns goda förutsättningar att reducera handelshinder och på så sätt underlätta handeln mellan Sverige och Norge. 3

6 Innehållsförteckning Förord... 1 Slutsatser... 2 Rapporten i kortversion... 6 Vilka hinder möter svenska företag i handeln med Norge?... 6 Forum och strategier för att hantera handelshinder mellan Sverige och Norge Inledning Handeln mellan Sverige och Norge Handel med varor Handel med tjänster Gränshandel och pendling mellan Sverige och Norge Vilka regler gäller för den svensk-norska handeln? EU:s handelsavtal med Norge Särskilda avtal för jordbruks- och livsmedelsprodukter samt fisk Handel med jordbruksvaror Handel med bearbetade jordbruksprodukter Handel med fisk Vilka typer av hinder finns för Sveriges handel med Norge? Svenska företag upplever problem i handeln med Norge resultat från Kommerskollegiums företagsundersökning Tullprocedurer Gränsdokumentation försvårar effektiv handel Regler för olaga införsel gör chaufförsmissar dyra Regler för moms Krav på momsombud ett administrativt och kostsamt hinder Deposition av tull och moms ger likviditetsproblem Byggmaskiner omfattas inte av ATA-carnetsystemet

7 4.4 Tullar Höga tullar på livsmedels- och jordbruksprodukter Tullkvoter - billiga köttbullar men dyr administration Klassificering rätt tortellinifyllning ger lägre tull Nationella tekniska regler Hinder uppstår på grund av olika nationella byggregler Otydligheter i tolkning av EU-direktiv om krav på längd och vikt för lastbilar medför hinder för transporter Olika regler för lastpallar Hinder för personrörlighet Pendla med bil mellan Norge och Sverige Intyg för arbetslöshetsförsäkring Byggekort ett handelshinder? E-handel Krav på lokal etablering vid registrering av norsk toppdomän Norska tullprocedurer och momsregler upplevs som komplicerade och tidskrävande Forum och strategier för att lösa handelshinder mellan Sverige och Norge Information om reglerna för handel Sverige- Norge Solvit ett problemlösningsnätverk på den inre marknaden Frihandelsförhandlingar - fortsatt fördjupning av EES-avtalet Frihandelsförhandlingar i WTO Gränshinderarbete i Norden EU:s marknadstillträdesstrategi Att förebygga handelshinder Nordiskt samarbete kring genomförandet av EU:s tjänstedirektiv Hur kan handeln mellan Sverige och Norge göras enklare? Noter Referenser

8 Rapporten i kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som tillfälligt flyttar till grannlandet eller pendlar över gränsen för att arbeta. Norge är, bredvid Tyskland, vår största handelspartner. Sverige exporterade år 2011 varor till Norge för 115 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,5 procent av den totala svenska exporten. Norge är också ett viktigt importland för Sverige. Många faktorer bidrar till att underlätta handeln mellan Sverige och Norge. EES-avtalet innebär tullfrihet för de flesta varor och fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer, om än med vissa undantag. De svenska och norska tullmyndigheterna, båda bland de mest effektiva i världen enligt Världsbanken, har ett unikt samarbete som gör att det bara krävs administration på en sida gränsen vid export eller import. Samtidigt finns fortfarande hinder för handeln. Dessa hinder får stor betydelse genom att Norge utgör en så viktig handelspartner för Sverige. År 2009 genomförde Kommerskollegium en undersökning bland svenska exporterande företag. I undersökningen framkommer att många svenska företag upplever att det är problematiskt att handla med Norge och att företagen vill ha bättre handelsvillkor med Norge. Särskilt småföretag och tjänsteföretag upplever handeln som problematisk. I den här studien har kollegiet närmare studerat vilka problem företagen upplever och hur dessa problem skulle kunna lösas. EU spelar en viktig roll som handelspartner för Norge. Av den norska exporten går 81 procent till den europeiska marknaden och 70 procent av Norges import kommer från unionen. Norge är inte medlem i EU men är ändå i stor utsträckning en del av EU:s inre marknad genom EES-avtalet. Norge har genom EES-avtalet förbundit sig att följa EU:s regelverk för den inre marknaden; däremot deltar Norge inte i det institutionella samarbetet i EU. Skillnader i nationella regler, särskilt på momsområdet, skapar problem för handeln och utgör en kunskapströskel för nya exportörer. Norge deltar inte i EU:s tullunion att handla över den norsk-svenska gränsen innebär alltså att en tullgräns passeras. Trots att de svenska och norska tullmyndigheterna har ett samarbete som förenklar för företag kräver handel över gränsen en viss administration. EES-avtalet innebär att Sverige kan exportera nästan alla industrivaror tullfritt till Norge. För jordbruksvaror, bearbetade jordbruksvaror och fisk regleras handeln i särskilda överenskommelser som innebär att svensk export i många fall fortfarande möter höga tullar i Norge. Vilka hinder möter svenska företag i handeln med Norge? För att få kunskap om vilka problem som svenska företag möter i handeln med Norge har Kommerskollegium samlat de hinder som har rapporterats in till Solvit, Nordiska Ministerrådet, Grensetjänsten och Europeiska kommissionen, samt talat med Business Sweden (tidigare Exportrådet), ett flertal handelskamrar, gränskommittéer och företag. Denna information kompletterar den bild som baseras på information i företagsundersökningen och handelshinder som företag påpekat för kollegiet i andra sammanhang. Svenska företag rapporterar problem i handeln med Norge främst inom följande områden: Tullprocedurer I Kommerskollegiums företagsundersökning framkommer att det största problemet som svenska företag upplever i handeln med Norge är att tulloch andra gränsprocedurer är krångliga. Långsam tullhantering och tillkrånglad dokumentation är två representativa kommentarer. Eftersom Norge inte är medlem i EU:s tullunion är det oundvikligt att det är mer komplicerat att exportera till Norge än till EU-medlemsländer som Finland och Danmark. När ett företag exporterar till ett land utanför EU, så som Norge, måste vissa administrativa krav och procedurer uppfyllas. I ett internationellt perspektiv har Norge dock enkla och förutsägbara tullprocedurer. Sverige och Norges tullverk har också ett unikt samarbete som underlättar för handeln genom att export- och importdeklaration kan göras på ett ställe. Det borde alltså vara enkelt att exportera till Norge. Många svenska företag delar inte den här positiva bilden, utan beskriver de norska tullprocedurerna som tidskrävande och kostsamma. Momsregler Mervärdesskatten regleras på nationell nivå i Norge. EU har vissa gemensamma momsregler. För Sveriges del så reglerar de i princip när en vara säljs till eller från Sverige om affären involverar ett annat EU-land även om de inte reglerar vilken moms- 6

9 sats som ska tas ut. EU:s gemensamma momsregler gäller inte för Norge. Norge deltar däremot i samarbetet i EU:s inre marknad, vilket innebär att landet ska verka för fri rörlighet för kapital, varor, tjänster och personer. Så även om Norge inte deltar i EU:s samarbete om moms så kan norska momsregler som hindrar den fria rörligheten visa sig stå i strid med reglerna om fri rörlighet som Norge har att följa enligt EES-avtalet. Utländska företag som bedriver handel i Norge måste ha ett momsombud för momsadministration i Norge, vilket innebär en extra kostnad som många svenska företag, särskilt inom e-handel, anser utgör ett handelshinder. Ett annat problem för många företag är att de måste deponera tull och moms, vanligtvis kontant, för varor som förs in i Norge trots att varorna ska återföras till Sverige. Ett tredje problem är att viss utrustning, som asfalteringsmaskiner, cementblandare och lyftkranar, inte omfattas av ATAcarnetsystemet som ska underlätta tillfällig införsel av varor. För svenska företag som behöver dessa maskiner för att utföra tjänster i Norge blir momsdeponeringen och den administrativa avgiften för att föra in maskinerna i Norge betungande. Tullar Jordbruks- och livsmedelsimport från EU måste betala relativt höga tullar i Norge. För mjölk uppgår tullsatsen i Norge till mellan 388 procent och 433 procent, beroende på fetthalt. Köttbullar beläggs med en tull på 129,50 norska kronor/kilo. För många färska grönsaker och rotfrukter varierar tullarna över året, så kallade säsongstullar. I maj och juni är tullen på tomater från EU drygt 10 norska kronor/kilo. De höga norska tullnivåerna leder i praktiken till att det i många fall blir omöjligt för import att konkurrera med inhemskt producerade varor på den norska marknaden. Även de tullfria kvoterna som finns är enligt svenska företag svåra att utnyttja genom brister i förutsägbarhet och krävande administration. Slutligen har vissa företag problem med norska tullmyndighetens varuklassificering, som leder till högre, eller framförallt oförutsägbara, tullar. Nationella tekniska regler Norge är genom EES-avtalet en del av EU:s inre marknad och omfattas därmed av stora delar av EU:s produktlagstiftning på områden som leksaker, maskiner, medicintekniska produkter och läkemedel. För de områden där harmoniserad lagstiftning saknas gäller principen om ömsesidigt erkännande. I Sveriges handel med Norge borde därför olika regler eller standarder inte utgöra något problem, trots det anser sig svenska företag ha problem med byggstandarder, regler för längd och vikt för lastbilar, samt regler för lastpallar. Personers rörlighet över gränsen Fri rörlighet för personer gäller inom EU och EES. En svensk person som vill bo, arbeta eller studera i Norge ska alltså kunna göra detta utan att mötas av administrativa hinder till följd av att denne inte är norsk medborgare. Att arbetskraft lätt kan röra sig över gränsen underlättar för företag. Det får därför konsekvenser för näringslivet och handeln när brist på samordning av till exempel socialförsäkringssystem begränsar möjligheten att växla mellan jobb på olika sidor gränsen utan att riskera en förlorad trygghet. I utredningen diskuteras tre problem relaterad till personers rörlighet: möjligheten att veckopendla med en svenskregistrerad bil mellan 7

10 Norge och Sverige, problem med intyg för arbetslöshetsförsäkring samt att de långa handläggningstiderna för att få ett norskt byggekort kan utgöra ett handelshinder. e-handel Norge är en stor och betydelsefull marknad för svenska e-handlare och fyra av tio svenska e-handelsföretag som bedriver utlandsförsäljning har Norge som sin största utlandsmarknad. För e-handel gäller i princip samma möjligheter och utmaningar som för traditionell handel. I studien lyfts ändå handelshinder för e-handel fram under en särskild rubrik, eftersom det är en snabbväxande del av handeln där hinder för fortsatt expansion behöver belysas. Två typer av problem i Norge återkommer i kollegiets kontakter med svenska e-handelsföretag: krav på lokal etablering vid registrering av toppdomän samt krångliga momsoch tullprocedurer. Andra bekymmer som e-handelsföretag har tagit upp, men som inte beskrivs i utredningen, är dubbelbeskattning och förbud mot lagring av personnummer. Forum och strategier för att hantera handelshinder mellan Sverige och Norge Det finns en rad strategier och fora för att lösa hinder i handeln mellan Sverige och Norge, så som Solvit, EU:s handelshinderarbete och Nordiska ministerrådet. Sverige bör se till att utnyttja dessa på bästa sätt och aktivt arbeta för att lösa handelshinder med Norge. Information om villkoren för handeln och personers möjligheter till arbete och pendling mellan Sverige och Norge är viktigt. Att göra fel kan bli kostsamt för företag och enskilda personer. Om företag har rätt kunskap och förväntningar när de börjar handla med Norge så kan många av de problem som upplevs som handelshindrande undvikas. Det finns idag många aktörer med uppdrag att ge information till företag och privatpersoner. De informationsbrister som svenska företag och arbetstagare upplever bör kunna lösas av dessa aktörer. Det kan finnas skäl att se över hur informationen kan spridas på bästa sätt. Norge är inte en del av den Europeiska unionen men är ändå i stor utsträckning en del av EU:s inre marknad. EES-avtalet innebär att Norge deltar i EU:s inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. EU:s lagstiftning sker ofta i form av EU-direktiv som genomförs genom att EU- och EES-länderna tar nationella beslut kring form och tillvägagångssätt. I alla EU- och EES-länder finns Solvit-center med uppdrag att arbeta med enskilda fall där företag och privatpersoner anser att den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital eller personer på den inre marknaden inte tillämpas på rätt sätt. Förutom att bidra till att lösa det enskilda ärendet kan Solvit också lyfta problem till högre instanser och bidra till att handelshinder löses. Kollegiets studie lyfter fram vikten av att arbeta förebyggande för att undvika att handelshinder uppkommer. Hur medlemsländerna genomför EU-lagstiftning är en fråga som uppmärksammas alltmer inom EU. De nordiska länderna har genom sin gemensamma rättstradition och sina nära kulturella och språkliga band goda förutsättningar för att samarbeta kring genomförande av EU-lagstiftning. Kollegiets studie lyfter fram de positiva erfarenheterna från ett samarbete med tjänstedirektivet på tjänstemannanivå där både Sverige och Norge deltog. Det är troligt att det finns andra EU-direktiv där samma metod kan användas. För att underlätta rörligheten på den fria marknaden behövs också samordning och harmonisering av nationella regelverk utöver vad som sker på EU:s inre marknad. Det finns en vilja till samarbete mellan de nordiska länderna; redan idag arbetas med såväl socialförsäkringar som byggregler. Här fyller bland andra Nordiska ministerrådet en viktig funktion som forum för harmonisering av nationella regler. Sverige bör fortsätta vara drivande i arbetet med anpassning av nationella regler i den nordiska kretsen. Avslutningsvis kan konstateras att Sverige även fortsatt bör bedriva ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd en sänkning av de norska tullarna för jordbruks- och livsmedelsprodukter. Målsättningen bör vara att överenskommelsen som EU och Norge har träffat om en gradvis ömsesidig liberalisering för jordbruks- och livsmedelsprodukter ska respekteras. Det finns också utrymme för att använda EU:s marknadstillträdesstrategi mer aktivt för att sätta fokus på förbättrade handelsvillkor med Norge för de varor som ännu inte täcks av EES-avtalet och för tullrelaterade frågor, som varuklassificering. 8

11 Sammanställning över handelshindren i Kommerskollegiums utredning och var/hur en lösning kan ske Typ av hinder Exempel på hinder Möjlig hantering Information om regelverk EES-avtalet / integration på EU:s inre marknad Förändrat regelverk i Sverige/EU Förändrat regelverk i Norge Tullprocedurer Gränsdokumentation Regler för klarering Moms Krav på momsombud Tullar Nationella tekniska regler Deposition av moms ATA-carnet inte möjlig för alla varor Höga tullar ( ) Kvoter ( ) Klassificering Byggregler Lastbilsbredd och vikt Lastpallar E-handel Domännamn Fri rörlighet för personer Personbil A-kassa Byggekort 9

12 1. Inledning Norge är en betydelsefull handelspartner för Sverige. Handelsutbytet av varor och tjänster är intensivt. Norge är, bredvid Tyskland, Sverige viktigaste exportmarknad. Sverige handlar mer med Norge än med Brasilien, Indien, Kina och Ryssland tillsammans. Den nära relationen förstärks av att arbetskraft tillfälligt flyttar till grannlandet eller pendlar över gränsen för att arbeta. Förutsättningarna för handel mellan Sverige och Norge är goda. Länderna delar i stor utsträckning språk, kultur och preferenser. Länderna ligger geografiskt nära varandra och genom EES-avtalet mellan EU och Norge är handelsvillkoren goda. Samarbete mellan ländernas två tullmyndigheter, båda bland de mest effektiva i världen, förenklar för den gränsöverskridande handeln. Trots dessa goda förutsättningar så upplever många svenska företag och privatpersoner att det är krångligt att handla med Norge. I vissa fall handlar det om en förväntansbild av att det borde vara lika enkelt som att handla med Danmark eller Finland och att den administration och de anpassningar som krävs för att korsa en tullgräns känns omotiverad och krånglig. I andra fall rör det sig om hinder för handeln; hinder som får stor betydelse genom att Norge utgör en så viktig handelspartner för Sverige. Kommerskollegium kartlägger i den här studien hinder som svenska företag och privatpersoner möter i handeln med Norge och belyser hindren med konkreta exempel. De områden som Kommerskollegium tar upp i studien är tullprocedurer, momsregler, tullar för jordbruks- och livsmedelsprodukter, nationella tekniska regler, personrörlighet samt e-handel. I studien diskuteras också hur dessa handelshinder kan minskas - vem som har möjlighet och mandat att åstadkomma förändring och var det skulle kunna göras. Utgångspunkten för studien är de hinder svenska företag möter i handeln med Norge. Det kan finnas anledning att tro att flera av de hinder som svenska företag och arbetstagare möter även utgör hinder för norska företag, men studien är framförallt baserad på information från svenska intressenter. Informationen om handelshinder är baserad på hinder som inrapporterats till Kommerskollegium, Solvit, Nordiska ministerrådet, EUkommissionen och Grensetjänsten. Information om handelsrelaterade problem har också inhämtats genom intervjuer med dessa och andra aktörer, så som Business Sweden (tidigare Exportrådet), ett flertal svenska handelskamrar, gränskommittéer och branschorganisationer samt intervjuer med företag kring konkreta handelshinder. Tullverket har varit till stor hjälp i att förklara rutiner och regelverk. En företagsundersökning Kommerskollegium genomförde år 2009 har också legat till grund för delar av arbetet. Studien har följande disposition: Inledningsvis ges en överblick av hur den svensk-norska handeln ser ut och vilka avtal som reglerar handeln mellan EU och Norge. Därefter presenteras sex kategorier hinder, med exempel och diskussion kring möjliga angreppssätt för att underlätta handeln. I efterföljande avsnitt ges en översikt över vilka forum och strategier som kan användas för att angripa handelshinder. Avslutningsvis diskuteras möjliga vägar framåt för att göra handeln mellan Sverige och Norge enklare, i ett sammanfattande kapitel. 10

13 2. Handeln mellan Sverige och Norge Norge och Sverige har ett stort handelsutbyte. Norge är det viktigaste export- och importlandet för Sverige, på ungefär samma nivå som Tyskland. EU spelar en dominerande roll i Norges handelsrelation med omvärlden. Av den norska exporten går 81 procent till den europeiska marknaden och 70 procent av Norges import kommer från unionen. En närmare blick på Norges handelsrelationer visar att Sverige är en viktig handelspartner för Norge. Den viktigaste marknaden för norsk export är Storbritannien (27 procent) följt av Nederländerna (12 procent), Tyskland (11 procent) och Sverige (7 procent). Sverige är det land som Norge importerar mest ifrån. Under perioden låg Sverige stadigt i topp på importlistan med en importandel på omkring 14 procent. Andra viktiga importländer inom EU är Tyskland (12 procent), Danmark (6 procent) och Storbritannien (6 procent). 1 I följande avsnitt presenteras en överblick av handeln med varor och tjänster mellan Sverige och Norge. Eftersom Kommerskollegiums studie främst behandlar handelshinder som svenska företag upplever ligger fokus på Sveriges export till Norge. Gränshandel och arbetspendling är andra aspekter av de norsk-svenska handelsrelationerna som berörs. 2.1 Handel med varor Sverige exporterade år 2011 varor till Norge för 115 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,5 procent av den totala svenska exporten. Under perioden låg den årliga värdeökningen av Sveriges varuexport till Norge på nivåer mellan 3 och 14 procent, med undantag av krisåret Sveriges varuexport till Norge domineras av verkstadsvaror (42 procent) 2, följt av kemi- (10,3 procent), energi- (9,2 procent) och skogsvaror (9,1 procent). Sektorn Övriga varor, som bland annat omfattar möbler, utgör 13,4 procent av den svenska exporten till Norge. Norge är också ett viktigt importland för Sverige. 8,4 procent av Sveriges varuimport kom från Norge år När man räknar bort oljeimporten från Norge, sjunker den norska andelen av den svenska importen till 6 procent. Norge är då Sveriges fjärde viktigaste importland efter Tyskland, Danmark och Nederländerna 3. Den svenska importen från Norge domineras, inte oväntat, av mineralolja och oljeprodukter (SITC 33) som utgör 25,5 procent av Sverige totala import från Norge. Förmodligen vidareexporteras en ganska stor andel av oljan till andra länder från Sverige. En mer rättvisande bild av importrelationen med 11

14 Figur 1. Sveriges varuexport till Norge sektorer, 2011 Livsmedel, drycker och tobak (5%) Skogsvaror (9%) Mineralvaror (8%) Kemivaror (10%) Energivaror (9%) Verkstadsvaror (42%) Kläder och skor (3%) Övriga varor (14%) Källa: SCB Figur 2. Sveriges varuimport från Norge (exklusive olja), 2011 Livsmedel, drycker och tobak (30%) Skogsvaror (8%) Mineralvaror (19%) Kemivaror (11%) Energivaror (13%) Verkstadsvaror (14%) Kläder och skor (1%) Övriga varor (4%) Källa: SCB Norge fås därför om man räknar bort importen av olja. Då står livsmedelssektorn för 30 procent av svensk varuimport från Norge. Livsmedelsimporten från Norge utgörs nästan helt och hållet av import av norsk lax (27,9 procent). Den näst största importsektorn är mineralvaror (19,4 procent) följt av energi- (12,7 procent) och kemivaror (11 procent). 2.2 Handel med tjänster Norge är den största mottagaren av svensk tjänsteexport, följt av Storbritannien, USA och Frankrike. Norge är inte en lika betydande marknad för den svenska tjänsteimporten. De länder som Sverige importerar mest tjänster från är USA, Danmark, Tyskland och Storbritannien. Norge kommer därefter med ungefär samma importandel som Finland och Spanien. Det finns tyvärr ingen tillförlitlig och tillräckligt detaljerad statistik över tjänstehandeln vilket medför att Kommerskollegium har mycket lite information om tjänstehandeln mellan Norge och Sverige. FN publicerar dock tjänstestatistik som visar att affärs-, rese- och transporttjänster utgör de tre största sektorerna när det gäller tjänsteexport från Sverige till Norge. I affärstjänster, som är den vikti- 12

15 gaste tjänsteexportsektorn, återfinns den stora posten merchanting som utgörs av försäljningsmarginalen för varor som köps och säljs i utlandet av svenska företag men aldrig passerar svensk gräns. I resetjänster ingår gränshandel. När norska konsumenter åker till Sverige och handlar med norsk valuta eller norska kreditkort så registreras det alltså i tjänstehandelsstatistiken som svensk tjänsteexport. Samma tre sektorer (affärs-, reseoch transporttjänster) är även störst när det gäller export från Norge till Sverige. 2.3 Gränshandel och pendling mellan Sverige och Norge Gränshandeln mellan Norge och Sverige är intensiv på vissa sträckor av den norsk-svenska gränsen. Gränshandeln består främst av att norska kunder åker till Sverige och handlar. En enkätundersökning från Handels utredningsinstitut (HUI Research) visar att norrmännen gjorde 9,5 miljoner resor till Sverige år 2011 och två tredjedelar av dessa var dagresor med shopping som syfte. De flesta personer som åker över gränsen gör det för att handla livsmedel. Värdet av den norska gränshandeln i Sverige uppgår till 25 miljarder per år. 4 En viktig förklaring till gränshandel är prisskillnader mellan länder. Skillnaderna kan bero på en mängd faktorer så som skillnader i moms och/eller punktskatter, näringspolitik, jordbrukspolitik, allmän prisnivå, valutaförhållanden, konkurrensförhållanden 5. Specifika faktorer som kan förklara gränshandeln mellan Sverige och Norge är, enligt Jordbruksverket, höga norska skatter på tobak, alkohol och socker, stora prisskillnader på livsmedelsprodukter (särskilt kött), växelkurser samt god infrastruktur och kommunikationsmöjligheter 6. Priserna på livsmedel är, enligt Eurostat, 33 procent högre i Norge än i Sverige 7. Kött är den värdemässigt viktigaste varugruppen av livsmedel som köps vid gränshandel. Jordbruksverket uppskattar att gränshandeln år 2005 uppgick till 6 procent av den samlade svenska produktionen av kött 8. Andra viktiga produkter i gränshandeln är mejeriprodukter, frukt och grönsaker, läsk och andra drycker, samt godis. Försäljningen av mejeriprodukter i gränshandeln är större än den svenska exporten av mejeriprodukter till Norge. Gränshandeln är således en viktig kanal för att försäljning av mejeriprodukter till Norge. Frukt och grönsaker är en annan relativt viktigt grupp i gränshandeln medan den ordinarie exporten av dessa produkter är liten. Förklaringen till varför läsk, andra drycker och godis är billigare i Sverige än i Norge är norska skatter på socker. 9 Att tillfälligt flytta till grannlandet eller pendla över gränsen är en annan viktig del i de kommersiella relationerna mellan Sverige och Norge. Det är främst svenskar som flyttar till eller pendlar till Norge för arbete. På uppdrag av Nordiska Ministerrådet har statistikmyndigheterna i Norge, Sverige och Danmark skapat en nordisk gränsregional statistikdatabas, StatNord 10. Syftet är att ta fram statistik över pendlingsströmmar och arbetsmarknad i gränsregioner som tidigare saknades i den nationella statistiken. Enligt StatNord pendlade år 2009 ca personer till ett arbete i Norge från Sverige. Antalet personer som pendlade till Sverige från Norge uppgick till närmare 800 personer. Till detta tillkommer personer som tillfälligt flyttar till Norge respektive Sverige och bosätter sig där en period på grund av arbete. År 2009 uppgick lönesummorna för de personer som arbetar i Norge men är bosatta i Sverige till 11 miljarder. Motsvarande summa för de personer som arbetar i Sverige men är bosatta i Norge var 0,3 miljarder

16 3. Vilka regler gäller för den svensk-norska handeln? Norge är inte en del av den europeiska unionen men är ändå i stor utsträckning en del av EU:s inre marknad. I det här kapitlet presenteras översiktligt de avtal som reglerar handeln mellan Norge och EU och därmed också mellan Norge och Sverige. 3.1 EU:s handelsavtal med Norge Norge är sedan år 1960 medlem i The European Free Trade Organisation, EFTA. EFTA är en mellanstatlig organisation vars syfte är att arbeta för frihandel och ekonomisk integration till förmån för de fyra medlemmarna Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein. Ett flertal europeiska länder, däribland Sverige, har en gång varit medlemmar i EFTA eller andra frihandelssamarbeten men valt att utträda och istället bli medlemmar i EU. EFTA ansvarar för EFTA-konventionen som reglerar frihandelsrelationerna mellan EFTA-staterna, EFTA:s samtliga frihandels- och partnerskapsavtal och det så kallade EES-avtalet 12. Det Europeiska ekonomiska samarbetet, som sedan 1992 manifesteras i EES-avtalet, sammanför de tre EFTA-staterna Island, Liechtenstein och Norge med EU:s medlemsstater i EU:s inre marknad. Schweiz, som också är medlem i EFTA, har däremot valt att inte delta i EES. 13 Figur 3 nedan illustrerar avtalets täckning: Trots att dessa tre EFTA-länder inte är medlemmar i EU så har de genom EES-avtalet valt att delta i delar av EU-samarbetet. I en norsk utredning om Norges avtal med EU anges att tillknytningen är materiell, i den meningen att Norge övertar EU:s regelverk, och förpliktar sig till att efterleva det på samma sätt som i EU. Däremot deltar inte Norge institutionellt 14. Varje land som blir medlem i EU ska också bli medlem i EES-avtalet. EES-avtalet inkluderar EU-lagstiftning omfattande de fyra friheterna fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital för samtliga 30 EES-länder. 15 Norge, Island och Liechtenstein ingår alltså genom EES-avtalet i de flesta delarna av EU:s inre marknad. Enligt artikel 102 i EES-avtalet måste Norge anta de EU-rättsakter som omfattas av EES-avtalet vilket innebär alla direktiv och förordningar som omfattar de fyra friheterna. Den fria rörligheten gäller dock inte för jordbruks- och fiskeprodukter. Inom ramen för EES-avtalet finns i stället särskilda överenskommelser för jordbruksvaror (artikel 19), bearbetade jordbruksvaror (protokoll 3) och fiskvaror (protokoll 9). Kompetens inom skatte- och momsfrågor omfattas inte heller av EES-avtalet. Till skillnad från EU-länderna så faller beskattning helt inom EES-ländernas kompetens. En effekt av detta är att Norge inte har antagit EU:s momsdirektiv. Figur 3. EES-avtalet - ett avtal mellan EU:s samtliga 27 medlemsländer och tre av de fyra EFTA-länderna. Schweiz EFTA Norge Island Lichtenstein EES Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta EU Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland Ungern, Österrike 14

17 Norge och de andra EFTA-länderna är inte med i EU:s tullunion. Vid export och import till Norge från EU passeras alltså fortfarande en gräns, vilket innebär administration som export- och importdeklarationer, betalning av moms och i vissa fall tull. Norge, Island och Liechtenstein deltar inte formellt i arbetet med att ta fram EU-direktiv. I den norska utredningen om Norges relation till EU, Utenfor og innenfor, anges att Norge påverkar EU:s lagstiftningsprocess genom formella och informella kanaler 16. Genom EES-avtalet har Norge rätt att delta i en del av EU:s beslutsprocesser, dock utan rösträtt. I Norge måste EU-rätten införas i norsk lag för att den ska bli gällande. Varje enskild rättsakt måste därför genomföras särskilt. De viktigaste EU/ EES-reglerna införs av Stortinget genom vanlig lag. EU/EES-regler som är genomförda i norsk rätt har företräde framför norsk lagstiftning. I en rapport från december år 2012 lyfter EUkommissionen fram ett par brister i EU/EES-samarbetet. Kommissionen är missnöjd med det sätt på vilket EES EFTA-länderna genomför EU-rättslagstiftning och hur lång tid det tar för EU-rättslagstiftning att genomföras i EES EFTA-länderna 17. I oktober 2012 fanns det enligt kommissionen mer än 400 fall av EU-rättslagstiftning där EES EFTAländerna inte genomfört lagstiftningen inom den utsatta tiden, Kommissionen refererar den norska kommittéutredningen av Norges relation till EU 18 i vilken utredarna menar att möjligheten att försena genomförandet av EU-rättslagstiftning i praktiken är ett verktyg som ett flertal norska regeringar inte sällan använt i fall som avser mer kontroversiella direktiv och som fungerat som ett säkerhetsnät för att lätta det politiska trycket. Det hänvisas även till ett uttalande från regeringen om hur Norge i större utsträckning bör nyttja sitt manövreringsutrymme i EES-avtalet. Även oenighet EES EFTA-länderna emellan om genomförande lyfts fram som en orsak till förseningar. I den resultattavla som används för att visa hur lång tid det tar för alla EES-länderna (dvs. samtliga EU-länder och EFTA-länderna Norge, Island och Lichtenstein) att genomföra EU-rättslagstiftning anger kommissionen att de siffror som anges för Norge, Island och Lichtenstein inte kan jämföras med EU-ländernas då de bygger på helt andra grunder än siffrorna för EU-länderna. Kommissionen anger ett flertal åtgärdsförslag för att komma tillrätta med bristerna i genomförande. Slutligen lyfter dock kommissionen fram de sanktionsmöjligheter som står till buds enligt EESavtalet vilka innebär att de tills vidare kan avbryta samarbetet inom de områden som EES EFTAländerna inte genomför. Denna sanktionsmöjlighet har hitintills inte använts. EES-avtalet ger Norge tillgång till EU:s inre marknad. Norge betalar varje år cirka 3 miljarder norska kronor (NOK) i avgift till EU för att delta i EES. Utöver EES-avgiften betalar Norge cirka 1,5 miljarder NOK till EU:s forskningssamarbete. Norge har även kostnader för EFTA-institutionerna som kontrollerar EFTA-ländernas tillämpning av EES-avtalet. Norge får tillbaka stödmedel från forskningsprogrammen men inte från EES. 3.2 Särskilda avtal för jordbruksoch livsmedelsprodukter samt fisk Inom ramen för EES-avtalet bestäms handelsvillkoren på jordbruksområdet av huvudsakligen två särskilda avtalskonstruktioner: Artikel 19 (i EES-avtalet) för jordbruksvaror med låg grad av förädling och Protokoll 3 för bearbetade jordbruksvaror. Inom ramen för de båda avtalen har ytterligare ett antal överenskommelser slutits genom åren, varför handelsförmånerna mellan EU och Norge är relativt svåröverskådliga. Utöver dessa båda avtal finns också några mindre avtal som gäller ett begränsat antal produkter. Handelsvillkoren för fisk regleras separat i Protokoll 9. Avtalskonstruktionerna för handel med jordbruks-, livsmedels- och fiskprodukter kan härledas till hur EFTA-konventionen var upplagd

18 3.2.1 Handel med jordbruksvaror Handel med jordbruksvaror omfattas inte av EESavtalets generella regler utan regleras separat enligt bestämmelser i artikel 19 i avtalet. Handelsavtalet mellan EU och Norge för jordbruksprodukter innebär att parterna ger varandra lägre tull för vissa jordbruksprodukter, men tullförmånerna är inte särskilt omfattande. Produkter som parterna inte tycker är särskilt känsliga ges tullfritt tillträde eller sänkta tullar. För produkter där den nationella produktionen bedöms vara mer känslig gäller eventuella tullförmåner oftast bara för en viss kvantitet, så kallade tullkvoter. Svenska företag som vill exportera till Norge ges lägre tullar inom tullkvoter på exempelvis ost, hönsägg, sallad, jordgubbar, svingelfrö, hö, korv, köttbullar, äppelsaft, nötkött, griskött och fjäderfä. För import från Norge innebär avtalen lägre tullar på exempelvis fruktträd och bärbuskar samt vissa frukter och grönsaker. De innehåller också tullfria kvoter för bland annat fårkött, ost, hallon, jordgubbar och huvudsallat. Enligt artikel 19 ska parterna granska svårigheter som kan uppstå i handeln med jordbruksvaror och eftersträva lämpliga lösningar. Vidare ska det ske en gradvis liberalisering av jordbrukshandeln genom att villkoren för handel med jordbruksvaror ses över vartannat år. Översyner i syfte att uppnå handelsliberaliseringar har dock inte skett med sådan regelbundenhet som anges i artikel 19. Sedan EES-avtalet slöts har endast två överenskommelser enligt artikel 19 träffats mellan Norge och EU; år 2002 och Den norska regeringen aviserade under hösten 2012 att man från den 1 januari 2013 avsåg gå över från värde- till procenttull för vissa ostar och köttprodukter. Övergången innebär i praktiken högre tullar på dessa varor ökningar till nivåer på mellan 277 och 429 procent. EU har under EES-avtalet bilaterala tullkvoter med förmånligt marknadstillträde till Norge för vissa av de berörda produkterna. Handel utanför kvoterna har dock omöjliggjorts i och med de norska tullförändringarna. Den Europeiska kommissionen uttryckte oro över det norska agerandet som man menade gick emot avsikten i artikel 19 i EES-avtalet om gradvisa liberaliseringar av handeln med jordbruksprodukter. Den norska tullförändringen är dock tillåten enligt Norges WTO-åtaganden på jordbruksområdet, varför EU, och andra intressenter, inte med framgång skulle kunna gå vägen via tvistlösning för att få till stånd en förändring. Däremot strider tullförändringen mot målsättningen i Artikel 19-avtalet där parterna har kommit överens om att kontinuerligt liberalisera handeln med jordbruksprodukter. Härigenom har EU möjlighet att sätta viss press på Norge Handel med bearbetade jordbruksprodukter EU och Norge ger varandra lägre tullar på bearbetade jordbruksprodukter i protokoll 3. Exempel på varor som omfattas är ris, durumvete, smör, råg och socker då de ingår i bearbetade jordbruksprodukter. Det är dock inte enkelt att få en överblick över hur förmånliga handelsvillkoren är. Vissa varor ges tullfritt tillträde till EU:s och Norges marknad medan parterna har gjort åtaganden om tullsänkningar och exportbidrag för andra varor 20. Ett villkor för att få ta del av dessa tullförmåner är att ursprungsreglerna är uppfyllda. Innehållet i protokoll 3 har uppdaterats vid två tillfällen; år 2001 och En ytterligare översyn av protokoll 3 där parterna ser över både produktomfattning och tullnivåer är något Sverige arbetat mycket aktivt för. Den uppföljningsklausul som finns i avtalet är dock oklar på flera punkter och det saknas explicita texter kring hur kommande översyner ska ske. EU-kommissionen har vid flera tillfällen under senare år efterfrågat nya förhandlingar om handelsvillkoren för bearbetade jordbruksprodukter enligt protokoll 3 i EES-avtalet Handel med fisk Fiskefrågorna har stor betydelse i EU:s handelsrelationer med Norge. Fiskerinäringen är viktig för norsk ekonomi och utrikeshandel. Även inom EU är fiskerisektorn betydelsefull, särskilt för länder som Frankrike, Spanien och Storbritannien. I EESavtalet finns villkoren för handel med fisk i protokoll 9. Protokoll 9 ger Norge fritt tillträde till EUmarknaden för en rad produkter så som torsk, kolja, sej och hälleflundra. För frysta filéer och de flesta övriga produkter är tullarna reducerade till 30 procent av den EU-tull som alla WTO-länder har rätt till (den s.k. MGN 21 -tullen). Ett begränsat antal produkter är undantagna från preferenser, så som lax, sill, makrill, räkor och hummer. Norge har också vid de senaste EU-utvidgningarna kompenserats genom att erhålla flera betydande tullfria kvoter för fiskvaror till EU. 16

19 4. Vilka typer av hinder finns för Sveriges handel med Norge? Kommerskollegium får ofta indikationer på att handeln med Norge upplevs som krånglig av svenska företag och arbetstagare. I en företagsundersökning som kollegiet genomförde år 2009 hamnar Norge på andra plats när svenska företag rankar vilka länder som det är problematiskt att handla med. Det är särskilt små och medelstora företag som upplever problem; tjänsteföretag anser att handeln är mer problematisk än varuföretag. Handelshinder är alla typer av myndighetsåtgärder som hindrar eller försvårar handeln med varor och tjänster, både vid import och vid export. Exempel är tullar och avgifter, tekniska handelshinder, kvantitativa begränsningar, licenser, import- eller exportförbud, ursprungsregler, särskild gränsdokumentation, krav på lokalt innehåll (det vill säga inhemska insatsvaror), immaterialrättsliga åtgärder, diskriminerande offentlig upphandling och valutabestämmelser 22. Även privaträttsliga standarder kan utgöra hinder för handel. I det nordiska sammanhanget talar man ofta om gränshinder. Att arbeta med att minska gränshinder har varit en prioriterad fråga för Nordiska ministerrådet i många år och ett särskilt Gränshinderforum med uppdrag att arbeta med lösning av hinder har tillsatts. I gränshinderarbetet står hinder för privatpersoners möjlighet att röra sig över gränsen oftast i fokus. Omfattningen av de hinder som innefattas av begreppet gränshinder är därför vidare än för handelshinder. Det finns dock stor överlappning mellan de två begreppen. Begränsningar i personers möjlighet att röra sig över gränsen för pendling och arbetet kan i förlängningen vara ett hinder för handeln, genom att det begränsar företags möjlighet till rekryteringar och företags möjlighet att utföra arbete i grannlandet. Indirekt är de alltså gränshinder som kan leda till handelshinder. Ett exempel på gränshinder som inte har en lika tydlig koppling till hinder för handeln kan i stället vara norska pensionärers möjligheter att få reducerat pris på tågbiljetter i Sverige. I det här avsnittet presenterar Kommerskollegium sex olika typer av handelshinder som svenska företag och arbetstagare möter, och belyser effekterna av dessa med konkreta exempel. Följande områden bedömer kollegiet är de där företag främst möter hinder i handeln med Norge: Tullprocedurer Momsregler Tullar Nationella tekniska regler Privatpersoners rörlighet över gränsen E-handel För e-handel gäller i princip samma möjligheter och utmaningar som för traditionell handel. 23 I studien lyfts ändå handelshinder för e-handel fram under en särskild rubrik, eftersom det är en snabbväxande del av handeln där hinder för fortsatt expansion behöver belysas. För varje hinder som tas upp nedan finns en kort beskrivning av möjliga angreppssätt för att minska hinderproblematiken. I presentationen av de hinder som företag möter har vi valt att gruppera dem efter sakområde och inte var en lösning kan finnas. Däremot hoppas vi att det kan underlätta läsningen att bära i minnet att var en lösning kan finnas beror på orsaken till hindret, där tre huvudkategorier finns: Hinder som beror på kunskapsoch informationsbrist Ökad kunskap om de regler och marknadsmässiga skillnader som finns kan bidra till att lösa den här typen av hinder. Hinder på områden där det finns avtal mellan EU och Norge Här finns två möjliga vägar: säkerställa att de regler som finns tillämpas på rätt sätt arbeta för att förändra regelverket för att få bort fler hinder Hinder på områden som inte täcks av avtal mellan EU och Norge Två huvudalternativ finns: Det kan finnas områden där det finns ett gemensamt intresse av att minska hinder, då kan arbete för ökad harmonisering/samordning mellan länders lagstiftning och regelverk bidra till att lösa problem I vissa frågor krävs ensidiga förändringar från ett land för att ett hinder ska undanröjas. Då kan kontakter mellan länders regeringar bidra till ökad förståelse och på sikt en möjlig förändring av regelverk Informationen om handelshindren är baserad på det begränsade antalet Norge-relaterade hinder som finns inrapporterade till Solvit, Kommerskollegium, Nordiska ministerrådet, Grensetjänsten och 17

20 EU-kommissionen samt på intervjuer med bland andra Business Sweden (tidigare Exportrådet), handelskamrar, branschorganisationer, gränskommittéer och företag. En kort presentation av Kommerskollegiums företagsundersökning inleder avsnittet. 4.1 Svenska företag upplever problem i handeln med Norge resultat från Kommerskollegiums företagsundersökning År 2009 genomförde Kommerskollegium en undersökning bland svenska exporterande företag 24. I undersökningen framkommer att svenska företag vill ha bättre handelsvillkor med Norge. Särskilt svenska småföretag upplever att det är problematiskt att handla med Norge. En förklaring till att Norge anses som problematiskt att exportera till skulle kunna vara att Norge är ett första steg i svenska företags internationaliseringsstrategi, det vill säga att de inleder en exportsatsning med Norge för att sedan utöka till andra länder. Förklaringen att det skulle vara exportomogna företag som exporterar till Norge bekräftas dock inte av kollegiets undersökning. Istället framstår de svenska företagen som handlar med Norge som relativt exportvana. Endast 2,5 procent av svenska exporterande företag handlar enbart med Norge, resten av de exporterande företagen handlar med åtminstone ett land till i eller utanför EU eller har ingen handel med Norge alls (31 procent). En närmare blick på de företag som inte handlar med Norge visar att mer än vart tredje exporterande småföretag inte handlar med Norge. Motsvarande siffror för medelstora och stora företag är 19 respektive 17 procent. Två sektorer där en stor andel av företagen inte handlar alls med Norge är livsmedelssektorn (48 procent) och byggsektorn (55 procent). När företagen i undersökningen tillfrågades om det var något land som var särskilt problematiskt att exportera till, kom Norge på andra plats efter Ryssland 25. Det är särskilt små och medelstora företag som lyfter fram Norge som ett problematiskt land att exportera till. De stora företagen, däremot, upplever inte att Norge är särskilt problematiskt. När de stora företagen pekar ut problematiska länder kommer Norge först på sjunde plats. Resultatet från undersökningen visar också att företag i tjänstesektorn i högre utsträckning än företag i industrisektorn anger Norge som särskilt problematiskt att handla med. Norge kommer högt upp på listan när svenska företag får ange med vilka länder de skulle vilja ha bättre handelsvillkor 26. De andra prioriterade länderna är Kina, USA, Ryssland och Indien. I handeln med Norge vill företagen helst se förbättringar i handelsvillkoren för tullar och tullprocedurer. Olika produktstandarder lyfts fram som den näst mest prioriterade sakfrågan. I undersökningen ges företagen också möjlighet att ange vilka problem de har stött på i handeln med Norge. De största problemen i handeln med Norge är hinder vid gränsen främst tullar, tullprocedurer och tullhantering. Långsam tullhantering och tillkrånglad dokumentation är två representativa kommentarer. Problem med moms och protektionistisk handelspolitik lyfts också fram av flera företag. Ett företag noterar också att det förväntade sig att svenska och norska regler skulle vara desamma men att dessa förväntningar kommit på skam. I genomgången av de handelshinder som svenska företag möter i handeln med Norge börjar kollegiet med att närmare studera de hinder som finns vid gränsen; tullprocedurer, momsregler samt tullar och kvotadministration. 4.2 Tullprocedurer Norge är inte medlem i EU:s tullunion. Det medför att det krävs vissa procedurer vid handel över gränsen mellan Sverige och Norge. Till skillnad från handel inom EU, till exempel mellan Sverige och Finland, krävs större mängd administration och mer information när den norsk-svenska tullgränsen passeras. Några exempel är att såväl export- som importdeklaration måste upprättas, ursprungscertifikat kan krävas för att varor producerade i EU inte ska beläggas med tull, och en ATA-carnet behövas för att kunna föra in yrkesutrustning utan att deponera moms. Kommerskollegium får ofta synpunkter från företag att tullprocedurerna i handel med Norge är ovanligt komplicerade. Kollegiets företagsundersökning från 2009, som redovisats ovan, visar att många företag beskriver handeln som krånglig. Av de 101 exporterande företag som angav Norge som det viktigaste landet att få bättre handelsvillkor 18

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:2

Policy Brief Nummer 2012:2 Policy Brief Nummer 2012:2 Förenklingar av handelsprocedurer ett sätt att stödja utvecklingsländers export Begreppet handelsprocedurer används för att beskriva alla de administrativa steg som måste uppfyllas

Läs mer

2% fler besökare + 20-30 miljoner per år

2% fler besökare + 20-30 miljoner per år 2% fler besökare + 20-30 miljoner per år Sparar 200 miljoner Kronor per år! Interreg 28-29 okt Sysselsetting og mobilitet i arbeidsmarkedet Annika Daisley Gränsakademin 220 miljarder SEK i affärer mellan

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Sverige 2014 Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som syftar till att lösa hinder för den grundläggande EU-rättigheten

Läs mer

Åtgärder för en förbättrad inre marknad

Åtgärder för en förbättrad inre marknad Åtgärder för en förbättrad inre marknad Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2012 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som har till uppdrag att lösa hinder för den grundläggande

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

SOLVIT Sverige 2013. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2013. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2013 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som har till uppdrag att lösa hinder för den grundläggande

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

RAPPORT UTREDNING OM PROBLEM VID GRÄNSÖVERSKRIDANDE UTBYTEN FÖR KULTUR OCH TÄVLINGAR. KGH Presentation June 14, 2011

RAPPORT UTREDNING OM PROBLEM VID GRÄNSÖVERSKRIDANDE UTBYTEN FÖR KULTUR OCH TÄVLINGAR. KGH Presentation June 14, 2011 RAPPORT UTREDNING OM PROBLEM VID GRÄNSÖVERSKRIDANDE UTBYTEN FÖR KULTUR OCH TÄVLINGAR KGH Presentation June 14, 2011 Sida 1 (11) INNEHÅLL: 1. Sammanfattning s. 2 2. Beskrivning Bakgrund s. 3 3. Introduktion

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel RAPPORT Enheten för internationell handelsutveckling 2012-12-07 Dnr 5.4-2012/01700-2 Malin Gunnarsson Ljungkvist Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel Den 7 december hölls

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 YTTRANDE Enheten för global handel Dnr 1193-2899-02 Kristina Olofsson Sändlista: Lars-Olof Lindgren, UD Anders Ahnlid, UD-IH Claes Hammar, UD-IH Kajsa B. Olofsgård, UD-IH Daniel Blockert, UD-IH Christer

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Norge Stor marknad bakom tulltopparna

Norge Stor marknad bakom tulltopparna Norge Stor marknad bakom tulltopparna Norge är Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och livsmedel utanför EU Exportutvecklingen för bearbetade jordbruksvaror har varit förhållandevis gynnsam

Läs mer

GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel

GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel Maria Ingevaldsson Läkemedelsinspektör Utbildningsdag vårmöte 2013 Innehåll GMP PIC/S och EU Svensk lagstiftning LVFS 1999:4 Läkemedelsverkets föreskrifter och

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden. Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner

Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden. Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner Resultatet i korthet Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Information om in- och utförsel av hästdjur 1

Information om in- och utförsel av hästdjur 1 Enheten för häst, fjäderfä och vilt Information om in- och utförsel av hästdjur 1 Nedan hittar du all information som behövs när du vill importera en häst från ett annat EU- land eller från land utanför

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

Nyheter på tullområdet

Nyheter på tullområdet Nyheter på tullområdet ATA-carnet- och intygsseminariet Bryssel 17 19 september 2014 Per Anders Lorentzon Införandet av UCC UCC Union Customs Code (Unionens Tullkodex) Diskussionerna började för ca 10

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2011 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2010 Enheten för internationell 2011-03-10

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

RAPPORT. KGH Presentation June 14, 2011

RAPPORT. KGH Presentation June 14, 2011 Page 1 (11) RAPPORT Förstudie 2 Gränshinder 57: Utredning om momsproblematik på förädling av produkter KGH Presentation June 14, 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Page 2 (11) 1. SAMMANFATTNING KGH Consulting

Läs mer

Ska du börja importera kött?

Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Den här broschyren vänder sig till dig som vill börja importera kött yrkesmässigt. Här får du information om vad du behöver tänka på. Kött är ett

Läs mer

Inför en omsättningsgräns för moms

Inför en omsättningsgräns för moms Finansminister Magdalena Andersson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-06-05 Inför en omsättningsgräns för moms Sammanfattning Skattskyldighet till moms inträder idag från första kronan

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel Till

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 2013 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 Enheten för internationell 2013-03-19 Dnr: 2013/00386

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer