Upplägg och rutiner för ekonomisk uppföljning och redovisning av vatten- och avloppsverksamheten inom Mittskåne Vatten (VA-GIS-nämnden)

Transkript

1 Upplägg och rutiner för ekonomisk uppföljning och redovisning av vatten- och avloppsverksamheten inom Mittskåne Vatten (VA-GIS-nämnden) Författad av Mattias Haraldsson, Ekonomihögskolan i Lund. Jag arbetar som forskare med inriktning mot kommunal ekonomi och redovisning. Min forskning riktar sig särskilt mot kommunal vatten-, avlopp och renhållningsverksamhet. Jag har även tidigare arbetat med kommunal revision under 7 år på revisionsfirman PwC. 1. Uppdrag och sammanfattning 1.1. Uppdrag och genomförande Mittskåne Vatten är vatten- och avloppsorganisationen för kommunerna Höör och Hörby, organiserad som en gemensam nämnd (VA-GIS-nämnden). Nämndens uppgift är att utföra den operativa vatten- och avloppsverksamheten i de båda kommunerna. Höör och Hörby kommuner är fortsatt huvudman för respektive VA-kollektiv. Mittskåne Vatten är i behov av en översyn av ekonomisk uppföljning och redovisning för att skapa en bättre kontroll och planering ur ett ekonomiskt perspektiv. Föreliggande uppdrag syftar till att föreslå åtgärder som stärker den ekonomiska uppföljningen och redovinsingen av VAverksamheterna. Utredningen är översiktlig i den meningen att någon omfattande utvärdering av den ekonomiska redovisningen och uppföljningen av VA-verksamheten inte har gjorts, utan utredningen baseras på formell dokumentation och vissa jämförelser med andra liknande organisationer. Utredningens förslag bör därför utredas och fördjupas vid eventuell implementering Sammanfattning av förslag till åtgärder Gemensam nämnd, som samarbetsform, innebär utmaningar när det gäller att skapa en effektiv administration samtidigt som olika VA-kollektivs ekonomi ska särredovisas. Nedan följer en sammanfattning utredningens förslag till åtgärder. Förslagen är uppdelade i förslag avseende redovisningsfrågor och förslag avseende administrativa rutiner. Förslagen finns också beskrivna och motiverande i den bakomliggande utredningen under avsnitt 2. Målet med förslagen är att skapa en samsyn kring grundläggande redovisningsfrågor, vilket skulle ge Mittskåne Vatten och dess politiska nämnd möjlighet att arbeta utefter gemensamma utgångspunkter. Gemensamma redovisningsprinciper stärker möjligheten till enhetlig information till de båda VA-kollektiven och till jämförelse. Vidare syftar förslagen till att samordna processerna så att det är, så långt det är möjligt, VA-kompetens som administrerar det löpande arbetet. Av ovan anledning föreslås också att VA-GIS-nämnden/Mittskåne Vatten får i uppdrag att driver processen vidare med att ta fram konkreta förslag på rutiner och riktlinjer för beslut i respektive kommunstyrelse. Detta skulle skapa förutsättningar för en enhetlig utformning och anpassning till VA-verksamhetens specifika förutsättningar samtidigt som respektive kommun behåller kontrollen över regelverken. 1

2 Följande förslag till åtgärder har identifierats: Redovisningsfrågor Gemensamma riktlinjer för redovisning Får att uppnå en gemensam och enhetlig redovisning av VAverksamheten bör gemensamma riktlinjer för redovisning av VAverksamheten tas fram och beslutas av respektive kommunstyrelse. Särredovisning Samordning bör ske mellan Höör och Hörby avseende utformning och innehåll avseende särredovisningen av Höörs respektive Hörbys VA-verksamhet. Hur gemensamma kostnader har fördelats måste framgå, enligt vattentjänstlagen. Fastställelsebeslut avseende särredovisning Investeringar och anläggningsredovisning Intäktsredovisning mot bakgrund av självkostnadsprincipen Ränteintäkter- och kostnader Fördelning av gemensamma kostnader Rutin i Höör och Hörby bör upprättas för hur kommunfullmäktige ska fastställa särredovisningen för VA-verksamheten. Förslagsvis i samma beslut som kommunens årsredovisning godkänns. Samordning bör ske mellan Höör och Hörby avseende gränsdragning mellan investering och drift, avskrivningstider och komponenter samt redovisningen av anläggningsavgifter för VAverksamheten. Samordning bör ske mellan Höör och Hörby avseende principer för intäktsredovisning. Hörby kommun behöver ändra princip för intäktsredovisning, där eventuella överuttag ska skuldföras mot VA-kollektivet. Samordning bör ske mellan Höör och Hörby avseende modell för beräkning av ränteintäkter och räntekostnader, där respektive VA-kollektiv gottgörs intäktsränta på ansamlade medel samt belastas med räntekostnader baserat på VA-kollektivets långfristiga lån och respektive kommuns genomsnittliga upplåningsränta. Samordning bör ske av vilka centrala politiska kostnader som ska ingå i fördelningen av gemensamma kostnader. Vidare bör en översyn göras av vilka centrala funktioner som faktiskt stödjer VA-verksamheten i respektive kommun. Gemensam ledningspersonal både inom och utanför Mittskåne Vattens organisation bör så långt det är möjligt fördelas baserat på nerlagd tid. Mittskåne Vatten bör införa tidsredovisning även på driftsidan. Administrativa rutiner Ekonomisystem Mittskåne Vatten bör överföras till ett "Eget företag" inom Höörs kommuns ekonomisystem för att skapa ett tydligt gränssnitt mot övriga kommunala ekonomin. Ekonomisk uppföljning och rapportering VA/GIS-nämnden bör utveckla en detaljerad uppföljning av verksamheten där Höörs och Hörbys VA-kollektiv kan jämföras. VA-avgifter För att skapa en separat hantering av VA-kollektivens likviditet bör det upprättas särskilda underkonton till koncernkontot i Höör resp. Hörby för VA. Mittskåne Vatten bör administrera hela avgiftsprocessen från fakturering till hantering av inbetalningar där likvidöverföring till Hörby kommun sker månadsvis. Investering Mittskåne Vatten bör administrera hela genomförandet av investeringar, där investeringsprojekt löpande faktureras från Mittskåne Vatten till Hörby kommun. Slutredovisning och 2

3 slutfaktura upprättas vid projektavslut. 2. Utredning 2.1. Inledning Nedan följer analys, kommentarar och förslag till åtgärder baserat på rådande praxis inom Höör och Hörby kommuner när det gäller redovisning och administrativ hantering av vatten- och avloppsverksamheterna Gemensam nämnd och VA-verksamhet Höör och Hörby samverkar genom en gemensam nämnd (VA/GIS-nämnden) som regleras av ett avtal samt ett reglemente. VA-organisationen benämns som Mittskåne Vatten. Gemensam nämnd är en kommunalrättslig organisation, men innebär inte en egen juridisk person (vilket t.ex. kommunalförbundet är). Nämnden och Mittskåne Vatten är formellt en del av Höörs kommuns juridiska person (den s.k. värdkommunen). Det finns förutom VA/GIS-nämnden i Höör och Hörby, tre ytterligare gemensamma nämnder för vatten och avloppsverksamhet i Sverige; 1) Halmstad och Laholm, 2) Motala och Vadstena samt 3) Mariestad, Gullspång och Töreboda. Det kan finnas något exempel till, men oavsett är formen för samverkan ovanlig i landet. Det finns således inte någon omfattande praxis att luta sig mot. En anledning till att formen för samverkan är ovanlig inom VA kan vara att det är mer komplext att säkerställa separerade ekonomier för kommunernas VA-kollektiv under en gemensam nämnd, då det formella huvudmannaskapet inte kan överföras till en annan kommun. I detta fall från Hörby till Höör. Till exempel kan inte Höörs kommun äga ledningsnät i Hörby kommun, vilket är en förutsättning för det formella huvudmannaskapet. Kommunalförbund och kommunala bolag skiljer sig från den gemensamma nämnden på det sättet att de är egna juridiska personer som kan äga vatillgångarna i form av ledningsnät och därmed också formellt vara huvudman för verksamheten. Eftersom det formella huvudmannaskapet finns kvar i respektive kommun måste det skapas en VAekonomi i båda kommunerna, trots att verksamheten utgår från den ena kommunen Allmänt om vatten- och avloppsverksamhet och ekonomisk uppföljning En allmän förutsättning för VA-verksamheten är kommunallagens självkostnadsprincip, med skärpningen i vattentjänstlagen (Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster) till nödvändiga kostnader. Regleringen i vattentjänstlagen innebär att avgifterna inte får överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen (30, Lagen om allmänna vattentjänster). VA-nämnden har i sin praxis menat att vattentjänstlagen inte talar om självkostnad utan om nödvändiga kostnader och framhållit att detta innebär en precisering och en skärpning. Konkret innebär detta att de kostnader som ska belasta VA-verksamheten är: 1. Bokförda kostnader, dvs. kostnader som finns bokförda i kommunen (inte kalkylerade kostnader). 2. Kostnader inom ramen för uppdraget, dvs. motiverade utifrån vattentjänstlagen. 3. Resultatet av effektivt och fackmannamässigt utfört arbete, dvs. inte onödigt dyrt eller med otillräcklig kvalitet. 3

4 Huruvida en VA-huvudmans kostnader är att betrakta som nödvändiga kan prövas rättsligt i markoch miljödomstolarna (tidigare Statens va-nämnd). Den yttersta konsekvensen är att huvudmannen kan bli återbetalningsskyldig, vilket också har blivit fallet i t.ex. Örebro, Göteborg och Stockholm (Malmer, 2003). För att säkerställa abonnenternas möjlighet att följa upp avgiftsuttaget mot självkostnadsprincipen, finns det ett formulerat krav på särredovisning i vattentjänstlagen (50, Lagen om allmänna vattentjänster) enligt följande: Va-verksamheten ska bokföras och redovisas i enlighet med god redovisningssed där resultat- och balansräkningar redovisas särskilt och där det av tilläggsupplysningar framgår hur huvudmannen har fördelat kostnader som varit gemensamma. Att redovisningen, när den är fastställd, finns tillgänglig för fastighetsägarna. Särredovisningens huvudsyfte är att utgöra en avrapportering till abonnenterna. Det är således i första hand inte en intern verksamhetsrapport styrd av principer för intern redovisning. VAsärredovisningen ska bygga på normeringen för extern redovisning och kommuners externa redovisning regleras av den kommunala redovisningslagen (1997:614), av normering från Rådet för Kommunal Redovisning samt av speciallagstiftning (t.ex. vattentjänstlagen). Rådet för kommunal redovisning (RKR) är ett oberoende organ, bildat av staten, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet med huvuduppgiften att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner, landsting och kommunalförbund i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Även Svenskt Vatten, som är de kommunala VA-huvudmännens branschorganisation, har tagit fram viktig vägledning för VA-redovisning som bör beaktas. Med ovan sagt, krävs det att den löpande planeringen, kontrollen och uppföljningen sker av en organisation med kompetens kring VA-teknik, juridik och ekonomi. Detta för att säkerställa att det löpande arbetet lever upp till vattentjänstlagen och principen om nödvändiga kostnader. Därför bör den ekonomiska planeringen, uppföljningen och redovisningen så långt som möjligt skötas i närhet av VA-organisationen. Dock ska särredovisningen fastställas av huvudmannen (kommunfullmäktige), vilket innebär att det är kommunfullmäktige i Höör respektive Hörby som ska fastställa särredovisningen för sitt VAkollektiv. Anledningen är att ägandet av huvudtillgångarna (ledningsnätet) samt huvudmannaskapet fortsatt finns kvar i respektive kommun. Tekniskt innebär det att det måste finnas en resultat- och balansräkning i respektive kommun. Det man ska vara medveten om är att kravet på särredovisning för de avgränsade kollektiven kan innebära att extra administrativa åtgärder kan krävas jämfört med kommunala verksamheter som inte har ett särredovisningskrav på sig Särskilda redovisningsfrågor relaterat till kommunal vatten- och avloppsverksamhet I föreliggande avsnitt behandlas centrala redovisningsfrågor för kommunal vatten- och avloppsverksamhet, men som egentligen inte direkt påverkas av organisationsformen. Däremot är det viktigt att finna en samsyn kring principerna. 4

5 Särredovisning och dess innehåll Ovan redovisades att en särredovisning ska upprättas för respektive kollektiv, enligt lagen. De formella kraven i vattentjänstlagen avseende hur en särredovisning för VA ska se ut och vad den ska innehålla är dock begränsade. Däremot finns det vägledning från Rådet från Kommunal Redovisning och Svenskt Vatten som det är viktigt att ta del av (se referenslista). Observera att särredovisningen är att jämföra med en årsredovisning, dvs. inte en nämnds interna rapportering till kommunstyrelsen och fullmäktige. Enligt vattentjänstlagen ska särredovisningen innehålla en resultat- och balansräkning (50, vattentjänstlagen). Detta finns också i årsredovisningarna för Höörs respektive Hörbys kommun, men Höörs är inte avgränsad för Höörs kommuns VA-kollektiv. Anledningen till att den bör vara avgränsad är för att det är en avstämning av avgiftsuttaget för Höörs VA-kollektiv och detta måste vara tydligt avgränsat. Det ska också enligt lagen framgå hur (dvs. tillämpade fördelningsprinciper) och hur mycket (belopp) gemensamma kostnader som har belastat VA-verksamheten (50, vattentjänstlagen). Detta framgår inte av Höörs och Hörbys särredovisningar. Särredovisningarna fastställs inte genom särskilt beslut av respektive fullmäktige i Höör och Hörby, vilket vattentjänstlagen föreskriver (50, vattentjänstlagen). Särredovisningarna görs däremot tillgängliga (50, vattentjänstlagen) i respektive kommuns årsredovisningar, men inte genom t.ex. ett särtryck på Mittskåne Vattens hemsida vilket en abonnent rimligen bör kunna förvänta sig. Särredovisningarna för respektive VA-kollektiv i Höör och Hörby, har olika utseende och innehåll. Det gör det svårare att jämföra mellan kollektiven och svårare att kommunicera på ett enhetligt sätt från en organisation (Mittskåne Vatten) till de båda VA-kollektiven. Eftersom Mittskåne Vatten är resultatet av en organisatorisk sammanslagning av VA-verksamheterna i Höör och Hörby, är det en fördel om även rapporteringen likriktas. Mittskåne Vatten skulle kunna samordna detta arbete. Det är dock viktigt att komma ihåg att särredovisningarna ska fastställas i respektive kommun. Det hindrar dock inte att form och innehåll samordnas i så stor utsträckning som möjligt Investeringsredovisning VA-verksamhet är en investeringstung verksamhet, varför redovisning av investeringsprojekt har en betydande effekt på verksamhetens självkostnad. Tre frågor är centrala. Den första berör frågan om gränsdragningen mellan investering och drift. Det vanligaste är att gränsvärdena definieras till 3 års livslängd samt ett halvt prisbasbelopp (tillämpas i Höör och delvis i Hörby), men detta är inte uttryckligen normerat men däremot praxis. Den andra berör s.k. nyttjandeperioder även benämnt avskrivningstider. Avskrivningstider handlar om över hur lång tid en investering ska skrivas av dvs. kostnadsföras. Korta avskrivningstider ger högre kostnader under en kortare period jämfört med längre avskrivningstider. Normeringen reglerar tydligt att avskrivningstider ska baseras på den verkliga förväntade nyttjandeperioden för en anläggning (se rekommendation 11.4, Rådet för Kommunal Redovisning). Detta är en svår fråga för vatten- och avloppsanläggningar då dessa har en mycket lång teknisk livslängd. När det gäller avskrivningstid för ledningsnät går utvecklingen inom VA-branschen mot mer verklighetsnära avskrivningstider. Majoriteten tillämpar idag 50 år, men utvecklingen går mot 5

6 avskrivningstider på 70 till 80 år. Höör och Hörby har olika avskrivningstider för sina respektive ledningsinvesteringar. I Höör är avskrivningstiden normalt 50 år och i Hörby normalt 33 år. Den tredje och angränsande frågeställningen till avskrivningstider är införandet av komponentavskrivningar. Komponentredovisning innebär enkelt uttryckt att en tillgång delas in i ett antal komponenter (beståndsdelar, grundläggande delar) som sedan skrivs av, var och en för sig, utifrån den enskilda komponentens förväntade nyttjandetid. Syftet är att skapa en mer rättvisande kostnadsredovisning genom anpassning av avskrivningsplanerna till delkomponenter. Det blir också tydligare vad som är investering och drift vid åtgärder i befintliga anläggningar. Normeringen reglerar att komponentavskrivningar skulle införts 2014 för nya investeringar och succesivt när det avser befintliga investeringar. Både Höör och Hörby har börjat arbeta med komponentavskrivningar för nya investeringar. I Hörby finns också ett förslag till hantering av befintliga anläggningar, dock ej beslutat och implementerat ännu. Själva komponentuppdelningen är inte identisk men likartad mellan kommunerna. Det finns ingen anledning till att det ska vara skillnader i principer och utgångspunkter för investeringsredovisningen mellan Höör och Hörby VA-kollektiv när det gäller gränsdragningen mellan investering och drift, avskrivningstider och komponentmodeller. Dessa bör samordnas, det viktiga är att de löpande anpassas och tillämpas till den verkliga situationen och de specifika projekten. Det speciella med investeringsredovisning är att man behöver riktlinjer och modeller dvs. normala avskrivningstider och komponenter men vid varje större enskild investering måste bedömningar göras avseende nyttjandeperioder och aktuella komponenter. Dessa bedömningar måste göras av VA- kompetens Intäktsredovisning avseende anläggningsavgifter Avseende redovisningen av anslutningsavgifter regleras att inkomsten initialt ska bokföras som en skuld. I enlighet med matchningsprincipen ska sedan anslutningsavgiften intäktsföras successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder (rekommendation 18.1 från Rådet för Kommunal Redovisning, Ekonomisk redovisning för VA-branschen från Svenskt Vatten). Både Höör och Hörby tillämpar ovan princip, men har olika långa upplösningsperioder (50 år i Höör och 33 år i Hörby). Anledningen är att kommunerna har olika avskrivningstider för ledningsnätet (se ovan). I Hörby intäktsförs också ca 30 % av anslutningsavgifterna vid enstaka inbetalningar när det handlar om historiska anslutningar som inte fakturerats. Precis som när det gäller avskrivningstider finns det ingen anledning till att ha olika upplösningstider utan samordning bör ske Intäktsredovisning mot bakgrund av självkostnadsprincipen En särskild redovisningsfråga för va-verksamheten är hur verksamhetens resultat ska redovisas. Gällande normering för kommunal redovisning beskriver att om verksamhetens avgiftsuttag uttryckligen regleras av självkostnadsprincipen (va-verksamhet) och avgiftsuttaget överskrider självkostnaden, ska intäkten minskas och överuttaget bokföras som en förutbetald intäkt (rekommendation 18.1 från Rådet för Kommunal Redovisning). En förutbetald intäkt är en form av skuld som ska regleras gentemot abonnentkollektivet. 6

7 Överuttag ska skuldföras eller, om det är aktuellt, återställa tidigare underskott (negativt eget kapital). Underskott redovisas som negativt eget kapital eller, om det är aktuellt, återställer tidigare överuttag. Återställning av underskott eller överuttag ska enligt rättspraxis ske inom en treårsperiod. Äldre underskott än tre år anses normalt vara skattefinansierade vilket bör föranleda en ombokning mot kommunens egna kapital för den skattefinansierade verksamheten. Äldre överuttag än tre år bör snarast återställas genom minskat avgiftsuttag/nödvändiga kostnader. Avgiftsförändringar måste således inte bara ta hänsyn till de framtida behoven utan också den rådande balansen gentemot VAkollektivet. I Höörs kommun leder ett överuttag (dvs. när årets inkomster är större än kostnaderna) till att en skuld redovisas mot abonnentkollektivet. I Hörby ökar ett överuttag det egna kapitalet, vilket är traditionell vinstredovisning som inte är korrekt i förhållande till självkostnadsprincipen och bör justeras Investeringsfond Enligt vattentjänstlagens 30 får medel avsättas till en fond för framtida nyinvesteringar, om det rör sig om nyinvesteringar (ej reinvesteringar) som kommer hela kollektivet tillgodo (Prop. 2005/06:78 Allmänna vattentjänster, s. 92). Det finns ingen fondering i varken Höör eller Hörbys redovisning enligt årsredovisningarna för Det kan dock vara viktigt att beröra frågan i sina redovisningsriktlinjer för VA-verksamheten. Det är också en fråga som har blivit högst aktuell inom VA-branschen då investeringsbehoven är stora Ränteintäkter och räntekostnader VA-kollektivet ska tillgodogöras ränteintäkter på inbetalda likvida medel (SOU 2004:64, p. 322). Va-kollektivet tillgodogörs inte någon ränta för kollektivets ansamlade likvida medel i varken Höör eller Hörby. Räntan bör motsvaras av vad kommunen får vid placering av likvida medel på ett bankkonto. Korrekt blir det om VA-verksamheterna har egna underkonton till koncernkontot. För att redovisa en räntekostnad för Va-verksamheterna i respektive kommun har en ränta, motsvarande 3,5 % i Höör och 3 % i Hörby, använts under 2015 (se respektive kommuns årsredovisningar för år 2015). Kommunernas genomsnittliga upplåningsränta uppgick till 2,32 % i Höör och 2,71 % i Hörby samma år 2015 (se kommunernas årsredovisningar för år 2015). För att beräkna räntekostnaderna har anläggningstillgångarnas bokförda värde använts som bas (dvs. det värde som ledningar, Va-verk och andra tillgångar har i bokföringen efter gjorda avskrivingar) som sedan multiplicerats med räntesatsen. I fråga om räntan som ska belasta VA-kollektivets lån från skattekollektivet/kreditinstitut har rättspraxis godtagit en räntesats som motsvarar ett genomsnitt av räntorna på kommunens totala långfristiga låneskuld (Prop. 2005/06:78 Allmänna vattentjänster, s. 92). Vidare ska basen utgöras av det belopp som VA-kollektivet behövt för att finansiera kollektivets investeringar (långfristig skuld i form av lån från kommunen/kreditinstitut) inte värdet på tillgångarna. Höörs kommuns internränta är fastställd till 2,5 % för år Hörby kommuns internränta är oförändrad. Denna förändring gör att de inte ligger allt för långt från de verkliga som gällde år Principen är dock inte korrekt att det är kommunfullmäktige som bestämmer räntan utan det är självkostnaden som ska speglas i redovisningen. Den modell för beräkning av räntekostnader i Höör 7

8 respektive Hörby leder förnärvarande till för höga räntekostnader då både räntan och basen är högre än vad som torde vara förenligt med vattentjänstlagen. Det är väsentligt att förändra rutiner på detta område Fördelning av gemensamma kostnader För att identifiera en VA-verksamhets självkostnader måste normalt kostnader fördelas till VAverksamheten. De fördelade kostnaderna kallas normalt indirekta kostnader eller gemensamma kostnader. Gemensamma kostnader är kostnader för resurser som används gemensamt/delas med andra verksamheter vilket kan vara; maskiner, system och personal. Gemensamma resurser finns på olika nivåer i en kommun, till exempel på kommunledningsnivå (centralt) och på förvaltnings/nämnds-nivå. När det kommer till vatten- och avloppsverksamhet ska det eftersträvas att fördela kostnader på ett sätt som speglar i vilken utsträckning som verksamheten har använt de gemensamma resurserna. Anledningen till det är att om för höga kostnader fördelas till VA innebär det att VA-kollektivet subventionerar skattekollektivet och vice versa. Vid fördelning ska således fördelningsnycklar identifieras som speglar orsakslogiken, orsak-verkan, till hur kostnaderna uppstår i förhållande till den bedrivna verksamheten. I praktiken är det vanligen inte administrativt rimligt att fullt ut identifiera sådana precisa fördelningsnycklar för varje kostnadsslag, utan grupper av kostnadsslag samt vissa schabloner måste användas. Ambitionen bör dock vara att minimera dessa inslag. Observera också att det inte finns någon normering för vilka fördelningsnycklar som ska användas. Nedan redovisas en jämförelse mellan Höör och Hörby avseende fördelning av gemensamma kostnader som erhållits av Mittskåne Vatten. TABELL: FÖRDELNING AV GEMENSAMMA KOSTNADER I HÖÖR OCH HÖRBY Höör Höör Nivå Funktion Fördelningsprincip Nivå Funktion Fördelningsprincip Central Kommunfullmäktige Ingår ej Central Kommunfullmäktige Andel av drift Kommunstyrelsen Ingår ej Kommunstyrelsen Andel av drift Revisionen Ingår ej Revisionen Andel av drift Kansli/Stab - Kanslichef - Nämndsekreterare Andel av drift Uppskattade timmar per år Kansli/Stab - Kommunchef - Nämndsekreterare Andel av drift Andel av drift Ekonomi - Ekonomichef - Redovisningschef - Budget - Utbetalningar Andel av drift Andel av drift Andel av drift Andel av drift Ekonomi - Ekonomichef - Ekonom Redovisning - Ekonom Budget - Ekonom verksamhet - Utbetalningar Uppskattade timmar/vecka Uppskattade timmar/vecka Uppskattade timmar/vecka Uppskattade timmar/vecka Uppskattade timmar/vecka Personal Andel anställda Personal Ingår ej Lön Andel antal löner Lön Ingår ej Förvaltning Samhällsbyggnadschef Andel av tjänst Förvaltning Samhällsbyggnadschef Uppskattade timmar/vecka System Inkassotjänster Andel ärenden System Inkassotjänster Ingår ej Banktjänster Andel drift Banktjänster Ingår ej Ekonomisystem andel drift Ekonomisystem Andel drift Scanning Andel fakturor Scanning Ingår ej Lönesystem Andel personal Lönesystem Ingår ej Upphandlingsstödsystem Ingår ej Upphandlingsstödsystem Ingår ej Kreditkontrollssystem Andel drift Kreditkontrollssystem Ingår ej Avtalshanteringssystem Andel drift Avtalshanteringssystem Ingår ej 8

9 Det finns skillnader både avseende vilka kostnader som fördelas och hur de fördelas. I och med att organisationen finns i Höörs kommun bör det också finnas vissa skillnader. När det gäller politisk ledning fördelas dessa inom Hörby, men inte Höör. Normalt anses fullmäktige tillhöra det demokratiska systemet och inte fördelas till VA-verksamheten, men någon gemensam praxis finns inte i landet. Däremot är det betydligt vanligare att kommunstyrelsen och revisionen fördelas till VA-verksamheten eftersom detta är funktioner som tillhör ledning, uppföljning, stöd och kontroll i en kommun och berör alla verksamheter. Samtidigt är det långt ifrån alla kommuner som fördelar kommunstyrelsen. När det gäller fler funktioner för ledning och stöd fördelar båda kommuner kansli/stabs-funktioner. Detta är rimligt om de arbetar med beredning och hantering av VA-ärenden t.ex. till kommunstyrelse och fullmäktige samt med övergripande uppföljning och kontroll. Likaså fördelas kostnader för ekonomiadministrativa funktioner och system i båda kommuner, vilket också är typiska funktioner för ledning och stöd gentemot alla verksamheter. Det är dock vanligt att inte fördela dessa centrala funktioner då de ofta arbetar mycket lite med vatten och avlopp, vilket gör att de fördelade kostnaderna ändå inte blir väsentliga (Ekonomisk redovisning för VA-branschen från Svenskt Vatten). Det finns dock skillnader i innehållet hos Höör och Hörby när det gäller kansli/stab och ekonomi, vilket bör belysas och motiveras. Vidare bör inte funktioner som inte på något sätt hanterar VA ingå. Personalrelaterade funktioner och system fördelas i Höör men inte i Hörby, vilket är rimligt då personalen finns i Höör. På förvaltningsnivå fördelas i båda kommuner samhällsbyggnadschef. Detta görs på basis av uppskattad andel av tjänst (Höör) eller uppskattad nerlagd tid per vecka (Hörby). Slutligen när det gäller olika stödsystem återfinns dessa i Höörs kommun och fördelas utefter olika mått på nyttjandegrad. Utöver fördelning till VA-verksamheten hos respektive kommun sker fördelning inom Mittskåne Vatten till respektive VA-kollektiv. Här fördelas nämnden med 45 % till respektive VA-kollektiv (10 % fördelas till GIS-verksamheten). Övriga funktioner för ledning och stöd (VA-chef, övriga chefer och projektledare, ekonom m.fl.) och system (t.ex. fakturering) fördelas med 50 % till respektive kollektiv. På övergripande nivå är fördelningen av gemensamma kostnader i Höör och Hörby relativt utvecklad jämfört med andra kommuner. Några saker kan dock vara viktiga att arbeta med. Utifrån ett abonnentperspektiv är det rimligt att en samsyn uppnås hur den politiska organisationen ska hanteras dvs. ingå eller inte. Vidare finns det anledning att se över vilka funktioner på central nivå som ska ingå, dvs. utgör ledning och stöd i förhållande till VA-verksamheten. När det gäller ledningspersonal på olika nivåer, både inom Mittskåne Vatten och i andra delar av organisationen är en vanlig utgångspunkt att arbeta med någon form av tidsbedömning. När det gäller ledningspersonal utanför Mittskåne Vatten (centralt och på förvaltningsnivå) är det rimligt att bedömning görs av hur många timmar (t.ex. per vecka) som läggs på VA-verksamheten. Dock är det viktigt att detta följs upp med att periodiskt mäta om bedömningen är rimlig. Om det är mycket få timmar kan man fråga sig om det är väsentlig att fördela kostnaden. 9

10 För ledningspersonal inom Mittskåne Vatten rekommenderas löpande tidsredovisning för att få en rättvis fördelning mellan kollektiven. Sannolikt är det så att de två verksamhetsområdena kräver olika mycket tid från olika funktioner beroende på vad som händer de aktuella åren. Detta bör återspeglas i kostnadsredovisningen. Idag finns ett system för tidredovisning när det gäller nerlagd tid på investeringar, vilket kan utvecklas till att också gälla driftekonomin Sammanfattning och förslag till åtgärder Det finns olikheter i tillämpningen av redovisningsprinciper för VA-verksamheterna i Höör respektive Hörby, vilket inte är konstigt. Dylika skillnader finns mellan alla kommuner. Utmaningen med gemensam nämnd är att varje deltagande kommun ska ha egna redovisningsprinciper samtidigt som att det i grunden är väsentligt att teknisk- och ekonomisk VA-kompetens gör löpande bedömningar i redovisningsfrågor. Vidare är det rimligt att redovisningen av VA-verksamheten i Höör och Hörby utgår från samma redovisningsprinciper, regler och riktlinjer. Något annat torde vara obegripligt ur ett abonnentperspektiv samt att olikheter hämmar möjligheterna till jämförelser mellan kollektiven. Skillnader mellan kommunernas VA-ekonomi bör bero på taxornas konstruktion samt fysiska och tekniska skillnader mellan kollektivens VA-system, inte tillämpning av redovisningsprinciper. När det gäller redovisningsprinciper identifieras föreliggande åtgärdsförslag: Samordning sker av utformning och innehåll avseende särredovisning mellan Höörs respektive Hörbys VA-kollektiv. Hur gemensamma kostnader har fördelats måste framgå, enligt vattentjänstlagen. I Bilaga A bifogas ett exempel hur en särredovisning kan utformas, framtaget av Svenskt vatten. Rutin i Höör och Hörby upprättas för hur kommunfullmäktige ska fastställa särredovisningen för VA-verksamheten. Förslagsvis i samma beslut som kommunens årsredovisning godkänns (eller i beslutet efter). Samordning sker av gränsdragning mellan investering och drift, avskrivningstider och komponeter samt redovisning av anläggningsavgifter. Samordning sker av principer för intäktsredovisning. Hörby kommun behöver ändra princip för intäktsredovisning, där eventuella överuttag ska skuldföras mot VA-kollektivet. Samordning sker av modell för beräkning av ränteintäkter. Både Höör och Hörby bör införa en modell för ränteintäkter baserat på respektive kollektivs ansamlade medel. Samordning sker av modell för beräkning av räntekostnader. Både Höör och Hörby bör justera sina modeller för beräkning av räntekostnader så att de baseras på beräkning av respektive kollektivs långfristiga lån (från kommunen) och respektive kommuns genomsnittliga upplåningsränta. Samordning bör ske av vilka centrala politiska kostnader (kommunfullmäktige, kommunstyrelse och revision) som ska ingå i fördelningen av gemensamma kostnader. Vidare bör en översyn göras av vilka centrala funktioner som faktiskt stödjer VAverksamheten i respektive kommun. Gemensam ledningspersonal både inom och utanför Mittskåne Vattens organisation bör så långt det är möjligt fördelas baserat på nerlagd tid. Mittskåne Vatten bör införa tidsredovisning även på inom driften. 10

11 För att lösa problematiken med olikheter bör VA-GIS-nämnden/Mittskåne Vatten ta fram riktlinjer/redovisningsprinciper för VA-verksamheten som antas av respektive kommunstyrelse. Syftet är att skapa en samsyn kring grundläggande redovisningsfrågor, vilket skulle skapa möjlighet för personalen på Mittskåne Vatten att arbeta utefter gemensamma utgångspunkter samtidigt som kommunstyrelsen och dess organisation kontrollerar själva regelverket. Dessa riktlinjer kan naturligtvis innehålla fler områden än de som behandlats ovan. Därför föreslås att: Mittskåne Vatten tar fram förslag på gemensamma riktlinjer för redovisning av VAverksamheten som beslutas av respektive kommunstyrelse Administrativa rutiner I föreliggande avsnitt behandlas administrativa frågor som handlar om att få en effektiv och rättssäker ekonomiadministration av VA-verksamheten samtidigt som respektive kommunfullmäktige och VA-kollektivs intressen tillvaratas Ekonomisystem När det gäller kommunal vatten- och avloppsverksamhet är det vanligt att verksamheten läggs upp som ett eget företag inom ekonomisystemet oavsett om det är gemensam nämnd eller inte (t.ex. Halmstad, Motala, Mariestad, Jönköping, Staffanstorp m.fl.). Konkret innebär eget företag att VA får en egen resultat- och balansräkning inom systemet vilket skapar förutsättningar för att i princip skapa en helt avgränsad ekonomi i förhållande till den skattefinansierade verksamheten. Det gör att man kan ha egna sidosystem såsom anläggningsregister för VA, skapa externa fakturor även internt samt enklare koppla egna bankkonton till VA-verksamheten. Det minskar också behovet av komplicerad kodstruktur och det går enklare att ta fram en resultat- och balansräkning (enkel och snabb rapportering) Ekonomisk uppföljning och rapportering Det finns ingen särskild reglering avseende ekonomisk uppföljning av VA-verksamhet, utan dessa följer respektive kommuns rutiner. Kommunerna Höör och Hörby har idag delvis olika uppföljningsperioder, rutiner och upplägg för budget, månadsuppföljning och bokslut som utvecklats över tid och utifrån olika behov och kulturer. Detta leder till administrativ påfrestning för administrationen inom Mittskåne Vatten samt att det anses svårt för nämndens politiker att jämföra kommunerna (pga. olika mallar och rapporter etc.). Det är dock en central utgångspunkt att det är respektive kommuns rutiner som är styrande. Eftersom en gemensam nämnd ska betjäna båda kommuner, är det rimligt att nämnden anpassar sina rutiner så att kommunernas individuella behov kan tillmötesgås. Särskilt bör då Hörby kommun beaktas då Hörby inte längre har direkt access till personalen inom sin egen organisation. Med detta sagt är det självfallet en fördel om Höör och Hörby kan samordna sina rutiner då detta skulle effektivisera administrationen. Eftersom VA/GIS-nämnden är ansvarig för effektiviteten hos verksamheten inom Mittskåne Vatten bör nämnden själv, baserat på tillgänglig information, utveckla en detaljerad uppföljning av verksamheten där Höörs och Hörbys VA-kollektiv kan jämföras. Om nämnden tar fram en detaljerad uppföljning torde det inte vålla några större problem att möta både Höör och Hörbys individuella rapporteringsbehov. 11

12 Från fakturering till intäktsredovisning VA/GIS-nämnden/Mittskåne Vatten hanterar idag faktureringen, kundreskontra, kravhantering, vattenavstängning och kundkontakt gentemot abonnenterna i Höör och i Hörby. Eftersom det ska skapas en VA-ekonomi även i Hörby har fakturorna till Hörby kommuns VA-abonnenter ett eget bankgironummer som leder till ett bankkonto i Hörby kommun, där också likviditeten (pengarna) redovisas. Upplägget gör att pengarna hamnar i rätt kommun, men inom Mittskåne Vatten upplevs upplägget göra det svårt att följa upp Hörbys verksamhet då inbetalningarna hamnar i Hörby samt att det leder till administrativt merarbete vid fel samt vid enstaka faktureringar. VA har idag inte några egna underkonton till koncernkontot specifikt för VA, vilket är att rekommendera för att ha god kontroll på VA:s egen likviditet (sluten ekonomi samt rätt till intäktsränta). Intäkterna ska dock redovisas på basis av faktureringen och periodiseras vid bokslut. För att detta ska kunna ske i Hörby kommun överförs information (filöverföring) från faktureringssystemet hos Mittskåne Vatten till Hörby kommun. När det gäller praxis är denna något splittrad. Det normala tycks vara att när någon fakturerar för en annan huvudman, så gör man det på uppdrag av huvudmannen. Anledningen till det är att avgifterna ska betalas till huvudmannen (35, vattentjänstlagen) och huvudmannen är också skyldig att redovisa affärsmoms för VA-verksamheten (SKL, 2010). Mittskåne Vatten kan sannolikt inte i eget namn fakturera VA-kollektivet i Hörby kommun så länge som huvudmannaskapet formellt finns i Hörby. Kombinerat med kravet på särredovisning innebär detta att i slutändan måste intäkter, likviditet och moms redovisas i respektive kommun. Vad gäller gemensamma nämnder och driftbolag inom VA-sektorn så hanterar normalt värdkommunen/driftbolaget processerna för; fakturering, kundreskontra, påminnelse, inkasso och vattenavstängning. Däremot skiljer det sig åt hur likviditeten hanteras. I en del fall sker, precis som i Hörby, inbetalningen direkt till huvudmannakommunens konto (t.ex. Motala/Vadstena och Helsinge Vatten AB). I andra fall sker inbetalningen till den organisation som skickar fakturan som sedermera för över likviditeten till huvudmannakommunen (t.ex. Halmstad/Laholm, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB). Fördelen för Mittskåne Vatten med det senare alternativet är att det skulle ge Mittskåne Vatten en sammanhållen rutin från fakturering till inbetalning av VA-avgifter, vilket skulle förenkla och stärka kontrollen. Inbetalningarna som avser Hörby skulle kunna avräknas mot ett balanskonto och överföras månadsvis till Hörby kommuns specifika VA-konto. I övrigt torde redovisning intäkter kunna fortgå enligt befintlig rutin Drift och investering Mittskåne Vatten är ansvarig för driften och hanterar också all administration kring detta uppdrag, vilket inkluderar den ekonomiska redovisningen och uppföljningen. Hörby kommun faktureras löpande där fakturorna specificeras avseende vad de avser. Det ger Mittskåne Vatten god kontroll över driftutgifterna samtidigt som också Hörby kan redovisa driftkostnaderna i kommunen. Eftersom de också är specificerade med vad de avser för funktion (distribution, produktion, rening etc.) får också Hörby ett analysunderlag. Rutinen för driftkostnader bör kunna fortgå enligt befintlig rutin. Jämfört med driften har investeringsadministrationen en avvikande struktur. Investeringar för Höörs kommuns VA-kollektiv drivs och följs upp inom VA/GIS-nämndens organisation där både fakturor och anläggningsredovisning hanteras. Hörby kommuns VA-investeringar beställs av Mittskåne Vatten men hanteras via Hörby kommuns ekonomisystem. De mottagningsattesteras av VA-chef, va- 12

13 tjänsteman eller annan anställd inom Mittskåne Vatten men kontering och beslutsattest sker hos av Hörby kommuns ekonomikontor. I övriga landet är praxis även här splittrad. Jämfört med andra gemensamma nämnder/driftbolag inom VA så har Halmstad/Laholm, Motala/Vadstena och Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB upplägget att VA-organisationen beställer och mottar investeringsfakturor inom sin organisation. Vidarefakturering sker löpande. Maristad/Gullspång/Töreboda och Helsinge Vatten AB har ett liknande upplägg som Höör/Hörby har idag. Ett argument för att behålla den ordning som idag råder är att det skapar ett direkt underlag för anläggningsredovisningen i Hörby kommun. Eftersom Hörby äger VA-tillgångarna återfinns fortfarande anläggningsredovisningen inom kommunen. Vidare ger det viss central kontroll på investeringsprojekten. Systemet skulle dock behöva utvecklas genom att projektledarna på Mittskåne Vatten får tillgång till projektuppföljningssystemen inom Hörby så att de enkelt kan stämma av sina projekt mot budget. Nackdelen med detta upplägg är att man måste hantera olika system i olika kommuner vilket leder till generella risker för fel. Alternativet är att Mittskåne Vatten genomför hela investeringsprocessen från beställning till mottagning av fakturor. Mittskåne Vatten skulle då genom t.ex. projektredovisning på balanskonto kunna löpande fakturera Hörby kommun för att sedermera göra en slutredovisning och en slutfaktura som innehåller ett tillräckligt underlag för anläggningsredovisning hos Hörby kommun. Upplägget innebär att Hörby kommun får mottagnings- och beslutsattestera fakturor från Mittskåne Vatten på samma sätt som för driftfakturorna och samtidigt som den gemensamma nämnden får ett tydligt genomförande- och uppföljningsansvar för investeringar. Utifrån ett kontroll- och projektledarperspektiv torde det bli enklare och effektivare att följa upp enskilda investeringar, att faktureringen från entreprenör är korrekt och att investeringar genomförs enligt tidplan och budget. Upplägget ger Mittskåne Vatten en tydligare helhet att arbeta med investering och drift. Det är ju inte alltid på förhand givet att alla driftåtgärder verkligen är drift och vice versa. Dessa löpande bedömningar blir svårare att administrativt hantera i ett tudelat system. Risken för löpande fel torde också bli mindre (t.ex. felfakturering av leverantörer). Långsiktigt borde det också innebära ett robustare upplägg som är lättare att introducera ny personal i. Idag ingår inte projektledarnas tid som en del av investeringsprojektens anskaffningsvärden, vilket det bör göra (se rekommendation 11.4 från Rådet för Kommunal Redovisning; Ekonomisk redovisning för VA-branschen från Svenskt Vatten). Att investeringsredovisa tid innebär att nerlagd tid ingår i investeringens anskaffningsvärde och minskar samtidigt driftkostnaderna. Att vidarefakturera investeringar från Mittskåne Vatten till Hörby skulle stödja införandet av rutin för att föra tid på investeringar Sammanfattning och förslag till åtgärder Gemensam nämnd innebär utmaningar när det gäller att skapa en effektiv administration samtidigt som olika VA-kollektivs ekonomi ska särredovisas och särrapporteras till respektive VA-kollektiv och kommunfullmäktige. Särredovisningskraven innebär att intäkter, kostnader, tillgångar och skulder avseende VA-ekonomin måste uppstå i både Höörs kommun och Hörbys kommun, vilket får administrativa konsekvenser. Det finns många olika lösningar på denna problematik. 13

14 Följande förslag tar sin utgångspunkt i att ungefär samma system ska gälla för alla typer av transaktioner där Mittskåne Vatten ansvarar för så mycket som möjligt av processerna. Utgångspunkten är att minska de generella riskerna som det innebär att ha många olika system och rutiner samt att det är viktigt att det är VA-kompetens (ekonomi, juridik och teknik) som i största möjliga mån sköter det löpande arbetet. Vad avser administrativa rutiner föreslås följande: Mittskåne Vatten överförs till ett "Eget företag" inom Höörs kommuns ekonomisystem för att skapa ett tydligt gränssnitt mot den övriga kommunala ekonomin. VA/GIS-nämnden utvecklar en detaljerad uppföljning av verksamheten där Höörs och Hörbys VA-kollektiv kan jämföras. För att skapa en separat hantering av VA-kollektivens likviditet upprättas särskilda underkonton till koncernkontot i Höör resp. Hörby för VA. Mittskåne Vatten administrerar hela avgiftsprocessen från fakturering till hantering av inbetalningar där likvidöverföring till Hörby kommun sker månadsvis. Mittskåne Vatten administrerar hela genomförandet av investeringar, där investeringsprojekt löpande faktureras från Mittskåne Vatten till Hörby kommun. Slutredovisning och slutfaktura upprättas vid projektavslut. 14

15 Referenslista (1997:617) Kommunal redovisningslag (2006:412) Lag om allmänna vattentjänster, 30 och 50 Dahlman, P. A. (2007). Ekonomisk redovisning för VA-branschen, Stockholm: Svenskt Vatten Malmer, S. (2003), Ett pris blir till Om förklaringar till kommunala avgifter och taxor, Santérus, Stockholm. Proposition 2005/06:78 - Allmänna vattentjänster. Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar, Rådet för Kommunal Redovisning, Rekommendation 18.1 Intäkter, Rådet för Kommunal Redovisning, SKL (2010) Kommunernas moms, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm Tagesson, T. (2006). Redovisning av affärsverksamhet mot bakgrund av självkostnadsprincipen. Stockholm: Rådet för kommunal redovisning. 15

16 Bilaga A 16

17

18 Särredovisning för va-branschen exemplet Vatten kommun (eventuell bild) 1

19 Inledning Enligt Vattentjänstlagens 50 skall alla kommunala VA-huvudmän, minst årligen, upprätta en särredovisning (separat resultat- och balansräkning) för sin verksamhet. Föreliggande dokument syftar till att utgöra ett exempel på hur en årsredovisning för en vaverksamhet kan utformas med syfte att skapa en produkt som är i linje med lagstiftning, redovisningsnormering samt till nytta för brukare, politiker, tjänstermän och andra intressenter till VA-verksamheten. Observera att exemplet som följer är ett rent illustrationsexempel i syfte att visa på vilken information en särredovisning bör innehålla samt hur den skulle kunna presenteras. Exemplet bygger inte på några verkliga siffror, vilket gäller både verksamhetsmått och ekonomiska siffror. Någon analys av siffermaterialet i exemplet är därför inte meningsfullt att göra. Anpassning måste naturligtvis göras till den enskilda organinsationens förutsättningar (hur man är organiserad, vilka mål som är definierade, vilka utmaningar/planer som är aktuella etc.)! Majoriteten av de kommunala huvudmännen är organiserade i förvaltning eller kommunalförbund som regleras av den kommunala redovisningsdagen. För de kommunala bolagen måste därför en del justeringar göras när det avser hanvisning till normering. I dokumentet sker upplysning om detta på vissa ställen. Observera att Svenskt Vatten inte är ett normgivande organ inom redovisningsområdet, varför varje val och förändring av sättet att redovisa VA-verksamheten bör stämmas av med organisationens ekonomienhet och revisorer. Här följer några lästips: (2006:412) Lag om allmänna vattentjänster, särskilt 50 men också 30 Dahlman, P. A. (2007). Ekonomisk redovisning för VA-branschen, Stockholm: Svenskt Vatten Haraldsson, M. (2013) Särredovisning inom VA-branschen, Stockholm: Svenskt Vatten Tagesson, T. (2006). Redovisning av affärsverksamhet mot bakgrund av självkostnadsprincipen. Stockholm: Rådet för kommunal redovisning. Svenskt Vatten har också tagit fram en checklista för särredovisning inom VA-branschen. 2

20 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Verksamheten... 4 Betydande händelser under året... 4 Mål... 5 Ekonomi... 5 Investeringar... 6 Taxor... 6 Verksamhetsmått... 7 Utblick mot kommande år... 7 Finansiella rapporter... 9 Redovisningsprinciper... 9 Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Fastställelsebeslut och tillgänglighet

21 Förvaltningsberättelse Verksamheten Vatten kommuns vatten- och avloppsverksamhet (VA) ansvarar för produktion och distribution av dricksvatten, avledning och rening av avloppsvatten samt drift, underhåll och förnyelse av Vaanläggningar inom fastställda verksamhetsområden. Vatten kommuns verksamhet distribuerar dricksvatten och renar avloppsvatten för cirka abonnenter. En betydande del av dricksvattnet hämtas från Grannkommun, men Vatten kommun har också egen produktion vid ett mindre vattenverk. Avloppsvatten renas i 10 avloppsreningsverk av varierande storlek. Va-systemet sammanbinds av ca 570 km vattenledningar, 593 km avloppsledningar och 244 km dagvattenledningar samt 78 pumpstationer. VA-verksamheten ska uppfylla de krav och villkor som ställs enligt Lagen om allmänna vattentjänster, Miljöbalken och tillstånd meddelade enligt Miljöbalken samt i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Utöver detta har Vatten kommuns fullmäktige fastställt finansiella mål och mål för verksamheten. VA-verksamheten är organisatoriskt en del av tekniska nämndens förvaltningsorganisation och samordnar funktioner för ledning, ekonomi och personal med övrig kommunalteknisk verksamhet i kommunen. För att genomföra verksamheten var antalet tillsvidareanställda den sista december 20X5, 21 personer (19), varav 79 % (80 %) män och 21 % (20 %) kvinnor. Medelåldern var 48 år och 4 personer var 58 år eller äldre. Betydande händelser under året Följande händelser har varit betydande och har påverkat verksamhetens ekonom samt verksamhet under året: Under året har ca 38 fastigheter anslutits till kommunens VA- ledningssystem. Ca 4,2 km VA-ledningar och 5 st avloppspumpstationer har byggts i våra exploateringsprojekt. Vidare har en utbyggand av Centrala avloppsverket gjorts för att utöka kapaciteten. Reinvesteringsbehovet är fortsatt stort och under året har t ex ledningssträckor vid Norra vägen, Södra vägen och Östra vägen åtgärdats. Totalt har 2,3 km ledning lagts om. Under året har det skett två stora vattenläckor med betydande kostnadspåverkan. I september drabbades kommunen av skyfall med översvämningsproblem som följd. Även innevarande år kommer krävas för att hantera försäkringsärendena till följs av översvämningen. En dagvattenstrategi har tagits fram med utgångspunkten att skapa långsiktigt hållbara system som ska fungera tillfredsställande för Vatten kommun under lång tid framöver. Kommunfullmäktige har beslutat att behålla taxorna oförändrade inför kommande år. 4

22 Mål 1 VA-verksamhetens finansiella mål (fastställt av fullmäktige den 18 juni 20X4) för 20X5 är: Mål Verksamheten skall planeras och genomföras inom ramen för Va-taxan, med målet att eventuella överuttag eller underskott regleras mot brukarna inom en treårsperiod. Debiterad vattenmängd skall utgöra minst 85 % av producerad mängd. Bedömning Årets resultat blev 0 med en ökning av skulden till abonnentkollektivet med 2 mkr. Det finns inga historiska överuttag, eller underskott att återställa. Överuttaget är inte betydande och bedömningen är att överuttaget kan återföras under år 20X6. Utfallet blev 84 % vilket är i paritet med uppsatt mål. Femårssnittet ligger på 85 %. Avseende verksamheten har kommunfullmäktige (fastställt den 18 juni 20X4) för 20X5 är: Mål Vatten med god kvalitet skall produceras och distribueras dygnet runt. Bedömning Under 20X5 har 450 vattenprov tagits. Av dessa har 1 prov bedömts som otjänligt. Vid omprov bedömdes det som tjänligt. Inga längre avbrott av vattenleveranserna har skett under året. Ekonomi VA-verksamhetens avgiftsintäkter uppgick till 48,7 mkr (44,3 mkr) år 20X5. Ökningen förklaras huvudsakligen av höjningen av taxorna (ca 3 mkr). Den löpande konsumtionen låg på jämförbara nivåer som föregående år. Årets kostnader uppgick till 48,7 mkr (44 mkr). Under året inträffade två större läckor samt omfattande översvämningar vilket belastat resultat negativt jämfört med budget. Vidare har upplåningen ökat pga. betydande investeringsvolymer (+ 1 mkr i finansnetto). Personalkostnaderna har ökat med 9 % vilket än mer än budgeterat, medan avskrivningskostnaderna följer budget med en ökning på 5 % jämfört med föregående år. Ekonomisk utveckling 20X1-20X5 År/mkr 20X5 20X4 20X3 20X2 20X1 Omsättning 48,7 44,3 41,0 39,0 41,0 Drift (exkl personal) -14,4-12,3-11,3-11,3-11,3 Personal -10,0-9,2-8,8-8,9-8,7 Avskrivningar -15,5-14,7-14,3-14,0-13,7 Finansnetto -8,8-7,8-7,4-5,8-5,8 Totala kostnader -48,7-44,0-41,8-40,0-39,5 Eftersom årets avgiftsinkomster (50,7 mkr) före intäktsföring översteg kostnaderna med 2 mkr redovisas resultat till noll med en ökning av förutbetalda avgifter (skuld till abonnentkollektivet) med 2 mkr (se redovisningsprinciper). Det finns inga historiska överuttag, eller underskott att återställa (se tabell nedan). Överuttaget är inte betydande och bedömningen är att överuttaget kan återföras under år 20X6. 1 Kommunala bolag kan exempelvis utgå från ägardirektiven. 5