NYHETSBREV NUMMER SAMVERKANSGRUPPEN SKL LANTMÄTERIET

Transkript

1 NYHETSBREV NUMMER SAMVERKANSGRUPPEN SKL LANTMÄTERIET Kommunerna och Lantmäteriet i tajtare samverkan - Svensk GEOprocess för effektivare informationsförsörjning med enhetliga geodata Kom till vår monter A01:30* på Kartdagarna i Jönköping den mars och ta del av vår information om programmet Svensk GEOprocess och den samverkan som pågår mellan kommunerna och Lantmäteriet. Delta också gärna i vår session torsdagen den 29 mars mellan ! I programmet ingår följande punkter: Nästa steg i samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet. Utifrån den gemensamma visionen Svenskt Lantmäteri tar nu kommunerna och Lantmäteriet nästa steg i samverkan om landets försörjning av grundläggande geodata. I den inledande presentationen tar vi upp hur vi tillsammans uppnår största möjliga samhällsnytta. Föreläsare: Marianne Leckström, SKL och Anders Lundquist, Lantmäteriet. Programmet Svensk GEOprocess Hur kan vi få bort onödigt dubbelarbete inom insamling, lagring och tillhandahållande? Presentation av programmet, dess syfte och målbild. Föreläsare: Birgitta Fyrberg, Lantmäteriet och Hans Lovén, SKL. Nya tekniska förutsättningar och informationsutbyte ur ett kommunalt perspektiv Hur kan vi i kommunen dra nytta av att informationen betraktas som en för parterna gemensam resurs? Hur utvecklar vi medborgarnyttan och gör myndighetsutövningen så enkel och tillförlitlig som möjlig? Föreläsare: Marie Malmberg, Falu kommun, med flera. Diskussion Har du någon god idé att dela med dig av till programledningen? Var med och påverka det fortsatta arbetet! Åhörarna inbjuds till diskussion och frågestund med programledningen. Frågeledare: Lantmäteriet, SKL och kommuner. *Vårt gemensamma program Svensk GEOprocess presenteras i Lantmäteriets monter A01:30. Samhällsbyggandet blir enklare när Lantmäteriet och kommunerna samverkar om geodata. Enhetliga data i Sverige ger förutsättningar för effektivare och säkrare planeringsarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering. Programledarna informerar Hänt sen sist: Arbetet har koncentrerats till att ta fram och förankra målbilden. Detta arbete har genomförts dels i de olika arbetsgrupperna dels tillsammans bland annat vid en workshop i Stockholm den 16 februari. Redovisning och beslut om inriktningen för det fortsatta arbetet ska ske på samverkansgruppsmötet den 9 mars. Birgitta Fyrberg, Lantmäteriet och Hans Lovén, SKL är programledare för Svensk GEOprocess. Svensk GEOprocess bedrivs i programform. Detta är en lämplig styrningsform för förändringsarbete som pågår under flera år. Förbedelser inför Kartdagarna: Det pågår ett intensivt arbetet inför vårt deltagande i montern och som föredragshållare på Kartdagarna. Nya deltagare i arbetsgrupperna Vi hälsar de nya deltagarna i arbetsgrupperna välkomna. Dessa är Ulf Lademyr, Avesta som ersätter Göran Persson, Mariestad i Affärsmodellsgruppen. Ulrika Roos, Lantmäteriet som ersätter Lena Hugosson, Sundsvall som sammankallande i Juridikgruppen. Thomas Gabrielsson, Lantmäteriet ersätter Marie Malmberg, Falun som sammankallande i IT-Teknikgruppen. Göran Persson och Lena Hugosson kan på grund av förändrade arbetsförhållanden inte delta i någon arbetsgrupp under den närmaste tiden.

2 Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö Utdrag från Boverkets rapport: Den digitala utvecklingen går fort. Alla, enskilda medborgare, företag och organisationer efterfrågar snabb och tillförlitlig information om det som berör dem. Det finns redan idag en stor efterfrågan på information vad gäller inom området jag bor i, vad gäller för den fastigheten jag är intresserad av att köpa, hur går det med min bygglovsansökan, vem ska jag vända mig till med min fråga, var finns det byggbar mark inom kommunen osv. Frågor som borde kunna besvaras enkelt och direkt, men det krävs att förutsättningarna för dessa e-tjänster utvecklas, bland annat genom en harmonisering av plan- och genomförandeprocessen. Inom ramen för arbetet har Boverket identifierat några åtgärder som har särskild betydelse för att främja kommunernas möjligheter att bedriva planarbete i digital miljö. Dessa förtecknas nedan. Nedanstående punkter A C beskriver aktiviteter som Boverket inte själv rår över. De ingår i en informationsinfrastruktur som ska tillgodose generella behov inom e-förvaltningen och som E- delegationen tillsammans med utvecklingsansvariga myndigheter har ansvar för. För att kunna gå vidare med uppdraget att främja och harmonisera digitala tilllämpningar inom planarbetet är Boverket och kommunerna liksom alla andra berörda organisationer beroende av att infrastrukturen etableras. Numrerade punkter är direkt kopplade till planarbete. Här har Boverket ett ansvar att tillsammans med kommunerna och Lantmäteriet driva utvecklingen framåt. A. Fastlägg ett ramverk/en interoperabilitetsarkitektur för svensk e-förvaltning Skapa förutsättningar för att möjliggöra utbyte av information mellan olika verksamheter och organisationer genom att fastställa en interoperabilitetsarkitektur som beskriver den valda standarden för att utbyta information via tjänster och meddelanden. B. Etablera infrastrukturella tjänster Skapa förutsättningar för att verksamhets- och organisationsövergripande tjänster ska kunna upprättas genom att utveckla infrastrukturella tjänster som stöder samverkan och informationsutbyte inom e-förvaltningen. De tjänster som behövs för digital samverkan inom planarbetet är: e-legitimation eller elektronisk identifiering objekttypskatalog tjänstekatalog C. Utpeka informationsansvariga Till viss del finns informationsansvaret tydliggjort genom förordningen om geografisk miljöinformation (SFS 2010:1770). Men det räcker inte. Planarbete är beroende av information utöver den som regleras i förordningen. (Jfr nedan under pkt 2). 1. Skapa en gemensam beskrivning av planprocessen. Utgångspunkt för samverkan, stöd vid beställning och utveckling av systemstöd. 2. Beskriva vilken information som behövs i planarbetet med koppling till beskrivningen av planprocessen. Beskrivningen utgör grund för utpekande av informationsansvariga enligt C ovan. 2 3.Skapa informationsstandard för information som behövs i planarbetet. Detta är en huvuduppgift för de myndigheter som har informationsansvar. Informationsbeskrivningarna utformas som standardiserade maskinläsbara objekttypbeskrivningar och publiceras i objekttypskatalogen, se B ovan. 4. Kravställ e-tjänster för digital samverkan inom planarbete. Sådana e-tjänster ska tillhandahållas av de informationsansvariga som bastjänster för informationsförsörjning (bastjänster). 5. Kravställ e-tjänster som ger medborgaren insyn och sakägare och berörda möjlighet att påverka planarbete. 6. Utforma vägledningar som stöd för arbete i en digitalt samverkande miljö. 7. Etablera nya arbetssätt genom en riktad massiv informations- och utbildningsinsats. 8. Upprätta specifikationer för informationskvalitet för detaljplaner.

3 För att uppfylla regeringens önskan att effektivisera planeringsprocessen är det viktigt att alla berörda aktörer inom plan- och genomförandeområdet är öppna för samarbete och tar till sig resultatet av de utvecklingsinsatser som föreslås i denna rapport. I rapporten föreslår vi ett antal åtgärder som behöver vidtas för att utveckla harmonisering av kommunernas planarbete i digital miljö. Det krävs en systematisk och genomtänkt strategi för hur nya arbetssätt och samverkansformer ska etableras. Det är inte tillräckligt att erbjuda nya verktyg utan det krävs ett nytänkande och reformering av etablerade arbetsmetoder. För detta fordras omfattande informations- och utbildningsinsatser. Planeringen av detta sker i samverkan mellan Boverket, Lantmäteriet och länsstyrelserna med stöd av SKL. Ett hållbart samhällsbyggande förutsätter en process som uppfyller kraven på: Effektivitet Ändamålsenliga planer ska kunna beslutas och genomföras med minsta resursförbrukning. Förutsägbarhet Alla berörda ska kunna förstå och bedöma konsekvenser och åtaganden i processen. Det ska vara möjligt att följa hur arbetet framskrider. Detta är grunden för medborgarens möjlighet till insyn och påverkan. Medborgarperspektiv Medborgarna ska ha tillgång till e-tjänster som ger tillgång till den information man efterfrågar. Samverkan Inom offentlig förvaltning ska finnas en samverkan som bygger på tydliga gemensamma riktlinjer för informationsutbyte. Ansvar Det ska finnas en tydlig ansvarsfördelning inom den statliga förvaltningen och mellan stat, kommun och företag. Enhetlighet Det ska finnas ett ramverk och överenskommelser som ger förutsättningarna för informationssamverkan över organisations- och ansvarsgränser. En viktig förutsättning är en samhällsgemensam objekttypskatalog. Rapporten kan läsas i sin helhet på Boverkets webbplats: Lantmäteriet ger stöd i fastighetsrättsliga frågor Sedan oktober förra året erbjuder Lantmäteriet alla statliga och kommunala lantmäterimyndigheter (SLM och KLM) ett stöd i fastighetsrättsliga frågor. Från början var stödet tillgängligt tisdag torsdag, men från och med den 30 januari i år finns support alla vardagar i veckan mellan 8 och 12. Förutom den support vi har när det gäller handläggningsverktyg och systemstöd för Trossen och ArcCadastre har vi nu den nya ingången Användarstöd Fastighetsrätt. Tanken är fortfarande att de flesta problem som kan uppstå i samband med förrättningar ska lösas ute på kontoren, men om förrättningslantmätaren kör fast och inte lyckas få hjälp av kollegorna går det att ringa eller maila användarstödet, säger Linda Sabel fastighetsrättslig chef vid Lantmäteriets division fastighetsbildning. I supportgruppen finns erfarna förrättningslantmätare. Om frågan inte är allt för komplicerad är tanken att svar ska ges i princip omgående. Krävs det däremot någon form av utredning går frågan vidare till Lantmäteriets sektion för fastighetsrätt för behandling. Där tar det, beroende på frågans komplexitet, normalt mellan en och tre veckor innan svar kan ges. Den primära tanken bakom Lantmäteriets användarstöd är att stötta förrättningslantmätarna i deras vardag. Det ingår så väldigt mycket inom en förrättningslantmätares kompetensområde att det är en omöjlighet att behärska allt på djupet. På vissa kontor finns det kanske inte heller så många kollegor med lång erfarenhet att fråga om hjälp, säger Linda Sabel. Lantmäteriet erbjuder sedan i oktober förra året fastighetsrättsligt stöd till alla SLM- och KLM-kommuner. Sektionen för fastighetsrätt har även hand om den viktiga uppgiften att uppdatera handböcker som är till god hjälp vid förrättningshandläggning för medarbetare ute på de statliga och kommunala lantmäterikontoren. 3

4 HMK - Handboken i Mät- och Kartfrågor uppdateras Av: Britt-Louise Malm Under åren togs en tryckt handboksserie i nio band, HMK, fram av Lantmäteriet. Handboken har fungerat som en inofficiell standard i samband med mätning och kartläggning och det är fram för allt kommunerna som har haft nytta av den. HMK har även haft stor betydelse som litteratur i all mät- och kartutbildning i landet och detta har skapat stor enhetlighet i den praktiska hanteringen. Men tiden och tekniken har sprungit ifrån de kloka råd och anvisningar som står i böckerna och det har framförts önskemål till Lantmäteriet om uppdatering. Nu har det äntligen blivit dags för detta och en arbetsgrupp har bildats som påbörjat uppdraget. I och med att HMK togs fram på 1990-talet vill jag påstå att vi lyfte mät- och karttekniken minst tio år kompetensmässigt. Vi har nu gått ifrån tanken om en tryckt handbok och kommer fortsättningsvis att försöka använda IT:s möjligheter bättre, säger Clas-Göran Persson som är HMK-ansvarig på Lantmäteriet sedan Clas-Göran har, när det gäller styrningen av det nyligen påbörjade projektet, Thomas Lithén till sin hjälp. Båda två var med när HMK togs fram under 1990-talet. Lotta Hammarlund från Lantmäteriet har fått rollen som uppdragsledare. I själva projektgruppen ingår även Jan Wingstedt, Jönköpings kommun och Per Isaksson, Trafikverket samt Andreas Rönnberg och Mattias Pettersson från Lantmäteriet. Ursprungligen stod HMK för Handbok till Mätningskungörelsen, men i och med att mätningskungörelsen upphörde 2010 har förkortningen övergått till att betyda Handbok i Mät- och Kartfrågor. Viktigt med väl fungerande mät- och kartverksamhet Arbetsnamnet på den nya handboken är Geodatainsamling - Bild- och laserdata. Arbetet med HMK kommer att ha stark koppling till Lantmäteriets samordningsroll vad gäller geografisk information samt till huvudmannaskapet för Geodatarådet och Geodatastrategin. Koppling finns också till programmet Svensk GEOprocess vilket innebär att fokus i första hand kommer att ligga på kommunernas och Lantmäteriets behov, men även Trafikverkets behov beaktas. Trafikverket med flera andra myndigheter är indirekt beroende av en väl fungerande kommunal mät- och kartverksamhet. När Trafikverket bygger vägar och järnvägar sker utbyggnaden ofta över flera kommungränser och det är viktigt att samma regelverk används av alla aktörer (konsulter, entreprenörer och så vidare) under planering, projektering och utsättning, säger Clas-Göran Persson. Det är viktigt för Trafikverket att moderna produktionsmetoder och entreprenadformer (för infrastrukturprojekt) beaktas i den nya handboken, säger Per Isaksson, Trafikverket. HMK kommer att vara en viktig referens i de nationella standarder och tekniska specifikationer som tas fram på initiativ av SIS/TK178 - Byggmätning och toleranser. HMK bidrar till ökad standardisering HMK kommer till stor nytta i samband med kommunernas upphandlingar. Längre tillbaks i tiden räckte det enligt Clas- Göran med att ha egen kompetens i mät- och kartfrågor på kommunerna. Men idag beställer kommunerna ofta av andra och de som var experter på området och samtidigt utförare för år sedan är idag beställare. När experterna går i pension finns inte längre kompetensen kvar och då är det viktigt att det finns ett regelverk i form av HMK som håller ihop det hela. Vi handlar upp många tjänster inom kartoch mätområdet. Vid upphandling är det nödvändigt att tjänsten specificeras noga 4 och otvetydigt så att ingen anbudsgivare behöver tvivla på vad som avses och att alla behandlas lika. Vidare är det viktigt att den som köper tjänsten vet vad marknaden normalt levererar. Det som går utanpå standard kommer att kosta extra, säger Jan Wingstedt, Jönköpings kommun. Våra kollegor som handlar upp bygg- och markentreprenader kan hänvisa till sin AMA i upphandlingar. Detta för branschen gemensamma referensverk beskriver tusentals väl beprövade lösningar inom konstruktion, materialval och utförande. Vi vill också kunna hänvisa till ett aktuellt gemensamt standardverk vid våra upphandlingar. Därför är en ny handbok viktig, tillägger Jan Wingstedt. En utmaning Arbetet med att ta fram den nya handboken har precis kommit igång och ambitionen är att få med representanter för kommunerna i arbetet. Det är alltid en utmaning att skriva handböcker inom nya teknikområden. Dels finns inte alla svar utan att man genomför särskilda undersökningar och dels har inte praxis satt sig så det är inte helt lätt att lista ut vilket som är det bästa tillvägagångssättet. Det är bra att vara lagom tidigt ute med standardisering innan en massa förfaranden börjar florera, säger Clas-Göran Persson. För att få till effektiva arbetsformer planerar nu projektgruppen att genomföra korta, men intensiva workshops. En första version av den nya handboken planeras ges ut innan julen 2012.

5 I Projektgruppen för den nya handboken ingår Mattias Pettersson och Andreas Rönnberg Lantmäteriet, Per Isaksson Trafikverket, Thomas Lithén och Lotta Hammarlund Lantmäteriet, Jan Wingstedt Jönköpings kommun och Clas-Göran Persson Lantmäteriet. Viktigt med tidig registrering av adresser Det är viktigt att det snabbt kommer upp vägskyltar med adresser när ett nytt bostadsområde är på väg att växa upp. Adresserna gör det lättare att få fram alla transporter till bygget i tid. Dessutom kan räddningsfordonen snabbare hitta rätt i händelse av att det inträffar någon form av olycka under tiden som bostadsområdet byggs upp. När vi är ute och besöker kommunerna pratar vi ofta om hur viktigt det är med tidig adressättning och att det inte är så bra att vänta med registrering tills folk flyttar in i ett nybyggt område, säger Ulrika Roos vid Lantmäteriets division Informationsförsörjning. Bygglovshantering och adressättning är i vissa kommuner uppdelad på olika förvaltningar vilket kan vara en orsak till att det tar lite extra tid med adressättningen. Då är det viktigt att förvaltningarna hittar rutiner som gör att det fungerar. Rutinerna kan se väldigt olika ut i kommunerna och kan ta olika lång tid. Därför är det bra om adressättning sker tidigt i kommunens processer, t.ex. i bygglovprocessen när kommunen behandlar ansökan om bygglov, säger Ulrika Roos. I och med att Skatteverket använder de adresser kommunerna beslutar om i folkbokföringen, så har Lantmäteriet sedan en tid tillbaka startat ett samarbete med Skatteverket och det har enligt Ulrika fungerat väldigt bra. Vi har på senare år uppmärksammat att det har blivit en märkbar förbättring på det här området. När det saknas adresser får vi aviseringar från Skatteverket om detta som vi i vår tur skickar vidare till berörd kommun för behandling. Den här typen av aviseringar har dock blivit allt färre med tiden vilket är glädjande, fortsätter Urika Roos. 5

6 Förrättningslantmätaren i planprocessen Av: Roger Ekman, chef för Lantmäteriets division Fastighetsbildning I den nya plan- och bygglag som trädde i kraft i maj i år framgår att fastighetsrättsliga genomförandefrågor ska behandlas i den beskrivning som ska finnas tillsammans med planen. Den slår också fast att samråd ska ske med lantmäterimyndighet i arbetet med att ta fram ett program för planarbetet när så behövs - eller ett förslag till detaljplan. Om planen har klargjort de rättsliga genomförandefrågorna kan fastighetsbildningen genomföras mer effektivt, vilket alla parter tjänar på. Lantmäteriet har anslagsmedel för att ge kommunerna råd i fastighetsrättsliga plangenomförandefrågor. Dessa medel används för att lämna synpunkter och avge yttrande i samband med samråd enligt PBL. Fel och brister i fokus Fokus ligger på att påtala fel och brister - däremot inte att lämna sådana förslag till åtgärder för att eliminera bristerna som kräver utredningsinsatser. Att ge förslag på åtgärder som kan lämnas utan direkta utredningsinsatser ingår i sådana upplysningar som ett samråd ska innefatta. Lantmäteriet och SKL träffade 2007 ett normalavtal, som kan användas som mall för när kommunen träffar avtal med Lantmäteriet att mot särskild avgift ge kommunerna stöd i fastighetsrättsliga frågor. Enligt det avtalet kan Lantmäteriet ge kommunerna ett utökad fastighetsrättsligt stöd i planprocessen utöver det som ligger inom det lagstadgade plansamrådet. Ett avtal om fastighetsrättsliga tjänster kan exempelvis innebära att Lantmäteriet med viss regelbundenhet finns tillgängligt i kommunen för allmänheten och tjänstemän i lokaler som kommunen tillhandahåller. Förrättningslantmätare kan då kombinera handläggning av egna förrättningsärenden med stöd till kommunen enligt tecknat avtal. Inga tveksamheter om vem som agerar Det får inte finnas något som helst tvivel om vilken myndighet som agerar och att kommunen ansvarar för den fysiska planeringen, även i de fall en konsult i praktiken upprättar planen, och att förrättningslantmätaren endast och självständigt ansvarar för det rättsliga genomförandet av planen. Förrättningslantmätarens roll i tidiga skeden är att beskriva konsekvenserna Roger Ekman för de enskilda fastigheterna i det fastighetsrättsliga genomförandet. Även om Lantmäteriet har träffat avtal med kommunen om fastighetsrättslig rådgivning, är det viktigt att rollerna som rådgivare/ uppdragstagare respektive förrättningslantmätare hålls åtskilda. Detta är extra viktigt inom de områden där Lantmäteriets avtal omfattar upprättande av enklare detaljplaner av genomförandekaraktär (12, pkt 10 i Lantmäteriinstruktionen). Har du frågor om Svensk GEOprocess? Kontakta: Hans Lovén, SKL, e-post: hans.loven@skl.se, Birgitta Fyrberg, Lantmäteriet, e-post: birgitta.fyrberg@lm.se Har du frågor om samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet? Kontakta: Marianne Leckström, SKL, e-post: marianne.leckstrom@skl.se, Peter Nyhlén, Lantmäteriet, e-post:peter.nyhlen@lm.se Har du några tips och förslag till vad Nyhetsbrevet ska innehålla? Kontakta: Nyhetsbrevets redaktörer: Peter Andersson, e-post: peter.andersson@lm.se, Lars Malmestål, e-post: lars.malmestal@jarfalla.se Produktion: Britt-Louise Malm, e-post: britt-louise.malm@lm.se Svenskt Lantmäteri En viktig grund för det goda samhällsbygget