NYHETSBREV NUMMER SAMVERKANSGRUPPEN SKL LANTMÄTERIET

Transkript

1 NYHETSBREV NUMMER SAMVERKANSGRUPPEN SKL LANTMÄTERIET Samarbetet stärks mellan kommunerna och Lantmäteriet Av: Britt-Louise Malm Representanter från sjutton av Sveriges kommuner samt tolv representanter från Lantmäteriet samlades när Lantmäteriet och SKL arrangerande en workshop i Stockholm i två dagar under oktober. På agendan stod diskussioner om det fortsatta samverkansarbetet. Diskussionerna handlade framför allt om en svensk baskarta och en affärsmodell för denna. Som ett resultat av workshopen kommer nu det arbete som tidigare har bedrivits inom avtalsgruppen att genomföras i projektform. Projektet handlar om mer än baskarta, varför det numera kallas Svensk GEOprocess. Birgitta Fyrberg från Lantmäteriet och Hans Lovén från SKL är utsedda att leda projektet. Workshopen blev en stor framgång. Vi har nu fått en samsyn kring en av de största och hetaste målfrågorna att skapa en gemensam nationell baskarta för samhällsbyggnadsområdet, säger Ulf Björnsson Lantmäteriet som var värd för workshopen tillsammans med Marianne Leckström från SKL. Jag tycker att det känns bra att vi nu har en gemensam syn på hur vi ska arbeta för att skapa förutsättningar för samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet. Vi har fått en bra grund att arbeta vidare från. Nu är det viktigt att vi hittar samarbetsformer och en affärsmodell som gör att alla kan känna sig som vinnare, säger Marianne Leckström. Det var bra spridning på deltagarna i workshopen både geografiskt och storleksmässigt. Till de minsta kommunerna hörde Ockelbo i Gästrikland och till de största Göteborg. Diskussioner om en gemensam nationell baskarta för kommunerna och Lantmäteriet har pågått under många år, men det är först nu som det finns en samsyn kring detta. Sedan hösten 2010 driver SKL projektet Geodataavtal med infrastrukturbyggarna. I projektet deltar kommuner, infrastrukturbyggare och Lantmäteriet. SKL:s projekt har kommit en god bit på väg, varför det är viktigt att ta tillvara resultatet och erfarenheterna in i projektet Svensk GEOprocess. En förenkling för den enskilde medborgaren Birgitta Fyrberg, projektledare Lantmäteriet, är mycket nöjd med vad deltagarna i workshopen tillsammans åstadkom under de här två dagarna. En gemensam Svensk GEOprocess kommer att innebära en förenkling för den enskilde medborgaren. Dessutom innebär det en effektivisering av myndighetsutövningen inom framför allt bygglovshantering, fastighetsbildning och planeringsarbete. Målbilden för Svensk GEOprocess handlar om ett vidare samverkanskoncept som innefattar en gemensam informationsförsörjningsprocess: insamling/produktion, lagring och tillhandahållande av vissa kvalitetsdeklarerade data från kommunerna och Lantmäteriet, säger Birgitta Fyrberg. Projektet är nu i initieringsfasen och det pågår en diskussion inom styrgruppen om hur projektet ska organiseras på bästa sätt. Sju grupper har bildats inom denna fas av projektet och dessa bemannas med representanter från kommuner och Lantmäteriet. Målet är bland annat att ta fram och förankra den samlade målbilden för projektet. De flesta av grupperna kommer att hinna träffas före jul. Deltagarna i gruppen GEOprocess (baskartegruppen) ska ta fram förslag till VAD de ska samarbeta kring dvs. översiktlig önskad produkt och nyttoeffekt. Birgitta och Hans leder denna grupp i initieringsfasen. De övriga sex grupperna ska stödja GEOprocessgruppen, utifrån sina respektive områden, med HUR målet nås. De sex etablerade stödgrupperna är: Affärsmodell IT-teknik (tjänster och lagring) Pilot-upphandling EU-bidrag Kommunikation Juridik Det var ett kreativt gäng som samlades när SKL och Lantmäteriet arrangerade workshop i Stockholm under två dagar i oktober. Diskussionerna handlade om det fortsatta samverkansarbetet. Med hjälp av post-it-lappar kom gruppen fram till vad som ska prioriteras i projektarbetet. Foto: Lena Kinnunen.

2 De personer som ingår i grupperna är: Svensk GEOprocess Anders Hedin, Skellefteå Lena Franksson, Ockelbo Göran Leiner, Nässjö Nn, Stockholms stad (Jan Eriksson deltar på första mötet 21/12) Pellas Mats Andersson, Lantmäteriet Bengt Eurenius, Lantmäteriet Thomas Lithén, Lantmäteriet Pär Hollander, Lantmäteriet Hans Lovén, projektledning SKL Birgitta Fyrberg, projektledning Lantmäteriet - sammankallande Affärsmodellen Johan Linjer, Lantmäteriet sammankallande Gunnar Lysell, Lantmäteriet Anna Svedlund, Lantmäteriet Göran Persson, Mariestad Allan Almqvist, Malmö Pär Mårtensson, Eskilstuna EU-bidrag (gemensam hantering stat/kommun) Pellas Mats Andersson, Lantmäteriet tv sammankallande Roland Jansson, Lantmäteriet Lena Östman, Härnösand Sofia Stjernlöf/Naima Almström, Lantmäteriet Juridiska möjligheter Lena Hugosson, Sundsvall tv sammankallande Nn, kommun/skl Margareta Lindquist, Lantmäteriet Sofia Stjernlöf/Naima Almström, Lantmäteriet Kommunikationsgrupp Lars Malmestål, Järfälla Peter Andersson, Lantmäteriet - sammankallande IT-Teknik (E-tjänster och lagring) Marie Malmberg, Falun tv sammankallande Lennart Moberg, Karlstad Mathias Linell, Järfälla kommun Pär Jonssson, Lantmäteriet Nn, Lantmäteriet (med utvecklarkunskap inom Fastighetsbildningsprocessen) Pilot-upphandling (Skellefteå) Thomas Lithén, Lantmäteriet tv sammankallande Anders Hedin, Skellefteå Nn, Stockholmsregionen Detta är en principskiss över vårt nya samverkansprojekt som ska ta oss till nästa samverkansnivå, med en utvecklad gemensam GEOprocess för insamling, lagring och tillhandahållande och som inbegriper utvecklingsinsatser inom områdena information, teknik, juridik samt ekonomi. Notera att innehållet i denna bild delvis är utformad efter vår aktuella projektfas, initieringsfasen.

3 Några röster från deltagarna i workshopen Lena Franksson, GIS-samordnare Ockelbo kommun: Min förhoppning är att projektet Svensk GEOprocess ska leda fram till att vi får en gemensam standard för de kartdata vi använder oss av. Det blir enklare att arbeta om det finns en gemensam standard, dvs. att vi använder samma färger och symboler. Idag gör var och en vad den känner för, man behöver bara titta på kommunernas hemsidor för att inse detta. Det är ofta informationsfolk som bestämmer hur det ska se ut och inte kommunernas GIS-ansvariga, säger Lena Franksson. Hon menar att bristen på standard i kommunernas kartdata innebär att det kan bli svårt för den som inte är GISkunnig att tolka informationen. Lena tycker att det skulle kännas tryggt att ha en gemensam standard att hänvisa till när någon har en avvikande idé som att exempelvis skogen ska vara blå på kartan. Lena kommer att ingå i gruppen som ska jobba med GEOprocess och det är något hon är glad för. Det är en fantastiskt möjlighet att en liten kommun som Ockelbo med knappt invånare får möjlighet att delta i ett projekt av det här slaget. Det är alltid bra att få ta del av vad andra kommuner tänker och höra att många brottas med samma problem som en själv. Sitter man bara hemma på sin egen kammare är det lätt att man bara ser sin egen lilla värld. Nu kan vi hjälpas åt att hitta en bra lösning för informationsutbyte inför framtiden. Lena tycker att det är viktigt att det arbete som kommer att pågå inom projektet Svensk GEOprocess kommuniceras ut till övriga kommuner i landet. Det är svårt att nå ut med information idag eftersom det ständigt är ett sådan flöde av nyheter. Ett sätt att sprida information om projektet kan vara att använda Jag hoppas samarbetet leder fram till en gemensam standard för kartdata, säger Lena Franksson. Facebook. Jag ingår i samverkansgrupper inom andra områden och där använder vi bland annat Facebook när vi snabbt vill nå varandra, avslutar Lena. Anders Hedin, Lantmäterichef Skellefteå kommun: -Det är viktigt att tänka rätt i det långsiktiga arbetet, säger Anders Hedin. Det första steget i vårt fortsatta arbete inom arbetsgruppen GEOprocess där jag ingår, blir att få samma syn på vad vi menar med begreppet GEOprocess /gemensam Baskarta, säger Anders Hedin. Inom kommunerna används i dag olika specifikationer för baskartan vilket enligt Anders försvårar utbyte av data. Det är bättre att vi jobbar tillsammans i grupp med att försöka hitta en lösning till problemet än att var och själv lägger ned en massa tid och pengar på att försöka hitta en bra lösning. Han ser det som viktigt att man inom projektet snabbt kommer överens om vilka teman som ska ingå i baskartan det vill säga hur man beskriver en väg, ett hus och övriga objekt och på vilket sätt informationen ska samlas in. Det är viktigt att vi tänker rätt när det gäller det långsiktiga arbetet kring detta. Enligt Anders borde projektgruppen ganska snabbt få fram ett förslag som sedan, i samband med att förankringsarbetet startar, kan presenteras vid något större evenemang som exempelvis Kartdagarna. Jag tror att vi som ingår i arbetsgruppen har en hel del idéer att komma med. Nu gäller det att vi inom projekt gruppen får samma syn på hur det fortsatta arbetet ska gå till. För mig handlar det långsiktiga målet om att få en svensk baskarta tillgänglig för alla. Den ska presenteras på ett och samma ställe via Geodataportalen och omfatta både landsbygd och tätort. Vi ska veta vilken kvalitet den håller och vilken aktualitet informationen har, tillägger Anders.

4 Några röster... Leif Carlsson, Kart- och Planchef i Oskarshamns kommun: Idag krävs en hel del handpåläggning för att få in den grundläggande informationen i databaserna. Det kostar väldigt mycket pengar och det vore bättre om både vi kommuner och Lantmäteriet kunde använda dessa pengar och resurser till andra uppgifter. Min förhoppning är att projektet ska leda fram till en gemensam affärsmodell för hur vi ska sälja vår gemensamma baskarta. Det bör vara en modell som vi alla kan känna oss bekväma med. En viktig del i detta är att få till fungerande rutiner för uppdatering som inte kräver en massa handpåläggning, säger Leif. Han är mycket nöjd med det resultat som kom fram under workshopen. Det var bra att vi kom fram till att baskartan är mycket viktig och att vi blev överens om att starta ett antal projekt. Det har pratats så länge om ett gemensamt Svenskt Lantmäteri och det är positivt att det nu äntligen händer något inom det här området. Leif påpekar att samarbetet mellan kommunerna och Lantmäteriet inom projektet Svensk GEOprocess ligger helt i linje med EU-direktivet Inspire. Där pratas det om att använda pengar och resurser så att de kommer till allra bästa nytta och för att det ska kunna ske måste vi samarbeta. Alltid för någon annan Enligt Leif tar varken kommunerna eller Lantmäteriet fram kartverk för egen del utan det är alltid för någon annans räkning för medborgarna. Det är samma människor vi jobbar för att förse med information. Varje steg vi tar i rätt riktning är positivt. Om vi kan enas kring en produkt underlättar det för många aktörer i samhället. Många av de stora aktörerna som i dag kanske måste köpa data från landets samtliga 290 kommuner skulle istället kunna komma åt all den här informationen från ett enda ställe. Det skulle innebära enorma tidsbesparingar, säger Leif. Han anser att det är viktigt att projektet Svensk GEOprocess informerar ordentligt om vad man kommer fram till. Min förhoppning är att projektet ska leda fram till en en gemensam affärsmodell för hur vi ska sälja vår gemensamma baskarta, säger Leif Carlsson. Förutom information via nyhetsbrev kan information spridas via exempelvis informationslantmätarna. Det känns bra att det verkar finnas ett stort engagemang hos dem som ska jobba vidare i projektet, säger Leif Carlsson. Lantmäteriet säljer ArcCadastre Av: Jan Nordin, Lantmäteriet I syfte att ytterligare renodla Lantmäteriets verksamhet med fokus på myndighetsutövningen har Lantmäteriet undertecknat en avsiktsförklaring som innebär att vi säljer ArcCadastre till S-Group-koncernen. Arbetet med att överföra produkten till ny ägare pågår som ett gemensamt projekt mellan Lantmäteriet och S-Group. Affären väntas vara helt slutförd till 1 januari Försäljningen säkerställer en fortsatt positiv utveckling av produkten och användningen av ArcCadastre. Försäljningen påverkar inte användarna av ArcCadastre. Lantmäteriet kommer att behålla nyttjanderätten till våra befintliga licenser. Framtida underhåll kommer att upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). En längre artikel kommer under början av nästa år.

5 Givande samverkan kring upphandling i Stockholms län Av: Britt-Louise Malm Samtliga 26 kommuner i Stockholms län har gått samman och gör en gemensam upphandling av flygfotografering, flygburen laserskanning och fotogrammetrisk kartering. Peter Lundin, projektledare Nacka kommun och Maria Roslund, lantmätare Stockholms Stad har jobbat hårt under hösten för att få fram ett bra förfrågningsunderlag till ramavtalet. Vad jag vet har inte något sådant här omfattande samarbete bedrivits mellan Stockholms kommuner tidigare. Vi har samverkat förr kring upphandling av flygfotografering, men då har inte samtliga kommuner deltagit. Det här är en omfattande upphandling. Avtalet kommer att gälla i två år med möjlighet till förlängning i ett år plus ytterligare ett år, säger Peter Lundin. Under de tre år som jag har jobbat här på Stockholm Stad har vi tidigare samarbetat med kommuner kring flygfotografering. Förra året då jag drog igång upphandlingsarbetet var vi tre kommuner, året innan var vi tretton. Att vi lyckades samla alla kommuner den här gången kring en gemensam upphandling beror kanske på att vi har goda erfarenheter av samverkan från tidigare år. Sedan har det nog en del att göra med ett ökat intresse för laserskanning. Laserskanning är i ropet just nu. Många pratar om laserskanning och inser behovet av detta. Flygfotografering är en äldre teknik och där har många egna erfarenheter från upphandling. Det finns inte samma erfarenhet från laserskanning ute på de enskilda kommunerna, säger Maria Roslund. Stockholms läns Geodataråd står som beställare till upphandlingen. Avrops- tiden gick ut under november och just nu pågår en utvärdering av anbuden. Om allt går som det ska kommer vi att kunna avropa tjänster från och med våren Det är många kommuner som vill flygfotografera nästa år och många som står inför höjdsystembyte efterfrågar laserskanning. Kartering är också på gång i många kommuner, säger Peter Lundin. Om många kommuner flygfotograferar och får fram ortofoton eller laserskannar med samma noggrannhet och vid ungefär samma tidpunkt får vi data som vi kan jämföra med varandra. Det byggs över kommungränserna och det är jätteviktigt att det finns information även från andra sidan kommungränsen. Det pågår vägbyggen och bostadsbyggen och gränsöverskridande information är verkligen värdefull, säger Maria Roslund. Olika kvalitetsklasser Enligt det ramavtal som arbetats fram ska det finnas möjlighet att välja mellan tre olika kvalitetsklasser när det gäller laserskanning och två klasser när det gäller flygfotografering. Det är speciellt värdefullt för kommuner som är stora arealmässigt och har liten befolkningsmängd att kunna välja lägre upplösning för att det inte ska bli för dyrt, säger Maria Roslund. Enligt Maria kan det vara resurskrävande för en kommun att på egen hand ta fram upphandlingsunderlag. Det är mycket roligare att göra gemensam upphandling. Som enskild kommun kan man oftast inte få exakt som man vill vid en gemensam upphandling, men det kan vara värt att jämka på kra- ven lite för att få nytta av fördelarna som samverkan kring upphandling för med sig. Dels är det ekonomiskt fördelaktigt och dels slipper varje enskild kommun lägga ned en massa tid på att ta fram eget förfrågningsunderlag, säger Maria Roslund. Det är en enorm nytta med att det kommer att finnas homogen data över hela Stockholms län. Dessutom kan vi få ned priserna rejält om alla beställer samma sak. Vi har smalnat av möjligheterna att beställa. Om någon kommun vill ha något utanför ramavtalet får den fixa det själv, säger Peter Lundin. Erfarenhetsutbyte Både Peter och Maria har jobbat med upphandling tidigare, men då har det inte varit fråga om en så omfattande upphandling som det är denna gång. Vi har haft god hjälp av Lantmäteriet den här gången och framför allt av Thomas Lithén som har fungerat som bollplank åt oss. Vi har haft ett bra erfarenhetsutbyte med Thomas, säger Peter Lundin. Thomas var exempelvis med och tog fram förfrågningsunderlaget till NNH (Ny nationell höjdmodell) och har goda erfarenheter från detta som han har delat med sig av. På flygfotosidan har vi även haft bra hjälp av Mikael Johansson på Lantmäteriet, säger Maria Roslund. Jag har personligen lärt mig väldigt mycket om hur kommunerna arbetar och jag har haft möjlighet att lyssna av vilka behov kommunerna har av produkter och vad vi på Lantmäteriet kan hjälpa till med för att utveckla kommunsamverkan, säger Thomas Lithén.

6 Träff om tjänstebaserat informationsutbyte Av: Britt-Louise Malm Tjänstebaserat informationsutbyte för byggnader, lägenheter och adresser/bal, var temat för den träff som Lantmäteriet arrangerade på Arlanda i september. Deltagandet var stort från framför allt systemleverantörer. Dessutom deltog representanter från kommunerna Hässleholm, Stockholm och Göteborg samt från Posten och SIS. Syftet med träffen var att Lantmäteriet skulle få möjlighet att presentera vilka tjänster som kommer att finnas tillgängliga framöver som möjliggör informationsutbyte direkt mellan kommunerna och Lantmäteriet. Informationsutbyte sker idag via webbgränssnitt och innebär en del onödigt manuellt arbete, något som man kommer ifrån med den nya tekniken. Målet är att all samverkan kring BAL ska ske via tjänstebaserat gränssnitt senast De flesta systemleverantörer i branschen var med. Vi ville informera dem om vad vi arbetar med och få en bekräftelse på att vi är på rätt väg. Tanken är att det ska bli smidigare processer för kommunerna när det gäller att leverera data till Lantmäteriet och att våra handläggare ska slippa hantera indata från kommunerna. Detta sparar tid för båda parter Deltagarna fick chansen att komma med synpunkter på Lantmäteriets tjänster. och innebär högre kvalitet på data, säger Tomas Gabrielsson, Lantmäteriet. Han leder Lantmäteriets projekt som handlar om att utveckla tekniken kring tjänstebaserat informationsutbyte. Pilotprojekt i Hässleholm Lantmäteriet har sedan våren 2011 bedrivit ett pilotprojekt i samarbete med Hässleholms kommun som går ut på att prova den nya tekniken. Kommunen levererar sina data om byggnader direkt från eget lokalt system till Lantmäteriets grunddatasystem. Genom detta kommer man ifrån det dubbelarbete som tidigare skett till viss del av båda parter. Hässleholm testar nu den första gränssnittslösningen i skarpt läge. Fler kommuner ska erbjudas att delta under kommande år. Uppdateringen av BAL-informationens registeruppgifter sker idag med hjälp av det tillfälliga registreringssystemet LINA. Byggnadens geometriska beskrivning uppdateras av Lantmäteriet efter att kommunerna skickat sin geometriska beskrivning av förändringen. Det tar en viss tid innan uppdateringen blir synlig i det nationella registret och innan den nya informationen finns tillgänglig för marknaden. Vid informationsutbyte via tjänstebaserade gränssnitt kan en ajourförd uppgift ses direkt i kommunens handläggningssystem och i nationella registret. Träffen gav värdefull input Det var god stämning på träffen och vi fick värdefull input till vårt fortsatta arbete. Det finns helt klart ett intresse av att använda våra tjänster. De deltagande kommunerna hade en hel del frågor kring den utbytesmodell vi tagit fram för data. Systemleverantörerna verkade däremot inte ha några större invändningar varken till den modell eller de tjänster som vi presenterade. De är redo att bygga handläggningssystem åt kommunerna så fort de har beställning på detta, säger Tomas Gabrielsson. Läs mer om registreringsstödet LINA - Positionera LINA Har du frågor om det pågående ramavtalsarbetet? Kontakta: Marianne Leckström, SKL, e-post: marianne.leckstrom@skl.se, Birgitta Fyrberg, Lantmäteriet, e-post: birgitta.fyrberg@lm.se Har du några tips och förslag till vad Nyhetsbrevet ska innehålla? Kontakta: Nyhetsbrevets redaktörer: Peter Andersson, e-post: peter.andersson@lm.se, Lars Malmestål, e-post: lars.malmestal@jarfalla.se Produktion: Britt-Louise Malm, e-post: britt-louise.malm@lm.se Svenskt Lantmäteri En viktig grund för det goda samhällsbygget