Självförstärkande processer i transportsystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Självförstärkande processer i transportsystemet"

Transkript

1 Självförstärkande processer i transportsystemet RAPPORT 5716 JUNI 2007

2 Självförstärkande processer i transportsystemet Karl Henrik Dreborg Daniel K. Jonsson KTH, Avd. för Miljöstrategisk analys, fms NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2007 Elektronisk publikation Omslag: illustration: TypoForm AB

4 Förord Transportsystemet kan ses som ett återkopplat dynamiskt system. Flera drivkrafter för ökade eller minskade transportvolymer påverkar varandra i återkopplade loopar. Ett system med återkopplingar har förutsättningar att förändras mycket snabbt. För transportsektorn betyder det att processer som påverkar sig själva i spiraler snabbare kan leda till ökad eller minskad trafik. Att identifiera dessa återkopplingsmekanismer och förstå hur de fungerar kan öppna för nya sätt att påverka trafikutvecklingen. Styrmedel kan sättas in för att bromsa och avleda spiraler med negativa effekter eller kanske ännu hellre uppmuntra spiraler med positiva effekter för miljön och framkomligheten. Mot den bakgrunden har Sven Hunhammar, Enheten för energi och transporter på Naturvårdsverket lagt ett uppdrag på Avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH, med syftet att exemplifiera och analysera självförstärkande mekanismer i transportsystemet och att ge förslag på hur utvecklingen i sådana fall kan påverkas. Studien, som har förstudiekaraktär, har genomförts av Karl Henrik Dreborg och Daniel Jonsson. Författarna ansvarar själva för rapportens innehåll. Stockholm i Juni 2007 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 ABSTRACT 9 1 INLEDNING 11 2 SYSTEMTEORETISKA BEGREPP OCH SYSTEMDYNAMIKEN VID SJÄLVFÖRSTÄRKANDE PROCESSER 14 3 TIO EXEMPEL PÅ SJÄLVFÖRSTÄRKANDE PROCESSER I TRANSPORTSYSTEMET Ökad privatbilism och trängsel i storstäderna Ökad bilism och ökad utglesning Skjutsa-till-skolan-spiralen Tyngre bilar och säkerhetstänkande Knutpunkternas urbanisering Bilpoolernas utveckling Utbredning av alternativa drivmedel Hälsa och transportsätt Tyngre lastbilar och bättre vägar Regionförstoring 22 4 FÖRDJUPNING AV TVÅ FALL Ökande privatbilism, trängsel och utglesning i storstäder Utbredningen av alternativa drivmedel 27 5 DISKUSSION OM SYSTEMEGENSKAPER OCH POLICY 34 6 REFERENSER 38 BILAGA: ÖVERSIKT 42 5

7 6

8 Sammanfattning I samhällsdebatten och en del forskningsrapporter hävdas att det finns självförstärkande processer i transportsystemet med negativa konsekvenser för bl a miljön. Ett exempel som lyfts fram är privatbilismens utbredning i storstadsområdena, som växelverkat med glesare boendemönster och ett alltmer utbyggt vägnät i en uppåtgående spiral, i många fall med svåra trängselproblem och sämre luft som följd. I denna pilotstudie, som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket, används en systemteoretisk begreppsapparat för att analysera 10 exempel på självförstärkande processer i transportsystemet, varav två mer på djupet. De djupare analyserna avser 1) bilismens tillväxt i konkurrens med busstrafiken och 2) introduktionen och tillväxten av nya drivmedel. Preliminära slutsatser av generell karaktär är: Oförmågan hos ett sociotekniskt system att hantera växande negativa konsekvenser kan analyseras i termer av externa effekter eller sociala dilemman. Externa effekter innebär att aktörer utanför systemet påverkas, som när biltrafiken på en gata stör nattsömnen för de boende i området. I ett socialt dilemma har de inblandade svårt att välja det som är bäst för kollektivet, därför att man inte litar på att de andra kommer att göra det. Problemen kan i båda fallen kräva politiska beslut. Några centrala aspekter på problemet att vända eller bromsa en ond spiral, d.v.s. en självförstärkande process med negativa effekter, är om det finns höga trösklar mot en annan utvecklingsriktning, om timingen är mycket viktig (möjlighetsfönster), om systemet är symmetriskt i den meningen att det finns självförstärkande mekanismer även i en annan utvecklingsriktning. Det är också betydelsefullt om systemet är länkat eller inbäddat i andra system, vilket kan ge en stark inlåsningseffekt. Några slutsatser baserade på de två exempel som analyserats på djupet är: För nya drivmedel har det funnits en mycket hög tröskel i c:a hundra år, d.v.s. under den tid som oljan dominerat i transportsektorn. Ett stigande bensinpris kan sänka tröskeln, liksom statliga satsningar på forskning och utveckling och nischmarknader för t.ex. miljöbilar. När bilismen ökar på busstrafikens bekostnad, är detta en process med självförstärkande inslag. Den motsatta riktningen, d.v.s. ökande busstrafik, är däremot inte en självförstärkande process. Det råder brist på symmetri. Om det ses som viktigt att öka bussarnas marknadsandel, räcker det därför inte att bara försöka initiera en process i den riktningen. Incitamenten för pendlarna behöver ändras permanent till busstrafikens fördel. Timingen är viktig för beslutet att stödja kollektivtrafiken. Om bilismen dominerar stort, är det svårt för kollektivtrafiken att ta marknadsandelar. 7

9 Detta beror bl a på att bilismen för med sig ett mer utspritt boende i en glesare struktur som är svår att betjäna för kollektivtrafiken. 8

10 Abstract In the general debate and in some research reports it is argued that there are selfreinforcing processes in the transport system, leading to negative consequences for the environment. An example that is often mentioned is the growth of private motorism in urban areas, which spirals upwards in an interactive process with a more spread out settlement pattern and a more extensive road network. In this pilot study, commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency, a conceptual framework from systems theory is used to characterise 10 examples of selfreinforcing processes in the Transport system, two of which are analysed more in depth. The latter pertain to 1) the growth of private motorism in compe tition with public bus traffic and 2) the introduction and pervasion of new fuels for cars. Tentative general conclusions of the study are: The inability of a socio-technical system to cope with growing negative consequences can be analysed in terms of external effects and social dilemmas. External effects means that people outside the system of interest are affected, as when extensive car traffic on a street keeps people in the neighbourhood awake at nights. In a social dilemma the actors find it difficult to act according to the common interest of the group involved, because they do not trust the others to do so. In both cases societal intervention may be needed. When there is a societal interest to reverse or check a vicious circle, i.e. a self-reinforcing process with negative impacts, some key aspects to consider are: if there are high thresholds against another direction of development; whether timing is very important (window of opportunity); whether the system is symmetric in the sense that there are selfreinforcing mechanisms in the alternative development direction as well. A further significant factor is whether the system is linked or embedded in other systems, because this may lead to a strong entrenchment. Below are a few conclusions based on the two in-depth cases: There has been a high threshold for new car fuels during the fossil fuel period, approximately a hundred years. Rising petrol prices may lower the threshold, as can public investments in research and development and the creation of niche markets cleaner cars etc. When car traffic grows at the expense of bus traffic, this is a process where self-reinforcing mechanisms are at work. This is not the case in the opposite direction, i.e. growing bus traffic and shrinking car traffic. In this respect, the system is not symmetric. Therefore, if a larger share for public bus transport is seen as important, it is not enough to try to 9

11 trigger a development in this direction. The incentives for commuters need to be permanently changed in favour of public transport. As for the decision to support public transport, timing is important. If the private car has already attained a dominant role, it is very difficult for public transport to increase its market share. This partly has to do with the dispersed residential patterns that co-evolve with private motorism. For the public transport systems to work efficiently, the urban structures need to have some density. 10

12 1 Inledning I litteratur om transportsystemets utveckling förekommer analyser och resonemang om självförstärkande processer 1. Så framhålls ibland utglesningen av de amerikanska städerna genom ömsesidig påverkan med den framväxande privatbilismen som ett exempel på en sådan process (Dreborg and Jungmar 1994; Newman and Kenworthy 1989; Steen et al. 1997). Även i Sverige och andra västländer har bilismens framväxt lett till en anpassning av städerna och samhället i stort till bilen, vilket i sin tur förstärkt bilens attraktionskraft o.s.v. (Tengström 1991). Flera av de exempel på självförstärkande processer inom transportsystemet som behandlas i litteraturen, framhålls som oönskade utvecklingar som fortsätter av bara farten och leder oss allt längre bort från t.ex. bärkraftig utveckling. Detta kallas ibland en ond spiral ett begrepp som problematiseras i avsnitt 2. Städernas utglesning med åtföljande ökning av bilismen är ett exempel på detta. Ett annat är bilismens tillväxt i storstadsområdena som på många ställen (speciellt i USA men även i många europeiska städer) lett till investeringar i nya eller förbättrade vägar med större kapacitet, som i sin tur genererat mer bilresor och trängsel på en högre nivå osv. I detta fall har de politiska besluten om investeringar en direkt roll i spiralen av ökande bilism. I andra fall kan de politiska besluten ha en mer indirekt och kanske svårgenomskådad betydelse för systemets utveckling. Självförstärkande processer behöver inte nödvändigtvis vara av ondo. Det är bara om utvecklingen har starkt negativa effekter som denna typ av systemdynamik blir ett problem genom sina starka inneboende drivkrafter. Om man kan få till stånd en självförstärkande process som går i en riktning som har övervägande positiva effekter i samhället och för miljön, är detta bara bra. Man drar då nytta av systemets egna drivkrafter och behöver bara initiera processen. Men när är detta möjligt? Skiljer det mellan olika delar av transportsystemet? Hur viktigt är timing? Curitiba i Brasilien antog omkring 1970 en plan för snabbussar som skulle gå längs fem huvudstråk utifrån city (Book and Eskilsson 1999; Weingaertner 2005). Lokala bussar skulle ansluta vid ett antal noder längs huvudstråken. Beslutet togs i ett läge med mycket stark inflyttning och befolkningstillväxt. En tidigare stadsplan från trettiotalet bedömdes som helt överspelad av den kraftiga folkökningen, och det gick i detta läge att fatta beslut om att göra en kraftfull satsning. Bussystemet kom att få en starkt strukturerande effekt på stadens tillväxt, som till stor del skedde längs huvudstråken och i anslutning till noderna i bussystemet. Nästan alla fick 1 I systemteori talar man om positiv feedback eller positiv återkoppling när en utveckling förstärker sig själv. I motsatt fall, när utvecklingen bromsar sig själv, talar man om negativ feedback. Det bör påpekas att positiv feedback inte behöver innebära något gott och negativ feedback behöver inte vara dåligt. För att undvika en tolkning i värdetermer, använder vi i denna rapport de neutrala uttrycken självförstärkande återkoppling (mekanism) resp självförsvagande återkoppling (mekanism) i stället för positiv och negativ feedback. 11

13 på detta sätt god tillgänglighet till centrums (och nodernas) servicefunktioner. Därigenom stärktes i sin tur kollektivtrafikens kundunderlag. Detta är ett exempel på att större förändringar kan initieras när det finns ett möjlighetsfönster (detta begrepp behandlas längre fram). Det är också ett exempel på en självförstärkande process en positiv spiral om man så vill (begreppet diskuteras i avsnitt 2). Den samtidiga satsningen på tunnelbanan och byggandet av förorter som Vällingby är ett annat exempel på ett politiskt initiativ i ett kritiskt skede (möjlighetsfönster) för Stockholms utveckling, där syftet var att påverka strukturen på staden och skapa tillgänglighet med kollektiva transportmedel för den växande befolkningen (Weingaertner 2005). I rapporterna Färder i framtiden (Steen et al. 1997), Destination framtiden (Åkerman et al. 2000) och i Ökad tillgänglighet och minskat resande? (Höjer 1998) ges ett exempel på en själförstärkande process som skulle kunna gynna hållbar utveckling (positiv spiral). Det handlar om att förstärka några knutpunkter kring en storstad i en strävan efter en flerkärnig stadsmodell. Sådana anses av många forskare mer effektiva ur såväl ekonomisk synpunkt som energisynpunkt. Idén är att få fler att arbeta i sitt förortscentrum, för att spara på arbetsresor, men också mer allmänt att minska trycket mot citykärnan och trafikträngseln in mot denna. Människor med informationsrelaterat arbete kan i ökande utsträckning IT-pendla till sina jobb. Med en större dagbefolkning kommer serviceinrättningar såsom lunchrestauranter och kaféer att öka och göra tätorten mer attraktiv, så att fler kan tänka sig att jobba där osv. Detta är en självförstärkande spiral, men en hypotetisk sådan. Fallen Curitiba och Stockholms tunnelbana framhålls ofta som - ganska sällsynta - exempel på framsynt politik och jämförs med andra städer där man låtit privatbilismen växa till total dominans i persontrafiksystemet. Till en del kan nog t.ex. trängselproblemen i många storstäder förklaras av att det kan vara svårt för beslutsfattare och allmänheten att genomskåda självförstärkande mekanismer i transportsystemet. Då kan beslut fattas utifrån en förenklad bild av hur detta system fungerar. Ofta underskattas t.ex. den effekt nya länkar i vägnätet får på trafikvolymen. Södra länken gav upphov till betydligt mer biltrafik än som beräknats av bl. a SIKA, som ändå förutsåg att länken skulle generera ny trafik (Jonsson 2005). Mot bakgrund av den problematik som beskrivits ovan, har Naturvårdsverket givit KTH i uppdrag att analysera drivkrafter och mekanismer som leder till onda och goda spiraler i transportsystemet och att ge förslag på åtgärder som kan katalysera goda spiraler och bromsa eller vända negativa spiraler. I denna rapport redovisas resultaten av KTH:s studie, som har förstudiekaraktär. Arbetet har genomförts dels i form av en genomgång av litteratur om självförstärkande processer (spiraler) i transportsystemet, dels som analyser av några olika exempel, med delvis olika systemdynamik. I fallstudierna använder vi system- 12

14 teoretiska begrepp och teorier för icke-linjära dynamiska system som analysinstrument. I avsnitt 4 presenteras de centrala begreppen. Litteratursökningen gav endast ett fåtal relevanta källor inom tranportområdet med själförstärkande mekanismer som huvudfokus. Ett exempel på en sådan studie är Kitamura, Nakayama and Yamamoto (1999), som bygger på användningen av en matematisk simuleringsmodell. De flesta källor berör självförstärkande mekanismer mer perifert och på ett kvalitativt sätt. Det finns även studier som är modellbaserade men berör självförstärkande återkoppling mer i förbigående (Eliasson and Mattsson 2001; Mattsson and Sjölin 2004). Går man utanför tillämpningsområdet transporter, finns det till exempel studier om självförstärkande återkoppling i ekonomin, t.ex. för nätverksberoende tjänster eller lokalisering vid anhopningsfördelar (i engelsk litteratur kallat agglomeration economies, se Arthur 1990; Arthur 1994). Det finns också flera besläktade modeller och teorier för tillväxtförlopp med mättnadsnivåer som är relevanta för studiet av självförstärkande återkoppling inom transportområdet. Ett sådant forskningsfält är de s k logistiska modellerna för tillväxt, med tillämpningar i bl a populationsgenetiken (Hofbauer and Sigmund 1988) och spridning av ny teknologi och transportinfrastruktur (Grübler 1990). Det gemensamma i alla dessa ansatser är antagandet att det förekommer självförstärkande återkoppling som leder till en självförstärkande process under något skede av den utveckling man intresserar sig för. Det finns vidare vetenskapliga artiklar som behandlar resbeteendet hos hushållen som exempel på ett socialt dilemma (Fujii, Gärling and Kitamura 2001; Joireman, van-lange and van Vugt 2004; Kitamura, Nakayama and Yamamoto 1999; Vugt and Meertens 1995). Denna forskning är i vissa fall relevant fast den inte uttryckligen refererar till självförstärkande mekanismer. Vi kommer att argumentera för att den sociala dynamiken i sådana dilemman kan ha inslag av självförstärkande återkoppling, d.v.s. självförstärkande mekanismer. Vi har också funnit litteratur om windows of opportunity (möjlighetsfönster) och formativa moment som är relevant framför allt i ett policyperspektiv (Bamberg, Rölle and Weber 2003; Becker 1991; Brikell 2005; Rothstein 1998; Townsend 1991; Weingaertner 2005). Denna forskning fokuserar på sådana perioder i ett systems utveckling då möjligheterna att påverka utvecklingen på ett betydelsefullt sätt är större än normalt. 13

15 2 Systemteoretiska begrepp och systemdynamiken vid självförstärkande processer Systemteori kan hjälpa oss skilja på intressanta, principiellt olika fall och bidra till en djupare analys av dessa. Målet är att kunna säga något om möjligheterna att påverka onda spiraler och timingen av insatserna samt att koppla dessa möjligheter till systemegenskaper som går att identifiera i det konkreta fallet. Spiraltanken bygger på ett antagande om en självförstärkande mekanism i systemet, som förstärker utvecklingen i en riktning när den banan väl har påbörjats (Arthur 1990; Arthur 1994; Helbing 1995; Kitamura, Nakayama and Yamamoto 1999). Inriktningen på goda och onda spiraler i Naturvårdsverkets uppdrag, innebär att det är intresserant att studera fall där det i något skede finns ett val mellan helt olika utvecklingsvägar. Först några ord om vad man kan mena med ont och gott i detta sammanhang. Ofta medför utveckling på ett område, som t.ex. stadens trafik, både positiva och negativa effekter, ibland ojämnt fördelade på olika grupper och över tiden. Bilismen har t.ex. medfört en mycket stor ökning av rörligheten och flexibiliteten för de flesta hushållen, något som upplevs som positivt utom möjligen av en del som saknar bil. Samtidigt belastar massbilismen miljön och påverkar klimatet genom utsläpp och i större städer leder trängsel till tidsförluster som har ett betydande ekonomiskt pris. Men det är förekomsten av starkt positiva effekter som leder till en självförstärkande utveckling. Problemen med utvecklingen framträder ofta inte förrän efter en relativt lång tid, då de blir alltmer svårtacklade. Det är därför vanskligt att tala om positiva och negativa spiraler. Det vi idag upplever som negativa spiraler, sågs tidigare som positiva och en del av de utvecklingsprocesser vi idag ser som positiva spiraler kan komma att framstå som negativa längre fram. En viktig fråga blir då i vilka fall man kan se i förväg att en utvecklingsväg genom självförstärkande mekanismer kan leda till stora problem på sikt. Något man i samhällsplaneringen bör hålla utkik efter är om en framväxande kommunikationsform (som t.ex. biltrafiken igår och internetanvändningen idag) har eller riskerar få betydande externa effekter (Mattsson 1988). De vanliga aktörerna (t ex resenärer) tenderar att bortse från eller är inte medvetna om dessa effekter när de gör sina val. Det är samhällets uppgift att bevaka att viktiga externa värden skyddas. Under bilismens framväxt har t.ex. sådana värden som staden som livsmiljö samt hälsooch miljövärden beaktats i mycket olika utsträckning i olika städer i världen. Ett annat fenomen som samhällsplaneringen behöver beakta är storskaliga s.k. sociala dilemman (Dawes 1980). Detta är situationer där en grupp människor 14

16 använder en gemensam resurs (källa) som kan ta slut eller en sänka (t ex en sjö som får ta emot avloppsvatten) som kan förstöras vid överutnyttjande 2. En sådan källa är t.ex. torskbeståndet i Östersjön. Stadsluften kan ses som en sänka för bilavgaser, samtidigt som alla i staden andas den. Om den överutnyttjas som sänka genom alltför omfattande och tät biltrafik, sjunker luftkvaliteten till farliga nivåer. Enligt den omfattande forskningen om sociala dilemman, är dessa mycket svåra att hantera för den berörda gruppen själv i detta fall pendlarna - om gruppen är stor och man kan agera utan att bli igenkänd (Ostrom 1990) 3. Då tenderar den enskilde att välja det som kortsiktigt är bäst eller bekvämast för henne, även om alla därigenom får det sämre än om man agerar mindre själviskt. Bristen på direktkontakt och social kontroll leder till att man inte litar på att andra kommer att välja det som är bäst för helheten (jmf problemet med överfiskning av torsk inom EU). Då är det rationellt att inte göra det själv heller. Storskaliga sociala dilemman behöver hanteras genom att incitamenten för aktörerna ändras permanent av samhällets institutioner. Valet mellan att åka kollektivt och att ta den egna bilen kan ha denna karaktär. Det finns en stark tendens till ökande bilism om inte kollektivtrafiken får ett kraftigt samhällsstöd, trots att en omfattande biltrafik leder till sämre framkomlighet och längre restider för alla. Den här beskrivna mekanismen är en viktig del i exempel 1 i avsnitt 4, där figur 2 visar en principskiss av det sociala dilemmats logik. Ett annat fenomen av intresse är system med bifurkationer. I sådana system finns det någonstans en grenpunkt (bifurkation) där utvecklingen kan gå antingen åt det ena hållet eller åt det andra. I anslutning till grenpunkten är systemet känsligt för små impulser. Det kan då finnas ett så kallat möjlighetsfönster ( Windows of Opportunity : Townsend 1991; Becker 1991). I vid betydelse innebär möjlighetsfönster, som kan vara cykliskt återkommande, att det är möjligt att förändra något vid ett visst tillfälle, men mycket svårt eller omöjligt att göra det annars. Konceptet används inte bara som förklaringsmodell utan även som ett analytiskt redskap för att identifiera framtida möjlighetsfönster och kunna vända ej önskvärda utvecklingar. Ett besläktat begrepp är s.k. formativa moment, som karaktäriseras av nya ekonomiska och sociala omständigheter som öppnar för institutionella förändringar och nya regelverk som bättre kan hantera vissa uppkomna problem och kriser (Brikell 2005; Rothstein 1988; 1992). (Weingaertner 2005) analyserar i sin lic.- avhandling tre fall med hjälp av det besläktade begreppet situations of opportunity beslutet om ett omfattande bussystem i Curitiba, beslutet om tunnelbanan i Stockholm och beslutet om ett marknadsstyrt bussystem i Dar es Salam. Möjlighetsfönster kan finnas på olika nivåer. Dels kan ett socio-tekniskt system, såsom transportsystemet i en stad, vara mer mottagligt för påverkan utifrån 2 Det kan också vara så att man tillsammans skapar en gemensam nyttighet, t.ex. bevakning mot inbrott genom grannsamverkan. Här är problemet att det är frestande att vara gratisåkare, d.v.s. utnyttja nyttigheten utan att bidra. 3 Sociala dilemman studeras inom flera vetenskaper såsom statsvetenskap (Ostrom 1990; Putnam 1993; Axelrod 1984), ekonomi med spelteori (Kuran 1995 Glance & Huberman 1994; Young 1998) samt socialpsykologi (Liebrand 1992; Verplanken et al. 1994). Åkerman et al ger en kunskapsöversikt över området. 15

17 (av samhällets institutioner) under vissa skeden. Dels kan det inom gruppen politiska beslutsfattare under vissa skeden finnas ovanligt goda möjligheter att komma överens om större förändringar i detta system. Oftast finns då ett samband med att systemet hamnat i ett krisläge, där det inte kan fylla sin funktion effektivt och utan svåra sidoeffekter. Politiska motsättningar och skilda värderingar överskuggas då av de uppenbara problemen, som alla parter inser kräver en större insats. Ett exempel är Curitiba i slutet av 60-talet och något liknande gällde i Stockholm på 30-talet (Weingaertner 2005). En relevant fråga är också om det går att bryta en problematisk spiral, när den kommit igång (d.v.s. när man passerat grenpunkten). Eller snarare: hur mycket krävs i form av resurser för att bryta en ond spiral? Här spelar en del interna systemegenskaper en viktig roll. Det handlar framför allt om hur stark den självförstärkande feedbackmekanismen är under olika faser av utvecklingen. När det gäller utvecklingen av nya teknologiska regimer såsom järnvägen och bilismen, sker den ofta enligt en S-kurva, den s k logistiska modellen (Grübler 1990). I början går introduktionen långsamt. Det finns normalt ett äldre system som börjat nå gränsen för sin expansionsmöjlighet. Flera konkurrerande nya teknologier kan börja dyka upp. Vilken som ska gå segrande ur striden kan vara svårbedömt och delvis bero på slumpmässiga faktorer (Arthur 1994). När väl en teknologi fått ett försprång kommer nästa fas, som utmärks av stark tillväxt genom självförstärkande återkoppling. Efter en längre period av etablering och mognad, inträder en stagnationsfas. Teknologin genererar inte längre spin-off effekter i ekonomin. I stället framträder problem och avigsidor såsom miljöeffekter och andra oönskade externa effekter. Ett tydligt exempel på en utveckling enligt S-kurvan är privatbilismens framväxt i Sverige (se fig. 1 nedan). Expansionsfasen utmärks inte av jämvikt. Däremot kan en jämvikt inträda när teknologin närmar sig sin maximala utbredning. Det gamla systemet finns ofta kvar jämsides med framväxande nya system. Det gamla systemet kan ha växt samman med samhällsinstitutioner, bebyggelse, handel och skapat starka vanor. Man kan tala om inlåsning. 16

18 Kurva över bilinnehavets utveckling i Sverige Antal bilar (tusental) Tid Figur 1. Bilinnehavets utveckling i Sverige från 1921 till 2003 (Källa: SCB). Från 1950 är tillväxten mycket stark, med en viss, successiv avmattning av tillväxttakten efter Möjligen närmar vi oss en mättnadsnivå. Under det mest expansiva skedet fanns troligen en stark självförstärkande mekanism genom att bilismens utveckling ledde till att hela samhället anpassades efter bilen, vilket gjorde det ännu attraktivare att använda bil och svårare att klara sig utan i vissa fall. Detta är ett exempel på en logistiskt S-kurva, d.v.s. ett förlopp med en stark självförstärkande återkoppling under en fas och sedan en växande självförsvagande återkoppling efter hand som mättnadsfenomen börjar göra sig gällande. Bilismens framväxt är ett exempel på när omgivningen anpassar sig till systemets utveckling genom investeringar, vanor, systemkultur etc, vilket kan skapa oerhörda trögheter mot förändringar, s.k. inlåsning eller lock-in. Privatbilismens utbredning i västvärlden sedan andra världskriget har underlättats genom investeringar i vägar, anpassning av städerna och etableringen av externa köpcentra som lett till att hela samhället anpassats för bilen. I Sverige liksom i många andra länder har starka intressentgrupper såsom bilindustrin, bilistorganisationer och förvaltande myndigheter/institutioner med ansvar för infrastrukturen haft en viktig roll för utvecklingen (Tengström 1991). Här kan man se en självförstärkande mekanism i funktion, när t.ex. bilindustrin och bilistorganisationer drivit på för en anpassning av samhället efter privatbilismen (se figur 1 ovan över bilinnehavets utveckling i Sverige). När de varit framgångsrika, har det lett till fler bilköp och fler medlemmar i bilistorganisationerna vilket stärkt bilindustrin och dessa organisationer så att de kunnat lägga ännu mer tyngd bakom sina krav på bättre vägar och ökad framkomlighet med bil i städerna osv. Att bilismen haft så stort inflytande på samhällsutvecklingen har också lett till en mycket stark inlåsning till bilsamhället, som nu försvaras av starka intressentgrupper. Ytterligare en central systemaspekt är om dynamiken utmärks av symmetri på så sätt att det kan finnas (lika starka) självförstärkande mekanismer i motsatta riktningar. Vi kommer att analysera fördelningen mellan buss och bil i pendlingstrafiken i en stad i avsnitt 4. Det finns visst stöd för ståndpunkten att utvecklingen mot 17

19 ökande bilism innehåller självförstärkande mekanismer. När den väl kommit igång förstärks bilens och försvagas bussen marknadsandel, om inte politiska åtgärder sätts in för att motverka utvecklingen. En viktig fråga är då om den motsatta utvecklingen, d.v.s. med ökande andelar för busstrafiken också är självförstärkande. I så fall kan man säga att dynamiken är symmetrisk. När ett system är symmetriskt i denna mening, kan det räcka att politiken katalyserar en förändrad riktning för processen, som sedan sköter sig själv. När systemet inte har denna symmetriegenskap, behövs ofta åtgärder som påverkar processen kontinuerligt under längre tid om man vill få till stånd en ändring. Vi kommer i det följande att ge exempel på både symmetriska och icke-symmetriska processer. Systemteoretiska begrepp Systemstruktur: hur delarna i ett system interagerar, i matematisk modellering beskrivet i ekvationer. Systemdynamik: systemets långsiktiga uppträdande (den aspekt eller variabel man är intresserad av, t.ex. trafikvolymen/dygn i Stockholm eller över ett bestämt gränssnitt). Typiska sätt att karaktärisera/kategorisera systemdynamik är om det finns stabila eller instabila jämvikter och hur många, om det finns periodiska mönster, bifurkationer (se nedan) eller kaotiskt beteende. Självförstärkande återkopplin (ofta kallad positiv feedback): återkoppling som förstärker en pågående utveckling Självförsvagande återkoppling (ofta kallad negativ feedback): återkoppling som försvagar en pågående utveckling Systemjämvikter: a) stabila: systemet strävar tillbaka till detta läge om det knuffas bort av någon yttre impuls. b) instabil: systemet driver iväg bort från jämvikten om det puffas ur läge av en yttre impuls Lock-in: systemet fastnar i ett stabilt jämviktsläge eller i en attractor. Path dependence: startvärdet bestämmer helt den långsiktiga banan för systemet Bifurkation: en grenpunkt för en process, där den, beroende på startvärde, går åt det ena eller andra hållet. Känslighet för initalvärdesförändringar: En mycket liten ändring av ett startvärde för en process leder efter en tid till en helt annan bana. Möjlighetsfönster (Windows of opportunities): Ett läge i processen där det under en kortare tid finns stora möjligheter (som sedan minskar radikalt) att påverka processen att ändra riktning. 18

20 3 Tio exempel på självförstärkande processer i transportsystemet I detta avsnitt presenterar vi 10 exempel på självförstärkande processer i transportsystemet. Några exempel på historiska fall gavs i inledningsavsnittet. Här är det istället mer principiella exempel som inte anknyter till en speciell plats eller tid. Exemplen har valts så att de representerar olika systemnivåer och olika systemegenskaper trots att de alla innehåller inslag av självförstärkande mekanismer, s k självförstärkande återkoppling. I bilagan visas likheter och olikheter mellan fallen i en tabell, där varje fall karaktäriseras med hjälp av några centrala begrepp. 3.1 Ökad privatbilism och trängsel i storstäderna Ökningen av privatbilismen i större städer har ibland framställts som en självförstärkande process, som leder till minskande andel för kollektivtrafiken på väg (bussar), ökande trängsel och därför längre restider för alla. En självförstärkande mekanism verkar enligt (Kitamura, Nakayama and Yamamoto 1999) genom kollektivtrafiken. Om, av någon anledning privatbilismen vinner passagerare från busslinjerna, minskar intäkterna för bussbolaget, som antingen måste höja biljettpriserna eller sänka servicenivån. Detta leder till att fler går över till att köra bil, osv. Om 50 personer åker i var sin bil tar de mycket större vägutrymme än om de åker i en buss. Därför ökar trängseln när bilismen breder ut sig på busstrafikens bekostnad. Om man inte har speciella bussfiler, drabbas busstrafikanterna lika mycket av trängseln som bilisterna. Om det däremot finns speciella bussfiler kan det gå fortare att åka buss än bil när antalet bilar ökar på vägarna. Då kan den självförstärkande mekanismen mot alltmer privatbilism försvagas eller helt brytas. Detta system är inbäddat i systemet urbanstrukturen, som behandlas i näst exempel. 3.2 Ökad bilism och ökad utglesning Vägtrafiken i en stad är ett system som är starkt länkat till andra system, framför allt lokaliseringen av bostäder, serviceställen och arbetsplatser samt utbyggnaden av trafikinfrasystemen. Privatbilism och val av bostad i glesa områden tenderar att förstärka varandra, och det kan så småningom skapa en stark inlåsningseffekt (eng. entrenchment, (Hughes 1987)) till glesa strukturer och bilåkning. Likaså leder en ökad bilism ofta till utbyggnad av vägarna, som i sin tur genererar mer bilism. Detta fall behandlas tillsammans med det föregående fallet mer ingående i avsnitt Skjutsa-till-skolan-spiralen Den tilltagande stadstrafiken, både i städernas centrala delar och i delar av ytterområdena har på många håll gjort trafikmiljön farlig för barn på väg till och från skolan. En del föräldrar väljer då att skjutsa sina barn, vilket leder till mer biltrafik kring skolorna och därmed en farligare miljö för dom barn som fortfarande går 19

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Är mer transporter bra eller dåligt?

Är mer transporter bra eller dåligt? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Är mer transporter bra eller dåligt? Jonas Eliasson Professor i Transportsystemanalys, KTH Centrum för Transportstudier & Institutionen för Transportvetenskap Men nya

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

VEM BEHÖVER SJÄLVKÖRANDE BILAR? MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR. Almedalen 5 juli 2016 Christer Ljungberg

VEM BEHÖVER SJÄLVKÖRANDE BILAR? MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR. Almedalen 5 juli 2016 Christer Ljungberg VEM BEHÖVER SJÄLVKÖRANDE BILAR? Almedalen 5 juli 2016 Christer Ljungberg MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR Nivå 1: Ingen automatisering (som de flesta av gårdagens och dagens bilar)

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014 Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014 Innehåll Klimat och transportsektorn Det ohållbara transportsystemet utveckling och drivkrafter Klimatmålen

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder 1 Friskare luft i Sundsvall: Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder Steg 1: Åtgärder för att påverka resande och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information riktade

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Stadstransporter 2030

Stadstransporter 2030 Stadstransporter 2030 Anders Grauers Else-Marie Malmek Projektledare Urban Lunchtime 140402 Ansvarig för drivkraftsanalys Budskap Det går inte att förutsäga framtiden, men drivkrafter och scenarier kan

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Till Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm, diarienummer (N2015/4305/TIF). Remiss på Inriktningsunderlag inför Infrastrukturplanering 2015:180

Till Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm, diarienummer (N2015/4305/TIF). Remiss på Inriktningsunderlag inför Infrastrukturplanering 2015:180 Jordens Vänner Friands of the Earth Sweden Malmö, 28 februari 2016 Till Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm, diarienummer (N2015/4305/TIF). Remiss på Inriktningsunderlag inför Infrastrukturplanering

Läs mer

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Övergripande Skåne är med sin flerkärnighet och mångfald fantastiskt. I andra delar av landet blickas avundsjukt på pågatågseffekten, på hur satsningar

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg Naturskyddsföreningen i Göteborg Fjällgatan 3 E 413 17 Göteborg info.goteborg@snf.se 30 juni 2008 Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se Yttrande över Förslag till Översiktsplan för

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bakgrund För att nå klimatmålen krävs en hel uppsättning av åtgärder. Det räcker inte

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT KOLLEKTIVTRAFIK INLEDNING Människors möjligheter till jobb, tid för familjen och en innehållsrik fritid hänger ofta på att det finns bra transportmöjligheter. Det måste helt enkelt vara lätt att ta sig

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv Institutionella perspektiv på policyanalys Rational choice perspektiv Föreläsningens uppläggning Genomgång av olika institutionella rational choice traditioner Att hantera kollektivt handlande: centrala

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Vägverket publikation 2003:95

Vägverket publikation 2003:95 VEM VINNER OCH VEM FÖRLORAR PÅ TRÄNGSELAVGIFTER? FÖRDELNINGSEFFEKTER AV TRÄNGSELAVGIFTER I STOCKHOLM Vägverket publikation 2003:95 FÖRDELNINGSEFFEKT AV AVGIFTER Med fördelningseffekter avses hur olika

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Koncept för elcykelpooler för VGR

Koncept för elcykelpooler för VGR Koncept för elcykelpooler för VGR Projektbeskrivning Pilotprojektet CykelDelaren syftar till att etablera en cykelpool med elcyklar för allmänheten i de deltagande kommunerna i Västra Götaland. Regionen

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Bebyggelsestruktur och persontransporter

Bebyggelsestruktur och persontransporter Bebyggelsestruktur och persontransporter Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Allmänt om bebyggelse och persontransporter Bakgrund Det finns en ganska utbredd uppfattning bland

Läs mer

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar?

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar? Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar? En intervjustudie med privatbilister och förmånsbilister, samt några leasingbolag 2014-05-02 FÖRORD Miljöförvaltningen i Stockholm stad vill ha ett underlag

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla Tyresö

Läs mer

Gör inte som alla andra

Gör inte som alla andra Gör inte som alla andra Två gånger om dagen, på exakt samma tid, sätter vi oss i varsin bil och ger oss ut i trafiken. Resultatet är en trång och stökig stad. Och flockmentaliteten är inte bara negativ

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer