Självförstärkande processer i transportsystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Självförstärkande processer i transportsystemet"

Transkript

1 Självförstärkande processer i transportsystemet RAPPORT 5716 JUNI 2007

2 Självförstärkande processer i transportsystemet Karl Henrik Dreborg Daniel K. Jonsson KTH, Avd. för Miljöstrategisk analys, fms NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2007 Elektronisk publikation Omslag: illustration: TypoForm AB

4 Förord Transportsystemet kan ses som ett återkopplat dynamiskt system. Flera drivkrafter för ökade eller minskade transportvolymer påverkar varandra i återkopplade loopar. Ett system med återkopplingar har förutsättningar att förändras mycket snabbt. För transportsektorn betyder det att processer som påverkar sig själva i spiraler snabbare kan leda till ökad eller minskad trafik. Att identifiera dessa återkopplingsmekanismer och förstå hur de fungerar kan öppna för nya sätt att påverka trafikutvecklingen. Styrmedel kan sättas in för att bromsa och avleda spiraler med negativa effekter eller kanske ännu hellre uppmuntra spiraler med positiva effekter för miljön och framkomligheten. Mot den bakgrunden har Sven Hunhammar, Enheten för energi och transporter på Naturvårdsverket lagt ett uppdrag på Avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH, med syftet att exemplifiera och analysera självförstärkande mekanismer i transportsystemet och att ge förslag på hur utvecklingen i sådana fall kan påverkas. Studien, som har förstudiekaraktär, har genomförts av Karl Henrik Dreborg och Daniel Jonsson. Författarna ansvarar själva för rapportens innehåll. Stockholm i Juni 2007 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 ABSTRACT 9 1 INLEDNING 11 2 SYSTEMTEORETISKA BEGREPP OCH SYSTEMDYNAMIKEN VID SJÄLVFÖRSTÄRKANDE PROCESSER 14 3 TIO EXEMPEL PÅ SJÄLVFÖRSTÄRKANDE PROCESSER I TRANSPORTSYSTEMET Ökad privatbilism och trängsel i storstäderna Ökad bilism och ökad utglesning Skjutsa-till-skolan-spiralen Tyngre bilar och säkerhetstänkande Knutpunkternas urbanisering Bilpoolernas utveckling Utbredning av alternativa drivmedel Hälsa och transportsätt Tyngre lastbilar och bättre vägar Regionförstoring 22 4 FÖRDJUPNING AV TVÅ FALL Ökande privatbilism, trängsel och utglesning i storstäder Utbredningen av alternativa drivmedel 27 5 DISKUSSION OM SYSTEMEGENSKAPER OCH POLICY 34 6 REFERENSER 38 BILAGA: ÖVERSIKT 42 5

7 6

8 Sammanfattning I samhällsdebatten och en del forskningsrapporter hävdas att det finns självförstärkande processer i transportsystemet med negativa konsekvenser för bl a miljön. Ett exempel som lyfts fram är privatbilismens utbredning i storstadsområdena, som växelverkat med glesare boendemönster och ett alltmer utbyggt vägnät i en uppåtgående spiral, i många fall med svåra trängselproblem och sämre luft som följd. I denna pilotstudie, som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket, används en systemteoretisk begreppsapparat för att analysera 10 exempel på självförstärkande processer i transportsystemet, varav två mer på djupet. De djupare analyserna avser 1) bilismens tillväxt i konkurrens med busstrafiken och 2) introduktionen och tillväxten av nya drivmedel. Preliminära slutsatser av generell karaktär är: Oförmågan hos ett sociotekniskt system att hantera växande negativa konsekvenser kan analyseras i termer av externa effekter eller sociala dilemman. Externa effekter innebär att aktörer utanför systemet påverkas, som när biltrafiken på en gata stör nattsömnen för de boende i området. I ett socialt dilemma har de inblandade svårt att välja det som är bäst för kollektivet, därför att man inte litar på att de andra kommer att göra det. Problemen kan i båda fallen kräva politiska beslut. Några centrala aspekter på problemet att vända eller bromsa en ond spiral, d.v.s. en självförstärkande process med negativa effekter, är om det finns höga trösklar mot en annan utvecklingsriktning, om timingen är mycket viktig (möjlighetsfönster), om systemet är symmetriskt i den meningen att det finns självförstärkande mekanismer även i en annan utvecklingsriktning. Det är också betydelsefullt om systemet är länkat eller inbäddat i andra system, vilket kan ge en stark inlåsningseffekt. Några slutsatser baserade på de två exempel som analyserats på djupet är: För nya drivmedel har det funnits en mycket hög tröskel i c:a hundra år, d.v.s. under den tid som oljan dominerat i transportsektorn. Ett stigande bensinpris kan sänka tröskeln, liksom statliga satsningar på forskning och utveckling och nischmarknader för t.ex. miljöbilar. När bilismen ökar på busstrafikens bekostnad, är detta en process med självförstärkande inslag. Den motsatta riktningen, d.v.s. ökande busstrafik, är däremot inte en självförstärkande process. Det råder brist på symmetri. Om det ses som viktigt att öka bussarnas marknadsandel, räcker det därför inte att bara försöka initiera en process i den riktningen. Incitamenten för pendlarna behöver ändras permanent till busstrafikens fördel. Timingen är viktig för beslutet att stödja kollektivtrafiken. Om bilismen dominerar stort, är det svårt för kollektivtrafiken att ta marknadsandelar. 7

9 Detta beror bl a på att bilismen för med sig ett mer utspritt boende i en glesare struktur som är svår att betjäna för kollektivtrafiken. 8

10 Abstract In the general debate and in some research reports it is argued that there are selfreinforcing processes in the transport system, leading to negative consequences for the environment. An example that is often mentioned is the growth of private motorism in urban areas, which spirals upwards in an interactive process with a more spread out settlement pattern and a more extensive road network. In this pilot study, commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency, a conceptual framework from systems theory is used to characterise 10 examples of selfreinforcing processes in the Transport system, two of which are analysed more in depth. The latter pertain to 1) the growth of private motorism in compe tition with public bus traffic and 2) the introduction and pervasion of new fuels for cars. Tentative general conclusions of the study are: The inability of a socio-technical system to cope with growing negative consequences can be analysed in terms of external effects and social dilemmas. External effects means that people outside the system of interest are affected, as when extensive car traffic on a street keeps people in the neighbourhood awake at nights. In a social dilemma the actors find it difficult to act according to the common interest of the group involved, because they do not trust the others to do so. In both cases societal intervention may be needed. When there is a societal interest to reverse or check a vicious circle, i.e. a self-reinforcing process with negative impacts, some key aspects to consider are: if there are high thresholds against another direction of development; whether timing is very important (window of opportunity); whether the system is symmetric in the sense that there are selfreinforcing mechanisms in the alternative development direction as well. A further significant factor is whether the system is linked or embedded in other systems, because this may lead to a strong entrenchment. Below are a few conclusions based on the two in-depth cases: There has been a high threshold for new car fuels during the fossil fuel period, approximately a hundred years. Rising petrol prices may lower the threshold, as can public investments in research and development and the creation of niche markets cleaner cars etc. When car traffic grows at the expense of bus traffic, this is a process where self-reinforcing mechanisms are at work. This is not the case in the opposite direction, i.e. growing bus traffic and shrinking car traffic. In this respect, the system is not symmetric. Therefore, if a larger share for public bus transport is seen as important, it is not enough to try to 9

11 trigger a development in this direction. The incentives for commuters need to be permanently changed in favour of public transport. As for the decision to support public transport, timing is important. If the private car has already attained a dominant role, it is very difficult for public transport to increase its market share. This partly has to do with the dispersed residential patterns that co-evolve with private motorism. For the public transport systems to work efficiently, the urban structures need to have some density. 10

12 1 Inledning I litteratur om transportsystemets utveckling förekommer analyser och resonemang om självförstärkande processer 1. Så framhålls ibland utglesningen av de amerikanska städerna genom ömsesidig påverkan med den framväxande privatbilismen som ett exempel på en sådan process (Dreborg and Jungmar 1994; Newman and Kenworthy 1989; Steen et al. 1997). Även i Sverige och andra västländer har bilismens framväxt lett till en anpassning av städerna och samhället i stort till bilen, vilket i sin tur förstärkt bilens attraktionskraft o.s.v. (Tengström 1991). Flera av de exempel på självförstärkande processer inom transportsystemet som behandlas i litteraturen, framhålls som oönskade utvecklingar som fortsätter av bara farten och leder oss allt längre bort från t.ex. bärkraftig utveckling. Detta kallas ibland en ond spiral ett begrepp som problematiseras i avsnitt 2. Städernas utglesning med åtföljande ökning av bilismen är ett exempel på detta. Ett annat är bilismens tillväxt i storstadsområdena som på många ställen (speciellt i USA men även i många europeiska städer) lett till investeringar i nya eller förbättrade vägar med större kapacitet, som i sin tur genererat mer bilresor och trängsel på en högre nivå osv. I detta fall har de politiska besluten om investeringar en direkt roll i spiralen av ökande bilism. I andra fall kan de politiska besluten ha en mer indirekt och kanske svårgenomskådad betydelse för systemets utveckling. Självförstärkande processer behöver inte nödvändigtvis vara av ondo. Det är bara om utvecklingen har starkt negativa effekter som denna typ av systemdynamik blir ett problem genom sina starka inneboende drivkrafter. Om man kan få till stånd en självförstärkande process som går i en riktning som har övervägande positiva effekter i samhället och för miljön, är detta bara bra. Man drar då nytta av systemets egna drivkrafter och behöver bara initiera processen. Men när är detta möjligt? Skiljer det mellan olika delar av transportsystemet? Hur viktigt är timing? Curitiba i Brasilien antog omkring 1970 en plan för snabbussar som skulle gå längs fem huvudstråk utifrån city (Book and Eskilsson 1999; Weingaertner 2005). Lokala bussar skulle ansluta vid ett antal noder längs huvudstråken. Beslutet togs i ett läge med mycket stark inflyttning och befolkningstillväxt. En tidigare stadsplan från trettiotalet bedömdes som helt överspelad av den kraftiga folkökningen, och det gick i detta läge att fatta beslut om att göra en kraftfull satsning. Bussystemet kom att få en starkt strukturerande effekt på stadens tillväxt, som till stor del skedde längs huvudstråken och i anslutning till noderna i bussystemet. Nästan alla fick 1 I systemteori talar man om positiv feedback eller positiv återkoppling när en utveckling förstärker sig själv. I motsatt fall, när utvecklingen bromsar sig själv, talar man om negativ feedback. Det bör påpekas att positiv feedback inte behöver innebära något gott och negativ feedback behöver inte vara dåligt. För att undvika en tolkning i värdetermer, använder vi i denna rapport de neutrala uttrycken självförstärkande återkoppling (mekanism) resp självförsvagande återkoppling (mekanism) i stället för positiv och negativ feedback. 11

13 på detta sätt god tillgänglighet till centrums (och nodernas) servicefunktioner. Därigenom stärktes i sin tur kollektivtrafikens kundunderlag. Detta är ett exempel på att större förändringar kan initieras när det finns ett möjlighetsfönster (detta begrepp behandlas längre fram). Det är också ett exempel på en självförstärkande process en positiv spiral om man så vill (begreppet diskuteras i avsnitt 2). Den samtidiga satsningen på tunnelbanan och byggandet av förorter som Vällingby är ett annat exempel på ett politiskt initiativ i ett kritiskt skede (möjlighetsfönster) för Stockholms utveckling, där syftet var att påverka strukturen på staden och skapa tillgänglighet med kollektiva transportmedel för den växande befolkningen (Weingaertner 2005). I rapporterna Färder i framtiden (Steen et al. 1997), Destination framtiden (Åkerman et al. 2000) och i Ökad tillgänglighet och minskat resande? (Höjer 1998) ges ett exempel på en själförstärkande process som skulle kunna gynna hållbar utveckling (positiv spiral). Det handlar om att förstärka några knutpunkter kring en storstad i en strävan efter en flerkärnig stadsmodell. Sådana anses av många forskare mer effektiva ur såväl ekonomisk synpunkt som energisynpunkt. Idén är att få fler att arbeta i sitt förortscentrum, för att spara på arbetsresor, men också mer allmänt att minska trycket mot citykärnan och trafikträngseln in mot denna. Människor med informationsrelaterat arbete kan i ökande utsträckning IT-pendla till sina jobb. Med en större dagbefolkning kommer serviceinrättningar såsom lunchrestauranter och kaféer att öka och göra tätorten mer attraktiv, så att fler kan tänka sig att jobba där osv. Detta är en självförstärkande spiral, men en hypotetisk sådan. Fallen Curitiba och Stockholms tunnelbana framhålls ofta som - ganska sällsynta - exempel på framsynt politik och jämförs med andra städer där man låtit privatbilismen växa till total dominans i persontrafiksystemet. Till en del kan nog t.ex. trängselproblemen i många storstäder förklaras av att det kan vara svårt för beslutsfattare och allmänheten att genomskåda självförstärkande mekanismer i transportsystemet. Då kan beslut fattas utifrån en förenklad bild av hur detta system fungerar. Ofta underskattas t.ex. den effekt nya länkar i vägnätet får på trafikvolymen. Södra länken gav upphov till betydligt mer biltrafik än som beräknats av bl. a SIKA, som ändå förutsåg att länken skulle generera ny trafik (Jonsson 2005). Mot bakgrund av den problematik som beskrivits ovan, har Naturvårdsverket givit KTH i uppdrag att analysera drivkrafter och mekanismer som leder till onda och goda spiraler i transportsystemet och att ge förslag på åtgärder som kan katalysera goda spiraler och bromsa eller vända negativa spiraler. I denna rapport redovisas resultaten av KTH:s studie, som har förstudiekaraktär. Arbetet har genomförts dels i form av en genomgång av litteratur om självförstärkande processer (spiraler) i transportsystemet, dels som analyser av några olika exempel, med delvis olika systemdynamik. I fallstudierna använder vi system- 12

14 teoretiska begrepp och teorier för icke-linjära dynamiska system som analysinstrument. I avsnitt 4 presenteras de centrala begreppen. Litteratursökningen gav endast ett fåtal relevanta källor inom tranportområdet med själförstärkande mekanismer som huvudfokus. Ett exempel på en sådan studie är Kitamura, Nakayama and Yamamoto (1999), som bygger på användningen av en matematisk simuleringsmodell. De flesta källor berör självförstärkande mekanismer mer perifert och på ett kvalitativt sätt. Det finns även studier som är modellbaserade men berör självförstärkande återkoppling mer i förbigående (Eliasson and Mattsson 2001; Mattsson and Sjölin 2004). Går man utanför tillämpningsområdet transporter, finns det till exempel studier om självförstärkande återkoppling i ekonomin, t.ex. för nätverksberoende tjänster eller lokalisering vid anhopningsfördelar (i engelsk litteratur kallat agglomeration economies, se Arthur 1990; Arthur 1994). Det finns också flera besläktade modeller och teorier för tillväxtförlopp med mättnadsnivåer som är relevanta för studiet av självförstärkande återkoppling inom transportområdet. Ett sådant forskningsfält är de s k logistiska modellerna för tillväxt, med tillämpningar i bl a populationsgenetiken (Hofbauer and Sigmund 1988) och spridning av ny teknologi och transportinfrastruktur (Grübler 1990). Det gemensamma i alla dessa ansatser är antagandet att det förekommer självförstärkande återkoppling som leder till en självförstärkande process under något skede av den utveckling man intresserar sig för. Det finns vidare vetenskapliga artiklar som behandlar resbeteendet hos hushållen som exempel på ett socialt dilemma (Fujii, Gärling and Kitamura 2001; Joireman, van-lange and van Vugt 2004; Kitamura, Nakayama and Yamamoto 1999; Vugt and Meertens 1995). Denna forskning är i vissa fall relevant fast den inte uttryckligen refererar till självförstärkande mekanismer. Vi kommer att argumentera för att den sociala dynamiken i sådana dilemman kan ha inslag av självförstärkande återkoppling, d.v.s. självförstärkande mekanismer. Vi har också funnit litteratur om windows of opportunity (möjlighetsfönster) och formativa moment som är relevant framför allt i ett policyperspektiv (Bamberg, Rölle and Weber 2003; Becker 1991; Brikell 2005; Rothstein 1998; Townsend 1991; Weingaertner 2005). Denna forskning fokuserar på sådana perioder i ett systems utveckling då möjligheterna att påverka utvecklingen på ett betydelsefullt sätt är större än normalt. 13

15 2 Systemteoretiska begrepp och systemdynamiken vid självförstärkande processer Systemteori kan hjälpa oss skilja på intressanta, principiellt olika fall och bidra till en djupare analys av dessa. Målet är att kunna säga något om möjligheterna att påverka onda spiraler och timingen av insatserna samt att koppla dessa möjligheter till systemegenskaper som går att identifiera i det konkreta fallet. Spiraltanken bygger på ett antagande om en självförstärkande mekanism i systemet, som förstärker utvecklingen i en riktning när den banan väl har påbörjats (Arthur 1990; Arthur 1994; Helbing 1995; Kitamura, Nakayama and Yamamoto 1999). Inriktningen på goda och onda spiraler i Naturvårdsverkets uppdrag, innebär att det är intresserant att studera fall där det i något skede finns ett val mellan helt olika utvecklingsvägar. Först några ord om vad man kan mena med ont och gott i detta sammanhang. Ofta medför utveckling på ett område, som t.ex. stadens trafik, både positiva och negativa effekter, ibland ojämnt fördelade på olika grupper och över tiden. Bilismen har t.ex. medfört en mycket stor ökning av rörligheten och flexibiliteten för de flesta hushållen, något som upplevs som positivt utom möjligen av en del som saknar bil. Samtidigt belastar massbilismen miljön och påverkar klimatet genom utsläpp och i större städer leder trängsel till tidsförluster som har ett betydande ekonomiskt pris. Men det är förekomsten av starkt positiva effekter som leder till en självförstärkande utveckling. Problemen med utvecklingen framträder ofta inte förrän efter en relativt lång tid, då de blir alltmer svårtacklade. Det är därför vanskligt att tala om positiva och negativa spiraler. Det vi idag upplever som negativa spiraler, sågs tidigare som positiva och en del av de utvecklingsprocesser vi idag ser som positiva spiraler kan komma att framstå som negativa längre fram. En viktig fråga blir då i vilka fall man kan se i förväg att en utvecklingsväg genom självförstärkande mekanismer kan leda till stora problem på sikt. Något man i samhällsplaneringen bör hålla utkik efter är om en framväxande kommunikationsform (som t.ex. biltrafiken igår och internetanvändningen idag) har eller riskerar få betydande externa effekter (Mattsson 1988). De vanliga aktörerna (t ex resenärer) tenderar att bortse från eller är inte medvetna om dessa effekter när de gör sina val. Det är samhällets uppgift att bevaka att viktiga externa värden skyddas. Under bilismens framväxt har t.ex. sådana värden som staden som livsmiljö samt hälsooch miljövärden beaktats i mycket olika utsträckning i olika städer i världen. Ett annat fenomen som samhällsplaneringen behöver beakta är storskaliga s.k. sociala dilemman (Dawes 1980). Detta är situationer där en grupp människor 14

16 använder en gemensam resurs (källa) som kan ta slut eller en sänka (t ex en sjö som får ta emot avloppsvatten) som kan förstöras vid överutnyttjande 2. En sådan källa är t.ex. torskbeståndet i Östersjön. Stadsluften kan ses som en sänka för bilavgaser, samtidigt som alla i staden andas den. Om den överutnyttjas som sänka genom alltför omfattande och tät biltrafik, sjunker luftkvaliteten till farliga nivåer. Enligt den omfattande forskningen om sociala dilemman, är dessa mycket svåra att hantera för den berörda gruppen själv i detta fall pendlarna - om gruppen är stor och man kan agera utan att bli igenkänd (Ostrom 1990) 3. Då tenderar den enskilde att välja det som kortsiktigt är bäst eller bekvämast för henne, även om alla därigenom får det sämre än om man agerar mindre själviskt. Bristen på direktkontakt och social kontroll leder till att man inte litar på att andra kommer att välja det som är bäst för helheten (jmf problemet med överfiskning av torsk inom EU). Då är det rationellt att inte göra det själv heller. Storskaliga sociala dilemman behöver hanteras genom att incitamenten för aktörerna ändras permanent av samhällets institutioner. Valet mellan att åka kollektivt och att ta den egna bilen kan ha denna karaktär. Det finns en stark tendens till ökande bilism om inte kollektivtrafiken får ett kraftigt samhällsstöd, trots att en omfattande biltrafik leder till sämre framkomlighet och längre restider för alla. Den här beskrivna mekanismen är en viktig del i exempel 1 i avsnitt 4, där figur 2 visar en principskiss av det sociala dilemmats logik. Ett annat fenomen av intresse är system med bifurkationer. I sådana system finns det någonstans en grenpunkt (bifurkation) där utvecklingen kan gå antingen åt det ena hållet eller åt det andra. I anslutning till grenpunkten är systemet känsligt för små impulser. Det kan då finnas ett så kallat möjlighetsfönster ( Windows of Opportunity : Townsend 1991; Becker 1991). I vid betydelse innebär möjlighetsfönster, som kan vara cykliskt återkommande, att det är möjligt att förändra något vid ett visst tillfälle, men mycket svårt eller omöjligt att göra det annars. Konceptet används inte bara som förklaringsmodell utan även som ett analytiskt redskap för att identifiera framtida möjlighetsfönster och kunna vända ej önskvärda utvecklingar. Ett besläktat begrepp är s.k. formativa moment, som karaktäriseras av nya ekonomiska och sociala omständigheter som öppnar för institutionella förändringar och nya regelverk som bättre kan hantera vissa uppkomna problem och kriser (Brikell 2005; Rothstein 1988; 1992). (Weingaertner 2005) analyserar i sin lic.- avhandling tre fall med hjälp av det besläktade begreppet situations of opportunity beslutet om ett omfattande bussystem i Curitiba, beslutet om tunnelbanan i Stockholm och beslutet om ett marknadsstyrt bussystem i Dar es Salam. Möjlighetsfönster kan finnas på olika nivåer. Dels kan ett socio-tekniskt system, såsom transportsystemet i en stad, vara mer mottagligt för påverkan utifrån 2 Det kan också vara så att man tillsammans skapar en gemensam nyttighet, t.ex. bevakning mot inbrott genom grannsamverkan. Här är problemet att det är frestande att vara gratisåkare, d.v.s. utnyttja nyttigheten utan att bidra. 3 Sociala dilemman studeras inom flera vetenskaper såsom statsvetenskap (Ostrom 1990; Putnam 1993; Axelrod 1984), ekonomi med spelteori (Kuran 1995 Glance & Huberman 1994; Young 1998) samt socialpsykologi (Liebrand 1992; Verplanken et al. 1994). Åkerman et al ger en kunskapsöversikt över området. 15

17 (av samhällets institutioner) under vissa skeden. Dels kan det inom gruppen politiska beslutsfattare under vissa skeden finnas ovanligt goda möjligheter att komma överens om större förändringar i detta system. Oftast finns då ett samband med att systemet hamnat i ett krisläge, där det inte kan fylla sin funktion effektivt och utan svåra sidoeffekter. Politiska motsättningar och skilda värderingar överskuggas då av de uppenbara problemen, som alla parter inser kräver en större insats. Ett exempel är Curitiba i slutet av 60-talet och något liknande gällde i Stockholm på 30-talet (Weingaertner 2005). En relevant fråga är också om det går att bryta en problematisk spiral, när den kommit igång (d.v.s. när man passerat grenpunkten). Eller snarare: hur mycket krävs i form av resurser för att bryta en ond spiral? Här spelar en del interna systemegenskaper en viktig roll. Det handlar framför allt om hur stark den självförstärkande feedbackmekanismen är under olika faser av utvecklingen. När det gäller utvecklingen av nya teknologiska regimer såsom järnvägen och bilismen, sker den ofta enligt en S-kurva, den s k logistiska modellen (Grübler 1990). I början går introduktionen långsamt. Det finns normalt ett äldre system som börjat nå gränsen för sin expansionsmöjlighet. Flera konkurrerande nya teknologier kan börja dyka upp. Vilken som ska gå segrande ur striden kan vara svårbedömt och delvis bero på slumpmässiga faktorer (Arthur 1994). När väl en teknologi fått ett försprång kommer nästa fas, som utmärks av stark tillväxt genom självförstärkande återkoppling. Efter en längre period av etablering och mognad, inträder en stagnationsfas. Teknologin genererar inte längre spin-off effekter i ekonomin. I stället framträder problem och avigsidor såsom miljöeffekter och andra oönskade externa effekter. Ett tydligt exempel på en utveckling enligt S-kurvan är privatbilismens framväxt i Sverige (se fig. 1 nedan). Expansionsfasen utmärks inte av jämvikt. Däremot kan en jämvikt inträda när teknologin närmar sig sin maximala utbredning. Det gamla systemet finns ofta kvar jämsides med framväxande nya system. Det gamla systemet kan ha växt samman med samhällsinstitutioner, bebyggelse, handel och skapat starka vanor. Man kan tala om inlåsning. 16

18 Kurva över bilinnehavets utveckling i Sverige Antal bilar (tusental) Tid Figur 1. Bilinnehavets utveckling i Sverige från 1921 till 2003 (Källa: SCB). Från 1950 är tillväxten mycket stark, med en viss, successiv avmattning av tillväxttakten efter Möjligen närmar vi oss en mättnadsnivå. Under det mest expansiva skedet fanns troligen en stark självförstärkande mekanism genom att bilismens utveckling ledde till att hela samhället anpassades efter bilen, vilket gjorde det ännu attraktivare att använda bil och svårare att klara sig utan i vissa fall. Detta är ett exempel på en logistiskt S-kurva, d.v.s. ett förlopp med en stark självförstärkande återkoppling under en fas och sedan en växande självförsvagande återkoppling efter hand som mättnadsfenomen börjar göra sig gällande. Bilismens framväxt är ett exempel på när omgivningen anpassar sig till systemets utveckling genom investeringar, vanor, systemkultur etc, vilket kan skapa oerhörda trögheter mot förändringar, s.k. inlåsning eller lock-in. Privatbilismens utbredning i västvärlden sedan andra världskriget har underlättats genom investeringar i vägar, anpassning av städerna och etableringen av externa köpcentra som lett till att hela samhället anpassats för bilen. I Sverige liksom i många andra länder har starka intressentgrupper såsom bilindustrin, bilistorganisationer och förvaltande myndigheter/institutioner med ansvar för infrastrukturen haft en viktig roll för utvecklingen (Tengström 1991). Här kan man se en självförstärkande mekanism i funktion, när t.ex. bilindustrin och bilistorganisationer drivit på för en anpassning av samhället efter privatbilismen (se figur 1 ovan över bilinnehavets utveckling i Sverige). När de varit framgångsrika, har det lett till fler bilköp och fler medlemmar i bilistorganisationerna vilket stärkt bilindustrin och dessa organisationer så att de kunnat lägga ännu mer tyngd bakom sina krav på bättre vägar och ökad framkomlighet med bil i städerna osv. Att bilismen haft så stort inflytande på samhällsutvecklingen har också lett till en mycket stark inlåsning till bilsamhället, som nu försvaras av starka intressentgrupper. Ytterligare en central systemaspekt är om dynamiken utmärks av symmetri på så sätt att det kan finnas (lika starka) självförstärkande mekanismer i motsatta riktningar. Vi kommer att analysera fördelningen mellan buss och bil i pendlingstrafiken i en stad i avsnitt 4. Det finns visst stöd för ståndpunkten att utvecklingen mot 17

19 ökande bilism innehåller självförstärkande mekanismer. När den väl kommit igång förstärks bilens och försvagas bussen marknadsandel, om inte politiska åtgärder sätts in för att motverka utvecklingen. En viktig fråga är då om den motsatta utvecklingen, d.v.s. med ökande andelar för busstrafiken också är självförstärkande. I så fall kan man säga att dynamiken är symmetrisk. När ett system är symmetriskt i denna mening, kan det räcka att politiken katalyserar en förändrad riktning för processen, som sedan sköter sig själv. När systemet inte har denna symmetriegenskap, behövs ofta åtgärder som påverkar processen kontinuerligt under längre tid om man vill få till stånd en ändring. Vi kommer i det följande att ge exempel på både symmetriska och icke-symmetriska processer. Systemteoretiska begrepp Systemstruktur: hur delarna i ett system interagerar, i matematisk modellering beskrivet i ekvationer. Systemdynamik: systemets långsiktiga uppträdande (den aspekt eller variabel man är intresserad av, t.ex. trafikvolymen/dygn i Stockholm eller över ett bestämt gränssnitt). Typiska sätt att karaktärisera/kategorisera systemdynamik är om det finns stabila eller instabila jämvikter och hur många, om det finns periodiska mönster, bifurkationer (se nedan) eller kaotiskt beteende. Självförstärkande återkopplin (ofta kallad positiv feedback): återkoppling som förstärker en pågående utveckling Självförsvagande återkoppling (ofta kallad negativ feedback): återkoppling som försvagar en pågående utveckling Systemjämvikter: a) stabila: systemet strävar tillbaka till detta läge om det knuffas bort av någon yttre impuls. b) instabil: systemet driver iväg bort från jämvikten om det puffas ur läge av en yttre impuls Lock-in: systemet fastnar i ett stabilt jämviktsläge eller i en attractor. Path dependence: startvärdet bestämmer helt den långsiktiga banan för systemet Bifurkation: en grenpunkt för en process, där den, beroende på startvärde, går åt det ena eller andra hållet. Känslighet för initalvärdesförändringar: En mycket liten ändring av ett startvärde för en process leder efter en tid till en helt annan bana. Möjlighetsfönster (Windows of opportunities): Ett läge i processen där det under en kortare tid finns stora möjligheter (som sedan minskar radikalt) att påverka processen att ändra riktning. 18

20 3 Tio exempel på självförstärkande processer i transportsystemet I detta avsnitt presenterar vi 10 exempel på självförstärkande processer i transportsystemet. Några exempel på historiska fall gavs i inledningsavsnittet. Här är det istället mer principiella exempel som inte anknyter till en speciell plats eller tid. Exemplen har valts så att de representerar olika systemnivåer och olika systemegenskaper trots att de alla innehåller inslag av självförstärkande mekanismer, s k självförstärkande återkoppling. I bilagan visas likheter och olikheter mellan fallen i en tabell, där varje fall karaktäriseras med hjälp av några centrala begrepp. 3.1 Ökad privatbilism och trängsel i storstäderna Ökningen av privatbilismen i större städer har ibland framställts som en självförstärkande process, som leder till minskande andel för kollektivtrafiken på väg (bussar), ökande trängsel och därför längre restider för alla. En självförstärkande mekanism verkar enligt (Kitamura, Nakayama and Yamamoto 1999) genom kollektivtrafiken. Om, av någon anledning privatbilismen vinner passagerare från busslinjerna, minskar intäkterna för bussbolaget, som antingen måste höja biljettpriserna eller sänka servicenivån. Detta leder till att fler går över till att köra bil, osv. Om 50 personer åker i var sin bil tar de mycket större vägutrymme än om de åker i en buss. Därför ökar trängseln när bilismen breder ut sig på busstrafikens bekostnad. Om man inte har speciella bussfiler, drabbas busstrafikanterna lika mycket av trängseln som bilisterna. Om det däremot finns speciella bussfiler kan det gå fortare att åka buss än bil när antalet bilar ökar på vägarna. Då kan den självförstärkande mekanismen mot alltmer privatbilism försvagas eller helt brytas. Detta system är inbäddat i systemet urbanstrukturen, som behandlas i näst exempel. 3.2 Ökad bilism och ökad utglesning Vägtrafiken i en stad är ett system som är starkt länkat till andra system, framför allt lokaliseringen av bostäder, serviceställen och arbetsplatser samt utbyggnaden av trafikinfrasystemen. Privatbilism och val av bostad i glesa områden tenderar att förstärka varandra, och det kan så småningom skapa en stark inlåsningseffekt (eng. entrenchment, (Hughes 1987)) till glesa strukturer och bilåkning. Likaså leder en ökad bilism ofta till utbyggnad av vägarna, som i sin tur genererar mer bilism. Detta fall behandlas tillsammans med det föregående fallet mer ingående i avsnitt Skjutsa-till-skolan-spiralen Den tilltagande stadstrafiken, både i städernas centrala delar och i delar av ytterområdena har på många håll gjort trafikmiljön farlig för barn på väg till och från skolan. En del föräldrar väljer då att skjutsa sina barn, vilket leder till mer biltrafik kring skolorna och därmed en farligare miljö för dom barn som fortfarande går 19

Är mer transporter bra eller dåligt?

Är mer transporter bra eller dåligt? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Är mer transporter bra eller dåligt? Jonas Eliasson Professor i Transportsystemanalys, KTH Centrum för Transportstudier & Institutionen för Transportvetenskap Men nya

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Bebyggelsestruktur och persontransporter

Bebyggelsestruktur och persontransporter Bebyggelsestruktur och persontransporter Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Allmänt om bebyggelse och persontransporter Bakgrund Det finns en ganska utbredd uppfattning bland

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR SJÄLVKÖRANDE FORDON PÅVERKAS TRAFIK- OCH STADSPLANERING? Grandseminariet, 2 sept 2015 Christer Ljungberg MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR Nivå 1: Ingen automatisering (som de

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Koncept för elcykelpooler för VGR

Koncept för elcykelpooler för VGR Koncept för elcykelpooler för VGR Projektbeskrivning Pilotprojektet CykelDelaren syftar till att etablera en cykelpool med elcyklar för allmänheten i de deltagande kommunerna i Västra Götaland. Regionen

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Kerstin Robertson, VTI, Sebastian Bamberg, University of Bielefeld, John Parkin, London South Bank University, Aslak Fyhri, TØI Bakgrund

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Hur kommer vi att resa i framtiden? Gunilla Rosenqvist, TMR, Stockholms läns landsting RUFS Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 1 (5) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 RESEPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2004-11-25, 156 Denna policy gäller alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Västerviks

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella

Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Frågeställning

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Vägledning för energi- och transporteffektivisering i föreningar

Vägledning för energi- och transporteffektivisering i föreningar Vägledning för energi- och transporteffektivisering i föreningar För en förening som bedriver verksamhet på både senior och ungdomsnivå är ofta rese- och transportkostnader en stor del av verksamhetsbudgeten.

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer