Lägesrapport. 1. Verksamheten i projektet

Transkript

1 Sid 1 (7) Lägesrapport Projektnamn Kompetensförsörjning för Musik och Kulturskolor i Mellersta Norrland Kompkulmen Redovisningsperiod (månad(er) och år) Redovisnings-ID -004 PRPT v.1 [ ] d.prpt v.1 1. Verksamheten i projektet Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? På vilket sätt har dessa en koppling till det kriterium/de kriterier som projektet arbetar med? Lyft också om aktuellt fram de transnationella aktiviteter och aktiviteter av regionalfondskaraktär. - Referensgrupp: möte med ESF-handläggare och utvärderare, egna ärenden som t ex lathundar, höststart, första ledarutbildningstillfället - Styrgrupp: möte med utvärderarna, genomgång av projektlogistik, planering inför hösten - Projektledare/projektadministratör: möte med projektekonom, planering av styrgrupps- och referensgruppsmötena, planeringsarbete inför hösten, upphandling och kontraktsskrivning för tillgänglighetsdagarna i augusti samt ledarnas utbildningstillfällen. - Utvärderare: Nulägesrapport med analyser och förbättringsområden. - Strömsund: 30 minuters informationsdel, under ordinarie lärarträff, som ägnats åt uppdatering om nuläget inom Kompkulmenprojektet. - Kramfors: Under maj månad har det varit mycket KOMPKULMEN-aktiviteter i Kramfors. Vi har genomfört två kurser med deltagare från Västernorrland och Jämtland. Den maj var det Street- och Akrobatikkurs och den 30:e maj andra kurstillfället för Klassmusik 5-p. Den 8 maj hade vi styrgruppsmöte i Östersund. Den 24 maj hade vi en ledarträff i Östersund. 15 maj hade vi personalträff där vi inledningsvis avsatte en halvtimme för att prata igenom det som skulle ske den 22 maj då vi hade en Kompkulmentid på en timme där vi redovisade för hela personalgruppen hur kursen den april samt kursen den maj hade varit. Reflektionsunderlaget delades ut. - Ragunda: Mattias Lindstein, Lina Johansson och Carina Landin har varit på utbildning i Klassundervisning den 30/5. Stefan Lindberg gick utbildning i Ljud och ljud 14-16/5. På Kompkulmentid har vi diskuterat hur vi skall göra inför ansökningarna för att öka tillgängligheten och jämställdheten i vår Kulturskola. - Bräcke: Möten med ledare och chef, möten med grundskolan kring nya lokaler - Härnösand: Klassmusik -utbildning 1 dag i Kramfors - Krokom: Vi har kollat upp kurser och tidpunkter för all vår personal. Vår danslärare Ella Rolandsson rapporterat i arbetslaget från kursen i Streetdance i Kramfors. Hon var mycket nöjd med utbildningen. - Sollefteå: Vi har under vår Kompkulmen träff gått genom projektöversikten som vi fick av vår utvärderare samt översikt på aktiviteter. Det har rapporterats från Lärandeprojektet Italien 7-12 maj, samt kursen i dans som gick av stapeln maj i freestyle-akrobatik. Vi diskuterade grundskolans lokaler ur ett tillgänglighets perspektiv. (se tillgänglighet) - Åre: Chefen informerar kort om projektet på möte med referensgruppen för Äldrekultur och på möte med referensgruppen för barn- och ungdomskultur i Åre kommun Chefen uppdaterar arbetslaget om projektets status och om vad som behandlats på senaste styrgruppsmötet. Chefen har arbetat med att färdigställa utvärderingar för 5 poängskursen i klassmusik och Streetdancekursen. 2 pedagoger har deltagit i Ljud och ljuskursen rapportering till arbetslaget kommer att ske på planeringsdagarna 13-13/5 - Sundsvall: Informationsmöte med projektledare Maria Tiger, Föreläsning genus i musik av Josef Eriksson, Stöd av Modersmålscentrum i form av att de tog med elever med familjer och stod för tolkning vid Öppet Hus-dag.

2 Sid 2 (7) - Projektledare/projektadministratör: Bra möten med alla inblandade. Alla upphandlingar och kontrakt är gjorda. Div. lathundar justerade. Mera material är utlagt på hemsidan t ex protokoll, lathundar, program - Strömsund: Deltagarna känner sig informerad om nuläget i projektet. - Kramfors: Nu när en del av kurserna nu är igång blir alla mycket mer engagerade och projektet har fått ny näring och substans. Den 22 maj avsatte vi en timme innan vår AP-tid till Kompkulmen och de två första grupperna, klassmusiken och street- och akrobatik fick redovisa vad de varit med om samt att hela personalgruppen diskuterade och reflekterade över det man hört. Vi startade mötet med att Marta Parkman berättade om Street- och Akrobatikkursen som gick den 24:e och 25:e maj. De fick ta del av de fyra grundrörelserna i street och bland annat se hur man hjular. Marta tyckte att kursen varit mycket lärorik och bra med mycket kompetenta lärare. Hon har fått med sig kunskaper som hon direkt kan använda i sin undervisning. Hon hade vid redovisningstillfället redan provat en del. Vi fortsatte med att låta de som går klassmusikkursen berätta om sina intryck från den 23.e och 24:e april då deras första träff var på 5-poängskursen. Innehållet i dagarna var redogörelser och diskussioner om/av nya kursplanen i musik, konkreta lektionstips och metodiktips. En deltagare beskriver det som att de fått en bekräftelse på att musik är viktig, att alla barn har rätt till musik och att alla har rätt till en välutrustad musiksal. Allt materiel och alla tankar kan användas i det dagliga arbetet. Gruppen har också till nästa träff fått instuderingsmateriel. Kulturskolan i Kramfors får allt fler förfrågningar om att ta över klassundervisning på, i första hand mellanstadiet. Kursens innehåll passar helt med vad som krävs för att lärarna skall våga ta på sig den rollen. Denna kurs känns därför helt rätt i tid. - Ragunda: Se punkt 2 och 3. Lärarnas redovisning av utbildningarna inför kollegorna kan inte ske förrän vi träffas i vecka 25. Det praktiska kring kurserna har fungerat bra. - Härnösand: Fortfarande väldigt positiva kommentarer kring kursen! - Sollefteå: Kursen i dansakrobatik var fantastisk, den handlade om att kunna bryta sina egna rörelsemönster för att öppna upp sitt eget skapande och kunna föra över samma arbetssätt till eleverna. Givande dialoger kring dans och rörelse som är gav en bra grund. 100 % i kursinnehållet kan direkt plockas in i den ordinarieundervisningen vilket är fantastiskt bra tycker danspedagogen. - Åre: Arbetslaget känner sig uppdaterade. - Transnationellt: Utbytet med Italien kommer att presenteras vid ett nätverksmöte 18 juni för deltagare från båda länen och några reflektioner från resan kommer under jämställdhet och tillgänglighet. Det var en fantastisk resa på alla sätt och vis och resenärerna blev otroligt bra omhändertagen. Vi fick även information om ett EU projekt som de genomfört där Fffortissimo där de jobbat med vanliga klasser för att öka respekt och samarbete. Utifrån deras Benenzonmodell (metodik i musikterapi) kommer vi att sammanställa några övningar som alla i arbetslaget kommer att kunna prova på under sina lektioner för att se hur det utfaller med start i augusti. Vilka företag/organisationer har deltagit i aktiviteterna under den aktuella perioden? Samtliga 15 Musik- och kulturskolor i Jämtlands och Västernorrlands län. Utbildningsanordnare: SMI och Orca. Utvärderare Conecti AB. Gianluca Catuogno, ISFOM-institutet, Capri, Italien. Hur har ni arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden? - Projektledare/projektadministratör: Kontakter med Dan Humble om ledarutbildningsdagar och utbildningsutvärderingar. - Strömsund: 1 timme ägnades under ordinarie lärarträff åt först delen av arbetsmaterialet Mångfald och Dialog (från Sollefteå kommun). Genomgång och tid för reflektionsfrågor i helgrupp. - Kramfors: Under denna period har ansökningsblanketterna för nästa läsår delats ut. I och med det har det aktualiserats att se över vårt infomateriel till elever och föräldrar. - Ragunda: En väg att försöka få eleverna att inte välja så traditionsbundet ( pojkar=gitarr, flickor=fiol, tvärflöjt) är att eleverna i klass 2 fick pröva stråk och blås. Trummor, elbas och gitarr gick vi förbi med tystnad. - Härjedalen: Om vi kan påverka instrumentvalet ur könsperspektiv återkommer ständig under våra

3 Sid 3 (7) träffar. Lösningen tycks vi inte hitta, vi följer nog samhällstrenden. - Ånge: Vi har haft gemensamma reflexioner i personalgruppen kring elevernas val av instrument ur genussyvinkel. Vi hade faktakartläggningen från vår egen skola som underlag. Vi kom även in på vuxnas olika val och ev kvoteringar till utbildningar/jobb. - Timrå: Vi har under terminen satt ljuset på om vi kan göra något åt den snedfördelning som finns mellan flickor och pojkar och vissa instrument. Slagverk blev ett sådant projekt och när det visade sig att ett antal flickor sökt det instrumentet bildade vår slagverklärare en tjejensemble som efter de gångna terminerna blivit ett drivet gäng som spelar dels på egen hand och med de andra grupperna. De har deltagit på flera uppspelningar - Örnsköldsvik: Planering och förberedande av frågeställningar/diskussionsfrågor inför arbetet med jämställdhet. - Sundsvall: Läraren Josef Eriksson var inbjuden till Statens Musikverk för att diskutera jämställdhet i panel, eftersom han är mycket kompetent i dessa frågor och därför nationellt erkänd i detta ämne. Josef föredrog fyra olika forskarrapporter i ämnet, och åtminstone en av dessa kommer användas i det vidare projektarbetet efter sommaren. - Transnationellt: Under en av sessionerna i den lokala skolan i Anacapri i transnationella projektet så kom eleverna intågade i klassrummet. Killarna först i ljusblåa rockar och efter dem kom tjejerna i ljusrosa rockar. Vilket vi diskuterade. - Projektledare/projektadministratör: Dan Humble kommer att vara med vid det första ledarutbildningstillfället i sept. - Strömsund: Reflektionsfrågorna gav många intressanta diskussioner i gruppen kring hur det är i vår musikskola och vad som vi behöver arbeta med framöver. - Kramfors: Vi har enats om att under det kommande läsåret ta tag i detta på allvar och bland annat göra en ny folder. Vår nuvarande folder är mycket välskriven och med många fina bilder men när den gjordes hade vi inte genusglasögonen på, det kan man tydligt se. - Ragunda: En mamma ringde och ändrade pojkens anmälan på trummor efter att vi haft instrumentdemonstrationen. Pojken ville nu spela fiol eftersom det är så vackert och det kändes så roligt. Detta är ett exempel på att man för att kunna göra ett medvetet val måste veta vad man har att välja på. Vet man inte det väljer man enligt normen som säger att pojkar ska spela gitarr, elbas och trummor. - Ånge: I den bästa av världar ska denna diskussion inte behöva föras utan det ska vara självklart att man väljer och/eller utses/väljs oberoende av kön. En siffermässigt jämn fördelning ur genussynpunkt är inte garant att valet är fritt. Man ska inte tvingas välja utifrån kön utan utifrån intresse. När vi kom in på antagning till utbildningar eller tillsättning av tjänster var synpunkten att man vill bli antagen/anställd på grundval av sina kvalifikationer inte på grund av kön. - Timrå: Vi ser att den satsningen slagit väl ut och att ingen av flickorna har slutat. Flera av flickorna deltar även i annat av kulturskolans utbud. - Sollefteå: En reflektion på rosa och blå kläder på Capri är att vi faktiskt gör ganska mycket tvärtom, i våra skolor så jobbar man mer med genusfrågor. Samt att vi konstaterade att vi reflekterar mer över genusfrågor nu än vad vi gjort innan projektet. - Åre: Kommer att vara en punkt på planeringsdagarna 12-13/6. Då kommer vi att försöka lägga en strategi för kommande arbete kring ämnet. - Sundsvall: Skolan har egen, ofta extern nyttjad, kompetens i genusfrågor. Diskussionen blir därför på en både avancerad och konkret nivå, där vi nu klarar att ta upp frågor som kan anses vara personliga, exempelvis om produktionsmål kontra utbildningsmål, där det, om vi ser för snävt till målet att ge exempelvis en konsert, riskerar att konservera mönster (killar lirar rock, tjejer sjunger vackert ). Om vi istället klarar att se till utbildningsmål kan vi lättare arbeta bort föreställningar om kvinnligt och manligt eller andra normföreställningar. Diskussionen är både nödvändig och givande och får betydelse för vår fortsatta verksamhet. - Transnationellt: En reflektion från Italien var även att det som i Sverige mestadels är kvinnor som

4 Sid 4 (7) jobbar i de lägre skolorna. Hur har ni arbetat med tillgänglighet under den aktuella perioden? - Projektledare/projektadministratör: Kontakt med Barbro Lindgren ang. utbildningsutvärderingsfrågor, checklistan till utbildningsvärdar samt material för arbete med tillgänglighet ute på kulturskolorna. - Kramfors: se fråga två. I och med att vi nu går ut till skolorna med våra ansökningsblanketter har frågan ställts om hur vi når alla och om vi klarat av att till exempel tydliggöra informationen till invandrare. - Ragunda: Genom att informera all tvåor om att de alla kan lära sig att spela och att det nu inte kostar någonting. Vi undersöker varför vår hörselskadade elev inte spelat under förra läsåret. Det kan ha berott på avgiften men nu när det är kostnadsfritt måste vi veta om det är något annat som hindrar eller om hon helt enkelt inte vill vara med. - Bräcke: Under diskussionen om biblioteket resonerade vi omkring inköp av litteratur. I vår nya organisation ligger bibliotek och kulturskola tillsammans, och det är fullt möjligt att låta biblioteken tillhandahålla en del spelböcker, så att eleverna kan låna och inte behöva köpa. Tillgänglighet ur ett ekonomiskt perspektiv, alltså. Nya lokaler i Bräcke handlar om tillgänglighet och attraktivitet. Vi tittar tillsammans med grundskolans musiklärare på en skolbyggnad som i nuläget står tom. Förhoppningen är att vi ska kunna flytta in i två rum och dela på dem, och dessutom dela lite på lärarresurserna. De nya lokalerna är större, ljusare och mer ändamålsenliga, och med ett närmare samarbete med grundskolan så sänks trösklarna till kulturskolan för eleverna. För personalen en starkare känsla av att höra till ett sammanhang, med gemensamt arbetsrum och kök. Nu hänger en del rent konkret på fysisk tillgänglighet, i sitt nuvarande skick är inte lokalen godkänd, så vi får ser hur det går! - Härjedalen: Våra lokalers tillgänglighet/utseende diskuterades och då framförallt Vemdalens. Ett förslag från berörda musiklärare är att delar av undervisningen flyttas till Hede när eleverna ändå befinner sig där i annan undervisningsverksamhet. Hur våra lokaler är rustade för funktionsnedsättningar berördes också. - Timrå: Vi har under våren gjort en satsning på grundsärskolans elever. Det har varit svårt att nå fram till föräldrarna med information om att deras barn också är välkomna till kulturskolans verksamhet. Vi har lyckats till en viss del få med dem på de föreställningar vi haft med elevgrupper för lågstadiets elever, musikteatern Buffé Kalle Anka och nu senast till Musikalen Flugturen, där ett 60-tal av kulturskolans elever sjöng, dansade, spelade teater med orkesterackompanjemang. Att få elever till undervisning från deras grupp har däremot varit svårare, men under våren har två sångglada pojkar från grundsärskolan 7-10 fått sånglektioner en gång i veckan. Det har varit roligt och stimulerande för både pedagogen och eleverna. Det är mycket som kan övas med lust till musik: ton, tal, rytm, förståelse, lyssnande och ta initiativ. Till hösten har pedagogen bokat in att få vara med på det första föräldramötet för att markera att vi, kulturskolan, finns till för alla barn, även deras, och att det kan ge stimulans på många vis att få enskild eller smågruppsundervisning. Alla kulturskolans lärare är öppna för att ta emot elever från särskolan. Vi har även en utbildad musikterapeut som också är fiolpedagog. - Örnsköldsvik: Skolledningen var på studiebesök i Västerås, IDA-verksamheten. Det handlade om tillgänglighet för i första hand nyanlända svenskar. Fortsatt planering av tillgänglighetsdagen. Skolledningen besökte Proudfestival med deltagande av funktionshindrade. - Sollefteå: Vi har tagit kontakt med förvaltningschefen för barn och skola samt förvaltningschefen för Kultur, utbildning och fritidsförvaltningen för att diskutera de lokaler som Kulturskolan undervisar i ute på grundskolorna i både arbetsmiljö för eleverna samt i tillgänglighetsperspektiv för barn och Ungdomar med funktionsnedsättningar. Mötet kommer att äga rum innan personalen går på ferie. - Sundsvall: Skolan har egen, ofta extern nyttjad, kompetens i genusfrågor. Diskussionen blir därför på en både avancerad och konkret nivå, där vi nu klarar att ta upp frågor som kan anses vara personliga, exempelvis om produktionsmål kontra utbildningsmål, där det, om vi ser för snävt till målet att ge exempelvis en konsert, riskerar att konservera mönster - killar lirar rock, tjejer sjunger vackert. Om vi istället klarar att se till utbildningsmål kan vi lättare arbeta bort föreställningar om

5 Sid 5 (7) kvinnligt och manligt eller andra normföreställningar. Diskussionen är både nödvändig och givande och får betydelse för vår fortsatta verksamhet. - Projektledare/projektadministratör: Checklistor och utvärderingsmall kommer att justeras. - Kramfors: Vi skall arbeta med detta nästa läsår så att dessa frågor får högre prioritet och att vi därigenom kan presentera nytt materiel till nästa vår. - Ragunda: Hur det fungerat vet vi inte förrän anmälningarna kommit in. - Timrå: Svårigheten är att nå de lägre årskurserna. Trots mailkontakt och personliga möten har de inte besökt någon av våra föreställningar eller gett någon respons på vår inbjudan till instrumentdemonstrationstillfällen. Vi arbetar vidare med personliga kontakter och information. Under sånglektionerna har de elever som har ett annat hemspråk stimulerats till att hitta sånger på det språket. Vi har övat, lyssnat och reflekterat. De språk som varit aktuellt under våren har varit nepalesiska, tjetjenska och kirundi. På vår sånguppvisning sjöng en av flickorna en sång på nepalesiska och fick rungande applåder. För att nå fram har pedagogen, vid behov, kontaktat hemspråklärare och föräldrar. Vi har som mål att starta instrumentklasser bland förberedelsegruppen - de barn som är nyanlända till Sverige. Svårigheten är att kunna finansiera ett sådant projekt som då kommer att ligga utanför den ordinarie kulturskolekostnaden. Vi undersöker om det finns möjlighet till en sådan satsning. Vi har också som ambition att starta en tjejrockgrupp till hösten. Vi har genom punktinsatser inom elevens val i högstadiet, sökt stimulera flickor att själva bilda grupper för fortsatt spel. Det ser ut som om det blir möjligt till höstterminen då flera flickor anmält sitt intresse. - Örnsköldsvik: Ett arbete är påbörjat för att Kulturskolecentrum ska ingå i ett samverkansprojekt om integration. - Sollefteå: Vi måste jobba mer förvaltningsövergripande för att både elever och personal ska trivas i skolorna och därför ser vi fram emot att gemensamt diskutera hälsa, då det är ett av Kompkulmenmålen. - Åre: Kommer att vara en punkt på planeringsdagarna 12-13/6. Då kommer vi att försöka lägga en strategi för kommande arbete kring ämnet. - Sundsvall: Projektet innebär en ny arena för diskussioner om vår ordinarie verksamhet, vilket visat sig i diskussionen om kulturkompetens. Vad har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra? - Projektledare/projektadministratör: De första kurserna, samarbetet med extern utvärderare, bra med besök av vår ESF-handläggare, bra och snabb funktion hos vår webbansvariga. - Strömsund: De arbetspass som ägnats åt frågeställningarna inom projektet har fungerat mycket bra. - Kramfors: Som jag skrev i inledningen har vi fått ny näring till engagemanget i vårt projekt genom att vi har haft turen att under våren få vara värd för ett par kurser och därigenom upplevt att vi är i gång på riktigt. - Ragunda: Vår strävan att göra Kulturskolan tillgänglig för alla barn och ungdomar har bevisligen gett resultat eftersom vår Kulturskola enligt Lärarförbundets ranking har störst andel elever av grundskolans totala elevantal i kommunen. - Bräcke: Vi har en liten, men engagerad och positiv personalgrupp! Och det känns bra att kunna erbjuda intressanta utbildningar. Information och service från projektledningen är toppen. Projektets grundidé med fortbildning/utveckling ger extra lyftkraft. Kul att jobba! - Härnösand: Allt kring Klassmusik -kursen har fungerat bra. - Örnsköldsvik: Känns bra att vi har tagit steg på vägen mot att öka medvetandegraden och engagemanget vad gäller tillgänglighet. - Sollefteå: Kursinformationen. Rapport till de övriga medarbetarna om kurserna. - Åre: Bra engagemang i arbetslaget kring de frågor som har med innehållet i Kompkulmen. - Projektledare/projektadministratör: Ny information har lagts ut på hemsidan protokoll, lathundar,

6 Sid 6 (7) program etc. Tydligare rapporter efter info från ESF-handläggare. Nulägersrapporten från utvärderaren gav bra feedback och tips om förbättringar. - Strömsund: Att vi klivit ett rejält kliv framåt i rätt riktning i vår arbetsgrupp när det gäller jämlikhets- och mångfaldsarbetet. - Ragunda: Det är viktigt att inte utgå från att alla föräldrar kan ta till sig information om hur det går till att anmäla sig till Kulturskolan. I vår lilla kommun är det naturligtvis lätt att hitta lösningar, som t ex att klassläraren hjälper till eller att Kulturskoleläraren fyller i blanketten och eleven tar hem och får föräldraunderskrift. När det gäller nya elever från andra länder brukar lärarna i Svenska för invandrare hjälpa till. - Sollefteå: Det är viktigt med tydliga mallar för återrapportering vid t ex kurser för att kunna dela med sig så mycket som möjligt av erfarenheterna. Projektadministratören har gjort ett bra jobb med detta. - Sundsvall: Utbildningsplaneringen har funkat superbra och vi har god kontroll på projektaktiviteterna i höst. Ligger deltagarantalet i fas med vad som är planerat enligt ansökan? Vänligen ange ackumulerat antal deltagare i relation till planerat antal. Ja Ligger projektet i fas vad gäller måluppfyllelse? Ja Ligger projektet i fas med budget? Transnationellt: Resan till Capri blev billigare än budget. Medlen planeras att användas till fortsatta transnationella aktiviteter under hösten. Resor och boende för utbildningsdereltagare har blivit dyrare än budgeterat. Ansökan om förändrar budget görs i höst. 2. Avvikelser från projektbeskrivningen Har det förekommit några avvikelser under perioden? JA NEJ Om det förekommit avvikelser, har ni meddelat ansvarig samordnare på ESF-rådet? JA NEJ Om du svarade nej, vad är orsaken till att ni inte har meddelat avvikelsen? Vilka åtgärder har ni vidtagit/avser att vidta med anledning av avvikelserna? Sammanställning av aktiviteter/utbildningar Programområde 1 och 2 Datum Insats (Aktivitet/ utbildning/möte) Antal timmar (insatsens omfattning) Antal deltagare Planerat antal deltagare Slutförd insats Ja eller Nej Studiebesök på c Ja styrgrupp möter Ja ljud och ljus grup Ja

7 Sid 7 (7) ljud och ljus grup Ja ljud och ljus grup Ja street och akroba Ja street ohc akroba Ja klassmusikutbild Ja refrensgrupp+utv Ja projektledarbesö Ja genus och jämstä Ja rapport från stre Ja lärandeprojektet Ja kompkulmen info Ja marknadsföra till Ja personalmöte Ja lärarträff & arbet Ja personalmöte Ja möten om jämst Ja möten med chef Ja personalmöte hä Ja