Konsultationsprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsultationsprocessen"

Transkript

1 Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen, Ole Risør och Jørgen Nystrup Översättning Charlotte Hedberg, allmänpraktiker, pedagogisk adjunkt och Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU handledare Läkare får rätt snart erfarenhet av att tala med patienter och lär sig efterhand en konsultationsmetod som passar både dem själva och deras patienter. De egna erfarenheterna kan senare belysas av forskningsresultat och kompletteras med kollegors erfarenheter på kurser i Konsultationsprocessen. Målet är att bli bättre i sitt arbete som läkare, att känna större arbetsglädje - och att undvika att arbeta onödigt mycket. Nedanstående principer för en förbättrad konsultationsteknik är utvecklade i det koncept som sedan 1992 har genomförts på kurserna på Kalymnos i Grekland. Så snart patienten börjar berätta så börjar du associera, och kan då lätt börja ställa frågor och därmed avbryta patientens historia. Vi har därför byggt upp en kronologisk modell av konsultationen, De 9 F en, som ger dig en struktur som är lätt att följa [1]. Modellen hjälper dig att sätta dig in i patientens funderingar om sitt problem och den betydelse som han ger det [6], så att du på kort tid kan få relevanta anamnestiska upplysningar. Dessa omfattar 1. Patientens beskrivning av hälsoproblemet 2. Vad hälsoproblemet betyder för patienten 3. Vad patienten behöver läkarens hjälp med I 60-90% av alla patient-läkarmöten kan en riktig diagnos ställas enbart utifrån patientens sjukhistoria [7]. Konsultationsprocessen eller konsultationen på allmänläkarmottagningen innefattar det kliniska samtalet och undersökningen. Consultatio på latin betyder fråga någon om råd, vilket avspeglar något av det grundläggande i förhållandet mellan patient och läkare: Patienten frågar läkaren om råd, men bestämmer själv om han vill följa det. Förutsättningen för att läkaren kan ge goda råd är att han sätter sig in i hur patienten uppfattar sitt hälsoproblem (illness) och kan översätta eventuella symptom till medicinskt språk (disease) och komma fram till diagnosen (grekiska: avgörande). Här är ett exempel på att det kan vara svårt att förstå "varför" patienten kommer: Patienten söker läkare för han har ont i halsen. Ett motiv kan vara att han tror att det kan behandlas med penicillin så att han fortare blir frisk, ett annat att han skall ut på en resa i övermorgon. Men det kan också vara att han är rädd för att ha cancer - och om penicillin hjälper, så kan det inte vara cancer. För att möta patienten där han är bör läkaren vara förberedd på det oväntade och ha en struktur för samtalet att hålla i. 1

2 1. Före Patientens förberedelse för konsultationen Du bör vara medveten om att patienten har förberett sitt samtal med dig en tid innan han kommer till dig. Man kan säga att patienten redan har haft sin egen inre konsultation med läkaren. När människor märker något i sin kropp, söker de svar på följande frågor: - Vad har hänt? - Varför har det hänt? - Varför jag? - Varför nu? - Vad händer om inget görs? - Vad skall jag göra? Vem skall jag be om hjälp? Ofta har patienten redan talat med någon om sitt hälsoproblem, tittat på Internet och kanske försökt att behandla sig själv. Under tiden från de första symptomen till mötet med läkaren har han haft gott om tid för att utveckla fantasier om vad som är fel, och vilka konsekvenser det kan få. Det är ofta grundläggande frågor om liv och död - tex har var femte patient haft tankar om cancer. Patienten pendlar mellan "Det är säkert inte något, och läkaren tycker nog jag är hysterisk" till att han säger till sig själv "Det kan ju vara något allvarligt..., kanske är det detsamma som NN hade". I båda fallen är det känslor som är obehagliga för honom eller som han skäms över att erkänna, både inför sig själv och inför andra även läkaren. På så sätt har patienten alltså skaffat sig ett försprång i förhållande till dig och redan gjort sig en bild av vad som kan vara fel och vilken betydelse hälsoproblemet kan ha. För att kunna möta patienten måste du därför med samtalets hjälp försöka finna honom där han är, dvs få honom att berätta om sitt hälsoproblem med egna ord. En förutsättning för detta är att du försöker att skapa ramar för en god relation till patienten, så han känner sig välkommen att berätta om bakgrunden till sitt besök. Läkarens egen förberedelse inför konsultationen Du kan själv förbereda dig för konsultationen genom att läsa i journalen och orientera dig i patientens historia. Och sedan den kanske viktigaste förberedelsen: är du själv beredd att lyssna på patienten? 2. Förhållandet Låt patienten komma till orda - och avgränsa först som sist Den egentliga konsultationen börjar med "goddag'et". Det är en god idé att du hämtar patienten i väntrummet, tar i hand och presenterar dig och följer henne in i konsultationsrummet och be henne ta plats. Din öppningsreplik bör helst vara kort, t.ex "Vad är det som gör att du kommer hit" eller bara: Berätta...". Låt sedan patienten berätta utan att avbryta. Om du på detta sätt i ord och handling visar patienten att det är tillåtet att tala om det som hon har på hjärtat, och att du är intresserad och har tid, skapar du ett rum för henne att lägga fram det som hon har förberett. På så sätt stärker du ert förhållande, vilket är avgörande för hur många och hur relevanta uppgifter som patienten väljer att ge dig. 2

3 För att känna sig bemött behöver patienten veta 1. att du hör henne 2. att du tror henne 3. att du vill hjälpa henne Medan patienten berättar skall du endast lyssna aktivt, dvs. kvittera det hon berättar med t.ex. stöttande hm, ja, nickanden, berätta... och beröm. Upprepa patientens sista ord frågande, utnyttja pauser och kom med affektivt och förstärkt gensvar som: "Det låter obehagligt..". Därmed visar du att du lyssnar och ger patientens ord värde. Utan att avbryta ger du henne möjlighet att formulera sig och övervinna obehaget med att framlägga sitt problem. Du sätter då också in något positivt på i er relation [8] och signalerar en jämvikt i vuxen - vuxen- förhållandet mellan er [9]. Det motverkar patientens tendens att uppfatta sig själv som det rädda barnet (barn-vuxen) och därmed känna beroende och passivitet. Förhållandet mellan er stärks också av att patienten kan slappna av när hon sitter inför en lyssnande läkare, som verkar ärligt intresserad, och som gör det möjligt för henne att berätta sin historia och lätta sitt hjärta. Medan patienten talar kan du själv mentalt luta dig tillbaka och bara vara. Om patienten talar om smärtor, och särskilt om hon understryker dem, avbryter de flesta läkare genom att fråga Hur länge...? Var gör det ont? dvs. kognitiva frågor som avbryter patientens process. I stället kunde läkaren ha gett en bekräftelse på vad han hört.. Det ger lättnad för båda parter. Efterhand som patienten berättar kommer du säkert att bli allt mera orolig och fråga dig själv: "Vad felar patienten egentligen?". Olika hypoteser far genom ditt huvud, och det är då frestande att checka en eller flera av dem [7]. Du börjar kanske också bli rädd för att patienten bara fortsätter att tala så att tiden går utan att du kommer fram till vad som fattas henne. Men ofta kommer patienten själv fram till en lösning bara genom att bara berätta för en lyssnande person hur hon ser sitt problem, och själv kommer du under alla omständigheter att få en bättre grund för dina senare frågor. Medan patienten berättar skall du endast notera hur hon formulerar sina föreställningar om sina symtom, oro och förväntningar på hjälp av doktorn. Innan du ställer din första fråga skall du göra klart för dig om den utgör ditt första försök att ställa diagnosen. Om det är så, så kan din fråga distrahera patienten när hon försöker att besvara den. Undersökningar har visat att läkare i genomsnitt avbryter patienten efter arton sekunder [10]! Det krävs träning för att lära sig att vänta och att avstå från att avbryta tills patienten har berättat färdigt. Om det uppstår pauser i samtalet kan du i denna del av konsultationen öva dig i att vänta, så att det blir patienten som bryter pausen. Om läkaren avbryter patienten i starten, kan hon - Lätt glömma vad det var som hon kom för - Lätt få intrycket att läkaren vet bäst - Tolka det som om läkaren bestämmer tempot - Tro att läkaren nog skall ta hand om resten av förloppet - Tro att läkaren har ont om tid - Känna att det hon berättar är betydelselöst Först när patienten är färdig med sin historia kan du fråga mera ingående om hennes 3

4 föreställningar, farhågor och förväntningar (moment 3 i konsultationen). De flesta brukar dock ha formulerat sina föreställningar och förväntningar redan i inledningen - om de inte blivit distraherade. De flesta människor väntar med att gå till allmänläkare tills de har sparat ihop ett par problem. Några få kommer med en lång lista. Om man bara har minuter till en konsultation är det svårt att hinna med mer än ett eller två hälsoproblem. Till patienten som går över till att tala om nästa kan du säga t.ex. "Du säger att du har fått ont i magen och är bekymrad för om det kan vara början till magsår, och nu säger du att du också har problem med höger knä. Har du mer som du vill tala med mig om? Jag vill gärna tala med dig om det allt samman, men jag är inte säker på att jag kan göra det i dag, så vad vill du helst att vi går vidare med nu?" Genom att sammanfatta och ge patienten ett förslag till ett delkontrakt [11] görs patienten tidigt ansvarig för vad som kommer att tas upp i konsultationen. Genom att avgränsa problemen ger du dig själv bättre möjlighet att gå grundligt tillväga. I din sammanfattning visar du att du lyssnar, och det blir tydligare för er båda vad patienten önskar att samtalet skall handla om. 3. Föreställningar, farhågor och förväntningar Vad vill patienten ha läkarens hjälp med? I denna fas av konsultationen skall du försöka tydliggöra patientens "Före" och det han hittills har berättat för dig. Patienten har rätt att få hjälp men du själv har också rätt att få svar på vad patienten vill ha hjälp med. Du skall nu aktivt försöka få honom att komplettera sin berättelse och formulera sina egna föreställningar om hälsoproblemet: - Vilka tanker har han gjort sig? - Har det lett till oro eller ängslan? - Hur föreställer han sig att det hänger ihop? (Sjukdomsuppfattning, orsaksförklaring och accepterande) - Hur påverkar det honom? - Vad är det patienten vill ha din hjälp med, vad förväntar han av besöket? Den sista frågan är en form av metakommunikation (att tala om vad det är man talar om) för att hålla samtalet på ett vuxen - vuxen plan. Den kan också bidra till att klargöra och styrka ert förhållande. När konsultationer går snett beror det ofta på en otillräcklig belysning i denna 3e fas, som är både den svåraste och den viktigaste i konsultationen. För här är läkaren inte på "hemmaplan" - i motsats till när det gäller de direkt symtomrelaterade frågorna (som det kan vara så frestande att komma i gång med). Patientens föreställningar, farhågor och förväntningar Föreställningar Farhågor Förväntningar Sjukdomsuppfattning/ orsaksförklaring Vad önskar han? Vad hoppas han? Vad tror han? Vad är han rädd för? Vad konsultationen idag skall leda till Behandling och prognos Läkarens hjälp Sig själv/egen insats 4

5 För att komplettera patientens berättelse kan du fråga mer ingående om föreställningar, farhågor och förväntningar genom att använda nyckelfrågor. För patienten är det egentligen inte så svårt att komma med den kognitiva sidan av hälsoproblemet, medan den emotionella ofta är förbunden med skuld, skam, mindrevärde, maktlöshet och ångest, dvs. negativa känslor som får honom att hålla sig tillbaka. Därför skall dina nyckelfrågor liksom en nyckel söka öppna de rum av föreställningar, farhågor och förväntningar som patienten kanske inte har formulerat ens för sig själv. Det finns flera sätt att få fram detta, men här är några förslag till öppna / öppnande nyckelfrågor. De bör dock formuleras på ett sätt som passar både dig och patienten, och det uppnår du bara genom träning. Nyckelfrågor (fritt efter Malterud [12]) 1. Vad är anledningen till att du kommer (just) idag? 2. Vad har du själv tänkt på, som kunde vara fel? 3. Vad tror du är orsaken till ditt problem? 4. Är det något som du är (särskilt) bekymrad för? 5. Vad vill du gärna ha min/läkarens hjälp med? Nyckelfrågorna kan fungera som en slags checklista så att du kan se om du har varit hela vägen runt. Det kan ofta vara nödvändigt att fiska lite efter svaret, särskilt på nyckelfråga 4; det är ju oftast bekymmer, som får patienten att söka läkare. En patient med halsinfektion kan komma fram till "Ja, man kan ju inte låta bli att tänka på om det är början till cancer". Andra gånger kan man få patienten till att klargöra sina föreställningar om hälsoproblemets allvar genom att fråga "Tror du att du är allvarligt sjuk?" Du skall inte gå vidare till nästa fas av konsultationsprocessen förrän du har fått ett rimligt svar på alla fem nyckelfrågorna. Även vid korta konsultationer med tillsynes banala hälsoproblem kan det löna sig att belysa elementen i denna den 3:e fasen. När patienten berättar om sina föreställningar, farhågor och förväntningar arbetar han aktivt på att formulera sitt hälsoproblem - ett arbete som kan bli ganska ansträngande om läkaren avbryter sin patient. Men patientens svar på frågorna i denna 3e fas är arbetsbesparande för läkaren och tillfredsställande för patienten det är kärnan i patientcentrering. Det gäller nu att spela tillbaka bollen så den för det mesta befinner sig på patientens planhalva. Genom att ställa nyckelfrågorna undersöker du också patientens sjukdomsuppfattning [13] och egna värderingar [14], t.ex. "Jag tror att mina magsmärtor beror på att jag åt en för gammal tonfiskkonserv förra veckan..." eller "Vi har sista månaden haft det mycket stressigt på jobbet med att inventera, så jag tror det är därför...". När patientens sjukdomsuppfattning förtydligas på detta sätt kan du senare ta det med i din förklaring av patientens symptom. På så vis kommer patienten i högre grad att uppfatta dina råd som meningsfulla när de passar in i hans bild av världen. Om du inte upptäcker att patientens sjukdomsuppfattning är helt annorlunda än din egen är risken stor att han inte kommer att följa dina råd eller ordinationer, t.ex. om du utan diskussion ordinerar penicillin till en patient som misstror all kemi och hellre använder alternativ behandling. Ett annat förhållande som spelar in i patientens presentation av sitt problem är den ambivalens som är förbunden med att ha symptom. I ett hörn av patientens medvetande kan symptomen 5

6 tolkas som hotande för hälsan ("det är säkert något allvarligt"), medan resten av medvetandet uppfattar det - och önskar att uppfatta det - som ett helt banalt hälsoproblem, som läkaren säkert kan lösa ("det är nog ingenting"). Den ångestfyllda delen av patienten kommer att vara benägen att dölja viktiga upplysningar för läkaren i hopp om att det egentligen inte är något onormalt. Detta liknar den process som leder till att man söker läkare för sent när man har märkt en knuta. Farhågorna för diagnosens konsekvenser, och insikten att det man märker har något med en själv att göra, medför att man väntar. Om patienten ställer frågor om sina symptom kan du säga att du återkommer med svar på dem. Om du lyckas med att få patienten att berätta ostört och att bli klar över sina föreställningar, farhågor och förväntningar i konsultationens 2a och 3e fas bidrar du till att minska hans ångest. Att patienten har upplevt att du har lyssnat på honom, att han har känt sig förstådd och att han märker att du vill hjälpa honom är också en förutsättning för att han skall kunna lyssna på vad du säger i fortsättningen. 4. Förståelse Sammanfatta vad patienten har sagt - upprätta ett kontrakt Du har säkert redan, medan patienten talat, övervägt olika diagnoser, kommit underfund med vad som fattats henne och gjort upp din plan. Läkare skapar nämligen ca fem hypoteser i minuten [7]. Det kan vara frestande att strax gå i gång - och komma vidare med nästa patient. Men först bör du bekräfta för patienten att du har förstått det som hon har berättat, även om du säkert har visat det nonverbalt under tiden. Genom att kort sammanfatta patientens hälsoproblem, föreställningar, farhågor och förväntningar kan du visa att du har förstått hennes meddelande, och kanske också det som sägs mellan raderna [15]. På det sättet får både du och patienten en bekräftelse på att ni har förstått varandra. Till patienten kan du t.ex. säga: "Utifrån det du har berättat för mig förstår jag att det hänger ihop på det och det sättet..., att ditt huvudproblem är det och det..., och att det är det som du primärt vill ha hjälp med att få löst i dag... Är det riktigt förstått?" Denna resumé är utformad som ett kontraktsförslag med utgångspunkt i patientens egna förväntningar. Om du i din sammanfattning lyckas ta med både kognitiva och emotionella element i patientens problemformulering kan det utlösa en djup lättnad hos patienten, t.ex. "Du fick detta illamående på ditt jobb. Personalen blev så förskräckt att de tillkallade en ambulans, och du blev inlagd några dagar på sjukhuset. I dag kommer du så till mig för att få kontrollerat ditt blodtryck. Du berättade också att din hustru blev mycket förskräckt. Många människor, som mått så dåligt, tror de skall dö, gäller det också dig? Är det riktigt förstått, och är detta något som du vill tala med mig om i dag?" På detta sätt kan din sammanfattning också inbjuda till att tala om hur ni samtalar, dvs. du metakommunicerar. Du inviterar då bildligt talat patienten till att för ett ögonblick se situationen utifrån (uppifrån) och diskutera den (som hans dödsångest här i exemplet). Genom att använda det generaliserande uttrycket "många människor..." gör du det legitimt både att tala om och undvika att tala om dödsångest. Samma ordval kan man också använda om man vill ge patienten möjlighet att tala om t ex cancerskräck. Andra gånger kan patientens problemformulering innehålla en önskan till läkaren, t ex när en 16- årig flicka kommer till läkaren för att få p-piller för att hon på lördag skall i säng med sin pojkvän för första gången. I den situationen bör du från början klargöra om du vill tillmötesgå patientens önskan eller ej. Men du bör samtidigt vara klar över att ett positivt svar till patienten 6

7 nästan är avgörande för om hon skall komma att höra resten av konsultationen. Du kan t ex säga: "Jag vill gärna ge dig p-piller, och jag tycker det är förnuftigt av dig att komma, men vi skall också tala om hur pillerna verkar". Att säga ja och rosa patienten fungerar som "öronöppnare", medan. Nej, kritik, tillrättavisanden och måsten fungerar som "öronproppar". 5. Förklaring Fördjupning av anamnesen, undersökning och förklaring När du har visat patienten att du har förstått honom blir det din tur att ställa fördjupande frågor och komplettera anamnesen. Det är i denna fas som du kan ställa några avgränsande frågor om hur länge det har pågått, när det gör ont, om det är något som lindrar eller förvärrar det, hur det påverkar patienten, om han har feber osv. Dessutom ställs frågor om de övriga organsystem som kan vara relaterade till patientens problem. Här går du fram efter din egen sjukdomsmodell, som inte behöver sammanfalla med patientens. Han kan t ex verkligen ha uppfattningen att magsmärtorna orsakats av en burk för gammal tonfisk (dvs. yttre orsaker), medan du faktiskt vill försäkra dig om att han inte har blindtarmsinflammation (något biomedicinskt). Genom att undersöka de organ som patienten har symptom från visar du också att du har förstått patienten, t.ex. lyssna på hjärtat hos en patient som kommer med bröstsmärtor eller hjärtklappning, eller undersöka patientens ögon om han upplever tryck bakom ögonen. Även om du själv kanske inte tycker att det finns någon somatisk grund till klinisk undersökning kan patientens ångest, föreställningar och förväntningar vara skäl nog skäl att genomföra en sådan. Sådana symboliska handlingar har sin plats i allmänmedicinsk klinik, liksom viss laboratoriediagnostik. Men de bör användas medvetet och målinriktat. När du har avslutat din utfrågning och dina kliniska och eventuella parakliniska undersökningar är det din tur att ge patienten en samlad förklaring med utgångspunkt i en resumé av orsaken till patientens besök. L: "Du har nu hostat i 2 veckor och är bekymrad för om det kan vara lunginflammation eller astma. Du har inte haft feber eller andnöd eller upphostningar; dina lungor och din lungfunktion är OK. Du är mest besvärad av hostan om natten, så vad säger du om en medicin som lindrar hostan?" P: "Ja, om det inte är något annat fel så är det OK med hostmedicin". Eller L: "Du sa att du har känt några plötsliga hugg bröstet. Jag har nu lyssnat på ditt hjärta, och mätt blodtrycket och blodvärdet. Allt detta var normalt. Dessutom har jag känt att dina bröstmuskler var mycket ömma. Så jag tror dina bröstsmärtor kommer från musklerna. Du kan få bort dem genom att tänja ut musklerna". Genom att reproducera smärtorna ökar du patientens förståelse. Innan du går vidare eller avslutar konsultationen är det en god idé att kontrollera hur patienten uppfattar din förklaring. Du kan t ex fråga "Hur uppfattar du det som jag har sagt hittills?" "Vad kan du säga till din man/fru om vad som har hänt här i dag?". Om du tar reda på hur patienten har förstått din förklaring och uppnår en gemensam förståelse försäkrar du dig om ett bra underlag för en förhandling med honom om vad resten av konsultationen skall handla om. 7

8 6. Förhandling Vad skall göras åt hälsoproblemet? "Förhandling är en tvåsidig kommunikation som avser att nå enighet med en motpart med vilken man både har gemensamma och motsatta intressen" Förhandlingsfasens mål är att uppnå enighet mellan läkare och patient. Om patientens och läkarens sjukdomsuppfattning stämmer överens och det råder enighet om behandlingen, t ex hostmedicin för hosta eller penicillin mot halsfluss, kan konsultationen leda till att patienten följer behandlingsförslaget. Förhandlingen är enkel. Men om det råder delade meningar mellan patientens och din sjukdomsuppfattning, t.ex. om han anser att gastritsymptomen främst beror på olämplig kost, medan du uppfattar förhållanden i hans arbetssituation som avgörande, får ni genom förhandling komma på ett sätt att lösa problemet. Förhandlingen blir då avgörande för om patienten kommer fram till en slutsats som kan leda till en adekvat handling. Det kan vara att patienten beslutar sig för att hålla diet, undviker att dricka rödvin osv. men väljer att inte ändra på sin arbetssituation. Och det kan då hända att problemet löser sig för att en rimlig diet är tillräckligt för att minska belastningen. Det är patienten som avgör inom vilka referensramar som han vill lösa sitt problem. Varje hälsoproblem kan med fördel ses från flera synvinklar, referensramar. Larsen fann vid analys av sina egna konsultationer de fyra referensramar som visas i tabellen nedan [13]. Varje referensram behöver ett bestämt språk exempelvis ett språk som fokuserar på känslor i den psykologiska referensramen, där kroppsliga reaktioner och symtom är ett uttryck för patientens känslor. Om både läkaren och patienten tänker i biomedicinska banor är föreställningarna transparenta. Är båda är eniga om att penicillin är den riktiga behandlingen för halsfluss så kommer kontraktet handla penicillinordination. Här fokuserar språket på symtom och medicin. Om en patient med gastrit tänker uteslutande biomedicinskt kommer han att vilja ha medicin och kanske ytterligare undersökningar, t.ex. gastroskopi. Men du har kanske utifrån din fördjupade anamnes och undersökning fått uppfattningen att ett referensbyte till en psykologisk ram skulle vara bättre. Du måste då först försöka förklara detta för patienten: "Utifrån vad du har berättat för mig tror jag att dina symptom beror på stress på arbetsplatsen, trassel i äktenskapet, ekonomiska problem..." Sedan kan du kanske föreslå ett samtal för att ge ökad insikt i sambandet mellan stressfaktorer och kroppsliga symtom för att ge hjälp till förändring. Det är här som det kan bli svårt och en förhandling bli nödvändig. Patientrollen i den biomedicinska referensramen övervägande passiv. Han skall endast intaga den ordinerade medicinen, men i övrigt gör läkaren hela arbetet. I den psykologiska referensramen blir patienten involverad som aktiv part. Ditt arbete består i att hjälpa patienten till insikt och till att vilja medverka till ett målinriktat beteende, men det är patienten själv som skall hem och göra arbetet! Det kräver alltså långt mera av patienten, och det är inte säkert att han är redo för eller orkar uppnå denna insikt, än mindre använda den till att ändra sitt beteende. I okomplicerade fall blir kontraktet en självklarhet: blindtarmen, halsinfektionen, fotvårtan, det blödande såret eller det brutna benet. Vid andra tillfällen blir förhandlingen en kardinalpunkt i konsultationsförloppet, där det avgörs om läkare och patient kan avsluta konsultationen och båda vara tillfreds med avtalet. I en sådan situation kan en vändning från samtal till samtalsterapi äga rum på ett naturligt sätt om problemets art, situationen, läkarens och patientens motivation och 8

9 läkarens kunnande har förutsättningar för detta. Hur man utifrån konsultationsprocessen kan använda svåra referensbyten som öppning till egentlig samtalsterapi ligger dock utan för detta kapitels ramar [16]. Det finns symptom som är så alarmerande för läkaren att en förhandling knappast kan komma på tal, t ex vid misstanke om blindtarmsinflammation, brusten extrauterin graviditet osv. Om man då inte lyckas uppnå gemensam förståelse bör du överväga att kräva att din uppfattning av vad som är nödvändigt skall råda. Här är det handling som gäller. Omvänt finns det problem, symptom och situationer där du gott kan låta patienten välja (även om du personligen hade föredragit ett annat val). På så sätt kan du upprätthålla en god kontakt med patienten, vilket ger dig möjlighet att vid uppföljande konsultationer fortsätta samtalet med patienten och kanske ge honom insikt i tex psykologisk problemlösning. Till sist: Patienten har oftast rätt. Han har i varje fall rätt att ta emot eller säga ifrån. En avgörande förutsättning är dock att du, innan förhandlingsfasen inleds, har försäkrat dig om att han har förstått din förklaring. I konsultationen med patienter som har en kronisk sjukdom är förhandlingen om hur denna skall hanteras särskilt viktig och kan vara avgörande för patientens compliance. 7. Förhindra/främja Från konsultationen till patientens vardag Så är det åter patientens tur. Nu skall du få patienten att berätta hur hon tror att konsultationens resultat kan överföras till hennes vardag. Många patienter är benägna att vara alltför optimistiska och positiva inför det avtalade kontraktet eller det givna rådet. Men du bör tillsammans med patienten undersöka vad som förhindrar att de goda föresatserna förverkligas. Här gäller det att få patienten att leka med. Patienten kanske berättar att hon inte har råd att köpa medicinen nu i slutet på månaden, att mannen aldrig kommer att gå med på att ändra kostvanor, sluta röka, att hon inte vill gå till simhallen för att hon känner sig för tjock osv. När hindren är avklarade kommer turen till vad som kan främja genomförandet av planen, t ex att hon går till simhallen i sällskap med en väninna. Särskilt vid livsstilsråd gäller det att komma i en kreativ dialog om hur det som ni har kommit fram till i konsultationen kan överföras till patientens vardag. Livsstilsråd innebär alltid en förändring av patientens vardag. Enbart kunskap räcker sällan för att uppnå en förändring. Som regel bör man diskutera föroch nackdelar av eventuella livsstilsändringar och vad som skulle kunna förhindra/främja genomförandet [17]. I denna diskussion gäller det att få patienten att mobilisera tillräckligt med energi och kreativitet för att gå från insikt till handling. 8. Följa upp Säkerhetsnät En konsultation rymmer ofta många frågor och svar, förklaringar och råd. Det finns två motiv för en uppföljning: säkerhetsnät och compliance. De råd du ger i konsultationen kommer ofta att "glömmas", och compliance blir dålig (ca 50% for läkemedelsordinationer och 10-30% för livsstilsråd [17]). Men du kan förlänga konsultationens varaktighet genom att avtala ett återbesök där du kan följa upp hur det gick och utvärdera effekten av dina råd. Tidpunkten för uppföljningen förhandlas med patienten. När hon vet att hon skall presentera resultaten av er handlingsplan för dig (t.ex. dagliga rörelser) hjälper det henne att komma ihåg att göra sina övningar. 9

10 Risken finns att patienten - som ett olydigt barn - saboterar sin egen handlingsplan och att förhållandet mellan läkare och patient blir belastat av patientens non compliance. Du kan inte vara garderad mot allt i en konsultation. Genom att etablera ett säkerhetsnät kan du göra livet lättare både för dig själv och patienten. Vad säkerhetsnätet skall innehålla kan du komma fram till genom att fråga dig själv Vad förväntar jag mig skall ske? Hur garderar jag mig mot att det kanske inte går som förväntat? Hur får jag veta om jag tog fel? Vad gör jag i så fall? Ett säkerhetsnät kan bestå i att du t.ex. instruerar patienten vad hon skall göra om det inte går som förväntat, t.ex. ringa igen om penicillinet inte har hjälpt efter ett dygn. En uppföljning av konsultationen fungerar som säkerhetsnät [15] och Signalerar omsorg och intresse för patienten Ger trygghet och gör det lättare för patienten att fråga om Ger plats för att du kan ta fel och ger dig trygghet Avspeglar tillit och fördelar ansvaret mellan patient och läkare Ökar compliance 9. Farväl Tid till reflektion När man säger farväl är reflektionens ögonblick. Var konsultationsförloppet tillfredsställande? Är patienten nöjd? Har du och din patient kommit ihåg allt, eller skall ni avtala ett nytt besök? Det bör du fråga henne. Sedan kan du avsluta konsultationen på ett tydligt sätt som signalerar din respekt, t ex räcka henne handen, önska god bättring, på återseende, följa henne ut, be henne hälsa dem där hemma osv. Under konsultationen är man upptagen av att uppfylla patientens behov. När patienten har gått har du möjlighet att tänka över det hela (housekeeping [15]): Hur har jag det efter denna konsultation? Gick allt som jag önskade? Vilka känslor har jag nu? Vilka är mina, och vilka stammar från patienten? Är det något som jag har behov av? Är jag klar för nästa patient? Om du inte är klar för nästa patient kommer det att gå ut över starten på nästa konsultation, som härmed riskerar att misslyckas, och så kan du komma in i en ond cirkel den dagen. Ett viktigt syfte med reflektionen är att du blir mera uppmärksam på de känslor patienten sätter i gång i dig och frågar dig om de stammar från patienten eller dig själv. Efterskrift Denna uppdelning av konsultationsprocessen i 9 faser kan vid första ögonkastet verka rätt överväldigande att lära och praktisera, men den kronologiska uppbyggningen underlättar inlärningen. Alla konsultationer behöver inte innehålla alla 9 faserna, utan de kan delas upp i tre: Patientens, läkarens och den gemensamma fasen. 10

11 Man skulle kunna tro att om du följer de 9 faserna så leder det till en mycket konform och mekanisk samtalsform, men det har visat sig spännande att iaktta hur det gradvis utvecklas en harmoni mellan läkarens - och patientens - person i konsultationsprocessen. Det är överraskande hur stor vinsten är av att dröja i den 3e fasen, vid något så abstrakt som patientens föreställningar, farhågor och förväntningar, då man gemensamt bestämmer dagsordningen för konsultationen utifrån patientens förväntningar å den ena sidan och läkarens begränsningar å den andra. Metoderna är 1. Att ge kvitton och undvika att avbryta patienten, 2. Att fördjupa det som patienten har sagt 3. Att signalera att man vill hjälpa En av läkarens svårigheter med att klara av alla momenten i 3e fasen är att lära att sig att tåla det obehag som ligger i att inte genast bli klar över vad som felas patienten. Om du inte är redo att lyssna förrän du har ett någorlunda säkert grepp om diagnosen riskerar du att gå miste om viktig information. Det kan också vara svårt för dig att höra om smärtor och problem utan att strax försöka lösa dem. Om du inte är mycket för att bli konfronterad med din egen ångest så kan det omedvetet bli så att du undviker att fråga om patientens ångest. Men genom att få patienten att belysa fas 2 och 3 grundligt innan du går vidare kan du få ett mera precist underlag för din diagnostik, och därmed minska behovet att checka så många differentialdiagnoser och på så sätt spara dig själv mycket onödigt arbete. Litteratur till Konsultationsprocessen 1. Larsen J-H, Risør O. Konsultationsprocessen i almen praksis. Månedsskr Prakt lægegern 1994; 72: Larsen J-H, Risør O, Nystrup J. Gruppe-supervision af video. Månedsskr Prakt Lægegern 1997; 75: Larsen J-H, Risør O: Konsultationen. Kapitel i lærebog i Almen medicin redigeret af Bentzen, N, Hollnagel H, Lauritzen T. København: Fadl s forlag, Larsen J-H, Risør O, Nystrup J. Konsultationsprocessen I, Kalymnos, Grækenland. [Kursushäfte]. København: Lægeforeningens Uddannelsessekretariat, Larsen J-H, Nystrup J, Risør O: Konsultationsproces-laboratoriet træning i klinisk samtale. Allmänmed, 1999: 20: Hellman CG. Disease versus illness in general practice. J R Coll Gen Pract 1981; 31: Sackett DL, Haynes RB, Tugwell P. Clinical epidemiolochy. Boston: Little, Brown and Company, Pendleton D, Schofield T, Tatte P, Havelock P. The Consultation. Oxford: Oxford University Press, E. Berne Hvad er det vi leger, København: Gyldendal, Frankel R, Beckman H, Evaluating the patient's primary problem(s). I: Stewart M, Roter D, eds. Communicating with medical patients. London: Sage, Jacobsen K. Sygdom er vi sammen om. Slagelse: Bavnebanke, Malterud K. Allmenpraktikerens möte med kvinnelige pasienter. Tano, Bergen Larsen J-H. The Consultattion as a Mutual Proces of Recognition. European General Practice Research Workshop (EGPRW), 24th - 27th May 1990, Budapest. 14. Lunde IM: Patienters egenvurdrering, København: Fadl's forlag, Neighbour R. The Inner Consultation. London: MTP Press Ltd., Risør O, Larsen J-H. Samtaleterapi i almen praksis. Ugeskr Læg 1995; 157: Lassen LC. Compliance i almen praksis. København: Institut for almen medicin,

Konsultationsprocessen

Konsultationsprocessen Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen, Ole Risør och Jørgen Nystrup (översättning Inger Gustafsson och Charlotte Hedberg) Läkare får rätt snart erfarenhet i att tala med patienter och lär efterhand

Läs mer

Konsultationsprocessen I och video-supervision Kalymnos, Grekland

Konsultationsprocessen I och video-supervision Kalymnos, Grekland Konsultationsprocessen I och video-supervision Kalymnos, Grekland 1 Kursledare och undervisare Lektor, alment praktiserende læge Jan-Helge Larsen Frederikkevej 20, 2. 2900 Hellerup Tlf +45-4921 5400 Fax

Läs mer

Konsultationsprocessen

Konsultationsprocessen Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen och Charlotte Hedberg, augusti 2012 Introduktion Vi delar upp konsultationen i en kronologi med tre delar (1-3). Du startar konsultationen i Patientens del och

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

BARNMORSKEKONSULTATION: ROLLSPEL OCH ANALYS

BARNMORSKEKONSULTATION: ROLLSPEL OCH ANALYS BARNMORSKEKONSULTATION: ROLLSPEL OCH ANALYS Eva-Maria Wassberg Skrifter från Centrum för lärande och undervisning Nr 6:2008 ISSN 1650-5859 BARNMORSKEKONSULTATION: ROLLSPEL OCH ANALYS Eva-Maria Wassberg

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Den 22 maj åkte jag med 36 andra förväntansfulla kolleger till ön Kalymnos i Grekland för att delta i kursen Konsultationsteknik. Vi träffades

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Meningen med livet av Serge Kahili King

Meningen med livet av Serge Kahili King Meningen med livet av Serge Kahili King (översättning av Alexandra Telluselle) I en av mina artiklar berättar jag om historien där en man ägnar hela sitt liv åt att hitta någon som kan ge honom svaret

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 HT15 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö, + Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Medsittning Innehållsförteckning

Medsittning Innehållsförteckning Medsittning Innehållsförteckning Sida Om medsittning 4 Aspekter på ömsesidig medsittning. Fortbildning i FQ-grupper 5 Utgångspunkten 5 Vad är allmänläkares medsittning? 5 Varför medsittning? 5 Förutsättningar

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB Mia Börjesson Auk socionom Fil mag. i socialt arbete Grundläggande Psykoterapeututbildning Diplomerad lösningsfokus korttids terapeut Handledare/veiledare Certifierad Coach ICF Mia Börjesson +46703058952

Läs mer

Du behöver inte gilla det, du behöver bara göra det

Du behöver inte gilla det, du behöver bara göra det När det gör ont - Medveten närvaro & Yin-Yoga Tips och instruktioner till övningar & Yin-Yoga Det kan underlätta att bestämma i förväg när du ska öva eftersom att det är vanligt att man bitvis känner ett

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm Östersund 20150114 I DMC-projektet har vi tagit del av boken Motiverande samtal genom Veronica Kjörell, projektassistent som i texten nedan har sammanfattat det mest väsentliga, som vi ser det. Till det

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer