Konsultationsprocessen I och video-supervision Kalymnos, Grekland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsultationsprocessen I och video-supervision Kalymnos, Grekland"

Transkript

1 Konsultationsprocessen I och video-supervision Kalymnos, Grekland 1

2 Kursledare och undervisare Lektor, alment praktiserende læge Jan-Helge Larsen Frederikkevej 20, Hellerup Tlf Fax Mobil: Studielektor, alment praktiserende læge Ole Risør Storegade Asnæs Tlf / Mobil: Fax: Adjunkt, allmänläkare Charlotte Hedberg Gyllenstiernsg Stockholm Mobil com Overlæge, klinisk lektor Jørgen Nystrup Amtssygehuset Fjorden 4000 Roskilde Mobil Program för Konsultationsprocessen I och video-supervision Fredag In-checkning senast 2 timmar före avgång Avgång Kastrup 16.05, SAS SK 7719 Ankomst Kos 20:25 Transport m. buss/båt till Kalymnos ca. 1 timme Ankomst Kalymnos, Hotel Kalydna Island Lördag kl kl Välkomst och introduktion till kursen Diskussion av kursprogram. Praktiska upplysningar och avtal om utflykter. Presentation av undervisare och deltagare. Gruppindelning Grupp: Deltagarna presenterar sig för varandra och formulerar sina förväntningar till kursen. Kolla att tekniken fungerar. Kort genomgång av hela konsultationsprocessens 9 F och detaljerad genomgång av de första 3 F'en: Före, förhållandet och föreställningar, farhågor och förväntningar. Video-inspelning av rollspel med de tre första F en. Grupp: Video-inspelning av rollspel med de tre första F'en. Kl Gemensam middag, deltagare och undervisare 2

3 Söndag Fridag Möjlighet för en båttur eller egna utflykter Måndag Kl Plenum: Supervision. Genomgång av supervisions-schema. Anvisningar för feed-back. Grupp: Supervision av lördagens videos. Kl Plenum: Diskussion av de 3 första F'en. Genomgång av 4.F, resumé och kontrakt. Grupp: Video-inspelning av rollspel med vikten lagd på 3. och 4.F. Efterföljande supervision. Tisdag Kl Plenum: Genomgång av F. Grupp: Video-inspelning av rollspel, om möjligt med alla 9 F'en. Kl Plenum: Kommunikationens villkår. Samtalets dimensioner: start, riktning, nivån, innehåll. De samtalandes relationer, positioner, filter, motöverföring. Användning av kognitiva och emotionella gensvar. Grupp: Användning av gensvar i konsultationen. Onsdag Kl Plenum: Etablering av gemensam förståelse mellan läkare och patient. Redskap: samtals-nivån, kontakt, meta-kommunikation och kontrakt. Grupp: Video-inspelning av rollspel med alla 9 F'en. Supervision. Kl Torsdag Kl Plenum: Föreställningar om sjukdom. Patientens och läkarens referensramar i konsultationen. Grupp: Video-inspelning av rollspel med alla 9 F'en. Supervision. Plenum: Socialt nätverk och behov. Grupp: Rita en karta med ditt eget sociala nätverk. Dela dina upplevelser med en från gruppen. Kl Kl ? Grupp: Presentation av nätverkskartor. Festlig avslutning på restaurant 3

4 Fredag Kl Plenum Diskussion av konsultationsprocessens 9 F - vad förhindrar läkaren att använda dem i vardagen? Grupp: Avslutande arbete med nätverkskartan och träning i att använda F'en och att få patienten att jobba mera. Professionelt nätverk och personligt säkerhetsnät. Personligt kontrakt, evaluering och farväl Hemresa påbörjas Avresa från KOS 21:25, SAS SK 7720 Ankomst till København/Kastrup 23:55 Våra intentioner med detta program: - Att lära deltagarna använda konsultationsprocessens 9 F en. - Att genomgå relevant teori (Pendleton & al., Lassen, Neighbour, Malterud, Larsen, Risør, Nystrup). - Att träna deltagarna i att använda schema til video-handledning i grupp. - Att träna deltagarna i att få patienten att jobba mera i konsultationen genom att använda de 9 F'en, i synnerhet att använda det 3:e F, jämte gensvar, kontrakt och meta-kommuni-kation - Att ge goda möjligheter att experimentera i konsultations-laboratoriet och träna sig i att använda konsultationens faser - Att använda en socialt nätverkskarta som undersökningsredskap och för att styrka den kollegiala gemenskapen i gruppen - Att ta hänsyn tilt processen i gruppen och ge deltagarna tillfälle att jobba med personliga resurser och "blinda fläckar" i den mån de blir relevanta för konsultationsprocessen, när läkaren använder sig själv som undersöknings- och behandlingsinstrument. Och med kursen som helhet: - Att ge möjlighet för en vecka i rekreerande omgivningar bland vänliga människor (greker och kursdeltagare) Praktiska upplysningar: Mötestid inför avresa: København, senast kl , flyg SK

5 Mötestid Kos: senast 20.00, flyg SK 7720 Vi ser gärna att man tar musikinstrument och kopior av sånger med till aftonunderhållning. Tag med körkort. Grekisk polis kräver det, om man hyr moped, scooter, motorcykel eller bil. Resesjukförsäkring och Resegodsförsäkring: måste du själv ordna. Skrivhäfte, blyerts, radergummi. En kudde för egen bekvämlighet. Myggmedel, tx Autan. Hotellet hyr ut anti-mygg maskiner till rummen. Badkläder och skor till bergsvandring. Hotellet Nikos Kountouris, Kalydna Island Hotel Kantouni, Kalymnos, Grekland Tel: Fax: Instruktioner till grupparbete m.m.: Lördag Plenum - Presentation och forväntninger - Praktiska upplysningar: Arbetstider, rumslista, besök på sjukhus, båttur, vatten, toilet, växling av pengar, hyrning av moped (körkort), hörselsskydd, telefonbox och kort, anti-mygg maskiner. Information om att kursusledningen håller möten efter varje session. - anmälan till gemensam middag - anmälan till besök på sjukhus - anmälan till båttur - Namnrunda - Grupp-inddelning och fördelning av undervisare Grupp Kolla hur tekniken fungerar. Börja med att spela in min. 3 rollspel på video första dagen, så att alla "kommer på". Läkaren skall lägga vikt på att förtydliga de tre första F'en, speciellt patientens föreställningar, farhågor och förväntningar. Inte för långa videos, max 10 minuter. En i gruppen noterar på sista sidan i kursboken: - namn på läkaren och "patienten" - namn på supervisor Jobbet som video-tekniker går runt varje dag, så att alla lär sig. Presentera er för varandra, och säg 3 goda saker om dej själv. Vad är din värsta problempatient? Vad vill du gärna lära/dina mål med kursen? Måndag Supervision 1. regel. Lägg märke till det, läkaren gjorde bra. När du ser på rollspel och video, måste du först och främst lägga märke till, vad läkaren gör bra - du är van att hitta felen. Notera evt. under tiden och markera med +'er. Det är bra att se de första videos utan avbrott. 5

6 2. Den, som är i fokus, måste ha det första ord. Det är viktigt att börja med det, som gick bra för att lära att bli uppmärksam på det och stödja det positiva beteendet. Dessutom kommer det också något positivt inn på "kontot", som kan göra det lättare att ta emot minus senare i processen. 3. Beskriv det positiva beteendet, vad det gör vid dej? Nu kan gruppen framhålla det goda. Detta är mycket lärorikt för läkaren. Se till att alla säger något. Ett sätt att ge återkoppling består i, at du sätter dig i patientens ställe och ger uttryck för, hur du skulle känna: "Som patient skulle jag känna mig väl omhändertagen, när du..." Och när du ger sådana "blommor", ge dem direkt till läkaren, som i eksemplet. 4. Rekommendationer, inte kritik. Läkaren får nu tilfälle att berätta, vad han skulle önska att han hade gjort annorlunda. Han får därigenom tilfälle själv att formulera kritiken, och gruppen kan då lyssna sig till, vad han är redo till att ta emot av kritik. Sedan är det gruppens tur till att framhålla det, man tyckte gick mindre bra. Gruppen har fått en förnimmelse av, vad läkaren är redo för att høra, och återkopplingen måste övervägande ha karaktär av rekommendationer, tex:" Om det vore jag, då skulle jag kanske låtit patienten uttrycka sina känslor angående sjukhusvistelsen". Ett sådant utlåtande skulle läkaren lätt kunna avvisa med tx: "Jamen, jag är inte som du, och så skulle jag inte göra". Eller också kan han tycka att kritiken var berättigad: "Ja, det tror jag du har rätt i, men det tänkte jag bara inte på i situationen". Man måste alltid komma ihåg sin rät att inte vara fullkomlig. Om man får lust att eksperimentera, eller om man tycker ett spel gick fel, kan man upprepa rollspelet antingen med samma läkare eller med en annan. Det är en av fördelarna vid konsultationslaboratoriet. "Patienten" används som en sorts sanningsvittne i förhållande till, hur patienten upplevde konsultationen. Tisdag Video-innspelning av rollspel med de första 4 F'en. Genomgång av video ut ifrån schema för grupp-supervision. Onsdag förmiddag I kommunikation växlar man mellan att lyssna och ge gensvar. Gensvarets karaktär styr kommunikationen mycket effektfullt. Gensvaret kan beskrivas i 4 dimmensioner: Avgränsande < > Utvidgande Affektivt < > Kognitivt Konfronterende < > Överslätande Tillit < > Misstro 1. Försök som läkare i rollspel medvetet att styra konsultationen med hjälp ut av olika typer av gensvar, ge din patient ett kvitto, ta tag i de affektiva signaler.. Försök under gennomgång av video'en att karakterisera de olika typer av gensvar. Detta förutsätter flera stopp av bandet. Låt den, som är i fokus att berätta först och först det positiva. Läg ochså märke till de emotionella elementen och relationsdelen i dels läkarens och dels i patientens utsagor. 2. Försök som läkare att fördjupa samtalet genom att använda jag-du. Som observatör skall du lägga märke till, på hvilket samtalsniveå samtalet mellan läkare och patient rör sig. 3. Läkaren bör försöka att inngå några kontrakt med sin patient genom att använda meta-kommunikation. Som observatör kan du identifiera och karaktärisera kontrakten mellan patient och läkare. Du kan ochså byta mellan alla 4 referensramar. Lägg märke till skillnaderna i språket, när ni talar inom de olika referensramer. Torsdag förmiddag 6

7 Rita din karta med socialt nätverk. Välj en deltagare och avtala när ni talar om kartan, men sätt dig för dig själv och markera med förbokstaver personerna i ditt sociala nätvärk. Sedan möts du med din partner och väljer att berätta det, du vill dela med din partner och eventuellt med gruppen, när supervisor deltar om eftermiddagen. Torsdag eftermiddag Du berättar om din partners karta inför gruppen och supervisor. Personliga reflektioner. Vilka sociala ressourcer finns? Vad vill du göra, när du kommer hem? Har du ett professionelt nätvärk? Fredag förmiddag Professionelt nätvärk och personligt säkerhetsnät. Avslutning och farväl till gruppen och till supervisor. Evaluering, (man gör klart för sig, vad man vill dela): Vad var mina mål med kursen och hyr gick det? Vad vill jag ändra på? Hur vill jag fasthålla mig själv på det? 7

8 KONSULTATIONSPROCESSENS 9 FASER (F'en) Patientens del 1. FÖRE Före konsultationen, känslor, tankar och handlingar 2. FÖRHÅLLANDET (relationen) Goddag, låt patienten tala Visa: att du hör, att du tror, att du vill hjälpa 3. FÖRESTÄLLNINGAR FARHÅGOR FÖRVÄNTNINGAR Läkarens del 4. FÖRSTÅELSE Sammanfattning av problemet och dess betydelse för patienten Patientens sjukdomsuppfattning 5. FÖRKLARING Anamnes-fördjupning, klinisk undersökning och förklaring Läkarens sjukdomsmodell Gemensam del 6. FÖRHANDLING Förhandling om lösningar, ev. referenskifte, kontrakt Gemensam förståelse 7. FÖRHINDRA/FRÄMJA Insikt - avtal - handling 8. FÖLJA UPP Kontroll, säkerhetsnät 9. FARVÄL OK? & housekeeping Jan-Helge Larsen & Ole Risør, Månedsskr Prakt Lægegern 1994; 72: / Medicinsk årbog, 1995: Mars

9 P-R-A-C-T-I-C-A-L PRACTICAL (9 steps) Byrne & Long (6 steps) Pendleton & al. (7 tasks) Neighbour (5 Checkpoints) Lassen (6 Dimensions) P rior to consultation Feelings, thoughts and actions R elationship 'Permission' 1) Relationship 7) Relationship 1) Connect A nxieties Ideas, concerns and expectations Cognitive/affective 2) Reason for attendance 1) Reason for attendance, including ideas, concerns and expectations 1) Connect 1) Expectations 2) Ideas C ommon Language Summarize, Check of Health Belief 2) Other problems 3) With the patient to choose action 2) Summarize T ranslating Verbal/ physical examination Handover 3) Verbal or physical examination 4) Shared understanding 3) Handover I nteraction Common understanding Change of frame of reference Doctors or patient's choice C onverting insight into action Impede/promote 4) Doctor and patient consider the condition and 5) detail treatment or further investigation 4) Shared understanding 5) Responsibility 3) Handover 3) Information about the contents of the advice, 4) the effect and relevance and 5) the patient's assessment of the advice given 6) Obstacles to compliance with the advice A greement check Safetynetting Prolonging L et's try it! OK? How do I feel now? 6) The consultation is terminated 6) To use time and ressources appropriately 9 4) Safetynet 5) House keeping Larsen J-H, Risør O. Konsultationsprocessen i almen praksis. Månedsskr Prakt Lægegern 1994; 72: Larsen J-H, Risør O, Putnam S. P-R-A-C-T-I-C-A-L: a step-by-step model for conducting the consultation in general practice. Fam Pract 1997;14: Byrne PS, Long BEL. Doctors Talking to Patients. A Study of the Verbal Behaviour of General Practitioners Consulting in their Sugeries. London: Her Majesty s Stationery Office, Pendleton D, Schofield T, Tate P, Havelock P: The Consultation. Oxford: Oxford University Press, Neighbour R. The Inner Consultation. London: MTP Press Ltd., Lassen LC. Connections Between the Quality of Consultations and Patient Compliance in General Practice. Fam Pract 1991; 8:

10 Schema vid grupphandledning, namn Vad vill du ha kollegornas hjälp med? 1. Läkaren: Vilka känslor sätter patienten i gång i dig? 2. Kollegorna: Om jag sätter mig i läkarens situation, vilka känslor sätter patienten i gång i mig? 3. Läkaren: Jag tycker, jag gjorde... bra 4. Kollegorna: Jag tycker det var bra att/när du Läkaren: Jag önskar jag hade gjort... annorlunda 6. Kollegorna: Om det var jag, då skulle jag kanske sagt /gjort Läkaren: Det jag tar med mig är... ( Jag är bra på... / Jag kunde bli bättre på... ) 8. Kollegorna: För min egen del tar jag... med mig 9. Läkaren: Nu känner jag Kollegorna: Nu känner jag , Enl. Colin Coles vid J-H Larsen, O Risør, J Nystrup, Månedsskr Prakt Lægegern 1997; 75:

11 Larsen och Risørs nyckelfrågor 1. Vad är det, som får dig att ringa/komma nu? 2. Berätta vad du har tänkt 3. Vad oroar du dig för? 4. Vad vill du ha min hjälp med? Larsen J-H, Risør O. Konsultationsprocessen i almen praksis. Månedsskr Prakt Lægegern, 1994; 72: Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen, Ole Risør och Jørgen Nystrup (översättning Inger Gustafsson och Charlotte Hedberg jämte tack till Maria Tasola, Astri Brandell Eklund och Karin Lindhagen) Läkare får rätt snart erfarenhet av att tala med patienter och lär sigefterhand en konsultationsmetod som passar dem själva och deras patienter. På kurser om konsultationsprocessen kompletteras dina egna erfarenheter med kollegors erfarenheter och med forskningsresultat. Målet är att bli bättre på att arbeta som läkare, att känna större arbetsglädje och att undvika arbeta att onödigt mycket. Principer för en förbättrad konsultationsteknik är utvecklade i det kurskoncept som sedan 1992 har genomförts på Kalymnos. Kärnan är hur patientcentrering förverkligas. Konsultationsprocessen genomgås med utgångspunkt i två artiklar, ett lärobokskapitel samt avsnitt från tidigare kurshäften (1-5). Till allmänläkarmottagningen kommer patienterna med oselekterade hälsoproblem, dvs. de söker för allt möjligt. Så snart patienten börjar att berätta, börjar du att associera och kan lätt komma att ställa frågor och därmed avbryta patientens historia. Därför har vi byggt upp en kronologisk modell av konsultationen, de 9 F en, som ger dig en struktur, som är lätt att följa (1). Modellen hjälper dig att sätta dig in i patientens funderingar om problemet och den betydelse han ger det (6), så att du på kort tid kan få relevanta anamnestiska upplysningar (patientens del): 1. Patientens beskrivning av hälsoproblemet 2. Vad hälsoproblemet betyder för patienten 3. Vad patienten behöver läkarens hjälp med En riktig diagnos ställs i 60-90% av alla patient-läkarmöten enbart utifrån patientens sjukhistoria (7). På allmänläkarmottagningen kallas det kliniska samtalet och undersökningen för konsultationsprocessen, vanligtvis förkortat till konsultationen. Konsultation kommer från latin, consultatio: fråga om råd, rådfråga någon. Detta avspeglar något grundläggande i förhållandet mellan patient och läkare: patienten frågar läkaren om råd, men bestämmer själv om han vill följa läkarens råd. Förutsättningen för att läkaren ska kunna ge goda

12 råd är att han sätter sig in i hur patienten uppfattar sitt hälsoproblem (illness) och kan översätta eventuella symptom till medicinskt språk (disease), diagnosen. (Ordet diagnos kommer av grekiska: särskilja). 1 Vi vill gärna illustrera några av svårigheterna med att förstå varför patienten kommer: Patienten kan t.ex. komma, för att han har ont i halsen. Nästa motiv kan vara: för att han tror, att det kan behandlas med penicillin, så blir han fortare frisk. Det nästa "för att" kan vara: han skall resa i övermorgon. Men det kan också vara: för att han är rädd för att ha cancer - och om penicillin hjälper, så kan det inte vara cancer. För att möta patienten där han är, bör läkaren vara förberedd på det oväntade och ha en enkel struktur för samtalet att hålla i. 1. Före Patientens förberedelse inför konsultationen Innan patienten kommer till dig i konsultationen, bör du vara medveten om, att patienten har förberett sitt samtal med dig en tid. Man kan säga att patienten redan har haft sin egen inre konsultation med läkaren. När patienter märker något i sin kropp, söker de svar på följande frågor : Vad har hänt? Varför har det hänt? Varför mig? Varför nu? Vad händer, om inget görs? Vad skall jag göra, eller vem skall jag be om hjälp? Ofta har patienten redan talat med någon om sitt hälsoproblem, tittat på internet och kanske försökt att behandla sig själv. Under tiden från de första symptomen till sitt möte med läkaren har patientens fantasier om vad som är fel, och vilka konsekvenser det kan få, haft god tid att utveckla sig. Det handlar grundläggande om liv och död, t.ex. har c:a var femte patient haft tankar om cancer. Patienten pendlar mellan: "Det är säkert inte något, och läkaren tycker nog jag är hysterisk" till att han säger till sig själv: "Det kan också vara något allvarligt..., kanske är det detsamma som NN hade". I bägge fallen väcks känslor han tycker är obehagliga eller skäms över att erkänna, dels inför sig själv, dels inför andra, häribland läkaren. På detta sätt har patienten alltså skaffat sig ett försprång i förhållande till dig. Patienten har redan gjort sig en bild av vad som kan vara fel och den betydelse hälsoproblemet kan innebära. Innan du kan möta patienten bör du först med samtalets hjälp försöka finna honom där han är, dvs. få honom att berätta om sitt hälsoproblem med egna ord. En första förutsättning för detta är att du försöker att skapa ramar för en god relation till patienten, så han känner sig inbjuden att berätta om bakgrunden för sitt besök. Läkarens förberedelse för konsultationen Du kan också själv förbereda dig på konsultationen. Genom att läsa i journalen eller se de senaste anteckningarna på skärmen kan du orientera dig om patientens historia. Och sedan den kanske viktigaste förberedelsen: är du själv klar att lyssna till patienten? 2. Förhållandet Låt patienten komma till orda - och vänta med att avgränsa Den egentliga konsultationen börjar med "goddag'et". Det är en god idé att hämta patienten i väntrummet, ta patienten i handen, presentera dig, ledsaga patienten in i konsultationsrummet och be honom ta plats. Din öppningsreplik bör helst vara kort, t.ex :" Goddag, vad är det som gör att du kommer hit", eller bara: "Berätta..." och låt patienten sedan berätta utan att avbryta. Om du på detta sätt i ord och handling visar patienten att det är tillåtet att tala om det han har på hjärtat (permission), och visar att du är intresserad och har tid, skapar du ett rum som patienten kan fylla med sin förberedda berättelse. På det sättet stärker du ert 12

13 förhållande, som är avgörande för vilka, hur många och hur goda upplysningar patienten väljer att ge dig. För att känna sig bemött behöver patienten att du visar honom: 1. att du hör honom 2. att du tror honom 3. att du vill hjälpa honom Medan patienten berättar skall du kvittera, dvs. lyssna aktivt på det patienten berättar, t.ex. genom stöttande nickanden, hm, ja, nå, berätta..., berömma patienten, upprepa patientens sista ord frågande, utnyttja pauser och komma med affektivt och förstärkt gensvar som: "Det låter obehagligt..". Därmed visar du att du lyssnar och ger patientens ord värde. Utan att ställa egna frågor eller avbryta ger du patienten möjlighet att formulera sig och övervinna sitt obehag att framlägga sitt problem. Därmed sätter du något positivt in på "kontot" (8), och du stimulerar till jämvikt i förhållandet mellan er (vuxen-vuxen (9)). Det motverkar patientens tendens att uppfatta sig själv som det rädda barnet (barn-vuxen) och därmed känna beroende och passivitet. Förhållandet mellan er stärks också av att patienten kommer att uppleva en lättnad över att sitta inför en lyssnande läkare, som verkar ärligt intresserad, och som gör det möjligt för patienten att berätta sin historia och lätta sitt hjärta. Medan patienten talar kan du mentalt luta dig tillbaka och bara vara. Om patienten talar om smärtor, särskilt om han understryker dem, avbryter de flesta läkare genom att fråga: Hur länge...? Var gör det ont?, dvs. en kognitiv fråga som avbryter patientens (affektiva) process. I stället kunde läkaren ha gett ett kvitto, ex: Det låter besvärligt... Det ger lättnad för båda parter! Men efterhand som patienten berättar, kommer du säkert bli allt mera orolig och fråga dig själv: "Vad felar patienten egentligen?" Olika hypoteser far genom ditt huvud, och det är då frestande att få checkat en eller flera av dem (7). Du blir kanske också rädd för att patienten bara fortsätter att tala, så att tiden går utan att du kommer fram till, vad som fattas patienten. Men erfarenheten är emellertid, att patienter i genomsnitt endast kan tala i maximalt 2-2½ minut - om läkaren dessförinnan inte har avbrutit dem (10). Patienten kan berätta hur han ser sitt problem och dessutom ofta själv komma fram till en lösning bara genom att berätta det för en lyssnande person, och du kommer under alla omständigheter att få en bättre grund för dina senare frågor. Medan patienten berättar skall du endast notera hur han formulerar sina föreställningar, oro och förväntningar. Innan du ställer din första fråga skall du göra klart för dig om den kommer från dina egna inre tankar om diagnosen. Om den gör det, så kan din fråga avbryta och distrahera patienten när han försöker att besvara den. Undersökningar har visat att läkare i genomsnitt avbryter patienten efter 18 sekunder (10). Det kräver träning att lära sig att vänta och att avstå från att avbryta, tills patienten har berättat färdigt. Om det uppstår pauser i samtalet, kan du i denna del av konsultationen öva dig i att vänta, så att det blir patienten som bryter pausen. Om läkaren avbryter patienten i starten, kan patienten: - Lätt glömma, vad det var, han kom för - Tro att läkaren har ont om tid - Känna att det han berättar är betydelselöst - Eller att läkarens frågor ifrågasätter hans problem - Lätt få intrycket, att läkaren vet bäst - Tolka det som om läkaren bestämmer tempot - Tro att läkaren nog skall ta hand om resten av förloppet Först när patienten är färdig med sin historia, kan du fråga mera ingående om patientens föreställningar, farhågor och förväntningar. Men de flesta patienter brukar själv ha formulerat det mesta av sina föreställningar och förväntningar i inledningen, om de inte blivit distraherade. 13

14 De flesta människor väntar med att gå till sin allmänläkare tills de har sparat ihop ett par problem, några få kommer med en lång lista. Om man bara har minuter till en konsultation, är det svårt att hinna mera än ett eller två hälsoproblem. Till patienten som går över till att tala om nästa hälsoproblem, kan du t.ex. säga: "Du säger att du har fått ont i magen och är bekymrad för om det kan vara början till magsår, och nu säger du, att du också har problem med höger knä. Har du mer, du vill tala med mig om?... Jag vill gärna tala med dig om allt (som bekymrar dig), men jag är inte säker på, att jag hinner det i dag, så vad vill du helst att vi går vidare med nu?" Genom att sammanfatta och ge patienten ett förslag till en prioritering (11), görs patienten tidigt ansvarig för vad som kommer att tas upp i konsultationen. Genom att avgränsa problemen ger du dig själv bättre möjlighet att gå grundligt tillväga. I din sammanfattning visar du att du lyssnar, och det blir tydligare för er bägge vad patienten önskar att samtalet skall handla om. 3. Föreställningar, farhågor och förväntningar Vad vill patienten ha läkarens hjälp till? I denna fas av konsultationen skall du försöka att tydliggöra patientens "Före", och det han hitintills har berättat för dig. Grundläggande har patienten rätt att få hjälp och du har rätt att få svar på vad han vill ha hjälp med. Du skall nu aktivt försöka att få patienten att komplettera sin berättelse och formulera sig om sina föreställningar om hälsoproblemet: - Vilka tankar har han gjort sig? - Har det lett till någon oro eller ängslan? - Hur föreställer han sig att det hänger ihop (sjukdomsuppfattning, orsaksförklaring och accepterande)? - Hur påverkar det honom? - Vad är det patienten gärna vill ha din hjälp med, vad förväntar han av besöket? Den sista frågan är en form av metakommunikation (att tala om vad och hur man talar), som försöker att hålla kvar samtalet på ett vuxen-vuxen-plan, som också kan bidraga till att klargöra och styrka ert förhållande. När konsultationer går snett, beror det ofta på en otillräcklig belysning av denna tredje fas, som både är den svåraste och viktigaste i konsultationen. För här är läkaren inte på "hemmaplan", i motsättning till när det gäller utfrågning om symptom (som det kan vara så frestande att gå i gång med). Patientens föreställningar, förväntningar och farhågor Föreställningar i förhållande till: - Sjukdomsuppfattning/orsaksförklaring - Vad önskar han? - Vad hoppas han? - Vad tror han? - Vad är han rädd för: farhågor Förväntningar i förhållande till: - Vad konsultationen skall leda till idag - Behandling och prognos - Läkarens hjälp - Sig själv / egen insats För att komplettera patientens berättelse kan du fråga mer ingående om föreställningar, farhågor och förväntningar genom att använda nyckelfrågor. För patienten är det egentligen inte så svårt att komma med den kognitiva sidan av hälsoproblemet, medan den emotionella ofta är förbunden med skuld, skam, mindervärde, maktlöshet och ångest, dvs. negativa känslor som får patienten att hålla sig tillbaka. Därför skall dina nyckelfrågor liksom en nyckel söka att öppna de rum av föreställningar, farhågor och förväntningar som patienten kanske inte ens har formulerat för sig själv. Det finns flera sätt att få fram detta, men här är några förslag till öppna / öppnande nyckelfrågor. De bör dock formuleras på ett sätt som passar dig och patienten, och det uppnår du bara genom träning. 14

15 Nyckelfrågor (fritt efter Malterud (12)) 1. Vad är anledningen till, att du kommer (just) idag? 2. Vad har du själv tänkt på, som kunde vara fel? 3. Vad tror du är orsaken till ditt problem? 4. Är det något, du är (särskilt) bekymrad för? 5. Vad vill du gärna ha min/läkarens hjälp med? Nyckelfrågorna kan fungera som en slags checklista, så du kan se om du har varit med hela vägen runt. Det kan ofta vara nödvändigt att fiska lite efter svaret, särskilt på nyckelfråga 4; det är ju oftast bekymmer som får patienten att gå till läkaren. En patient med halsinfektion: "Ja, man kan ju inte låta bli att tänka på, om det är början till cancer". Andra gånger kan man få patienten till att klargöra sina föreställningar om hälsoproblemets allvar genom att fråga: "Tror du, att du är allvarligt sjuk?" Du skall inte gå vidare till nästa fas av konsultationsprocessen förrän du har fått ett rimligt svar på alla dessa fem nyckelfrågor. Även vid korta konsultationer med till synes banala hälsoproblem kan det löna sig att belysa elementen i den tredje fasen. Så länge patienten berättar om sitt hälsoproblem och sina föreställningar, farhågor och förväntningar, arbetar patienten aktivt på att formulera sitt hälsoproblem, ett arbete som för den läkare som avbryter sin patient kan bli ganska ansträngande. Patientens precisa svar på frågorna i den tredje fasen är således arbetsbesparande för läkaren och mera tillfredsställande för patienten det är kärnan i patientcentrering. I denna fas gäller det att spela tillbaka bollen så att den för det mesta befinner sig på patientens planhalva. Genom att ställa nyckelfrågorna undersöker du också patientens sjukdomsuppfattning (13) och egna värderingar (14), t.ex: "Jag tror att mina magsmärtor beror på att jag åt en för gammal tonfiskkonserv i förra veckan..." eller "Vi har den senate månaden haft det mycket stressigt på jobbet med att inventera, så jag tror det är därför..." När patientens sjukdomsuppfattning förtydligas på detta sätt, kan du ta med det i din senare förklaring av patientens symptom. På så vis kommer patienten i högre grad att uppfatta dina råd mm. som meningsfulla, de passar in i patientens bild av världen. Om du inte upptäcker att patientens sjukdomsuppfattning är helt annorlunda än din, är det stor risk för att patienten inte vill använda dina råd eller ordinationer, t.ex. om du ordinerar penicillin till en patient som misstror all kemi och i stället använder alternativ behandling. En annan sak som spelar in i patientens presentation av sitt problem är den ambivalens som är förbunden med att ha symptom. I ett hörn av patientens medvetande kan symptomen tolkas som hotande för hälsan ("det är säkert något allvarligt"), medan resten av medvetandet uppfattar det - och önskar att uppfatta det - som ett helt banalt hälsoproblem som läkaren säkert kan lösa ("det är nog ingenting"). Den ångestfyllda delen av patienten kommer att vara benägen att dölja viktiga upplysningar för läkaren, i hopp om att det egentligen inte är något onormalt (eller liknande den process som leder till att man för sent söker läkare när man märker en knuta). Farhågorna för diagnosens konsekvenser och insikten att det man märker har något med en själv att göra, medför att man väntar. Om patienten ställer frågor om sina symptom kan du säga att du återkommer med svar på dem. Om du lyckas att i konsultationens andra och tredje fas få patienten till att ostört berätta och kompletterande uttrycka sina föreställningar, farhågor och förväntningar, bidrar du till att minska patientens ångest. Det är en förutsättning för, att patienten ska kunna lyssna till vad du säger i fortsättningen att han har upplevt att du har lyssnat till honom, och att han har känt sig förstådd och känt att du vill hjälpa. 4. Förståelse Sammanfatta, vad patienten har sagt - upprätta ett kontrakt Du har säkert redan medan patienten talat övervägt olika diagnoser, kommit underfund med vad som är för fel med patienten och gjort upp din plan. Läkare skapar nämligen c:a 5 hypoteser i minuten (7). Det skulle kunna 15

16 vara frestande att genast gå i gång - och komma vidare med nästa patient. Men först bör du visa patienten att du har förstått det patienten har berättat. Du har säkert visat det ickeverbalt under tiden. Men hur kan patienten veta vad du helt konkret har förstått? Genom att kort sammanfatta patientens hälsoproblem, föreställningar, farhågor och förväntningar kan du visa att du har förstått patientens meddelande och kanske också det som sägs mellan raderna (15). På det sättet får både du och patienten en bekräftelse på om ni har förstått varandra. Till patienten kan du t.ex säga: "Utifrån det du har berättat för mi förstår ja att det hänger ihop på det och det sättet..., att ditt huvudproblem är det och det..., och att det är det du primärt vill ha hjälp med att få löst i dag... Är det rätt uppfattat?" Denna sammanfattning är utformad som ett kontraktförslag med utgångspunkt i patientens förväntningar. Om du i din sammanfattning lyckas att ta med både kognitiva och emotionella element i patientens problemformulering, kan det utlösa en djup lättnad hos patienten, t.ex: "Du fick detta illamående på ditt jobb. Personalen blev så förskräck att de tillkallade ambulans, och du blev inlagd några dagar på sjukhuset. I dag kommer du till mig för att få ditt blodtryck kontrollerat. Du berättade också att din hustru blev mycket förskräckt. Många människor som mått så dåligt tror att de skall dö, gäller det också dig? Är det riktigt förstått, och är det något du vill tala med mig om i dag?" På detta sätt kan din sammanfattning inbjuda till att också tala om hur ni samtalar, dvs.du metakommunicerar. När man metakommunicerar inbjuder man bildligt talat den andre att för ett ögonblick se situationen utifrån (uppifrån) och diskutera den (som patientens dödsångest här i exemplet). Genom att använda det generaliserande uttrycket "många människor..." gör du det legitimt både att tala om och undvika att tala om dödsångest. Samma ordval kan man också använda, om man vill ge patienten möjlighet att tala om t.ex cancerskräck.. Andra gånger kan patientens problemformulering innehålla en önskan till läkaren, t.ex om en 16-årig flicka kommer till läkaren för att få p-piller, för att hon på lördag skall i säng med sin pojkvän för första gången. I den situationen bör du klargöra om du vill tillmötesgå patientens önskan. Men du bör samtidigt vara klar över att ett positivt svar till patienten nästan är avgörande för om hon hör resten av vad du säger. Du kunde t.ex säga: "Jag vill gärna ge dig p-piller, och jag tycker det är förnuftigt av dig att komma, men vi skall också tala om hur pillerna verkar". Att säga ja och berömma patienten fungerar som "öron-öppnare", medan nej, kritik, tillrättavisanden och måsten fungerar som "öron-proppar". 5. Förklaring Fördjupning av anamnesen, undersökning av patienten och förklaring När du har visat patienten, att du har förstått honom, blir det din tur att ställa fördjupande frågor och komplettera anamnesen. Det är i denna fas du kan ställa några avgränsande frågor om hur det påverkar patienten och hur länge det har pågått, när det gör ont, om det är något som lindrar eller förvärrar det, om patienten har feber osv. Dessutom ställs frågor om de övriga organsystemen, som kan vara relaterade till patientens problem, och patienten förbereds eventuellt på att du vill undersöka honom. Här går du fram efter din egen sjukdomsmodell, som inte behöver sammanfalla med patientens, t.ex kan patienten verkligen mena att magsmärtorna orsakats av en burk för gammal tonfisk (dvs. några yttre orsaker), medan du faktiskt vill försäkra dig mot att patienten har blindtarmsinflammation (något biomedicinskt). Genom att undersöka det organ patienten har symptom från visar du också att du har förstått patienten, t.ex lyssna på hjärtat hos en patient som kommer med bröstsmärtor eller hjärtklappning, eller undersöka patientens ögon om patienten kommer med tryck bakom ögonen. Även om du själv kanske inte tycker att det finns någon somatisk grund till klinisk undersökning, kan det med hänsyn till patientens ångest, föreställningar och förväntningar finnas yrkesmässiga skäl att genomföra en sådan undersökning. Sådana symboliska handlingar har sin plats i allmänmedicinsk klinik och laboratoriediagnostik. Men de bör användas medvetet och målinriktat. 16

17 När du har avslutat din utfrågning, din kliniska undersökning och eventuella parakliniska undersökningar, är det din tur att ge patienten en samlad förklaring med utgångspunkt i en sammanfattning av orsaken till patientens besök: L: "Du har nu hostat i två veckor och är bekymrad för om det kan vara lunginflammation eller astma. Du har inte haft feber, andnöd eller upphostningar; dina lungor och din lungfunktion är OK. Du är mest besvärad av hostan om natten, så vad säger du om en medicin som lindrar hostan?" P: "Ja, om det inte är något annat fel, så är det OK med hostmedicin". Eller, L: "Du sa, att du har känt några plötsliga hugg bröstet. Jag har nu lyssnat på ditt hjärta, avläst ditt blodtryck och ditt blodvärde. Allt detta var normalt. Dessutom har jag känt på dina bröstmuskler, som var mycket ömma. Så jag tror dina bröstsmärtor kommer från musklerna, och du kan få bort de smärtorna genom att tänja ut musklerna". Genom att reproducera smärtorna ökar du patientens förståelse. Innan du går vidare eller avslutar konsultationen, är det en god idé att checka hur patienten uppfattar din förklaring. Du kan fråga om det, t.ex: "Hur uppfattar du det, jag har sagt tills nu?"..."vad vill du säga till din man/fru osv. om, vad som har hänt här i dag?". Om du undersöker hur patienten har förstått din förklaring, försäkrar du dig om ett bra underlag för din förhandling med patienten med tanke på att uppnå en gemensam förståelse och ett kontrakt om vad resten av konsultationen skall handla om. 6. Förhandling Vad skall göras åt hälsoproblemet? "Förhandling är en ömsesidig kommunikation med syftet att nå enighet med en motpart, med vilken man både har gemensamma och motsatta intressen" Förhandlingsfasens mål är att uppnå enighet mellan läkare och patient. Om det finns överensstämmelse mellan patientens och läkarens sjukdomsuppfattning och enighet om behandlingen, t.ex hostmedicin för hosta eller penicillin mot halsfluss, kan konsultationen leda till att säkra att behandlingsförslaget leder till handling - förhandlingen är enkel. Men om det är skillnad mellan patientens och din sjukdomsuppfattning, t.ex. om patienten menar att gastritsymptomen övervägande skylls på olämplig kost, medan du uppfattar förhållanden i patientens arbetssituation som avgörande, får ni genom förhandling komma på ett sätt att lösa problemet. Förhandlingen blir därmed avgörande för om patienten kommer fram till en slutsats som kan föra till en adekvat handling. Det kan vara att patienten beslutar sig för att gå på diet, undvika att dricka rödvin osv, men väljer att inte ändra på sin arbetssituation. Och det kan vara att problemet löser sig, för att en rimlig diet var tillräckligt för att minska belastningen. Det är patienten som avgör inom vilka referensramar han vill lösa sitt problem. Varje hälsoproblem kan med fördel ses från flera synvinklar eller referensramar. Larsen fann vid analys av egna konsultationer fyra olika referensramar, se tabell 1 (13): Till varje referensram knyter sig ett bestämt språk. I den psykologiska referensramen, där känslorna talar genom kroppsliga reaktioner och symtom, bör läkaren använda ett språk som fokuserar på känslor. Om både läkaren och patienten tänker i biomedicinska banor är föreställningarna transparenta: om båda är eniga om, att penicillin är den riktiga behandlingen till halsfluss, så kommer kontraktet att handla om ordination av penicillin. Här fokuserar språket på symtom och medicin. Om en patient med gastrit tänker uteslutande biomedicinskt, kommer han att önska medicin och kanske ytterligere undersökningar, t.ex. gastroskopi. Du har kanske utifrån din fördjupade anamnes och undersökning fått en uppfattning, att ett referensbyte till en psykologisk referensram skulle vara ett bättre val. Du kan försöka att förklara dette för patienten: "Utifrån vad du har berättat för mig tror jag att dina symptom beror på stress på arbetssplatsen, trassel i äktenskapet, ekonomiska problem...," Och kanske föreslår du samtal med tanke på ökad insikt i sammanhanget mellan stressfaktorer och kroppsliga symtom för att därigenom ge hjälp till förändring. Det är här det kan bli svårt och förhandling nödvändig. 17

18 Tabell 1: Referensramar i konsultationen - läkarens och patientens Historik För-vetenskapligt Sjukdomsförklaring Otillräckliga handlingar i förhållande till uppfyllelse av behov Behandling Patientens roll Magisk Biomedicinsk Miljömedicinsk Psykologisk Osynliga krafter, straff för synd (från gudarna/från sig själv) Påkallan, bön kurer, rening Vetenskapligt Vetenskapligt Vetenskapligt Ändringar i biologiska processer i organismen Medicinsk, kirurgisk Påverkan av biologiska Processer Adaptationskapaciteten överskrids av yttre påverkan Eliminering av belastande ytte påverkan. Kunskap. Lagstiftning Passiv Passiv Passiv/aktiv Aktiv Insikt med hjälp av upppmärksamhet. Dialog om förhinder och handlingar Som det framkommer av tabellen, är patientrollen i den biomedicinska referensramen övervägande passiv. Patienten skall endast inta den ordinerade medicinen, men i övrigt gör läkaren hela arbetet. I den psykologiska referensramen blir patienten involverad som aktiv part. Ditt arbete består i att hjälpa patienten till insikt och att vilja medverka till ett målinriktat beteende, men det är patienten som skall hem och göra arbetet! Det kräver alltså långt mera av patienten, och det är inte säkert att han är redo för eller orkar att uppnå denna insikt, än mindre använda den till att ändra beteende. I okomplicerade fall upprättas kontraktet som en självklarhet: blindtarmen, halsinfektionen, fotvårtan, det blödande såret eller det brutna benet. I andra tillfällen blir förhandlingen en kardinalpunkt i konsultationsförloppet, där det avgörs om både läkare och patient kan avsluta konsultationen tillfreds med avtalet. Det är också typiskt här som vändningen från samtal till samtalsterapi naturligt kan äga rum. Om det sker beror på problemets art, situationen, läkarens och patientens motivation och läkarens kunnande. Hur man utifrån konsultationsprocessen kan använda svåra referensbyten som öppning till egentlig samtalsterapi, ligger utan för detta kapitels ramar (16). Om det inte går att uppnå gemensam förståelse, bör du överväga nödvändigheten av att ställa krav på att det du uppfattar som nödvändigt ska genomföras. Det finns symptom som för läkaren är så alarmerande att en förhandling närmast inte kommer på tal. Här skall bara nämnas t.ex. misstanke om blindtarmsinflammation, brusten extrauterin graviditet, osv. Omvänt finns det problem, symptom och situationer, där du gott kan låta patienten välja, även om du personligen hade föredragit ett annat val. Härigenom kan du upprätthålla en god kontakt med patienten, och det ger dig möjlighet att vid uppföljande konsultationer tala ytterligare med patienten, så att han kanske får insikt i t.ex. psykologisk problemlösning. Till sist har patienten oftast rätt, han har i varje fall rätt att ta emot eller att säga ifrån. En avgörande förutsättning är dock att du innan förhandlingsfasen inleds har försäkrat dig om att patienten har förstått din förklaring. Särskilt hos patienter med kroniska sjukdomar blir förhandlingen om hur den skall hanteras central och avgörande för patientens compliance. 18

19 7. Förhindra/främja Från konsultationen till patientens vardag Så är det åter patientens tur. Nu skall du få patienten att berätta vad han menar, så att konsultationens resultat kan överföras till hans vardag. Många patienter kommer att vara benägna att vara för optimistiska och positiva inför det avtalade kontraktet eller det givna rådet. Men du bör fungera som djävulens advokat och tillsammans med patienten undersöka vad som förhindrar att goda föresatser förverkligas. Här gäller det att få patienten att leka med. Patienten kanske berättar, att han inte har råd att köpa medicinen nu i slutet av månaden, att hustrun/mannen aldrig kommer att gå med på att ändra kostvanor eller sluta att röka, att hon inte vill gå till simhallen för att hon känner sig för tjock osv. När hindren är avklarade kommer turen till de förhållanden som skulle kunna främja genomförandet av planer eller råd, t.ex. att hon går till simhallen i sällskap med en väninna. Särskilt vid livsstilsråd gäller det att komma i en kreativ dialog om hur det ni har kommit fram till i konsultationen kan överföras till patientens vardag. Livsstilsråd innebär alltid en ändring av patientens vardag, Bara kunskap är sällan nog för att uppnå en förändring. Som regel bör man diskutera för- och nackdelar vid eventuella livsstilsändringar, och vad som kan förhindra/främja genomförandet (17). I denna diskussion gäller det att få patienten att mobilisera tillräckligt med energi och kreativitet för att gå från insikt till handling. 8. Följa upp Säkerhetsnät Ofta kommer en konsultation att rymma många frågor och svar, förklaringar och råd. Uppföljningen har två motiv: säkererhetsnät och compliance. När du ger råd i konsultationen, kommer de ofta att "glömmas" och compliance blir dålig (c:a 50% for läkemedelsordinationer och 10-30% för livsstilsråd (17)). Men du kan förlänga konsultationens varaktighet genom att avtala tid för en ny konsultation, där du kan följa upp hur det gick och värdera rådets effekt. Tidpunkt för utvärdering förhandlas med patienten. När patienten vet att han skall presentera resultaten av er handlingsplan för dig (t.ex. dagliga rörelser), hjälper det patienten att komma ihåg att göra sina rörelser. Faran är, att patienten - som ett olydigt barn - saboterar sin egen handlingsplan, och förhållandet mellan läkare och patient blir belastat av patientens non-compliance. Du kan inte vara garderad mot allt i en konsultation. Genom att etablera ett säkerhetsnät kan du göra livet lättare både för dig själv och patienten. Vad säkerhetsnätet skall innehålla kan du komma fram till genom att fråga dig själv: - Vad förväntar jag mig skall ske? - Hur garderar jag mig emot, att det kanske inte går som förväntat? - Hur får jag veta om jag tog fel? - Vad gör jag i så fall? Ett säkerhetsnät kan bestå i att du t.ex instruerar patienten om vad han skall göra om det inte går som förväntat, t.ex. ringa igen om penicillinet inte har hjälpt efter ett dygn. En uppföljning av konsultationen fungerar som säkerhetsnät (15) och... - Signalerar omsorg och intresse för patienten - Ger trygghet och gör det lättare för patienten att fråga om - Ger plats för att du kan ta fel och ger dig trygghet - Avspeglar tillit och fördelar ansvaret mellan patient och läkare - Ökar compliance 9. Farväl Tid till reflektion Farväl'et är reflektionens ögonblick. Var konsultationsförloppet tillfredsställande? Har du och din patient kommit ihåg allt, eller skall ni avtala ett nytt besök? Det bör du försäkra dig om genom att fråga patienten. När det är klart kan du avsluta konsultationen på ett tydligt sätt, det signalerar din respekt, t.ex: ta i hand, önska god bättring, på återseende, följa patienten ut, be honom hälsa dem hemma osv. Under konsultatationen är du upptagen av att uppfylla patientens behov. När patienten har gått har du möjlighet att tänka över det hela (housekeeping (15)): 19

20 - Hur har jag det efter denna konsultation? Gick allt, som jag önskade? - Vilka känslor har jag nu? Vilka är mina, och vilka stammar från patienten? - Är det något, som jag har behov av? - Är jag klar för nästa patient? Om du inte är klar för nästa patient kommer det att gå ut över starten på nästa konsultation, som härmed riskerar att misslyckas, så att du kommer in i en ond cirkel den dagen. Ett viktigt syfte med handledning är att du blir mera uppmärksam på de känslor patienten sätter i gång i dig, och om de stammar från patienten eller dig själv. Efterskrift Denna uppdelning av konsultationsprocessen i nio faser kan vid första ögonkastet verka rätt överväldigande att lära sig och att praktisera. Den kronologiska uppbyggnaden underlättar inlärningen, även om inte alla konsultationer behöver innehålla alla nio element. De nio faserna kan, som visas här nedanför, uppdelas i tre: patientens, läkarens och den gemensamma fasen. Man kunde också frestas att tro, att om du följer de nio faserna skulle det föra till en mycket konform och mekanisk samtalsform, men det har visat sig spännande att iaktta hur det gradvis utvecklas en harmoni mellan läkarens - och patientens - person och konsultationsprocessen. Det har varit överraskande hur stor vinst det är med att dröja vid den tredje fasen, vid något så abstrakt som patientens föreställningar, farhågor och förväntningar, för att härigenom gemensamt få satt dagordning för konsultationen, så att man å ena sidan har patientens förväntningar och andra läkarens begränsningar. Metoden är: 1. Att ge kvitton och undvika att avbryta patienten 2. Att fördjupa det patienten har sagt 3. Att signalera att man vill hjälpa Några av läkarens svårigheter med att försöka få avklarat alla element i den tredje fasen består i att du skall lära dig att tåla det obehag som ligger i att inte genast veta vad som felas patienten. Ofta blir du inte redo att lyssna förrän du har ett någolunda säkert grepp om diagnosen, och då går du miste om viktig information. Det kan också vara svårt för dig att höra om smärtor och problem utan att genast försöka göra något åt dem. Om du själv inte är mycket för att bli konfronterad med din egen ångest, så kan det omedvetet bli så att du undviker att fråga efter patientens ångest. Genom att få patienten att belysa den andra och tredje fasen grundligt innan du går vidare, kan du uppnå ett mera precist underlag för din diagnostik. Därmed minskar behovet att checka så många differentialdiagnoser och du besparar dig själv mycket onödigt arbete. Litteratur till Konsultationsprocessen 1. Larsen J-H, Risør O. Konsultationsprocessen i almen praksis. Månedsskr Prakt lægegern 1994; 72: Larsen J-H, Risør O, Nystrup J. Gruppe-supervision af video. Månedsskr Prakt Lægegern 1997; 75: Larsen J-H, Risør O: Konsultationen. Kapitel i lærebog i Almen medicin redigeret af Bentzen, N, Hollnagel H, Lauritzen T. København: Fadl s forlag, Larsen J-H, Risør O, Nystrup J. Konsultationsprocessen I, Kalymnos, Grækenland. [Kurshäfte]. København: Lægeforeningens Uddannelsessekretariat, Larsen J-H, Nystrup J, Risør O: Konsultationsproces-laboratoriet træning i klinisk samtale. Allmänmed, 1999: 20: Hellman CG. Deisease versus illness in general practice. J R Coll Gen Pract 1981; 31: Sackett DL, Haynes RB, Tugwell P. Clinical epidemiolochy. Boston: Little, Brown and Company, Pendleton D, Schofield T, Tatte P, Havelock P. The Consultation. Oxford: Oxford University Press, E. Berne Hvad er det vi leger, København: Gyldendal, Frankel R, Beckman H, Evaluating the patient's primary problem(s). I: Stewart M, Roter D, eds. Communicating with medical patients. London: Sage, Jacobsen K. Sygdom er vi sammen om. Slagelse: Bavnebanke, Malterud K. Allmenpraktikerens möte med kvinnelige pasienter. Tano, Bergen Larsen J-H. The Consultattion as a Mutual Proces of Recognition. European General Practice Research Workshop (EGPRW), 24th - 27th May 1990, Budapest. 14. Lunde IM: Patienters egenvurdrering, København: Fadl's forlag, Neighbour R. The Inner Consultation. London: MTP Press Ltd., Risør O, Larsen J-H. Samtaleterapi i almen praksis. Ugeskr Læg 1995; 157: Lassen LC. Compliance i almen praksis. København: Institut for almen medicin,

Konsultationsprocessen

Konsultationsprocessen Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen, Ole Risør och Jørgen Nystrup Översättning Charlotte Hedberg, allmänpraktiker, pedagogisk adjunkt och Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU handledare Läkare

Läs mer

Konsultationsprocessen

Konsultationsprocessen Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen, Ole Risør och Jørgen Nystrup Översättning Charlotte Hedberg, allmänpraktiker, pedagogisk adjunkt och Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU handledare Läkare

Läs mer

Konsultationsprocessen

Konsultationsprocessen Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen, Ole Risør och Jørgen Nystrup (översättning Inger Gustafsson och Charlotte Hedberg) Läkare får rätt snart erfarenhet i att tala med patienter och lär efterhand

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Patientcentrerad konsultation

Patientcentrerad konsultation 1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och

Läs mer

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Den 22 maj åkte jag med 36 andra förväntansfulla kolleger till ön Kalymnos i Grekland för att delta i kursen Konsultationsteknik. Vi träffades

Läs mer

Grupphandledning av video _ Fönstermodellen

Grupphandledning av video _ Fönstermodellen 1 Grupphandledning av video _ Fönstermodellen J-H Larsen, O Risor, J Nystrup Christina Littke har gjort viss anpassning till studentsammanhang. Vi ska i det följande förmedla erfarenheter av att strukturera

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Medsittning Innehållsförteckning

Medsittning Innehållsförteckning Medsittning Innehållsförteckning Sida Om medsittning 4 Aspekter på ömsesidig medsittning. Fortbildning i FQ-grupper 5 Utgångspunkten 5 Vad är allmänläkares medsittning? 5 Varför medsittning? 5 Förutsättningar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Konsultationsprocessen

Konsultationsprocessen Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen och Charlotte Hedberg, augusti 2012 Introduktion Vi delar upp konsultationen i en kronologi med tre delar (1-3). Du startar konsultationen i Patientens del och

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Patient-Centered Medicine

Patient-Centered Medicine Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,

Läs mer

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt 1 En introduktion till patientcentrerat arbetssätt Karolinska Institutet har patientcentrerat arbetssätt som lärandemål och Nya Patientlagen 2015 betonar patientens delaktighet: Hälso-och sjukvården ska

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Mental träning. I teorin och i praktiken

Mental träning. I teorin och i praktiken Mental träning I teorin och i praktiken Katarina Stenbacka, 07.05.2008 Mentala kartor/tankemodeller Sammanhängande helhet med mönster som utvecklas genom erfarenhet (minne, fantasi) I kombination med ett

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Monica Nilsson 2017-04-18 KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Syfte med föreläsningen: Förståelse och verktyg för att ge konstruktiv feedback/återkoppling Upplägget på föreläsningen

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik Beteendemedicinsk tillämpning Exempel från sjukgymnastik Maria Sandborgh leg sjukgymnast lektor Mälardalens högskola Kliniska studier Grundutbildning Bakgrund Magister/Masterutbildning Kliniska kurser

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Syskonrelationen ingen annan lik ofta livets längsta blandade känslor Att få ett syskon med funktionsnedsättning/sjukdom Hur hanterar

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1 Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet PsykosR - Nationellt kvalitetsregister för psykossjukdomar rickard.fardig@neuro.uu.se

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Olof Samuelsson Kurator Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi upp? Uppskjutarbeteende

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT -12. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT -12. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 4 HT -12 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4-5 Introduktion Målsättning samt målbeskrivning Sid 6 Aktiviteter dag

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Lära om diabetes eller lära för livet

Lära om diabetes eller lära för livet Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

15-13- 2. Lek*on Retrospek*v. Aseel Berglund. Coming together is a beginning, keeping together is progress, working together is success.

15-13- 2. Lek*on Retrospek*v. Aseel Berglund. Coming together is a beginning, keeping together is progress, working together is success. Lek*on Retrospek*v Aseel Berglund Coming together is a beginning, keeping together is progress, working together is success Henry Ford 2 1 Grupputveckling Stadium 5 Stadium 4 Upplösning Stadium 1 Tillhörighet

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer