Den Prismatiska modellen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den Prismatiska modellen"

Transkript

1 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient charlotte hedberg rev.version för T11 1

2 2 För grupper, självstudier och handledning Vad är patientcentrering? The patient centred method explores the patients main reason for the visit, concerns and need for information, seeks integrated understanding of the patient s world, finds common ground for what the problem is and mutually agrees on management, enhances prevention and health promotion and enhances the continuing relationship between the patient and the doctor. Towards a global definiton of patientcentredness Stewart M;BMJ 2000 Hur Den prismatiska modellen presenterar nio perspektiv på klinisk samtalsmetodik med inriktning på patientcentrering. Varje perspektiv har en utbildnings och forskningstradition som presenteras i bifogade referenser där de vetenskapliga artiklarnas evidens- och värde-basering också framgår. Modellen används bäst tillsammans med en videoinspelad konsultation och ger verktyg för att beskriva och analysera men modellen ger också verktyg till träna på patientcentrering. En grupp kan på 1-2 timmars tid tillsammans beskriva och träna några basala färdigheter. Modellen är främst avsedd för undervisning och lärande på alla stadier men kan också användas vid bedömningar. Varför används patientcentrering? Patientcentrering som samtalsmetod har tillkommit för att lösa de problem som både patient och läkare upplevt med den traditionella medicinska kommunikationen. De vanligaste problemen för patienten är att inte uppleva sig väl bemött, inte få svar på sina frågor eller få hjälp med sina egentliga problem samt svårigheten att förstå den information läkaren ger. De vanligaste problemen för läkaren har varit patientens bristande följsamhet, upplevelse av tidsnöd och svårigheten att ta hand om de patienter som presenterar symptom och mår dåligt på andra sätt än det beskrivs i medicinska läroböcker läkarens problem att överbrygga gapet mellan illness och disease. Instruktion för den prismatiska modellen: I grupp med anonym video : Före uppspelningen väljer eller tilldelas varje gruppmedlem en av prismats perspektiv och får sin färg på glasögonen genom vilka konsultationen betraktas och sedan beskrivs. I en liten grupp kan flera uppgifter slås ihop eller hoppas över, i en större grupp kan flera deltagare dela på ett perspektiv. Efter uppspelningen ges några minuter för en förberedelse och sedan presenterar var och en sitt perspektiv. Utrymme ges efter varje presentation för diskussion och eventuella rollspel. Självstudier med egen inspelning : Följ instruktionerna för varje perspektiv- du kan få spela om din video några gånger. Handledning på konsultation : handledare och adept gör några eller alla perspektiv antingen tillsammans eller först var och en för sig och tar sedan beskrivningarna som utgångspunkt för möjliga alternativa strategier. 2

3 3 Samtalets form Grön Hur frågar läkaren? öppna frågor ex slutna frågor ex checklista ex.. l ledande frågor ex vilken typ av frågor dominerar under samtalets första 3 minuter? På vilket sätt ger läkaren gensvar? Verbalt: underlättande och tillåtande ex hummande känslomässigt gensvar på patientens problem ex det låter besvärligt utvidgande ex berätta mer avgränsande ex vad skall vi ta upp idag, vad är viktigast för dig nu? Ickeverbalt: kroppspråk- ge exempel (ögonkontakt nickande..) Lyssna - avbryta Hur ser patientens talutrymme ut? Blir patienten avbruten? Finns det tystnad under samtalet? (vad har den för betydelse?) Vem styr/dominerar samtalet? Görs någon sammanfattning? av patientens presentation; läkarens undersökning, bedömning, avtal I patientcentrerad Att tänka på: Patientcentrerad samtalsmetodik karakteriseras av öppet lyssnande under samtalets första minutrar. Öppna frågor i början av konsultationen med utrymme för patientens egen beskrivning och upplevelse av problemen ger anamnestisk information och en bild av patienten Efter en sammanfattning av patientens beskrivning med utrymme för korrigering och tillägg kan läkaren nu komplettera anamnesen med hjälp av fokuserade och slutna frågor. 3

4 4 Jag Läkaren Blå Vad var bra vad kunde gjorts annorlunda _ Vilka hypoteser vilka differential diagnostiska överväganden gör jag efter patientens berättelse? Vilka akut allvarliga tillstånd bör uteslutas? Saknas något i den fokuserade anamnes med särskild tanke på akut allvarliga tillstånd? Saknas något i status genomgång, laboratorie eller annan diagnostik? Förslag till alternativ utredningsgång Förslag till alternativa bedömningar? Säkerhetsnät. Har läkaren försäkrats sig om att patienten förstått information samt att patienten vet vad han/hon gör vid utebliven förbättring försämring. Återbesök? Teltid osv. 4

5 5 Agenda - Patientens och Läkarens agenda Gul Vad är patientens problem? Vad står på patientens agenda vid besöket? - patientens egna Föreställningar om problemet, symptomet eller sjukdomen - patientens Farhågor - patientens Förväntningar på detta besök Om det saknas någon information om patientens föreställningar, farhågor och förväntningar ge då förslag på hur läkaren kunde ha frågat patienten.. Vad står på läkarens agenda, och vad är läkarens eventuella problem? läkarens Föreställningar/ Hypoteser ex diagnosförslag läkarens Farhågor läkarens Förväntningar Är läkaren och patienten överens om vad som är problemet och har de en gemensam agenda? Om inte - vad skiljer dem? Att tänka på : Om läkaren tidigt under konsultationen klargör patientens föreställningar farhågor och förväntningar vet läkaren patientens agenda och vad patienten önskar få svar på Om läkaren finner en skillnad mellan patientens och läkarens agenda behöver detta hanteras fram till en gemensam förståelse. 5

6 6 Involvera; Förklara ;Samverka Rosa Involvera: Har läkaren involverat patienten så att patienten förstår meningen med de frågor läkaren ställer? Om det saknas ge exempel på hur kunde läkaren gjort annorlunda? Har patienten uppmuntrats till att ställa frågor? Har patienten uppmuntrats till att diskutera behandlingsalternativ? Förklara: Har patienten fått en förklaring på sitt problem eller fel (diagnos) Har patienten fått besked om problemet eller felet är allvarligt eller inte och om hur länge det kommer att vara - (prognos) Har patienten fått besked om vad problemet eller felet beror på eller orsakats av och hur det kan förhindras? (etiologi/profylax) Samverkan: Vet läkaren om patienten förstått och tagit till sig den information som givits? Har någon förhandling med patienten skett? Vet läkaren om att det finns en gemensam syn på planering och uppföljning? Den traditionella anamnesen koncentrerar sig på innehåll och dokumentation. En patientcentrerad anamnes är processinriktad och involverar i möjligaste mån patienten i meningen med läkarens riktade frågor. Den gemensamma förståelse ses som en produkt av den pedagogiska uppgift läkaren tar på sig under konsultationen, 6

7 7 Känsla och Tid Turkos Känsla: Försök beskriva vilka känslor som patienten har inför sitt problem och under konsultationen. Har läkaren uppmuntrat patienten till att uttrycka sina känslor? Om det saknas Hur skulle läkaren kunnat få information om patientens känslor? Har läkaren gett något känslomässigt bekräftelse/kvitto/validerat/ patienten? Om det saknas Hur skulle läkaren kunnat ha bekräftat patienten känslomässigt. Försök beskriva de känslor som väcks hos läkaren under mötet med denna patient? Finns det några "gyllene ögonblick" och finns det några nyckelrepliker? - hur togs de till vara? Tid : Hur fördelar läkaren tiden? Till patientens egen berättelse. Till fokuserad anamnes och undersökning Till att förklara förhandla och planera med patienten? Tror du att patienten upplever sig ha fått tillräcklig gott om tid med läkaren? Motivera Tror du att läkaren upplevde konsultationen som tidseffektiv? Motivera Att tänka på: Patienter som fyllda av känslor av rädsla och osäkerhet oro eller frustration har svårt att kommunicera och förstå information. Om patienten får tömma sin kopp och få en känslomässigt bekräftade sk validering kan möjligheten till gemensam förståelse och samverkan öka och läkaren och patientens närvarotid ökar. 7

8 8 Genus Socialt perspektiv samt Tabu belagda ämnen Orange Har läkarens och/ eller patientens kön, sociala bakgrund, etnicitet eller religion någon betydelse för konsultationens innehåll och förlopp? -skulle konsultationen sett annorlunda ut om patient eller läkare varit av annat kön? -skulle samtalet sett likadant ut om patienten varit av annan etniskt eller socialt ursprung? - beskriv förhållningssätt hos läkare och patient i samtal (eller uteblivet samtal) om -sexualitet -alkohol -död? Reflektera över alternativa strategier och föreslå något/några. Exempelvis i ett Patientcentrerat samtal tas frågan om alkohol upp så att patienten involveras i förståelse om möjligt samband mellan alkohol och patientens hälsoproblem. Läkaren har hjälp av att kunna reflektera över och vara medveten om sina attityder och sin handlingsberedskap utifrån sin egen kulturella bakgrund och eventuella tabun 8

9 9 Salutogenes - Patientens egen styrka och resurser Ljusblå Vad är positivt i patientens liv? Har patientens egen styrka och resurser lyfts fram och tillvaratagits? Vilka är patientens egna självvärderande hälsoresurser? Hur brukar patienten bemästra svårigheter och kriser i sitt liv? Vad skulle denna patient ha svarat på : Vi ska inte bara tala om detta problem. Jag vill också höra om dina starka sidor; de du kan använda för att komma vidare med det här. Salutogenes Kommer från Salus - hälsans och välfärdens gudinna i romersk mytologi) innebär ett studium av faktorer som främjar och vidmakthåller hälsa och som kan motverka olika typer av riskfaktorer. Det handlar om patientens egna bedömningar som på inget sätt behöver sammanfalla med läkarens uppfattning om vad han/hon tror är bra för patientens hälsa. 9

10 10 Etiskt perspektiv Lila Patienten skall ges bästa underlag för att själv ta beslut om hälsa och sjukdom handlar om respekt för patientens rätt att vara med att bestämma en autonomiprincip som betonas allt mer inom medicinen. Inom medicinen finns det andra etiska principer t.ex att läkaren ska göra gott inte skada. Läkaren kan ibland utifrån dessa principer anse sig föranledd att ta beslut i patientens ställe vilket kan ske medvetet eller omedvetet (oreflekterat) patienten kan inte antas förstå sitt eget bästa. Detta kallas medicinsk paternalism och innebär att man åsidosättar principen om patientens rätt till medbestämmande. Finns det i konsultationen något exempel på medicinsk paternalism? Beskriv i så fall detta Kunde i denna konsultation patientens autonomi stärkts? - Genom att ge patienten information för egna beslut? ge exempel - - Genom att underlätta patientens eget beslutsfattande?.. ge exempel Ge förslag till hur läkaren kunde gjort annorlunda? Referens: Lynoe N, Juth N. Medicinska etikens ABZ. Liber: Stockholm, Se under rubrikerna: autonomi, autonomiprincipen, göra gott principen och icke skada principen samt patientcentrering. 10

11 11 Det fördjupade patientperspektivet. Röd Föreställ dig att du är patienten och berätta om dig själv i Jag-form. Beskriv din livssituation och ditt kroppsliga illabefinnande så begripligt och levande som möjligt. Hur går dina tankar om ditt problem och dina symptom? Vad är det som är besvärande och/ eller hotfullt i dina symptom? Hur upplevde du samtalet med läkaren? Du är helt fri att berätta om dig själv, hur du egentligen har det i ditt liv. Ensamhet, kärlek, åldrande, oro för sjukdom och död Att för några korta sekunder sätta sig i patientens situation ger ibland läkaren värdefulla insikter. I narrativ medicin får patientens berättelser om mötet med sjukvården och läkare genomgå analyser för en utforskning. Patienters upplevelser av att uppleva symptom och sjukdom och av mötet med sjukvården ger ofta fördjupad kunskap av vad en läkare har att förhålla sig till. 11

12 12 12

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt 1 En introduktion till patientcentrerat arbetssätt Karolinska Institutet har patientcentrerat arbetssätt som lärandemål och Nya Patientlagen 2015 betonar patientens delaktighet: Hälso-och sjukvården ska

Läs mer

Patientcentrerad konsultation

Patientcentrerad konsultation 1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och

Läs mer

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt En introduktion till patientcentrerat arbetssätt KI har som lärandemål: Patientcentrering som arbetssätt. Vad menas med det? Det kan ju låta som en självklarhet - allt vårdarbete har väl patienten i centrum?

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

Patient-Centered Medicine

Patient-Centered Medicine Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 HT15 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Lösningsfokus i skolan och supportgrupper - en inspirationsföreläsning. Jessica Schmidt

Lösningsfokus i skolan och supportgrupper - en inspirationsföreläsning. Jessica Schmidt Lösningsfokus i skolan och supportgrupper - en inspirationsföreläsning Jessica Schmidt Vad betyder det att jobba lösningsfokuserat i skolan? o Bemötande o Förhållningssätt Värdegrund o Ta vara på resurser

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA 2012 Lena Runius lena.runius@inera.se Länk till E-utbildningen samtalsprocessen http://www.inera.se/invanartjanster/1177-

Läs mer

Konsultationsprocessen

Konsultationsprocessen Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen och Charlotte Hedberg, augusti 2012 Introduktion Vi delar upp konsultationen i en kronologi med tre delar (1-3). Du startar konsultationen i Patientens del och

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet Professionellt förhållningssätt Mia Ramklint Uppsala universitet Våra programmål Kunskaper Färdigheter Professionellt förhållningssätt www.lakarprogrammet.uu.se Programmets delmål professionellt förhållningssätt

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR.

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR. 8LAG31 Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp Health and Disease 1 Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Fastställandedatum

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA 2011 Lena Runius lena.runius@inera.se Inera AB Inera utvecklar säkra och innovativa lösningar som ökar

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT -12. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 4 HT -12. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 4 HT -12 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4-5 Introduktion Målsättning samt målbeskrivning Sid 6 Aktiviteter dag

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING Vård- och omsorgsutbildningen går att läsa på tre respektive fyra studieperioder och innehåller alltid arbetsplatsförlagt lärande (APL). Utbildningen innehåller grundkurser

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Att självständigt få öva handläggning i primärvård av patienter inom områdena internmedicin, geriatrik, infektion, hud och klinisk farmakologi samt att

Läs mer

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Jan Larsson Health Services Research Uppsala Universitet Anestesi- och intensivvårdkliniken och Kliniskt träningscentrum Akademiska sjukhuset,

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Handledning för kliniska handledare

Handledning för kliniska handledare Handledning för kliniska handledare Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när

Läs mer

Kursplan för Allmänmedicin

Kursplan för Allmänmedicin Kursplan för Allmänmedicin Family Medicine KURSPLAN 6.5 högskolepoäng Kurskod: 3AM018 Utbildningsnivå: Avancerad nivå Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Medicinsk vetenskap A1F Betygskala: Underkänd

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013 130416 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560 RÖS5 Vårterminen 2013 Kursansvariga lärare: Eva Bergelin Tel: 031-786 6127

Läs mer

Vildmarkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Vildmarkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vildmarkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen. Vildmarkens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Christel Torstensson

Läs mer

Handledning av AT-läkare Region Gävleborg

Handledning av AT-läkare Region Gävleborg Handledning av AT-läkare Region Gävleborg Att handleda introduktion Handledning innebär professionell vägledning, och innefattar tre nivåer Instruktion: Något all sjukvårdspersonal är skyldig att bidra

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-11-27 Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 3-7. Psykiatri 2, 200 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen:

APL-plats: Period: 2014, vecka 3-7. Psykiatri 2, 200 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 3-7 Kurs: Psykiatri 2, 200 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: PSYKIATRI 2 1. Kunskaper om olika

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Medan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen?

Medan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen? Medan ni väntar Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen? Mötet med ungdomar i din medicinska vardag Margrethe

Läs mer

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 6. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor)

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 6. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor) Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas vid besvarande av frågor. Totalt antal sidor (inklusive

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 201511232

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

SVK Kirurgisk vård i Kina T7 2LK064 ht Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter.

SVK Kirurgisk vård i Kina T7 2LK064 ht Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter. SVK Kirurgisk vård i Kina T7 2LK64 ht 215 respondenter: 15 : Svarsfrekvens: 7, % Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter. Jag uppfattar att jag genom denna kurs

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Den startar den 10 oktober 2015 och pågår till den 30 september 2016.

Den startar den 10 oktober 2015 och pågår till den 30 september 2016. Distansutbildning till humanistisk behandlingspedagog på halvfart, 50 % Pedagogiska metoder och upplägg Förhållningssätt Vårt förhållningssätt är hämtat ifrån den humanistiska psykologins tro på varje

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Förskolan Loket. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Så som du själv vill att andra ska behandla dig, Så ska du också behandla andra

Förskolan Loket. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Så som du själv vill att andra ska behandla dig, Så ska du också behandla andra Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Loket Så som du själv vill att andra ska behandla dig, Så ska du också behandla andra Upprättad och gällande läå 15-16 1 Verksamhetsformer som

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

lso- och sjukvården i ett patientnämndsperspektiv

lso- och sjukvården i ett patientnämndsperspektiv Bemötande inom hälsoh lso- och sjukvården i ett patientnämndsperspektiv Niels Lynøe Stockholms centrum för f r hälsoh lso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Etikettfråga? Orsaker? Åtgärder Effekter

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

Röinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Röinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Röinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen. Röinge förskola Ansvarig för planen Förskolechef Christel Torstensson Vår vision

Läs mer

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Din lön 2016 - Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Tidsplan för löneprocessen 1. Ordningen för 2016 års löneöversyn fastställs av parterna. (protokoll 2015-09-

Läs mer