Konsultationsprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsultationsprocessen"

Transkript

1 Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen, Ole Risør och Jørgen Nystrup (översättning Inger Gustafsson och Charlotte Hedberg) Läkare får rätt snart erfarenhet i att tala med patienter och lär efterhand en konsultationsmetod, som passar dem själva och deras patienter. På kurser i konsultationsprocessen kompletteras dina egna erfarenheter med kollegors erfarenheter och med forskningsresultat. Målet är att bli bättre i att arbeta som läkare, att känna större arbetsglädje och att undvika arbeta onödigt mycket. Principerna för en förbättrad konsultationsteknik är utvecklade i det kurskoncept, som sedan 1992 har genomförts på Kalymnos. Till att börja med genomgås principerna med utgångspunkt i två artiklar, ett lärobokskapitel samt avsnitt från tidigare kurshäften (1-5). Till allmänläkarmottagningen kommer patienterna med oselekterade hälsoproblem, dvs. de söker för allt möjligt. Så snart patienten börjar att berätta, börjar du att associera och kan lätt komma att ställa frågor och därmed avbryta patientens historia. Därför har vi byggt upp en kronologisk modell av konsultationen, de 9 F en, som ger dig en struktur, som är lätt att följa (1). Modellen hjälper dig med att sätta dig in i patientens funderingar om problemet och den betydelse, han ger det (illness (6), så du på kort tid kan få de relevanta anamnestiska upplysningar, omfattande: 1. Patientens beskrivning av hälsoproblemet 2. Vad hälsoproblemet betyder för patienten 3. Vad patienten behöver läkarens hjälp med En riktig diagnos ställes i 60-90% av alla patient läkarmöten enbart utifrån patientens sjukhistoria (7). På allmänläkarmottagningen kallas det kliniska samtalet och undersökningen för konsultationsprocessen, vanligtvis förkortat till konsultationen. Konsultation kommer från latin, consultatio: fråga om råd, rådfråga sig med någon. Detta avspeglar något grundläggande i förhållandet mellan patient och läkare: patienten frågar läkaren om råd, men bestämmer själv om han vill följa läkarens råd. Förutsättningen för att läkaren kan ge goda råd är, att han sätter sig in i, hur patienten uppfattar sitt hälsoproblem (illness) och kan översätta eventuella symptom till medicinskt språk (disease), diagnosen (gr.: avgörande). Vi vill gärna illustrera några av svårigheterna med att förstå "varför" patienten kommer: Patienten kan t.ex. komma, för han har ont i halsen. Nästa motiv kan vara: för att han tror, att det kan behandlas med penicillin, så blir han fortare frisk. Det nästa "för att" kan vara: han skall resa i övermorgon. Men det kan också vara: för att han är rädd för att ha cancer - och om penicillin hjälper, så kan det inte vara cancer. För att möta patienten där han är, bör läkaren vara förberedd på det oväntade och ha en struktur för samtalet att hålla i. 1. Före Patientens förberedelse till konsultationen Innan patienten kommer till dig i konsultationen, bör du vara medveten om, att patienten har förberett sitt samtal med dig i en tid. Man kan säga, att patienten redan har haft sin egen inre konsultation med läkaren. När patienter märker något i sin kropp, söker de svar på följande frågor : Vad har hänt? Varför har det hänt? Varfor mig? Varför nu? Vad händer, om inget görs? Vad skall jag göra, eller vem skall jag be om hjälp? Ofta har patienten redan talat med någon om sitt hälsoproblem, tittat på internet och kanske försökt att behandla sig själv. 1

2 I tiden från de första symptomen till sitt möte med läkaren har patientens fantasier om, vad som är fel, och vilka konsekvenser det kan få, haft god tid till att utveckla sig. Det handlar grundläggande om liv och död, tex har ca. var femte patient haft tankar om cancer. Patienten pendlar mellan:" Det är säkert inte något, och läkaren tycker nog jag är hysterisk" till att han säger till sig själv:" Det kan också vara något allvarligt..., kanske är det detsamma som NN hade". I bägge tillfällen är det några känslor, han har det obehagligt med eller skäms över att erkänna, dels inför sig själv, dels inför andra, häribland läkaren. På detta viset har patienten alltså skaffat sig ett försprång i förhållande till dig. Patienten har redan gjort sig en bild av vad som kan vara fel och den betydelse hälsoproblemet kan innebära. Innan du kan möta patienten, bör du först med samtalets hjälp försöka finna honom där han är, dvs. få honom till att berätta om sitt hälsoproblem med egna ord. En första förutsättning för detta är, att du försöker att skapa ramar för en god relation till patienten, så han känner sig inviterad till att berätta om bakgrunden till sitt besök. Läkarens förberedelse till konsultationen Du kan också förbereda dig på konsultationen. Genom att läsa i journalen eller se de senaste notaten på skärmen kan du orientera dig i patientens historia. Och sedan den kanske viktigaste förberedelsen: är du själv klar till att lyssna patienten? 2. Förhållandet Låt patienten komma till orda - och avgränsa först till sist Den egentliga konsultationen börjar med "goddag'et". Det är en god idé att hämta patienten i väntrummet, ta patienten i handen, presentera dig, ledsaga patienten in i konsultationen och be honom ta plats. Din öppningsreplik bör helst vara kort, t.ex :" Goddag, vad är det som gör att du kommer hit", eller bara:" Berätta..." och låt patienten sedan berätta utan att avbryta. Om du på detta sätt i ord och handling visar patienten, att det är tillåtet att tala om det, han har på hjärtat (permission) och visar, att du är intresserad och har tid, skapar du ett rum, som patienten kan utfylla med sin förberedda berättelse. På det sättet stärker du ert förhållande, som är avgörande för vilka, hur många och hur goda informationer, patienten väljer att ge dig. För att känna sig bemött behöver patienten att du visar honom: 1. att du hör honom 2. att du tror honom 3. att du vill hjälpa honom Medan patienten berättar skall du endast lyssna aktivt dvs. kvittera för det patienten berättar, t.ex. stöttande hm'er, ja'er, nåh'er, nickanden, berätta..., berömma patienten upprepa patientens sista ord frågande, utnyttja pauser och komma med affektivt och förstärkt gensvar som: "Det låter obehagligt..". Därmed visar du, att du lyssnar och ger patientens ord värde. Utan att avbryta ger du patienten möjlighet att formulera sig och övervinna sitt obehag med att framlägga sitt problem. Därmed sätter du något positivt in på "kontot" (8), och du stimulerar till jämvikt i förhållandet mellan er (vuxen-vuxen (9)). Det motverkar patientens tendens till att uppfatta sig själv som det rädda barnet (barn-vuxen) och därmed känna beroende och passivitet. Förhållandet mellan er stärks också av, att patienten kommer till att uppleva en lättnad över att sitta inför en lyssnande läkare, som verkar ärligt intresserad, och som gör det möjligt för patienten att berätta sin historia och lätta sitt hjärta. Medan patienten talar kan du mentalt luta dig tillbaka och bara vara. Om patienten talar om smärtor särskildt om han understryker dem avbryter de flesta läkare genom att fråga: Hur länge...? Var gör det ont? dvs. en kognitiv fråga som avbryter patientens process. I stället kunde läkaren ha gett ett kvitto. Det ger lättnad för båda parter Men efterhand som patienten berättar, kommer du säkert bli allt mera orolig och fråga dig själv: "Vad felar patienten egentligen?" Olika hypoteser far genom ditt huvud, och det är då frestande att få checkat en eller flera av dem (7). Du blir kanske också rädd för att patienten bara fortsätter att tala, så tiden går utan att du kommer fram till, vad som fattas patienten. Men erfarenheten är emellertid, att patienter i genomsnitt endast kan tala i maximalt 2-2½ minut - om läkaren dessförinnan inte har avbrutit dem (10). Patienten kan berätta hur han ser sitt problem och dessutom ofta själv komma fram till en lösning bara 2

3 genom att berätta det för en lyssnande person, och du kommer under alla omständigheter att få en bättre grund för dina senare frågor. Medan patienten berättar skall du endast notera, hur han formulerar sina föreställningar, oro och förväntningar. Innan du ställer din första fråga, skall du göra dig klar över, om det kommer från dina egna inre tankar om diagnosen. Om den gör det, så kan din fråga avbryta och distrahera patienten, när han försöker att besvara den. Undersökningar har visat, att läkare i genomsnitt avbryter patienten efter 18 sek. (10). Det kräver träning att lära sig att vänta och att avstå från att avbryta, tills patienten har berättat färdigt. Om det uppstår pauser i samtalen, kan du i denna del av konsultationen öva dig i att vänta, så att det blir patienten, som bryter pausen. Om läkaren avbryter patienten i starten, kan patienten: - Lätt glömma, vad det var, han kom för - Lätt få intrycket, att läkaren vet bäst - Tolka det som om läkaren bestämmer tempot - Tro att läkaren nog skall ta hand om resten av förloppet - Tro att läkaren har ont om tid - Känna att det han berättar är betydelselöst Först när patienten är färdig med sin historia, kan du fråga mera ingående om patientens föreställningar, farhågor och förväntningar. Men de flesta patienter brukar själv ha formulerat det mesta av sina föreställningar och förväntningar i inledningen, om de inte blivit distraherade. De flesta människor väntar med att gå till allmänläkare, tills de har sparat ihop ett par problem, några få kommer med en lång lista. Om man bara har minuter till en konsultation, är det svårt att hinna mera än 1-2 hälsoproblem. Till patienten, som går över till att tala om nästa hälsoproblem, kan du t.ex. säga:" Du säger, du har fått ont i magen och är bekymrad för, om det kan vara början till magsår, och nu säger du, att du också har problem med höger knä. Har du mer, du vill tala med mig om?... Jag vill gärna tala med dig om det hela, men jag är inte säker på, att jag kan nå det i dag, så vad vill du helst att vi går vidare med nu?" Genom att resuméra och ge patienten ett förslag till ett delkontrakt (11), görs patienten tidigt ansvarig för, vad som kommer att tas upp i konsultationen. Genom att avgränsa problemen, ger du dig själv bättre möjlighet att gå grundligt tillväga. I din resumé visar du, att du lyssnar och det blir tydligare för er bägge, vad patienten önskar att samtalet skall handla om. 3. Föreställningar, farhågor och förväntningar Vad vill patienten ha läkarens hjälp till? I denna fas av konsultationen skall du försöka att tydliggöra patientens "Före", och det han hitintills har berättat för dig. Grundläggande har patienten rätt att få hjälp och du har rätt att få svar på vad han vill ha hjälp med. Du skall nu aktivt försöka att få patienten till att komplettera sin berättelse och formulera sig om sina föreställningar om hälsoproblemet: - Vilka tanker har han gjort sig? - Har det lett till någon oro eller ängslan? - Hur föreställer han sig att det hänger ihop (sjukdomsuppfattning, orsaksförklaring och accepterande)? - Hur påverkar det honom? - Vad är det patienten gärna vill ha din hjälp med, vad förväntar han av besöket? Den sista frågan är en form för metakommunikation (att tala om, vad och hur man talar), som försöker att fasthålla samtalet på ett vuxen-vuxen plan, som också kan bidraga till att klargöra och styrka ert förhållande. När konsultationer går snett, beror det ofta på en otillräcklig belysning av denna 3. Fas, som både är den svåraste och viktigaste i konsultationen. För här är läkaren inte på "hemmaplan", i motsättning till när det gäller utfrågning om symptom (som det kan vara så frestande att gå i gång med). 3

4 Patientens föreställningar, förväntningar och farhågor Föreställningar i förhållande till: - Sjukdomsuppfattning/orsaksförklaring - Vad önskar han? - Vad hoppas han? - Vad tror han? - Vad är han rädd för: farhågor Förväntningar i förhållande till: - Vad konsultationen skall leda till idag - Behandling och prognos - Läkarens hjälp - Sig själv/egen insats För att komplettera patientens berättelse kan du fråga mer ingående om föreställningar, farhågor och förväntningar genom att använda nyckelfrågor. För patienten är det egentligen inte så svårt att komma med den kognitiva sidan av hälsoproblemet, medan den emotionella ofta är förbunden med skuld, skam, mindrevärde, maktlöshet och ångest, dvs. negativa känslor som får patienten att hålla sig tillbaka. Därför skall dina nyckelfrågor liksom en nyckel söka att öppna de rum av föreställningar, farhågor och förväntningar, som patienten kanske inte ens själv har formulerat innehållet av. Det finns flera sätt att få fram detta, men här är några förslag till öppna / öppnande nyckelfrågor. De bör dock formuleras på ett sätt, som passar dig och patienten, och det uppnår du bara genom träning. Nyckelfrågor (fritt efter Malterud (12)) 1. Vad är anledningen till, att du kommer (just) idag? 2. Vad har du själv tänkt på, som kunde vara fel? 3. Vad tror du är orsaken till ditt problem? 4. Är det något, du är (särskilt) bekymrad för? 5. Vad vill du gärna ha min/läkarens hjälp med? Nyckelfrågorna kan fungera som en slags checklista, så du kan se, om du har varit hela vägen runt. Det kan ofta vara nödvändigt att fiska lite efter svaret, särskilt på nyckelfråga 4; det är ju oftast bekymmer, som får patienten att gå till läkaren. En patient med halsinfektion: "Ja, man kan ju inte låta bli att tänka på, om det är början till cancer". Andra gånger kan man få patienten till att klargöra sina föreställningar om hälsoproblemets allvar genom att fråga: "Tror du, du är allvarligt sjuk?" Du skall först gå vidare till nästa fas av konsultationsprocessen, när du har fått ett rimligt svar på alla 5 nyckelfrågor. Även vid korta konsultationer med tillsynes banala hälsoproblem kan det löna sig att belysa elementerna i 3:e fas. Så länge patienten berättar om sitt hälsoproblem och sina föreställningar, farhågor och förväntningar, arbetar patienten aktivt på att formulera sitt hälsoproblem, ett arbete som för den läkare, som avbryter sin patient, kan bli ganska ansträngande. Patientens precisa svar på frågorna i 3. fas är således arbetsbesparande för läkaren och mera tillfredsställande för patienten det är kärnan i patientcentrering. Genom att ställa nyckelfrågorna undersöker du också patientens sjukdomsuppfattning (13) och egna värdering (14), t.ex: "Jag tror att mina magsmärtor beror på, att jag åt en för gammal tonfiskkonserv i förra veckan..." eller "Vi har sista månaden haft det mycket stressigt på jobbet med att inventera, så jag tror det är därför..." När patientens sjukdomsupfattning förtydligas på detta sätt, kan du ta det med i din senare förklaring av patientens symptom. På så vis kommer patienten i högre grad uppfatta dina råd mm. som meningsfulla, de passar in i patientens bild av världen. Om du inte upptäcker, att patientens sjukdomsuppfattning är helt annorlunda än din, är det stor risk för att patienten inte vill använda dina råd eller ordinationer, t.ex. om du ordinerar penicillin till en patient, som misstror all kemi och i stället använder alternativ behandling. En annan punkt, som spelar in i patientens presentation av sitt problem är den ambivalens, som är förbunden med att ha symptom. I ett hörn av patientens medvetande kan symptomerna tolkas som hotande för hälsan ("det är säkert något allvarligt"), medan resten av medvetandet uppfattar det - och 4

5 önskar att uppfatta det - som ett helt banalt hälsoproblem, som läkaren säkert kan lösa ("det är nog inte något"). Den ångestfyllda delen av patienten vill vara benägen att dölja viktiga upplysningar för läkaren i hopp om, att det egentligen inte är något onormalt (eller liknande den process som leder till att man för sent söker läkare, när man märker en knuta). Farhågorna för diagnosens konsekvenser och insikten, att det man märker har något med en själv att göra, medför att man väntar. Om du lyckas att i konsultationens 2. och 3. fas att få patienten till att ostörd berätta och kompletterande avklara sina föreställningar, farhågor och förväntningar, bidrager du till att minska patientens ångest. Det är en förutsättning för, att patienten kan lyssna till, vad du säger i fortsättningen, att han har upplevt, att du har lyssnat till honom, och att han har känt sig förstådd. 4. Förståelse Resumera, vad patienten har sagt - upprätta ett kontrakt Du har säkert redan, medan patienten talat, övervägt olika diagnoser, kommit underfund med, vad som fattats patienten och gjort upp din plan. Läkare skapar nämligen ca. 5 hypoteser i minuten (7). Det kunde vare frestande att strax gå i gång - och komma vidare med nästa patient. Men först bör du visa patienten, att du har förstått, det patienten har berättat. Du har säkert visat det nonverbalt under tiden. Men hur kan patienten veta, vad du helt konkret har förstått? Genom att kort resumera patientens hälsoproblem, föreställningar, farhågor och förväntningar kan du visa att du har förstått patientens meddelande, och kanske också det som sägs mellan raderna (15). På det sättet får både du och patienten ett check på, om ni har förstått varandra. Till patienten kan du t.ex säga: "Utifrån det du har berättat för mig, förstår jag, att det hänger ihop på det och det sättet..., att ditt huvudproblem är det och det..., och att det är det, du primärt vill ha hjälp med att få löst i dag... Är det riktigt förstått?" Denna resumé är utformad som ett kontraktförslag med utgångspunkt i patientens förväntningar mm. Om du i din resumé lyckas att ta med både kognitiva och emotionella element i patientens problemformulering, kan det utlösa en djup lättnad hos patienten, t.ex: "Du fick detta illamående på ditt jobb. Personalen blev så förskräckt, att de tillkallade en ambulans, och du blev inlagd några dagar på sjukhuset. I dag kommer du så till mig för att få kontrollerat ditt blodtryck. Du berättade också, att din hustru blev mycket förskräckt. Många människor, som mått så dåligt, tror de skall dö, gäller det också dig? Är det riktigt förstått, och är det något, du vill tala med mig om i dag?" På detta sätt kan din resumé inbjuda till att också tala om, hur ni samtalar dvs. du metakommunicerar. När man metakommunicerar inviterar man bildligt talat den andre att för ett ögonblick se situationen utifrån (uppifrån) och diskutera den (som patientens dödsångest här i exemplet). Genom att använda det generaliserande uttrycket "många människor..." gör du det legitimt både att tala om och undvika att tala om dödsångest. Samma ordval kan man också använda, om man vill ge patienten möjlighet att tala om t.ex cancerskräck.. Andra gånger kan patientens problemformulering innehålla en önskan till läkaren, t.ex om en 16-årig flicka kommer till läkaren för att få p-piller, för att hon på lördag skall i säng med sin pojkvän för första gången. I den situationen bör du klargöra, om du vill tillmötesgå patientens önskan. Men du bör samtidigt vara klar över, att ett positivt svar till patienten nästan är avgörande för, om hon hör resten av konsultationen. Du kunde t.ex säga: "Jag vill gärna ge dig p-piller, och jag tycker det är förnuftigt av dig att komma, men vi skall också tala om, hur pillerna verkar". Att säga ja och rosa patienten fungerar som "öron-öppnare", medan nej, kritik, tillrättavisanden och måsten mm. fungerar som "öron-proppar". 5. Förklaring Fördjupning av anamnesen, undersökning av patienten och förklaring När du har visat patienten, att du har förstått honom, blir det din tur till att ställa fördjupande frågor och komplettera anamnesen. 5

6 Det är i denna fas, du kan ställa några avgränsande frågor om, hur det påverkar patienten och hur länge det har pågått, när det gör ont, om det är något som lindrar eller förvärrar det, om patienten har feber osv. Dessutom ställs frågor om de övriga organsystem, som kan vara relaterade till patientens problem, och patienten förbereds eventuellt på, att du vill undersöka honom. Här går du fram efter din egen sjukdomsmodell, som inte behöver sammanfalla med patientens, t.ex kan patienten verkligen mena att magsmärtorna orsakats av en burk för gammal tonfisk (dvs. några yttre orsaker), medan du faktiskt vill försäkra dig mot, att patienten har blindtarmsinflammation (något biomedicinskt). Genom att undersöka det organ, patienten har symptom från, visar du också, att du har förstått patienten, t.ex lyssna på hjärtat hos en patient, som kommer med bröstsmärtor eller hjärtklappning, eller undersöka patientens ögon, om patienten kommer med tryck bakom ögonen. Även om du själv kanske inte tycker att Det finns någon somatisk grund till klinisk undersökning, kan det med hänsyn till patientens ångest, föreställningar och förväntningar, vara yrkesmässiga skäl att genomföra en sådan undersökning. Sådana symboliska handlingar har sin plats i allmänmedicinsk klinik och laboratoriediagnostik. Men de bör användas medvetet och målinriktat. När du har avslutat din utfrågning, din kliniska undersökning och eventuella parakliniska undersökningar, är det din tur till att ge patienten en samlad förklaring med utgångspunkt i en resumé av orsaken till patientens besök: L: "Du har nu hostat i 2 veckor och är bekymmrad för om det kan vara lunginflammation eller astma. Du har inte haft feber, andnöd eller upphostningar; dina lungor och din lungfunktion är OK. Du är mest besvärad av hostan om natten, så vad säger du om en medicin som lindrar hostan?" P: "Ja, om det inte är något annat fel, så är det OK med hostmedicin". Eller, L: "Du sa, du har känt några plötsliga hugg bröstet. Jag har nu lyssnat på ditt hjärta, avläst ditt blodtryck och ditt blodvärde. Allt detta var normalt. Dessutom har jag känt på dina bröstmuskler, som var mycket ömma. Så jag tror dina bröstsmärtor kommer från musklerna, och du kan få bort de smärtorna genom att tänja ut musklerna". Genom att reproducera smärtorna ökar du patientens förståelse. Innan du går vidare eller avslutar konsultationen, är det en god idé att checka, hur patienten uppfattar din förklaring. Du kan fråga om det, t.ex: "Hur uppfattar du det, jag har sagt tills nu?"..."vad vill du säga till din man/fru osv. om, vad som har hänt här i dag?". Om du undersöker, hur patienten har förstått din förklaring, försäkrar du dig om ett bra underlag för din förhandling med patienten med tanke på att uppnå en gemensam förståelse och ett kontrakt om, vad resten av konsultationen skall handla om. 6. Förhandling Vad skall göras åt hälsoproblemet? "Förhandling är en tvåsidig kommunikation som är beräknad till att nå enighet med en motpart, med vem man både har gemensamma och motsatta intressen" Förhandlingsfasens mål är att uppnå enighet mellan läkare och patient. Om det är överensstämmelse mellan patientens och läkarens sjukdomsuppfattning och enighet om behandlingen, t.ex hostmedicin för hosta eller penicillin mot halsfluss, kan konsultationen leda till att säkra, att behandlingsförslaget leder till handling - förhandlingen är enkel. Men om det är delade meningar mellan patientens och din sjukdomsuppfattning, t.ex. om patienten menar att gastritsymptomen övervägande skylls på olämplig kost, medan du uppfattar förhållanden i patientens arbetssituation som avgörande, får ni genom förhandling komma på ett sätt att lösa problemet. Förhandlingen blir därmed avgörande för, om patienten kommer fram till en slutsats, som kan föra till en adekvat handling. Det kan vara att patienten beslutar sig för att gå på diet, undviker att dricka rödvin osv, men väljer att inte ändra på sin arbetssituation. Och det kan vara att problemet löser sig, för att en rimlig diet var tillräckligt för att minska belastningen. Det är patienten som avgör inom vilka referensramar, han vill lösa sitt problem. Varje hälsoproblem kan med fördel ses från flera synvinklar, referensramar. Larsen fann vid analys av egna konsultationer, som visat i tabellen, följande 4 referensramar, tabell 1 (13): 6

7 Till varje referensram knyter det sig ett bestämt språk. I den psykologiska referensramen, där känslorna talar genom kroppsliga reaktioner och symtom bör läkaren använda ett språk som fokuserar på känslor. Om både läkaren och patienten tänker i biomedicinska banor, är föreställningarna transparenta: om båda är eniga om, att penicillin är den riktiga behandlingen till halsfluss, så vill kontraktet handla om ordination av penicillin. Här fokuserar språket på symtom och medicin. Om en patient med gastrit tänker uteslutande biomedicinskt, vill han önska medicin och kanske ytterligere undersökningar, t.ex. gastroskopi. Du har kanske utifrån din fördjupande anamnes och undersökning fått en uppfattning av, att ett referensbyte till en psykologisk referensram vill vara ett bättre val. Innan skall du försöka att förklara patienten detta: "Utifrån vad du har berättat för mig tror jag, att dina symptom beror på stress på arbetssplatsen, trassel i äktenskapet, ekonomiska problem...," Och kanske föreslår du samtal med tanke på ökad insikt i sammanhanget mellan stressfaktorer och kroppsliga symtom för att där igenom ge hjälp till förändring. Det är här, det kan bli svårt och förhandling nödvändig. Referensramar i konsultationen - läkarens och patientens För-vetenskapligt Sjukdomsförklaring Otillräckliga handlingar i förhållande till uppfyllelse av behov Behandling Patientens roll Hemsökelse Biomedicinsk Miljömedicinsk Psykologisk Orsaksunivers Osynliga krafter, straff för synd (från gudarna/från sig själv) Påkallan, bön kurer, rening Vetenskapligt Vetenskapligt Vetenskapligt Medicinsk, kirurgisk Påverkan biologiska Processer av Ändringar i biologiska processer i organismen Adaptationskapaciteten överskrids av yttre påverkan Eliminering belastande påverkan. Kunskap. Lagstiftning av ytte Passiv Passiv Passiv/aktiv Aktiv Insikt med hjälp av upppmärksamhet. Dialog om förhinder och handlingar Som det framkommer av tabellen, är patientrollen i den biomedicinska referensramen övervägande passiv. Han skall endast intaga den ordinerade medicinen, men i övrigt gör läkaren hela arbetet. I den psykologiska referensramen blir patienten involverad som aktiv part. Ditt arbete består i att hjälpa patienten till insikt, och att vilja medverka till ett målinriktat beteende, men det är patienten, som skall hem och göra arbetet! Det kräver alltså långt mera av patienten, och det är inte säkert, att han är redo för eller orkar att uppnå denna insikt, än mindre använda den till att ändra beteende. I okomplicerade tillfällen sätts kontraktet som en självklarhet: blindtarmen, halsinfektionen, fotvårtan, det blödande såret eller det brutna benet. I andra tillfällen blir förhandlingen en kardinalpunkt i konsultationsförloppet, där det avgörs, om både läkare och patient kan avsluta konsultationen, tillfreds med avtalet. Det är också typiskt här, vändningen från samtal till samtalsterapi naturligt kan äga rum. Om det sker, beror på problemets art, situationen, läkarens och patientens motivation och läkarens kunnande. Hur man utifrån konsultationsprocessen kan använda svåra referensbyten som öppning till egentlig samtalsterapi, ligger utan för detta kapitels ramar (16). Om det inte lyckas att uppnå gemensam förståelse, bör du överväga nödvändigheten av att kräva din uppfattning av, vad som är nödvändigt, genomfört. Det finns symptom, som för läkaren förekommer så 7

8 alarmerande, att en förhandling närmast inte kommer på tal. Här skall bara handlas, tex vid misstanke om blindtarmsinflammation, brusten extrauterin graviditet osv. Omvänt finns det problem, symptom och situationer, där du gott kan låta patienten välja, även om du personligen hade föredragit ett annat val. Härigenom kan du upprätthålla en god kontakt med patienten, och det ger dig möjlighet för att vid uppföljande konsultationer tala ytterligare med patienten, så han kanske får insikt i tex psykologisk problemlösning. Till sist har patienten oftast rätt, han har i varje fall rätt till att ta emot eller att säga ifrån. En avgörande förutsättning är dock, att du innan förhandlingsfasen inleds, har försäkrat dig, att patienten har förstått din förklaring. Särskilt hos patienter med kroniska sjukdomar, blir förhandlingen om, hur den skal hanteras, central och avgörande för patientens compliance. 7. Förhindra/främja Från konsultationen till patientens vardag Så är det åter patientens tur. Nu skall du få patienten till att berätta vad han menar, så konsultationens resultat kan överföras till hans vardag. Många patienter vill vara benägna till att vara för optimistiska och positiva inför det avtalade kontraktet eller det givna rådet. Men du bör fungera som djävulens advokat och tilsammans med patienten undersöka vad som förhindrar, att goda föresatser förverkligas. Här gäller det att få patienten till att leka med. Patienten kanske berättar, att han inte har råd till att köpa medicinen nu i slutet på månaden, att hustrun/mannen aldrig vill gå med till att ändra kostvanor, sluta att röka, att hon inte vill gå till simhallen, för att hon känner sig för tjock osv. När förhindringarna är avklarade, kommer turen till de förhållanden, som kunde främja genomförelsen av planer eller råd, tex att hon går till simhallen i sällskap med en väninna. Särskilt vid livsstilsråd gäller det, att komma i en kreativ dialog om, hur det, ni har kommit fram till i konsultationen, kan överföras till patientens vardag. Livsstilsråd innebär alltid en ändring av patientens vardag, bara kunskap är sällan nog till att uppnå en förändring. Som regel bör man diskutera för och nackdelar vid eventuella livsstilsändringar, och vad som kan förhindra/främja genomförelsen (17). I denna diskussion gäller det att få patienten till att mobilisera tillräckligt med energi och kreativitet till att gå från insikt till handling. 8. Följa upp Säkerhetsnät Ofta vill en konsultation rymma många frågor och svar, förklaringar och råd. Uppföljning har två motiv: säkererhetsnät och compliance. När du ger råd i konsultationen, vill de ofta "glömmas" och compliance blir dålig (ca. 50% for läkemedelsordinationer och 10-30% för livsstilsråd (17)). Men du kan förlänga konsultationens varighet genom att avtala en ny konsultation, där du kan följa upp, hur det gick och värdera rådets effekt. Tidpunkt för utvärdering förhandlas med patienten. När patienten vet, att han skall presentera resultaten av er handlingsplan för dig (t.ex. dagliga rörelser), hjälper det patienten att komma ihåg att göra sina rörelser. Faran är, att patienten - som ett olydigt barn - saboterer sin egen handlingsplan, och förhållandet mellan läkare och patient blir belastat av patientens non-compliance. Du kan inte vara garderad mot allt i en konsultation. Genom att etablera ett säkerhetsnät kan du göra livet lättare både för dig själv och patienten. Vad säkerhetsnätet skall innehålla, kan du komma fram till genom att fråga dig själv: - Vad förväntar jag att det skall ske? - Hur garderar jag mig mot, att det kanske inte går som förväntat? - Hur får jag veta om jag tog fel? - Vad gör jag i så fall? Ett säkerhetsnät kan bestå i att du t.ex instruerar patienten i, vad han skall göra, om det inte går som förväntat, t.ex. ringa igen om penicillinet inte har hjälpt efter 1 dygn. 8

9 En uppföljning av konsultationen fungerar som säkerhetsnät (15) och... - Signalerar omsorg och intresse för patienten - Ger trygghet och gör det lättare för patienten att fråga om - Ger plats för att du kan ta fel och ger dig trygghet - Avspeglar tillit och fördelar ansvaret mellan patient och läkare - Ökar compliance 9. Farväl Tid till reflektion Farväl'et är reflektionens ögonblick. Var konsultationsförloppet tillfredsställande? Har du och din patient kommit ihåg det hela, eller skall ni avtala ett nytt besök? Det bör du säkra dig genom att fråga patienten. När det är klart kan du avsluta konsultationen på ett tydligt sätt, det signalerar din respekt, t.ex: ge handen, önska god bättring, på återseende, följa patienten ut, be honom hälsa dem hem osv. Under konsultatationen är man upptagen av att uppfylla patientens behov. När patienten har gått, har du möjlighet att tänka över det hela (housekeeping (15)): - Hur har jag det efter denna konsultation? Gick allt, som jag önskade? - Vilka känslor har jag nu? Vilka är mina, och vilka stammar från patienten? - Är det något, som jag har behov för? - Är jag klar till nästa patient? Om du inte är klar till nästa patient, vill det gå ut över starten på nästa konsultation, som härmed riskerar att misslyckas, så du kommer in i en ond cirkel den dagen. Ett viktigt syfte med supervision är, att du blir mera uppmärksam på de känslor patienten sätter i gång i dig, om de stammar från patienten eller dig själv. Efterskrift Denna uppdelning av konsultationsprocessen i 9 faser kan vid första ögonkastet verka rätt överväldigande att lära och praktisera. Den kronologiska uppbyggningen underlättar inlärningen även om inte alla konsultationer behöver innehålla alla 9 elementer. De 9 faser kan som det ses här nedanför, uppdelas i tre, patientens, läkarens och den gemensamma fasen. Man kunde också frestas till att tro, att om du följer de 9 faserna, vill det föra till en mycket konform och mekanisk samtalsform, men det har visat sig spännande att iakttaga hur det gradvis utvecklas harmoni mellan läkarens - och patientens - person och konsultationsprocessen. Det har varit överraskande, hur stor vinst det är vid att dröja vid 3. fas, vid något så abstrakt som patientens föreställningar, farhågor och förväntningar, för att här i genom gemensamt få satt dagsordning för konsultationen, i det man på den ena sidan har patientens förväntningar och på den andra läkarens begränsninger. Verkningsmedlen är: 1. Att ge kvitton och undvika att avbryta patienten, 2. Att fördjupa det, patienten har sagt 3. Att signalera att man vill hjälpa Några av läkarens svårigheter vid att försöka få avklarat alla elementen i 3. fas består i, att du skall lära att tåla det obehag, som ligger i att inte genast veta, vad som felas patienten. Ofta blir du inte redo att lyssna, förrän du har ett någolunda säkert grepp om diagnosen, och då går du miste om viktig information. Det kan också vara svårt för dig att höra om smärtor och problem utan att strax försöka lösa dem. Om du själv inte är mycket för att bli konfronterad med din egen ångest så kan det omedvetet bli så att du undviker att fråga efter patientens ångest. Genom att få patienten till att belysa 2. och 3. fas grundligt, innan du går vidare, kan du uppnå ett mera precist underlag för din diagnostik, och härmed minskar behovet för att checka så många differentialdiagnoser, och du sparar dig själv mycket onödigt arbete. Litteratur till Konsultationsprocessen 1. Larsen J-H, Risør O. Konsultationsprocessen i almen praksis. Månedsskr Prakt lægegern 1994; 72:

10 2. Larsen J-H, Risør O, Nystrup J. Gruppe-supervision af video. Månedsskr Prakt Lægegern 1997; 75: Larsen J-H, Risør O: Konsultationen. Kapitel i lærebog i Almen medicin redigeret af Bentzen, N, Hollnagel H, Lauritzen T. København: Fadl s forlag, Larsen J-H, Risør O, Nystrup J. Konsultationsprocessen I, Kalymnos, Grækenland. [Kursushäfte]. København: Lægeforeningens Uddannelsessekretariat, Larsen J-H, Nystrup J, Risør O: Konsultationsproces-laboratoriet træning i klinisk samtale. Allmänmed, 1999: 20: Hellman CG. Deisease versus illness in general practice. J R Coll Gen Pract 1981; 31: Sackett DL, Haynes RB, Tugwell P. Clinical epidemiolochy. Boston: Little, Brown and Company, Pendleton D, Schofield T, Tatte P, Havelock P. The Consultation. Oxford: Oxford University Press, E. Berne Hvad er det vi leger, København: Gyldendal, Frankel R, Beckman H, Evaluating the patient's primary problem(s). I: Stewart M, Roter D, eds. Communicating with medical patients. London: Sage, Jacobsen K. Sygdom er vi sammen om. Slagelse: Bavnebanke, Malterud K. Allmenpraktikerens möte med kvinnelige pasienter. Tano, Bergen Larsen J-H. The Consultattion as a Mutual Proces of Recochnition. European General Practice Research Workshop (EGPRW), 24th - 27th May 1990, Budapest. 14. Lunde IM: Patienters egenvurdrering, København: Fadl's forlag, Neighbour R. The Inner Consultation. London: MTP Press Ltd., Risør O, Larsen J-H. Samtaleterapi i almen praksis. Ugeskr Læg 1995; 157: Lassen LC. Compliance i almen praksis. København: Institut for almen medicin,

11 KONSULTATIONSPROCESSENS 9 F'en Patientens del 1. FÖRE Varaktighet, förlopp, självhjälp 2. FÖRHÅLLANDET Goddag, tillåtande, avgränsning, tid 3. FÖRESTÄLLNINGAR FÖRVÄNTNINGAR FARHÅGOR Läkarens del 4. FÖRSTÅELSE Resumé av problemet och dess betydelse för patienten, meta-kommunikation Patientens sjukdomsuppfattning 5. FÖRKLARING Anamnes-fördjupning, klinisk undersökning och förklaring Läkarens sjukdomsmodell 6. FÖRHANDLING Förhandling om lösningar, referensbyte, kontrakt Gemensam förståelse Gemensam del 7. FÖRHINDRA/FRÄMJA Insikt - avtal - handling 8. FÖLJA UPP Kontroll, säkerhetsnät 9. FARVÄL OK? & housekeeping 11

12

Konsultationsprocessen

Konsultationsprocessen Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen, Ole Risør och Jørgen Nystrup Översättning Charlotte Hedberg, allmänpraktiker, pedagogisk adjunkt och Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU handledare Läkare

Läs mer

Konsultationsprocessen I och video-supervision Kalymnos, Grekland

Konsultationsprocessen I och video-supervision Kalymnos, Grekland Konsultationsprocessen I och video-supervision Kalymnos, Grekland 1 Kursledare och undervisare Lektor, alment praktiserende læge Jan-Helge Larsen Frederikkevej 20, 2. 2900 Hellerup Tlf +45-4921 5400 Fax

Läs mer

Konsultationsprocessen

Konsultationsprocessen Konsultationsprocessen Av Jan-Helge Larsen och Charlotte Hedberg, augusti 2012 Introduktion Vi delar upp konsultationen i en kronologi med tre delar (1-3). Du startar konsultationen i Patientens del och

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

BARNMORSKEKONSULTATION: ROLLSPEL OCH ANALYS

BARNMORSKEKONSULTATION: ROLLSPEL OCH ANALYS BARNMORSKEKONSULTATION: ROLLSPEL OCH ANALYS Eva-Maria Wassberg Skrifter från Centrum för lärande och undervisning Nr 6:2008 ISSN 1650-5859 BARNMORSKEKONSULTATION: ROLLSPEL OCH ANALYS Eva-Maria Wassberg

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Meningen med livet av Serge Kahili King

Meningen med livet av Serge Kahili King Meningen med livet av Serge Kahili King (översättning av Alexandra Telluselle) I en av mina artiklar berättar jag om historien där en man ägnar hela sitt liv åt att hitta någon som kan ge honom svaret

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Problemlösning. Problemlösningsprocessen

Problemlösning. Problemlösningsprocessen Problemlösning Vi ägnar oss åt problemlösning flera gånger per dag. Ibland är vi omedvetna om att vi gör det, andra gånger är vi starkt koncentrerade på att ta itu med ett problem. Att välja kaffesort,

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Den 22 maj åkte jag med 36 andra förväntansfulla kolleger till ön Kalymnos i Grekland för att delta i kursen Konsultationsteknik. Vi träffades

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö, + Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer