Klart vi ska ha en kombiterminal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klart vi ska ha en kombiterminal"

Transkript

1 Klart vi ska ha en kombiterminal Frågor och svar om etablering av kombiterminaler

2

3 Klart vi ska ha en kombiterminal

4 Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, Stockholm Tfn , SKL Kommentus AB Hornsgatan 15, Stockholm Tfn , Beställning av boken kan göras på telefon , via epost eller i vår nätbutik SKL Kommentus och Sveriges Kommuner och Landsting 2010 Text: Martin Sandberg, Robert Sommar och John Fridlund Projektledare: Cecilia Mårtensson, SKL Redigering, form & produktion: Björn Hårdstedt, SKL Kommentus, Foto: Omslag: Höglandsterminalen i Nässjö, fotograf: Sven Erkensten. Inlaga: Martin Sandberg, Erik Froste. Tryckeri: EO Grafiska, Stockholm-Skarpnäck ISBN:

5 Förord Marknaden för kombitransporter har vuxit under de senaste tio åren. Flera nya terminaler har öppnats och planeringen för ytterligare ett antal terminaler pågår. Många av landets kommuner vill nu utveckla det lokala näringslivet inom området för logistik och transporter, och flera av kommunerna gör, direkt eller via kommunala bolag, investeringar i kombiterminalverksamhet. En ny kombiterminal innebär ofta en stor investering. Samtidigt är det svårt att förutsäga en enskild godsnods framtida marknadspotential. Det sammantaget gör att de finansiella riskerna ofta blir stora, vilket i sin tur gör privata finansiärer återhållsamma. För att nyetableringar ska komma till skott krävs därför många gånger en offentlig finansiering via till exempel kommunala medel. Syftet med denna studie är att ge kommunerna stöd i arbetet med planering och etablering av kombiterminaler genom att tydliggöra viktiga frågeställningar som bör beaktas i planeringsarbetet för kommuner som överväger att etablera en kombiterminal. Vidare är syftet att översiktligt beskriva styrkor och svagheter med kombitransporter samt framtida förväntad utveckling. Marknaden för kombiterminaler i Sverige har studerats utifrån marknadsaktörernas förväntningar om den framtida utvecklingen av godstransporter. Den syftar dock inte till att ge en fullständig redovisning av de förutsättningar, samband och effekter som påverkar en kombiterminals potential. Utredningen baseras framförallt på intervjuer som har genomförts med aktörer och ett antal experter från olika verksamhetsområden kopplade till terminaler och kombitrafik: Kjell Roos, KR Consulting; Hans Råberg, Banverket; Per- Ove Larsson, COOP; Robert Ljunggren, Schenker; Hans Paridon, Green Cargo; Olle Huusko, Jernhusen; Stig-Göran Thorén och Arvid Guthed, Göteborgs hamn samt Stefan Back, Transportindustriförbundet. Rapporten har arbetats fram av Martin Sandberg, Robert Sommar och John Fridlund på Vectura. En litteraturstudie har genomförts av Rickard Bergqvist och Johan Woxenius vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting har varit Cecilia Mårtensson. En referensgrupp bestående av kommunala representanter från Nässjö, Södertälje, Alvesta, Sundsvall och Örebro har lämnat synpunkter på arbetet. Referensgruppen har också haft ett möte i Södertälje hamn där hamnens VD Erik Froste gav värdefull information om hamnens verksamhet och kombitrafik. Stort tack till alla inblandade! Sveriges Kommuner och Landsting i april 2010 Avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad Gunilla Glasare Göran Roos Avdelningschef Sektionschef

6 1. Framtida utveckling Marknadsförutsättningar Marknaden för kombiterminaler har förändrats mer än tekniken, speciellt de senaste 10 åren. Just nu är det prispress i transportbranschen transportpriserna med lastbil har minskat markant under bara några år, vilket gör att kombitransporter har svårt att konkurrera. Denna låga prisnivå är troligen inte hållbar på längre sikt. Nya kombioperatörer har börjat komma in och de kommer sanolikt att bli fler. Det gör att kombitrafiken, både i absoluta tal och som del av den totala transportmarknaden, troligen kommer att öka. Göteborgs hamn tror dock att utvecklingen kommer att bli något lugnare än under perioden En följd av detta kan bli att utvecklingen av nya terminaler mattas av. Hamnpendlar kommer troligen fortsätta utvecklas genom ökad containerisering (dvs ökad andel av transporterat gods som fraktas i container). En effekt kan bli att godset koncentreras i större flöden. Samtidigt antas det att de internationella transporterna med tåg ökar. Det kommer också in nya aktörer för terminaldrift och tågdragning. Detta kan skapa nya idéer som gör att marknaden utvecklas. Ett exempel är ett lättkombisystem som benämndes Dalkullan. Det pratas fortfarande om detta system och det kanske kommer igen. Nya aktörer innebär också att kombiterminalerna troligen kommer att bli öppnare och effektivare. Tågpendelupplägget som kommit under senare år har ofta fokuserat på ett upplägg mellan den lokala kombiterminalen och en enda ändpunkt, ofta Göteborgs Hamn. I framtiden kommer vi sannolikt få se en utveckling mot att koppla dessa kombiterminaler med varandra och skapa interregionala pendlar. Denna utveckling har till viss del redan börjat. Ett exempel är ISS TraffiCare AB som under senaste året har vunnit ett flertal terminalupphandlingar, och som har som ambition att erbjuda ett nät av strategiska terminaler. Målsättningen är att underlätta för marknaden genom att koppla samman terminaler och regioner i intermodala transportlösningar. Ytterligare ett exempel är Falköping som på ett liknande sätt samnyttjat resurser hos hamnpendlar som passerar Falköping på stambanan. 4 Klart vi ska ha en kombiterminal

7 Tekniska förutsättningar Terminalhanteringen är relativt kostsam. Ny teknik som minskar den kostnaden är välkommen. Teknik som förenklar överflyttningen av trailer mellan väg och järnväg har en framtid, till exempel lösningar där lyft undviks (Flexi waggon se bild på sid 23). Idag är dock flertalet av de semi-trailers som används för veka för denna hantering. Utvecklingen mot starkare flak har dock kommit igång. En annan faktor som skulle driva på utvecklingen är effektivisering av lyften mellan lastbil och tåg. Ett flertal olika varianter har testats under årens lopp. Investeringskostnader och problemen med att få till en utbredd standard sätter dock käppar i hjulen. Nya tekniska lösningar måste ofta implementeras på systemnivå vilket gör stegvis utveckling svårt. De internationella transporterna kommer sannolikt att öka vilket ställer krav på att nya tekniska lösningar måste fungera även utomlands. Även på IT-området finns en stor utvecklingspotential. I dag saknas standardiserade programvaror för många rutinmässiga uppgifter såsom ankomst- och avgångsregistrering av containers. Det gör till exempel att samverkan mellan olika terminer försvåras. Det tar lång tid att utveckla järnvägens infrastruktur. Idag är attraktiva spårtider begränsade, vilket hämmar utvecklingen av godstransporter. Transporterna kommer inte fram när de behövs. Statens roll På senare år har staten tagit ett tydligare initiativ sedan hamnar och terminaler blivit alltmer beroende av anslutningar till den nationella väg- och järnvägsinfrastrukturen. Kajer och omlastningsutrustning är dyra, men det är vägar och järnvägar som är riktigt dyra och även måste sättas in i ett större nätverksperspektiv. Det har därmed blivit allt klarare att det är staten som står för den största kostnaden i form av väg- och järnvägsanslutningar. Ett tydligt exempel är den planerade terminalen i Jönköping-Torsvik, där stötestenen har varit den dyrbara anslutningen till järnvägsnätet snarare än kostnaden för att bygga terminalen. För stora befintliga terminaler (se listan på s. 23 i Hamnstrategiutredningen, 2007b) antas utvecklingen fortsätta på den av Jernhusen inslagna vägen, dvs staten äger terminalen och arrenderar ut den över en längre tidsperiod. På dessa orter kommer det vara svårt att etablera nya fristående terminaler då större terminaler ger skalfördelar och sannolikt har en kostnadsfördel. Frågor och svar om etablering av kombiterminaler 5

8 2. Vilka är de främsta styrkorna, svagheterna och riskerna med kombitrafik? Styrkor Tanken med kombitransporter bygger på att flera mindre transporter kan samordnas. Därigenom minskar de totala transportkostnaderna. Samordningen gör kombitransporter konkurrenskraftiga, framförallt vid stora flöden och över längre avstånd. Betydelsen för ett hållbart transportsystem är ytterligare ett viktigt argument genom överflyttning från lastbil till tåg minskar miljö- och klimatpåverkan från godstransporter. Kombitransporter ger också flexibilitet att öka transportvolymerna, samt ett minskat behov av chaufförer. Svagheter Avgörande svagheter är kraven på omlastning mellan i första hand tåg och lastbil (framförallt en kostnadsfråga) och kravet på tillräckligt stora volymer för att samordningsvinster ska skapas. Dessa krav begränsar vilka varor och flöden som kan fraktas med tåg, och generellt är det därför svårt att få lönsamhet i kortare transporter eller mindre volymer. Kombitransporter har ofta komplexa produktionskedjor vilka kräver mer planering och ger lägre flexibilitet. Transporterna sker på fasta tider och önskemål om undervägslastning och lossning är svåra att tillgodose. Vidare är antalet relationer där kombitransporter erbjuds begränsade. Risker Kapaciteten i järnvägssystemet, framförallt i storstadsregionerna är ett tilltagande problem vilket påverkar kombitransporterna genom att begränsa möjliga tidpunker för avgång och ankomst. Det kan få avsevärda konsekvenser för långväga transporter som passerar flera flaskhalsar. Ett ökat antal internationella transporter kommer sannolikt att tydliggöra detta problem. Järnvägstransporternas kvalitet har traditionellt varit låg, vilket skapat ett dåligt rykte. Järnvägen har svårt av att leva upp till de kvalitets och flexibilitetskrav transportköparna ställer. Tidpunkt för leverans är ett exempel som berör dessa två krav. Trenden är att tidpunkt för leverans blir allt viktigare för transportköparna ( just-in-time). Ett annat problem är brist på standard när det gäller till exempel lastbärare och ytterligare ett problem är att vagnar och containrar oftast ägs av privata aktörer vilket ur ett systemperspektiv begränsar flexibiliteten i hur resurserna kan användas. 6 Klart vi ska ha en kombiterminal

9 3. Vilka kritiska marknadsförutsättningar bör beaktas? Terminalen bör ligga så nära marknaden som möjligt och med en bra koppling till väg- och järnvägsnäten. Närhet till annan logistisk verksamhet stärker terminalen. Ett exempel är lagerverksamhet, ett annat är distributionsterminaler. Det är viktigt att terminalen har tillräckliga basvolymer och dessa ges till exempel genom närhet till industri eller konsumtionsområde. Var den lägre gränsen går för att en etablering ska vara intressant är svår att avgöra. En siffra som nämns är runt tjugofotsekvivalenter (TEU)/år. Göteborgs hamn brukar rekommendera ett underlag som möjliggör en frekvens på tre tåg per vecka och dessa tåg bör vara av minst halvlängd (300 m). Det räcker dock inte med att försäkra sig om att volymerna till och från den tänkta marknaden är tillräckligt stora. Ett balanserat flöde, dvs där inkommande och utgående transporter har ungefär samma volym, ökar förutsättningarna för en lyckad etablering. Ett exempel på detta är Borlänge (stor konsumtion med köpcentra etc och stor industriproduktion). Ett mindre bra exempel är Stockholm (stor konsumtion men liten produktion av varor). En annan viktig faktor är möjligheten att ingå i ett kombitrafikupplägg där terminalen utgör en av flera terminaler i ett nätverk och kanske som ett av flera stopp längs en järnvägsrutt. Det gör terminalen mindre känslig för nergångar i transportvolymerna. En framtida utveckling mot allt fler kombipendlar, till exempel hamnpendel till och från Göteborg, gör att det blir allt viktigare för en terminal att den kan anslutas till ett liknande trafikupplägg. Eftersom kostnaderna för transporter är pressade blir varje enskild kostnad viktig. Lyftkostnad är en i sammanhanget viktig kostnadspost och samtidigt avgörande för vilken service en terminal kan erbjuda. Även framtida utvecklingspotential är viktig. Hur känslig är eller blir terminalen för förändringar i den egna regionens produktion? Vilka kritiska beroenden finns med enskilda operatörers kombitrafikupplägg? Hur ser områdets fysiska förutsättningar ut, går det att expandera? För att få skalekonomiska fördelar gäller det inte bara terminaldrift utan även tågdrift. Det räcker alltså inte med ett tillräckligt stort godsunderlag nära en tänkt terminal, det måste också vara tämligen koncentrerat till ett fåtal mottagar- och avsändarrelationer. Frågor och svar om etablering av kombiterminaler 7

10 Det är också viktigt att initiativtagare till kombiterminaler har förståelse för de möjligheter och begränsningar övrigt järnvägsnät ger. Vidare krävs kunskap om hur tågtrafiken inne på terminalen ska fungera. I ett tidigt skede behövs en effektiv layout och funktionsbeskrivning för den planerade terminalen. I detta sammanhang är det viktigt att känna till vilken typ av tjänst och trafik kombiterminalen kan attrahera baserat på bland annat läge och andra marknadsförutsättningar. Ett exempel är terminalens anslutning mot järnvägsnätet. Vid ett läge längs med stambanorna, jämfört med ett läge i det kapillära nätet, ställs stora krav på att komma av och på banan snabbt och effektivt så att minimal kapacitet förbrukas. I det korta perspektivet finns alltid risken att nya terminaler gör att marknadsunderlaget inte är tillräckligt för existerande och närmast tillkommande kombiterminaler. Detta är en svår bedömning och baseras i stor utsträckning på de marknadsundersökningar och prognoser som görs. Det är därför viktigt att prognoserna har med såväl optimistiska som pessimistiska scenarier för att nyansera bilden. För att möta osäkerheterna är ett alternativ att successivt utveckla kombiterminaler genom att erbjuda hantering i liten skala för att få bättre kunskap om marknaden och att utveckla terminalen ytterligare när marknadsunderlag finns. Många kombiterminaler utvecklas i kontexten av ett större logistikrelaterat område där kommuner har identifierat ett område lämpligt för logistisk verksamhet. Några argument för att etablera sådana logistikcentra, som presenterades i rapporten Några tankar kring terminaletablering och terminaltäthet, Bergqvist och Woxenius, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 2009, är att: samla logistikverksamhet för att förenkla infrastrukturplanering, höja markvärdet på kommunens mark, stimulera till ökad sysselsättning och därmed kommunalskattekraft genom: förbättrad tillgång till högkvalitativa transporttjänster förbättrade förutsättningar för befintlig tillverkningsindustri attrahera ny tillverkningsindustri attrahera ny logistikverksamhet, som samlastningsterminaler och centrallager 8 Klart vi ska ha en kombiterminal

11 4. Vilka aktörer bör driva arbetet med planering och etablering av nya kombiterminaler? Privata, kommunala och statliga aktörer kan alla driva etableringsarbetet. Vem som är mest lämpad råder det till viss del delade meningar om. En del anser att privata särintressen inte bör styra, medan andra anser det är okej så länge en bra tjänst kommer att erbjudas. Det beror på de lokala förutsättningarna. Genom att den som planerar för en nyetablering involverar olika marknadsaktörer i planeringsarbetet, ges tillgång till kunskap både om marknaden för godstransporter och om terminalens utformning. En bred planering öppnar också upp för delad finansiering och därmed ett lägre risktagande. Marknadsförutsättningarna måste styra planeringsarbetet, men målsättningen bör vara en neutral terminal där nyttjandet är oberoende av ägandet. Det är därför viktigt att planeringen inte okritiskt utgår från enskilda aktörers önskemål. Trafikverket bör ingå i planeringsarbetet för att säkerställa att terminalens koppling till övrig infrastruktur kan göras på ett ändamålsenligt sätt. Verket har ofta ett ansvar när det gäller anslutande spår och växlar. Trafikverket har också en viktig roll genom att de kan bidra med ett långsiktigt och övergripande tänk för transportsystemet. Även kontakt med kringliggande kommuner och regioner kan få en stor betydelse för terminalens utformning och framtid. Kommunerna bör medverka med både näringslivs- och planeringskompetens. Näringslivsenheten bör hjälpa till att marknadsföra och attrahera företag till kommunen/terminalen. I planeringsarbetet bör kommunen också arbeta för att samordna ortens/regionens övriga planer för kombiterminaler och logistikverksamhet och därmed undvika negativ konkurrens mellan dessa. Kommunen ansvarar för att planera det anslutande kommunala vägnätet kopplas ihop med terminalen på ett bra sätt. Dessutom är kommunens ansvar, via planmonopolet, att ta fram översikts- och detaljplaner för terminalen och dess närområde. Frågor och svar om etablering av kombiterminaler 9

12 5. Hur ser lämpliga ägandeformer ut? Det är viktigt att ägandeformen inte leder till en diskriminering av vissa aktörer. För att undvika detta ska öppna terminaler därför inte ägas eller opereras av aktörer som är inblandade i transportlösningarna, dvs inte åkerier eller transportföretag. Å andra sidan kan någon form av partnerskap i ägandet mellan till exempel kommun och trafik- eller terminaloperatörer vara en fördel. Då kommunen därigenom knyter till sig kunskap och ett entreprenörskap som ofta är nödvändigt. Det är viktigt att ägandet är långsiktigt. Det gör att ett offentligt ägande, helt eller delvis, ofta är önskvärt. Även kontinuitet i verksamheten är viktig och det krävs då finansiell uthållighet, något som ofta saknas inom näringslivet. Med hänsyn till risktagande och långsiktighet är näringslivet många gånger återhållsamt när det gäller investeringar i kombiterminaler. När kommuner är delägare i en terminal och samtidigt är delaktiga i driften riskerar detta att påverka konkurrensbilden på marknaden negativt om bolaget inte arbetar med normala lönsamhetskrav. För drift av en terminal är upphandling att föredra. Driften erbjuds då under specifika villkor och tidsramar där terminalägaren kontinuerligt kan följa upp dessa villkor och vidta åtgärder vid eventuella avvikelser. En övergripande risk för kombiterminaler som inte anses oberoende och öppna är att marknaden kan anse att det finns behov av ytterligare kombiterminaler. 10 Klart vi ska ha en kombiterminal

13 6. Hur bör nya etableringar finansieras? Terminalen bör finansieras utifrån marknadsmässiga bedömningar och vara så pass stabil att svängningar i transportvolymer på kombitrafikmarknaden kan hanteras. Den initiala investeringen bör vara begränsad och när ökat behov finns ska terminalen kunna byggas ut. Det är viktigt att finansieringsformen inte begränsar vem som får använda terminalen. Det är vanligt att kommuner står för en stor del av finansieringen vid en nyetablering och därmed också en stor del av risktagandet. En av anledningarna är näringslivets ovilja att ta finansiella risker för denna typ av investeringar. Kommunens delaktighet blir därför ofta avgörande för terminalens tillkomst. Investeringen kan också finansieras genom avgift vid nyttjande av terminalen. Avgiften måste dock ses ur ett marknadsperspektiv, dvs hur den påverkar den totala transportkostnaden från dörr till dörr och anpassas därefter. Kommunen kan också vara medfinansiär genom att finansiera anslutande infrastruktur, i första hand vägar. Oavsett om kommunen är delaktiga i investeringen eller inte blir de inblandade i processen genom det kommunala planmonopolet. Statens (Trafikverkets) roll bör i första hand vara som finansiärer av anslutande infrastruktur. Det ska dessutom se till att det finns tillräckligt med kapacitet i järnvägsnätet i stort för att tillmötesgå en utveckling av trafik till och från terminaler. Om anslutande vägar är statliga har Trafikverket också en viktig roll att spela på detta område. Trafikverket kan bidra till finansiering av till exempel anslutande spår, överlämningsbangård och drift och underhåll av spåren. Bärande för bedömning av Trafikverkets finansiering är att investeringen ska anses vara samhällsekonomiskt lönsam enligt den bedömningsmodell de använder. Vid finansiering av en terminal ställer Trafikverket krav på oberoende och öppenhet. Frågor och svar om etablering av kombiterminaler 11

14 7. Involvera en trafikoperatör eller terminaloperatör i planeringsarbetet? Det är viktigt att involvera operatör eller att inhämta likvärdig kunskap från till exempel Trafikverket. Jernhusen anser att det är viktigare med en tidig dialog med Trafikverket för att stämma av möjligheter att ansluta till statens järnvägsnät, vilket till viss mån kan styra lokaliseringen av terminalen. Nya terminaler bör självklart vara utformade för effektiv drift. En trafik- eller terminaloperatör kan bidra med kunskap kring terminalutformning och vet hur branschen fungerar. Kompetens om terminalutformning finns även hos Trafikverket. Studiebesök rekommenderas på andra terminaler, exempelvis Nässjö, Falköping och Vaggeryd för att se terminaler med olika förutsättningar. Om en trafikoperatör är intresserad av att köra tåg till terminalen kan det ses som en viktig del av marknadsbedömningen. Trailerlyft i Södertälje. 12 Klart vi ska ha en kombiterminal

15 8. Är en kombiterminal företagsekonomiskt eller samhällsekonomiskt lönsam? En kombiterminal bör vara företagsekonomisk lönsam från dag ett. Oftast tar det dock något eller några år innan företagsekonomisk lönsamhet uppnås. Det är dock svårt att avgöra hur godsflöden genom en enskild nod kommer att utvecklas. En liten etablering har generellt lättare att nå lönsamhet än en stor, definitivt är de finansiella riskerna mindre. Det är svårt att göra en riktig bedömning om kombiterminalen är samhällsekonomiskt lönsam. Inför varje nyetablering ska däremot denna bedömning ske. Generellt uppstår nyttorna först på lång sikt och flera av dessa nyttor är svåra att skatta värdet av. Ett exempel på en svårbedömd nytta är om en etablering kommer att attrahera annan verksamhet till området eller inte. En annan samhällsekonomiskt svårbesvarad fråga är hur en nyetablering påverkar redan befintliga terminaler. Det finns en generell övertro i terminalens effekt på sysselsättning och tillväxt. Att terminalen i sig inte kan ge så många arbetstillfällen är nog känt, men det finns risk för överoptimistiska bedömningar om hur mycket kringverksamhet en terminal kan generera. Ett exempel på detta är den mark som ofta avsätts i närhet till kombiterminaler vilket summerat över landet vida överstiger det etableringsbehov som finns för logistik verksamheter. Det saknas också kunskap avseende hur nära en terminal behöver ligga avsändare och mottagare och att detta skiljer sig ganska mycket beroende på vilken typ av varuflöde och kombitrafik det rör sig om. Frågor och svar om etablering av kombiterminaler 13

16 9. Vilka servicefunktioner är viktiga på och i nära anslutning till en kombiterminal? Lyfttjänsten är en grundläggande funktion som behövs i terminalen. En terminal behöver inte nödvändigtvis kunna lyfta alla typer av enheter. Däremot bör man tänka på vilket slutläge man siktar på. I en första etapp behöver man ibland inte kunna hantera de tyngsta enheterna (= semi-trailer). Att investera för att kunna lyfta semitrailer är ingen stor kostnad. Alla terminaler är i dagsläget byggda för 110 tons axeltryck, vilket krävs för hantering av de tyngsta enheterna. Det är även viktigt att hanteringen är tillförlitlig, till exempel bör terminaltrucken ha backup om den går sönder. Det kan finnas viss attraktionskraft i kringtjänster, men en ny terminal bör inte lägga alltför stort fokus på dessa utan istället fokusera på kärnverksamheten. Varje terminal bör dock undersöka vilka tjänster som efterfrågas. Lyckade terminaler har generellt haft få servicefunktioner i början. Tjänsterna utökas allteftersom det efterfrågas. Att utvecklas till en fullserviceterminal tar tid. I nuläget erbjuder få terminaler andra tjänster förutom lyft och korttidslagring av lastbärare. Det finns stora möjligheter att utveckla och integrera andra typer av tjänster. Mellanlagring är en funktion som efterfrågas alltmer av rederier. Enklare godshantering såsom omlastning mellan fordon, stuf & strip (fylla och tömma) av container och att kunna köpa anslutande lastbilstransporter kan också vara intressant. Även tullager vilket senarelägger förtullningskostnader för godsägaren kan efterfrågas. Bromsprovning och klargörning av tåg samt depåer är också önskvärt i samband med en terminal. Service för lastbärare är också en viktig funktion. Detta gäller exempelvis elanslutning och av- och påfyllnad av diesel i kyl- & frysaggregat samt tvätt, reparation, och besiktning och säkerhetsinspektioner av lastbärare. En del stölder förekommer vilket gör att även säkerhet (inhägnat och/eller bevakat) efterfrågas. Inhägnade områden minskar olycksrisken för obehöriga, till exempel barn som tar sig in på området. Terminalens öppettider är av betydelse. Det är bra att ha tillgång till terminalen natt & helger, till exempel om en tom enhet står uppställd och den behövs på en obekväm tid. Personalen bör också vara serviceminded och tillämpa en flexibel hantering, till exempel att det är okej att skjuta på tidpunkten för en enhets upphämtning. Informationen på terminalen är också viktig, liksom att det går 14 Klart vi ska ha en kombiterminal

17 snabbt inne på terminalen utan onödig väntan. Vägvisning till terminalen bör vara en självklarhet. I direkt anslutning till terminalen är det positivt med övriga logistiktjänster och lager. Tillgång till denna typ av tjänster kan attrahera ytterligare verksamhet. Risken förknippat med de investeringar som görs sprids då över en bredare bas. Kombiterminalen i Årsta. Frågor och svar om etablering av kombiterminaler 15

18 10. Vilka avstånd krävs för lönsamhet? Hur stort omland har en terminal? Omlandets storlek beror bland annat på var i Sverige kombiterminalen ligger och hur långt godset ska fraktas med tåg. Generellt ökar omlandets storlek med tågtransportens längd. En aktör menar att tågtransporten bör vara minst mil, men att kombitransport är ännu mer intressant då tågtransporten ligger på mil. Omlandet för dessa avstånd ligger runt 5 mil, men beror av en mängd faktorer. Hamnpendlarna till och från Göteborgs hamn trafikerar dock ett antal relationer där transportavståndet på järnväg bara är runt 20 mil. Det kortare avståndet möjliggörs genom de samordningsvinster som uppstår när flera terminaler ingår i samma trafikupplägg. Attraktiva tågtider ökar också omlandet, med visst undantag för hamnpendlarna där ledtiderna inte är lika avgörande. Omlandet beror också på vilken transportlösning som väljs, samt om terminalen fungerar som ett nav i ett nätverk eller som en fristående terminal. Om Stockholm till exempel har dagliga ankomster från Göteborg, Malmö och Trelleborg kan det skapas ett underlag för avgång från Stockholm till norra Sverige. Stora terminaler kan locka till sig ännu fler linjer och på så sätt få större omland. Även varuvärdet och i vilka logistiska upplägg kombitrafiken ingår är en viktig faktor för att förstå hur stort upptagningsområde en terminal har. För sjöfartscontainrar är tidsaspekten inte så viktig, då godset ändå varit på väg i kanske sex veckor. För distribution från ett centrallager är tidsfaktorn dock mycket viktig och därmed närheten mellan centrallager och kombiterminal. I princip skall detta gods levereras över natt. För energi, avfall, skrot och skogsprodukter är transportkostnaden i regel mer avgörande än tiden. En faktor som kan krympa det geografiska omlandet är om lastbilstransporten sker i motsatt riktning jämfört med tågtransporten. 16 Klart vi ska ha en kombiterminal

19 11. Kan kombiterminaler med överlappande geografisk marknadstäckning nischa sig? En terminal kan nischa sig för att undvika konkurrens, men det är tveksamt om detta gäller i alla lägen. Om terminalerna ligger för tätt kan det bli konkurrens om samma volymer. Det kan då vara lämpligare att terminalerna samarbetar. En del terminaler kan fungera som nav (exempel: Hallsberg), vissa kan inriktas på inrikes trafik (exempel: Jönköping) och vissa på utrikes destinationer eller hamntrafik (exempel: Höglandsterminalen i Nässjö). En del terminaler ligger så till att det är lätt att stanna på vägen till en annan terminal. Exempel på specialinriktade terminaler är Nykvarn (bioenergi), Södertälje hamn (bilimport) och Stockaryd (timmer och bioenergi). Kostnaden för hanteringen är ändå avgörande. Kan en terminal erbjuda någonting extra, till exempel snabb hantering, kyl- eller varmförvaring, kan ett högre pris var gångbart och en egen marknad skapas trots konkurrens från annan terminal i samma geografiska område. Frågor och svar om etablering av kombiterminaler 17

20 12. Finns det komplementvärden mellan kombiterminaler? Det kan finnas komplementvärden. Fler små terminaler kan spilla över volymer på de stora terminalerna. Stora terminaler vill ha stora regelbundna flöden medan mindre terminaler kan hantera små oregelbundna flöden. Vidare är det normalt lättare att etablera en liten terminal i ett centralt läge, dvs närmre slutkunden. Ett exempel på en nisch som kan lämpa sig för en mindre terminal är hantering av farligt gods. Även transporter med särskilda behov, till exempel värme för färgpasta, kan vara en nisch som bidrar till att skapa attraktivitet. Rengöring av kemikalier är ännu ett exempel. Terminalerna skulle också kunna delas upp mellan container och trailer detta kräver dock stora volymer. Det finns också olika möjliga segment som kombiterminaler kan differentiera sig inom. Denna diskussion kan utökas och också innefatta stödjande alternativa terminaler där synergierna mellan olika typer av terminaler är starkt knutet till effektivt utnyttjande av järnvägsinfrastruktur, ytor, hanteringsutrustning och personal. Vi kan idag se att flera regioner med kombiterminaler har attraherat andra typer av hantering, till exempel flis, rundvirke, sågade trävaror och biomassa. Resultatet av sådana kompletterande tjänster är en sammantaget förbättrad kostnadseffektivitet för alla terminaler. 18 Klart vi ska ha en kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport Godstransporter på järnväg Malmö 2015-09-25 Godstransporter på järnväg Arbetsrapport Datum Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 2015-09-25Fel! Hittar inte referenskälla. Erik Hedman

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula)

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula) Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula) Rickard Bergqvist Professor i Logistik och Transportekonomi Industriell och Finansiell ekonomi & Logistik Företagseknomiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Figur 1: Bilden kommer från presentationsbroschyren för Marco Polo programmet. Marco Polo är Europeiska Unionens program för projekt

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Vi har förenat det bästa av två världar

Vi har förenat det bästa av två världar Vi har förenat det bästa av två världar 1 januari 2013 hände något historiskt. Halmstad Hamn och Varbergs Hamn gick samman till ett bolag HallandsHamnar AB. Det handlade om att förena det bästa av två

Läs mer

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan.

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. LOGISTIKPOSITION K ARLSHAMN Öst är det nya Väst! Effektiv logistik handlar till stor del om att minimera förflyttning av gods både

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp:

Läs mer

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Ett sätt att lätta på transport-trycket? 2010-12-16 Övergripande bild av industristruktur i Sverige (källa SCB) Bergslagen vackert och centralt i Sverige

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan *

Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan * Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan 2012-11-26 2013-12-31 * Energimyndigheten 2013-11-19 David Ljungberg Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan Livsmedel

Läs mer

TransportForsK Hamnpendlar och utveckling av torrhamnar i Sverige

TransportForsK Hamnpendlar och utveckling av torrhamnar i Sverige TransportForsK Hamnpendlar och utveckling av torrhamnar i Sverige Maria Mustonen VTI Transportforum 2015-01-09 Agenda Torrhamnsbegreppet Vad är en torrhamn? Situationen i Sverige Fördelar för Göteborgs

Läs mer

ett starkt lyft för framtiden

ett starkt lyft för framtiden ett starkt lyft för framtiden För att ge våra kunder en förstklassig service arbetar vi kontinuerligt med bland annat teknik och utbildning. Vi tar hänsyn till önskemål, går igenom rutiner och utvärderar

Läs mer

Norrköpings hamn CONTAINER

Norrköpings hamn CONTAINER Norrköpings hamn CONTAINER Vår nyaste arena för tillväxt 2010 invigdes den nya containerterminalen i Norrköpings hamn. Den är byggd på en stadig grund av lång erfarenhet, modern teknik, ny kunskap, och

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter

Effektiva tågsystem för godstransporter Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Modern teknik för kombitransporter

Modern teknik för kombitransporter Modern teknik för kombitransporter Bakgrund Godstransportrådet Skåne & Blekinge pekar, i projektet KombiSyd II, på alternativa trailertransporter. Bakgrunden är: EU:s direktiv om minskade koldioxidutsläpp.

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

Välkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom

Välkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom Gävle Hamn är hjärtat för import och export på ostkusten. Ett logistiknav för samordning av fartyg, tåg och bilar. Välkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom Ostkustens logistiknav Film Text i två spalter

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Kombinera mera för miljöns skull

Kombinera mera för miljöns skull Välkommen! Dagens webbseminarium startar kl 10. Kombinera mera för miljöns skull med Gösta Hultén Intelligent Logistik Redaktör för handboken Inköp & Logistik Så här går det till Ställ gärna frågor under

Läs mer

Fö3: Terminaler och Fysisk distribution

Fö3: Terminaler och Fysisk distribution Fö3: Terminaler och Fysisk distribution Agenda: Terminaler Terminalers funktioner och utformning Kombiterminaler Hamnar Flygplatser Kapacitetsbrister, finansiering (OPS mm) Terminallokalisering (tyngdpunktsmetoden

Läs mer

Miljölogistik. Hållbara Transporter Stockholm, 2013-11-14. Monica Jadsén Holm

Miljölogistik. Hållbara Transporter Stockholm, 2013-11-14. Monica Jadsén Holm Miljölogistik Hållbara Transporter Stockholm, 2013-11-14 Monica Jadsén Holm Integrerade logistikkedjor sparar miljön Värdeskapand e tjänster Värdeskapande Temperaturförändringar (år 1860 2000) tjänster

Läs mer

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen Kiruna Katrineholms Logistikcentrum ligger i korsningen mellan västra

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Mål och funktion med nya stambanor. Martin Sandberg

Mål och funktion med nya stambanor. Martin Sandberg 1 Mål och funktion med nya stambanor Martin Sandberg 2015-02-19 Varför nya stambanor? Tillgänglighet, samhällsutveckling och konkurrenskraft 23/02/2015 2 Stark koppling mellan järnväg och samhälle 3 Höghastighetsbanorna

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet Ingrid Lundberg Volvo Logistics Eric Nilsson Next Part Johan Axiö Sjöfartsverket Emil Fasten Trafikverket Ola Hjärtström Norrköpings Hamn och Stuveri Stig-Göran

Läs mer

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet Enhetslaster 1 Bakgrund Producent Flygtransport Vägtransport Kund Kund Truck Järnvägs transport Sjötransport Vägtransport Vägtransport Truck 2 Bakgrund Långa transportavstånd framkallar behov av omlastning

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN. Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport

FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN. Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport LEDARE Världen nästa! Sundsvallsregionen är utan tvekan på gång. Med jämna mellanrum kan vi läsa om hur näringslivet

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning för Falköpings kommuns järnvägsnät i Brogärdet/Marjarp 2014-05-13 och tills vidare

Järnvägsnätsbeskrivning för Falköpings kommuns järnvägsnät i Brogärdet/Marjarp 2014-05-13 och tills vidare Sidan 1 av 7 2014 Järnvägsnätsbeskrivning för s järnvägsnät i Brogärdet/Marjarp 2014-05-13 och tills vidare Bild: Kombiterminalen vid Marjarp Innehållsförteckning 1 Allmän information 2 Villkor för trafikering

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige 2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till

Läs mer

För kvalitet, klimat och tillväxt

För kvalitet, klimat och tillväxt För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Etablering av en kombiterminal i Östersund

Etablering av en kombiterminal i Östersund PROMEMORIA 2011-01-10 Dnr 88.2011 Sven-Olof Gustafsson Handläggare infrastruktur Etablering av en kombiterminal i Östersund Marknaden för s k kombitransporter har vuxit under den senaste 10- årsperioden.

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Östgötaperspektivet. Godstransporter och miljö. Norrköping 28 November2011

Östgötaperspektivet. Godstransporter och miljö. Norrköping 28 November2011 Östgötaperspektivet Godstransporter och miljö Norrköping 28 November2011 Norsk matematik - okonventionella lösningar på kända problem De olika perspektiven Det offentligas roll - Förutsättningsskapande

Läs mer

Göteborgs Hamns Järnvägsnätbeskrivning

Göteborgs Hamns Järnvägsnätbeskrivning S i d a 1 2015 Göteborgs Hamns Järnvägsnätbeskrivning S i d a 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL ALLMÄN INFORMATION... 4 ALLMÄN INFORMATION... 4 ANSVAR... 4 GILTIGHETSTID... 4 PUBLICERING... 4 KONTAKTUPPGIFTER...

Läs mer

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 Ärende Inom ramen för samarbetet Regionsamverkan Sydsverige har ett gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur tagits fram. Region

Läs mer

Kristin Quistgaard

Kristin Quistgaard Kristin Quistgaard 010-722 8636 Vision En mötesfri väg år 2020 Transportpolitiskt mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

En oberoende partner när ni söker kvalitet

En oberoende partner när ni söker kvalitet En oberoende partner när ni söker kvalitet En gasell med fokus på effektiva logistiklösningar Sedan starten 2005 har Höglands Logistik utvecklats på ett sätt vi knappt trodde var möjligt. På bara några

Läs mer

Projekt KombiSyd presenterar: Framtiden för Kombi. en marknadsstudie

Projekt KombiSyd presenterar: Framtiden för Kombi. en marknadsstudie Projekt KombiSyd presenterar: Framtiden för Kombi en marknadsstudie Uppdragsbeskrivning Uppdraget består i att arbeta fram ett förslag på kombi transporter för regionens aktörer inom Skåne och Blekinge

Läs mer

Logistik som du vill ha den

Logistik som du vill ha den Logistik som du vill ha den Kundanpassade lösningar regionalt, nationellt och internationellt AkkaFrakt Bas: Malmö Antal delägare: 260 Antal enheter: 650 Centralen Bas: Trollhättan (Trestadsområdet) Antal

Läs mer

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson 2011-01-20 Asfaltdagen 2011 Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige Per Andersson Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional

Läs mer

för och Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

för och Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Framgångsfaktorerr för och effekter av en kombiterminal Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Förord SKL presenterade under 2010 en rapport under namnet Klart vi

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2015 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2015 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping Transporter och IT Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 1 Nuläge Med IT som drivkraft är transportindustrin på väg in i en mer tjänsteintensiv fas. Tjänster och rådgivning

Läs mer

Yttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Yttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Yttrande 2016-03-29 l} 1 (5) -4 G3 VARBERGs KOMMUN Näringsdepartementet Dnr N2016/00179/TIF H!:GERIN-GSi

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2013 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2013 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping Transporter och IT Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 1 Nuläge Med IT som drivkraft är transportindustrin på väg in i en mer tjänsteintensiv fas. Tjänster och rådgivning

Läs mer

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN HARGS HAMN 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN Välkommen till Hargs Hamn Idag är Hargs Hamn AB en bulkhamn som hanterar många olika godsslag och närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Logistik & Industri AB Innehållsförteckning 1. Allmän information s.2 2. Villkor för tillträde och trafikering s.3 3. Infrastruktur s.4 4. Kapacitetstilldelning s.5 5. Tjänster s.5 6. Avgifter

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

a modal shift in practice Terminaletablering och logistikutveckling

a modal shift in practice Terminaletablering och logistikutveckling a modal shift in practice Terminaletablering och logistikutveckling Förord Denna rapport syftar till att identifiera och beskriva viktiga faktorer och aspekter relaterat till etablering av kombiterminaler

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015. Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality

LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015. Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015 Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality 1 Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015 VARÖR HAR VI TRANSPORTER? örsta

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels 14 i Sverige På godstransportmarknaden i Sverige finns i huvudsak tre olika transportslag: - Lastbilstransporter - Järnvägstransporter - Sjöfartstransporter Respektive transportslags marknadsandel varierar

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Kombitransporter i Sverige och Europa

Kombitransporter i Sverige och Europa Kombitransporter i Sverige och Europa Vill du vara med och minska CO 2 -utsläppen och samtidigt få en fördelaktig transportekonomi? Utveckling Linjer i Sverige och Europa Fördelar Miljö och emissioner

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN HARGS HAMN 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN Välkommen till Hargs Hamn Idag är Hargs Hamn AB en bred bulkhamn och närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om Stockholm. Hamnen utgör ett

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

Vikten av ett effektivt och säkert godsnät för en post- och logistikverksamhet

Vikten av ett effektivt och säkert godsnät för en post- och logistikverksamhet Vikten av ett effektivt och säkert godsnät för en post- och logistikverksamhet Erica Kronhöffer, vice president Environment & TQM Title Page of 1 presentation >View>Header and Footer Historiskt samgående

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie. metod i tidig planering. Kerstin Boström, Trafikverket. Ett samarbete mellan:

Åtgärdsvalsstudie. metod i tidig planering. Kerstin Boström, Trafikverket. Ett samarbete mellan: Åtgärdsvalsstudie metod i tidig planering Kerstin Boström, Trafikverket Ett samarbete mellan: Agenda Bakgrund Vad är en åtgärdsvalsstudie? Metodiken Vad händer efter avslutad ÅVS? Implementeringen av metodiken

Läs mer