Utbildningsinspektion i Varbergs kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :3405 Utbildningsinspektion i Varbergs kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Särskolan Almers skola Ankarskolan Bläshammar skola Bockstensskolan Bosgårdsskolan Buaskolan Derome skola och Kungsäters skola Furubergsskolan Göthriks skola Hagaskolan och Brunnsbergsskolan Håstensskolan Karl Gustavs skola Lindbergs skola Mariedalsskolan Påskbergsskolan Rolfstorps skola och Skällinge skola Sibbarps skola och Spannarps skola Vidhögeskolan Väröbackaskolan Peder Skrivares skola Gymnasium och gymnasiesärskola Vuxenutbildningen

3 Beslut Varbergs kommun VARBERG (5) Dnr :3405 Genomförd utbildningsinspektion i Varbergs kommun Skolverket har genomfört inspektion i Varbergs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 19 september 2007 till och med den 25 januari Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 6 september 2008 ska Varbergs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits mot, brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Ekelundsgatan Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Beslut (5) Dnr :3405 Skolverket bedömer att eleverna överlag får en godtagbar utbildning men framförallt kommunens uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten har brister. Varbergs kommuns barnomsorg, skolor och vuxenutbildning har goda förutsättningar för en bra verksamhet. Kommunens barnomsorg och utbildning består av olika skolor och verksamheter med sinsemellan olika förutsättningar och sätt att bedriva omsorg och utbildning. Av olika skäl finns stora kvalitetsskillnader mellan olika verksamheter och skolor. Flera av skillnaderna går att härleda till hur kommunen valt att organisera skola och barnomsorg. Den organisation Varbergs kommun har valt för grundskolorna har diskuterats under många år. Modellen bygger på att de allra flesta skolor ska ha grundskolans samtliga årskurser. Detta ställer stora krav på kommunens samordning och stöd till skolor och lärare. Inspektörerna kan konstatera att modellen är genomförd som struktur men inte vad gäller innehåll och samarbete. Kommunen har inte kommit till insikt om alla de konsekvenser denna strukturförändring innebär och har inte säkerställt hur negativa effekter ska kompenseras. En positiv konsekvens av organisationsmodellen med F 9 skolor är att de flesta elever anser att skolan är trygg och trivsam. På Varbergs skolor är det sällsynt med mobbning och olika former av kränkningar. En annan positiv konsekvens är att kommunen har satsat stort på att bygga om samtliga skolor så de passar den organisation kommunen valt. Detta innebär att Varbergs kommun har nyrenoverade och väl anpassade lokaler. Det finns dock en del negativa konsekvenser. En för eleverna viktig konsekvens är rättssäkerheten när det gäller en nationellt likvärdig betygssättning. På samtliga skolor behöver kvalitetssäkringen av betygssättningen förbättras. Skolorna behöver stöd i detta arbete. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver ha bättre kunskap om de problem skolorna har när det gäller bedömning och betygssättning. Vid flera av de små skolor som har grundskolans alla årskurser ansåg eleverna att de i de högsta årskurserna inte fick tillräcklig social stimulans och pedagogiska utmaningar. Flera elever anser att de studerar på mellanstadiet ända tills de kan börja i gymnasieskolan. Arbetssättet i årskurserna 7 9 är i många fall inte anpassat till den lilla skolans förutsättningar utan utgår mer från förutsättningarna i en traditionell stor skola med flera parallellklasser. Skolorna har små geografiska upptagningsområden med olika karaktär. Detta förstärker skolornas segregation. Personal och elever vid flera av skolorna upplever detta som ett problem. Denna uppfattning finns både på skolor med resursstarka elever och föräldrar och sådana där eleverna ofta har stora stödbehov. Det finns skolor där nästan alla elever har svenska som modersmål medan andra har en stor andel elever som har andra modersmål. En ytterligare komplikation är elevernas möjligheter att få det stöd de har rätt till. Personalen och föräldrar på de små skolorna anser att de ibland inte har tillräcklig tillgång till exempelvis kurator och skolpsykolog. Detta framkommer på flera sätt.

5 Beslut (5) Dnr :3405 Förskolorna och skolbarnsomsorgen har en relativt jämn kvalitet men de lokala förutsättningarna är mycket olika. Det finns skillnader i förutsättningarna för förskolor och skolbarnsomsorg på landet och i centralorten. Tillgången till platser i förskolorna skiftar i olika delar av kommunen. Det finns även skillnader i det bemötande barn och föräldrar får vid olika förskolor och fritidshem. Detta framgår av inspektörernas intervjuer med föräldrar och personal. Det är svårt för kommunen att få ett grepp om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen eftersom verksamheternas kvalitetsredovisningar har bristande kvalitet eller saknas helt. De flesta av skolornas kvalitetsredovisningar saknas helt eller uppfyller inte förordningens krav. Detta gäller även gymnasieskolan, särskolan och särvux. Framför allt redovisar skolan inte måluppfyllelsen när det gäller kunskaper. En konsekvens är att medborgare och förvaltning inte kan få nödvändig information om skolornas resultat. Kvalitetsredovisningarna ska också fungera som verktyg för skolornas utveckling. Inte heller detta fungerar när redovisningarna är bristfälliga. Vuxenutbildningen erbjuder en mängd olika utbildningar och flexibla studieformer. För vuxenutbildningen finns två olika nämnder och tre olika skolplaner. Ansvarsuppdelningen mellan nämnderna är otydlig. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen brister i styrning och ledning av vuxenutbildningen i kommunen (1 kap. 12, 2 kap. 1 och 8 skollagen). - Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten inom grundskolan, särskolan, gymnasieskolan och särvux (1 kap. 12, 2 kap. 8 och 4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen, 2 kap. 2 särskoleförordningen1 kap., 6 gymnasieförordningen, 1 kap. 7 gymnasiesärskoleförordningen samt 4 särvuxförordningen). - Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning i skolväsendet m.m.). - De likabehandlingsplaner som finns uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Likabehandlingsplanerna har inte upprättats under medverkan av barnen eller eleverna i den verksamhet för vilken planen gäller (2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Rektorn för den kommunövergripande kommunala särskilda undervisningsgruppen utför delar av det ledningsansvar som enligt bestämmelserna vilar på elevens hemskolas rektor (2 kap. 2 skollagen, 1 kap. 2 grundskoleförordningen 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att informera sig om icke skolpliktiga ungdomars sysselsättning enligt skollagen (1 kap. 18 skollagen).

6 Beslut (5) Dnr : De studerande inom grundläggande särvux får inte utbildning i tillräcklig omfattning för att nå kursplanernas mål (12 kap. 2a skollagen och 1 kap. 5-6 samt bilaga till förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). - Kommunen erbjuder inte grundläggande vuxenutbildning inom samtliga kunskapsområden och verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta (11 kap. 8-9 skollagen och 2 kap förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Kommunen erbjuder inte grundläggande särvux inom samtliga ämnen och verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta (12 kap. 2a-2b skollagen och 2 kap. 8-9 förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör arbeta för att skolorna förbättrar elevernas möjlighet till inflytande över sitt eget lärande. - Kommunen bör arbeta för att skolorna förbättrar elevernas kunskap om läroplanens och kursplanernas mål. - Kommunen bör arbeta för att det sker ett ökat samarbete mellan förskolan, förskoleklass, grundskolan och gymnasieskolan. - Kommunen bör klargöra ansvarsfördelningen för den så kallade särskilda undervisningsgruppens verksamhet och elever. - Kommunen bör se till att skolorna intensifierar arbetet för en likvärdig bedömning och betygssättning. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Kjell Ahlgren Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg, Eva Jönsson, enhetschef Hans Larson samt avdelningsjurist Alf Johansson.

7 Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder. Beslut (5) Dnr :3405

8 Bilaga 1 (9) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Skolbarnsomsorg - Kvalitetsredovisningar saknas eller så uppfyller de inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisningar inom skolväsendet m.m.). Särskolan - Den obligatoriska särskolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (2 kap.2 särskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplan för den obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Den obligatoriska särskolan har inte en arbetsplan (2 kap. 12 särskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Kvalitetsredovisningen har inte upprättats under medverkan av lärare, övrig personal och elever (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Särskoleelever som är integrerade i grundskolan undervisas inte enlig särskolans kursplaner (6 kap. 1 särskoleförordningen). - I anslutning till beslutet om mottagande i särskolan avgörs inte om en elev ska gå i grundsärskolan eller träningsskolan (6 kap. 3 skollagen). Almers skola - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan uppfyller inte förordningens krav på medverkan/delaktighet vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

9 Bilaga 2 (9) Ankarskolan - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Bläshammar skola - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Skolan anordnar inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap grundskoleförordningen). Bockstensskolan - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och om anpassad studiegång fattas inte i behörig ordning (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Elever har inte medverkat i framtagandet av skolans ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen).

10 Bilaga 3 (9) - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan anordnar inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Bosgårdsskolan - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever i behov av särskilt stöd får inte detta (4 kap 1 skollagen och 5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Skolan anordnar inte elevens val enligt grundskoleförordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång fattas inte i behörig ordning (5 kap. 5 och 10 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen). Buaskolan - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning i skolväsendet m.m.). - Elever har inte medverkat vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning i skolväsendet m.m.).

11 Bilaga 4 (9) - Åtgärdsprogram upprättas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Språkval erbjuds inte till alla elever vid skolan i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap grundskoleförordningen). Derome skola och Kungsäters skola - Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolornas kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Furubergsskolan - De lokala bearbetningarna av nationella betygskriterier i bland annat ämnet idrott och hälsa samt engelska innehåller mål och kriterier som inte överensstämmer med de mål som eleverna enligt den nationella kursplanen ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret och inte heller med de nationella betygskriterierna (förordningen om kursplaner för grundskolan och Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för grundskolans ämnen). - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elever är inte delaktiga i och vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetet med skolans kvalitetsredovisning (4 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Göthriks skola - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller

12 Bilaga 5 (9) en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan anordnar inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Hagaskolan och Brunnsbergsskolan - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolornas kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Håstensskolan - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan bedriver inte tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (1 kap. 2 skollagen och 7 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val anordnas inte vid skolan (2 kap grundskoleförordningen). Karl Gustavs skola - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Lindbergs skola - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen

13 Bilaga 6 (9) i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder erhåller inte sådant stöd (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder och upprättade åtgärdsprogram uppfyller inte alltid kraven i förordningen (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - De skriftliga omdömen som ges för ämnen där eleven inte uppnått kursplanens mål är bristfälligt utformade (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolan saknar en lokal arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan uppfyller inte förordningens krav på delaktighet vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val erbjuds inte enligt förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte språkval enligt förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap samt i ämnet teknik före utgången av årskurs 5, vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Mariedalsskolan - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val anordnas inte enligt förordningen (2 kap grundskoleförordningen).

14 Bilaga 7 (9) Påskbergsskolan - De lokala bearbetningarna av nationella betygskriterier i bland annat ämnet idrott och hälsa samt moderna språk innehåller mål och kriterier som inte överensstämmer med de mål som eleverna enligt den nationella kursplanen ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret och inte heller med de nationella betygskriterierna (förordningen om kursplaner för grundskolan och Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för grundskolans ämnen). - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar systematiskt kvalitetsarbete samt arbetsplan och skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (avsnitt 1 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, 2 kap. 23 grundskoleförordningen och 2-3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elever har inte medverkat vid upprättandet av och vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetet med skolans kvalitetsredovisning (4 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val anordnas inte (2 kap grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte enligt förordningen (5 kap. 5 grundskoleförordningen). Rolfstorps skola och Skällinge skola - Skolorna gör inte en systematiska uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematiska utvärderingar av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Särskilt stöd ges inte till alla elever i behov av detta i alla ämnen (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). - Eleverna i Skällinge skola får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Eleverna i Skällinge skola och Rolfstorps skola får ingen undervisning i teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå

15 Bilaga 8 (9) målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Språkval erbjuds inte till alla elever vid skolorna i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Sibbarps skola och Spannarps skola - Sibbarps skola gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Sibbarps och Spannarps skolor saknar kvalitetsredovisningar som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning i skolväsendet m.m.). - Eleverna vid Sibbarps skola får inte undervisning i hem- och konsumentkunskap och teknik före utgången av årskurs 5 så att eleverna ges möjlighet att nå målen i dessa ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Vidhögeskolan - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram i enlighet med grundskoleförordningens krav (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och om anpassad studiegång fattas inte enligt förordningen (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Skolan anordnar inte studiehandledning på sitt modersmål för elever som är i behov av det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte lagens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Väröbackaskolan - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller

16 Bilaga 9 (9) en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). Peder Skrivares skola - Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte förordningens krav (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan genomför inte systematisk utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap. 7 gymnasiesärskoleförordningen, 1 kap. 6 gymnasieförordningen samt avsnitt 2.1 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94). - Skolan saknar arbetsplan (1 kap. 13 gymnasieförordningen). - Elever som är nyanlända och inte behärskar svenska har inte åtgärdsprogram (8 kap. 1 a gymnasieförordningen). - Skolan har elever som inte behärskar svenska och som inte får studiehandledning på sitt modersmål eller tidigare skolspråk (8 kap. 5-6 gymnasieförordningen). - Vid skolan finns lokala kurser, vars innehåll redan tillgodoses av nationell kurs eller som huvudsakligen består av övergripande läroplansmål. Det finns även lokala kurser som saknar mål eller kunskapsnivå eller där betygskriterierna inte är utformade på ett korrekt sätt (1 kap. 6, 2 kap. 14 och 7 kap. 4 gymnasieförordningen). Vuxenutbildningen - Kunskapsresultaten i särvux följs inte upp och utvärderas (1 kap. 4 förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda, avsnitten 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94). - Inga betyg sätts och inga intyg utfärdas i särvux (4 kap. förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). - För särvux finns ingen kvalitetsredovisning (1 och 3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Vuxenutbildningens krav för behörighet till studier inom gymnasial vuxenutbildning överensstämmer inte med förordningen och kursplanerna (3 kap. 2 och 7 förordningen om kommunal vuxenutbildning och kursplaner för gymnasial utbildning). - I grundläggande och gymnasial vuxenutbildning finns lokala kurser som inte uppfyller förordningens krav (2 kap. 2, 5, 8, 12, 16 förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Utbildningen i särvux följer inte några kursplaner (1 kap. 4, 2 kap. 2-3 förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).

17 Utbildningsinspektion i Varbergs kommun Dnr :3405 Utbildningsinspektion i Varbergs kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av måluppfyllelse och resultat...5 Bedömning av styrning och kvalitetsarbete...18 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Varbergs kommun. Skolverket sände den 15 december 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelser och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 19 september 2007 till och med 25 januari De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Varbergs kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, med ledningen för barn- 1

18 och utbildningsförvaltningen, med ytterligare några centrala tjänstemän inom förvaltningen samt med ledningen för Centrum för Livslångt Lärande, CLL. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan (Peder Skrivares Skola), vuxenutbildningen samt några fritidshem har besökts, men förskoleverksamheten har inte besökts. På skolorna och inom vuxenutbildningen har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, vuxenstuderande, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 533 Grundskola Obligatorisk särskola 106 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 52 Kommunal vuxenutbildning 470 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 47 SFI 174 Källa: Kommunens kvalitetsredovisning 2006 upprättad samt CLL och sfi i Varberg. Varbergs kommun är belägen i Halland. Folkmängden i kommunen uppgick enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) i augusti 2007 till invånare, varav cirka hälften bor i centralorten. Varberg har en stark befolkningsökning och har sedan 1996 ökat med personer. Statistik för 2006 visar att 19 procent av Varbergs befolkning var barn och ungdomar i åldern 0-16 år vilket motsvarar andelen för riket. Kommunen är tillsammans med två företag inom tillverkningsindustrin de största arbetsgivarna. Många kommuninvånare arbetar också inom handel- och serviceyrken. I Varbergs kommun har 29 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel i riket är 34 procent. Barn- och utbildningsnämnden i Varberg har ansvar för förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola, skolbarnsomsorg, gymnasieskola och delvis för vuxenutbildning. Kommunstyrelsen ansvarar för övriga delar av vuxenutbildning. Barn- och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef som till sitt stöd bland annat har tre lärprocessledare. I Varbergs kommun finns det 57 kommunala förskolor med 236 avdelningar, samt 34 familjedaghem, dessutom 13 förskolor i enskild regi. Skolbarnsomsorgen omfattar 23 fritidshem, huvudsakligen belägna i samma lokaler som kommunens grundskolor. 2

19 Ledningen för Varbergs kommuns utbildning för barn och ungdomar samt delar av kommunal vuxenutbildning (komvux) och all vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) är organiserad i totalt åtta olika team. Sju av dessa team består av rektorer för förskola och den obligatoriska skolan inom var sitt geografiska område. I samtliga dessa team finns rektorer för förskoleklass och årskurserna 1 9. Det åttonde teamet består av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans rektorer samt komvuxenhetens rektor. För samordning och pedagogisk ledning finns det en lärprocessledare för förskolan, en för grundskolan och en för gymnasieskolan. Lärprocessledarna är också chefer över de rektorer som ansvarar för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. I något fall finns det rektorer med ansvar för både skola och förskola. Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar. Den nuvarande organisationen inom grundskolan trädde i kraft vid årsskiftet 2006/2007. Innan dess var kommunens barnomsorg och skola uppdelad i fyra distrikt samt gymnasieskolan. Varje distrikt leddes av en distriktschef och gymnasieskolan av en gymnasiechef. Det finns endast en kommunal gymnasieskola, Peder Skrivares skola, belägen i centralorten Varberg. Vid skolan finns åtta rektorer. En av dem är rektor för gymnasiesärskolan och en är rektor för den vuxenutbildning som bedrivs inom skolan. De övriga rektorerna har var och en ansvar för ett antal program. Dessutom är ansvaret för vissa övergripande områden uppdelat på olika rektorer. Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan omfattar ett stort antal nationella och specialutformade program. Vuxenutbildningen vid Peder Skrivares Skola omfattar särvux, grundläggande vuxenutbildning och delar av den gymnasiala vuxenutbildningen. En av rektorerna vid Peder Skrivares Skola är chef för Varbergs Yrkesvägledare, VY, som har sina lokaler i Campus Varberg. Ansvar för antagning till komvux och för upphandling av komvuxutbildningar finns vid Centrum för Livslångt Lärande, CLL, under kommunstyrelsen. En stor del av den gymnasiala vuxenutbildningen är upphandlad och genomförs på entreprenad av olika utbildningsanordnare. Grundläggande vuxenutbildning och delar av kommunens gymnasiala vuxenutbildning genomförs vid komvuxenheten, på Peder Skrivare skola, på uppdrag av CLL. Komvuxenheten har även ansvar för särvux. Sfi finns också under kommunstyrelsen, inom arbetsmarknadsenheten. Sfi-utbildningen genomförs på entreprenad. Sammanfattande bedömning Varbergs kommuns barnomsorg, skolor och vuxenutbildning har goda förutsättningar för en bra verksamhet. Kommunens barnomsorg och utbildning består av olika skolor och verksamheter med sinsemellan olika förutsättningar och sätt att bedriva omsorg och utbildning. Av olika skäl finns stora kvalitetsskillnader mellan olika verksamheter och skolor. Flera av skillnaderna går att härleda till hur kommunen valt att organisera skola och barnomsorg. Den organisation Varbergs kommun har valt för grundskolorna har diskuterats under många år. Modellen bygger på att de allra flesta skolor ska ha grundskolans samtliga årskurser. Detta ställer stora krav på kommunens samordning och stöd till skolor och lärare. Inspektörerna kan konstatera att modellen är genomförd som struktur men inte vad gäller innehåll och samarbete. Kommunen har 3

20 inte kommit till insikt om alla de konsekvenser denna strukturförändring innebär och har inte säkerställt hur negativa effekter ska kompenseras. En positiv konsekvens av organisationsmodellen med F 9 skolor är att de flesta elever anser att skolan är trygg och trivsam. På Varbergs skolor är det sällsynt med mobbning och olika former av kränkningar. En annan positiv konsekvens är att kommunen har satsat stort på att bygga om samtliga skolor så de passar den organisation kommunen valt. Detta innebär att Varbergs kommun har nyrenoverade och väl anpassade lokaler. Det finns dock en del negativa konsekvenser. En för eleverna viktig konsekvens är rättssäkerheten när det gäller en nationellt likvärdig betygssättning. På samtliga skolor behöver kvalitetssäkringen av betygssättningen förbättras. Skolorna behöver stöd i detta arbete. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver ha bättre kunskap om de problem skolorna har när det gäller bedömning och betygssättning. Vid flera av de små skolor som har grundskolans alla årskurser ansåg eleverna att de i de högsta årskurserna inte fick tillräcklig social stimulans och pedagogiska utmaningar. Flera elever anser att de studerar på mellanstadiet ända tills de kan börja i gymnasieskolan. Arbetssättet i årskurserna 7 9 är i många fall inte anpassat till den lilla skolans förutsättningar utan utgår mer från förutsättningarna i en traditionell stor skola med flera parallellklasser. Skolorna har små geografiska upptagningsområden med olika karaktär. Detta förstärker skolornas segregation. Personal och elever vid flera av skolorna upplever detta som ett problem. Denna uppfattning finns både på skolor med resursstarka elever och föräldrar och sådana där eleverna ofta har stora stödbehov. Det finns skolor där nästan alla elever har svenska som modersmål medan andra har en stor andel elever som har andra modersmål. En ytterligare komplikation är elevernas möjligheter att få det stöd de har rätt till. Personalen och föräldrar på de små skolorna anser att de ibland inte har tillräcklig tillgång till exempelvis kurator och skolpsykolog. Detta framkommer på flera sätt. Förskolorna och skolbarnsomsorgen har en relativt jämn kvalitet men de lokala förutsättningarna är mycket olika. Det finns skillnader i förutsättningarna för förskolor och skolbarnsomsorg på landet och i centralorten. Tillgången till platser i förskolorna skiftar i olika delar av kommunen. Det finns även skillnader i det bemötande barn och föräldrar får vid olika förskolor och fritidshem. Detta framgår av inspektörernas intervjuer med föräldrar och personal. Det är svårt för kommunen att få ett grepp om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen eftersom verksamheternas kvalitetsredovisningar har bristande kvalitet eller saknas helt. De flesta av skolornas kvalitetsredovisningar saknas helt eller uppfyller inte förordningens krav. Detta gäller även gymnasieskolan, särskolan och särvux. Framför allt redovisar skolan inte måluppfyllelsen när det gäller kunskaper. En konsekvens är att medborgare och förvaltning inte kan få nödvändig information om skolornas resultat. Kvalitetsredovisningarna ska också fungera som verktyg för skolornas utveckling. Inte heller detta fungerar när redovisningarna är bristfälliga. 4

21 Vuxenutbildningen erbjuder en mängd olika utbildningar och flexibla studieformer. För vuxenutbildningen finns två olika nämnder och tre olika skolplaner. Ansvarsuppdelningen mellan nämnderna är enligt deras reglementen otydlig. Bedömning av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om barnen, eleverna och de vuxenstuderande i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Kunskaper, utveckling och lärande Resultat och utvärdering av lärandet Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna bedömer att kommunens förskolor erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Läroplan för förskolan är väl implementerad. Personalen är i allmänhet väl insatt i och bearbetar målen i läroplanen samt planerar och genomför verksamheten så att innehållet ligger i linje med målen. Personalen stämmer av verksamheten mot läroplanen, bland annat med hjälp av observationer och sociogram, och tar stort ansvar för verksamheten. Enligt både förskolans ledningspersonal och föräldrar till barn på förskolan finns det dock exempel på att kunskaperna om läroplanen och sättet att bedriva verksamhet ibland brister. Enligt personalen organiseras arbetet utifrån läroplanen men det blir svårare att hinna med på grund av minskade resurser. Inspektörerna vill påpeka att det är rektorernas och kommunens ansvar att följa upp verksamheten och sätta in åtgärder för att förbättra verksamheten där den brister. Se även i verksamhetsrapporten för förskoleverksamheten. Enligt skollagen ska fritidshemmet komplettera skolan tidsmässigt men också verksamhetsmässigt. Enligt personalen diskuteras fritidshemmets uppgift alldeles för lite vilket bland annat illustreras av att nämnden inte antagit något särskilt effektmål för skolbarnsomsorgen. Fritidshemmen nämns inte i skolplanen och i skolornas kvalitetsredovisningar finns det nästan inget skrivet om fritidshemmen. I ett fåtal fall finns det kvalitetsredovisningar för fritidshemmet men dessa saknar bedömningar och är mer att likna vid verksamhetsberättelser. De olika fritidshemmen har olika förutsättningar och möjligheter att komplettera skolan. Skillnaderna är ibland mycket stora. I vissa fall ges förutsättningar till ett samarbete som bygger på att fritidshemmet skapar möjlighet till mångsidighet, helhet och kontinuitet samt meningsfull fritid för barnen. I andra saknas dessa förutsättningar. En vanlig uppfattning bland fritidspedagogerna är att de kompletterar skolan men att de själva får ta initiativ till att vara med. Fritidspedagogernas möjlighet att ta ansvar för och utveckla verksamheten begränsas bland annat av organisation och resursbrist. I dessa fall bedömer inspektörerna 5

22 att barnen bör få bättre möjlighet till en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Se även i verksamhetsrapporten för skolbarnsomsorgen. Grundskolan I väldigt få av skolornas kvalitetsredovisningar redovisas årligen resultaten vid de nationella ämnesproven för årskurs 5. I kommunens kvalitetsredovisning för år 2006 (upprättad ) redovisas en sammanställning av andelen (procent) elever som nått målen enligt de nationella ämnesproven. Tabell 1: Andel (i procent) elever som i Varbergs kommun har bedömts ha nått målen att uppnå i de nationella kursplanerna för ämnena engelska, Matematik och svenska i årskurs 5 år År Engelska Matematik Svenska ,1 89,8 91, ,2 89,0 91, ,6 79,3 87, ,2 83,0 89, ,9 86,5 85,5 Källa: Kommunens kvalitetsredovisning. En jämförelse över åren visar att resultaten i engelska inte förändrats nämnvärt över åren däremot har resultaten i svenska försämrats något. I matematik har resultatet försämrats med cirka 3 procentenheter vilket innebär att ungefär 20 fler elever inte når målen år 2007 i förhållande till år Andelen elever som inte gjort proven är ca 1 procent. Enligt kommunens kvalitetsredovisning har, det senaste året, andelen elever som ej uppnått målen i skolår 5 minskat (sett över endast ett år) och därmed har skolans lokala effektmål uppnåtts. I och med detta analyseras inte resultaten och inga direkta åtgärder rekommenderas. I de flesta av skolornas kvalitetsredovisningar redovisas inte skolans kunskapsresultat, det vill säga måluppfyllelsen i alla ämnen i årskurs 5. Däremot kan skolorna ta fram resultaten av de nationella proven i årskurs 5 om dessa efterfrågas. En jämförelse av resultaten per rektorsområde visar att resultaten för de olika ämnena varierar mellan rektorsområdena. Tabell 2: Andel (i procent) elever som uppnått minst Godkänt vid de nationella ämnesproven för årskurs 9 åren 2006 och Nationella ämnesprov årskurs 9 Varberg Riket År Engelska Matematik Svenska Källa: Skolverkets statistik. 6

23 Tabell 3: Resultatmått för elever i årskurs 9. Resultatmått för elever i årskurs 9 Varberg Riket År Meritvärde Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program 2 Källa: Skolverkets statistik. Tabell 2 och 3 visar att elevernas resultat år 2007 i årskurs 9 i huvudsak är i nivå med riket. Kommunen redovisar statistik från år 2003 och framåt. I ett längre perspektiv har resultaten för både flickor och pojkar försämrats med ca 2 procentenheter. Andelen elever som är behöriga till studier inom gymnasieskolan har under samma tid minskat med ca 3 procentenheter vilket motsvarar ca 20 elever. Officiell statistik från åren 2006 och 2007 visar en god överensstämmelse mellan elevernas resultat vid de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slutbetygen i årskurs 9. Betygstatistiken visar också att det finns skillnader i resultat mellan flickor och pojkar. År 2007 var flickornas genomsnittliga meritvärde 224 att jämföra med pojkarnas som var 197 vilket är något mindre skillnad än i riket. I Varbergs kommun finns det 16 betygssättande grundskolor. I skolornas kvalitetsredovisningar analyseras och utvärderas inte skolornas resultat, det vill säga måluppfyllelsen i olika ämnen i årskurs 9. Endast ett fåtal av skolorna redovisar resultaten för nationella prov eller betyg. Kommunen konstaterar i sin kvalitetsredovisning att kunskapssituationen för de äldre eleverna bör analyseras vid varje skola men också mellan skolorna i kommunen. Detta görs dock inte. Kommunen följer endast upp resultaten i ämnena engelska, matematik och svenska i samband med de nationella proven i årskurs 5. I årskurs 9 följer kommunen upp resultaten på de nationella proven, elevernas meritvärden samt andelen behöriga till nationella program. Dessa resultat sammanställs men kommunen analyserar inte orsaker till resultaten och drar knappast några slutsatser av dem. Kommunen har inte heller någon tydlig bild av orsakerna till grundskolornas resultat eller vad skolorna gör för att förbättra resultaten. Inspektörerna bedömer att kommunen inte genomför en systematisk uppföljning och utvärdering av grundskoleelevernas kunskapsresultat i förhållande till kursplanernas mål. Enligt kommunens kvalitetsredovisning är problemet uppmärksammat och krav på analys inom varje rektorsområde liksom samarbete mellan rektorsområden är framfört. Skolorna har olika sätt att följa elevernas kunskapsutveckling. På de flesta av skolorna och i de flesta av årskurserna använder skolorna ett hjälpmedel som 1 Meritvärde räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 2 För att vara behörig till nationellt eller specialutformat program på gymnasieskolan måste eleven ha slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och ha godkända betyg i ämnena svenska alternativt svenska som andraspråk, matematik och engelska. 7