Utbildningsinspektion i Trollhättans kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :1616 Utbildningsinspektion i Trollhättans kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Björndalsskolan Dalkjusans skola Frälsegårdsskolan Hjortmosseskolan Karlstorpsskolan Kronogårdsskolan Lextorpsskolan Lyrfågelskolan Paradisskolan Pettersbergsskolan Sjuntorpsskolan 6 9 Skoftebyskolan Skogshöjdens skola Stavreskolan Strömslundsskolan Sylteskolan F 6 Sylteskolan 7 9 Upphärads skola och Sjuntorpsskolan F 5 Velanda skola Åsaka och Norra Björke skolor Magnus Åbergsgymnasiet Nils Ericsonsgymnasiet Vuxenutbildningen

3 Beslut Trollhättans kommun Trollhättan (4) Dnr :1616 Genomförd utbildningsinspektion i Trollhättans kommun Skolverket har genomfört inspektion i Trollhättans kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 10 augusti januari år Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden, verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 28 november 2007 skall Trollhättans kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postal address: Ekelundsgatan Göteborg Visiting address: Ekelundsgatan 9 Telephone: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Beslut (4) Dnr :1616 Kommunens grundskolor och gymnasieskolor måste komma längre när det gäller arbetet med elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat. Resultaten vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 varierar mellan skolor. Vidare är de genomsnittliga kunskapsresultaten i såväl årskurs 9 som gymnasieskolan betydligt lägre än rikets samtidigt som resultaten försämrats över tid. Det finns därför viktiga förbättringsområden i kommunens arbete för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Kommunens och skolornas uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat måste förbättras till att omfatta också övriga ämnen än engelska, matematik och svenska. Dessutom bör kommunen analysera såväl vad könsskillnader i kunskapsresultat som det i jämförelse med riket lägre meritvärdet för elever med utländsk bakgrund beror på. Kommunen bör också arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål i grundskolan samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan även läroplanens mål och programmål. Vidare varierar rektorns ansvarstagande för den pedagogiska utvecklingen såväl mellan skolor i kommunen som mellan skolor inom skolområden. Kommunen bör därför arbeta för att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna bättre tar ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen i samtliga skolor. Trollhättans kommun har i huvudsak en fungerande styrning och ledning. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan den politiska nivån och skolans ledning. Enligt Skolverkets uppfattning har förvaltningschefen insyn i och kontroll över de olika verksamheterna. Kommunens informationssystem bidrar till att beslut som har betydelse för utvecklingen av kommunens skolväsende fattas med god kännedom om verksamheten. Beslutsunderlaget brister dock såvitt avser uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat. Kommunen tillhandahåller en modell för kvalitetsredovisning som bidrar till att kommunen och skolorna kan göra uppföljningar och analyser på flera områden. Skolornas kvalitetsredovisningar bör dock utvecklas att bättre vara ett instrument i respektive skolas kvalitetsarbete och ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av den egna verksamheten. Detta arbete måste innefatta en systematisk uppföljning och analys av elevers kunskapsresultat samt relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Barnen, eleverna och de studerande i Trollhättans kommun utvecklar i huvudsak normer och värden i enlighet med målen för respektive utbildning. Det har dock under inspektionen framkommit att det finns barn vid ett fritidshem och elever vid några grundskolor och en gymnasieskola som upplever sig och blir kränkta. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har kraven om att inget barn och ingen elev får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar skärpts. Även skollagen och läroplanerna tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Det är ytterst angeläget att kommunen och verk-

5 Beslut (4) Dnr :1616 samheterna omgående vidtar sådana åtgärder att kränkningarna upphör för de barn och elever som blir och känner sig utsatta samt att kommunen och verksamheterna vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för ytterligare trakasserier eller annan kränkande behandling. Ett viktigt stöd i arbetet för att förebygga och förhindra att kränkningar uppstår är den likabehandlingsplan som skall upprättas för varje enskild verksamhet. I Trollhättans kommun saknas sådana planer i alla verksamheter. Mot bakgrund av de kränkningar som förekommit vid flera verksamheter i kommunen bedömer Skolverket att det är särskilt angeläget att kommunen vidtar åtgärder så att skolor och övriga verksamheter upprättar likabehandlingsplaner i enlighet med lagens krav. Trollhättans kommun organiserar verksamheten inkluderande så att eleverna i grundskolan har en sammanhållen och gemensam studiegång. Undervisningen i de särskilda undervisningsgrupperna och resursskolorna är väl fungerande och uppvisar goda resultat. Verksamheten och lärarna vid den särskilda undervisningsgruppen på Centralskolan saknar dock pedagogisk ledning och rektor. Dessutom måste kommunen se över ansvarsfördelningen vid Terapiskolan och vidta åtgärder så att det finns en rektor som ansvarar för utbildningsdelen. Inspektionen visar att elever och studerande i Trollhättans kommun huvudsakligen har god tillgång till omsorg och utbildning men att det vid enskilda skolor finns brister som måste åtgärdas. Exempelvis vid Nils Erikssonsgymnasiet bedömer Skolverket att Volvo Aeroprogrammet ligger utanför bestämmelserna om ett fullständigt program (2 500 poäng) och att elever i svenskundervisning för invandrare (sfi) måste få tillgång till utbildning i den omfattning de har rätt till. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (1 kap. 12, 2 kap. 8, 4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - För verksamheten och för lärarna vid den särskilda undervisningsgruppen vid Centralskolan saknas pedagogisk ledning och rektor (2 kap. 2 skollagen samt avsnittet 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Ansvarsfördelningen mellan Trollhättans kommun och Region Västra Götaland för verksamheten vid Terapiskolan är inte tydlig och det saknas pedagogisk ledning och rektor för utbildningsdelen (1 kap. 4 och 2 kap. 2 skollagen samt avsnittet 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Lokala kurser i gymnasieskolorna och betygskriterier för dessa är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 och 7 kap. 4 gymnasieförordningen). - Elever vid Volvo Aeroprogrammet deltar i kurser som ligger utanför elevens fullständiga program (2 500 poäng), och deltagandet är inte frivilligt (5 kap. 21 gymnasieförordningen och bilaga 2 skollagen).

6 Beslut (4) Dnr : Studerande inom svenska för invandrare (sfi) får inte en undervisningstid som i genomsnitt motsvarar minst 15 timmar i veckan under en fyraveckorsperiod (13 kap. 4a skollagen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör förbättra sina insatser för att eleverna i högre grad skall nå målen för utbildningen. - Kommunen bör analysera såväl vad könsskillnader i kunskapsresultat som det i jämförelse med riket lägre meritvärdet för elever med utländsk bakgrund beror på. - Kommunen bör verka för att öka skolorna arbetar för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål i grundskolan samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan även läroplanens mål och programmål. - Kommunen bör arbeta för att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna bättre tar ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen i samtliga skolor. - Kommunen bör arbeta för att såväl kommunens kvalitetsredovisning som kvalitetsredovisningarna vid kommunens skolor utvecklas att bättre vara ett instrument kvalitetsarbetet och användas som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheterna. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Thomas Nilsson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Hans Larson, undervisningsrådet Elisabeth Fogelberg samt juristen Ulrika Lindmark. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

7 Bilaga 1 (7) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Skolbarnsomsorgen - Kommunen bedriver inte ett tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (7 och 13 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Verksamhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Grundskolor Björndalsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan anordnar inte svenska som andraspråk för de elever som behöver det (2 kap. 15 grundskoleförordningen). Dalkjusans skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Frälsegårdsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) - Skolan saknar en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte alla elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen).

8 Bilaga 2 (7) - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång saknas för elever i förberedelseklass (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). Hjortmosseskolan - Skolan saknar en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Eleverna får ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap eller i teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Eleverna får inte det stöd de har rätt till (4 kap. 1 skollagen samt 5 kap. grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmål saknas vid skolan (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Karltorpsskolan - Skolan saknar en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Alla elever i behov av stödåtgärder ges inte sådant stöd (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk ges delvis som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Konfirmationsundervisning anordnas i träningsskolan inom ramen för elevens val, vilket strider mot kravet att undervisningen skall vara icke-konfessionell (Avsnitt 1, Skolans värdegrund och uppdrag i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Kronogårdsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

9 Bilaga 3 (7) - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte alla elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång saknas för elever i förberedelseklass (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). Lextorpsskolan - Skolan saknar en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Lyrfågelskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Eleverna får inte det stöd de har rätt till (4 kap. 1 skollagen samt 5 kap. grundskoleförordningen). - Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap grundskoleförordningen). Paradisskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål erbjuds inte det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap grundskoleförordningen).

10 Bilaga 4 (7) Pettersbergsskolan - Skolan bedriver inte ett tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (1 kap. 2 skollagen och 7 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Pettersbergsskolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för eleverna i förberedelseklassen (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan har under lång tid saknat en väl förtrogen pedagogisk ledning som skapar förutsättningar för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen (2 kap. 2 skollagen, Avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet mm). Sjuntorpsskolan Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap grundskoleförordningen). Skoftebyskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) - Skolan saknar en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Skogshöjdens skola - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och årskurs 9 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)

11 Bilaga 5 (7) - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elever i behov av särskilda stödåtgärder ges inte alltid stöd och stödet är också begränsat till vissa ämnen (4 kap. 1 skollagen samt 5 kap. grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap grundskoleförordningen). Stavreskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och årskurs 9 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Strömslundsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med bestämmelserna (2 kap grundskoleförordningen). Sylteskolan Skolan bedriver inte ett tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (1 kap. 2 skollagen och 7 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

12 Bilaga 6 (7) - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Eleverna får inte det stöd de har rätt till (4 kap. 1 skollagen samt 5 kap. grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte alla elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för eleverna i förberedelseklassen (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Samtliga elever erbjuds inte elevens val (2 kap. 19 grundskoleförordningen och 2 kap. 7 särskoleförordningen). Sylteskolan F 6 - Skolan saknar en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Studiehandledning på modersmål ges inte till alla elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) - Alla elever vid skolan erbjuds inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Upphärads skola och Sjuntorpsskolan F 5 - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Skolorna saknar likabehandlingsplaner (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Upphärads skola saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen).

13 Bilaga 7 (7) Velanda skola - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) - Skolan saknar en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Åsaka och Norra Björke skolor - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) - Skolorna saknar likabehandlingsplaner (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Gymnasieskolor och vuxenutbildning Magnus Åbergsgymnasiet - Skolans Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Betyg sätts inte efter avslutad kurs (1 kap. 2 första stycket skollagen, 7 kap. 1 och 8 kap. 1 gymnasieförordningen). Nils Ericsonsgymnasiet - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan saknar arbetsplan (1 kap. 13 gymnasieförordningen). - Elever vid fordonsprogrammet som behöver stöd ges inte alltid det (8 kap. 1 gymnasieförordningen). - Betyg sätts inte efter avslutad kurs (1 kap. 2 första stycket skollagen, 7 kap. 1 och 8 kap. 1 gymnasieförordningen). Vuxenutbildningen - Vuxenutbildningens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

14 Utbildningsinspektion i Trollhättans kommun Dnr :1616 Utbildningsinspektion i Trollhättans kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...12 Bedömning av förutsättningarna...20 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Trollhättans kommun. Skolverket sände den 15 maj 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 10 augusti januari De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Trollhättans kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, förvaltningsledningen, skolledningen vid 1

15 respektive rektorsområde, personal, studerande, elever samt föräldrar med barn inom förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen, förskoleklassen och grundskolan. Samtliga grundskolor och ett fåtal fritidshem, gymnasieskolor och vuxenutbildningen har besökts, men förskoleverksamheten har inte besökts. Inspektionen av de kommunala skolorna och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 547 Grundskola Obligatorisk särskola 97 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 74 Kommunal vuxenutbildning 959 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 64 Svenskundervisning för invandrare 304 Källa. Skolverkets officiella statistik Trollhättans kommun har cirka invånare och är belägen vid Göta älv väster om Vänern. Det geografiska läget invid fallen i Göta älv har historiskt sett gjort bygden till ett centrum för industriell verksamhet och en knutpunkt för kommunikationer. I dag finns några av Sveriges ledande industriföretag etablerade med stora arbetsplatser i Trollhättan. Enligt officiell statistik finns cirka 35 procent av kommunens arbetstillfällen inom kategorin tillverkning och utvinning. Numera ligger Sveriges filmcentrum i Trollhättan och de senaste åren har nästan hälften av all svensk långfilm spelats in i området. Den dagliga inpendlingen till Trollhättans kommun för förvärvsarbete uppgår enligt officiell statistik till personer. I Trollhättans kommun har 29 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel i riket är 34 procent. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla etablerades 1990 och har utbildningar i Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. Med start 2007 flyttas Högskolan Väst samman till ett gemensamt campus som förläggs till Trollhättan. Utbildningsnämnden i Trollhättan har, med undantag av verksamheten vid Centralskolan, ansvar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, särskola, skolbarnsomsorg, gymnasieskola samt vuxenutbildning. Utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef som till sitt stöd bland annat har en biträdande förvaltningschef och två utvecklingsledare. Centralskolan är organisatoriskt en särskild undervisningsgrupp som tar emot elever från hela kommunen. Arbetsmarknads- och socialnämnden i Trollhättans kommun är den nämnd som är Centralskolans styrelse. Förskoleverksamhet och obligatorisk skola för barn och ungdomar är organiserade i fem geografiska områden, så kallade skolområden. Inom dessa områden 2

16 finns sammanlagt 40 rektorer. Rektorn har det övergripande ledningsansvaret för sin skolas respektive förskolas verksamhet och ekonomi. Vid de större skolorna finns det två rektorer som delar på ledarskapet. För varje skolområde finns det en områdeschef som är chef för samtliga rektorer i såväl förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen som skolan. I Trollhättans kommun finns två kommunala gymnasieskolor, Magnus Åbergsgymnasiet och Nils Erikssonsgymnasiet. Vid dessa båda gymnasieskolor finns tillgång till 14 nationella program, två specialutformade program, individuellt program samt gymnasiesärskola. Programmen är jämnt fördelade mellan de båda skolenheterna. För varje program finns en ansvarig rektor. Rektorn för respektive program har det direkta ansvaret för programplanering, verksamhetsanslag och utveckling. För varje gymnasieenhet finns en gymnasiechef som har det övergripande ledningsansvaret för skolans verksamhet och ekonomi. Kommunen har också ett samverkansavtal om gymnasieutbildning med angränsande kommuner, exempelvis Uddevalla, Vänersborg och Lysekil. Vuxenutbildningen i Trollhättan omfattar kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Vuxenutbildningen leds av en enhetschef. Han är chef för samtliga fyra rektorer i verksamheten. Rektorerna har ett verksamhetsansvar som omfattar personal, ekonomi, planering och utveckling. I kommunen finns en central resursenhet för skola och barnomsorg som benämns Psykologisk och Pedagogisk Rådgivning (PPR). Denna resursenhet har ett övergripande ansvar för kompetensstöd till personal som arbetar med elever i behov av särskilda stödinsatser. I kommunen finns också tre fristående grundskolor och tre fristående gymnasieskolor. Av Skolverkets statistik för läsåret 2005/06 framgår att cirka 11 procent av eleverna i Trollhättans kommun går i fristående grundskolor och cirka 7 procent går i fristående gymnasieskolor. Motsvarande andelar i riket är 8 procent respektive 13 procent. De fristående skolorna omfattas inte av denna inspektionsrapport. Sammanfattande bedömning Kommunens grundskolor och gymnasieskolor måste komma längre när det gäller arbetet med elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat. Resultaten vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 varierar mellan skolor. Vidare är de genomsnittliga kunskapsresultaten i såväl årskurs 9 som gymnasieskolan betydligt lägre än rikets samtidigt som resultaten försämrats över tid. Det finns därför viktiga förbättringsområden i kommunens arbete för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Kommunens och skolornas uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat måste förbättras till att omfatta också övriga ämnen än engelska, matematik och svenska. Dessutom bör kommunen analysera såväl vad könsskillnader i kunskapsresultat som det i jämförelse med riket lägre meritvärdet för elever med utländsk bakgrund beror på. Kommunen bör också arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål i grundskolan samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan även läroplanens mål och programmål. Vidare varierar rektorns ansvarstagande för den pedagogiska utvecklingen såväl mellan skolor i kommunen som mellan skolor inom skolområden. Kommunen bör därför arbeta för att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna SKOLVERKET 3

17 bättre tar ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen i samtliga skolor. Trollhättans kommun har i huvudsak en fungerande styrning och ledning. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan den politiska nivån och skolans ledning. Enligt Skolverkets uppfattning har förvaltningschefen insyn i och kontroll över de olika verksamheterna. Kommunens informationssystem bidrar till att beslut som har betydelse för utvecklingen av kommunens skolväsende fattas med god kännedom om verksamheten. Beslutsunderlaget brister dock såvitt avser uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat. Kommunen tillhandahåller en modell för kvalitetsredovisning som bidrar till att kommunen och skolorna kan göra uppföljningar och analyser på flera områden. Skolornas kvalitetsredovisningar bör dock utvecklas att bättre vara ett instrument i respektive skolas kvalitetsarbete och ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av den egna verksamheten. Detta arbete måste innefatta en systematisk uppföljning och analys av elevers kunskapsresultat samt relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Barnen, eleverna och de studerande i Trollhättans kommun utvecklar i huvudsak normer och värden i enlighet med målen för respektive utbildning. Det har dock under inspektionen framkommit att det finns barn vid ett fritidshem och elever vid några grundskolor och en gymnasieskola som upplever sig och blir kränkta. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har kraven om att inget barn och ingen elev får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar skärpts. Även skollagen och läroplanerna tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Det är ytterst angeläget att kommunen och verksamheterna omgående vidtar sådana åtgärder att kränkningarna upphör för de barn och elever som blir och känner sig utsatta samt att kommunen och verksamheterna vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för ytterligare trakasserier eller annan kränkande behandling. Ett viktigt stöd i arbetet för att förebygga och förhindra att kränkningar uppstår är den likabehandlingsplan som skall upprättas för varje enskild verksamhet. I Trollhättans kommun saknas sådana planer i alla verksamheter. Mot bakgrund av de kränkningar som förekommit vid flera verksamheter i kommunen bedömer Skolverket att det är särskilt angeläget att kommunen vidtar åtgärder så att skolor och övriga verksamheter upprättar likabehandlingsplaner i enlighet med lagens krav. Trollhättans kommun organiserar verksamheten inkluderande så att eleverna i grundskolan har en sammanhållen och gemensam studiegång. Undervisningen i de särskilda undervisningsgrupperna och resursskolorna är väl fungerande och uppvisar goda resultat. Verksamheten och lärarna vid den särskilda undervisningsgruppen på Centralskolan saknar dock pedagogisk ledning och rektor. Dessutom måste kommunen se över ansvarsfördelningen vid Terapiskolan och vidta åtgärder så att det finns en rektor som ansvarar för utbildningsdelen. Inspektionen visar att elever och studerande i Trollhättans kommun huvudsakligen har god tillgång till omsorg och utbildning men att det vid enskilda skolor finns brister som måste åtgärdas. Exempelvis vid Nils Erikssonsgymnasiet bedömer Skolverket att Volvo Aeroprogrammet ligger utanför bestämmelserna om ett fullständigt program (2 500 poäng) och att elever i svenskundervisning för invandrare (sfi) måste få tillgång till utbildning i den omfattning de har rätt till. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområ- 4

18 den). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Inspektörerna gör, utifrån intervjuer med verksamhetsansvarig för kommunens barnomsorg, personal och föräldrar, bedömningen att barnen i förskolan ges goda möjligheter att utvecklas på ett allsidigt sätt. Personalen lägger stor vikt vid att verksamheten skall stimulera och ge utrymme för barnens lek och framhåller lekens stora betydelse för lärande, social utveckling och kreativitet. Intervjuer med personal visar att språkutveckling, matematik och natur är områden som ofta fokuseras inom förskoleverksamheten. Inspektörerna uppfattar att många förskolor utnyttjar utemiljön och närheten till naturen som en naturlig del i verksamheten. Förskolorna arbetar, i samverkan med barnens föräldrar, aktivt och medvetet för att ge barnen goda förutsättningar att utveckla sin förståelse för gemensamma normer och värderingar samt sin förmåga att ta ansvar och samspela med andra. Inspektörerna bedömer att arbetet i förskoleverksamheten resulterar i trygghet och lärande. Personal och föräldrar i skolbarnomsorgen upplever att barnen är trygga när de är i fritidsverksamheten. De barn inspektörerna möter berättar att de trivs och tycker om sitt fritidshem. Vid inspektörernas besök i ett fritidshem framkommer dock att barnen ifrågasätter de åtgärder som personalen vidtar när barnen svär eller inte lyssnar. Personalen vid detta fritidshem använder en tvål för att tvätta barns öron när de inte lyssnar. Dessutom används tvålen för att tvätta munnen på barn som svär. Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling och kraven på kommuner och skolor har skärpts. Även av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet framgår det att ingen får utsättas för kränkande behandling. Inspektörerna förutsätter att kommunen omedelbart vidtar åtgärder som förhindrar den kränkande behandlingen vid skolbarnomsorgen. Se vidare i avsnittet Bedömning av genomförandet om arbetsmiljö. Inspektörernas intryck är dock att skolbarnomsorgen i övrigt kompletterar skolan samt erbjuder barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Inspektörerna bedömer att skolbarnomsorgen främjar elevernas utveckling och lärande samt i huvudsak erbjuder en trygg miljö. Barn- och ungdomsutbildning Grundskola SKOLVERKET 5

19 Då det gäller området kunskaper skall eleverna i varje ämne ha uppnått vissa kunskaper då utbildningen är genomförd, mål att uppnå. Dessa finns närmare angivna i ämnenas kursplaner. Mål att uppnå finns i kursplanerna också för årskurs 5 och är att se som en kontrollstation. Inspektionen visar att det finns variationer i skolornas uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna. Skolorna har system för att diagnostisera och följa eleverna kunskapsutveckling i engelska, matematik och svenska. För utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling används huvudsakligen de nationella ämnesproven i årskurs 5. Däremot redovisas överlag inte något sätt för systematisk uppföljning och analys av kunskapsutvecklingen i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna. Detta bedömer inspektörerna som en brist på flertalet skolor. Inspektörerna noterar att resultaten vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 inte redovisas i skolornas eller kommunens årliga kvalitetsredovisningar och vill i sammanhanget hänvisa till kommunens kvalitetsredovisning för år I denna betonas vikten av analys av verksamheten. Det främsta syftet är att definiera i vilken mån målen har uppfyllts och vilka åtgärder för utveckling som verksamheterna bedömer måste till för att måluppfyllelsen ska öka. Av rektorerna redovisade resultat vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 framgår att resultaten varierar mellan skolorna, vilket framgår av de exempel som ges i tabell 1. Tabell 1. Andelen elever i procent per skola som nått målen vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2006 vid några grundskolor i Trollhättans kommun. Skola Svenska Engelska Matematik Skoftebyskolan Sjuntorpsskolan Sylteskolan Frälsegårdsskolan Stavreskolan Källa. Resultat redovisade av rektorerna Inspektörerna vill med dessa exempel peka på att skolorna inte når likvärdiga resultat vid de nationella ämnesproven i årskurs 5. Inspektörerna förutsätter att kommunen snarast inleder ett arbete för att följa upp och analysera skillnaderna i måluppfyllelse mellan skolor i kommunen och utifrån resultaten av dessa analyser vidta relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Vid en jämförelse med riket framkommer att kunskapsresultaten för årskurs 9 i Trollhättans kommun är påtagligt lägre, vilket framgår av tabell 2. Tabell 2. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren för elever i årskurs 9 i Trollhättans kommun i förhållande till riket. Resultatmått för elever i årskurs 9 Kommunen Riket Meritvärde Andel (procent) med fullständigt slutbe

20 tyg Andel (procent) behöriga till gymnasieskolan Källa. Skolverkets officiella statistik Det genomsnittliga meritvärdet 1 är tydligt lägre än motsvarande värde för riket liksom andel elever med fullständigt betyg respektive andel elever som är behöriga till gymnasieskolan. Inspektörerna noterar dessutom att resultaten försämras över tid och att avvikelsen ökar i jämförelse med riket. Vidare har eleverna i Trollhättans kommun, enligt Skolverkets analysverktyg SALSA 2, ett utbildningsresultat för åren som är lägre än det modellberäknade värdet och försämras över tid. Inspektörerna finner att resultatuppföljningar i övriga ämnen än engelska, matematik och svenska inte heller för de senare årskurserna redovisas på skol- eller kommunnivå vilket inspektörerna bedömer som en brist. På samma sätt som för riket som helhet har pojkar i Trollhättans kommun lägre meritvärde än flickor och elever med utländsk bakgrund lägre meritvärde än elever med svensk bakgrund, vilket framgår av tabell 3. Vid såväl intervjuer med företrädare för utbildningsförvaltningen som i kommunens dokument framkommer att skolorna skall sträva efter att främja jämställdhet mellan könen. Som en del i detta arbete uppmärksammas flickors och pojkars olika villkor i skolornas satsningar på naturvetenskap och teknik. Resultatet av detta arbete följs upp och analyseras i samtliga skolors kvalitetsredovisningar, vilket inspektörerna bedömer som bra. Inspektörerna vill i sammanhanget framhålla arbetet för att utjämna könsskillnader i kunskapsresultat vid två av kommunens skolor, Paradisskolan och Sjuntorpsskolan. Skolorna har uppmärksammat skillnaderna i betygsresultat och bedriver med stöd av Myndigheten för skolutveckling (MSU) ett systematiskt arbete för att främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter. Tabell 3. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde i slutbetygen för åren för pojkar, flickor samt elever med utländsk bakgrund i årskurs 9 i Trollhättans kommun och i riket. Resultatmått för elever i årskurs 9 SKOLVERKET Kommunen Riket Genomsnittligt meritvärde, pojkar Genomsnittligt meritvärde, flickor Genomsnittligt meritvärde, elever med utländsk bakgrund Källa. Skolverkets officiella statistik Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 2 Modellberäkningen i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildning, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 7

21 I Trollhättans kommun har pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde försämrats över tid liksom för elever med utländsk bakgrund i kommunen försämrats över tid. Avvikelsen i meritvärde för elever med utländsk bakgrund i jämförelse med riket är 24. Motsvarande avvikelse för pojkar är 19 och för flickor 18 meritpoäng. Inspektionen visar att det med få undantag inte finns en systematisk uppföljning och analys av pojkars och flickors kunskapsresultat respektive kunskapsresultat för elever med utländsk bakgrund. En nödvändighet i arbetet med att eleverna skall nå kunskapsmålen är att skolan och kommunen har information om elevernas kunskapsutveckling, inte bara på individnivå utan också för elevgrupper, skolor och kommunen som helhet. Informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka resultat eleverna når och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet. Enligt inspektörernas bedömning brister det i Trollhättans kommun i såväl kännedomen om elevernas resultat och orsakerna därtill som hur informationen används för att utveckla verksamheterna. Inspektörerna bedömer att kommunen måste arbeta för att utveckla uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat i övriga ämnen än svenska, engelska och matematik både på skol- och kommunnivå. Vidare bedömer inspektörerna att det finns anledning för kommunen att analysera resultaten i grundskolan och utifrån resultaten av dessa analyser vidta relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Kommunen bör också analysera såväl vad könsskillnader i kunskapsresultat som det anmärkningsvärt låga meritvärdet för elever med utländsk bakgrund beror på. Skolan skall, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Intervjuer och besök i verksamheten visar att eleverna i Trollhättans kommun överlag är medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Inspektionen visar dock att det finns skillnad i elevernas kunskap om kursplanernas mål beroende på ämne och lärare. Om elever inte har vetskap om kursplanernas mål är det svårt för dem att veta vad de kan ta ansvar för, ha inflytande över eller om de blir rättvist bedömda. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål. Inspektörerna vill i sammanhanget dock framhålla Skoftebyskolan. Eleverna där är medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sitt eget lärande. Eleverna i Trollhättans kommun upplever huvudsakligen trygghet i skolmiljön och har ofta tillit till sina lärare och sin skola. Såväl kommunen som varje skola följer i den årliga kvalitetsredovisningen systematiskt upp målen att Varje skola skall ha en miljö där ingen utsätts för kränkande behandling samt att Alla i skolan skall medverka till att eleverna kan lära under trygga förhållanden. Inspektörerna bedömer detta uppföljningsarbete som föredömligt. Inspektionen visar dock att det vid några skolor finns elever som upplever sig kränkta av andra elever och vid en skola också av personal vid skolan. Vid Pettersbergsskolan förekommer det att vuxna vid skolan visar en attityd och sätt att uttrycka sig om elevers arbete och person så att elever upplevt sig kränkta och inte alltid bemötta med respekt för sin person och sitt arbete. Med hänvisning till skollagens portalparagraf som poängterar att den som verkar inom skolan särskilt och aktivt skall motverka alla former av kränkande behandling, den tidigare nämnda lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förutsätter inspektörerna att kommunen och skolorna omedelbart vidtar 8