Utbildningsinspektion i Osby kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2007:35 Utbildningsinspektion i Osby kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter F 9-verksamheter Spår A Hasslarödsskolan Spår B Hasslarödsskolan, Klockarskogsskolan Spår C Hasslarödsskolan, Klockarskogsskolan Spår D Hasslarödsskolan, Parkskolan Spår E Hasslarödsskolan, Killebergskolan, Visseltoftaskolan Spår K Örkenedskolan Spår L Örkenedskolan Gymnasieskolor Ekbackeskolan Naturbruksgymnasiet Osby Vuxenutbildningen Bilaga

3 Beslut Osby kommun Osby (7) Dnr :1434 Genomförd utbildningsinspektion i Osby kommun Skolverket har genomfört inspektion i Osby kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 3 oktober 2006 till den 21 december Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka spår, skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje spår, kommunal skola eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister i kommunen och brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 1 juni 2007 skall Osby kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Postadress: Gasverksgatan Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (7) Dnr :1434 Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Eleverna i Osby kommun har kunskapsresultat som ligger över riksgenomsnittet. De stora skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i grundskolan och de stora skillnaderna i meritvärdet mellan spåren bör kommunen analysera noggrant i syfte att åstadkomma högre måluppfyllelse. På de flesta skolor med förskoleklass upp till årskurs 6 sker ett engagerat och förebyggande arbete med värdegrundsuppdraget som bidrar till att eleverna trivs och är trygga. På de skolor som omfattar årskurs 7 9 förekommer dock bristande arbetsro och ett dåligt språkbruk i vissa klasser. I några av spåren förekommer också ett umgängesklimat mellan eleverna och mellan vissa lärare och elever som inte är ändamålsenligt för en god lärmiljö. Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter som lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kräver. Lagen kräver också ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. I förskoleverksamheten finns ett systematiskt och väl fungerande kvalitetsarbete som tar sin utgångspunkt i läroplanen och som leder till en verksamhet av god kvalitet. Kommunens systematiska kvalitetsarbete måste dock i övrigt förbättras. Alla spår i grundskolan måste upprätta arbetsplaner och egna kvalitetsredovisningar och dessutom bör delaktigheten bland lärare, övrig personal, elever och vårdnadshavare öka i arbetet med att ta fram dessa dokument. Även vuxenutbildningen och kommunens fritidshem måste upprätta kvalitetsredovisningar. I fritidshemmen bör huvudmannen ta ett tydligare ansvar för att följa upp och utvärdera verksamheten och bedöma om barngruppernas storlek är lämplig. Kommunen bör också göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Politikerna och förvaltningsledningen i kommunen har god kännedom om verksamheten och de flesta av rektorerna är förtrogna med verksamheten. Men flertalet av rektorerna i kommunen bör ta ett ökat ansvar för att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete i det egna rektorsområdet. Kunskapsuppföljningen i alla ämnen i de lägre åldrarna i grundskolan bör förbättras och varje elev i grundskolan har ännu inte en individuell utvecklingsplan. I förskolan bör kommunen göra en översyn av möjligheterna till att ge barnen särskilt stöd. Dessutom bör kommunen göra en kartläggning av behovet av studiehandledning på modersmålet hos eleverna. Kommunen bör även fortsätta arbetet med en ökad likvärdighet för elevernas inflytande i såväl grundskola som gymnasieskola. Även kommunens påbörjade arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör fortsätta att utvecklas ytterligare.

5 Beslut (7) Dnr :1434 I grundskolan i kommunen finns en mycket hög andel utbildade lärare. Kommunen bör dock i högre utsträckning se till att lärarna får ansvar för undervisning som de har utbildning för. Lärartätheten i grundskolan är lägre än riksgenomsnittet. Gymnasieskolan har en hög lärartäthet och en andel utbildade lärare som ligger strax under riksgenomsnittet. I förskolan och fritidshemmen är såväl personaltätheten som andelen pedagoger med högskoleutbildning lägre än riksgenomsnittet. Kommunen bör också förstärka arbetet med att få eleverna i grund- och gymnasieskolan att använda skolbiblioteken. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunens kvalitetsarbete har brister. Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (2 kap. 1 och 8 skollagen jämförd med 6 kap. 7 kommunallagen samt 1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen har inte säkerställt att alla spår inom grundskolan bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Språkvalet är inte likvärdigt i kommunen (2 kap. 17 grundskoleförordningen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör analysera skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor och skillnaderna i meritvärdet mellan spåren i syfte att åstadkomma högre måluppfyllelse. - Kommunen bör förbättra uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. - Lärarna bör i huvudsak ha ansvar för undervisning som de har utbildning i. - Kommunen bör göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Kommunen bör också utvärdera kvaliteten i skolbarnomsorgen och även göra bedömningar om barngruppernas storlek och sammansättning är lämpliga. - Elevernas inflytande över verksamheten och över det egna lärandet bör utvecklas i grundskolan.

6 Beslut (7) Dnr : Kommunens arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare. - Kommunen bör förstärka arbetet med att få eleverna i grund- och gymnasieskolan att använda skolbiblioteken. - Kommunen bör kartlägga elevernas behov av studiehandledning på sitt eget modersmål. - Kommunen bör göra en översyn av möjligheterna till att ge barnen i förskolan särskilt stöd. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Martin Persson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson, undervisningsråd Cecilia Hanö och jurist Ulrika Lindmark. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

7 Bilaga 5 (7) Följande brister vid respektive rektorsområde eller verksamhet måste åtgärdas Förskoleverksamheten - Förskolan medverkar inte till att utveckla barnens modersmål (Lpfö 98). Spår A - Betyg sätts inte i alla ämnen i slutet av varje termin i årskurs 8 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats (7 kap. 4, 7 och 12 grundskoleförordningen). - Ämnet teknik erbjuds inte före årskurs 7 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, kursplanen för teknik). - Elevens val har inte ett innehåll som överensstämmer med förordningen (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för eleverna i rektorsområdet (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Spår B - Betyg sätts inte i alla ämnen i slutet av varje termin i årskurs 8 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats (7 kap. 4, 7 och 12 grundskoleförordningen). - Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för eleverna i rektorsområdet (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Spår C - Alla elever som har svårigheter i skolarbetet får inte särskilt stöd (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. 1, 4 5 grundskoleförordningen). - Det saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp, beslut om anpassad studiegång samt åtgärdsprogram för de skolpliktiga eleverna i förberedelseklassen (5 kap. 1, 5 och 10 grundskoleförordningen). - Betyg sätts inte i alla ämnen i slutet av varje termin i årskurs 8 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats (7 kap. 4, 7 och 12 grundskoleförordningen). - Elevens val har inte ett innehåll som överensstämmer med förordningen (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för eleverna i rektorsområdet (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Spår D - Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för eleverna i rektorsområdet (7 kap. 2 grundskoleförordningen).

8 Bilaga 6 (7) Spår E - Betyg sätts inte i alla ämnen i slutet av varje termin i årskurs 8 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats (7 kap. 4, 7 och 12 grundskoleförordningen). - Ämnet teknik erbjuds inte före årskurs 6 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, kursplanen för teknik). - Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för eleverna i rektorsområdet (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Spår K - Elever med annat modersmål än svenska erbjuds inte modersmålsundervisning. (2 kap. 9 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte, för alla elever, i enlighet med förordningen. (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för eleverna i rektorsområdet (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Spår L - Spår L upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Spår L saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Spår L upprättar inte en kvalitetsredovisning och utvärderar inte skolans huvuduppdrag, kunskaper och normer och värden (1 3a förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Ekbackeskolan - Alla klasser har inte klassråd (4 kap. 3 4 gymnasieförordningen). - Skolkonferens finns inte (4 kap. 5 8 gymnasieförordningen). - Modersmålsundervisning erbjuds inte eleverna (5 kap. 7 och 10 gymnasieförordningen). Naturbruksgymnasiet Osby - Utvecklingssamtal erbjuds inte alla elever minst en gång per termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen).

9 Bilaga 7 (7) Vuxenutbildningen - Alla kunskapsområden erbjuds inte inom den grundläggande vuxenutbildningen (2 kap. 15 och 16 förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Alla ämnen erbjuds inte inom den del i särvux som motsvarar den som ges inom grundsärskolan (2 kap. 9 a särvuxförordningen). - Betyg sätts inte på varje avslutad kurs eller delkurs inom särvux (4 kap. 1 särvuxförordningen). - Den tidsomfattning som erbjuds de studerande inom särvux är inte tillräcklig för att de studerande inom rimlig tid skall kunna nå utbildningsmålen (12 kap. 1 a skollagen).

10 Utbildningsinspektion i Osby kommun Utbildningsinspektion i Osby kommun Innehåll Dnr :1434 Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...7 Bedömning av förutsättningarna...13 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Osby kommun. Skolverket sände den 25 april 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 3 oktober 2006 till den 21 december De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Osby kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen. Samtliga grundskolor, 1

11 gymnasieskolor och vuxenutbildningen har besökts, men besök har inte gjorts i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever, lärare och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala grundskolorna redovisas i separata skolrapporter för varje spår från förskoleklass till årskurs 9. När begreppet skola eller spår används i rapporterna så är det liktydigt med ett rektorsområde. Ekbackeskolans gymnasieskola, naturbruksgymnasiet och vuxenutbildningen redovisas också i speciella skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och fått möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 516 Skolbarnsomsorg 420 Förskoleklass 115 Grundskola 1378 Obligatorisk särskola 9 Gymnasieskola 468 Kommunal vuxenutbildning 101 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 19 Svenskundervisning för invandrare 34 Osby kommun har invånare och hälften av dem bor i centralorten Osby. Andra orter inom kommunen är Lönsboda, Killeberg och Visseltofta som alla har skolverksamhet. Osby är en industrikommun med ett stort antal små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin. Kommunen, som ligger vid Södra stambanan på gränsen till Småland, är den mest glesbefolkade i Skåne. Utbildningsmässigt har kommunen en lägre andel invånare med högre utbildning än i landet som helhet. Utbildningsnämnden är ansvarig nämnd för kommunens utbildningsväsende som totalt omfattar hälften av den kommunala budgeten. Administrativt är verksamheten indelad i fyra olika verksamhetsområden, förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning samt Kultur och fritid. Den sistnämnda verksamheten omfattas inte av Skolverkets inspektion. Varje verksamhet har en chef, en områdeschef, som är en del av den förvaltningsorganisation som fungerar som stöd till utbildningsnämnden. Utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef. Höstterminen 2005 genomfördes en ny organisation som innebär att skolorna är indelade i sammanhållna spår från förskoleklassen till grundskolans årskurs 9. Totalt finns sju spår i kommunen och en rektor är chef för varje spår. Vid samtliga skolor erbjuds också skolbarnsomsorg. Kommunen har beslutat att bygga upp en obligatorisk särskola. Vid tidpunkten för inspektionen fanns nio elever inskrivna i den obligatoriska särskolan, fem elever i träningsskola och fyra individintegrerade elever. Kommunens förskoleverksamhet består av 10 förskolor 2

12 och 10 familjedaghem. Ansvarig områdeschef för förskolan har en ledningsgrupp bestående av 8 arbetsledare som har det operativa ansvaret för en eller två förskolor och familjedaghem. Gymnasieutbildningen bedrivs dels vid Ekbackeskolan som omfattar sex nationella program och det individuella programmet dels vid Naturbruksgymnasiet. Naturbruksutbildningen togs över av Osby kommun från landstinget/region Skåne år Även vuxenutbildningen är förlagd till Kunskapscentrum vid Ekbackeskolan, den modernaste delen av skolan med ett Lärcenter där möjligheter finns för vuxna att bedriva ett flexibelt lärande i form av distansutbildning. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Eleverna i Osby kommun har kunskapsresultat som ligger över riksgenomsnittet. De stora skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i grundskolan och de stora skillnaderna i meritvärdet mellan spåren bör kommunen analysera noggrant i syfte att åstadkomma högre måluppfyllelse. På de flesta skolor med förskoleklass upp till årskurs 6 sker ett engagerat och förebyggande arbete med värdegrundsuppdraget som bidrar till att eleverna trivs och är trygga. På de skolor som omfattar årskurs 7 9 förekommer dock bristande arbetsro och ett dåligt språkbruk i vissa klasser. I några av spåren förekommer också ett umgängesklimat mellan eleverna och mellan vissa lärare och elever som inte är ändamålsenligt för en god lärmiljö. Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter som lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kräver. Lagen kräver också ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. I förskoleverksamheten finns ett systematiskt och väl fungerande kvalitetsarbete som tar sin utgångspunkt i läroplanen och som leder till en verksamhet av god kvalitet. Kommunens systematiska kvalitetsarbete måste dock i övrigt förbättras. Alla spår i grundskolan måste upprätta arbetsplaner och egna kvalitetsredovisningar och dessutom bör delaktigheten bland lärare, övrig personal, elever och vårdnadshavare öka i arbetet med att ta fram dessa dokument. Även vuxenutbildningen och kommunens fritidshem måste upprätta kvalitetsredovisningar. I fritidshemmen bör huvudmannen ta ett tydligare ansvar för att följa upp och utvärdera verksamheten och bedöma om barngruppernas storlek är lämplig. Kommunen bör också göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Politikerna och förvaltningsledningen i kommunen har god kännedom om verksamheten och de flesta av rektorerna är förtrogna med verksamheten. Men flertalet av rektorerna i kommunen bör ta ett ökat ansvar för att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete i det egna rektorsområdet. 3

13 Kunskapsuppföljningen i alla ämnen i de lägre åldrarna i grundskolan bör förbättras och varje elev i grundskolan har ännu inte en individuell utvecklingsplan. I förskolan bör kommunen göra en översyn av möjligheterna till att ge barnen särskilt stöd. Dessutom bör kommunen göra en kartläggning av behovet av studiehandledning på modersmålet hos eleverna. Kommunen bör även fortsätta arbetet med en ökad likvärdighet för elevernas inflytande i såväl grundskola som gymnasieskola. Även kommunens påbörjade arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör fortsätta att utvecklas ytterligare. I grundskolan i kommunen finns en mycket hög andel utbildade lärare. Kommunen bör dock i högre utsträckning se till att lärarna får ansvar för undervisning som de har utbildning för. Lärartätheten i grundskolan är lägre än riksgenomsnittet. Gymnasieskolan har en hög lärartäthet och en andel utbildade lärare som ligger strax under riksgenomsnittet. I förskolan och fritidshemmen är såväl personaltätheten som andelen pedagoger med högskoleutbildning lägre än riksgenomsnittet. Kommunen bör också förstärka arbetet med att få eleverna i grund- och gymnasieskolan att använda skolbiblioteken. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I både intervjuer och dokument i form av arbetsplaner och utvärderingar framkommer att förskolans läroplan har en tydligt styrande effekt. Förskolorna bearbetar målen i läroplanen till konkreta inslag och diskuterar läroplanen med föräldrarna. Föräldrarna är mycket nöjda med verksamheten, vilket också syns i de enkätundersökningar som genomförs. De uppfattar att det finns en genomtänkt pedagogik och de anser också att personalen gör ett mycket gott arbete som hela tiden utgår ifrån barnens behov och intressen. Barnens lek får stort utrymme, barnen har stort inflytande och personalen har förmåga att kombinera omsorg och lärande. I intervjuerna framkommer också en ökad medvetenhet om betydelsen av att förskolan arbetar för att motverka traditionella könsmönster. Det finns en tydlig ambition att se barnen som individer och inte utgå ifrån en schablonmässig syn på pojkar och flickor. Även i familjedaghemmen finns en medvetenhet om vikten av att innehållet i verksamheten skall utgå ifrån barnens behov och intressen och även här har barnen stora möjligheter att påverka innehållet i verksamheten. 4

14 I förskolans läroplan anges att förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I Osby kommuns förskolor finns inga inslag för att stärka modersmålet hos elever med annat modersmål än svenska utan man prioriterar arbetet med att utveckla det svenska språket. Inspektörerna bedömer att resultaten av förskoleverksamhetens arbete för att stimulera och stödja barnen i deras utveckling i enlighet med läroplanen är gott, men att kommunen inte uppfyller kraven att medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål. I intervjuer med personal och föräldrar från skolbarnsomsorgen framkommer att verksamheten prioriterar arbetet med värdegrunden. Syftet är att ge barnen stöd i att utveckla social kompetens och den fria leken är det dominerande inslaget. I intervjuer med föräldrarna framkommer att de är positiva till personalens ansträngningar för att ge barnen en bra vistelse. Men föräldrarna uttalar också tydligt att förutsättningarna, i form av stora barngrupper och för få vuxna gör att verksamheten inte motsvarar förväntningarna. Personalen uppger att de tvingas begränsa utbudet av aktiviteter och att de på många håll måste prioritera tillsyn av barnen och inte har möjligheter till en planerad pedagogisk verksamhet i någon större utsträckning. Inspektörerna bedömer att kommunen bör analysera kvaliteten i verksamheterna inom skolbarnsomsorgen. Barn- och ungdomsutbildning Kunskaper I Osby kommun har meritvärdet för eleverna i grundskolan förbättrats under den senaste åttaårsperioden. Det genomsnittliga meritvärdet 1 var ,7 poäng för att öka till 212,3 poäng för eleverna år Meritvärdet för eleverna i Osby är betydligt högre än riksgenomsnittet 2. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan 3 år 2006 är 91,7 procent av eleverna, vilket även det är betydligt högre än riksgenomsnittet 4. Andelen elever med behörighet till gymnasieskolan har skiftat under den senaste åttaårsperioden, men nivån 2006 i kommunen är densamma som Även andelen elever som har fått betyg i alla ämnen har utvecklats positivt. Salsa (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser) 5 visar att resultaten i kommunen ligger över det modellberäknade värdet både när det gäller andelen elever som uppnått målen i grundskolan och för det genomsnittliga meritvärdet. Det sistnämnda värdet är betydligt över det modellberäknade. Meritvärdena mellan eleverna i de olika spåren skiljer sig åt. Eleverna i spår K har de högsta meritvärdena år 2006 med 229,4 poäng och det lägsta värdet finns i spår B med 200,4. De ämnen som har lägst måluppfyllelse 2005 är fysik, kemi och de samhällsorienterande ämnena. Skillnaderna i kunskapsresultat 1 Meritvärdet utgör summan av elevens betygsvärden i de 16 bästa betygen från elevens slutbetyg i grundskolan. 2 Riksgenomsnittet för meritvärdet år 2006 är 205,3. 3 För att en elev skall vara behörig till gymnasieskolans nationella eller specialutformade program krävs betyget godkänd i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. 4 Riksgenomsnittet för andelen elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolans nationella program är för år ,3. 5 Det modellberäknade värdet i Salsa tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommunen. 5

15 mellan pojkar och flickor i kommunen är stora var skillnaden hela 38 poäng, flickorna hade ett meritvärde på 225,1 och pojkarna hade ett meritvärde på 186,7 6. I 2006 års statistik har skillnaden minskat till 30 poäng, men är fortfarande betydligt över riksgenomsnittet. Inspektörerna bedömer att kommunen bör analysera skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor och skillnaderna i meritvärdet mellan spåren med syftet att åstadkomma högre måluppfyllelse. Kunskapsresultaten på Ekbackeskolan, kommunens gymnasieskola, ligger totalt sett högre än riksgenomsnittet för motsvarande program. Den genomsnittliga betygspoängen var år ,4 7 och andelen behöriga till högskolestudier var 97,2 procent 8. Av de elever som gick ut gymnasieskolan våren 2005, gick 84,2 procent ut med slutbetyg 9. På Naturbruksgymnasiet läser 54 procent av eleverna utökat program och endast ett fåtal elever lämnar skolan utan slutbetyg varje år. Inom den grundläggande vuxenutbildningen slutför 63 procent av de studerande utbildningen. Av dessa når 75 procent minst betyget godkänd. Inom sfi fullföljer flertalet av de studerande någon kurs med resultatet godkänd eller bättre. Huvuddelen av betygen är satta i kurs C och D. Normer och värden Det förebyggande värdegrundsarbetet i de lägre årskurserna har givit resultatet att eleverna trivs och är trygga på sina skolor. Däremot har inspektionen visat att arbetsron och ett dåligt språkbruk förekommer i vissa klasser i årskurs 7 9 på både Hasslarödsskolan och Örkenedskolan. I spår A upplever personal, elever och föräldrar en stor förbättring av arbetsmiljön i och med spårorganisationen. Inspektionen i spår B visade också på goda resultat i form av elever som trivs och är trygga. I andra spår förekom däremot ett umgängesklimat mellan eleverna och mellan vissa lärare och elever som inte är ändamålsenligt för en god lärmiljö. Skolverket vill framhålla att lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ytterligare har skärpt kraven om att ingen elev i skolan får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar. Lagen ställer också krav på kommunen att bedriva ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. De enkätundersökningar som gjorts på Ekbackeskolan visar, tillsammans med inspektörernas observationer och intervjuer, att eleverna trivs och är trygga på sin skola. Skolan präglas av ett respektfullt bemötande mellan lärare och elever och de gånger som det har inträffat incidenter kring kränkande behandling har skolan haft en beredskap att möta detta. De studerande och lärarna inom vuxenutbildningen upplever att deras relationer präglas av ett ömsesidigt och respektfullt bemötande. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att kommunens förskoleverksamhet ger goda resultat. Kommunen måste dock se till att barn med ett annat modersmål får möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan. För skolbarnomsorgens del bör kommunen utvärdera kvaliteten i verksamheterna. Kunskapsresultaten ligger över riksgenomsnittet i grund- och gymnasieskolan. Dock bör kommunen analysera skillnaderna mellan flickor och pojkar och de /05 var riksgenomsnittet för flickors meritvärde 217,3 och för pojkar 195,8. 7 Riksgenomsnittet är 14,1. 8 Riksgenomsnittet är 88,9 procent. 9 Riksgenomsnittet är 76 procent. 6

16 stora skillnaderna i meritvärde mellan spåren i syfte att åstadkomma högre måluppfyllelse. Resultaten för elevernas trygghet och trivsel är goda i årskurs 1 6, men det förekommer bristande arbetsro och dåligt språkbruk i vissa klasser i årskurs 7 9. Det förekommer också i några av spåren ett umgängesklimat mellan eleverna och mellan vissa lärare och elever som inte är acceptabelt. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Kvalitetsarbete Osby kommun har en vision, målbild 2010, som beskriver det livslånga lärandet som en process med utgångspunkter i lusten att lära och nyfikenhet. I budget för 2006 har kommunfullmäktige ställt upp tre mål för verksamheten. Det är för det första ett ekonomiskt mål som handlar om att grundskolan skall ha en lärartäthet på 7,5 lärare per 100 elever. Det andra är ett samverkansmål som handlar om samverkan mellan skolan och kultur och fritid. Det tredje målet handlar om läsförståelse och läsförmåga. Målet är formulerat som alla elever ska kunna läsa och förstå en för åldern adekvat text när de lämnar årskurs 2. Detta mål har föranlett en ingående utvärdering inför starten av årskurs 3. Utvärderingen gav en samlad bild av måluppfyllelsen och bekräftade behov av insatser för vissa elever. Utbildningsnämnden har också egna mål för verksamheten. De prioriterade målen är elevinflytande, föräldrainflytande och arbetet med elever som inte når målen. Enkäter till föräldrarna och eleverna i årskurs 3,5 och 8 har använts som underlag för att bedöma måluppfyllelsen. Det har dessutom tillkommit ett mål för 2006 från utbildningsnämnden som handlar om implementeringen av den nya organisationen i grundskolan. Kommunens skolplan är från år 2000 och har enligt politiker och förvaltningsledning ingen styrande effekt på verksamheten. Någon uppföljning och utvärdering av skolplanen har heller inte gjorts. Kommunen värderar själva sitt kvalitetsarbete genom att konstatera att det krävs betydande ytterligare insatser för att åstadkomma ett fungerande kvalitetsarbete. Samtidigt med omorganisationen av grundskolan i spår har det pågått ett arbete med att minska lärartätheten. Arbetsplaner Kommunens förskolor har upprättat arbetsplaner som på ett tydligt sätt beskriver hur de arbetar med utgångspunkt från läroplanens mål. Inspektionsbesöken visar att de flesta spår saknar en aktuell arbetsplan. En arbetsplan skall enligt grundskole- och gymnasieförordningarna beskriva hur skolan skall genomföra de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn har ansvaret för att arbetsplanen upprättas och utvärderas och arbetsplanen är ett verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Ekbackeskolan och vuxenutbildningen har dock fungerande arbetsplaner. Inspektörerna bedömer att alla spår måste upprätta arbetsplaner under 7

17 medverkan av lärare och övrig personal, samt företrädare för elever och deras vårdnadshavare. Kvalitetsredovisning Varje kommun, varje skola, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal, och elever. Elevernas vårdnadshavare skall också ges möjlighet att delta i arbetet. I förskolan skall också barnen och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta. Kvalitetsredovisningen är ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett systematiskt kvalitetsarbete av god kvalitet ger förutsättningar för att upprätta en bra kvalitetsredovisning medan brister i det systematiska kvalitetsarbetet ofta återspeglas i bristande kvalitetsredovisningar. Kommunen har upprättat en kvalitetsredovisning för 2005 och alla förskolor i kommunen har också upprättat kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningarna i förskolan görs gemensamt av personalen. I kvalitetsredovisningarna utgår förskolorna från motsvarande mål i läroplanen och såväl mål, insatser, bedömning av måluppfyllelsen och åtgärder finns beskrivna. Endast ett av kommunens fritidshem har upprättat en kvalitetsredovisning och kommunens kvalitetsredovisning innehåller ingen samlad redovisning för fritidshemmen eller analys av måluppfyllelsen inom den verksamheten. Ekbackeskolan har upprättat en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav och dessutom fungerar väl som ett redskap för skolans utvecklingsarbete avseende ungdomsgymnasiet. Däremot saknas resultat och förbättringsåtgärder för den kommunala vuxenutbildningen. Det finns också kvalitetsredovisningar från spåren i grundskolan. Varje spår har dock inte en egen kvalitetsredovisning. Spår A C och D E har utarbetat en kvalitetsredovisning tillsammans och de båda spåren på Örkenedskolan har en tillsammans. Spårens kvalitetsredovisningar har för år 2005 utvärderat utbildningsnämndens mål kring elevinflytande, föräldrainflytande och arbetet med elever i behov av särskilt stöd. De begränsningar som kommunen gör kring målen gör att måluppfyllelsen av skolans huvuduppdrag, elevernas kunskaper och elevernas normer och värden, inte blir tillräckligt analyserad. Inspektörerna har tidigare under området resultat redovisat brister i arbetsmiljön för eleverna. Dessa brister har inte kommunen observerat i sitt kvalitetsarbete och därmed riskerar de att kvarstå i fortsättningen. Inspektörerna gör bedömningen att varje spår i grundskolan, kommunens vuxenutbildning och kommunens fritidshem måste upprätta egna kvalitetsredovisningar. Dessutom måste kommunen stärka det systematiska kvalitetsarbetet genom att utvärdera resultaten av skolans huvuduppdrag, kunskaper och normer och värden, och vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Kommunens kvalitetsarbete måste också förbättras genom att öka medverkan av lärare, övrig personal, barn, elever och vårdnadshavare i utarbetandet av kvalitetsredovisningarna. Ledning och intern kommunikation Kommunens utbildningsverksamhet leds av utbildningsnämnden. Intervjuer med den politiska ledningen och förvaltningsledningen visar att det finns en god kunskap om verksamheterna på central nivå. 8

18 I förskoleverksamheten uttrycker personal och föräldrar att de är nöjda med arbetsledningen. Den uppfattas som tillgänglig, engagerad och väl förtrogen med verksamheten. Ledningen tar också, som tidigare påtalats, ett tydligt ansvar för verksamhetens kvalitetsarbete. I vilken utsträckning rektorerna uppfattas som ledare av skolbarnsomsorgen varierar och inspektörerna bedömer att kommunen bör ta ett större ansvar för att följa upp och utvärdera denna verksamhet. Skollagen föreskriver att det för ledningen av skolorna skall finnas rektorer och att de skall hålla sig förtrogna med det dagliga arbetet. De flesta av rektorerna inom spåren i grundskolan och rektorerna för gymnasieskolan är förtrogna med verksamheten. Inom vuxenutbildningen bör rektorn utveckla en förtrogenhet med den dagliga verksamheten. Skollagen ger också rektorn ett tydligt uppdrag att utveckla utbildningen. Inspektionen har visat att i flera av spåren saknas en pedagogisk ledning som utvecklar strategier och kontinuitet för elevernas långsiktiga lärande. I rapporten har också tidigare framgått att skolorna och kommunen behöver utveckla sitt kvalitetsarbete. Inspektörerna bedömer det som ett förbättringsområde för kommunen att rektorerna i spåren stärker sitt ansvar att utbildningen utvecklas. Att rektorn bör ta ett större och tydligare ansvar för att utbildningen utvecklas gäller också vuxenutbildningen och rektorn för en av gymnasieskolorna. Arbetsmiljö och samverkan Samverkan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Förskolan skall, enligt läroplanen, sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Ett mål som finns i både utbildningsnämndens dokument och förskolornas kvalitetsredovisningar är en utökad samverkan. Med enstaka undantag förekommer det inte någon mera utvecklad samverkan mellan förskolorna och förskoleklass, fritidshem och skola. Det finns dock på de flesta håll fungerande rutiner för barnens övergång mellan förskola och förskoleklass, rutiner för besök, informationsöverlämnande och liknande. Inspektörerna vill påpeka att kommunen bör se till att formerna för samverkan utvecklas. Elevinflytande Skolan har ett demokratiuppdrag som bland annat innebär att ge eleverna möjlighet att påverka sin arbetsmiljö och verksamheten i skolan. Skolan skall också enligt läroplanen sträva efter att eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och att de successivt i takt med stigande ålder och mognad utövar ett större inflytande. Elevinflytandet är ett prioriterat målområde i Osby kommun. Kommunens egen kvalitetsredovisning och inspektionsbesöken visar på en stor variation i måluppfyllelsen i grundskolan. Eleverna i årskurs 3 och 5 redovisar i en enkät överlag höga värden för hur de uppfattar sitt eget inflytande. Eleverna i årskurs 8 däremot visar på betydligt lägre värden för frågor om sitt inflytande. Dessutom visar inspektionen att en del elever i grundskolan har regelbundet s.k. klassråd som ger möjligheter till inflytande över verksamheten, andra elever har mer sällan sådana möjligheter. En del elever är med i förberedelserna inför utvecklingssamtal, andra elever deltar inte alls i sådana förberedelser. Även på Ekbackeskolan varierar elevernas inflytande över undervisningen med ämne och lärare. Dessutom har inte skolan någon skolkonferens och i vissa klasser förekommer inte klassråd i enlighet med förordningens krav. På 9

19 Naturbruksgymnasiet är elevernas inflytande över undervisningen ett förbättringsområde för skolan. Inspektörerna bedömer att arbetet med elevernas inflytande över sina studier och över verksamheten i skolan ytterligare måste förbättras i kommunen för att åstadkomma en likvärdig utbildning för eleverna i detta avseende. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Både skollagen och läroplanerna betonar att verksamheterna skall motverka kränkande behandling och främja respekten för andra människors egenvärde. Från och med den 1 april 2006 finns också en lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen syftar också till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen krävs för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Osby kommun har inte upprättat likabehandlingsplaner för varje verksamhet som lagen föreskriver. Intervjuer med föräldrar och personal visar att personalen i förskolan, familjedaghemmen och fritidshemmen prioriterar arbetet med värdegrundsfrågorna. Här finns många inslag för att skapa gruppgemenskap och för att barnen ska utveckla förmåga till empati. Detta bekräftas också i kommunens enkätundersökningar som riktats till föräldrar med barn i förskolan. Inspektionsbesöken har också visat på ett engagerat och förebyggande värdegrundsarbete för eleverna i de yngre åldrarna i grundskolan. För tre av spåren i grundskolan har inspektionen framförallt i de senare årskurserna visat på brister i det målinriktade arbetet för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. En konsekvens av bristerna i detta arbete är resultat som inte är godtagbara och som tidigare redovisats under området resultat. Likabehandlingsplanerna är en viktig del av förskolornas, fritidshemmen, skolornas och vuxenutbildningens förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Dessa likabehandlingsplaner måste också följas upp och utvärderas i verksamheternas kvalitetsredovisningar 10. Inspektörerna bedömer att kommunen måste upprätta likabehandlingsplaner för alla verksamheter och att det målinriktade arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling måste förbättras i de spår där inspektionen har visat att arbetet inte är av tillräckligt god kvalitet. Särskilt stöd Det centrala resursteamet arbetar inte med inriktning mot förskoleverksamheten utan förskoleverksamheten är hänvisad till de resurser som finns på BVC och habiliteringen. Personalen uttalar att det mot bakgrund av de stora barngrupperna blivit allt svårare att ge barn i behov av särskilt stöd adekvat stimulans och att behovet av stöd och handledning ökat. Inspektörerna bedömer att 10 Ändring i förordningen om kvalitetsredovisning som trädde i kraft den 1 juni

20 kommunen bör göra en översyn över möjligheterna till stöd i förskoleverksamheten och ge verksamheten förutsättningar att stödja barnens utveckling när det gäller barn som är i behov av särskilt stöd. Alla elever som har svårigheter i skolarbetet har enligt skollagen rätt till särskilda stödinsatser. Inspektörerna finner att de olika spåren har lyckats olika väl i denna föresats. I vissa spår råder samsyn kring stödbehovet och hur lärmiljön och insatserna kan anpassas efter elevens behov. I andra spår, eller delar av spår, är det inte tydligt hur stort stödbehovet är. Kommunens kvalitetsredovisning för 2005 beskriver att handledningen till personalen i arbetet med elever i behov av särskilt stöd har ökat och nya metoder har gett goda resultat. De aktuella resultaten kan enligt inspektörerna inte betraktas som tillräckliga, eftersom kvalitetsredovisningen också visar att hälften av dem som behöver särskilt stöd inte beräknas att nå målen. Enligt kommunens kvalitetsredovisning 2005 har alla elever i behov av särskilt stöd inte åtgärdsprogram. Sedan den 1 juli 2006 är det förtydligat i grundskoleförordningen att rektorn har ansvar för utredning av behov, åtgärdsprogram och dess innehåll samt uppföljning av åtgärderna. Inspektörerna har kunnat konstatera att åtgärdsprogrammen är av mycket skiftande kvalitet. En del innehåller relevanta beskrivningar och ändamålsenliga åtgärder med helhetssyn på eleven och lärmiljön, medan andra är diffusa, innehåller värdeomdömen om elevens personlighet eller överlämnar hela ansvaret på eleven. I vissa spår kan en och samma elev ha flera olika åtgärdsprogram. Inspektörerna vill påpeka att åtgärdsprogrammen i spåren till övervägande delen bör förbättras. Gymnasieskolorna ger eleverna möjlighet till särskilt stöd på olika sätt. Studiehandledning på modersmål är en rättighet för elever som behöver hjälp av en modersmålstalande lärare för att tillgodogöra sig innehåll i undervisningen där de egna svenskkunskaperna inte räcker till. Varken grund- eller gymnasieskolorna i Osby erbjuder eleverna denna möjlighet och stor osäkerhet råder bland ledning och personal om behovet av studiehandledning på modersmålet för de egna eleverna. Inspektörerna bedömer att kommunen skall införa rutiner för att undersöka behovet och tillgodose rättigheten till studiehandledning på modersmålet för de elever som har behov av detta. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Förskolan har påbörjat ett arbete med att utveckla en modell för individuella utvecklingsplaner. Det pågår diskussioner för att säkerställa att läroplanens mål att sträva mot för verksamheten inte leder till mätningar och värderingar av det enskilda barnets förmågor. Föräldrarna till barn i förskolan är i stort nöjda med utvecklingssamtalen, som de anser är väl förberedda och håller hög kvalitet. Inspektörerna ges exempel på hur förskolorna dokumenterar inför samtalet och någon förskola har också intervjuat barnen och fångat deras uppfattningar om verksamheten. Rektorn har enligt läroplanen ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i relation till de nationella målen. De nationella proven i årskurs 5 är ett av flera verktyg för kunskapsuppföljningen i ämnena svenska, matematik och engelska. Uppföljning av övriga ämnen i relation till kursplanemålen i årskurs 5 är bristfällig och som tidigare angetts gör spåren ingen bedömning av måluppfyllelsen av elevernas kunskaper i kvalitetsredovisningarna. 11

21 Nationella ämnesprov i årskurs 9 är till för att bedöma elevens kunskapsutveckling och som ett stöd för betygssättningen. I tabell 1 åskådliggörs skillnaderna uttryckt i procent av elever i Osby kommun jämfört med riket. Tabell 1 Andelen elever i procent som ej nått målen i slutbetyg i svenska, engelska och matematik i grundskolan och andelen elever i procent som ej nått målen på nationella proven i årskurs 9 år Svenska Engelska Matematik Elever som ej får betyg NP, elever som ej når målen Elever som ej får betyg NP, elever som ej når målen Elever som ej får betyg NP, elever som ej når målen Osby kommun ,7 4,1 17 Riket 3,9 5 6,1 4 6,8 12 Tabellen visar att de nationella proven fungerar som ett stöd vid betygssättningen i svenska men att kommunen måste observera de skillnader som finns i ämnena engelska och matematik. Bedömning och betygssättning har varit föremål för kompetensutvecklingsinsatser i kommunen och det finns kommunövergripande nätverk i ämnena slöjd och idrott och hälsa. Vissa lärare på Ekbackeskolan har utvecklat rutiner för en likvärdig och rättvis betygssättning, där även nätverk med andra skolor har upprättats. Skolan som helhet saknar dock ett gemensamt system för en likvärdig och rättvis betygssättning. Besöken under inspektionen har visat att det förekommer diskussioner i arbetslag på grundskolorna om bedömning och betyg, men att diskussioner mellan lärare för de äldre eleverna, lärare för de yngre eleverna och lärare på olika skolor inte är lika vanliga. De lärare som är ensamma på skolan i ett ämne har inte alltid någon att diskutera bedömning och betyg med. Dessutom hävdar eleverna under intervjuer med inspektörerna att många betygssamtal fokuserar på elevernas uppförande, närvaro och personliga egenskaper och inte på uppföljning av kunskapsmålen. Inspektörernas bedömning är att det arbete som kommunen har påbörjat med en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning bör fortsätta att utvecklas ytterligare. Minst en gång per termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas i ett utvecklingssamtal. Eleverna i grundskolan och gymnasieskolan i Osby genomför ett utvecklingssamtal per termin. Föräldrarna till eleverna uttrycker i enkäter till kommunen att de är nöjda med utvecklingssamtalen. Inspektionen kan dock konstatera att för de yngre eleverna i grundskolan begränsas ofta informationen om elevens kunskapsutveckling till ämnena svenska, matematik och engelska. En del av de utvecklingssamtal som genomförs ger heller inte tillräcklig information om elevens kunskaper i relation till de kunskapsmål som finns i kursplanerna. I grundskoleförordningen står det också att vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt 12