Utbildningsinspektion i Säffle kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :3404 Utbildningsinspektion i Säffle kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Förskoleverksamheten Skolbarnsomsorgen Annelundsskolan och Svanskogs skola Höglundaskolan Lugnadalsskolan Långseruds skola och Nysäters skola Sundsborgsskolan Särskolan Tegnérskolan Tingvallaskolan och Botilsäters skola Värmlandsbro skola och Tveta skola Herrgårdsgymnasiet Säffle Lärcenter, vuxenutbildning

3 Beslut Säffle kommun SÄFFLE (5) Dnr :3404 Genomförd utbildningsinspektion i Säffle Skolverket har genomfört inspektion i Säffle av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 4 till den 10 september Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende en på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta sarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 11 maj 2008 ska Säffle redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Postadress: Ekelundsgatan Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (5) Dnr :3404 Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att kommunens ansvarstagande och den egna kontrollen av verksamheten måste förbättras så att eleverna får tillgång till den utbildning de har rätt till och ges bättre förutsättningar att nå målen i samtliga ämnen. Inspektionen visar att flertalet av skolorna i Säffle kommun inte lever upp till författningarnas krav inom flera olika områden. Inspektionen har också visat på flera sbrister i verksamheten. Förskoleverksamheten har en mycket god såväl avseende mål, genomförande som uppföljning och utvärdering. Skolbarnsomsorgen förenar på ett bra sätt omsorg och pedagogik, men behöver utveckla ett systematiskt värdegrunds- och sarbete. Den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan präglas av en god läromiljö och elever som stimuleras och utmanas. Vuxenutbildningen kännetecknas i stort av en väl fungerande verksamhet men kan ändå utvecklas på några områden. Nästan samtliga grundskolor och gymnasieskolan har dock ett omfattande utvecklingsbehov. Bristerna gäller såväl målsättning, planering och genomförande av verksamheterna som uppföljning och utvärdering. Elevernas kännedom om målen är generellt svag. Eleverna har bristande möjligheter till inflytande och ansvar över sitt lärande. I många fall saknar eleverna utmaningar i utbildningen. Inspektionen visar att kunskapen bland lärarna och ibland även hos rektorerna, om de nationella målen bör förbättras i såväl grundskolorna som i gymnasieskolan. De brister som inspektionen visar går att härleda till kommunens styrning och ledning samt brister i den interna kommunikationen. Ledningen för kommunens barnoch utbildningsverksamhet är sedan januari 2006 organiserad i tre områden. Syftet med den nya organisationen var att stärka ett pedagogiskt ledarskap och att ge förvaltningsledningen ökade möjligheter att arbeta strategiskt, utåtriktat och samordnande. Inspektionen visar att förvaltningen utvecklat ett mer systematiskt arbetssätt, i jämförelse med tidigare år, för styrning och sarbete. Detta har dock inte fått genomslag i vare sig den mera övergripande kommunala styrningen av skolan eller i rektorernas ledarskap, vilket tyder på brister i kommunens interna kommunikation. På förvaltningsnivån finns kunskaper om skolans nationella uppdrag vilket dock inte gäller den övergripande politiska nivån, rektorerna eller lärarna i de flesta skolorna. De flesta rektorerna är inte heller tillräckligt närvarande i det pedagogiska utvecklingsarbetet utan detta påverkas i stor utsträckning av enskilda lärare eller lärargrupper. Det är också viktigt att kommunen fördelar sina resurser så att verksamheterna ges förutsättningar att nå de nationella målen. Kommunen måste också vidta åtgärder så att verksamheterna bedrivs i enlighet med de nationella bestämmelserna. Kommunen saknar skolplan och även om flera verksamheter nu för första gången under hösten 2007 upprättat en sredovisning, saknar fortfarande några verk-

5 Beslut (5) Dnr :3404 samheter helt en sredovisning. Kvaliteten i de upprättade redovisningarna uppfyller oftast inte kraven. Ett systematiskt sarbete behöver utvecklas på flertalet enheter. Sammantaget visar inspektionen att kommunen har en svagt utvecklad mål- och resultatstyrning. Insynen i skolans verksamhet och utomståendes möjligheter att bedöma skolans försvåras när skolplan saknas och det finns brister i verksamheternas och kommunens systematiska sarbete. Kommunen måste därför se över mål- och resultatstyrningen som helhet och innehåll för samtliga verksamheter som inspekterats. Bristerna i kommunens uppföljning av de samlade resultaten begränsar möjligheterna att göra övergripande analyser och vidta nödvändiga åtgärder. Kommunen bör analysera skillnaderna mellan skolorna och variationerna över tid samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Som framgår av skolrapporterna har Skolverket uppmärksammat att Sundsborgsskolan, Tingvallaskolan och Botilsäters skola tar ut avgifter som strider mot skollagen. Dessa avgifter måste åtgärdas. Kommunen måste därutöver se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut ytterligare avgifter eller belastar elever och föräldrar med andra kostnader som kan strida mot skollagen än de som uppmärksammats. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skoloch verksamhetsnivå avseende en. Skolverket bedömer att följande brist/brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunens styrning och ledning säkerställer inte att verksamheterna bedrivs i enlighet med bestämmelserna (1 kap. 12 skollagen). - Kommunen saknar skolplan (2 kap. 8 skollagen). - Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (1 kap. 12, 2 kap. 8 och 4 kap. 1 skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Kommunens sredovisning motsvarar inte kraven i förordningen (1 och 3 förordning om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

6 Beslut (5) Dnr : Alla verksamheter har inte upprättat likabehandlingsplaner. De likabehandlingsplaner som upprättats uppfyller inte kraven (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen erbjuder inte grundläggande vuxenutbildning inom samtliga kunskapsområden och verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta (11 kap. 8-9 skollagen och 2 kap förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Kommunen erbjuder inte grundläggande särvux inom samtliga ämnen och verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta (12 kap. 2a-2b skollagen och 2 kap. 8-9 förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör se till att personalens insikter i författningarna för det offentliga skolväsendet förbättras. - Kommunens och skolornas sarbete bör utvecklas och systematiseras för att bilda underlag för utveckling av verksamheten. - Kommunen bör i högre grad analysera kunskapsresultaten samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. - Kommunen bör förbättra arbete med att säkerställa en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. - Kommunen bör verka för att grund- och gymnasieskolan förbättrar informationen om målen för utbildningen till elever och föräldrar. - Kommunen bör verka för att grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen förbättrar elevernas och de studerandes rätt till inflytande över sin utbildning. - Kommunen bör se över förutsättningarna för rektorerna att ta ett större ansvar för den pedagogiska utvecklingen. - Kommunen bör förbättra informationen angående anordnandet av modersmålsundervisning.

7 Beslut (5) Dnr : Ansvarsfördelningen när det gäller de nyanlända eleverna bör förtydligas mellan respektive rektor och den samordnande rektorn i kommunen. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Hans Enckell Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Hans Larson, undervisningsråd Elisabeth Fogelberg samt avdelningsjurist Alf Johansson. Kopia till Enligt fastställd sändlista. Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

8 Bilaga 1 (5) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Skolbarnsomsorgen - Kvalitetsredovisningar upprättas inte för fritidshemmen (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Grundskolan Annelundsskolan och Svanskogs skola - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen mot kursplanernas mål att uppnå för årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Åtgärdsprogram upprättas inte i enlighet med författningarna (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolorna har ingen arbetsplan för genomförandet av nationellt uppställda mål. (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte enligt bestämmelserna (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Skolornas sredovisningar uppfyller inte författningarnas krav (3-4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Höglundaskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94). - Skolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för nyanlända elever (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Skolan saknar sredovisning som uppfyller förordningens krav (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

9 Bilaga 2 (5) Lugnadalsskolan - Elever som behöver få studiehandledning på sitt modersmål får inte detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Särskilt stöd ges inte till alla elever som har svårigheter i skolarbetet (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolans ordningsregler är inte gemensamma och har inte utarbetats eller följts upp under medverkan av företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Skolan har ingen arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte enligt bestämmelserna (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte som eget ämne (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Skolan saknar en sredovisning (1 förordning om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Långseruds skola och Nysäters skola - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolornas arbetsplaner uppfyller inte förordningens krav (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Eleverna vid Långseruds skola får inte undervisning i hem- och konsumentkunskap och teknik före utgången av årskurs 5 så att eleverna ges möjlighet att nå målen i dessa ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och billaga 3 till skollagen). - Skolorna saknar sredovisningar som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om sredovisning i skolväsendet m.m.). Sundsborgsskolan - Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen).

10 Bilaga 3 (5) - Skolan tar ut avgifter för aktiviteter som anordnas av skolan (4 kap. 4 skollagen). Tegnérskolan - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elever i behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds inte det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Tingvallaskolan och Botilsäters skola - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Skolorna ger inte undervisning i ämnet teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Eleverna vid Tingvallaskolan erbjuds inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Skolorna tar ut avgifter för aktiviteter som anordnas av skolan (4 kap. 4 skollagen). - Skolornas sredovisningar uppfyller inte kraven i förordningen (2-4 förordning om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Värmlandsbro skola och Tveta skola - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Åtgärdsprogram upprättas inte för nyanlända elever i Tveta skola (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Tveta skola anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen).

11 Bilaga 4 (5) - Skolornas ordningsregler är inte utarbetade under medverkan av företrädare för eleverna (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och billaga 3 till skollagen). - Elevens val erbjuds inte i Värmlandsbro skola (2 kap grundskoleförordningen). - Båda skolorna saknar arbetsplaner (2 kap. 23 skollagen). Grundsärskolan och gymnasiesärskolan - Särskoleelever som är integrerade i grundskolan undervisas inte enligt särskolans kursplaner (6 kap. 1 särskoleförordningen). - Rektorn i särskolan fattar inte beslut om avvikelser från särskolans timplan för elever integrerade i grundskolan (6 kap. 1 särskoleförordningen). - Kvalitetsredovisning är inte upprättad för särskoleverksamheten (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet). - Arbetsplan är inte upprättad för särskoleverksamheten (2 kap. 12 särskoleförordningen, 1 kap. 11 gymnasiesärskoleförordningen). Gymnasieskolan Herrgårdsgymnasiet - Herrgårdsgymnasiet saknar klassråd (4 kap. 3-4 gymnasieförordningen). - Skolan utreder inte behovet av särskilda stödåtgärder för elev då uppgift om ett eventuellt behov framkommit (8 kap. 1a gymnasieförordningen). - Företrädare för eleverna har inte medverkat vid utarbetandet av skolans ordningsregler (6 kap. 20b gymnasieförordningen). - Det saknas en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen (1 kap. 13 gymnasieförordningen). - Det finns lokala kurser där målen och/eller kunskapsnivå inte är angivna (1 kap. 6 och 2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Herrgårdsgymnasiets sredovisning uppfyller inte förordningens krav. Elever och personal har inte medverkat vid utarbetandet av densamma (3-4 förordning om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Vuxenutbildningen Säffle Lärcenter - Betygssättning och utfärdande av intyg i särvux följer inte författningarna (4 kap. 1-1 a förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).

12 Bilaga 5 (5) - Inom särvux finns lokala kurser som saknar fastställda kursplaner och betygskriterier enligt författningarna (1 kap. 4, 2 kap. 3-4, 4 kap. 3 förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (2, 3 och 4 förordning om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

13 Utbildningsinspektion i Säffle kommun Dnr :3404 Utbildningsinspektion i Säffle kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Helhetsbedömning...3 Bedömning av måluppfyllelse och resultat...4 Bedömning av styrning och sarbete...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Säffle kommun. Skolverket sände den 15 december 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden 4 till och med den 10 september De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Säffle kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen i barn- och utbildningsnämnden 1

14 och kommunstyrelsen. Vidare intervjuades ledningen för utbildningsförvaltningen, utvecklingsledare och verksamhetschefer. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har besökts, men varken förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 570 Skolbarnsomsorg 545 Förskoleklass 162 Grundskola Obligatorisk särskola 26 Gymnasieskola 544 Gymnasiesärskola 22 Kommunal vuxenutbildning 130 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 12 Svenskundervisning för invandrare 35 Källa: Säffle kommun I ovanstående sammanställning ingår även de asylsökande barn/elever som kommunen tar emot. Säffle kommun med cirka invånare ligger i sydvästra Värmland vid Vänern. Kommunen klassificeras av Sveriges kommuner och landsting som en övrig kommun med invånare. Säffle är en kommun som omfattar ett ganska stort geografiskt område. Det är cirka tio mil från skärgården i sydligaste delen till den nordvästra delen av kommunen. Kommunen har ett näringsliv med stora internationellt arbetande företag och medelstora samt små företag inom olika verksamhetsområden. Säffle kommun är den största arbetsgivaren med cirka anställda. I kommunen finns också den välkända kultursatsningen Säffleoperan. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Ledningen för kommunens barn- och utbildningsverksamhet är sedan januari 2006 organiserad i tre områden. Två av dessa omfattar verksamheter för barn och ungdomar mellan 1-16 år och det tredje gymnasieoch vuxenutbildning. I ledningen för respektive område finns en verksamhetschef som har ett övergripande administrativt personal-, ekonomi-, utvecklingsoch lokalansvar. De ingår även i förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med förvaltningschef, sansvarig, utvecklingsledare, förvaltningsekonom och personalsekreterare. 2

15 Förskoleverksamheten i Säffle är organiserad i två verksamhetsområden; Tegnér och Höglunda. Det finns 13 kommunala förskolor och fyra enskilda förskolor. Därutöver finns ett antal familjedaghem. Förskolornas sju rektorer ansvarar för den operativa ledningen av förskoleverksamheten. En utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen fungerar som samordnare. Skolbarnsomsorgen är organiserad så att åtta fritidshem ligger i anslutning till skolorna inom Höglunda verksamhetsområde och tio fritidshem ligger i anslutning till skolorna inom Tegnérs verksamhetsområde. I kommunen finns tolv grundskolor organiserade i åtta rektorsområden, fördelade på Tegnér och Höglunda verksamhetsområden som även har ansvar för särskola respektive undervisning för asylsökande elever. Herrgårdsgymnasiet som är kommunens gymnasieskola har åtta nationella program. Vuxenutbildningen vid Säffle Lärcenter har grundläggande och gymnasial utbildning inom komvux, särvux och sfi. Helhetsbedömning Skolverket bedömer att kommunens ansvarstagande och den egna kontrollen av verksamheten måste förbättras så att eleverna får tillgång till den utbildning de har rätt till och ges bättre förutsättningar att nå målen i samtliga ämnen. Inspektionen visar att flertalet av skolorna i Säffle kommun inte lever upp till författningarnas krav inom flera olika områden. Inspektionen har också visat på flera sbrister i verksamheten. Förskoleverksamheten har en mycket god såväl avseende mål, genomförande som uppföljning och utvärdering. Skolbarnsomsorgen förenar på ett bra sätt omsorg och pedagogik, men behöver utveckla ett systematiskt värdegrunds- och sarbete. Den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan präglas av en god läromiljö och elever som stimuleras och utmanas. Vuxenutbildningen kännetecknas i stort av en väl fungerande verksamhet men kan ändå utvecklas på några områden. Nästan samtliga grundskolor och gymnasieskolan har dock ett omfattande utvecklingsbehov. Bristerna gäller såväl målsättning, planering och genomförande av verksamheterna som uppföljning och utvärdering. Elevernas kännedom om målen är generellt svag. Eleverna har bristande möjligheter till inflytande och ansvar över sitt lärande. I många fall saknar eleverna utmaningar i utbildningen. Inspektionen visar att kunskapen bland lärarna och ibland även hos rektorerna, om de nationella målen bör förbättras i såväl grundskolorna som i gymnasieskolan. De brister som inspektionen visar går att härleda till kommunens styrning och ledning samt brister i den interna kommunikationen. Ledningen för kommunens barn- och utbildningsverksamhet är sedan januari 2006 organiserad i tre områden. Syftet med den nya organisationen var att stärka ett pedagogiskt ledarskap och att ge förvaltningsledningen ökade möjligheter att arbeta strategiskt, utåtriktat och samordnande. Inspektionen visar att förvaltningen utvecklat ett mer systematiskt arbetssätt, i jämförelse med tidigare år, för styrning och sarbete. Detta har dock inte fått genomslag i vare sig den mera övergripande kommunala styrningen av skolan eller i rektorernas ledarskap, vilket tyder på brister i kommunens interna kommunikation. På förvaltningsnivån finns kunskaper om skolans nationella uppdrag vilket dock inte gäller den övergri- 3

16 pande politiska nivån, rektorerna eller lärarna i de flesta skolorna. De flesta rektorerna är inte heller tillräckligt närvarande i det pedagogiska utvecklingsarbetet utan detta påverkas i stor utsträckning av enskilda lärare eller lärargrupper. Det är också viktigt att kommunen fördelar sina resurser så att verksamheterna ges förutsättningar att nå de nationella målen. Kommunen måste också vidta åtgärder så att verksamheterna bedrivs i enlighet med de nationella bestämmelserna. Kommunen saknar skolplan och även om flera verksamheter nu för första gången under hösten 2007 upprättat en sredovisning, saknar fortfarande några verksamheter helt en sredovisning. Kvaliteten i de upprättade redovisningarna uppfyller oftast inte kraven. Ett systematiskt sarbete behöver utvecklas på flertalet enheter. Sammantaget visar inspektionen att kommunen har en svagt utvecklad mål- och resultatstyrning. Insynen i skolans verksamhet och utomståendes möjligheter att bedöma skolans försvåras när skolplan saknas och det finns brister i verksamheternas och kommunens systematiska sarbete. Kommunen måste därför se över mål- och resultatstyrningen som helhet och innehåll för samtliga verksamheter som inspekterats. Bristerna i kommunens uppföljning av de samlade resultaten begränsar möjligheterna att göra övergripande analyser och vidta nödvändiga åtgärder. Kommunen bör analysera skillnaderna mellan skolorna och variationerna över tid samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Som framgår av skolrapporterna har Skolverket uppmärksammat att Sundsborgsskolan, Tingvallaskolan och Botilsäters skola tar ut avgifter som strider mot skollagen. Dessa avgifter måste åtgärdas. Kommunen måste därutöver se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut ytterligare avgifter eller belastar elever och föräldrar med andra kostnader som kan strida mot skollagen än de som uppmärksammats. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende en. Bedömning av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av en inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. 4

17 Kunskaper, utveckling och lärande Resultat och utvärdering av lärandet Inspektionen visar genom dokumentstudier och intervjuer att kommunen generellt når goda resultat inom förskoleverksamheten avseende barnens utveckling och lärande. För grundskolans årskurser 1 5 finns det inte någon samlad bild av elevernas resultat och kunskapsutveckling varken på skol- eller kommunnivå. Tabell 1: Betygsresultaten i Säffle kommuns skolor år Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen Andel (%) elever som ej nått målen i två eller fler ämnen Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde År Riket 75,9 75,5 76,0 14,5 14,5 14,4 89,6 89,2 89,5 206,9 206,3 206,8 Säffle kommun 82,2 77,9 83,1 11,6 15,7 10,7 95,9 89,7 92,6 216,0 203,8 210,1 Höglundaskolan 84,5 70,9 84,5 13,2 20,0 12,1 95,6 81,8 94,8 203,2 180,1 199,1 Sundsborgsskolan 90,1 85,9 95,1 4,1 9,4 2,5 90,5 93,8 98,8 230,5 224,8 230,4 Tegnérskolan 73,9 77,2 72,3 16,3 17,7 16,8 95,7 91,1 86,1 210,2 201,8 200,0 Källa: Skolverkets statistik. Tabell 1 visar att grundskoleelevernas betygsresultat år 2006 har förbättrats i jämförelse med år 2005 men har försämrats jämfört med år Resultaten år är också något bättre än riksgenomsnittet avseende andel elever som är behöriga till gymnasieskolan samt det genomsnittliga meritvärdet. Tegnérskolan har dock försämrat sina resultat och ligger under riksgenomsnittet. Tegnérskolan har också sämre resultat än de övriga skolorna i kommunen som är svårt att finna anledning till. Kommunen därför bör analysera vad skillnaderna beror på. I kommunens sredovisning är sammanställningen av resultaten koncentrerad till ämnena engelska, matematik och svenska. Tabell 2: Resultat nationella ämnesprov årskurs 9. Andel (%) elever som minst uppnått resultatet G i svenska Andel (%) elever som minst uppnått resultatet G i matematik Andel (%) elever som minst uppnått resultatet G i engelska År Riket 94,9 96,2 87,7 87,6 95,6 95,5 Säffle kommun 89,6 96,6 86,2 94,1 93,2 95,4 Källa: Skolverkets statistik. Resultaten ligger ungefär i nivå med riket men varierar mellan åren. Det finns en relativt god överensstämmelse mellan resultaten från de nationella ämnesproven och slutbetygen. I kommunens sredovisning finns också en analys mellan skillnader i provbetyg och slutbetyg. Analysen utgår dock mycket från nationella förhållanden och kan därför i större utsträckning omfatta ett lokalt perspektiv där kommunens egna skolor lyfts fram. 5

18 Tabell 3: Betygsresultat på kommunnivå uppdelat på kön, elever i årskurs 9. (Säffle). Kommunen Riket Meritvärde 216,0 203,8 210,0 206,9 206,3 206,8 - Flickor - Pojkar Andel (i procent) behöriga till nationellt program 225,2 213,2 213,8 218,1 217,3 218,3 208,5 193,5 207,1 196,3 195,8 195,7 95,9 89,7 92,6 89,6 89,2 89,5 - Flickor 97,2 90,5 91,5 91,1 90,7 90,7 - Pojkar 94,7 88,9 93,4 88,2 87,7 88,3 Källa: Skolverkets statistik. Tabellen visar variationer mellan pojkar och flickor när det gäller meritvärden och behörighet till gymnasieskolan. Det finns också skillnader i resultat mellan skolor, pojkar och flickor samt mellan olika år. En förändring som kan ses är att det år 2006 var två procent fler pojkar än flickor i Säffle kommun som var behöriga till nationellt program. I kommunens sredovisning finns en sammanställning av flickors och pojkars resultat i årskurs 9 i ämnena engelska, matematik och svenska. Inspektörerna konstaterar dock att kommunen inte gör någon närmare analys av vad som orsakar variationerna i resultat. För att kunna vidta de åtgärder som behövs för att förbättra måluppfyllelsen är det viktigt att orsakerna till variationerna analyseras. Tabell 4: Andelen elever i procent som 2006 fick betyget mycket väl godkänt (MVG) i slutbetyg i ämnena bild, engelska och fysik (siffrorna är avrundade till närmsta heltal). Ämne Höglundaskolan Sundsborgsskolan Tegnérskolan Bild Engelska Fysik Källa: Skolverkets statistik. Tabellen visar på stora skillnader mellan skolor och ämnen som inte enbart kan förklaras utifrån skilda förutsättningar. Det kan finnas andra skäl för dessa skillnader, men inspektörerna vill fästa kommunens uppmärksamhet på att det även i detta avseende kan finnas anledning att se över hur bedömning och betygssättning sker. Se vidare avsnittet bedömning och betygssättning. Tabellen visar också att skolorna och kommunen bör utöka arbetet med att göra sammanställningar och analyser av skolornas betygsresultat. 6

19 Tabell 5. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren för gymnasieelever i Säffle kommun i förhållande till riket enligt Skolverkets statistik. Resultatmått för Herrgårdsgymnasiet Genomsnittlig betygspoäng 1 Andel elever med högskolebehörighet (procent) Andel elever med slutbetyg efter 4 år (procent) År Kommunen Riket Kommunen Riket Kommunen Riket ,2 14,1 89,0 89,4 80,5 80, ,2 14,1 91,5 88,9 79,6 76, ,4 14,1 90,3 89,2 79,5 74,9 Källa: Skolverkets statistik. Tabellen visar att elevernas kunskapsresultat i form av genomsnittlig betygspoäng ligger under genomsnittet för riket. Andelen elever med behörighet till högskola och andelen elever som fullföljt sin utbildning inom fyra år är i nivå med eller bättre än riket. Flickornas resultat ligger i nivå med rikets medan pojkarnas resultat är betydligt lägre. Inspektörerna konstaterar dock att skolan inte analyserar elevernas kunskapsresultat. Inspektörerna bedömer därför att gymnasieskolan bör utveckla rutiner för att följa upp resultatet av verksamheten i syfte att utveckla undervisningen för att nå en ökad måluppfyllelse. I vuxenutbildningen bedömer inspektörerna att det är främst inom de yrkesinriktade gymnasiala utbildningarna som de studerande utvecklar kunskaper som motsvarar de nationella kraven. Inom vuxenutbildningen diskuteras studieavbrott och kunskapsresultat ibland på arbetsplatsmöten men sammanställning och utvärdering sker inte systematiskt. Vid inspektionen framkommer också att resultatjämförelser, med hjälp av betygsstatistik mellan ämnen och utbildningar inte görs. Inspektörerna bedömer att uppföljningen och utvärderingen av kunskapsresultaten behöver förbättras. En viktig förutsättning i arbetet med att höja elevernas måluppfyllelse är att skolan och kommunen har information om elevernas kunskapsresultat på såväl individ- som gruppnivå som för skolor och kommunen som helhet. Med den informationen som utgångspunkt kan orsakerna till kunskapsresultaten analyseras samt undervisningen och andra förutsättningar anpassas. I Säffle kommun bedömer inspektörerna att arbetet med uppföljning och utvärdering i grundoch gymnasieskolan är tydligast i ämnena svenska, engelska och matematik. I övriga ämnen är kunskapsuppföljningen i kommunen och på många skolor bristfällig. Inspektörerna bedömer därför att grund- och gymnasieskolans arbete med att systematiskt följa upp elevernas kunskaper i samtliga ämnen måste utvecklas. Sammanställningar av elevernas resultat och kunskapsutveckling i grundskolans årskurs 1 5 görs endast i begränsad utsträckning. Bristerna i uppföljning av de samlade resultaten i kommunens skolverksamheter begränsar möjligheterna att göra övergripande analyser och vidta nödvändiga åtgärder. 1 Genomsnittlig betygspoäng: Alla betygssatta kurser är medräknade, kursens poäng har multiplicerats med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program. 7

20 Kommunen bör analysera skillnaderna mellan skolorna och variationerna över tid samt vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Enligt inspektörernas sammantagna bedömning brister det i Säffle kommun i såväl kännedom om elevernas resultat och orsakerna därtill, som hur informationen används för att utveckla verksamheterna i grundskolans årskurs 1 9. Det är svårt att värdera resultaten i kommunens grundskolor och gymnasieskola då bedömning och betygssättning inte motsvarar de krav som ställs i läroplaner och kursplaner. I andra avsnitt i denna rapport pekas också på bristande kännedom kring skolans mål. Individanpassning och särskilt stöd Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Det finns också olika vägar att nå målet. Vid intervjuer med personal, föräldrar och ledning i förskolan framträder bilden av en väl fungerande verksamhet med stor tydlighet kring verksamhetens pedagogik, mål och uppdrag. Inspektörerna bedömer också att det inom förskolan finns tydliga och väl fungerande rutiner för att identifiera och stödja barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Inspektörerna ser vid besök i kommunens grund- och gymnasieskolor få tecken på att utbildningen utgår från elevernas behov, förutsättningar och erfarenheter. Arbetet organiseras oftast så att alla elever får samma uppgifter oavsett förutsättningar, erfarenheter och intressen. Endast i undantagsfall finns inom grundskolan verksamhet med god individanpassning. Några goda exempel på sådan verksamhet har inspektörerna mött inom ämnena slöjd, bild samt idrott och hälsa i grundskolan. Särskolan och vuxenutbildningen är också exempel på verksamheter med god individanpassning. Generellt sett bör skolorna i Säffle kommun arbeta med att utveckla undervisningen så att den oavsett lärare, årskurs och skolform anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov. För elever som riskerar att inte nå målen finns på de flesta skolorna en fungerande organisation av arbetet med särskilt stöd. På flera skolor varierar dock och utformning av åtgärdsprogrammen. Ofta handlar det om att kopplingen mellan utredning, behov, och målsättningar behöver förtydligas i dessa åtgärdsprogram. I skolformsförordningarna tydliggörs rektors ansvar att se till att en utredning inleds om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. En utredning ska alltså ligga till grund för ett eventuellt åtgärdsprogram. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. På några skolor finns elever som får särskilda stödinsatser utan att skolan utarbetat åtgärdsprogram, vilket måste åtgärdas (se vidare i skolrapporter). Vid intervjuerna framgår att barn- och utbildningsnämndens politiker förfogar över delar av stödresursen och fördelar dessa efterhand som insatser behövs. Det är oklart varför kommunen valt denna organisation och inte ger respektive 8

21 rektor denna möjlighet. Vid en intervju med rektorsgruppen framkom att detta kan medföra att angelägna stödinsatser fördröjs. I kommunens sakgranskning av denna rapport framhålls att det endast rört sig om en begränsad del av den totala stödresursen, men att rutinerna ändå kommer att ändras så att nämnden fortsättningsvis inte kommer att vara inblandade i den direkta fördelningen. Inspektörerna vill också peka på att det enligt författningarna är rektorn som har ansvar för beslut om stödåtgärder. Elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål får inte detta i kommunen. Detta är inte förenligt med författningarna och måste åtgärdas då det finns elever som är i behov av sådant stöd (se vidare i skolrapporter). Bedömning och betygssättning I de betygssättande skolorna tillämpas i vissa avseenden lokala betygskriterier som inte står i överensstämmelse med de nationella betygskriterierna. Vidare har inspektörerna i genomgångar av skolornas resultat, sett stora variationer som är svåra att förklara. Grundskolorna måste därför i högre utsträckning än vad som sker samverka och göra systematiska jämförelser avseende betyg och bedömning såväl inom skolan som med andra skolor. I gymnasieskolan finns liknande problematik som i grundskolan. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla sitt arbete med att utvärdera elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanernas mål i samtliga ämnen. Vidare behöver gymnasieskolan utveckla samverkan om betyg och bedömning inom skolan och med andra gymnasieskolor. Gymnasieskolan använder i vissa fall kriterier som inte är relevanta vid betygssättningen. Inspektörerna bedömer sammantaget att gymnasieskolan bör utveckla sitt arbete med att tolka och tilllämpa de nationella betygskriterierna. I grundsärskolan och gymnasiesärskolan redovisas elevernas kunskapsutveckling i kontinuerliga utvecklingssamtal med eleven och elevens vårdnadshavare. Betyg och intyg utfärdas enligt författningarna. Inom vuxenutbildningen får de studerande god information om sina studieresultat och utvecklingsbehov men ssäkringen av betygssättningen behöver förbättras. Lärarna som oftast är ensamma i sitt ämne behöver ha ett systematiskt samarbete kring bedömning och betygssättning med en eller flera kollegor som undervisar i samma kurs vid gymnasieskolan i kommunen eller i en annan kommuns vuxenutbildning. Utfärdandet av intyg för särvux överensstämmer inte med författningarnas krav. En viktig förutsättning för en likvärdig bedömning och betygssättning är att kommunen, skolledning och personal diskuterar bedömningar inom och mellan skolor. Inspektionen visar således att det varierar mellan skolorna hur långt man har kommit i arbetet med att ssäkra en likvärdig bedömning och betygssättning. Inspektörerna bedömer att kommunens arbete med betyg och bedömning i grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen bör utvecklas ytterligare. Normer och värden Inspektörerna bedömer att verksamheten vid kommunens skolor präglas av en trygg skolmiljö som får eleverna att trivas. I de flesta skolorna bedrivs också ett väl fungerande värdegrundsarbete. 9

22 Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan för varje verksamhet i kommunen. I planen ska de åtgärder som verksamheten planerar att påbörja eller genomföra konkret beskrivas. Planen ska vara anpassad till den egna verksamheten och årligen följas upp och utvärderas. Det är viktigt att varje verksamhet utformar planen utifrån sina behov för att den ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt. Skolorna har upprättat likabehandlingsplaner men har kommit olika långt i sitt arbete med dessa. Exempelvis saknas ofta barns och elevers deltagande i utarbetandet av planerna samt anpassning till respektive verksamhet. Vid inspektionstillfället hade de flesta verksamheterna en likabehandlingsplan men exempelvis saknade familjedaghemmen inom förskolan, skolbarnsomsorgen, den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan planer som är specifikt framtagna för respektive verksamhet. Inspektörerna förutsätter att kommunen skyndsamt ser till att det vid varje verksamhet finns en likabehandlingsplan samt att de upprättade likabehandlingsplanerna uppfyller lagens krav. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling. I de statliga styrdokumenten beskrivs skolans demokratiuppdrag och kraven på att eleverna ska ha inflytande över arbetet. Flertalet skolor har en formell organisation för att tillförsäkra eleverna ett inflytande genom klassråd och elevråd. I Säffle kommun är elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen och det egna lärandet dock mycket begränsat. Inspektörerna kan endast se undantag från detta i särskolans verksamhet och inom delar av vuxenutbildningen samt inom slöjd och estetiska ämnen. Enligt läroplanerna är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska även bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt medverka i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar (se vidare i skolrapporter). Inspektörerna bedömer att kommunens skolor inte lever upp till läroplanens intentioner avseende elevernas inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet samt klargörandet för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har. Inspektörerna bedömer därför att alla i skolan måste utveckla arbetssätten för att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den egna lärsituationen. Bedömning av styrning och sarbete Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och sarbetet i kommunen. Inspektionen tar här även upp tillgången till likvärdig utbildning samt materiella och personella resurser. Bedömningen av en inom dessa 10

23 områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Styrning och ledning Kommunen som huvudman ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med lagar och förordningar. Skollagen ger rektorn ett tydligt uppdrag att särskilt arbeta för att utveckla utbildningen. Rektorn har enligt läroplanen det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen. Det är rektorn som leder och organiserar verksamheten men det är kommunen som ska ge rektorn förutsättningar för att kunna fullfölja uppdraget. I alla kommuner ska det finnas en av kommunalfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas. Av skolplanen ska särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Kommunen ska kontinuerligt följa upp och utvärdera skolplanen. Säffle kommun saknar skolplan vilket strider mot bestämmelserna. Målen för verksamheten i Säffle kommun presenteras i en verksamhetsplan och följer en struktur som kommunen beslutade i samband med budgetarbetet inför 2006 års budget. Beslutet innebar att kommunen ändrade begreppen i sina måldokument. Som en följd utarbetades en ny struktur för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan samt att nya lång- och kortsiktiga mål fastställdes. De kortsiktiga målen är förlängda till att även gälla för år 2007, då man enligt förvaltningsledningen väntar på nya regler för mål- och resultatstyrning samt övergripande målsättning för skolan från kommunledningsnivån. Målen beskrivs i första hand ur ett organisatoriskt perspektiv och har en svagare koppling till utbildningens nationella mål. Inspektionen visar att den styrande effekten för de enskilda verksamheterna är svag. I intervjuer med förvaltningsledningen framkommer uppfattningen att kommunens styrning av skolan främst utgår från en ekonomisk styrning. Denna bild ges även av de intervjuade rektorerna som uppger att mål- och resultatstyrningen inte fått något genomslag utan att det i praktiken fortfarande är en ramstyrd verksamhet. Enligt skolformsförordningarna (ej förordningen om kommunal vuxenutbildning) ska det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Rektorn ska besluta om arbetsplanen och den ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och i vissa skolformer deras vårdnadshavare. Arbetsplanen ska även kontinuerligt följas upp och utvärderas. Alla skolor har inte arbetsplaner i enlighet med förordningens krav. På flera skolor har inte heller arbetsplanerna den funktion av styrdokument för verksamheten som det är tänkt. Inspektionen visar att också gymnasieskolans arbetsplan inte är upprättad på föreskrivet sätt. Ledningen för kommunens barn- och utbildningsverksamhet är sedan januari 2006 organiserad i tre områden. Två av dessa omfattar verksamheter för barn och ungdomar mellan 1-16 år och det tredje gymnasie- och vuxenutbildning. I ledningen för respektive område finns en verksamhetschef som har ett övergripande administrativt personal-, ekonomi-, utvecklings- och lokalansvar. De ingår även i förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med förvaltningschef, sansvarig, utvecklingsledare, förvaltningsekonom och personalsekreterare. Syftet med den nya organisationen var att stärka ett pedagogiskt ledarskap 11