Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :3314 Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Skolrapporter Grundskolor: Alsjöskolan/Kungsgårdens skola Björksätraskolan Gullhedskolan/Jäderfors skola Hammarby skola Hedängsskolan Jernvallsskolan Murgårdsskolan Norrsätraskolan Sätra skola Söderskolan Vallhovskolan Västanbyns skola Årsunda Kyrkskola Österfärnebo skola Särskolan Sandvikens gymnasieskola Vuxenutbildningen inkl. sfi Bilaga

3 Beslut Sandvikens kommun Sandviken (5) Dnr :3314 Genomförd utbildningsinspektion i Sandvikens kommun Skolverket har genomfört inspektion i Sandvikens kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 11 mars till den 30 maj Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende en på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta sarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 12 december 2008 ska Sandvikens kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Postadress: Box 8018, Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (5) Dnr :3314 Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Sandvikens kommun bedriver på flera sätt ett bra arbete i syfte att ge verksamheterna och skolorna goda förutsättningar för att bedriva en verksamhet i enlighet med de nationella målen. Detta sker bland annat genom god personaltäthet och kompetensutveckling, en satsning på ämnet matematik samt hög utbildningsnivå bland personalen. Flera av skolorna är i många avseenden att betrakta som goda exempel, men det finns även skolor som har ett flertal brister. Kunskapsresultaten i kommunens grundskolor uppvisar en relativt stor variation. Exempel på denna variation är att några grundskolor har betydligt sämre kunskapsresultat än övriga skolor i kommunen. Inspektionen visar också att skolorna generellt sett bör förbättra arbetet med strävansmålen så att dessa utgör en utgångspunkt för undervisningen. Inspektionen visar att styrningen och ledningen av de kommunala verksamheterna utifrån mål och uppdrag och kännedom om uppdrag och verksamheter i stort fungerar väl. Inspektörerna bedömer dock att kommunen måste analysera orsakerna till skillnader i kunskapsresultaten mellan skolorna i syfte att vidta adekvata åtgärder för en likvärdig utbildning och en ökad måluppfyllelse i kommunen. För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas kommunen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, utvärdera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Trots satsningar visar kunskapsresultaten i grundskolan på en viss försämring för år 2007 jämfört med år Av resultaten framgår även att det finns en stor skillnad mellan andelen elever med fullständigt slutbetyg och andelen behöriga till gymnasieskolan, vilket kommunen bör analysera och åtgärda. Enligt kommunens uppgifter har dock dessa resultat förbättrats för år Det finns vidare stora skillnader mellan skolorna avseende detta. En brist är att grundskolorna som regel inte har gjort någon systematisk uppföljning och utvärdering på skolnivå av om eleverna har nått de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9. Motsvarande gäller även grundsärskolan i årskurs 5 och efter avslutad skolgång. Inom gymnasieskolan är kunskapsresultaten sammantaget godtagbara men varierar mellan de nationella programmen och bör därför analyseras ytterligare. Det saknas resultatsammanställning avseende antalet elever som övergår från individuellt program till ett nationellt program inom ett år. Vid flera grundskolor är undervisningen inte tillräckligt anpassad till elevernas olika behov, vilket kommunen bör se till att rektorerna åtgärdar. Enligt grundskoleförordningen får rektorn under vissa omständigheter besluta om att eleven inte ska flyttas till nästa årskurs. Vid två grundskolor förekommer det dock att ett antal elever går ett s.k. bonusår/förstärkningsår, vilket tyder på att undervisningen i högre grad bör anpassas till respektive elev. Enligt grundskoleförordningen ska eleverna ges särskilt stöd i första hand inom klassen ram. På några skolor finns ett flertal

5 Beslut (5) Dnr :3314 särskilda undervisningsgrupper. Effekterna och ändamålsenligheten av detta särskilda stöd utvärderas inte och kommunen saknar en samlad bild av i vilken mån insatserna leder till ökad måluppfyllelse. Skolverket bedömer därför att kommunen bör se över skolornas arbete med individualisering och individanpassning av undervisningen. Inspektionen visar att det skiftar mellan och inom skolorna huruvida eleverna får det stöd de behöver för att uppnå kunskapsmålen. Då det framgår av inspektionen att det finns stora variationer i elevernas kunskapsresultat, bedömer Skolverket att kommunen bör utvärdera effekterna av insatta stödåtgärder samt vidta nödvändiga åtgärder för en ökad måluppfyllelse. Inom kommunen sker gemensamma diskussioner om bedömning och betygssättning mellan grundskolan och gymnasieskolan i svenska, engelska och matematik. Skolverket konstaterar dock att det vid vissa grundskolor är en väl stor skillnad mellan resultaten på de nationella proven och satta betyg, vilket bör analyseras vidare. Inspektionen visar att skolorna överlag bedriver ett bra värdegrundsarbete, kännetecknande är att eleverna trivs och är trygga i såväl skolans yttre som inre miljö. Det finns dock brister i skolornas likabehandlingsplaner som måste åtgärdas, i ett fall saknas det helt en sådan plan. Elevernas inflytande bör förbättras på de flesta skolorna, såväl avseende undervisningens innehåll som utbildningen i stort. En brist är att eleverna inte ges möjlighet att vara delaktiga i framtagande av likabehandlingsplaner Kommunens sredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Av kommunens sredovisning för 2007 framgår dock att den inte gäller samtliga verksamheter då vuxenutbildningen inte redovisas. I kommunens sredovisning redovisas och analyseras resultaten i samtliga ämnen i årskurs 9 grundskolan och gymnasieskolan. Flera av skolornas sredovisningar bör dock kompletteras ytterligare avseende bedömning av måluppfyllelse, analys och åtgärder i fler ämnen än svenska, engelska och matematik för ökad måluppfyllelse. Några grundskolor, den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan samt gymnasieskolan saknar egna sredovisningar, vilket måste åtgärdas. Kommunens verksamheter och skolor bör generellt sett förbättra sitt sarbete. Tillgången till utbildning är på det hela taget god i Sandvikens kommun. På gymnasieskolan erbjuds till exempel ett stort utbud av kurser, inriktningar och program. Vid ett antal grundskolor bedrivs dock s.k. flexibelt lärande som innebär att elever genomför arbetsuppgifter i hemmet ett antal dagar per läsår. Skolverket bedömer att detta inte är förenligt med författningarnas krav om lärotider och undervisningstider. Kommunen måste vidare se till och vid behov vidta åtgärder så att skolor inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen.

6 Beslut (5) Dnr :3314 Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunens gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i alla ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9, den obligatoriska särskolan och gymnasieskolan individuella program (1 kap. 12 och 2 kap. 8 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen, 2 kap. 2 särskoleförordningen och 1 kap. 6 gymnasieförordningen). - Kommunens sredovisning omfattar inte samtliga verksamheter (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.) - Elever och föräldrar får inte information om sina valmöjligheter inom särskolan (6 kap. 1 särskoleförordningen och avsnitt 1 Rättigheter och skyldigheter läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Beslut om anpassad studiegång för elever i en av för kommunen gemensam särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningens krav (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Beslut om mottagande i särskolan som fattas på delegation av styrelsen anmäls inte till styrelsen (2 kap. 1 skollagen och 6 kap. 35 kommunallagen). - Kommunen har inte sett till att alla verksamheter har likabehandlingsplaner som motsvarar författningarnas krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbete med en likabehandlingsplan). - Åtgärdsprogram upprättas inte i enlighet med förordningens krav vid den för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgruppen Heldagsskolan (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Kommunens skolplan omfattar inte alla verksamheter (2 kap. 8 skollagen). - Lokala kurser vars innehåll strider mot förordningen anordnas (2 kap. 14 gymnasieförordningen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör med anledning av resultaten i grundskolan utvärdera effekterna av insatta stödåtgärder samt vidta nödvändiga åtgärder för att en ökad måluppfyllelse.

7 Beslut (5) Dnr : Kommunen bör försäkra sig om att det finns kända rutiner för utredning och mottagande i särskolan. - Kommunen bör göra ytterligare ansträngningar för att öka likvärdigheten i bedömning och betygssättning inom alla skolformer och i alla ämnen. - Kommunen bör försäkra sig om att gymnasieskolans ledning ges nödvändiga förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag. - Kommunen bör se över fördelningen av specialpedagogisk kompetens mellan skolorna. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Anna Kjellberg Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Carl-Gustav Sidenqvist, enhetsjurist Mariette Dennholt och avdelningsjurist Ulrika Lindmark. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

8 Bilaga Dnr :3314 Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Förskoleverksamheten - Kommunens förskolor bidrar inte till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål (avsnitt 1 Förskolans uppdrag och avsnitt 2.2 Utveckling och lärande i läroplan för förskolan, Lpfö 98). Skolbarnsomsorgen - Kvalitetsredovisningar saknas (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Alsjöskolan/Kungsgårdens skola - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94). - Skolan uppfyller inte skollagens och grundskoleförordningens krav på lärotider och undervisningstid (3 kap. 1 och 11 skollagen, 1 kap. 2, 2 kap. 2 samt 4 kap. 1 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.) - Skolorna ger inte elevens val i enlighet med förordningen (2 kap grundskolförordningen). - Skolornas ordningsregler är inte utarbetade under medverkan av företrädare för elever och föräldrar. (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). Björksätraskolan - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever får inte det särskilda stöd de behöver (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. 1 grundskoleförordningen).

9 Bilaga 2 - Eleverna ges inte förutsättningar att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap för årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte i enlighet med förordningen (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen för elever i den så kallade internationella klassen (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Gullhedskolan/Jäderfors skola - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever på Jäderfors skola får inte det särskilda stöd de behöver (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolorna har inte några ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte till de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Elevens val ges inte enligt förordningens krav (2 kap grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Hammarby skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen för årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 a och 4 förordningen om sredovisningen inom skolväsendet m.m.). - Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap. 20 grundskoleförordningen).

10 Bilaga 3 Hedängsskolan - Hedängsskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen för årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolorna uppfyller inte skollagens och grundskoleförordningens krav på lärotider och undervisningstid (3 kap. 1 och 11 skollagen, 1 kap. 2, 2 kap. 2 samt 4 kap. 1 grundskoleförordningen). - Alla elever i årskurs 7 9 får inte det särskilda stöd de behöver (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Jernvallsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94). - Skolan uppfyller inte skollagens och grundskoleförordningens krav på lärotider och undervisningstid (3 kap. 1 och 11 skollagen, 1 kap. 2, 2 kap. 2 samt 4 kap. 1 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Skolans ordningsregler är inte utarbetade under medverkan av företrädare för elever och föräldrar (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Uppflyttning av elever till nästa årskurs görs inte i enlighet med förordningen (6 kap. 3 grundskoleförordningen). Murgårdsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 respektive 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 ). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 om sredovisningen inom skolväsendet m.m.).

11 Bilaga 4 - Studiehandledning på modersmålet ges inte i enlighet med förordningen (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång för elev fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap.10 grundskoleförordningen). - Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). Norrsätraskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen för årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Studiehandledning på modersmålet ges inte i enlighet med förordningen (5 kap. 2 grundskolförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolans ordningsregler uppfyller inte förordningens krav (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). Sätra skola - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen för årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Söderskolan - Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling och har inte i tillräcklig utsträckning vidtagit åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling (5, 7-8 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

12 Bilaga 5 - Skolans skriftliga omdömen för elever som i slutet av det nionde skolåret inte nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Alla elever får inte det särskilda stöd de behöver (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elever som tas emot i den så kallade förberedelseklassen får inte undervisning i alla kursplaneämnen, vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 9 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte i enlighet med förordningen (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte i alla delar avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Vallhovskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan uppfyller inte skollagens och grundskoleförordningens krav på lärotider och undervisningstid (3 kap. 1 och 11 skollagen, 1 kap. 2, 2 kap. 2 samt 4 kap. 1 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Västanbyns skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94.) - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 om sredovisningen inom skolväsendet m.m.).

13 Bilaga 6 - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan saknar en lokal arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). Årsunda Kyrkskola - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen för årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan uppfyller inte skollagens och grundskoleförordningens krav på lärotider och undervisningstid (3 kap. 1 och 11 skollagen, 1 kap. 2, 2 kap. 2 samt 4 kap. 1 grundskoleförordningen). - Alla elever får inte det särskilda stöd de behöver (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Österfärnebo skola - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen för årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skriftliga omdömen för elever som i slutet av nionde skolåret inte har nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock hålls inte samlade i enlighet med förordningens krav (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolan uppfyller inte skollagens och grundskoleförordningens krav på lärotider och undervisningstid (3 kap. 1 och 11 skollagen, 1 kap. 2, 2 kap. 2 samt 4 kap. 1 grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte i enlighet med förordningen (5 kap. 2 grundskoleförordningen).

14 Bilaga 7 - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 och 3 a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Särskolan - Grundsärskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i alla ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och målen då skolgången avslutas (6 kap. 1 skollagen, 2 kap. 2 särskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Elever och föräldrar får inte information om sina valmöjligheter inom särskolan (6 kap. 1 särskoleförordningen och avsnitt 1 Rättigheter och skyldigheter läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever i den obligatoriska särskolan får inte intyg i enlighet med förordningen (7 kap. 2 särskoleförordningen). - Grundsärskolan utfärdar inte betyg med korrekta benämningar på alla ämnena i enlighet med förordningen (7 kap. 4 särskoleförordningen, nationella kursplaner för den obligatoriska särskolan). - I gymnasiesärskolan antecknas inte elevernas betyg på avslutade kurser i betygskatalogen (7 kap. 5 gymnasiesärskoleförordningen). - Gymnasiesärskolan upprättar inte individuella studieplaner (avsnitt 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94). - Den obligatoriska särskolan saknar ordningsregler (6 kap. 5 b särskoleförordningen). - Gymnasiesärskolan kan inte säkerställa att alla elever erbjuds den minsta garanterade undervisningstiden (6 kap. 11 skollagen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Sandvikens gymnasieskola - Skolan saknar en resultatsammanställning för eleverna på individuellt programmet (5 kap. 4 b skollagen samt avsnitt 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94) - Betyg sätts inte i samband med att en kurs avslutas (7 kap. 1 gymnasieförordningen)

15 Bilaga 8 - Alla elever ges inte stödundervisning vid behov (8 kap. 1 gymnasieförordningen). - Studiehandledning på modersmålet ges inte i enlighet med förordningen (8 kap. 5 gymnasieförordningen). - Svenska som andraspråk erbjuds inte i enlighet med förordningen (5 kap. 2 gymnasieförordningen). - Skolan utarbetar inte åtgärdsprogram för alla elever som är i behov av särskilt stöd (8 kap. 1 a gymnasieförordningen). - Rektorerna måste ta ansvar för det pedagogiska ledarskapet, ta ansvar för att verksamhetens resultat och att verksamheten utvecklas (2 kap. 2 skollagen samt avsnitt 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna). Vuxenutbildningen inkl. sfi - Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning (2 kap. 13 förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Betygssättningen följer inte gällande bestämmelser hos en extern anordnare inom sfi (15 förordningen om svenskundervisning för invandrare). - Grundläggande vuxenutbildning erbjuds inte inom kunskapsområdena religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi och hem- och konsumentkunskap (2 kap. 16 förordningen om kommunal vuxenutbildning).

16 Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun Dnr :3314 Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av måluppfyllelse och resultat...5 Bedömning av styrning och sarbete...14 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Sandvikens kommun. Skolverket sände den 7 december 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 11 mars till den 30 maj De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av en och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Sandvikens kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsled- 1

17 ningen samt rektorer, personal, elever och föräldrar. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningen har besökts, men varken förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 350 Grundskola Obligatorisk särskola 64 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 27 Kommunal vuxenutbildning 277 (utbildningsplatser heltid) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 28 Svenskundervisning för invandrare 261 Källa: Sandvikens kommun juni Sandvikens kommun som är belägen i Gävleborgs län hade den 1 januari 2008 ca invånare. Kunskapsnämnden i Sandvikens kommun ansvarar bland annat för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. Tillväxtnämnden ansvarar för vuxenutbildningen, vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Respektive nämnd har en egen förvaltning. I kommunen bedrivs förskoleverksamhet i form av 27 kommunala förskolor, varav en tar emot barn som behöver omsorg på kvällar, nätter eller helger. Det finns även fyra enskilda förskolor samt kommunala familjedaghem. Skolbarnsomsorgen anordnas i form av fritidshem som ligger i anslutning till grundskolorna. Inom kommunen finns också fyra öppna förskolor. Det finns inga skolbarn i familjedaghem. Kommunen har 16 grundskolor. Den obligatoriska särskolan; grundsärskolan och träningsskolan, är förlagd till en skola i kommunen. I Sandvikens kommun finns det fyra för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgrupper. Heldagsskolan är ett samarbete med socialtjänsten för elever med sociala svårigheter, ibland även andra svårigheter. Vid Hedängsskolan finns Vikingen och Skeppet och vid Murgårdsskolan finns en Aspergergrupp. Dessutom finns den så kallade Bryggan som är en samverkan med landstinget och andra kommuner i västra Gästrikland för att underlätta skolstarten 2

18 för barn med neuropsykiatriska svårigheter. Dessa undervisningsgrupper bedöms enbart i denna kommunrapport. Grundskolans årskurs 7 9 vid Norrsätraskolan avvecklas från och med hösten 2008 och eleverna flyttas bland annat till Murgårdsskolan och Söderskolan. Avvecklingen ska vara genomförd senast hösten Eleverna vid grundsärskolans årskurs 7 10 ska senast hösten 2009 flyttas till någon av de centralt belägna skolorna. Sandvikens gymnasieskola omfattar 13 nationella program, specialutformade program och individuella program. Gymnasiesärskolan är lokalintegrerad i Sandvikens gymnasieskola och omfattar ett nationellt program, ett specialutformat program samt individuellt program med yrkesträning och verksamhetsträning. Vuxenutbildningen består av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Sammanfattande bedömning Sandvikens kommun bedriver på flera sätt ett bra arbete i syfte att ge verksamheterna och skolorna goda förutsättningar för att bedriva en verksamhet i enlighet med de nationella målen. Detta sker bland annat genom god personaltäthet och kompetensutveckling, en satsning på ämnet matematik samt hög utbildningsnivå bland personalen. Flera av skolorna är i många avseenden att betrakta som goda exempel, men det finns även skolor som har ett flertal brister. Kunskapsresultaten i kommunens grundskolor uppvisar en relativt stor variation. Exempel på denna variation är att några grundskolor har betydligt sämre kunskapsresultat än övriga skolor i kommunen. Inspektionen visar också att skolorna generellt sett bör förbättra arbetet med strävansmålen så att dessa utgör en utgångspunkt för undervisningen. Inspektionen visar att styrningen och ledningen av de kommunala verksamheterna utifrån mål och uppdrag och kännedom om uppdrag och verksamheter i stort fungerar väl. Inspektörerna bedömer dock att kommunen måste analysera orsakerna till skillnader i kunskapsresultaten mellan skolorna i syfte att vidta adekvata åtgärder för en likvärdig utbildning och en ökad måluppfyllelse i kommunen. För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas kommunen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, utvärdera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Trots satsningar visar kunskapsresultaten i grundskolan på en viss försämring för år 2007 jämfört med år Av resultaten framgår även att det finns en stor skillnad mellan andelen elever med fullständigt slutbetyg och andelen behöriga till gymnasieskolan, vilket kommunen bör analysera och åtgärda. Enligt kommunens uppgifter har dock dessa resultat förbättrats för år Det finns vidare stora skillnader mellan skolorna avseende detta. En brist är att grundskolorna som regel inte har gjort någon systematisk uppföljning och utvärdering på skolnivå av om eleverna har nått de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9. Motsvarande gäller även grundsärskolan i årskurs 5 och efter avslutad skolgång. Inom gymnasieskolan är kunskapsresultaten sammantaget godtagbara men varierar mellan de nationella programmen och bör 3

19 därför analyseras ytterligare. Det saknas resultatsammanställning avseende antalet elever som övergår från individuellt program till ett nationellt program inom ett år. Vid flera grundskolor är undervisningen inte tillräckligt anpassad till elevernas olika behov, vilket kommunen bör se till att rektorerna åtgärdar. Enligt grundskoleförordningen får rektorn under vissa omständigheter besluta om att eleven inte ska flyttas till nästa årskurs. Vid två grundskolor förekommer det dock att ett antal elever går ett s.k. bonusår/förstärkningsår, vilket tyder på att undervisningen i högre grad bör anpassas till respektive elev. Enligt grundskoleförordningen ska eleverna ges särskilt stöd i första hand inom klassen ram. På några skolor finns ett flertal särskilda undervisningsgrupper. Effekterna och ändamålsenligheten av detta särskilda stöd utvärderas inte och kommunen saknar en samlad bild av i vilken mån insatserna leder till ökad måluppfyllelse. Skolverket bedömer därför att kommunen bör se över skolornas arbete med individualisering och individanpassning av undervisningen. Inspektionen visar att det skiftar mellan och inom skolorna huruvida eleverna får det stöd de behöver för att uppnå kunskapsmålen. Då det framgår av inspektionen att det finns stora variationer i elevernas kunskapsresultat, bedömer Skolverket att kommunen bör utvärdera effekterna av insatta stödåtgärder samt vidta nödvändiga åtgärder för en ökad måluppfyllelse. Inom kommunen sker gemensamma diskussioner om bedömning och betygssättning mellan grundskolan och gymnasieskolan i svenska, engelska och matematik. Skolverket konstaterar dock att det vid vissa grundskolor är en väl stor skillnad mellan resultaten på de nationella proven och satta betyg, vilket bör analyseras vidare. Inspektionen visar att skolorna överlag bedriver ett bra värdegrundsarbete, kännetecknande är att eleverna trivs och är trygga i såväl skolans yttre som inre miljö. Det finns dock brister i skolornas likabehandlingsplaner som måste åtgärdas, i ett fall saknas det helt en sådan plan. Elevernas inflytande bör förbättras på de flesta skolorna, såväl avseende undervisningens innehåll som utbildningen i stort. En brist är att eleverna inte ges möjlighet att vara delaktiga i framtagande av likabehandlingsplaner Kommunens sredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Av kommunens sredovisning för år 2007 framgår dock att den inte gäller samtliga verksamheter då vuxenutbildningen inte redovisas. I kommunens sredovisning redovisas och analyseras resultaten i samtliga ämnen i årskurs 9 grundskolan och gymnasieskolan. Flera av skolornas sredovisningar bör dock kompletteras ytterligare avseende bedömning av måluppfyllelse, analys och åtgärder i fler ämnen än svenska, engelska och matematik för ökad måluppfyllelse. Några grundskolor, den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan samt gymnasieskolan saknar egna sredovisningar, vilket måste åtgärdas. Kommunens verksamheter och skolor bör generellt sett förbättra sitt sarbete. Tillgången till utbildning är på det hela taget god i Sandvikens kommun. På gymnasieskolan erbjuds till exempel ett stort utbud av kurser, inriktningar och program. Vid ett antal grundskolor bedrivs dock s.k. flexibelt lärande som innebär att elever genomför arbetsuppgifter i hemmet ett antal dagar per läsår. Skol- 4

20 verket bedömer att detta inte är förenligt med författningarnas krav om lärotider och undervisningstider. Kommunen måste vidare se till och vid behov vidta åtgärder så att skolor inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende en. Bedömning av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av en inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Kunskaper, utveckling och lärande Resultat och utvärdering av lärandet Förskoleverksamhetens uppgift är enligt skollagen att genom pedagogiskt verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Kommunens förskolor erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet. Ett medvetet arbete bedrivs och verksamheten bidrar till barnens utveckling och lärande. Inspektionen visar att fritidshemmen generellt kompletterar skolan såväl tidsmässigt som innehållsmässigt. Det framkommer att det finns en varierad verksamhet i de olika fritidshemmen som dock till största delen utgörs av den s.k. fria leken, dvs. tid då barnen själva väljer vad och med vem eller vilka de vill leka. En del fritidshem har planeringar för verksamheten medan andra saknar sådana. Planeringarna utgår dock inte alltid från barnens olika behov utifrån exempelvis ålder, mognad, intressen och behov. Verksamhetens innehåll bör därför förbättras så att fritidshemmen i högre grad kompletterar skolan och erbjuder barnen en meningsfull fritid. Inspektörerna bedömer att det i förskoleklassens verksamhet ges stort utrymme för förskolans pedagogik och att verksamheten anpassas till barnens erfarenheter, intressen och behov. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet och eleverna i förskoleklasserna ges möjligheter att utveckla sina förmågor i såväl matematik som grundläggande läs- och skrivinlärning. I läroplanen och kursplanerna för grundskolan finns mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte respektive det nionde skolåret. 5

21 Tabell 1. Andelen elever (%) som nått målen i nationella ämnesprov i årskurs 5 Årskurs Svenska Engelska Matematik Källa: Sandvikens kommun Av tabellen ovan framgår att procent av eleverna bedöms nå målen i de nationella ämnesproven i årskurs 5 i svenska, engelska och matematik. Flera skolor visar på förbättrade resultat för år Det finns dock en relativt stor variation mellan skolorna sett över tid. Exempel på skolor där resultaten i matematik i årskurs 5 för år 2008 är betydligt sämre än övriga grundskolor i kommunen är Gullhedskolan och Murgårdsskolan. I matematik är resultaten för Norrsätraskolan under åren under 60 procent. Det bör dock noteras att underlaget för en del skolor är litet varför varje individ genererar fyra-fem procentenheter. Tabell 2. Andelen elever (%) som nått målen i nationella ämnesprov i årskurs 9 Årskurs Svenska Engelska Matematik Källa: Sandvikens kommun Liksom för årskurs 5 visar provresultaten i årskurs 9 år 2008 överlag på en förbättring jämfört med år 2007, särskilt i engelska. Variationen mellan skolorna är även här också mindre än i årskurs 5. Exempel på en skola som förbättrat resultaten i engelska är Norrsätraskolan som för år 2008 är i nivå med kommunens övriga skolor. Provresultaten i matematik vid Murgårdsskolan och Norrsätraskolan är dock lägre än kommunsnittet. Resultaten för pojkar och flickor är ungefär på samma nivå, även om pojkarna generellt sett är något bättre. 6

22 Tabell 3. Elevernas betygsresultat i grundskolan (kommunens skolor med årskurs 9) Andel elever (%) med fullständigt slutbetyg Andel elever (%) med behörighet till nationella program i gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde Hedängskolan , ,5 189,5 Jernvallsskolan 91,7 76,3 97,9 84,2 216,3 207 Murgårdsskolan 73,6 67,9 88,5 88,1 191,8 190,3 Norrsätraskolan 74,8 64,5 85,6 84,3 197,3 191,5 Söderskolan 70,1 79,7 79,4 88,3 192,5 199,7 Österfärnebo skola 82,6 89, ,9 209,5 200,9 Kommunen 75,4 71,8 87,3 86, ,5 Riket 76 76,1 89,5 89,1 206,8 207,3 Källa: Skolverkets statistik Av tabellen ovan framgår att kommunens samlade resultat för år 2007 ligger nära riksgenomsnittet. Alla tre variablerna visar dock på en svagt negativ trend under Kunskapsresultaten i kommunens grundskolor uppvisar en relativt stor variation. Exempel på denna variation är att några grundskolor har betydligt sämre kunskapsresultat än övriga skolor i kommunen. Vidare framgår att det för bland annat Norrsätraskolan, Hedängskolan och Murgårdsskolan, är en stor skillnad mellan andelen elever med fullständigt slutbetyg och andelen behöriga till gymnasieskolan. I vissa fall saknar fler än 30 procent fullständigt slutbetyg. Enligt kommunens egna uppgifter visar dock resultaten för år 2008 på ett trendbrott för flera skolor. Exempelvis har andelen elever med fullständigt slutbetyg förbättrats vid flera skolor som till exempel Jernvallsskolan och Hedängskolan där nu resultaten är i nivå med kommunens övriga skolor. Motsvarande värden för riket finns ännu inte att jämföra med. Inspektörerna bedömer det dock som synnerligen angeläget att kommunen uppmärksammar Söderskolans och Norrsätraskolans mycket låga resultat avseende andelen elever med fullständigt slutbetyg. Resultaten avseende andelen elever med behörighet till gymnasieskolan visar på en förbättring för år Inspektionen visar på variationer mellan skolorna. Vissa skolor har genomgående lägre värden än andra skolor som till exempel Norrästraskolan. Exempel på en skola som förbättrat resultaten år 2008 är Murgårdsskolan och Österfärnebo skola. Några skolor visar på lägre resultat och svårigheter med ämnet matematik. I kommunens sredovisning för år 2007 konstateras att trots 1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med det antal elever som fått betyg i minst ett ämne. 7

23 kommunens satsning på att förbättra resultaten i matematik inte lyckats vända den negativa trenden. I kommunens sredovisning för år 2007 redovisas och analyseras resultaten i samtliga ämnen i årskurs 9. Exempel på åtgärder för att förbättra resultaten i engelska är samtalsövningar och språkassistenter. Resultaten i matematik ska förbättras genom matematikutvecklare och vardagsmatematik. I ämnet svenska genomförs läsveckor och lästeman. Av de övriga ämnena är det särskilt resultaten i de naturorienterade ämnena som behöver förbättras. Exempel på åtgärder är att skolorna arbetar tematiskt och ämnesövergripande samt kommunens satsning på ett särskilt undervisningsmaterial med metodstöd, NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Kommunen måste analysera skillnaderna i kunskapsresultat mellan skolorna i syfte att vidta åtgärder för en likvärdig utbildning och en ökad måluppfyllelse i kommunen. Inspektörerna bedömer vidare att kommunen bör analysera andelen elever med fullständigt slutbetyg samt andelen behöriga elever. Se vidare i respektive skolrapport. Inspektionen visar att de allra flesta grundskolorna inte har gjort någon systematisk uppföljning och utvärdering på skolnivå av om eleverna har nått de nationella målen i årskurs 5 och 9 i andra ämnen än i svenska, engelska och matematik, se vidare i skolrapporterna. Inspektörerna vill även uppmärksamma kommunen på att det även inom särskolan bör ske en kunskapsuppföljning på skolnivå i förhållande till de nationella målen. Det saknas sammanställningar av kunskapsresultaten vilket innebär att det inte är möjligt att kommentera resultaten i förhållande till de nationella målen. Tabell 4. Resultatmått från nationell betygsstatistik i Sandvikens gymnasieskola Sandvikens gymnasieskola Andel elever (%) som fullföljer utbildningen med slutbetyg efter fyra år Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskolan av elever med slutbetyg Genomsnittlig betygspoäng ,2 78,4 92, ,4 13,6 Riket 76,0 76,3 89,2 88,9 14,1 14,1 Källa: Skolverkets statistik Av tabellen framgår en viss försämring avseende andelen elever i gymnasieskolan som fullföljer utbildningen efter fyra år samt andelen elever med grundläggande behörighet. Resultaten ligger i nivå med riket. Kunskapsresultaten varierar mellan de nationella programmen. Kunskapsresultaten på flera program är i nivå med riket. Högst betygspoäng år 2007 har samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Fordonsprogrammet har lägst betygspoäng. Enligt den senast tillgängliga nationella statistiken (år 2006) uppgick andelen elever som inte fick lägst betyget Godkänt i samtliga kurser till 62,7 procent, vilket är en försämring jämfört med året innan. Inspektionen visar att det saknas former för att 8

24 systematiskt utvärdera elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen, vilket kommunen måste säkerställa. Det saknas uppgift avseende antalet elever som övergår från IV till ett nationellt program inom ett år och därmed elevernas resultat. Såväl kommunen som inspektionen saknar därmed underlag för att värdera och bedöma verksamheten. Det är relativt få program som har både flickor och pojkar som elever. Resultaten för pojkar och flickor är på ungefär samma nivå. Se vidare i rapporten för Sandvikens gymnasieskola. Tabell 5. Andel kursdeltagare (%) i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning som slutfört eller avbrutit kurs* Sandviken Riket Grundläggande vuxenutbildning Slutfört kurs Avbrutit kurs Gymnasial vuxenutbildning Slutfört kurs Avbrutit kurs *Studerande som finns kvar i utbildning saknas i denna statistik Källa: Skolverkets statistik Många studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning fullföljer utbildningen, resultaten ligger dock under motsvarande värden för riket. Resultaten visar också på en viss försämring avseende grundläggande vuxenutbildning för år Andelen studerande inom gymnasial vuxenutbildning med betyget Icke Godkänt har försämrats med tio procent år 2007 i svenska A, resultatet är dock fortfarande bättre än rikssnittet (17 %). Inom sfi är andelen studerande med godkända betyg något över riket för år Se vidare i rapporten för vuxenutbildningen. Andelen studerande inom den grundläggande vuxenutbildningen som avbryter sina studier är 40 procent för år 2006 och 42 procent för år 2007, vilket är avsevärt över rikssnittet som är 28 respektive 27 procent. För den gymnasiala vuxenutbildningen är andelen avbrott för år procent och för år procent. Motsvarande siffror för riket är 21 procent respektive 20 procent. Resultaten visar sedan 2005 på en stadig ökning av andelen avbrott, vilket bör ses över. Kommunen har dock vidtagit ett antal åtgärder med goda resultat. Se vidare rapporten för vuxenutbildningen. Individanpassning och särskilt stöd Enligt läroplanerna för det obligatoriska och frivilliga skolväsendet ska läraren utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga. Av skollagen, läroplanerna och skolformsförordningarna framgår att hänsyn ska tas till elever i behov av särskilt stöd. I första hand ska elever ges särskilt stöd inom 9